BÄDDAT. För hemlösa i kyrkans källare ALBINO KAN PLUGGA MEDIA TACK VARE TV INTER-STIPENDIUM ÅRETS RÅDSLAG HÅLLS I FILADELFIA I STOCKHOLM

Transkript

1 Pingst.seNR n NYHETER n REPORTAGE n UNDERVISNING n RECENSIONER n KRÖNIKOR n FOLK 1 MARS 2015 ALBINO KAN PLUGGA MEDIA TACK VARE TV INTER-STIPENDIUM ÅRETS RÅDSLAG HÅLLS I FILADELFIA I STOCKHOLM NYTT NÄTVERK STARTAR FÖR PINGSTLEDARE BÄDDAT För hemlösa i kyrkans källare DAN HARRYZON FÖRESLÅS TILL NY ORDFÖRANDE PMU FIRAR 50 ÅRS- JUBILEUM

2 LEDARE Pingst.se MEDLEMSTIDNING FÖR PINGSTRÖRELSEN REDAKTION Ansv. utgivare Redaktör Layout Medarbetare Pelle Hörnmark Ulrika Ramstrand Pierre Eriksson Sam Wohlin Kerstin Klason Arne Hyckenberg Noomi Lind Jonatan Sverker Carolina Lundgren Jan-Erik Nyman Magnus Wahlström Jenny Bergh Anette Brolenius Mikael Jägerskog Omslagsbild Arne Hyckenberg Redaktionsråd Ulrika Wadskog Maria Levander Noomi Lind Mattias Celinder KONTAKTA OSS Växel Redaktör E-post Webbplats Postadress pingst.se Pingst fria församlingar i samverkan Pingst.se Box Bromma Besöksadress Gustavslundsvägen Bromma Tryckeri V-TAB, Västerås Produktion Pingst fria församlingar i samverkan ANNONSER För annonsering i tidningen kontakta Ulrika Ramstrand eller Magnus Wahlström magnus.wahlstrom@pingst.se ADRESSÄNDRING Alla eventuella adressändringar lämnas till din församling. Församlingar som har frågor kan vända sig till: E-post info@pingst.se Pingst.se ges ut av Sveriges pingstförsamlingar genom riksföreningen Pingst fria församlingar i samverkan Den fjärde vågen Jag har den senaste månaden blivit påmind om svensk Pingströrelses stolta historia. I en internationell missionskonferens i Bangkok så konstaterar jag att talare efter talare tar vårt historiska missionsarbete som framgångsexempel. Den argentinske världsevangelisten Luis Palau hävdar dessutom att det ekonomiska välståndet i Norden beror på församlingarnas utgivande och hängivna missionshjärta för resten av världen. Under andra världskrigets sista brinnande år, 1944, så hölls ett profetiskt brandtal på Nyhemsveckan om nödvändigheten av att sända ut fler missionärer i världen. Under de kommande 15 åren skickade man ut drygt 500 missionärer som predikade evangelium i både ord och handling. Man kan säga att det blev den andra vågen av pionjärrörelse. DEN FÖRSTA VÅGEN handlade om församlingsplantering och evangelisation i Sverige. Under 1920-talet planterade man 300 nya församlingar, och under 1930-talet ytterligare 150 nya församlingar. Den tredje vågen av pionjäranda handlade om barn och ungdomsverksamhet. Under 1960 och 70-talet så exploderade engagemanget för barn och unga hade pingströrelsen fler än barn och ungdomar inskrivna i söndagsskolor, hobbygrupper och ungdomsgrupper. Bara i Stockholm hade man barnverksamhet på 50 platser och över barn i söndagsskolan. Man samlades i kyrkor, föreningslokaler och hem. Detta ledde fram till de högsta dopsiffrorna vi haft i mitten på 1980-talet. NU TILL DEN VIKTIGA FRÅGAN. Finns denna pionjärkraft kvar i pingströrelsen? Behovet är större än någonsin för livgivande och befriande förkunnelse om Jesus. Det är en utmaning att leva En tid av polarisering och en tillvaro laddad av motsägelser. Världen står i lågor driven av maktanspråk, religiös fanatism, och politisk extremism samtidigt som vi flyr in i vårt eget mikrokosmos. Vi söker likes och bekräftelse för en snygg bild från middagsbordet, känner begär efter Apples senaste produkter eller längtan efter en utlandssemester. Vi älskar en bok om det som händer när vi vilar, men verkar vara oförmögna att stoppa vårt eget ekorrhjul. Så kunde vi fortsätta att beskriva pendeln som för oss mellan det stora och det lilla, mellan det viktiga och det oviktiga. MIN DRIVKRAFT ÄR TRON PÅ en fjärde våg av pionjäranda i pingströrelsen. En vågrörelse av människor och församlingar som bryter mot det invanda och paralyserande normer. En våg av frimodig Jesusförkunnelse som resulterar i församlingsplanteringar och internationell mission som skapar plats och utrymme för människor att på ett begripligt och varmt sätt få möta Jesus till personlig tro. ÄR DET MÖJLIGT MED en fjärde våg? Jesus säger ju att han är densamme i går, i dag och i evighet. Behoven är större än någonsin. Så det verkar som det handlar om dig och mig. Till sist, Jesaja 51:1 säger: Tänk på klippan ni är huggna ur, på schaktet ni har hämtats från. Vi har en stolt historia. Låt den utmana oss till djärva beslut och överlåtelse i vår tid och låt den inte bli en snuttefilt som tröstar oss i tider av stagnation. PELLE HÖRNMARK Föreståndare i Pingst fria församlingar i samverkan 2

3 INNEHÅLL 3 Bibelskola för alla En tid på bibelskola borde vara det normala för alla som vill ta sin kristna tro på allvar. Det menar Ulrik Josefsson, ansvarig för Pingst Utbildning Frikyrkolexikon klart Efter tio års arbete har ett omfattande ekumeniskt projekt avslutats i och med utgivningen av Svenskt Frikyrkolexikon, som omfattar 523 sidor med uppslagsord kring frikyrkosamfunden. Pionjärarbete i Gårdsten Smyrna i Gårdsten driver ett ungdomsarbete i en mångkulturell miljö i en av stadens utsatta delar. Förra året belönades arbetet med utmärkelsen Pingst ung Pionjär. Barmhärtighet och omsorg Jag var hungrig och ni gav mig att äta, jag var törstig och ni gav mig att dricka, jag var hemlös och ni tog hand om mig. Orden från Matteus 25:35 ligger nära till hands när jag konstaterar att många pingstförsamlingar runt om i landet öppnat både sina lokaler och hjärtan för EU-migranter under vintern som just gått. I den här tidningen kan du läsa om ett av dessa projekt, nämligen Vinternatt, som Filadelfiaförsamlingen i Stockholm under vintern drivit i samarbete med Frälsningsarmén och Stadsmissionen. FÖRSAMLINGEN JOBBAR nu också med nya spännande planer på ett mer permanent härbärge. Förarbetet pågår för fullt, bland annat med idéer om att koppla ihop den verksamheten med möjlighet till samtal och rådgivning och en deltidsbibelskola. I den utsatta Göteborgs-förorten Gårdsten driver Smyrnaförsamlingen ett ungdomsarbete på fredagskvällarna där ungdomar får chansen att ha roligt och känna sig älskade, sedda och utmanade. Arbetet belönades förra året med Pingst ungs utmärkelse Pionjär, vilket inte bara gläder pastor Lars Svensson och hans medarbetare utan också dem, som deltar i Late Night. Läs mer om det arbetet på mittuppslaget. Albino vill göra kristen media Albino Pedro Michavaos framtidsdröm är att få berätta om Jesus med hjälp av radio och tv. Tack vare ett TV Inter-stipendium är hans dröm på väg att förverkligas. Om drygt en månad är det dags för årets Rådslag. I år möts församlingarnas ombud och observatörer i Filadelfiakyrkan i Stockholm för att förrätta val och fatta beslut om det kommande årets verksamhet. Efter fem år som ordförande för Pingststyrelsen har Sören Eskilsson bestämt sig för att det är dags att lämna över stafettpinnen till en ny person. Det kan du läsa mer om längre fram i tidningen, som också bland annat innehåller artiklar om PMU:s vårkampanj och 50-årsjubiluem, om Albino, som tack vare ett stipendium från TV Inter kan studera media, om resor till världens nyckelstäder för ungdomar och om det nya nätverket Pingst Ledare. Vill även passa på att hälsa Sam Wohlin, pastor i Karlstad, välkommen som ny musikskribent i tidningen och tacka Daniel Röjås för hans insats på musiksidorna. ULRIKA RAMSTRAND Engagemang för Panzi gav pris Läkaren Ellinor Ädelroth, som det senaste året varit projektledare för SSV-projektet på Panzisjukhuset i DR Kongo fick tidigare i vår utmärkelsen Västerbotten Grand pris. 3

