Skogsbruket. Gallring viktigt. Seniorer och skogsarbete

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skogsbruket. Gallring viktigt. Seniorer och skogsarbete 3-2010"

Transkript

1 Skogsbruket Gallring viktigt Seniorer och skogsarbete

2 Skogsbruket Obunden specialtidningför skogsägare i Finlands svenskbygd Nr År g å n g Virkeshandeln har inga gränser Vi r k e importeras o c h e x p o rt e r a s o c h priset ä r d e n av g ö r a n d e fa k- t o r n. Nu k a n d u sälja a s p Aspmassaved finns nu högt på virkesköparnas favoritlista. Hugg inte specialträdslag till ved Äv e n s m å pa r t i e r av u d da trädslag k a n g å å t. Rönnen är inte längre ett skräpträd Rö n n v i r k e t ä r h å r t o c h segt. Att o d l a r ö n n i kommersiellt syfte ä r k a n s k e i n t e en så b e f ä n g d ta n k e s o m m a n i första h a n d k u n d e t r o. 10 Gallring viktigt f ö r at t skogen s k a v ä x a o c h m å b r a I Jeppo skogsvårdsförening ä r m a n n ö j d m e d h u r s k o g a r n a s k ö t s i o m r å d e t. 12 Seniorer och skogsarbete Må n g a pensioneras f r å n a n d r a y r k e n i g o d k o n d i t io n. Det ä r h ö g s t t r o l i g t at t en d e l v i l l a r b e ta i skogen på h o b b y ba s i s s o m n y b l i v na pensionärer Skogsvårdsskolan, d e l 3: Naturlig förnyelse 20 Ly c k a d s at s n i n g på energived Upphuggning av dikeslinjer för iståndsättningsdikning ger energived och skogsägaren får en liten inkomst. 20 Omslagsbild: Ponsse.c o m 2 Skogsbruket 3/2010

3 Skogsbruket Ledaren Utgivare Redaktion Chefredaktör Redaktionschef Redaktionssekreterare Redaktör Medarbetare Skogsbruket 3/2010 Föreningen för Skogskultur rf Orrspelsgränden HELSINGFORS tfn fax fornamn.efternamn@tapio.fi Johnny Sved tfn Gerd Mattsson-Turku tfn Margita Törnroth tfn Maria Lindén tfn Bjarne Andersson tfn bjarne@bjarneandersson.com Helena Forsgård tfn helena@vikhan.aland.fi Marianne Palmgren marianne.palmgren@pp.inet.fi Christoffer Thomasfolk tfn Bertel Widjeskog tfn bergine@multi.fi Annonsförsäljning Oy Adving Ab, Ingmar Qvist tfn fax ingmar.qvist@elisanet.fi Adressförändringar och prenumerationer Margita Törnroth tfn skogsbruket@tapio.fi Prenumerationspriser Helårsprenumeration (11 nr) 38 euro i Finland 370 SEK i Sverige 45 euro i övriga länder Halvårsprenumeration (6 nr) 23 euro i Finland 230 SEK i Sverige 27 euro i övriga länder ISSN Ombrytning Margita Lindgren, Ekenäs Tryckeri Ab Tryckeri Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs Tidningen trycks på PEFC-certifierat papper. Varför ser framtiden ljusare ut i Sverige? Det ä r m e d lite avundsjuka som jag läst svenska facktidningar under det senaste halvåret. Medan vi i Finland grävt ner oss i den omöjliga situationen på både den inhemska och globala marknaden berättar man om stora investeringar i Sverige. Holmen bygger stort i Braviken nära Norrköping och Södra skogsägarna planerar ett lika stort sågverk i Värö nära Göteborg. Produktionen vid de nya storsågarna är planerad till m³ sågad vara per år. Tillsammans kommer sågarna att sluka tre miljoner kubikmeter rundvirke. Företag som Rörvik, Vida, Derome, ATA och Boo- Forssjö har också ökat sin sågverkskapacitet. Hela förklaringen ligger inte i att svenskarna haft nytta av en svag krona. Danske Bank räknar i sin senaste ekonomiska rapport Skog & Ekonomi att kronan skall ha en växelkurs på cirka 9,60 kronor för en euro. Förstås har den svenska exportindustrin varit mer än nöjd med den fördel man fick av att kronan försvagades under finanskrisen. Investeringar i stora industrianläggningar bygger ändå inte på tillfälliga valutafördelar utan på en långsiktig analys av marknaden. Finns det kunder för produkterna och finns råvara, energi och arbetskraft till konkurrenskraftigt pris? Eftersom svenskarna investerar friskt måste de se ljust på framtiden. Konkurrensen om stocken kommer att bli hård i södra Sverige och man måste kalkylera med höjda virkespriser och kanske en utslagning av mindre effektiva sågar. De nya sågarna har en högre såghastighet och en logistisk fördel i och med att de byggs intill massa och pappersindustri. Det man förlorar på stora anskaffningsområden med långa transporter tar man delvis igen på korta flistransporter och högre virkespris kompenseras av högre produktivitet. I tidningen Vi Skogsägare säger Södra Timbers VD Peter Nilsson Vi tror på trä och ett ökat byggande i trä. På marknadssidan ser han växande efterfrågan i hemlandet, USA, Kina och Indien. Det kommer att finnas ett stort behov av virke till byggnadsindustrin. Han konstaterar också att flera länder har stora problem med att få fram råvara till sin industri. Västra Kanada är drabbat av enorma insektangrepp och i Tyskland och Österrike är virkesmarknaden svår. Vi kan lägga till att Ryssland nog har stora skogsresurser men för att komma åt resurserna krävs stora investeringar i både skogsvägar och det allmänna vägnätet. Så var står vi i Finland? Visst måste det väl finnas utrymme för finskt virke också på samma marknader när det börjar dra igen. Ändå räknar vi pessimistiskt med permanent minskade volymer i framtiden. Trots att vi har ett väl fungerande skogsbruk och skogarna växer som aldrig förr. Nej, vi borde se det positiva och satsa på att vara med när tåget går! m JOHNNY SVED johnny.sved@tapio.fi 3

