Samrådsunderlag Trafikplats Brunnby

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samrådsunderlag Trafikplats Brunnby"

Transkript

1 RAPPORT Samrådsunderlag Trafikplats Brunnby Knivsta, Uppsala län Vägplan Projektnummer: TRV 2012/71521

2 Dokumenttitel: Samrådsunderlag Trafikplats Brunnby Skapat av: Per Reiland, Karin Jansson, Katarina Kjellberg, Linda Storkull, Göran Bard; COWI AB Dokumentdatum: Dokumenttyp: Rapport DokumentID: Ärendenummer: TRV 2012/71521 Projektnummer: Version: 1.0 Publiceringsdatum: Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Uppdragsansvarig: Knut Hawby Tryck: Distributör: Trafikverket, Box 1140, Eskilstuna, telefon:

3 Innehåll Sammanfattning Bakgrund Brister, problem och syfte Aktualitet Tidigare utredningar och beslut Geografisk avgränsning Övergripande mål och strategier Vägplanerings- och projekteringsprocessen Befintliga förhållanden och utvecklingstrender Markanvändning Trafik och trafikanter resor och transporter Miljö, viktiga förutsättningar, aspekter och intressen Byggnadstekniska förutsättningar Funktionsanalys av transportsystemet och dess influensområde Funktionsmål Hänsynsmål Sammanfattande problem och värdebeskrivning Projektmål Tänkbara åtgärder Analys av tänkbara åtgärder Effekter och konsekvenser Kostnader Riskhantering Skydds- och riskobjekt Konfliktpunkter Måluppfyllelse och prioritering av åtgärder Samråd Fortsatt arbete Nästa steg i planeringsprocessen Geografisk avgränsning Frågor som kräver särskild uppmärksamhet Prövning enligt annan lagstiftning Förankringsform Källförteckning Skriftliga källor... 46

4 10.2 Internetbaserade källor Muntliga källor, e-post Bilagor...48 Bilaga 1 - Kapacitetsberäkningar...48 Bilaga 2 - Samrådsredogörelse...48 Bilaga 3 - Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan...48 Bilaga 4 Väghållningsmyndighetens ställningstagande...48

5 Sammanfattning Knivsta har expanderat de senaste åren och har en ständigt ökande befolkning. En stor del av befolkningen arbetspendlar till arbetet utanför kommunen såväl söderut mot Stockholm som norrut till Uppsala. Pendlingen sker med både pendeltåg, buss och bil. Den ökande biltrafiken har medfört en hög trafikbelastning i anslutning till trafikplats Brunnby. I högtrafik har detta resulterat i försämrad framkomlighet framförallt i anslutning till avfartsrampernas slut som ansluter till väg 77. Tidvis kan köerna nå ändå ut på huvudkörbanan på E4. År 2009 gjordes en utökning av körfälten med separata vänstersvängfält på väg 77 vilket medförde att utrymmet för gående och cyklister har minimerats genom vägportarna under motorvägen. Detta har medfört försämrad tillgänglighet och trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter som rör sig längs väg 77 under motorvägen. Denna rapport ska utgöra underlag till länsstyrelsens prövning om projektet innebär betydande miljöpåverkan samt Trafikverkets beslut om hur man ska gå vidare med projektet. Underlaget innehåller en beskrivning av förutsättningar samt en analys av brister och problem. Ett utredningsområde och projektmål definieras och förslag till åtgärder presenteras enligt fyrstegsprincipen. Underlaget innehåller också översiktliga bedömningar av konsekvenser, effekter och kostnader. Följande mål har formulerats för projektet: 1. Förbättra framkomligheten för trafik från avfartsramperna. 2. Förbättra tillgängligheten och trafiksäkerheten för gående och cyklister genom trafikplatsen. Tänkbara åtgärder har analyserats enligt fyrstegsprincipen och av dessa bedöms en ombyggnad av korsningarna där ramperna ansluter till väg 77 till droppar vara det alternativ som ger störst måluppfyllelse. Kapacitetsberäkningar visar att åtgärden ger en mycket god framkomlighet med dagens trafik och fungerar tillfredsställande även på lång sikt. Mellan korsningarna kan väg 77 smalnas av till ett körfält i vardera riktningen samt en smal mittrefug vilket ger utrymme för gång- och cykelbana på södra sidan av vägen. Gång- och cykelbanan bör anslutas till planerat gång- och cykelnät väster om trafikplatsen och sträcka sig fram till vägen mot Brunnbybadet i öster. Gång- och cykelstråket föreslås passera ramperna i plan vilket inte är optimalt ur trafiksäkerhetssynpunkt. Med föreslagna åtgärder (avsmalning, hastighetsbegränsning, bullerräfflor och varningsskyltar) bedöms en acceptabel trafiksäkerhet kunna upprätthållas. Det finns möjlighet att anlägga planskilda korsningar i form av gång- och cykeltunnlar under ramperna men det bedöms inte vara samhällsekonomiskt motiverat med tanke på de förhållandevis låga trafikflödena. 5

6 1. Bakgrund 1.1 Brister, problem och syfte Knivsta har expanderat de senaste åren och har en ständigt ökande befolkning. En stor del av befolkningen arbetspendlar till arbetet utanför kommunen såväl söderut mot Stockholm som norrut till Uppsala. Pendlingen sker med både pendeltåg, buss och bil. Den ökande biltrafiken har medfört en hög trafikbelastning i anslutning till trafikplats Brunnby. I högtrafik har detta resulterat i försämrad framkomlighet framförallt i anslutning till avfartsrampernas slut som ansluter till väg 77. Tidvis kan köerna nå ändå ut på huvudkörbanan på E4. År 2009 gjordes en utökning av körfälten med separata vänstersvängfält på väg 77 vilket medförde att utrymmet för gående och cyklister har minimerats genom vägportarna under motorvägen. Detta har medfört försämrad tillgänglighet och trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter som rör sig längs väg 77 under motorvägen. Det är angeläget att se över trafiksituationen vid trafikplatsen. Både för att förbättra framkomligheten för biltrafiken samt att skapa säkrare möjligheter för gående och cyklister att röra sig längs väg 77 genom trafikplatsen. Denna rapport ska utgöra underlag till länsstyrelsens prövning om projektet innebär betydande miljöpåverkan samt Trafikverkets beslut om hur man ska gå vidare med projektet. Underlaget innehåller en beskrivning av förutsättningar samt en analys av brister och problem. Ett utredningsområde och projektmål definieras och förslag till åtgärder presenteras enligt fyrstegsprincipen. Underlaget innehåller också översiktliga bedömningar av konsekvenser, effekter och kostnader. Figur 1. Vägportar under motorvägen. 6

7 Figur 2. Områdets i läge i regionen. 7

8 N Figur 3. Området. 1.2 Aktualitet Länstransportplan för regional transportinfrastruktur för Uppsala län, togs fram år 2010 med utgångspunkt dels i samarbetet inom Stockholm-Mälarregionen och dels i Regionalt utvecklingsprogram för Uppsala län Uppländsk drivkraft, fastställt I Länstransportplanen redovisas inriktningen av investeringar i det regionala transportsystemet för perioden Aktuellt område för denna utredning redovisas inte inom ramen för namngivna objekt men planen innehåller också olika potter. Bland annat nämns åtgärder för effektivisering av transportsystemet, åtgärder som höjer trafiksäkerheten samt en marknadspott för sådana åtgärdsbehov som inte är kända idag. I länsplanen finns utpekade framtida gång- och cykelvägar längs väg 77 på sträckorna Knivsta-Mälsta och Mälsta-Husby Långhundra. Det finns en avsedd pott för gång- och cykelåtgärder vilken förutsätter en kommunal medfinansiering på 50 %. I både Regional utvecklingsstrategi för Uppsala län (RUS) Uppländskdrivkraft 3.0, januari 2013 och i Länstransportplanen beskrivs det så kallade ABC-stråket, Stockholm- Arlanda-Knivsta-Uppsala, som det högst trafikerade och ett av länets viktigaste stråk. Stråket beskrivs också som viktigt för hela landet på grund av att det förbinder Stockholm med landets fjärde största stad, med Arlanda som en central punkt. 1.3 Tidigare utredningar och beslut Alternativstudie Infart till Knivsta (2011) Alternativstudien genomfördes av Knivsta kommun med syftet att ge förslag på lämpliga trafiklösningar för utpekade korsningar längs Gredelbyleden med kapacitetsproblem. De korsningar som ingick i studien är infartsparkeringen/carl von Paykulls väg/gredelbyleden, Brunnbyvägen/Gredelbyleden samt Kölängsvägen/Boängsvägen/Gredelbyleden. I alternativstudien rekommenderas att de tre korsningarna byggs om till cirkulationsplatser. Korsningen Gredelbyleden/Carl von Paykulls väg/infartsparkeringen föreslås byggas om till en fyrvägscirkulationsplats vid 8

9 infartsparkeringen och att Carl Paykulls väg ansluts dit. En ny gång- och cykelväg på södra sidan av Gredelbyleden från infartsparkeringen och österut till Nova Park Conference föreslås också i båda alternativen för den korsningen. Figur 4. Föreslagen utformning (källa: Alternativstudie Infart Knivsta ). Gestaltningsprogram Entré till Knivsta från E4 och väg 77 Gestaltningsprogrammet behandlar gestaltningen av vägen, vägrummet och från vägen synliga delar av omgivningen på en övergripande nivå. Programområdet sträcker sig från trafikplatsen i öst-västlig riktning till Gredelbyvägens anslutning till Gredelbyleden och delades in i fyra delområden. Målsättningen var att dessa delsträckor skulle bilda en helhet genom en successiv omvandling från väg till gata och på så vis signalera att trafikanten närmar sig kärnan i en modern småstad. I den första delen, närmast denna utredningsområdet är målsättningen att gatans riktning i förhållande till landskapsrummet ska lyftas fram och tydliggöras. Genom bland annat trädplantering och höjning av marken på den södra sidan i förhållande till vägen. För resterande delar beskrivs hur gaturummet gradvis ändras i karaktär och utvecklas till en stadsgata. 9

10 1.4 Geografisk avgränsning Utredningsområdet är det område inom vilket fysiska åtgärder föreslås. I Figur 5 redovisas utredningsområdets geografiska avgränsning. Aktuellt område består i huvudsak av trafikplatsen samt en sträcka av Gredelbyleden västerut samt väg 77 österut. N Figur 5. Utredningsområde. Det område som påverkas av de åtgärder som föreslås utgör influensområdet. Det är i detta fall ett något större område runt trafikplatsen. 1.5 Övergripande mål och strategier Transportpolitiska mål Det övergripande transportpolitiska målet, som angivits av riksdagen 2009, är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Det övergripande målet stöds av två huvudmål: ett funktionsmål för tillgänglighet och ett hänsynsmål för säkerhet, miljö och hälsa. För att uppfylla dessa huvudmål finns också ett antal preciseringar antagna. 10

11 Definitionen av funktionsmålet för tillgänglighet är följande: Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. För att uppfylla funktionsmålet för tillgänglighet bör följande preciseringar gälla: Medborgarnas resor förbättras genom ökad tillförlitlighet, trygghet och bekvämlighet. Kvaliteten för näringslivets transporter förbättras och stärker den internationella konkurrenskraften. Tillgängligheten förbättras inom och mellan regioner samt mellan Sverige och andra länder. Arbetsformerna, genomförandet och resultaten av transportpolitiken medverkar till ett jämställt samhälle. Transportsystemet utformas så att det är användbart för personer med funktionsnedsättning. Barns möjligheter att själva på ett säkert sätt använda transportsystemet, och vistas i trafikmiljöer, ökar. Förutsättningarna för att välja kollektivtrafik, gång och cykel förbättras. Definitionen av hänsynsmålet för säkerhet, miljö och hälsa är följande: Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt samt bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa. För att uppfylla hänsynsmålet för säkerhet, miljö och hälsa bör följande preciseringar gälla: Antalet omkomna inom vägtransportområdet halveras och antalet allvarligt skadade minskas med en fjärdedel mellan 2007 och Antalet omkomna inom yrkessjöfarten och fritidsbåtstrafiken minskar fortlöpande och antalet allvarligt skadade halveras mellan 2007 och Antalet omkomna och allvarligt skadade inom järnvägstransportområdet och luftfartsområdet minskar fortlöpande. Transportsektorn bidrar till att miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan nås genom en stegvis ökad energieffektivitet i transportsystemet och ett brutet beroende av fossila bränslen. År 2030 bör Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. Transportsektorn bidrar till att övriga miljökvalitetsmål nås och till minskad ohälsa. Prioritet ges till de miljöpolitiska delmål där transportsystemets utveckling är av stor betydelse för möjligheterna att nå uppsatta mål. 11