4 SVERIGE Pingst Ledare Nytt nätverk för ideella ledare Det tvååriga programmet PLU, Pingst ledarutveckling, avslutades i höstas, men får nu en uppföljning och fortsättning i nätverket Pingst Ledare. Från och med nästa höst kommer även regionala ledardagar att arrangeras en gång per år. Det är med glädje vi nu bjuder in alla pingströrelsens frivilligledare att vara med i Pingst ledare, ett sammanhang där vi vill uppmuntra alla med hjärta för sin församling genom kontinuerlig ledarundervisning, resursdelning och årliga mötesplatser, säger Daniel Alm, verksamhetsledare för Pingst Tillväxt. Långsiktig täning Visionen för Pingst Ledare är att långsiktigt träna, uppmuntra och samla ledare för att stödja hälsosamma, lärjungaformande och därigenom växande församlingar i Sverige. Grundidén är att träna ledare, som i sin tur kan träna andra enligt orden i Andra Timotheosbrevet 2:2. Det du har hört av mig i många vittnens närvaro, det skall du anförtro åt pålitliga människor som kan lära ut det i sin tur. Konceptet bygger på att all undervisning och alla verktyg ska vara utrustande till sin natur. Resursmaterial på nätet Grunden för nätverket utgörs av de nära personer, som deltog i PLU. Nya personer kan också ansluta sig dit och får då tillgång till growdly, som man skulle kunna beskriva som ett klassrum på Internet. Där kommer resursmaterial av olika slag att finnas tillgängligt; filmer, pdf-er etcetera. Regelbundna nyhetsbrev Alla som ingår i nätverket Pingst Ledare kommer också att regelbundet få ett nyhetsbrev via mejl med information. Ett nyhetsbrev som för övrigt också kommer att skickas till medlemmarna i Pingst Pastor. Pingst Församling är formellt sett ansvarigt för ledarnätverket, men det sker i samarbete med Pingst Utbildning, Tillväxt, samt Pastor. I ledningsgruppen ingår Pelle Hörnmark, Ulrik Josefsson, Ingrid Svanell och Daniel Alm. Samling i tre församlingar När de årliga regionala ledardagarna drar igång nästa höst så kommer de att hållas i tre olika församlingar i norra, mellersta och södra Sverige. Vilka församlingar det kommer att handla om är ännu inte klart. Däremot att det blir fråga om en heldag där deltagarna betalar för mat och deltagande. På programmet kommer det att vara bibelstudier, samtal, utställningar, möjligheter till fördjupning inom teologi och ledarskap, samt tillfälle till bön, förbön och lovsång. Förhoppningen är att ledarnätverket ska leda till en mer samlad rörelse, och en rörelse som är ännu mer motiverad för uthållig lärjungaträning och församlingsplantering. ULRIKA RAMSTRAND TILLSAMMANS. De nära personer, som deltagit i PLU, kommer att utgöra basen i det nya ledarnätverket Pingst Ledare, som dragits igång i dagarna. c NÄTVERKAR. Mingel under en av PLU-dagarna i Västerås. FOTO: CHATRINE CARLSON 4

5 SJÄLVKLARHET. En period på bibelskola borde vara det normala för alla som vill ta sin kristna tro på allvar. FOTO: LIGHTSTOCK Bibelskola något för alla En tid på bibelskola borde vara det normala för alla som vill ta sin kristna tro på allvar. Och ett bra sätt för unga människor på väg in i vuxenliv och studier att stärka sin kristna identitet. Det menar Ulrik Josefsson, ansvarig för pingst Utbildning. Ulrik Josefsson är verksamhetsledare för Pingst Utbildning, som rymmer fyra folkhögskolor och pastorsutbildningen ALT, Akademi för ledarskap och teologi. Jag tror vi behöver tala mer om att gå på bibelskola, säger han. Förr var det något som framför allt blivande pastorer gjorde, men nu vill vi på Pingst utbildning vara med och ändra detta. Passar alla Att gå på bibelskola passar alla, oavsett vilket framtida yrkesval man gör. Jag och vi drömmer om att det skulle vara det naturliga och normala vägvalet för alla att gå på bibelskola en period efter gymnasiet innan studier och yrkesliv tar vid. Som bakgrund till denna framtidsdröm finns flera raster, förklarar Ulrik. För det första att behovet av att stärka lärjungaskapet blivit allt tydligare och poängterats, till exempel i pastorskonferensen Pingst Pastor och under PLU, Pingst ledarutveckling. Vi som jobbar med utbildning har också sett hur bibelkunskapen minskar och vi tror dessutom att vi behöver göra något för att bidra till att stärka den kristna identiteten hos unga människor. Forma stabila kristna Målet är inte i första hand att öka rekryteringen till pingstskolorna, betonar Ulrik Josefsson, utan vad det framför allt handlar om är att vara med och forma stabila kristna identiteter för framtiden. När vi tillsammans gör en genomgång av hur många bibelskoleplatser det finns idag som på något sätt är kopplade till pingstskolorna så närmar vi oss 300. Alla platser utnyttjas dock inte som det är idag. Dessutom bedriver ett antal pingstförsamlingar bibelskolor på deltid, som bekostas på annat sätt. Vår målsättning är att inom fem år så ska 500 personer gå på bibelskola varje år, säger Ulrik och fortsätter: Men det kommer inte att ske om det inte talas om detta i församlingarna och i ungdomsgrupperna. Det är jätteviktigt att regelbundet aktualisera bibelskola som ett alternativ. Under Nyhem ung-konferensen i sommar kommer betydelsen av att gå på bibelskola lyftas på olika sätt. Många goda krafter har upptäckt samma behov och nu samarbetar vi om detta, säger Ulrik Josefsson. På portalen gåbibelskola.nu finns alla bibelskolekurser inom Pingst samlade för att göra det enklare för intresserade att hitta rätt bland utbudet. ULRIKA RAMSTRAND 5