4 Virkeshandel Virkeshandeln har inga gränser Virkeshandeln har förändrats kraftigt. Virke importer a s o c h e x p o rt e r a s o c h priset ä r d e n av g ö r a n d e fa k- t o r n. En b a r t i Eu r o pa å k e r ö v e r 70 miljoner k u b i k m e t e r v i r k e ö v e r g r ä n s e r n a per å r. Det m ot s va r a r d e n å r l i g a virkesförbrukningen i Finland. Enligt Lagerwall, som ansvarar för Metsäliittos virkesanskaffning i Västeuropa, kommer våra sågar och cellulosafabriker att ha brist på virke år De mål som är ställda för användningen av trädbränslen är så stora att även all massaved ska användas som bränsle om vi ska nå målen, säger Eric Lagerwall. Det gör att virke börjar röra på sig ännu mera. Plantager som producerar eukalyptus och andra snabbväxande trädslag blir allt viktigare. Det finns virke i Ryssland, men... Rysk björk behövs inte längre Importen av rundvirke från Ryssland till Finland har däremot sjunkit kraftigt. Det här gäller även björkmassaved. Under högkonjunkturen var förbrukningen av björkmassaved omkring 13 miljoner kubikmeter medan avverkningsvolymen var ungefär hälften av det eller 6 7 miljoner kubikmeter. Glappet täcktes med importvirke. Den finska skogsindustrin har omstrukturerat sin produktion på grund av att importvirket från Ryssland blev för dyrt. Nu ska förbrukningen av björkmassaved motsvara bättre avverkningsvolymen med tillskott av bland annat eukalyptus som importeras från Sydamerika. Dock finns ännu ett importbehov som i huvudsak täcks från baltiska länderna Låg tull på rysk barrträdsflis Importen av barrträdsflis till Finland är oförändrad. Det beror på att exporttullen på barrträdflis bara är fem procent av priset. I fjol importerade Finland drygt 2 miljoner fastkubikmeter flis från Ryssland. Mängderna steg från Barrmassavedens pris vid fabrik i några länder III Q 2009 månad till månad medan priset per kubikmeter sjönk. Även Sverige har minskat sin virkesimport Även i Sverige har virkesimporten minskat. I fjol var importen lite över tre miljoner kubikmeter, när den 2005 var omkring tolv miljoner. Den svenska importen kommer främst från de baltiska länderna, enbart från Lettland importerades i fjol närmare 1,5 miljoner kubikmeter rundvirke. Virkeshandeln ändrar snabbt riktning. Efter stormen Gudrun som drog fram över Sydsverige 2005, exporterade Sverige flera år över tre miljoner kubikmeter stormskadat virke till Baltikum. Källa: Pöyry Ryssland blir också på sikt viktigare, men det tar tid. Det finns virke i de ryska skogarna, men det är otillgängligt då det saknas skogsbilvägar. I Ryssland finns 21 procent av världens skogstillgångar. Tillväxten är omkring 800 miljoner kubikmeter per år, men avverkningsvolymen har sjunkit drastiskt, från 400 till omkring miljoner kubikmeter per år. Av den mängden säljs nästan en fjärdedel till Kina. Enligt Lagerwall har importen till Kina inte sjunkit trots exporttullarna. Orsaken är bland annat att Ryssland i handeln med Kina hittar nya tekniska lösningar i fråga om exporttullar. 1 Södra Finland, tall Norra Sverige, tall Södra Sverige, tall Södra Tyskland, tall Mellersta Sverige, tall Polen, tall Österrike, tall Frankrike, tall Portugal, tall Spanien, tall Sydafrika, tall Lettland, tall Nordöstra USA, tall 52A11550 Global Wood Cost Comparison Rotpris Averkning Transport Allmänna kostnader euro/m 3 (på bark) 4 Skogsbruket 3/2010