12 Nationella miljökvalitetsmål och regionala delmål Sverige har 16 nationella miljökvalitetsmål med tillhörande delmål vilka beskriver det tillstånd i miljön som behövs för att samhället ska vara ekologiskt hållbart. Miljökvalitetsmålen fungerar som riktmärken för allt svenskt miljöarbete och är vägledande i tillämpningen av Miljöbalken. Målen är beslutade av riksdagen. Arbetet med miljökvalitetsmålen och tillhörandedelmål vilar på fem grundläggande värden. Att en ekologisk utveckling ska: främja människors hälsa, värna den biologiska mångfalden, ta till vara de kulturhistoriska värdena, bevara ekosystemets långsiktiga produktionsförmåga och trygga en god hushållning med naturresurserna. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) är föreskrifter som regleras av 5 kap miljöbalken och som beskriver lägsta godtagbara miljökvalitet inom några ämnesområden. Enligt 5 kap 1 miljöbalken framgår att miljökvalitetsnormer är satta för att varaktigt skydda människors hälsa och miljö samt att avhjälpa skador på eller olägenheter för människors hälsa och miljö. Det finns MKN för utomhusluft, omgivningsbuller, vattenförekomster samt fisk- och musselvatten. MKN omfattar dels gränsvärden som ej får över- eller underskridas, dels riktvärden som ska eftersträvas och ej bör överskridas. Regionala mål I Regional utvecklingsstrategi för Uppsala län (RUS), januari 2013 har visionen: Uppsala är Europas mest attraktiva kunskapsregion konkretiserats i fyra strategiska inriktningar: innovativ region, växande region, kompetent region och attraktiv region. Under respektive inriktning presenteras effektmål och makroindikatorer. Inriktningen Växande region innehåller bland annat följande mål: Antalet resande med kollektivtrafik ska fördubblas till år Uppsala län ska få infrastrukturella investeringsmedel minst i proportion till länets andel av rikets befolkning till år Uppsalaregionen ska planera bostadsbyggandet utifrån en befolkningsökning på 3500 pers/år och med beredskap för ytterligare 1000 pers/år fram till år Kommunala mål Översiktplan för Knivsta kommun 2006 beskriver kommunens övergripande mål som lyder: erbjuda goda livsmiljöer och vara en plats man vill bosätta sig på och bo kvar på vara en attraktiv plats för företagande och verksamheter 12

13 utvecklas på ett långsiktigt hållbart sätt där resurser i form av natur-, kulturmiljö- och upplevelsevärden tas väl tillvara. Mål för utvecklingen och efterföljande planering enligt översiktsplanen är bland annat: Knivsta och Alsike ska ha goda kommunikationer inom orterna, mellan sig och med omvärden. Transportsystemet ska planeras så att det främjar en god miljö och god hushållning med resurserna; med hänsyn till stadsbild, miljö och bevarandevärden; så att barriäreffekter och markintrång minimeras; så att kollektivtrafiken och samåkning gynnas; samt så att korta restiden med få byten blir möjliga. Kollektivtrafiken ska vara tillgänglig. Gång- och cykelvägnätet inom kommunen ska utvecklas och erbjuda trafiksäkra, trygga, vackra, trevliga och funktionella miljöer. Vid planering och utformning av tunnlar ska trygghet och estetik särskilt beaktas. 1.6 Vägplanerings- och projekteringsprocessen Planeringsprocessen Vägplaneringen styrs av väglagen (SFS 1971:948) som i sin tur hänvisar till vissa kapitel i miljöbalken (SFS 1998:808). Den 1 januari 2013 trädde ändringar i Väglagen (1971:948) och Lag om byggande av järnväg i kraft. Det innebär bland annat att Trafikverkets fysiska planering av transportinfrastruktur sker i en sammanhållen planeringsprocess istället för i en process i flera steg. I den nya planläggningsprocessen finns fem olika planläggningstyper. För varje projekt görs en bedömning av projektets komplexitet, miljöpåverkan m.m. och utifrån den bedömningen bestäms planläggningstyp. Planläggningstypen kan ändras under projektets gång. Arbetet påbörjades som en förstudie under 2012, d.v.s. innan ändringarna i Väglagen trädde i kraft. Genomförandet och innehållet har sedan anpassats till den nya planläggningsprocessen. Rapporten ska utgöra underlag till länsstyrelsens prövning om projektet innebär betydande miljöpåverkan samt Trafikverkets beslut om hur man ska gå vidare med projektet. 13

14 Här är vi nu Figur 6. Planläggningsprocess. Fyrstegsprincipen Fyrstegsprincipen är ett allmänt förhållningssätt i åtgärdsanalyser för vägtransportsystemet. Syftet är dels att hushålla med investeringsmedel, dels att minska vägtransportsystemets negativa effekter på miljö och hälsa. Beslut om att fyrstegsprincipen ska gälla togs av Vägverket den 13 mars Nedan beskrivs de fyra stegen och exempel på åtgärder ges för varje steg. Steg 1. Åtgärder som påverkar transportefterfrågan och val av transportsystem Omfattar planering, styrning, reglering, påverkan och information med bäring på såväl transportsystemet som samhället i övrigt för att minska transportefterfrågan eller föra över transporter till mindre utrymmeskrävande, säkrare eller miljövänligare färdmedel. Steg 2. Åtgärder som effektivare utnyttjar befintligt vägnät Omfattar insatser inom styrning, reglering, påverkan och information för att åstadkomma ett effektivare, säkrare och miljövänligare användande av befintligt vägnät. Steg 3 Vägförbättringsåtgärder I det tredje steget prövas begränsade utbyggnadsåtgärder. Det kan vara breddning, mitträcke, sidoområdesåtgärder, ombyggnad av korsningar och andra förbättringsåtgärder i kombination med väginformatikåtgärder. Steg 4. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder I det fjärde steget prövas nyinvesteringar i form av omfattande ombyggnader eller rena nybyggnader i ny terrängkorridor. 14

15 2. Befintliga förhållanden och utvecklingstrender 2.1 Markanvändning Riksintressen I miljöbalkens 3 och 4 kapitel finns bestämmelser om skydd av områden som har så högt värde för natur- och kulturmiljö, friluftsliv med mera att de antas ha ett nationellt intresse. Dessa områden kallas riksintressen. Inom det aktuella utredningsområdet finns ett riksintresse för naturmiljö. E4 och väg 77 är av riksintresse för kommunikation. E4 är en viktig väg för långväga transporter av såväl gods som personer. Väg 77 är utpekad på grund av sin funktion att binda samman hamnen i Kapellskär med E4. Befolkning År 2011 hade Knivsta kommun invånare varav 29,4% av befolkningen i åldern 0-18 år, 58,5% i åldern 19-64år och 12,1% är i ålder 65-. Mellan så har antalet invånare i Knivsta kommun ökat med 1168 personer. Två tredjedelar av befolkningen bor i tätorterna Knivsta 7173 personer (47,9%) och Alsike, 3016 personer (20,2%). En relativt stor andel av befolkningen bor dock utanför tätorterna, 3154 personer (21,4%) på den östra landsbygden och 1601 personer på den västra landsbygden (10,9%). Bebyggelse Det totala bostadsbeståndet år 2010 uppgår enligt kommunenens egen statistik till 1395 flerbostadshus och 3893 småhus. I Översiktsplan för Knivsta kommun, 2006, ges utrymme för nya bostäder i Knivsta tätort fram till Planen anger också, beroende på vilka typer av bostäder och vilka exploateringsgrader som väljs, ett bruttoutrymme för cirka bostäder på landsbygden vid sidan av tillkommande spridd bebyggelse. Fortsatt byggnation på landsbygden ger också enligt översiktsplanen underlag för fortsatt service på landsbygden. Näringsliv och sysselsättning Inom Knivsta kommun fanns år arbetsställen som omfattar 3582 arbetstillfällen. De största näringsgrenarna är utbildning, vård och omsorg samt byggverksamhet. Knivsta är en pendlarkommun, år 2011 pendlade 1507 personer in till Knivsta, främst från kommunerna Uppsala (875 st) och Sigtuna (139 st) personer pendlade ut, till främst Uppsala (2175 st), Stockholm (1165 st) och Sigtuna (1067 st). I regionalt utvecklingsprogram för Uppsala län, 2008 (RUP) beskrivs hur Knivsta kommuns läge mellan Stockholm och Uppsala och granne med Arlanda har gett en ökande efterfrågan på verksamhetsmark, framför allt för mer ytkrävande verksamheter. I översiktsplan för Knivsta, 2006 beskrivs att mark reserveras inom tätorterna Knivsta och Alsike för etablering av kontor och handel. Områden med närhet till E4, riksväg 77 och Arlanda reserveras för andra typer av verksamheter som inte är lämpliga för 15

16 tätorter. Ar utvecklas vidare mot ett arbetsområde för kontor, lättare tillverkningsindustri och andra mindre störande verksamheter. Ar som ligger i direkt anslutning till utredningsområdet är det viktigaste arbetsområdet i Knivsta kommun och i stark tillväxt med flera lediga tomter och lokaler. Där finns ett femtiotal företag, ett konferenshotell Nova Park med 117 hotellrum, möteslokaler för olika stora konferenser samt ett spa som även är öppet för privatpersoner, och en dygnet-runt öppen bensinstation, Statoil. Totalt finns drygt kvm byggklar mark tillgänglig i området, en del att tillgå redan och en del inom de närmast åren. Viktiga målpunkter Cirka en och en halv kilometer väster om trafikplatsen ligger Knivsta tätort. Nordväst om trafikplatsen ligger Alsike tätort. Väg 77 leder mot bland annat Norrtälje, via tätorten Rimbo, österut. E4 går norrut mot i första hand Uppsala och söderut mot Stockholm, via bland annat Arlanda. Se Figur 7. N Figur 7. Målpunkter kring trafikplatsen. I Knivsta finns bland annat ett centrum med kommersiell service, arbetsplatser, vårdcentral, bibliotek, en idrottsanläggning, och Knivsta station som är en knutpunkt för in- och utpendling med buss och kollektivtrafik. I Knivsta tätort finns flertalet förskolor, fem grundskolor, en gymnasieskola samt särskola. I Hälsohuset i centrala Knivsta finns sporthall, gym, simhall och gruppträning. I tätorten finns dessutom flera fotbollsplaner. I Alsike finns bland annat två skolor (f-6 respektive f-9), sporthall och fotbollsplaner varav en konstgräsplan. Alsike har genomgått omfattande exploatering av bostäder och planeras att fortsätta att exploateras många år framåt. Industriområdet Ar ligger strax nordväst om trafikplatsen. Industriområdet består av cirka 50 företag. Det finns planer på att bygga ut industriområdet samt på en utbyggnad av handelscentrum. 16

17 Strax öster (500 meter) om trafikplatsen, vid sjön Valloxen, ligger Brunnbybadet som är välbesökt på sommaren och även på vintern för att åka skridskor och skidor. Knivstabor som går eller cyklar till badplatsen tar sig dit på väg 77s smala vägrenar. Det finns ingen separat gång- eller cykelbana dit. Ytterligare cirka 7 kilometer finns en kulturvandringsled som sträcker sig runt Broborg, Vallbyåsen och Hönsgärde. Ledningar En kraftledning (70 kv) går i nord-sydlig riktning längs med E4 och passerar i utredningsområdet över den västra korsningen. För att elförsörja nyexploatering i kommunen, främst i Knivsta tätort, Alsike och landsbygdsområden, planeras en ny mottagningsstation 70/20 kv att uppföras i Brunnby, genom utökning av befintlig fördelningsstation. Stationen i Brunnby kommer att anslutas med markförlängd kabel till befintlig 70 kv-ledning mellan Ar-området och motorvägen. I den fördjupade översiktplanen presenteras förslag på en framtida utveckling av Ar. Förslaget omfattar bland annat utbyggnad i dalgången väster om Framnäs, som ligger norr om utredningsområdet, samt att kraftledningen grävs ned i exploateringsområdena. Enligt den fördjupade översiktsplanen är en nedgrävning av kraftledningen hela sträckan mellan den norra avfarten från E4ochDalbo som ligger cirka 2 kilometer norr om utredningsområdet önskvärd. Kommunala planer Översiktsplan för Knivsta kommun (2006) Områdena i direkt anslutning till utredningsområdet beskrivs som resursområde för kulturmiljö (gulrandig) respektive natur och friluftsliv (gröna prickar på gula ränder). UV1 beskrivs som utvecklingsområde för verksamheter (krav på detaljplan) och TKU är utredningsområde för Bostäder, bevarande, rekreation (ingår i Knivsta tätortsområde, krav på fördjupad översiktsplan, detaljplan). Figur 8. Utsnitt ur markanvändningskarta (källa: Översiktsplan för Knivsta kommun). 17