6 SVERIGE HALLÅ DÄR... FÖRST. Dogge Doggelito tillsammans med Ludwig Wahlgren, som fick det allra första exemplaret av den nya barnbibeln. Ny barnbibel lanserad I samband med barnledarkonferensen i Jönköping lanserades en Bibel, som är anpassad för barn på mellanstadiet. Releasen ägde rum i Pingstkyrkan i Jönköping och artisten Dogge Doggelito fanns på plats och delade ut de tio första biblarna. Vid bibelreleasen medverkade även barnbandet The Kings Stars och Lena Maria Klingvall, liksom Marina Andersson, som varit drivande bakom projektet. Den nya Bibeln har tagits fram i ett samarbete mellan barnmaterialet Leva Livet och Sjöbergs förlag. Projektet har tagit fem år och startade utifrån en önskan i många församlingar att ge en Bibel som gåva till barnen i sin verksamhet, men att det varit svårt att hitta en bibel anpassad till den åldersgruppen. Den Bibel som nu tagits fram utgör ingen ny översättning, utan bibeltexten kommer från Nya levande Bibeln men den är kompletterad med nyskrivna introduktionstexter till varje bibelbok. Alla dessa texter har lästs och godkänts av i barn årsåldern. Bibeln innehåller även över 80 personbeskrivningar med en tillhörande tecknad färgbild som Anders Parsmo har målat. Även dessa texter och bilder har godkänts av barn i årsåldern. Andreas Thörn, som nyligen doktorerat med en avhandling om självbilden i Filadelfiaförsamlingen i Stockholm. Varför valde du att skriva om Filadelfia i Stockholm? Jag hade skrivit min uppsats i historia om frikyrklig historia och när en doktorandtjänst i urbana studier dök upp kom jag på att jag skulle kunna kombinera det frikyrkliga och staden. Och då låg Filadelfiaförsamlingen i Stockholm nära till hands. Hur kommer det sig att du fokuserat på församlingens självbild? Det ligger i tiden att närmare undersöka identitetsperspektivet. Jag tycker också det är väldigt intressant att undersöka hur en grupp ser på sig själv. Hur har du samlat in ditt material? Jag har utgått från församlingens egna jubileumsskrifter och analyserat hur de berättar om församlingen och också tittat på förändringar över tid. Man kan se att församlingens egen berättelse i väldigt många år handlar om en växande grupp, som möter motstånd. Det handlar i grunden om en framgångsberättelse. Församlingen växer med otrolig fart fram till 1940, men även om kurvan bryts där så fortsätter framgångsberättelsen. Först så sent som 1980 ser man en liten omprövning och konstaterande om att församlingen inte alltid växt lika starkt. Jag skulle beskriva det som att församlingens identitet är att vara växande och motarbetad. Stort intresse för barnledarkonferens n Den ekumeniska barnledarkonferensen i Jönköping, som hölls i början av mars, samlade DOKTOR. Andreas Thörn har nyligen doktorerat med en avhandling om självbilden i Filadelfiaförsamlingen i Stockholm. Hur har din avhandling tagits emot? Jag fick ju godkänt i den akademiska världen, annars har jag inte fått så mycket reaktioner än. Avhandlingen är slut i tryckt form, men finns att hämta på Internet. Man kan till exempel hitta den på KB:s Libris-sök. Jag har jobbat med avhandlingen sedan 2007 med uppehåll för perioder av föräldraledighet, så nu känns det lite konstigt. Det är väldigt mycket vånda och förväntan innan disputationen, som sen är över på någon timme. Så nu känns det lite tomt. närmare personer. Huvudsamlingarna hölls i Pingstkyrkan i Jönköping, medan seminarierna var utspridda på andra lokaler i staden. Delar av konferensen spelades in och görs tillgängliga på FOTO: MAGNUS WAHLSTRÖM Har du någon egen koppling till Pingströrelsen? Nej, inte direkt. Jag är uppvuxen i Missionsförbundet och har som vuxen varit aktiv inom EFK. Men min fru är pingstpastorsbarn och jag har mött mycket pingstvänner och känner till den världen. Var är du verksam till vardags nu? Just nu är jag öppen för alla förslag och vikarierar lite som lärare, mest på grundskolan. Det är hård konkurrens om akademiska tjänster, så jag har siktet inställt på att bli gymnasielärare i religion och historia. ULRIKA RAMSTRAND Konferensen arrangerades för andra gången i ett samarbete mellan ELM Syd, Evangeliska Frikyrkan, Equmenia, Frälsningsarmén, King`s Kids Sweden, Pingst Jönköping, Pingst ung, Livets Ord, Salt, barn och unga i EFS, SAU och Youngsters. 6

7 FÖRFATTARE. Delar av den arbetsgrupp, som arbetat med Frikyrkolexikonet för Pingsts räkning. Från vänster: Jan-Åke Alvarsson, Olof Djurfeldt, Magnus Wahlström, Samuel Asp och Eric Ekman. FOTO: ULRIKA RAMSTRAND Ekumeniskt projekt avslutat Efter tio års arbete har arbetet med ett av de mer långvariga och omfattande ekumeniska projekten i Sverige ett frikyrkolexikon avslutats. Idén till Svenskt Frikyrkolexikon (SFL) föddes vid ett sammanträde i Rektorskonventet för de Fria Teologiska Seminarierna den 29 april Uppdraget gick till Jan-Åke Alvarsson att runt sig samla en redaktion bestående av kvalificerade kyrkohistoriker som representerade de olika frikyrkosamfunden. Sedan skulle de i sin tur ordna med skribenter och samordna arbetet om det egna samfundet. Materialet skulle sedan sammanställas och ges ut som ett lexikon. Idén var att skapa ett verk som beskriver den rörliga och dynamiska verkligheten i och 2000-talens kyrkosverige. Det skulle finnas fakta och personporträtt, särskilt då sådana som tidigare förbigåtts med tystnad. Frikyrkornas många kvinnor skulle till exempel prioriteras. Det var trögt att få med alla samfund. En del hade redan etablerade kyrkohistoriska sällskap eller grupper som ryckte in. Andra tyckte att det var onödigt med ett sammanfattande verk. En del hade problem att utse rätt person. Entusiaster drog igång I oktober 2005 presenterades den första ledordslistan men ännu ingen färdig redaktion. En grupp entusiaster drog igång. Den 12 september 2006 hölls första redaktionsmötet. Förebilden för lexikonarbetet var Nationalencyklopedin som huvudredaktören och flera andra i redaktionen jobbat för FAKTA SFL:s redaktion Huvudredaktör: Professor Jan-Åke Alvarsson, Uppsala universitet Samfundsredaktörer: EFS (Evangeliska Fosterlands- Stiftelsen): Docent LarsOlov Eriksson Evangeliska Frikyrkan: Teol dr Göran Janzon Frälsningsarmén: tidigare. Under de följande åren, fram till och med 2012, hölls flera seminarier per termin i redaktionsgruppen där man diskuterade inriktning, stil, omfång och mycket mera. Kommendör Sven Nilsson Metodistkyrkan: Teol kand Nils Gustav Sahlin Pingströrelsen: Teol kand Magnus Wahlström Sjund.dags Adventistsamf: Fil mag Yvonne Johansson- Öster Svenska Baptistsamfundet: Docent Torsten Bergsten Release i januari I januari var det så äntligen dags för release på Ekumeniska Centret i Alvik. Generalsekreteraren för Sveriges Frikyrkosamråd, Marianne Andréas, mottog ett exemplar av lexikonet av huvudredaktören Jan-Åke Alvarsson. Verket är utgivet på förlaget Atlantis i Stockholm. Det omfattar 523 sidor och innehåller uppslagsord om de olika trossamfundens särdrag, historia och verksamhet i Sverige och utomlands; deras olika tidskrifter; porträtt av inflytelserika personligheter i de olika samfunden; företeelser som konferenser; platser med särskild betydelse och speciella frikyrkoord vars betydelse ibland varierar från samfund till samfund. Lexikonen har ett stort antal bilder, flera av dem aldrig tidigare publicerade, som berättar om verksamheten under olika tidsepoker. UR Svenska Missionskyrkan: (1) Professor Sven Lundkvist, (2) Teol dr Bertil Åhman (Artiklarna om Svenska Alliansmissionen har skrivits av docent Göran Åberg) Redaktionssekreterare: Marie Ferlin-Lysén 7