5 Minskat behov av barrtimmer Källa: Pöyry Jukka-Pekka Ranta som är vd för Suomen Sahat uppskattar att produktionen av sågade trävaror kommer att stanna på en nivå som ligger mycket nära 10 miljoner kubikmeter. I fjol var produktionen 6,5 miljoner kubikmeter när den ännu för några år sedan nådde 14 miljonersstrecket. Det betyder behovet av barrtimmer minskar med närmare en tredjedel, från 28 miljoner kubikmeter till 20 miljoner. Vi måste hitta nya marknader för vår sågvara, säger Jukka- Pekka Ranta. Men viktigaste av allt är att sågningen blir lönsam. Indien, Kina och Ryssland hör till de länder, där konsumtionen av sågvaror ökar. De senaste åren har rotprisen på barrsågtimmer stigit snabbare än exportpriset på sågade barrträvaror. Det här är inte hållbart i längden, säger Ranta. Färre skogsägare beroende av inkomster från skogen Skogsägarkåren förändras liksom annat i samhället. Allt Barrtimrets pris vid sågverk i några länder III Q 2009 Österrike, gran Södra Tyskland, gran Österrike, tall Södra Finland, gran Södra Finland, tall Södra Tyskland, tall Norra Sverige, tall Södra Sverige, gran Södra Sverige, tall Norra Sverige, gran Mellersta Sverige, tall Polen, gran Polen, tall Mellersta Sverige, gran Sydafrika, tall Portugal, tall Lettland, gran Lettland, tall Europeiska Ryssland, gran Europeiska Ryssland, tall Sågar och cellulosafabriker i Finland kommer att ha brist på virke 2020, säger Eric Lagerwall som ansvarar för Metsäliittos virkesanskaffning i Europa. Rotpris Avverkning Transport Allmänna kostnader fler skogsägare arbetar och bor i en stad eller tätort och virkesförsäljningsinkomsternas betydelse minskar. Enligt en undersökning som Pellervo Ekonomiska Forskningsinstitut gjort anser bara drygt en tredjedel av skogsägarna att skogen är viktig som placeringsobjekt och för regelbundna virkesförsäljningsinkomster. Möjligheterna att ta ved från egen skog, att själv arbeta i skogen och skogsinnehavet som ett värde i sig anser tre av fyra skogsägare vara viktigast. Det här berättar om de starka känsloband som allt flera skogsägare har till sin skog och till sitt eget förflutna. m euro/m 3 (på bark) 2 52A11550 Global Wood Cost Comparison Te x t: Gerd Mattsson-Turku Skogsbruket 3/2010 5