18 Fördjupad översiktsplan (FÖP) för Knivsta och Alsike tätorter (2012) Fördjupad översiktsplan för Knivsta och Alsike tätorter togs fram för att mer detaljerat behandla den långsiktiga bebyggelseutvecklingen i Knivsta och utvecklingen av markanvändningen i tätorterna. I dessa aktuella delar ersätts översiktsplanen. I den fördjupade översiktsplanen beskrivs att Gestaltningsprogram Entré till Knivsta från E4 och väg 77, och FÖP överensstämmer med varandra, men att gestaltningsprogrammet är mer detaljerat än FÖP och ska fungera som underlag för fortsatt planering och för åtgärder längs Gredelbyleden mellan E4 och vägbron över järnvägen. I FÖP beskrivs hur Ar verksamhetsområde planeras att expandera norrut, söderut väster om hotellet och österut mellan nuvarande verksamhetsområde och E4. Det konstateras att den östra expansionen bör studeras närmare vid detaljplaneläggning men att området är lämpligt för verksamheter som är lämpliga, gynnas av att vara synliga från E4 och att bebyggelse väster om hotellet bidrar till att skapa en urban karaktär i miljön som möter resande in till Knivsta österifrån. Spakbacken Arbete med att ta fram detaljplaneprogram för Spakbacken-Östuna by pågår. Området ligger drygt fyra kilometer öster om utredningsområdet. Till Knivsta tätort är det drygt fem kilometer. Programområdet omfattar Spakbacken och Östuna by med omgivningar samt ett verksamhetsområde norr om väg 77. Syftet med programmet är att utreda förutsättningar för ny bebyggelse samt om utvidgning av befintligt verksamhetsområde norr om väg 77. Enligt liggande förslag för Spakbacken (programsamråd t.o.m. 13 december 2012) beräknas programförslaget medge ca 55 nya tomter utanför nuvarande bebyggelse och ca 6-8 nya tomter genom delning av befintliga fastigheter. Ett mindre område för verksamhet och bostäder föreslås söder om väg 77. Förslaget för Östuna by beräknas medge cirka 45 nya tomter utanför nuvarande bebyggelse samt några enstaka nya tomter genom delning av befintliga fastigheter. En viss utökning av verksamhetsområdet bedöms kunna ske mot väster. Programförslagen redovisar förutsättningar för ett väl utbyggt gång- och cykelnät, framförallt i form av stråk som sammanbinder Spakbacken och Östuna by med en planskild korsning vid väg Trafik och trafikanter resor och transporter Biltrafik Dagens trafik Både E4 och väg 77 är vägar av riksintresse för kommunikationer och klassade som primära transportvägar för farligt gods. Trafikverket är väghållare för E4 och väg 77 till och med korsningen med de västra ramperna. Väster om den västra korsningen heter vägen Gredelbyleden och där är kommunen väghållare. Trafikplats Brunnby är av rutertyp med raka ramper ned mot korsningar med väg 77. Rampanslutningarna mot väg 77 är reglerade med stopplikt. Från väg 77 finns separata vänster- och högersvängskörfält från båda hållen mot påfartsramperna. 18

19 Väg 77 passerar under motorvägen genom två vägportar. Vägbredden genom vägportarna är ca 13,5 m. Hastighetsbegränsningen på väg 77 genom trafikplatsen är 70 km/h och ökar till 90 km/h öster om trafikplatsen. Gredelbyleden väster om trafikplatsen är begränsad till 60 km/h. Figur 9. Trafikplatsen från väster. Figur 10. Trafikplatsen från öster. Vid trafikplatsen har trafikflödet på E4 uppmätts till cirka fordon per dygn norr om trafikplatsen och ca fordon per dygn söder om trafikplatsen. Trafikflödet på väg 77 uppgår till cirka fordon per dygn. Ramperna mot Uppsala har högst trafik, ca fordon/dygn medan trafiken på ramperna i riktning mot Stockholm uppgår till ca fordon/dygn. Vid trafikplatsen är andelen tung trafik 10 % på E4 och 14 % på väg 77. Trafikplats Brunnby trafikförsörjer tätorten Knivsta från E4 via Gredelbyleden. Gredelbyleden är också en förbindelselänk mellan E4/väg 77 och Mälardalen västerut. Gredelbyleden trafikeras av drygt fordon/dygn med en andel tung trafik som uppgår till 11 %. 19

20 Figur 11. Dagens trafikflöden (fordon/årsmedeldygn). Tabell 1. Trafikräkningar. Väg Fordon per årsmedeldygn Andel tung trafik E4 norr om trafikplatsen (2011) 10 % E4 söder om trafikplatsen (2006) 9 % Avfart E4 norrgående riktning (1998) Uppgift saknas Påfart E4 norrgående riktning (1998) Uppgift saknas Avfart E4 södergående riktning (1998) Uppgift saknas Påfart E4 södergående riktning (1998) Uppgift saknas Väg (2010) 14 % Gredelbyleden (2010) 11 % Framtida trafik En enkel trafikprognos har tagits fram för vägarna inom utredningsområdet. En uppräkningsfaktor på 2,0 % har använts för att räkna upp trafikflödena till 2013 (dagens trafik) och 2035 (prognosår). Antagen uppräkningsfaktor är baserad på regionala trafikprognoser. I Tabell 2 redovisas uppskattade trafikflöden för 2013 och Som underlag till kapacitetsberäkningar har antaganden gjorts för andel trafik under förmiddagens och eftermiddagens maxtimme samt trafikens riktningsfördelning. Maxtimandelen har satts till 10 % förutom på Gredelbyleden där den är något högre enligt trafikräkningar. Under förmiddagens maxtimme har antagits att 70 % av trafiken trafikerar påfartsramperna mot Uppsala respektive Stockholm och 30 % 20

21 avfartsramperna. Under eftermiddagen är förhållandet det motsatta. Av genomgående trafik längs väg 77 har antagits att 60 % kör i riktning mot Knivsta på morgonen och motsatt förhållande under eftermiddagen. Tabell 2. Trafikprognos Väg Fordon per årsmedeldygn E4 norr om trafikplatsen E4 söder om trafikplatsen Avfart E4 norrgående riktning Påfart E4 norrgående riktning Avfart E4 södergående riktning Påfart E4 södergående riktning Väg Gredelbyleden Kollektivtrafik Dagens trafik Vid trafikplatsen finns tre hållplatser. Hållplatserna Ar-terminalen och Nova Park Väg 77 ligger väster om trafikplatsen och hållplatsen Brunnbybadet öster om trafikplatsen (Figur 12). Vid hållplatserna stannar fyra busslinjer. Brunnbybadet N Nova Park väg 77 Ar-terminalen Figur 12. Busshållplatser vid trafikplatsen (Källa: Eniro/Resrobot). Den mest frekventa linjen vid Ar-terminalen är linje 180 som passerar cirka 100 gånger per vardagsdygn. I genomsnitt går cirka 60 passagerare på- och av linjen vid hållplatsen varje vardagsdygn. Linjen är en lokalbusslinje. Busslinje 801 har också relativt frekvent trafik med cirka 90 turer per vardagsdygn. Drygt 100 busspassagerare går i genomsnitt på och av den linjen vid Nova Park väg 77 per dygn. Linjen är en regional busslinje. 21

22 Tabell 3. Busslinjer som stannar vid hållplatser vid trafikplatsen. Linje Destinationer Stannar vid hållplats På- och avstigande passagerare, genomsnitt per dygn 180 Knivsta station Östra Alsike 186 Knivsta station Nova Park Väg 77, Uppsala Centralstn Brunnbybadet 677 Norrtälje busstation Rimbo Uppsala Centralstn 801 Arlanda Halmsjön Uppsala Centralstn ** Tidtabell för 9 december juni 2013 * Stannar en gång (kl ) i riktning mot Uppsala Framtida trafik Antal turer/ vardagsdygn, totalt båda riktningarna* Ar-terminalen 62, ,66 1** Ar-terminalen 2,11 46 Ar-terminalen, 11,24 90 Nova Park Väg ,29 Uppsala Länstrafik har inga planerade ändringar av kollektivtrafiken i eller genom utredningsområdet. Enligt Knivsta kommuns översiktplan från 2006 finns en önskan om att om att knyta ihop kommunen på ett bättre sätt. Kommunen skulle bl.a. gärna se linje som gick i östvästlig riktning, från Långhundra, via Ar till Knivsta tätort. En sådan linje skulle enligt översiktsplanen sannolikt gå längs väg 77 och passera trafikplats Brunnby. Enligt översiktsplanen kommer troligtvis flera förändringar av busstrafiken att ske i framtiden, bland annat genom att kollektivtrafiken troligtvis kommer att bli mer riktad mot Knivsta tätort och pendeltågsstationerna i Knivsta och den föreslagna i Alsike. Gång- och cykeltrafik Dagens trafik Inom utredningsområdet finns mycket lite separat infrastruktur för gående och cyklister (Figur 13). Från busshållplatsen vid Nova Park finns gångbanor dels till Nova Park dels till ett övergångsställe över Gredelbyleden, i höjd med infarten till Nova Park/bensinmacken. Övergångsstället är obevakat och försett med mittrefug. Punktbelysning finns på båda sidor för att uppmärksamma biltrafikanter om gående som ska passera. Från övergångsstället sträcker sig en kort grusad gång- och cykelbana norrut mot Ar. Väster om utredningsområdet finns en gång- och cykelbana längs Gredelbyleden, mellan Knivsta tätort och Carl von Paykulls väg. Vid infartsparkeringen finns ett övergångsställe som kopplar ihop gång- och cykelbanan med infartsparkeringen och en cykelparkerings oms finns där. Gång- och cykelbanan fortsätter även in längs Brunnbyvägen, mot Alsike. 22

23 N Figur 13. Nuvarande och planerat gång- och cykelvägnät, övergångsställen samt cykelparkeringar. Det saknas uppgifter om antal gående och cyklister som trafikerar Gredelbyleden/väg 77 genom trafikplatsen. Sannolikt är trafikmängderna förhållandevis låga. Framtida trafik I alternativstudien Infart Knivsta föreslås att ny friliggande gång- och cykelbana anläggs söder om Gredelbyleden från infartsparkeringen, förbi bensinmacken, som sedan ansluts till gång- och cykelbanorna vid busshållplatsen vid Nova Park (Figur 13). Antalet gående och cyklister som rör sig längs Gredelbyleden och väg 77 genom trafikplatsen väntas i öka i framtiden. Bland annat förväntas det nya området Spakbacken generera cykeltrafik till/från Knivsta tätort. Trafiksäkerhet Under femårsperioden har åtta olyckor med personskador inom det område som visas i Figur 14 rapporterats till STRADA. Olyckorna är framförallt rapporterade av polisen. Hälften av olyckorna har inträffat på sträckor och hälften i korsningar. Fyra olyckor är avsvängningsolyckor, tre olyckor är singelolyckor och olycka är en upphinnandeolycka och (Tabell 4). 23

24 Figur 14. Olyckor som inträffat inom markerat område Röd cirkel visar den korsning som är mest olycksdrabbad. Tabell 4. Antal olyckor per olyckstyp och svårhetsgrad. Olyckstyp Antal olyckor Fördelning (D,S, L)* Singel (motorfordon) 3 (-, 1, 2) Möte (motorfordon) 0 (-, -, -) Omkörning (motorfordon) 0 (-, -, -) Upphinnande (motorfordon) 1 (-, -, 1) Avsväng (motorfordon) 4 (-, -, 4) Korsande (motorfordon) 0 (-, -, -) Cykel/Moped (motorfordon) 0 (-, -, -) Fotgängare (motorfordon) 0 (-, -, -) Fotgängare/Cykel/Moped 0 (-, -, -) Spårburna fordon 0 (-, -, -) Vilt 0 (-, -, -) Övriga (Varia) 0 (-, -, -) *Siffrorna inom parentes visar antalet (dödsolyckor, svåra olyckor, lindriga olyckor) Tre avsvängningsolyckor har inträffat i den västra korsningen (område markerat med röd cirkel i Figur 14). Även en singelolycka har inträffat i närheten av korningen. En avsvängningsolycka har inträffat i motsvarande korsning öster om trafikplatsen. Värt att notera är att inga fotgängare- eller cyklister skadats i olyckor rapporterade till STRADA. 24

25 2.3 Miljö, viktiga förutsättningar, aspekter och intressen Naturmiljö Natur- och vattenmiljöintressen visas i Figur 15. Den östra delen av utredningsområdet ingår i området Valloxen (N62) som är riksintresse för naturmiljö. Utredningsområdets östra del omfattas av regional bevarandeplan och odlingsplan för området Valloxen-Säbysjön. Det aktuella området gränsar i sydost till en aspskog på 2,4 ha som klassats som nyckelbiotop av Skogsstyrelsen. Aspskogen hyser en värdefull kryptogamflora. I området förekommer hackspettar. Ett naturvårdsprogram finns framtaget av Länsstyrelsen i Uppsala län (Meddelandeserien 1987:2) för ett område runt utredningsområdet i öst och i söder. Området har fått klass 2, d.v.s. mycket högt naturvärde. Vattenmiljö Lövstaån (id-nr: SE ) går genom utredningsområdet och korsar både väg 77 och väg E4. Vattendragssträckan bedöms vara påverkad av övergödning och har tilldelats statusklassningen måttlig status enligt Vattendirektivet. Den kemiska statusen är god, med hänsyn till att den hittills utförda kartläggningen inte har kunnat påvisa att statusen i vattenförekomsten är försämrad till följd av påverkan från miljögifter. Utökat strandskydd för Valloxen sträcker sig fram till väg E4 och väg 77. Sjön Valloxen (id-nr: SE ) har måttlig status enligt Vattendirektivet. Fosforhalterna är betydligt högre än det beräknade referensvärdet. Kvalitetsfaktorn växtplankton klassar sjöns status som otillfredsställande. Sjöns kemiska status anses som god, då den hittills utförda kartläggningen har inte kunnat påvisa att statusen i vattenförekomsten är försämrad till följd av påverkan från miljögifter. Valloxen är nationellt sett en särskilt värdefull vattenmiljö i Uppsala län genom sitt riksintresse för kulturmiljö landskapet kring Valloxen och Säbysjön. 25