8 SVERIGE GÅR VIDARE. Efter fem år som ordförande för Pingststyrelsen kommer Sören Eskilsson (till höger) nu att satsa 100 procent på sin uppgift i Filadelfiaförsamlingen i Stockholm. Bilden tagen vid Rådslaget FOTO: ULRIKA RAMSTRAND Nu är epoken Eskilsson över Sören Eskilsson lämnar ordförandeposten i Pingststyrelsen efter fem år Vid årets Rådslag lämnar Sören Eskilsson ifrån sig ordförandeklubban för Pingststyrelsen efter fem år. Nu är det dags att släppa in någon ny, säger han. Sören Eskilsson valdes till ordförande vid Rådslaget Då hade han dessförinnan varit ordförande i LP-verksamheten i tre år och då samtidigt suttit i Pingststyrelsen. Mellan 2003 och 2005 var han också invald i den allra första Pingststyrelsen, vilket innebär att han sammanlagt gjort tio styrelseår, varav åtta som ordförande. Så nu är epoken Eskilsson över, konstaterar han. Han har upplevt stor generositet från sin församling i att engagera sig för det gemensamma arbetet i Pingst, men känner att nu vill han ge allt i Filadelfiaförsamlingen i Stockholm, där han är vice föreståndare. Utmanande processer När han summerar de här åren är det några stora projekt som sticker ut, till exempel arbetet med att få till det som kallats Fullt utbyggt Pingst. Det har varit en utmaning och intensiva och ibland också lite jobbiga processer, men i dag tycker jag att vi nått dithän att vi kan prata om ett vi och att vi gör något tillsammans i harmoni och samsyn. Att se det Pingst gör utifrån ett mer gemensamt perspektiv ger ett större vi, menar han. Andra stora saker som hänt under hans ordförandetid är försäljningen av fastigheten i Flemingsberg och flytten av kontoret till Alvik och satsningen på att på olika sätt stärka ledarskapet i Pingst, genom satsningarna Träning för tillväxt, Pastorsakademin och Pingst Ledare. Att utse en ny direktor efter Peo Larsson är en annan uppgift som han och styrelsen jobbat med och de är nöjda och glada över att de fick Madeleine Hansson till uppdraget. Han är också glad över att ekonomin i Pingst i dag är både i god ordning och i god balans. Det känns väldigt bra inför framtiden. Även om Sidas beslut angående PMU förra året skakade till det hela, och ger fortsatta utmaningar framöver. Vi pratar om vad som är roligt med ordföranderollen och då säger han så här: För att trivas måste man både gilla mötet med människor och sammanträden och möten med struktur och ordning och reda. Tillsammans är de sakerna stimulerande. Vad ser du som det viktigaste i ordföranderollen för Pingst? Jag tror det både handlar om att vara med och vara pådrivande för den framtida utvecklingen i rörelsen och att arbeta för sammanhållningen och gemenskapen, även om man ibland tycker olika och har lite olika perspektiv. Vad har han du för råd till din efterträdare? Jag tänker att varje tid har sina utmaningar som måste hanteras utifrån de förutsättningar som råder då, men själv har jag försökt jobba utifrån devisen att hålla huvudet kallt och hjärtat varmt. Man måste kunna fatta rationella beslut. ULRIKA RAMSTRAND 8 PINGST.SE NR

9 Han kan bli ny ordförande Dan Harryzon från Mariestad är valberedningens förslag till ny ordförande för Pingststyrelsen. Jag blev överraskad över att få frågan, men samtidigt glad över att kunna få vara med och bidra, säger han. Dan Harryzon har varit engagerad i sin hemförsamlings ledning i 30 år. I dag är han ordförande i församlingen i Mariestad och som pingstvän sen barnsben är han mycket intresserad av och följer det som sker i rörelsen. Jag är en riktig församlingsnörd, säger han. Och jag tror verkligen på Pingsts inriktning att hjälpa församlingar och ser det centrala arbetet som en viktig stödfunktion. Till vardags delar han sin tid mellan två jobb, ett som VD i kommunala bolaget Törebodabostäder och ett som plan- och exploateringschef i samma kommun. Ett oprövat kort Han har möjlighet till flexibel arbetstid, vilket är en förutsättning för att klara det nya uppdraget han nu kandiderar till, konstaterar han. Ännu vet han inte riktigt allt vad det innebär eller hur det kommer att fungera, men vill ge det en chans utifrån ett prestigelöst tänkande. Jag är ju ett oprövat kort, konstaterar han. ULRIKA RAMSTRAND Fotnot: I nästa nummer av Pingst.se kommer en mer utförlig intervju med Dan Harryzon. FÖRESLAGEN. Dan Harryzon är valberedningens förslag till ny ordförande för Pingststyrelsen. Valet äger rum på årets Rådslag. FOTO: PETER HELLSTRÖM Årets Rådslag hålls i Filadelfia, Stockholm Den 8 9 maj är det dags för årets Rådslag. I år hålls det i Filadelfiakyrkan i Stockholm. På programmet står till exempel att välja ny ordförande till Pingststyrelsen. Kallelsen till Rådslaget går i dagarna ut till landets pingstförsamlingar. Hur många ombud en församling har rätt att skicka beror på församlingens storlek, men alla har rätt att skicka hur många observatörer de vill. I år ser upplägget av Rådslaget ut så här; Registrering på fredagsförmiddagen, och sedan start av själva rådslaget klockan Sedan följer förhandlingar hela eftermiddagen innan alla anmälda deltagare äter en middag tillsammans. FLYTTAR. I år har Rådslaget flyttat från Clarion Hotel Sign i Stockholm till Filadelfiakyrkan i samma stad. Bilden från 2014 års Rådslag. FOTO: ULRIKA RAMSTRAND Offentlig framtidsspaning På kvällen hålls en offentlig samling i Filadelfiakyrkan, där det bland annat blir framtidsspaning med inbjudna gäster under ledning av Pelle Hörnmark, som också kommer att predika. På lördagsmorgonen fortsätter så Rådslaget med presentationer av och beslut om verksamhetsplanerna. I år kommer presentationen att ske i seminarieform och alla deltagare får möjlighet att delta i två av åtta presentationer. Pingst Församlings seminarium har rubriken Tillsammans tar vi ton för tron!. IBRA:s seminarium kommer att handla om en missionsrörelse som skapar lärjungar och PMU lyfter hur man tillsammans med svensk pingströrelse tar sats mot 50 nya år. Pingst Socialt pekar på utmaningar i församlingen och utanför kyrkporten och Pingst Tillväxt tar upp att Sverige behöver många sunda församlingar. Ett hållbart ledarskap? är titeln på Pingst ungs seminarium och Pingst utbildning kommer att handla om utbildning på kristen grund och i kristen anda. Pingst Pastor tar upp nätverket och pingströrelsens. Vid tre, halvfyra-tiden på lördagseftermiddagen ska Rådslaget vara avslutat. Anmälan till Rådslaget öppnar i slutet av mars och sker via nätet på Senast 20 april måste anmälan göras. Priset för att delta blir i år 395 kronor. Ungdomar betalar 250 kronor. ULRIKA RAMSTRAND 9

10 SVERIGE Här får hemlösa sova i kyrkan Följ med till källaren i Rörstrands slott, där Filadelfiaförsamlingen i Stockholm, ordnat sovplatser för hemlösa under vintern. Det är sen tisdagskväll. Vi sitter i ett rum i slottets källarregioner, där vita madrasser och plastlådor är utplacerade, tolv sovplatser finns här och i ett angränsande rum fyra till som är speciellt avsedda för kvinnor. Här har Filadelfiaförsamlingen hållit öppet nattlogi för hemlösa och frusna EU-migranter de senaste vintrarna. Det är en del i projektet Vinternatt som drivs på uppdrag av Stockholms stad i samarbete med Frälsningsarmén och Stadsmissionen. Lottning av platserna Robert Svanell, en av tre anställda, är ansvarig i natt och snart ska han åka och hämta nattgäster som haft turen att dra en vinstlott för natten. För det är så det går till. Platserna på de olika Vinternatt-härbärgena är begränsade och därför görs en utlottning, organiserad av Frälsningsarmén. Har man vunnit en plats så har man tillgång till den fem nätter i rad på samma härbärge. På en disk har kvällens volontärteam, Runa och Kjell Rålund, dukat upp kaffe, smörgåsar, frukt och till och med en tårta. Allt skänkt av företag i närheten. Nattgästerna tar kanske en TRANSPORT. En särskild buss åker runt och hämtar dem som genom lottning fått möjlighet att sova på härbärget. FOTO: ARNE HYCKENBERG dusch, plockar upp sängkläder ur plastlådorna och bäddar själva sin sovplats. Några sätter sig tillsammans vid ett bord för lite kvällsfika och gemenskap. En annan sitter för sig själv med en öppen bok och anteckningsblock och ägnar sig åt studier. Arbetslöshet och bostadsbrist tvingar ut människor i hemlöshet, och det öppna Europa gör att vi nu står öga mot öga med misär och fattigdom som vi tidigare inte behövde se. Allt går lugnt till, och enligt Robert Svanell har det hittills aldrig varit några allvarliga incidenter i boendet. Han ska vara vaken hela natten och om något skulle hända har han en medhjälpare, en frivillig volontär som sover på plats, men är redo att rycka in vid behov. Anonym verksamhet Det här är en betydelsefull verksamhet som pågått i församlingen några vintrar, men som ändå förblivit ganska anonym för andra än de direkt inblandade. Men i julas hände något. 10