6 Virkeshandel Nu kan du sälja asp Aspmassaved f i n n s n u h ö g t på v i r k e s k ö pa r na s favoritlista. Di s t r i k t s- c h e f Per-He n r i k Sto r b ä c k på Metsäliittos k o n t o r i Vasa uppmanar skogsägar e at t av v e r k a a s p bac k- a r n a. Det r ä c k e r m e d n å g r a k u b i k m e t e r f ö r at t ett pa r t i aspmassaved s k a bli attraktivt. Storbäck uppger inte exakt vad Metsäliitto betalar för aspmassaveden, men i snitt är priset omkring åttio procent av björkmassavedens pris. Det betyder att rotpriset ligger kring 10 euro och leveranspriset kring 20 euro per kubikmeter. Avverka små aspbestånd Anskaffningen av asp är en utmaning, då asp växer som blandträdslag i alla slags skogar. Det finns små arealer som planterats med hybridasp, men virkesproduktionsmässigt har de ingen betydelse. Vi köper aspmassaved både på rot och på leverans, säger Per-Henrik Storbäck. Det behöver inte vara stora mängder för att vi ska vara intresserade. En trave på några kubikmeter räcker för att det ska bli affär. Storbäck uppmanar skogsägare som har små aspbestånd att själv avverka dem. Nu är det för mycket snö i skogarna, men den smälter och vårvintern är en bra tid att avverka. Minimidiametern för aspmassaved är 8 centimeter och minimilängden 3 meter. Det får också finnas lite röta i stammarna. Metsäliitto skickar aspmassaveden till M-reals fabriker i Kaskö och i Joutseno. Priset på aspmassaved är omkring tjugo procent lägre än priset på björkmassaved. Aspen ska bort vid sista gallringen Aspen har en mycket kortare livslängd än tall och gran. Den är förnyelsemogen vid 60 års ålder. Det innebär att aspstammar ska avverkas senast i samband med sista gallringen i en blandskog. Ofta är de aspar som finns som blandträdslag mycket äldre. Problemet med asp är att den ofta har rötskador. Ju kargare mark den växer på de- sto mera röta brukar den ha. Stigande ålder betyder alltid mera röta. Tickor på stammen är ett tydligt tecken på att en asp är rötskadad. Papper av asp har speciella egenskaper Aspen är ett ljust trädslag och till blekningen behövs mindre kemikalier. Därutöver har pappret hög ogenomskinlighet, opacitet, som det heter på fackspråk. Låg opacitet innebär att trycket på papperets ena sida kan synas igenom och störa utseende och läsbarhet på den andra sidan. m Te x t o c h f o t o : Gerd Mattsson-Turku 6 Skogsbruket 3/2010

7 Virkeshandel Hugg inte specialträdslag till ved Äv e n s m å pa r t i e r av u d da trädslag k a n g å å t. Fö r- utsatt at t d u h i t ta r en k ö pa r e. De här stammarna är i prima skick. De är sågade till 2,5 4,0 meters stockar och har klibbalens karakteristiska mörka kärna. Jag godkänner lite hårdröta i mitten, säger Eero Koskela medan han mäter in ett litet parti klibbal. Han är sågföretagare för F:ma Puutavara Eero Koskela i Askola. Djungeltrumman fungerade förr Klibbalarna växte i ett lövbestånd som har gallrats i vinter och de hade sannolikt slutat sina dagar som ved eftersom massaindustrin inte är intresserad av klibbal. Men hittar man en köpare av udda sortiment ger det lite extra inkomster åt skogsägaren. Problemet idag handlar främst om att få efterfrågan och utbud att mötas. Förr i tiderna kände alla varandra i bygderna och djungeltrumman fungerade effektivt. Nu håller landsbygdsstrukturen på att förändras och småsågare har fått problem med att nå skogsägarna, säger Koskela. För mig är fortfarande djungeltrumman det effektivaste sättet att nå kunderna men jag annonserar också i lokaltidningar eller på webben. Kunderna hantverkare och restaurerare Koskela har i drygt tio år jobbat som sågföretagare och han är i huvudsak intresserad av tall, björk, asp och al, men Skogsbruket 3/2010 Klibbalens virke är eftertraktat vid möbeltillverkningen. Det används till exempel som bordsskivor för finare möbelgrupper eller som panel, berättar Eero Koskela. också av lönn. Gran får han från egen skog. Jag köper ungefär 500 kubikmeter virke per år som jag sågar till mm och säljer vidare i huvudsak till hantverkare och restaurerare. Virket köper jag från en radie på max 30 kilometer. Vid behov hämtar jag virke från längre avstånd, till exempel om jag får nys om värdefullt lärkvirke. Koskela har en hall på kvadratmeter för förvaring och en tork för att få virket snickeritorrt. Pappersarbetet tar den lokala skogsvårdsföreningen hand om. Småsågarna klarat sig bra Koskela är ordförande för Sågföretagarna rf och deltar i ett projekt med Skogsforskningsinstitutet där man klarlägger småsågarnas virkesmängder och användningsändamål. Småsågarna och träsliperierna är en del av den finska skogsindustrin. Produktionen av sågvirke på småsågarna är ungefär 25 procent av den inhemska efterfrågan. Av hela sågvaruproduktionen är småsågarnas andel ungefär 10 procent. Småsågarna har egentligen klarat bra den ekonomiska nedgången för de är små och flexibla företag. Då virkespriserna har varit låga har skogsägarna vänt sig till småsågarna. Småsågarna är inte ute efter att försöka konkurrera med bulkvaror utan styrkan ligger i deras specialisering. Alla småsågare är inte medlemmar i Sågföretagarna rf men Koskela försäkrar att om skogsägaren ringer upp föreningen gör verksamhetsledare Raimo Etelä sitt bästa för att hitta en lokal köpare av udda sortiment. Intresse för rönn Koskela deltar också tillsammans med ett tiotal snickare i ett projekt som klarlägger möjligheten att använda rönn inom hantverkarindustrin. Rönnens virke kan användas till exempel som urna eller till träskor. Diametern på rönnen borde vara minst 13 centimeter och man borde nog kunna ta tillvara minst en meter av stammen. Men så kommer ju lönsamhetsfrågan in. Man kan helt enkelt inte börja köra långa avstånd för en kubikmeter rönn. m Te x t o c h f o t o : Marianne Palmgren 7