26 Teckenförklaring Förstudieområde Trafikplats Brunnby SVO - Nyckelbiotop SVO - Naturvärde SVO - Sumpskog Ängs- och betesmarksinventering RI Naturmiljö (3:8 MB) Strandskydd Naturvardsprogram Regional bevarandeplan odlingslandskap Våtmarksinventeringen Figur 15. Natur- och vattenmiljöintressen. 26

27 Kulturmiljö Den nuvarande trafikplatsen ingår i ett område som är klassat som regional kulturmiljövård - lanskapet kring Valloxen och Säbysjön. Området är också riksintresseområde för kulturmiljön i utredningsområdets östra del. Området har en framträdande koncentration av äldre järnåldersgravfält som tillsammans med yngre gravfält visar bebyggelsens förändring från förhistorisk till historisk tid. Här finns herrgårdslandskap med flera herrgårdar, flera äldre järnåldersgravfält med talrika resta stenar, bl.a. vid Vallox-Säby. Här finns också yngre gravfält, Knivsta medeltidskyrka och sockencentrum samt rester av en medeltida sätesgård vid Ledingenäs. Herrgårdarna Eggebyholm, Kvallsta, Ledinge, Noor och Vallox-Säby med bebyggelse från talen samt underlydande torp finns även i området. Runt omkring den befintliga trafikplatsen inom det aktuella utredningsområdet finns ett antal fasta fornlämningar. Sydost om trafikplatsen finns en fast fornlämning (RAÄnummer Östuna 47:1) i form av ett gravfält ca 100x60 meter, bestående av ca 20 fornlämningar. Dessa utgörs av ett rösta och ca 12 runda fyllda stensättningar. Sydväst om trafikplatsen finns fornlämningarna Östuna 50:1 och Östuna 49:1 som är fasta fornlämningar. Östuna 50:1 är ett gravfält på 30x20 meter NV-SÖ bestående av fem fornlämningar. Dessa utgörs av en rund stensättning, en kvadratisk stensättning och tre restastenar. Gravfältet är tätt beväxt med lövträd och sly. Östuna 49:1 är ett gravfält, ca 40x40 meter, bestående av ca tio fornlämningar. Dessa utgöras av ca sju runda eller närmast runda, fyllda stensättningar och tre restastenar. Även nordväst om trafikplatsen finns ett en fast fornlämning i form av ett gravfält (Östuna 48:1). Gravfältet är ca 75x40 meter (Ö-V) bestående av ca 15 runda stensättningar. Söder om trafikplatsen på västra sidan om väg E4 finns en övrig kulturhistorisk lämning (Östuna 102:1) som är undersökt och borttagen. Strax utanför utredningsområdet åt nordost finns en fast fornlämning och en övrig kulturhistorisk lämning. Den fasta fornlämningen (Östruna 46:1) består av ett gravfält, ca 100x60 meter (NV-SÖ) bestående av ca 25 fornlämningar. Dessa utgörs av 1 hög, ca 24 runda fyllda stensättningar. Gravfältet skadat av sentida bebyggelse. Det är delvis överväxt med buskage. 27

28 Teckenförklaring Förstudieområde Trafikplats Brunnby RI Kulturmiljö (3:6 MB) Regional kulturmiljövård Fast fornlämning Bevakningsobjekt Övriga kulturhistoriska lämningar Fast fornlämning Bevakningsobjekt Övriga kulturhistoriska lämningar Fast fornlämning Bevakningsobjekt Övriga kulturhistoriska lämningar SVO - Skog & Historia Figur 16. Kulturmiljöintressen. 28

29 Friluftsliv En badplats, Brunnbybadet, är belägen i Valloxen öster om det aktuella utredningsområdet, ca 3 km från Knivsta centrum. Här finns bryggor, toalett och parkeringsplats. Fisket är fritt för allmänheten i sjöns sydvästra vik. På vintern är det populärt att använda sjön för att åka skridskor och pimpla fisk. En skridskobana brukar plogas på Valloxens västra del. Figur 17. Brunnbybadet är en målpunkt även på vintern. Förorenad mark Någon kännedom om förorenad mark finns inte inom eller i anslutning till utredningsområdet. Luftföroreningar Knivsta kommun har låga halter av luftföroreningar enligt Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbund. Risk och säkerhet Se kapitel 6 Riskhantering. Buller Uppgifter om buller i närheten av trafikplatsen saknas. Inga bostäder finns i området och verksamheterna inklusive konferenshotellet ligger förhållandevis långt ifrån trafiken. Sannolikt är gående, cyklister och resenärer som väntar på bussen de som störs mest av vägtrafikbuller i området. 29

30 2.4 Byggnadstekniska förutsättningar Området sydost om trafikplatsen utgörs av åkermark. Inom övriga delar är marken småkuperad, dels med mindre höjdpartier med morän och/eller berg i dagen och dels av fyllningsjord på lera. Inom åkermarken består jordlagren av lera på friktionsjord ovan berg. Inom övriga delar förekommer huvudsakligen lera på friktionsjord eller fyllning ovan lera på friktionsjord. Lokalt förekommer områden med morän och/eller berg i dagen, huvudsakligen väster om trafikplatsen. Enligt en geoteknisk undersökning som gjordes vid reparation av en av broarna i trafikplatsen består jorden av 0- ca 10 m lös lera på friktionsjord ovan berg. Den befintliga bron är grundlagd på stödpålar av betong och för vägbanken närmast broarna har bankpålning utförts. Figur 18. Jordartskarta (källa: SGU). 30

31 3. Funktionsanalys av transportsystemet och dess influensområde Funktionsanalysen omfattar en bristanalys av vad som fungerar bra och mindre bra inom nuvarande transportsystem i närheten av utredningsområdet. Mot bakgrund av denna analys kan beslut fattas om vad som bör förändras och vilka värden som bör bevaras. Funktionsanalysen görs enligt samma indelning som de transportpolitiska målen redovisade under kapitel 1.5. Utgångspunkten vid prioritering av åtgärder bör vara att de bidrar till den trafikpolitiska inriktningen och att de samhällsekonomisk mest lönsamma åtgärderna bör sättas i första hand. 3.1 Funktionsmål E4 har en viktig nationell funktion och är utpekad som riksintresse för kommunikationer. Även väg 77 är riksintresse på grund av sin funktion att binda samman hamnen i Kapellskär med väg E4. Båda vägarna är primära transportleder för farligt gods. Väg 77 är en viktig tvärförbindelse i norra Stockholmsregionen och används bland annat av tunga transporter på väg till och från hamnen i Kapellskär. Dessa fordon angör väg 77 i trafikplats Brunnby. Trafikplats har en viktig funktion för Knivsta kommun då tätortens trafikförsörjning från E4 till stor del sker via trafikplatsen. Gredelbyleden som sträcker sig från trafikplatsen är tätortens huvudinfart. Trafikplatsen har idag kapacitetsproblem, framförallt vid avfartsrampernas anslutningar mot väg 77 under högtrafik på eftermiddagarna. Ibland sträcker sig köerna ändå upp till huvudkörbanan på E4. Kapacitetsberäkningar har genomförts med beräkningsverktyget Capcal för dagens trafik (2013) och prognosåret (2035). Förmiddagens och eftermiddagens maxtimme har analyserats. Beräkningarna visar på höga belastningar under eftermiddagens maxtimme i både västra och östra korsningen med dagens trafik. I östra korsningen uppkommer även problem under förmiddagens maxtimme. Om nuvarande utformning bibehålls kommer båda korsningarna bli överbelastade under eftermiddagens maxtimme 2035 och i den östra korsningen även under förmiddagen. Det innebär att köerna byggs på i högre takt än de hinner avvecklas. Problemen gäller framförallt avfartsramperna men även anslutningarna från väster i båda korsningarna får höga belastningar. För mer detaljer om förutsättningar och resultat för kapacitetsberäkningarna hänvisas till bilaga 1. För kollektivtrafiken har trafikplatsen en viktig funktion då flera busslinjer mellan Knivsta och Uppsala samt Norrtälje trafikerar den. Gående och cyklister har ett behov av att röra sig genom trafikplatsen. Det finns målpunkter öster om motorvägen, bland annat Brunnbybadet, och framförallt cyklister rör sig mellan dessa och Knivsta tätort under sommaren. Behoven bedöms öka i framtiden då bland annat ett nytt bostadsområde, Spakbacken, planeras öster om trafikplatsen. 31

32 Utrymmet för gående och cyklister längs väg 77 genom trafikplatsen är idag starkt begränsat och tillgängligheten är inte tillfredsställande. Sammanfattningsvis är tillgängligheten låg i trafikplatsen för såväl bil- och kollektivtrafik som gående och cyklister. Knivsta är expansiv kommun och med ökad belastning i trafikplatsen kommer problemen att förvärras. 3.2 Hänsynsmål Trafiksäkerheten och tryggheten är låg för oskyddade trafikanter som rör sig längs väg 77 och Gredelbyleden genom trafikplatsen. Det saknas separat gång- och cykelbana, trafikflödena är höga och hastigheten är begränsad till 70 km/h. Genom vägportarna under motorvägen har utrymme tagits för att skapa vänstersvängskörfält vilket medfört att det är en mycket smal vägren som gående och cyklister kan vistas på. Även för fordonstrafiken kan kapacitetsproblemen ge upphov trafiksäkerhetsrisker. Köbildning på avfartsramperna leder till snabba inbromsningar och risk för upphinnandeolyckor. Inga bostäder finns i närheten av trafikplatsen som kan störas av buller eller luftföroreningar. Det är i huvudsak verksamheter och gång- och cykeltrafikanter som utsätts för trafikens miljöeffekter. I dagsläget bedöms inte buller eller luftföreningar vara ett problem i närheten av trafikplatsen. 3.3 Sammanfattande problem och värdebeskrivning Bristerna vid trafikplats Brunnby kan sammanfattas i följande punkter: Bristande framkomlighet för biltrafiken, framförallt vid avfartsrampernas anslutning mot väg 77. Problemen kommer att förvärras och för prognosåret 2035 blir båda korsningarna överbelastade under eftermiddagens maxtimme. Låg tillgänglighet för gående och cyklister som rör sig längs väg 77 och Gredelbyleden genom trafikplatsen. Bristande trafiksäkerhet och trygghet för oskyddade trafikanter. Risk för upphinnande olyckor vid köbildning på avfartsramper. 32

33 4. Projektmål Trafikverket har formulerat två projektmål. Åtgärder som föreslås ska så långt det är möjligt uppfylla de utpekade målen. I senare skede av processen bör målen konkretiseras, preciseras och göras mätbara. 1. Förbättra framkomligheten för trafik från avfartsramperna. 2. Förbättra tillgängligheten och trafiksäkerheten för gående och cyklister genom trafikplatsen. Figur 19. Ett av projektmålen är att förbättra tillgängligheten och trafiksäkerheten för gående och cyklister genom trafikplatsen. 33

34 5. Tänkbara åtgärder Åtgärdsanalysen är genomförd enligt fyrstegsprincipen vilken beskrivs i kapitel 1.6. Nedan beskrivs åtgärder som delvis eller till fullo bedöms kunna svara mot projektmålen. Åtgärderna kan utföras en och en eller kombineras med varandra. De kan också förläggas olika i tiden där åtgärder enligt steg 1-3 ofta kan genomföras på förhållandevis kort sikt medan steg 4-åtgärder kräver en längre genomförandetid. Åtgärderna är inte begränsade till Trafikverkets ansvarsområde och kräver därför en samverkan mellan olika trafikhuvudmän och andra aktörer, speciellt för åtgärder inom steg 1. För steg 3-4 är åtgärderna begränsade till utredningsområdet, medan åtgärder enligt steg 1-2 är av mer övergripande och generell natur och är inte begränsade till utredningsområdet. 5.1 Analys av tänkbara åtgärder Steg 1. Åtgärder som påverkar transportefterfrågan och val av transportsystem Mobility management-åtgärder Här ingår åtgärder som syftar till att öka användningen av gång, cykel och kollektivtrafik vid resor istället för att använda bilen samt, om möjligt, undvika resor. Med Mobility Management finns också möjlighet att styra trafiken till andra mindre belastade tider på dygnet. Här ingår exempelvis konventionell reklam eller prova-på kampanjer, informationsinsatser och utbildning om t.ex. resfria möten samt direktbearbetning och marknadsföring av kollektivtrafik och cykel på arbetsplatser. Steg 2. Åtgärder som effektivare utnyttjar befintligt vägnät ITS-åtgärder Problemen vid avfartsramperna är som störst vid högtrafik främst under eftermiddagarna. Genom åtgärder som syftar till att få bilister att resa vid andra tider under dygnet kan problematiken underlättas. Tänkbara åtgärder är bland annat realtidsinformation om trafikläget på internet, personanpassad trafikinformation, och information om störningar. Förbättringar av busstrafiken Tillgängligheten och kvaliteten på busstrafiken kan förbättras vilket ger potential att öka dess attraktivitet. Åtgärder som kan övervägas är ökad turtäthet och cykelparkering vid hållplatserna. Kvaliteten vid hållplatserna kan förbättras genom att anlägga väderskydd vid alla hållplatser, tillgänglighetsanpassning samt realtidsinformation om väntetider m.m. Sänkning av hastighetsbegränsningen Hastigheten på väg 77 förbi trafikplatsen är begränsad till 70 km/h. Väster om västra korsningen är kommunen väghållare för Gredelbyleden och där sänks hastigheten till 60 km/h. Genom att sänka hastighetsbegränsningen på väg 77 mellan korsningarna i trafikplatsen till 4o km/h skulle sannolikt också den verkliga hastigheten sjunka något vilket skulle vara positivt för trafiksäkerheten och situationen för de oskyddade 34