11 MENINGSFULLT. Robert Svanell är en av tre anställda på härbärget Vinternatt i Filadelfiakyrkan, som drivs på uppdrag av Stockholms stad och i samarbete med Frälsningsarmén och Stadsmissionen. FOTO: ARNE HYCKENBERG Stockholms stad vände sig till Filadelfia med en förfrågan om en akut, utökad insats under några riktigt kalla dygn. Man hade beslutat att försöka få till extra härbärge öppet för alla hemlösa, oavsett kategori, under nätter när temperaturen väntades sjunka till -7 grader. Svarade ja på förfrågan Filadelfia svarade ja på förfrågan och snabbt bredde sovplatser ut sig över stora golvytor i kyrkans nedre plan. Detta fick snabb spridning i sociala medier och fångades också upp av de mer traditionella nyhetskanalerna. Det fick till följd att många människor, långt utanför Filadelfias normala kontaktytor, hörde av sig och förklarade sig villiga att ställa upp. En för församlingsledningen överraskande, glädjefylld och omtumlande upplevelse. Samtidigt som detta exploderade utåt så hände något inåt i församlingen. Åtminstone om jag tolkar Sören Eskilsson, vice föreståndare i församlingen, rätt STORT BEHOV. På Vinternatt finns sammanlagt 16 sovplatser. när vi sitter och samtalar i den tillfälliga sovsalen. Det slog an något som finns nedlagt i församlingen, något som finns i vårt DNA, säger han och fortsättar tala om ett trons utlopp i omsorg och praktisk FOTO: ARNE HYCKENBERG hjälp till behövande i församlingens nära omgivning. Sören Eskilsson kommer till vårt samtal direkt efter ett möte med övriga församlingsledningen där man tittat på bilder från 30-talets Stockholm med långa köer ringlande runt kyrkan för ett mål mat, kläder och annat. Det har gått många decennier sedan de köerna försvann och de sociala insatserna har hanterades av det allmänna. Men nu lever vi i en annan verklighet igen, säger Sören. Arbetslöshet och bostadsbrist tvingar ut människor i hemlöshet, och det öppna Europa gör att vi nu står öga mot öga med misär och fattigdom som vi tidigare inte behövde se. Större på gång Detta, tillsammans med förtroendet från Stockholms stad, har väckt de nedärvda generna till liv och när madrasserna i den här lilla sovsalen plockas ihop efter denna vinter så är redan något annat och större på gång. Vi har fått frågan om vi vill ta ansvar för ett härbärge på Slakthusgatan 22, som ligger alldeles i närheten av Tele 2 Arena, i södra Stockholm. Och församlingsledningen tog alldeles nyss ett inriktningsbeslut om att gå vidare med detta, säger Sören. 11

12 SVERIGE ENGAGERAD. Volontären Runa Rålund dukar upp kvällsmat med kaffe, smörgåsar och frukt. Allt skänkt av företag i närheten. Men nu kommer det inte att handla om ett tillfälligt härbärge under vintermånaderna, utan om ett mer permanent åtagande som också sträcker sig över flera år. Vi kommer att starta redan nu i vår med härbärget. Där kan vi erbjuda flera olika rum vilket kommer att öppna större möjligheter för romerna att komma. De vill inte gärna splittra sina familjer utan komma i större grupper, vilket inte varit möjligt i de lokaler vi har här i kyrkan. Sören Eskilsson menar att det också är värdefullt att ge stort utrymme för frivilligt engagemang från församlingens egna och även skapa en kontaktyta för människor utanför församlingen som vill vara med. Han ser också Pingst Social som en stödjande resurs i detta med sin erfarenhet och kompetens. Nära församlingen Sören Eskilsson beskriver den grundläggande tanken att allt ska ske i en församlingsnära miljö och att man vill vara tydlig med detta, inte minst i samtalen med Stockholms stad. Vi vill vara mycket öppna med att vi är en kyrka. Inte luta sig mot bidrag Ekonomiskt står Stockholms stad bakom till viss del, bland annat genom att ställa lokalen till förfogande och även för en del personalkostnader. Men Sören Eskilsson betonar att allt ska byggas så att församlingen är bärare av verksamheten. FOTO: ARNE HYCKENBERG Den ska inte luta sig mot ekonomiska bidrag från Stockholms stad, den ska luta sig mot församlingens eget ansvarstagande, engagemang och uppdrag. Och hur det ska gå till sammanfattas nog bäst i den formulering som Sören gång på gång återkommer till i vårt samtal, en formulering som både är en ideologisk vägvisare och en evangeliskt motiverad uppmaning: Vi är inte sociala utförare vi är trons görare! Utöka verksamheten Men församlingen hyser ännu större planer och Sören Eskilsson avslöjar en hel del patos när han beskriver vad man tänker sig. Vi hoppas att, i anslutning till härbärget, också få igång en dagverksamhet där vi kan knyta lite närmare kontakter och erbjuda stöd i samtal, rådgivning och hjälp på olika sätt. Dessutom, fortsättar han, hoppas vi kunna få igång en deltidsbibelskola, där eleverna får möjlighet att göra sin praktik på Slakthusgatan 22. Allt detta kommer givetvis att kräva anställd personal, men FAKTA Vinternatt i Filadelfia c Vinternatt är öppet för EUmigranter som vistas i Sverige men inte omfattas av den s k Tak över huvud -garantin, Projektet är aktivt från november till och med april. c Varje person som utnyttjar härbärget betalar tio kronor per natt. c Fördelningen av platser sker genom utlottning. En vinst i lotteriet ger tillgång till fem nätter i följd. c Evakueringsboende anordnas vid nätter där temperaturen är -7 eller lägre och är öppet för alla hemlösa, alltså inte bara EU-migranter. c Filadelfia erbjuder, förutom härbärge, tillgång till dusch, ett mål mat och förnödenheter som hygienprodukter, underkläder med mera för övriga behövande. c Församlingen har tre heltidsanställda som ledare i projektet, samt en deltidstjänst för administration. I övrigt finns en stor grupp volontärer som tjänstgör enligt ett uppgjort schema. Ny dag väntar Klockan närmar sig när det är dags för mig att gå. Kvällsmaten plockas undan. En av kvinnorna erbjuder sig att hjälpa till med disken. I morgon kommer några av gästerna att lägga sina sängkläder i plastlådan i väntan på ännu en natt i värmen, andra kommer att lägga dem i tvättkorgen och se fram mot att snart få framgång i lotteriet igen. En enkel frukost kommer att stå uppdukad som, tillsammans med den gångna natten, förhoppningsvis värmer i mötet med en ny dag. KERSTIN KLASON 12

13 Konserter och tårta när PMU firar 50 år I april 1965 startade PMU sin verksamhet i en gammal bagerilokal i Stockholm. Det var Petrus Hammarberg och hans fru Jenny som drog i gång arbetet med att förmedla svenskt statligt bistånd ut till fältet via de svenska pingstförsamlingarnas mission och kontaktnät. Nu firas 50-årsjubiléet genom flera olika evenemang under hela året. Firandet drog i gång den 18 februari i år, då det var jubileumsmingel och releasefest för PMU:s jubileumsbok En framtid och ett hopp 50 år med PMU. Till PMU:s lokaler i Alvik kom representanter för organisationer, politiker, medarbetare och församlingar på mingel med musik, snittar och tårta. PMU:s direktor Niclas Lindgren berättade kort om PMU:s historia och verksamhet, och Anna Ekman från Libris, som gett ut boken tillsammans med PMU, tackade för samarbetet. Konserter på tre orter Nästa stora händelse i jubileumskalendern är de konserter som ska hållas på tre olika orter i april i Smyrna, Göteborg, den 10, i Filadelfiakyrkan, Stockholm den 11 och slutligen i Pingstkyrkan, Örnsköldsvik den 12 april. Då kommer artisterna Sonja Aldén, Frank Ådahl och Terese Fredenwall att medverka, tillsammans med konferencier och allsångsledare Putte Nelsson, och det kommer att hållas insamling till förmån för arbetet på Panzisjukhuset i Bukavu, DR Kongo. Där finns dr Denis Mukwege och hans medarbetare, som hjälper kvinnor och GRATULANT. Elisabet Brandberg, PMU:s kontaktperson på SIDA, var en av talarna i samband med starten av PMU:s jubileumsfirande. FOTO: MIKAEL JÄGERSKOG flickor som utsatts för brutala våldtäkter. Tack vare deras arbete kan flickorna och kvinnorna leva så normala liv som möjligt trots sina skador, och för några Jubileumsboken är en riktig coffee table book, som innehåller mycket bilder. Carolina Klintefelt är bokens redaktör. finns också möjlighet att stanna en tid på transitboendet Maison Dorcas. Lära sig ett yrke Där kan de få lära sig ett yrke eller att läsa och skriva, och flickor och kvinnor som blivit utstötta från sina familjer på grund av de brott de har utsatts för kan få redskap för att hitta nya vägar i livet. Samma helg i april bjuder PMU:s second handbutiker på tårta och ballonger, och det ska även bjudas på tårta vid Pingsts rådslag i maj. Firande på konferens Under de stora sommarkonferenserna Nyhemsveckan och Lapplandsveckan ska det förstås också firas. PMU kommer att anordna seminarier med fokus på DR Kongo och med intressanta medverkande. Det dyker säkert upp en och annan tårta även där. Boken kommer också att finnas till försäljning på PMU:s olika evenemang under året. Besöka församlingar Under hösten hoppas PMU kunna besöka många församlingar runt om i landet. Vi ser det som ett tillfälle för församlingarna att både lyfta fram sitt missionsarbete lite extra och samtidigt passa på att fira PMU. Tillsammans med svenska pingstförsamlingar och lokala partners runt om på jordklotet har vi gjort ett fantastiskt arbete som har förändrat livet för tals människor. Det är värt att firas! säger PMU:s kommunikationsansvarige Elisabeth Hammarberg. CAROLINA KLINTEFELT 13

14 VÄRLDEN Hon kämpar mot När Magdelene Kelel som 14-åring könsstympades fick det henne att tvivla både på sig själv som kvinna och på massajkulturens sociala strukturer. I dag är hon en av Kenyas unga ledare och driver arbete mot hiv hos sitt eget folk. Hon lär också flickor att säga nej till ett destruktivt ingrepp. Magdelene Kelel är uppvuxen i ett massajsamhälle utanför Kajiado i sydöstra Kenya. Som nummer tio i en syskonskara på elva fick även hon lära sig allt som massajflickor skulle lära sig. Hur man vallar boskap, hur man tar hand om barn och familj och att männen från tidig ålder blir en del av ett ålderssystem som slutligen leder dem till beslutsfattande nivå. Men framför allt att du som flicka inte är värd något förrän du genom könsstympning har blivit vuxen. Jag ville bli identifierad som kvinna, som en person folk lyssnade på och ville föra diskussioner med, men samtidigt fick jag I FOKUS. PMU samlar under våren in pengar till en internatskola där flickor kan få studera under trygga förhållanden. FOTO: ANNELIE EDSMYR höra i skolan att det inte var bra att könsstympas, säger hon. Svårt att säga nej Magdelene blev könsstympad när hon gick på högstadiet. Att säga nej till könsstympningen är svårt. Det är föräldrarna som planerar det och har man inte folk omkring sig som stöttar och pratar med dem så är det nästan omöjligt. Magdelena fick gå igenom ritualen och hade ingen möjlighet att få säga sitt. Det var en hemsk upplevelse. Du har ingen aning om vad som väntar förrän du verkligen blir utsatt för det. Då inser du hur smärtsamt det verkligen är. Klockan fem på morgonen blev Magdelene väckt. En hink med iskallt vatten hälldes över kroppen för att lindra smärtan. Männen hade blivit tillsagda att stanna inomhus och kvinnorna som redan blivit omskurna samlades för att vara med i ceremonin och se till så att allt gick rätt till enligt kulturen. Ute på gården förbereddes platsen med ett djurskinn på marken och några rep att sitta på. De börjar hela ceremonin med att säga att de förmodligen kommer skära tre gånger, men inte förrän allt är borta är det klart. Det är barnsaker som måste bort från din kropp för att du ska kunna bli vuxen. Smärtan var så stor Innan ceremonin har en särskild ko valts ut, som mjölkas under ingreppet. Efteråt hälls mjölken på såret för att det ska läka fortare. Du blir behandlad som om du var sjuk och folk ger dig särskilda måltider, varma drycker och du får örtsalvor att tvätta och smörja såret med. Alla runt omkring dansar och firar. Själv ville jag bara bli bra, som förut, kunna springa omkring och röra på mig. Smärtan var så stor. Efter könsstympningen fick Magdelene till skillnad från många andra flickor fortsätta att gå i skolan. Två av hennes äldre systrar hade redan börjat skolan och hennes pappa accepterade studierna. Internatskola byggs för flickor Könsstympning är temat i PMU:s vårkampanj. Förutom att verka för attitydförändring, samlar PMU in pengar till uppbyggnaden av en internatskola, där flickor i massajområdet, Kenya, kan vara trygga under sin studietid. Kyrkan har en viktig uppgift i att höja sin röst mot könsstympning. Den är respekterad i samhället och har ett brett nätverk och vi behöver stärka dess kapacitet att arbeta effektivt. Det säger Jane Lanoi, som arbetar aktivt för barns och kvinnors rättigheter utifrån organisationen ENAI (Ewangán Nadede Advocacy Initiative) i ELDSJÄL. Jane Lanoi arbetar för kvinnors och barns rättigheter i Kenya. FOTO: NOOMI LIND Kenya, och som nyligen besökte Sverige tillsammans med maken Johnson Parmuat, talman. Jane Lanoi är nyckelperson i PMU:s arbete mot kvinnlig könsstympning i massajområdet, där 90 procent av alla flickor utsätts för ingreppet. Samarbetspartner är FPFK (Free Pentecostal Fellowship in Kenya), ENAI och Botkyrka Pingstförsamling. Personal får träning Genom det PMU-stödda projektet tränas personal för att sprida kunskap och påverka för förändring. Traditionella ledare, politiker, hälsopersonal, lärare, män, kvinnor och barn möts för att gemensamt komma fram till andra lösningar. Nya sätt att utöva traditionen uppmuntras, där utbildning markerar övergången till vuxenlivet i stället för omskärelse. Unga flickor får också stöd så att de kan studera färdigt och bli förebilder för andra. PMU samlar bland annat in pengar till en internatskola, där flickor kan vara trygga tills attityden i samhället förändrats. Det behövs tid och en plats att komma till för fickorna, där de kan känna sig trygga under studietiden, och få det stöd och den vägledning som de behöver innan de kommer tillbaka till sin omgivning, säger Jane Lanoi. NOOMI LIND Fotnot: Möt Magdelene Kelel, Jane Lanoi och andra kenyanska kvinnor i PMU:s nya film om könsstympning. Gå in på 14

15 könsstympning Det är min mamma och mormor som har spelat en stor roll i vår skolgång. De hade börjat gå till kyrkan där det fanns ett missionscenter som förespråkade flickors utbildning, vilket hjälpte till mycket. Att komma tillbaka till skolan efter könsstympningen gjorde däremot inte situationen lättare. Flickorna från andra områden som inte könsstympats tyckte att Magdelene var konstig och sade åt henne att det hon gjort var fel. Jobbar som projektledare I dag bor Magdelene i Nairobi och jobbar som projektledare för PMU:s hiv-projekt i massajområdena. Tack vare sitt engagemang fick hon sommaren 2014 åka till USA och ta del av The Young African Leaders Initiative (YALI), startat av president Obama, för att utvecklas ännu mer som ledare. Jag är den jag är idag tack vare två världar. Utbildningen som har lett till resor runt om i världen ihop med min uppväxt inom massajkulturen är vad som definierar mig. Och hennes syn på framtiden är positiv. Jag tror att samhället håller på att förändras, särskilt bland unga människor. Det finns mycket information och många unga säger nej till könsstympning. Även om könsstympningen är en dålig sak, så finns det inget jag kan göra åt det nu. Nu kan jag bara uppskatta mig själv, arbeta utifrån vad jag har gått igenom och lära andra flickor hur man kan säga nej. Gå tillbaka till mitt samhälle och säga: Det här är något vi måste stoppa. ANNELIE EDSMYR Insamling pågår! PMU samlar in pengar till en internatskola för massajflickor. Sms:a FLICKA till för att ge 100 kronor, eller PG FÖREDÖME. Magdelene vill jobba för att unga flickor bland hennes folk ska slippa bli omskurna. FOTO. ANNELIE EDSMYR 15