35 trafikanterna. För att ge en bättre effekt kan hastighetsbegränsningen kombineras med fysiska åtgärder. Steg 3. Vägförbättringsåtgärder Signalreglering av korsningarna Genom signalreglering av korsningarna kan trafiken styras bättre och ges en mer optimal trafikfördelning utifrån den aktuella belastningen. Åtgärden innefattar signalreglering av båda korsningarna i trafikplatsen. Steg 4. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder Korsningar utformade som droppar I detta förslag byggs korsningarna om till s.k. droppar (se Figur 20) vilket ger en kapacitetsstarkare och säkrare utformning än idag. Mellan korsningarna kan väg 77 smalnas av till ett körfält i vardera riktningen samt en smal mittrefug vilket ger utrymme för gång- och cykelbana. Korsningarna utformas med ett körfält i tillfarter, frånfarter och i cirkulationer. Inga separata högersvängskörfält anläggs vilket gör att korsningarna till stor del håller sig inom nuvarande vägyta. Det är viktigt att lägga vikt vid utformning och vägvisning så att den trafik som kommer från avfartsrampen och ska till vänster på väg 77 inte blir vilseledd. Droppen regleras med väjningsplikt i alla tillfarter men får inte förses med märket cirkulationstrafik. För att undvika att trafik från avfartsramperna svänger till vänster bör den förses med märket påbjuden körriktning, höger. Figur 20. Översiktlig utformning droppar samt gång- och cykelbana med plankorsningar. Gång- och cykelbana med plankorsningar En gång- och cykelbana föreslås anläggas på södra sidan av Gredelbyleden/väg 77 genom trafikplatsen. I väster ansluter planerad ny gång- och cykelförbindelse på södra sidan och flera målpunkter finns också söder om vägen, bl.a. Brunnbybadet, Nova Park, 35

36 bensinstation och bussterminal/infartsparkering. Genom vägportarna finns det plats för en 3,5 m bred dubbelriktad gång- och cykelbana. I väster föreslås gång- och cykelbanan gå friliggande mellan gång- och cykelöverfarten och busshållplatsen vid Nova Park där den ansluter till planerad gång- och cykelbana. Mellan korsningarna går gång- och cykelbanan längs körbanan avskild med kantsten och eventuellt ett räcke. Öster om trafikplatsen föreslås gång- och cykelbanan förläggas friliggande med en ca 2 m bred skiljeremsa mot vägen. Förslagsvis anläggs gång- och cykelbanan fram till vägen till badplatsen, ca 400 m från östra korsningen. Det är inte optimalt med gång- och cykelöverfarter i plan över ramperna i trafikplatsen. Speciellt i avfartsrampen från Stockholm finns risk att fordon kommer i hög hastighet ned mot korsningen och stor vikt bör därför läggas vid att skapa en så trafiksäker utformning som möjligt. Ramperna föreslås smalnas av vid dropparna för att på sätt hålla ned hastigheten och göra passagen så kort som möjligt för gående och cyklister vilket är positivt för trafiksäkerheten och framkomligheten för de som ska passera. Vid avfartsrampen från Stockholm föreslås bullerräfflor anläggas för att sänka hastigheten och uppmärksamma fordonsförare om passagen. Hastigheten bör skyltas ned till 60 eller 40 km/tim och märke varning för övergångsställe sättas upp. Om korsningarna byggs om och en gång- och cykelbana anläggs med plankorsningar över ramperna bedöms preliminärt inga geotekniska förstärkningsåtgärder erfordras. En omläggning av Lövstaån kan bli aktuell. Arbeten kommer omfatta flytt eller förlängning av befintlig vägtrumma. Gång- och cykelbana med planskilda korsningar För att tillskapa en bättre trafiksäkerhet för gående och cyklister som ska passera ramperna kan planskilda korsningar övervägas. Genom vägportarna under motorvägen föreslås gång- och cykelbanan ligga i samma nivå som körbanan. Tack vare att passagen under motorvägen ligger lägre än korsningarna blir lutningen mellan gång- och cykelportarna och passagen under motorvägen fullt acceptabel, ca 3 %. På grund av att hela trafikplatsen ligger i en sänka i förhållande till anslutande Gredelbyleden och väg 77 blir lutningen på vardera sidan drygt 5 %. På östra sidan är det möjligt att få till en flackare lutning om gång- och cykelbanan ansluter till väg 77 längre österut. På västra sidan måste gång- och cykelvägen upp i samma nivå som busshållplatsen vilket ger en lutning på drygt 5 %. Det bedöms dock som acceptabelt då gång- och cykelflödena är förhållandevis små med sannolikt låg andel äldre och funktionshindrade. Bergschakt kan bli aktuell för den västra gång- och cykeltunneln. Det kan även bli nödvändigt med vattentäta tråg för båda tunnlarna. En omläggning av Lövstaån kan bli aktuell. Arbeten kommer omfatta flytt eller förlängning av befintlig vägtrumma. 36

37 Figur 21. Översiktlig utformning gång- och cykelbana med planskilda korsningar. 5.2 Effekter och konsekvenser Steg 1. Åtgärder som påverkar transportefterfrågan och val av transportsystem Mobility Management-åtgärder kan påverka val av transportslag samt styra om trafiken till andra tider än högtrafik. Det har en viss potential att förlänga tiden till dess att korsningarna blir överbelastade men på grund av den kraftiga trafiktillväxten kommer andra åtgärder också att vara nödvändiga för att nå långsiktigt hållbar lösning. Steg 2. Åtgärder som effektivare utnyttjar befintligt vägnät ITS-åtgärder kan vara ett sätt att ge trafikanterna information om trafikläget och på så sätt styra trafiken till mindre belastade tider och/eller andra vägar. Åtgärden bedöms ha en viss potential att förlänga tiden till dess att ombyggnadsåtgärder behöver genomföras. Förbättringar för busstrafiken ökar dess konkurrenskraft gentemot bilen vilket kan leda till att fler väljer bussen. Åtgärden bedöms ha marginell påverkan på belastningen i trafikplatsen. En begränsning av hastigheten till 40 km/h mellan korsningarna i trafikplatsen bedöms ge en marginell sänkning av de verkliga hastigheterna om inga andra fysiska hastighetsbegränsande åtgärder görs. Kan en hastighetssänkning åstadkommas förbättras tillgängligheten och trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter som rör sig genom trafikplatsen. Steg 3. Vägförbättringsåtgärder En signalreglering av korsningarna ger möjlighet till att styra och fördela trafiken och optimera korsningarnas kapacitetsutnyttjande. Signalanläggningar ger upphov till 37

38 förhållandevis stora driftskostnader och om en ombyggnad av korsningarna till droppar ger en tillfredsställande kapacitet bör denna lösning väljas istället. Steg 4. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder Kapacitetsberäkningar har genomförts för alternativet att bygga om korsningarna till droppar. Med dagens trafik blir framkomligheten mycket god under såväl förmiddagens som eftermiddagens maxtimme. Även för prognosåret 2035 fungerar trafikplatsen tillfredsställande. Den tillfart som får störst belastning är den från Gredelbyleden i västra korsningen under förmiddagens maxtimme För att förbättra kapaciteten där kan ett separat högersvängskörfält övervägas. Det behövs dock inte förrän om ett antal år och kan i så fall kompletteras senare. Tillgängligheten, framkomligheten och trafiksäkerheten förbättras betydligt för biltrafiken i korsningen vilket ger positiva samhällsekonomiska effekter i form av minskade restider, fordonskostnader, olyckor och emissioner. Trafiksäkerheten och tryggheten för oskyddade trafikanter förbättras genom att en dubbelriktad gång- och cykelbana anläggs på södra sidan av väg 77 och Gredelbyleden. Med de gång- och cykelåtgärder som kommunen planerar väster om trafikplatsen skapas ett sammanhängande separerat gång- och cykelstråk från Knivsta tätort till vägen ned mot Brunnbybadet. Korsningarna över ramperna blir problematiska och det är inte optimalt att korsa dessa i plan. Med föreslagna åtgärder (avsmalning av ramper, bullerräfflor, hastighetsnedsättning och varningsskyltar) bedöms lösningen ändå bli acceptabel med tanke på de förhållandevis låga gång- och cykelflödena. För att åstadkomma en bättre trafiksäkerhet för gående och cyklister kan planskilda korsningar i form av gång- och cykeltunnlar under ramperna övervägas. Det är dock inte sannolikt att en sådan åtgärd är samhällsekonomisk försvarbar med tanke på de låga gång- och cykelflödena och höga anläggningskostnader för gång- och cykeltunnlar med potentiell bergschakt och vattentäta tråg. Den östra delen av utredningsområdet ingår i området Valloxen (N62) som är riksintresse för naturmiljö. Riksintresseområdet och dess intressen bedöms inte påverkas av det planerade projektet, då de planerade åtgärderna kommer att genomföras inom befintligt vägområde och i riksintresseområdets utkant. Om den planerade cykelbanan anläggs med planskilda korsningar innebär detta att en större mängd oexploaterad mark tas i anspråk jämfört med plankorsningsalternativet. I den aspskog som är belägen i närheten av utredningsområdet förekommer hackspettar. För att minimera bullerstörningar för fågellivet i området bör därför störande arbeten förhindras under fåglarnas häckningsperiod. Lövstaån går genom utredningsområdet och korsar både väg 77 och väg E4. Om arbeten i vatten blir aktuella i samband med anläggningsarbetet, t.ex. byte av vägtrumma, är arbetet att betrakta som en vattenverksamhet. En anmälan ska då skickas in till Länsstyrelsen. 38

39 Den östra delen av utredningsområdet omfattas av strandskydd. För att få göra åtgärder inom strandskyddat område krävs dispens från kommunen. Den nuvarande trafikplatsen ingår i ett område som är klassat som regional kulturmiljövård - lanskapet kring Valloxen och Säbysjön. Området är också riksintresseområde för kulturmiljön i utredningsområdets östra del. Det aktuella projektet bedöms inte påverka riksintresseområdet. Markanspråket är ytterst litet och inga enskilda fornlämningar kommer att påverkas negativt. 5.3 Kostnader En översiktig kostnadsbedömning har genomförts av steg 4-åtgärden att bygga om korsningarna till droppar samt anlägga en gång- och cykelbana med plankorsningar. Kostnaden har uppskattats till ca 10,4 Mkr i prisnivå Kostnaden bedöms med 50 % sannolikhet inte överstiga detta värde. I Tabell 5 redovisas kostnadsbedömningen uppdelad på ett antal poster. Tabell 5. Kostnadsbedömning. Kostnad (kr) Väganläggning Projektadministration Utredning och planering Projektering Mark- och fastighetsinlösen Generella osäkerheter TOTALKOSTNAD (50 % SANNOLIKHET)

40 6. Riskhantering 6.1 Skydds- och riskobjekt Viktiga skyddsobjekt med avseende på personskaderisken är bostadsområden och andra områden där det finns många människor t.ex. skolor. Även områden där oskyddade trafikanter färdas är viktiga områden att beakta. Andra områden som bör beaktas kan t.ex. vara skyddsvärda natur- och kulturmiljöområden. I närheten av utredningsområdet återfinns bland annat följande viktiga skyddsobjekt: Trafikanter, gående och cyklister. Arbetsplatser och konferenshotell. Riksintressen för natur- och kulturmiljö. Vattenmiljöer, bland annat Valloxen och Lövstaån. Fornlämningar. Jordbruksmark. Anläggningar för rekreation och friluftsliv, bland annat en badplats. Infrastruktur, el-, tele- och vattenledningar. De finns flera riskobjekt i närheten av utredningsområdet. Det mest signifikanta är att E4 och väg 77 är klassade som primära transportvägar för farligt gods. Hamnen i Kapellskär är en viktig knutpunkt för in- och uttransport av gods till och från Stockholmsområdet. Enligt statistik från hamnen är ca 15 % av alla lastenheter till och från hamnen i Kapellsär helt eller delvis lastade med farligt gods. Utvecklingen av Kapellskärs hamn leder till ökad trafikintensitet på väg 77 och att transporten av farligt gods ökar till och från hamnen. I dagsläget finns inga lokala föreskrifter som förbjuder genomgående trafik med transport av farligt gods på någon gata i Knivsta eller Alsike tätorter. Arbete pågår med att ta fram bestämmelser för transport av farligt gods inom tätorterna Knivsta och Alsike. I närheten av utredningsområdet återfinns bland annat följande riskobjekt: Vägtrafiken. Transporter med farligt gods. Bensinstation. Närliggande elledningar (både mark- och luftburna). 40

41 6.2 Konfliktpunkter Ett potentiellt riskscenario är en trafikolycka på E4 eller väg 77 där en olycka med farligt gods kan ge svåra konsekvenser. I ett sådant scenario är risken störst för skador på trafikanter och fordon som i närheten av vägarna. Verksamheter ligger förhållandevis långt från vägarna och bostäder finns inte i närheten. Andra exempel på potentiella riskscenarier är grundvattensänkning, förorening av vattenmiljöer, kollaps av konstruktion, skada av fornlämning, spridning av förorening och vibrationer. Figur 22. Bensinstationen vid Gredelbyleden är ett utpekat riskobjekt. 41

42 7. Måluppfyllelse och prioritering av åtgärder Av de åtgärder som har analyserats enligt fyrstegsprincipen bedöms ombyggnad av korsningarna till droppar samt en ny gång- och cykelbana på södra sidan av väg 77/Gredelbyleden ge störst måluppfyllelse. Dropparna ger en långsiktigt kapacitetsstark lösning som klarar en prognosticerad trafiksituation år En ny gång- och cykelbana på södra sidan av väg 77/Gredelbyleden förbättrar tillgängligheten och trafiksäkerheten för gående och cyklister genom trafikplatsen och tillskapar ett sammanhängande separerat gång- och cykelstråk från Knivsta tätort till vägen mot Brunnbybadet. Med föreslagna trafiksäkerhetsåtgärder bedöms en acceptabel trafiksäkerhet kunna skapas för gående och cyklister som passerar ramperna i plan. Planskilda gång- och cykelpassager bedöms inte i dagsläget inte vara samhällsekonomiskt motiverade med tanke på de låga gång- och cykelflödena. När gång- och cykeltrafiken ökar och om behovet blir tillräckligt stort kan en framtida utbyggnad av gång- och cykeltunnlar vara motiverad. Det är då möjligt att börja med passagen vid avfartsrampen i östra korsningen där behov bedöms som störst. Åtgärder enligt fyrstegsprincipens steg 1-2 som till exempel Mobility Management och ITS-åtgärder samt förbättringar för busstrafiken bedöms ha en viss potential till överflyttning av resande till kollektiv-, gång- eller cykeltrafik samt att flytta resande till andra vägar eller andra tider på dygnet då belastningen i trafikplatsen är lägre. Dessa åtgärder har inte ensamma potential att uppfylla projektmålen utan måste i så fall kombineras med steg 4-åtgärder. Figur 23. Med föreslagna droppar förbättras köproblematiken på avfartsramperna. 42

43 8. Samråd Samrådsunderlaget ska sändas ut på remiss till berörda och efter det upprättas en samrådsredogörelse och detta kapitel kan färdigställas. Under arbetet har ett samrådsmöte hållits med länsstyrelsen och Knivsta kommun. Kontakter per telefon och e-post har tagits med tjänstemän inom Knivsta kommun och Uppsala Länstrafik. 43

44 9. Fortsatt arbete 9.1 Nästa steg i planeringsprocessen Efter att samrådsunderlaget är färdigställt och har varit ute på remiss skickar Trafikverket underlaget till länsstyrelsen för prövning om projektet innebär betydande miljöpåverkan. Därefter fattar Trafikverkets beslut om hur man ska gå vidare med projektet. Om Trafikverket väljer att gå vidare med åtgärder kommer projektet sannolikt drivas enligt planläggningstyp 2 eller 3, beroende på länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan. Nästa steg är då att påbörja arbete med planförslag och eventuellt miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Figur 24. Planläggningstyp 2. Figur 25. Planläggningstyp 3. 44

Väg 77. Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie

Väg 77. Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie Väg 77 Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie 1 Kort om väg 77 Vägen har ett körfält i vardera riktningen utan mitträcke. Vägbredden är ca 6,5m, respektive körfält 3m, vägrenar 0,25m.

Läs mer

Trafikutredning bostäder vid Färgens östra strand I samband med detaljplan, Alingsås kommun

Trafikutredning bostäder vid Färgens östra strand I samband med detaljplan, Alingsås kommun Trafikutredning bostäder vid Färgens östra strand Beställare: ALINGSÅS KOMMUN Beställarens representant: Job van Eldijk Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria

Läs mer

Trafikutredning Storvreta

Trafikutredning Storvreta Trafikutredning Storvreta 2008.05.22 Resultat från trafikanalyser Projektorganisation Uppsala kommun Projektledare Pernilla Hessling, Stadsbyggnadskontoret Uppdragsansvarig Handläggare Trafiksimulering

Läs mer

Trafikutredning - antagandehandling SVARTE

Trafikutredning - antagandehandling SVARTE November 2008 Denna utredning utfördes 2005/2006 och har uppdaterats under januari-februari respektive oktober-november 2008 av följande projektorganisation: Konsult Tyréns AB Isbergs gata 15 205 19 Malmö

Läs mer

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder.

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder. Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Hälle Lider AB Husåsvägen 2 459 30 Ljungskile Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria Young Uppdragsnr: 102

Läs mer

Bilaga 5 Samlad effektbedömning

Bilaga 5 Samlad effektbedömning Bilaga 5 Samlad effektbedömning Åtgärdsvalsstudie E södra infarten Örnsköldsvik 1 TMALL 000 Rapport generell v 1.0 Trafikverket E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-91 91 Dokumenttitel: Åtgärdsvalsstudie

Läs mer

Trafikanalys av Dragonvägen - Odensalavägen, Märsta

Trafikanalys av Dragonvägen - Odensalavägen, Märsta SIGTUNA KOMMUN Trafikanalys av Dragonvägen - Odensalavägen, Märsta 2012-12-13 Uppsala Trafikanalys av Dragonvägen - Odensalavägen, Märsta Datum 2012-12-13 Uppdragsnummer 61381254612 Utgåva/Status Version

Läs mer

PM NORRA STÄKSÖN TRAFIK

PM NORRA STÄKSÖN TRAFIK PM NORRA STÄKSÖN TRAFIK KONCEPT 2014-08-25 1 Bakgrund Planering för ny etablering på norra delen av Stäksön pågår. Som ett led i arbetet studeras förutsättningarna för trafiken i området. För att etableringen

Läs mer

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart Hofors genomfart Bakgrund Uppdraget Projektera för en genomfart med målsättningarna att: Förtydliga Hofors tätort och dess infarter Öka tillgängligheten för näringsidkare Skapa en inbjudande känsla för

Läs mer

Kvarteret Vatthagen Trafik-PM

Kvarteret Vatthagen Trafik-PM Kvarteret Vatthagen Trafik-PM Bildkälla: Kontur Arkitekter Utredare Therese Nyman Pär Båge STOCKHOLM 2014-11-14 Förutsättningar Vatthagen 1:103 ligger cirka 150 meter öster om Glädjens trafikplats vid

Läs mer

Ringsjöbandet i Höör Trafikutredning till planprogram. September 2008

Ringsjöbandet i Höör Trafikutredning till planprogram. September 2008 Höörs kommun Ringsjöbandet i Höör Trafikutredning till planprogram September 2008 Denna utredning har utförts under juni-september 2008 av följande projektorganisation: BESTÄLLARE Höörs kommun Box 53 243

Läs mer

Regional cykelplan för Uppsala län

Regional cykelplan för Uppsala län 2010-10-14 Dnr: RFUL 2010/66 Regional cykelplan för Uppsala län Besöksadress Kungsgatan 41 Telefon 018-18 21 00 E-post info@regionuppsala.se Org. nr 222 000-1511 Postadress Box 1843, 751 48 Uppsala Fax

Läs mer

BALKÅKRA STRÄDDOR SVARTE - TRAFIKUTREDNING

BALKÅKRA STRÄDDOR SVARTE - TRAFIKUTREDNING RAPPORT BALKÅKRA STRÄDDOR SVARTE - TRAFIKUTREDNING 2012-11-01 Uppdrag: 230078, Svarte Midroc Titel på rapport: Balkåkra Sträddor Svarte - Trafikutredning Status: Slutrapport Datum: 2012-11-01 Medverkande

Läs mer

Cykelsatsningen i Gävle. Helena Werre Marie Wallström

Cykelsatsningen i Gävle. Helena Werre Marie Wallström Cykelsatsningen i Gävle Helena Werre Marie Wallström Utgångspunkter Nationella och regionala mål Transportpolitiska mål Transportpolitikens mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt

Läs mer

Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv

Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv Joanna Dickinson, Trivector Traffic Uppdrag Utvärdering åt Miljömålsrådet Utvärdering åt länsstyrelsen i Västra Götaland Hur har miljömålen

Läs mer

TRAFIKPROGRAM HÄLJARP

TRAFIKPROGRAM HÄLJARP TRAFIKPROGRAM HÄLJARP TRAFIKPROGRAM HÄLJARP Landskrona stad Teknik- och stadsbyggnadskontoret 261 80 Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn 0418-47 00 00 Fax 0418-47 35 76 tsb@landskrona.se www.landskrona.se

Läs mer

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

Trafikverkets arbete med fotgängare

Trafikverkets arbete med fotgängare Trafikverkets arbete med fotgängare Vad gör Trafikverket när det gäller fotgängare? Vi gör en hel del men vi gör även en hel del för lite. Vi kan göra mer Uppmärksamma fotgängares skaderisker Uppmärksamma

Läs mer

TRAFIKANALYS I LJUNGBY CENTRUM SKÅNEGATAN OCH STATIONSGATANS TRAFIKBELASTNING

TRAFIKANALYS I LJUNGBY CENTRUM SKÅNEGATAN OCH STATIONSGATANS TRAFIKBELASTNING PM TRAFIKANALYS I LJUNGBY CENTRUM SKÅNEGATAN OCH STATIONSGATANS TRAFIKBELASTNING 19 MARS 2012 Titel: Trafikanalys i Ljungby centrum Status: Koncept Datum: 2012 03 19 Beställare: Ljungby kommun Kontaktperson:

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

Trädgårdsstaden i Bro, Upplands-Bro kommun

Trädgårdsstaden i Bro, Upplands-Bro kommun Trädgårdsstaden i Bro, Upplands-Bro kommun Underlag för detaljplan PM Trafik Stockholm Beställare: Riksbyggen Structor Mark Stockholm AB Uppdragsnummer: 3135 Uppdragsansvarig: Patrik Lundqvist Structor

Läs mer

Väg 620, ny gång- och cykelväg från E22, trafikplats Karlshamn Öst till Hällaryd

Väg 620, ny gång- och cykelväg från E22, trafikplats Karlshamn Öst till Hällaryd SAMRÅDSHANDLING Väg 620, ny gång- och cykelväg från E22, trafikplats Karlshamn Öst till Hällaryd Karlshamns kommun, Blekinge län Vägplanbeskrivning med miljöbeskrivning 2014-08-25 Projektnummer: 87933198

Läs mer

Utredning Detaljplan Infart Kristianstad Trafikstruktur och parkering

Utredning Detaljplan Infart Kristianstad Trafikstruktur och parkering 1(8) Utredning Detaljplan Infart Kristianstad Trafikstruktur och parkering Uppdragsnummer: 226043 Uppdragsansvarig: Johan Bergström Handläggare Kvalitetsgranskning Anna Stjärnkvist/Anna-Karin Ekström 010-452

Läs mer

GÅNG- OCH CYKELPLAN Piteå kommun

GÅNG- OCH CYKELPLAN Piteå kommun GÅNG- OCH CYKELPLAN Piteå kommun Dokumentnamn Do kumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Gång- och cykelplan Plan 2011-03-21 54 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version Senast reviderad

Läs mer

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl.

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. SAMRÅDSHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. Folkärna S N Avesta kommun Dalarnas län Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och

Läs mer

Trafikanalys tillhörande fördjupad översiktsplan för Hajom, Årjängs kommun 2009-10-15

Trafikanalys tillhörande fördjupad översiktsplan för Hajom, Årjängs kommun 2009-10-15 Trafikanalys tillhörande fördjupad översiktsplan för Hajom, Årjängs kommun 2009-10-15 Medverkande Beställare: Årjängs kommun Konsult: WSP Samhällsbyggnad Uppdragsansvarig Handläggare: Bo Asplind Susanne

Läs mer

Trafikutredning Åmåsäng 2013-12-16 rev 2014-01-24

Trafikutredning Åmåsäng 2013-12-16 rev 2014-01-24 2013-12-16 rev 2014-01-24 Dokumenttitel: Trafikutredning Åmåsäng Skapat av: Per Thunmarker Dokumentdatum: 2013-12-16 Dokumenttyp: Word Dokument ID: Trafikutredning 20131216 Ärendenummer: Projektnummer:

Läs mer

Protokoll från samrådsmöte med sakägare som berörs av E6.20 Söder-Västerleden, Sisjömotet i Göteborgs stad och Mölndals stad, Västra Götalands län.