16 REPORTAGE GÅRDSTEN Prisbelönat ungdomsarbete i utsatt stadsdel I en av Göteborgs utsatta stadsdelar driver Smyrna i Gårdsten ett prisbelönt ungdomsarbete. Hit kommer många muslimer och pastor Lars Svensson kan använda sig av Koranen för att få deras uppmärksamhet. Men fokus ligger på att bygga en kärleksfull gemenskap där grunden är tron på Jesus. I Gårdsten har mörkret lagt sig. Människor skyndar hemåt från busshållplatsen, några barn är fortfarande kvar ute. Stadsdelen känns inte speciellt välkomnande denna fredagskväll, men i den lilla blå kyrkan är ljuset tänt. Snart öppnas dörrarna och unga killar börjar komma in medan pastor Lars Svensson och frivilligledarna Joel Parsmo och Ghazal Zekavat förbereder samlingen. Lars! Lars! ropar någon och vill hälsa. Vi kan väl ha FIFA-turnering! ropar en annan som vill spela tv-spel. ETT TIOTAL KILLAR ÄR till slut samlade i kyrksalen för det som kallas Late night i kyrkan. Först blir det tävling, de ska försöka avgöra vilken coladryck som är Coca-Cola och vilken som är en billig kopia. Det blir skratt, men också oro. Många har svårt att sitta ner, vänta på sin tur och följa instruktioner. Lars ger intryck av att vara en mild person, men han får flera gånger säga ifrån ordentligt. Två killar får veta att om de gör något mer bus får de gå hem. SAMTIDIGT ÄR DET TYDLIGT att de känner stor tillgivenhet till ledarna. Ghazal Zekavat får många kramar. Kevin Zebardust, 14 år, hjälper till att hålla ordning på de yngre. Jag har gått här sedan sexan. Jag går hit för att det är roligt att vara tillsammans med ledarna och med vännerna. Jag tycker om alla ledarna, de är schyssta, säger han. Han har inga problem att gå till samlingarna i kyrkan, trots att han inte är kristen. Jag har respekt för den kristna tron, säger han. Victor Abanise, som är 12 år, har en pappa som är pastor, trivs också på samlingarna. Vi gör roliga saker, vi leker med vänner och har det bra med ledarna, säger han. Klockan nio är det samling. Lars berättar om när han gick i gymnasiet och var intresserad av samma tjej som en kompis, och hur smärtsamt det var när tjejen valde kompisen. Några killar har svårt att vara tysta, men då hyssjar andra som vill höra. Ibland gör det ont på insidan. Det kan bero på olika saker, för att vi har press på oss, för att vi vill in i förstauppställningen i fotbollslaget. Ibland är det för att någon annan skadat mig, säger Lars. De ska känna sig älskade, sedda och utmanade. Och så ska de ha roligt. 16

17 PRISAT ARBETE. En kärleksfull gemenskap där grunden är tron på Jesus är fokus för Late Night i Smyrna, Gårdsten. FOTO: JONATAN SVERKER På grund av det kan man känna sig dålig. Men min kristna tro säger att varje person är älskad av Gud. SAMLINGEN ÄR ÖVER, det blir tv-spelande. Jag frågar Ghazal Zekavat varför hon offrar fredagskvällen åt att vara i Gårdsten. När jag gick bibelskola förra året gjorde jag min praktik här i Gårdsten. Efteråt kände jag att jag ville fortsätta, jag var inte klar, säger hon. Att bli accepterad av de unga killarna tog sin tid, berättar hon, men nu känner hon att de gillar henne och lyssnar till henne som ledare. Jag älskar barn och ungdomar. Jag vill vara en person som sprider Jesu glädje till människor, säger hon. LARS HAR HUVUDANSVARET för samlingarna, och han har arbetat i Gårdsten sedan 2000 då Smyrna övertog lokalerna från Saronkyrkan i Göteborg. Detta är nu den enda kyrkan i Gårdsten, och man har inte bara gudstjänster och ungdomssamlingar i kyrkan, man finns också i Gårdstensskolan. Förut hade man också fritidsgårdsverksamhet under torsdagarna, men det tog för mycket kraft. Vi kände att det var mycket energispill med ungdomsgården. Det var roligt på många sätt, men det blev för mycket. Så vi FESTLIGT. Antonio, Nihat och Victor är med på Late Night i Smyrnakyrkan i Gårdsten. FOTO: JONATAN SVERKER 17

18 REPORTAGE satsade på Late Night med ungdomar som vi byggt relation med under ett antal år. Late Night har en tydligare kristen prägel. De ska känna sig älskade, sedda och utmanade. Och så ska de ha roligt. Det är ganska allmängiltiga mål. Men utmaningen är ju också att den kristna tron på något sätt ska beröra deras liv. Eftersom många av killarna har muslimsk bakgrund kräver det nya sätt att kommunicera. Lars är inte rädd för att använda sig av korancitat om Jesus för att fånga deras intresse. Det får man göra med vishet och förstånd, men det står ganska mycket om Jesus i Koranen, som att han är Messias. Det är ju inte så att vi tar allt från Koranen, vi går över till Bibeln. Vår uppmaning blir att ta Jesus på allvar. ATT SAMLINGARNA HÅLLS i kyrkan gör det naturligt att prata om tro. Men måste göra det på ett vist sätt så att vi hittar beröringspunkterna. Vi får goda samtal, men vi hoppas få ännu mer av det, säger han. Till samlingarna kommer bara killar även om det är öppet för tjejer också. Tjejerna i Gårdsten har ofta inte samma frihet som sina bröder. Vi har haft speciella tjejträffar, men det är en utmaning att nå tjejer här, säger han. Lars bor själv i Gårdsten och är uppväxt i Angered, som är stadsdelen intill. Det gör att han är hemma i miljön och trovärdig som pastor. Det är mycket positivt som händer här ute, men tyvärr är ryktet fortfarande ganska dåligt, säger han. KYRKANS ARBETE BELÖNADES förra sommaren med årets pionjärpris av Pingst ung. Det är inte bara Lars som är glad för det, även killarna på plats verkar stolta över att ha uppmärksammats. Det kändes väldig kul att få pris, det kändes som att detta är prioriterat av Pingst, säger han. Han skulle dock gärna ha fler frivilligledare som hjälpte till att bära verksamheten. Men han är väldigt glad över att gudstjänstgemenskapen i Gårdsten fortsätter att växa. I dag är det närmare 30 personer som samlas till gudstjänst under söndagarna. Många av familjerna är kristna, men de har kanske inte engagerat sig i Gårdsten tidigare. De kan vara från Libanon, de kan vara assyrier eller från Burundi, säger han. Att vara församling i Gårdsten innebär utmaningar. Mångkulturen gör att man måste vara öppen för olika uttryck hos människor, som kanske på ett plan inte är som en själv. Jag tror den största utmaningen är att våga släppa taget och inte ha kontroll över allt. Det viktiga är att möta människor, säger Lars. JONATAN SVERKER ENGAGERADE. Frivilligledarna Ghazal Zekavat och Joel Parsmo finns med på fredagskvällarna. Arbetet i Gårdsten belönades förra sommaren med Pingst ungs pionjärpris. FOTO: JONATAN SVERKER TÄVLINGSLEDARE. Pastor Lars Svensson förbereder kvällens chokladtävling. Han har arbetat i kyrkan, som nu är den enda i denna förort, sedan FOTO: JONATAN SVERKER 18