Protokoll från samrådsmöte med sakägare som berörs av E6.20 Söder-Västerleden, Sisjömotet i Göteborgs stad och Mölndals stad, Västra Götalands län. PROTOKOLL 1 (5) Ev. ärendenummer Ev. projektnummer Projektnamn TRV 2015/310 139060 E6.20 Söder-Västerleden, Sisjömotet Dokumenttitel Protokoll från samrådsmöte Protokoll från samrådsmöte med sakägare som

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård)

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) Datum Diarienr 2011-09-26 KS 23/11 Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN SAMRÅD ANTAGANDE LAGA KRAFT Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN PLANBESKRIVNING Planområdet

Läs mer

Kommunikationer. Planförslag KOMMUNIKATIONER SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2009 SAMRÅDSHANDLING 2009-02-25

Kommunikationer. Planförslag KOMMUNIKATIONER SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2009 SAMRÅDSHANDLING 2009-02-25 Planförslag Kommunikationer Svedala kommun har bra förutsättningar i och med sin placering vid ett vägskäl, där många människor passerar dagligen. Tillgången till kommunikationer är också mycket god med

Läs mer

Väg E22 Trafikplats Ideon

Väg E22 Trafikplats Ideon SAMRÅDSUNDERLAG Väg E22 Trafikplats Ideon Lunds kommun, Skåne län 2013-04-26 Objekt 10 85 08 INLEDNING 2 Titel: Förstudie, Väg E22 Trafikplats Ideon Utgivningsdatum: 2013-04-26 Utgivare: Trafikverket Organisation

Läs mer

Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning

Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning Information vid samråd 1 Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning Information vid samråd 2 1. Samrådsmötet öppnas 2. Presentation av medverkande 3. Redogörelse för planprocessen 4. Presentation

Läs mer

GÅNG- OCH CYKELPLAN LINDESBERGS KOMMUN

GÅNG- OCH CYKELPLAN LINDESBERGS KOMMUN GÅNG- OCH CYKELPLAN LINDESBERGS KOMMUN Dokumenttitel: Gång- och cykelplan Lindesberg Skapat av: Andreas Asp, VAP Kontaktperson: Frida Nilsson, Bergslagens Miljö och Byggförvaltning Dokumentdatum: 2015-09-28

Läs mer

Yttrande om förstudie för Hågelbyleden - Väg 258

Yttrande om förstudie för Hågelbyleden - Väg 258 YIMBY Yes In My BackYard. 2011-10-25 2011:13 Yttrande om förstudie för Hågelbyleden - Väg 258 Nätverket YIMBY ser mycket positivt på Botkyrka kommuns planer att förtäta och koppla samman Alby och Eriksberg.

Läs mer

När du ska korsa en gata

När du ska korsa en gata När du ska korsa en gata Information från Örebro kommun I den här broschyren finns exempel som beskriver hur du som går, cyklar eller kör ett fordon ska bete dig vid olika typer av korsningar enligt trafiklagstiftningen.

Läs mer

BESKRIVNING som tillhör detaljplan för HEMSÖGATANS FÖRLÄNGNING i Hamnen i Malmö

BESKRIVNING som tillhör detaljplan för HEMSÖGATANS FÖRLÄNGNING i Hamnen i Malmö 2011-04-26 Dp 5155 BESKRIVNING som tillhör detaljplan för HEMSÖGATANS FÖRLÄNGNING i Hamnen i Malmö HANDLINGAR Planhandlingarna omfattar plankarta med bestämmelser, genomförandebeskrivning, fastighetsförteckning

Läs mer

Detaljplan för Hossaberget PM om trafikmängder på Nya Öjersjövägen

Detaljplan för Hossaberget PM om trafikmängder på Nya Öjersjövägen Detaljplan för Hossaberget Detaljplan för Hossaberget Beställare: Partille kommun 433 82 Partille Beställarens representant: Erika von Geijer Konsult: Uppdragsledare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg

Läs mer

Tillägg till trafikutredning Sunnanå 1:2 m fl

Tillägg till trafikutredning Sunnanå 1:2 m fl Brinova Fastigheter AB Tillägg till trafikutredning Sunnanå 1:2 m fl Malmö 2012-01-17 Tillägg till trafikutredning Sunnanå 1:2 m fl Datum 2012-01-17 Uppdragsnummer 61660933566 Utgåva/Status Rev 1 HEDMAN

Läs mer

3.4 Kommunikationer. Planförslag

3.4 Kommunikationer. Planförslag Planförslag 3.4 Kommunikationer Svedala kommun har bra förutsättningar i och med sin placering vid ett vägskäl, där många människor passerar dagligen. Tillgången till kommunikationer är också mycket god

Läs mer

Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall

Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall Med vilka färdmedel skulle du vilja resa sträckan Njurunda-Sundsvall? Pendeltåg Cykla, pendeltåg, buss Cykel och

Läs mer

Förstudie för gångoch cykelväg mellan Olofsbo och Långaveka. Samråd med allmänheten 14 december 2011

Förstudie för gångoch cykelväg mellan Olofsbo och Långaveka. Samråd med allmänheten 14 december 2011 Förstudie för gångoch cykelväg mellan Olofsbo och Långaveka Samråd med allmänheten 14 december 2011 3. Planeringsprocessen enligt väglagen Förstudie Förstudien är första steget in i den fysiska vägplaneringen

Läs mer

KV GÄDDAN I PERSTORP TRAFIKUTREDNING

KV GÄDDAN I PERSTORP TRAFIKUTREDNING RAPPORT KV GÄDDAN I PERSTORP TRAFIKUTREDNING 2015-05-08 Uppdrag 262340, Kv Gäddan Titel på rapport: Kv Gäddan i Perstorp Trafiktutredning Status: Slutrapport Datum: 2015-05-08 Medverkande Beställare: Kontaktperson:

Läs mer

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Uppdaterad: 5 juni 2013 Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Vägstandarden på E20 Vilka sträckor på E20 är fortfarande ännu inte utbyggda? Totalt handlar det om fem etapper eller ungefär 80 kilometer

Läs mer

Projektbeskrivning Väg 222 Trafikplats Lugnet

Projektbeskrivning Väg 222 Trafikplats Lugnet Projektbeskrivning Väg 222 Trafikplats Lugnet Januari 2010 1(6) Innehållsförteckning 1. Bakgrund...3 2. Planerade åtgärder...3 3. Trafikflöden...5 4. Standard och vägsektion...5 5. Planeringsläge och tidplan...5

Läs mer

Öresundstågen ger Höör direkt förbindelse med Köpenhamn, Humlebeck med konsthallen Louisiana och Helsingör

Öresundstågen ger Höör direkt förbindelse med Köpenhamn, Humlebeck med konsthallen Louisiana och Helsingör Mål och riktlinjer Ny bebyggelse ska lokaliseras så att kollektivtrafik och cykling främjas. Kommunen ska arbeta för att öka trafiksäkerheten med inriktning mot att nå nollvisionen. Ett sätt är att genomföra

Läs mer

395 Antagandehandling. Detaljplan för Granen 5 Ronneby kommun, Blekinge län PLANBESKRIVNING. HANDLINGAR Planen består av följande handlingar:

395 Antagandehandling. Detaljplan för Granen 5 Ronneby kommun, Blekinge län PLANBESKRIVNING. HANDLINGAR Planen består av följande handlingar: Ronneby kommun, Blekinge län Idrottsplats Gymnasieskola/ sporthall Blekan Fotbollsplan/ Brunnsparken Översiktskarta, planområdet markerat med rött PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Planen består av följande handlingar:

Läs mer

Bygg om eller bygg nytt

Bygg om eller bygg nytt Effektsamband för transportsystemet Fyrstegsprincipen Version 2015-04-01 Steg 3 och 4 Bygg om eller bygg nytt Kapitel 1 Introduktion Översiktlig beskrivning av förändringar och uppdateringar i kapitel

Läs mer

Detaljplan för Knäred 9:1 m.fl. Knäreds centrum Laholms kommun

Detaljplan för Knäred 9:1 m.fl. Knäreds centrum Laholms kommun Detaljplan för Knäred 9:1 m.fl. Knäreds centrum Laholms kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING HANDLINGAR...3 PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG...3 PLANDATA...3 Lägesbestämning 3 Areal 4 Markägoförhållanden 4 TIDIGARE

Läs mer

Kommunikationer. Järnvägar

Kommunikationer. Järnvägar Kommunikationer De allra flesta är idag beroende av bra kommunikationer i sin vardag. I detta avsnitt redovisas frågor som rör vägar och järnvägar, flyg, sjöfart och kollektivtrafik. Översiktsplanen ska

Läs mer

Enkätundersökning om skolvägar och färdsätt bland skoloch förskolebarn i Älandsbro, Härnösands kommun.

Enkätundersökning om skolvägar och färdsätt bland skoloch förskolebarn i Älandsbro, Härnösands kommun. 1 (14) PM Enkätundersökning om skolvägar och färdsätt bland skoloch förskolebarn i Älandsbro, Härnösands kommun. Sundsvall 2009-10-05 WSP Samhällsbyggnad Oskar Haggren Lundblad WSP Samhällsbyggnad Box

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING. Dnr: MBN 2009.2933. Holmared 1:24 och 1:25 Rånnavägs samhälle Ulricehamns kommun Västra Götalands län

ANTAGANDEHANDLING. Dnr: MBN 2009.2933. Holmared 1:24 och 1:25 Rånnavägs samhälle Ulricehamns kommun Västra Götalands län ANTAGANDEHANDLING Dnr: MBN 2009.2933 Detaljplan för Holmared 1:24 och 1:25 Rånnavägs samhälle Ulricehamns kommun Västra Götalands län Enkelt planförfarande enl 5 kap 28 PBL Upprättad den 23 februari 2011

Läs mer

Annan möjlig exploatering

Annan möjlig exploatering BILAGA 3 Trafik Loviseberg II Vi har kort analyserat trafikalstringen samt trafiksäkerhet för ev. ny industrietablering inom kvarteret Loviseberg i Botkyrka kommun. Förutsättningar Vi har tittat på 2 olika

Läs mer

Välkommen till cykelfrukostseminarium

Välkommen till cykelfrukostseminarium Välkommen till cykelfrukostseminarium WSP 2013-03-12 Björn Hugosson (moderator) Gruppchef på trafikavdelningen Foto: ubrayj02 @ flickr. Creative Commons BY 2.0 2013-03-12 Välkommen! à Program 08.00 08.30

Läs mer

Väg 527, Gång- och cykelväg Västerås-Örtagården

Väg 527, Gång- och cykelväg Västerås-Örtagården SAMRÅDSREDOGÖRELSE Väg 527, Gång- och cykelväg Västerås-Örtagården Västerås stad, Västmanlands län Vägplan, 2013-09-23 Projektnummer: 107506 Dokumenttitel: Väg 527, gc-väg Örtagården-Västerås Skapat av:

Läs mer

Cykelplan för Tyresö kommun

Cykelplan för Tyresö kommun Cykelplan för Tyresö kommun Tyresö kommun / 2013-05-19 2 (13) Tyresö kommun / 2013-05-02 3 (13) Innehållsförteckning Bakgrund och mål... 4 Dagens cykelvägnät... 5 Det regionala cykelvägnätet... 5 Huvudstråken

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Trafikanalys Nacka Strand

Trafikanalys Nacka Strand UPPDRAG Nacka Strand UPPDRAGSNUMMER 435762 UPPDRAGSLEDARE Emma Wiklund UPPRÄTTAD AV Tan Na Cheng DATUM 23-8-9 Trafikanalys Nacka Strand Inledning Denna behandlar trafikanalysen gjord med Capcal för förmiddagens

Läs mer

Korsningen E20-rv 44

Korsningen E20-rv 44 Korsningen E20-rv 44 HANDLINGAR Planbeskrivning dat juni 2008 Planen antagen 2008-08-26 Plankarta med planbestämmelser dat juni 2008 Laga kraft 2008-09-25 Samrådsyttrande dat 2008-06-24 Genomförandetiden

Läs mer

PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Detaljplan för Kv. RATTEN, m.fl i Bromölla, Bromölla kommun PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ALLMÄNT Handlingar Plankarta med förslag till planbestämmelser Plan- och genomförandebeskrivning Fastighetsförteckning

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län Kommunledningsförvaltningen Sofia Elfström, 0550-88543 sofia.elfstrom@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2015-05-04 Referens Sida 1(6) Behovsbedömning Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Läs mer

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5)

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5) 2013-05-14 0 (5) PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 FÖRVALTNING 1 (5) INLEDNING Höganäs kommun växer och utvecklas, både i yta och befolkningsmässigt.

Läs mer

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Bjerkemo Konsult 1 Kustjärnväg förbi Oskarshamn Framsidesbild från Rydebäcks station PM 2011-10-31 Bakgrund Regionförbundet i Kalmar har tagit initiativ till

Läs mer

Väg 953, gång- och cykelväg

Väg 953, gång- och cykelväg SAMRÅDSREDOGÖRELSE Väg 953, gång- och cykelväg Kungsbacka kommun, Hallands län Vägplan 2015-08-31 Projektnummer: 143 052 Trafikverket Postadress: Kruthusgatan 17, 405 33 Göteborg E-post: trafikverket@trafikverket.se

Läs mer

TRAFIK. Väg 25, som är en rekommenderad väg för farligt gods, har byggts om och fått en ny bro med utterpassage vid Lyckebyån.

TRAFIK. Väg 25, som är en rekommenderad väg för farligt gods, har byggts om och fått en ny bro med utterpassage vid Lyckebyån. TRAFIK Emmaboda tätort har växt fram runt järnvägsstationen och idag finns ett spårområde som är sex spår brett. Med järnvägen kan man åka i tre riktningar, mot Alvesta, Kalmar eller Karlskrona. Ur ett

Läs mer

Nya bostäder i Diseröd

Nya bostäder i Diseröd Nya bostäder i Diseröd Tyfter 1:19 m fl, Kungälvs kommun Trafik- och bullerutredning 2012-10-31 ÅF Infrastructure AB, Kvarnbergsgatan 2, Box 1551 SE-401 51 Göteborg Telefon +46 10 505 00 00. Fax +46 10

Läs mer

UNITED BY OUR DIFFERENCE. Torp Segelhotellet 2013-06-26

UNITED BY OUR DIFFERENCE. Torp Segelhotellet 2013-06-26 UNITED BY OUR DIFFERENCE trafik pm Torp Segelhotellet 2013-06-26 Medverkande Beställare: Norden Etablering AB Konsult: WSP Samhällsbyggnad, Göteborg Kontakt: Bo Lindelöf, 010-722 72 49, bo.lindelof@wspgroup.se

Läs mer

Trafik PM. 1. Bakgrund. Detaljplan för industri/lager/förråd, Doteröd, Stenungsund. Felix Staffanson Åsa Åkesson. Figur 1 Översikt

Trafik PM. 1. Bakgrund. Detaljplan för industri/lager/förråd, Doteröd, Stenungsund. Felix Staffanson Åsa Åkesson. Figur 1 Översikt Trafik Datum 2014-06-24 Uppdrag Beställare Från Till Detaljplan för industri/lager/förråd, Doteröd, Stenungsund Borealis AB Felix Staffanson Åsa Åkesson Ramböll Sverige AB Box 5343, Vädursgatan 6 402 27

Läs mer

Motion (M) om busstrafiken i södra Kalmar

Motion (M) om busstrafiken i södra Kalmar TJÄNSTESKRIVELSE Datum Ärendebeteckning 2014-04-08 KS 2013/0658 Kommunfullmäktige Motion (M) om busstrafiken i södra Kalmar Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att kommunledningskontorets yttrande

Läs mer

GULLRISET 6 m fl. Detaljplan för. Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län. Diarienummer SBN 2005/0181 214. Upprättad 2005-09-05

GULLRISET 6 m fl. Detaljplan för. Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län. Diarienummer SBN 2005/0181 214. Upprättad 2005-09-05 Diarienummer SBN 2005/0181 214 Detaljplan för GULLRISET 6 m fl Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län Upprättad 2005-09-05 LAGA KRAFT 2005-10-21 1 (7) ANTAGNA PLANHANDLINGAR Plankarta med bestämmelser

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö

som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö 2011 03 04 Dp 5156 BESKRIVNING som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö HANDLINGAR Planhandlingarna omfattar plankarta med bestämmelser, genomförandebeskrivning, fastighetsförteckning

Läs mer

Länsstyrelsens roll vid urban förtätning. Roger Lind Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten

Länsstyrelsens roll vid urban förtätning. Roger Lind Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten Roger Lind Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten En statlig myndighet med lång historia Inrättades av Axel Oxenstierna, år 1634 Landshövding tillsattes som högsta chef Idag, 21 länsstyrelser

Läs mer

Detaljplan för Torget i Ingatorp, Eksjö kommun Fastigheten Ingatorp 4:211 m.fl.

Detaljplan för Torget i Ingatorp, Eksjö kommun Fastigheten Ingatorp 4:211 m.fl. Granskningshandling 2014-10-27 Dnr: 2013-0578-303 Granskningsskedet pågår mellan 2014-11-15 och 2014-12-08 PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Detaljplan för Torget i Ingatorp, Eksjö kommun Fastigheten Ingatorp

Läs mer

WORKSHOP INFÖR PROGRAM FÖR KUNGSBERGA dnr PLAN.2013.16

WORKSHOP INFÖR PROGRAM FÖR KUNGSBERGA dnr PLAN.2013.16 Stadsarkitektkontoret WORKSHOP INFÖR PROGRAM FÖR KUNGSBERGA dnr PLAN.2013.16 Ekonomisk karta med det aktuella området markerat 2013-09-02 2(14) Bakgrund till workshopen Stadsarkitektkontoret har av kommunstyrelsens

Läs mer

A 4993 PLANBESKRIVNING. Detaljplan för del av Kolberga 2:69 Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2009-08-30

A 4993 PLANBESKRIVNING. Detaljplan för del av Kolberga 2:69 Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2009-08-30 A 4993 Detaljplan för del av Kolberga 2:69 Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2009-08-30 Uppdragsbeslut 2009-06-17 Samrådsbeslut 2009-10-14 Utställningsbeslut 2010-02-10

Läs mer

1.7. Övergripande mål och strategier

1.7. Övergripande mål och strategier Om Trafikverket beslutar att vidta åtgärder på befintligt stråk bör detta samordnas med ÖSCR:s planer. För att dra nytta av marknadsföringskampanjen och den publicitet denna kommer att ge, bör åtgärderna

Läs mer

Nu bygger vi ut E22:an genom Skåne & Blekinge

Nu bygger vi ut E22:an genom Skåne & Blekinge Nu bygger vi ut E22:an genom Skåne & Blekinge Båstad Skälderviken Olofström Örkeljunga Ängelholm Stensnäs E4 Hässleholm Fjälkinge E22 Hörby N Kristianstad Karlshamn Helsingborg Fogdarp Sätaröd Gårdstånga

Läs mer

Trafikföringen i centrum, Inre ringen

Trafikföringen i centrum, Inre ringen 1(17) Tjänsteskrivelse Falu kommun Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Datum 2015-09-14 Diarienummer MSN0522/15 Handläggare Mathias Westin Telefon 023-827 39 E-post: mathias.westin@falun.se Miljö-

Läs mer

Väg 978 genom Mariefred

Väg 978 genom Mariefred Väg 978 genom Mariefred Södermanlands län Objektnummer: 10708 Fördjupad studie September 2005 Medverkande Beställare: Vägverket Region Mälardalen Box 1140 631 80 ESKILSTUNA Tfn: 0771-119 119 rojektledare:

Läs mer

Trafikprognos samt en bullerberäkning för fyra fastigheter i Åkarp

Trafikprognos samt en bullerberäkning för fyra fastigheter i Åkarp [Delprodukt] Skapad av: Fackansvarig: Dokumentdatum: 2013-11-20 Diarienr/Ärendenr: TRV 2010/35145 Version: Anna-Karin Ekström, Tyréns AB Anna-Karin Ekström, Tyréns AB/Ansvarig MKB Cristiano Piga, Tyréns

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun. Planbeskrivning. Samrådshandling Enkelt planförfarande

Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun. Planbeskrivning. Samrådshandling Enkelt planförfarande 2013-01-24 Dnr PLAN.2011.33 Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun Planbeskrivning Samrådshandling Enkelt planförfarande Planbeskrivning 1 INLEDNING Detaljplanens

Läs mer

RAPPORT. Kollektivtrafikfält E 22 Malmö-Lund Uppdragsnummer 2211073000 LUNDS KOMMUN, MALMÖ STAD, SKÅNETRAFIKEN OCH TRAFIKVERKET

RAPPORT. Kollektivtrafikfält E 22 Malmö-Lund Uppdragsnummer 2211073000 LUNDS KOMMUN, MALMÖ STAD, SKÅNETRAFIKEN OCH TRAFIKVERKET RAPPORT LUNDS KOMMUN, MALMÖ STAD, SKÅNETRAFIKEN OCH TRAFIKVERKET Kollektivtrafikfält E 22 Malmö-Lund Uppdragsnummer 2211073000 Slutrapport Malmö 2012-03-01 Sweco Infrastructure AB Malmö Trafik dved p:\2211\2211073\000\10_arbetsmaterial\rapport

Läs mer

Skadade i trafiken 2009

Skadade i trafiken 2009 Skadade i trafiken 2009 Olyckor i vägtrafiken är ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige. Olyckorna orsakar död och skada på människor och egendom. En förutsättning för trafiksäkerhetsarbete är

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING JANUARI 2014. DETALJPLAN FÖR DEL AV JUNOSUANDO 7:14 Bostäder och kontor Pajala kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING

SAMRÅDSHANDLING JANUARI 2014. DETALJPLAN FÖR DEL AV JUNOSUANDO 7:14 Bostäder och kontor Pajala kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR DEL AV JUNOSUANDO 7:14 Bostäder och kontor Pajala kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING HANDLINGAR I SAMRÅDSSKEDET Planbeskrivning Plankarta med illustrationsskiss Fastighetsförteckning

Läs mer

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge KÄVLINGE KOMMUN Grupp 5 Elin Djus Sema Kadir Andreas Kirkby Peter Johansson Jacob Thörnblad Sammanfattning Befolkningen i Kävlinge

Läs mer

REGLER OCH RUTINER FÖR GUPP OCH ANDRA FARTHINDER I BÅSTADS KOMMUN

REGLER OCH RUTINER FÖR GUPP OCH ANDRA FARTHINDER I BÅSTADS KOMMUN 1 (5) Antagen av kommunstyrelsen den 3 mars 2010, 53. Dnr: 160/10-352 REGLER OCH RUTINER FÖR GUPP OCH ANDRA FARTHINDER I BÅSTADS KOMMUN Trafiksäkerhet - farthinder Båstads kommun arbetar ständigt med att

Läs mer

Infrastruktur. Visioner. Cykel. Køge Kust - Team Vandkunsten. Bilaga: Infrastruktur. Køge Kyst Team Vandkunsten

Infrastruktur. Visioner. Cykel. Køge Kust - Team Vandkunsten. Bilaga: Infrastruktur. Køge Kyst Team Vandkunsten 1 (13) Køge Kyst Team Vandkunsten Infrastruktur Visioner Trafiken i Køge ska bidra till den önskade stadsutvecklingen. Det är en utmaning att skapa en hållbar urban mobilitet, som prioriterar gång-, cykeloch

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Kemisten 2 m.fl. BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. Bryngelshusgatan, Halmstad, HALMSTADS KOMMUN plan 2012/0541

Kemisten 2 m.fl. BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. Bryngelshusgatan, Halmstad, HALMSTADS KOMMUN plan 2012/0541 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för Kemisten 2 m.fl. Bryngelshusgatan, Halmstad, HALMSTADS KOMMUN plan 2012/0541 Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 2013-03-12 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg Översiktsplan ÖP2001 HYLTE KOMMUN SAMRÅD 2011-03-21-2011-05-23 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Dnr OP 2009/0153

Läs mer

RIKTLINJE 2 (29) Lokaliseringsmärken för vägvisning har följande färgsättningar och texttyper om inte annat anges i 17.

RIKTLINJE 2 (29) Lokaliseringsmärken för vägvisning har följande färgsättningar och texttyper om inte annat anges i 17. RIKTLINJE 1 (29) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer Persson, Elenor, Sktm TRV 2011:309 [Ärendenummer] Fastställt av Dokumentdatum Version Chef VO Samhälle 2011-06-21 1.0 Dokumenttitel

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING 2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken

Läs mer

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB checklista för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB Berörs Inledning Dynamate äger fastigheten Plåten 1 där det idag finns lagerbyggnader. P.g.a. utökad verksamhet

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad

PLANBESKRIVNING. Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad PLANBESKRIVNING Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad, juni 2009 BESKRIVNING HANDLINGAR Planförslaget består av plankarta i skala 1:1000 med bestämmelser. Till förslaget hör planbeskrivning,

Läs mer

Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra

Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra Planläggningsbeskrivning 2015-04-01 Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra Med hjälp av denna planläggningsbeskrivning får du information om hur planläggningsprocessen ser ut för utbyggnaden, när

Läs mer

Införande av nya hastighetsgränser i Lund Dnr 2015/242

Införande av nya hastighetsgränser i Lund Dnr 2015/242 Tekniska förvaltningen Gatu- och trafikkontoret Tjänsteskrivelse 1(6) Erik Nilsgart 046-3555232 erik.nilsgart@lund.se Tekniska nämnden Införande av nya hastighetsgränser i Lund Dnr 2015/242 Sammanfattning

Läs mer

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll Bilaga 1; Bakgrund Innehåll KOMMUNEN... 2 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 2 ÖRESUND SOM CYKELREGION... 3 CENTRALORTEN... 4 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 4 BRISTER... 5 MARKNADSFÖRING... 6 HISTORISKT ARV... 6 UNDERSÖKNINGAR...

Läs mer

Örebroregionens Infrastruktur- och transportdag 2012 Genomförande av länsplanen 2012

Örebroregionens Infrastruktur- och transportdag 2012 Genomförande av länsplanen 2012 Örebroregionens Infrastruktur- och transportdag 202 Genomförande av länsplanen 202 Fredrik Idevall 202-03-6 Genomförande länsplanen 4 Större objekt 5 3 2, 2 Större namnsatta objekt 20. rv 5/Södra tvärleden

Läs mer

Tillgänglighetsplan för Gator och parker 2009-2012

Tillgänglighetsplan för Gator och parker 2009-2012 PM 1 av 5 2009-05-14 Tekniska nämnden Tillgänglighetsplan för Gator och parker 2009-2012 Bakgrund I slutet av 2008 gjordes en uppföljning av Gator och parkers tillgänglighetsarbete under åren 2002-2008.

Läs mer