19 Ungdomsresor till nyckelstäder Unga som med egna ögon vill möta och se mission har i höst möjlighet att åka med på en resa till Kairo, Bangkok eller Dar es Salaam. De tre städer som Pingst Internationellt utsett till viktiga nyckelstäder, Key Cities. I dessa tre städer bor miljontals med unga människor, här utbildar man sig och här formas en ungdomskultur. Resorna arrangeras i samband med höstlovet och förbereds under en Key Cities-weekend i Stockholm den 2 4 oktober i samband med missionskonferensen som hålls den 2 3 oktober. Resan till Dar es Salaam i Tanzania arrangeras av Pingst i Jönköping och är två veckor lång, från 23 oktober till 6 november. Resan till Kairo i Egypten arrangeras av Filadelfiaförsamlingen i Stockholm och riktar sig till gymnasiestuderande eller äldre. Även resan till Bangkok i Thailand vänder sig till gymnasiestuderande eller äldre och som arrangörer står Pingst Karlstad och Pingst Örnsköldsvik. Workshop i augusti För ungdomar från 18 år och uppåt finns också en möjlighet att åka till Kairo i augusti och delta i en workshop där deltagarna får möta unga egyptier och arbeta med frågor kring hur en ung generation kan nås av evangeliet. Det känns roligt att kunna lansera dessa resor! Jag tror att det är viktigt att vi skapar möjlighet för unga att få komma ut i mission, säger Annelie Lennartsson, Pingsts missionsinspiratör. ULRIKA RAMSTRAND Fotnot: För mer information se: Menu.do?menuID=405 RESMÅL. I höst anordnas ungdomsresor till Kairo, Bangkok och Dar es Saalam, som är tre storstäder som Pingst Internationellt utsett till nyckelstäder för att nå en ung generation med evangelium. FOTO: ULRIKA RAMSTRAND, MARIA LEVANDER OCH JAN-ERIK NYMAN Nätverksträff för unga med missionshjärta n Unga vuxna, som brinner för Jesus och vill betyda något för andra människor och som vill engagera sig i mission var målgruppen för den nätverksträff, som nyligen hölls i Södertörnkyrkan i Huddinge. Samlingens syfte var att börja bygga ett nätverk för unga människor som på olika sätt drömmer om mission och ett tillfälle att mötas, dela drömmar och tankar och också få information om vad som görs i dag. På plats fanns representanter för IBRA, PMU och Testa Mission, liksom missionärer. Pingstföreståndare Pelle Hörnmark medverkade och information om vad som händer i de så kallade Key Cities; Bangkok, Kairo och Dar es Salaam gavs. Pastorer reser till Jerusalem n I höst reser närmare 230 pingstpastorer som finns med i nätverket Pingst Pastor på studieresa till Jerusalem. Ett stort konferenshotell i utkanten av Jerusalem är uppbokat under två veckor i oktober nästa år. Två veckolånga resor är planerade och idén är att man ska åka tillsammans med andra pastorer från sin region och processgrupp, så att man tillsammans kan bearbeta sina upplevelser. Vi har mött ett stort intresse för det här upplägget, säger Tatta Lennartsson, pastor i Pingstkyrkan i Uppsala, som lanserat studiereseidén. Församlingen har i flera år anordnat liknande studieresor för andra grupper. Vi hoppas ge pastorerna en riktig bibelboost och att de genom att läsa Bibeln i den miljö den kom till och utspelade sig i ska kunna åka hem som bättre och mer hängivna förkunnare. 19

20 SVERIGE KRÖNIKA Verksamhetsansvarig har ordet Omstart Vi har alla en massa elektroniska prylar som vi gjort oss beroende av. De hjälper oss bland annat med planering, relationer och kunskapsinhämtning. Men lika goda vänner som de har blivit, lika goda fiender kan de bli ifall internetroutern strular, datorn låser sig eller smartphonen strejkar. Ringer vi den dyra supporten får vi oftast ett standardsvar: starta om maskinen! Vi uppmanas att hålla inne startknappen tills maskinen svartnar och om vi inte fattar vart startknappen sitter uppmanas vi att dra ut sladden ifrån väggen och sätta i den igen. Genialt enkelt! Alla program, alla processer, som är igång i dessa elektroniska apparater släcks ned, för att sedan vid en omstart, återstartas inte alla, men de mest nödvändiga. DU FÖRSTÅR SÄKERT ATT detta är en bild för kyrkans verksamhet i allmänhet och barn- och ungdomsverksamhet i synnerhet. Vi har många saker som liksom snurrar på och har gjort det i många, många år. En del saker utgör själva essensen av vad vi är och gör medan andra saker står på i bakgrunden och surrar och kanske har förlorat sitt ursprungliga syfte. Många saker som står på stjäl kraft och energi från det som verkligen ska vara igång och gör allt lite segare och långsammare. För att åstadkomma förändringar kan vi inte fortsätta som vanligt och ändå tro att det kommer bli en förändring. För att komma vidare krävs ett slags break från allt som vi är upptagna av idag. Därför tror jag att vi skulle må bra av en slags omstart. JESUS PRATAR OM DETTA I en mycket stark bild; Om inte vetekornet faller till jorden och dör förblir det ett ensamt korn, men om det dör bär det rik skörd (Joh 12:24). Jag utmanas ständigt av att stänga ner allt som går på Internet det som jag tror ska berika mitt liv. Istället skulle jag vilja söka Guds kraft och vilja i min längtan efter att vara använd. Vad skulle hända om vi stängde ner all kyrklig verksamhet för ett tag för att i stället be och upptäcka Andens gåvor som redan är oss givna? Helt klart en retorisk fråga men kanske skulle vi ha fler apostlar, evangelister och profeter i tjänst. Om vi som kristna utstrålar mer stress, plikt och frustration än glädje, frid och rättfärdighet i den helige Ande behöver vi stanna upp. Det är ingen som vill komma till oss och än mindre vara i vår närhet. Vi behöver inte fylla på mer i våra liv eller kyrkor! Vi behöver dö bort från saker för att det åter ska få liv och ge rik skörd. EDWARD SKÖLLERFALK Verksamhetsansvarig Pingst ung PÅ GÅNG. I april släpps IBRA:s nya hemsida. En sida, som fokuserar på att skapa delningsbeteende. Nya hemsidor på gång Nya hemsidor med nytt utseende och nytt innehåll är på gång både för IBRA och för Pingst. Pingst.se kommer nu under våren ett få ett helt nytt utseende och ny sortering av material. De två stora nyheterna är att sidan är responsibel, det vill säga anpassar sig till läsplattor och mobiler, och att allt material på sidan kommer att vara sökbart. Utöver detta blir sidan lite stramare till utseendet och förses med flera genvägsknappar, som lätt för besökaren vidare till aktuella händelser, anmälningar etcetera. Crossnet står för tekniken och för den grafiska designen ansvarar Kyrkmedia. Betonar delandet IBRA.se har fram tills nu varit informationsdriven. Men nu satsar vi på en annan ingång där vi betonar delandet, säger Andreas Öjebrandt, som ansvarar för utvecklingen av den nya digitala plattformen. Nya Ibra.se är det nav där vi vill berätta om hur Guds rike växer och få fler att engagera sig i vårt arbete. Allt är sökbart Den nya hemsidan är i grunden uppbyggd som en bloggstruktur, allt är sökbart. Innehållet kan sedan bestå av en krönika, en nyhet, en podcast eller en film etcetera. Människors berättelser kommer att vara ett fokus. Storytelling är vår strategi säger Andreas. Vår ambition är att sajten ska skapa värde för besökaren och att det ska kännas naturligt att dela med sig av vårt material i exempelvis sociala medier eller via andra kanaler som mail och sms. Den nya sidan kommer också att erbjuda möjlighet att bli månadsgivare direkt online via mobilt BankID eller BankID på datorn. Månadsgivarna är vårt fundament, det är de som gör vårt arbete möjligt. Design och teknik står David Paulsson för. ULRIKA RAMSTRAND 20