8 Rönnen är inte längre ett skräpträd Foto: Fototakuten.se Kari Hirvonen i Lappträsk har planterat rönn i sin skog i Lappträsk med sikte på att om 30 år kunna sälja dem som snickerivirke. Rö n n v i r k e t ä r h å r t o c h segt. Att o d l a r ö n n i kommersiellt syfte ä r k a n s k e i n t e en så b e f ä n g d ta n k e s o m m a n i första h a n d k u n d e t r o. Sn i c k a r e h a r på senare tid f å t t u p p ö g o n e n f ö r r ö n n o c h även inredningsa r k i t e k t e r. Då rönnen växer ensamstående eller i glesa bestånd blir den starkt förgrenad och busklik. Rönnar som växer i slutna bestånd och på bördig mark kan bli rätt höga och få en rak, kvistfri stam. De största rönnarna i 8 Skogsbruket 3/2010

9 vårt land som registrerats för skogsträdsförädling är 18 meter höga och drygt 30 centimeter i diameter. Under naturahushållningens tid användes rönn till verktygsskaft, räfspinnar och hjulekrar. Saluvirke efter 30 år För ett år sedan startade i östra Nyland ett rönnprojekt som bl.a. Östra Nylands förbund och Haaga-Helia yrkeshögskola deltar i. Målet är att sammanföra skogsägare som odlar rönn, småsågar och snickare. Kari Hirvonen, som äger Rudom gård i Lappträsk hör till dem som tror på rönnen som ett kommersiellt trädslag. Han har planterart både vanlig rönn och masurrönn på sina marker. Han räknar med att om 30 år ha rönnvirke till salu som duger åt snickare. Snickare har nu fått upp ögonen för rönnvirke för användning i möbler, inredningsdetaljer, bruksföremål och prydnadssaker. Splintveden har en skiftning i rött medan märgveden är gråbrun. Årsringarna syns tydligt. Det räcker med 2,5 meters stockar Det är svårt att i skogen hitta långa och raka rönnar. Inom ramen för rönnprojektet har man listat vilka krav rönnvirke ska uppfylla för att duga som snickerivirke. Rönnstockarna bör vara omkring 2,5 meter långa. Det ger utrymme att kapa dem i kortare bitar vid sågningen för att även få ut bättre kvaliteter. Minimitoppdiametern har man satt till 13 centimeter. Rönnar sparas i skogen I skogsbruket har rönnen, precis som enen, representerat de träd och buskar som man strävar efter ska bli kvar vid alla ingrepp i skogen, vid röjningar, gallringar och kalavverkningar. Rönnen är också ett fint landskapsträd och på gårdsplaner och i parker ser vi ofta planterade rönnar. Olika rönnarter har olika utseende, men gemensamt för dem är att de får rikligt med blommor i täta klasar på våren och färgrika bär på hösten. Rönnar får mycket vackra röda höstlöv. m Te x t: Gerd Mattsson-Turku Lite kuriosa På 1700-talet gav man åt får och kor rönnbark eller en lag som man tillredde genom att koka rönnbark i en stor gryta med lite hö och vatten. Korna mjölka däraf rätt väl, och blifver mjölk och smör gult, som om sommaren skriver C.B. Trozelius på 1700-talet. Rönnbär innehåller bl.a. äppelsyra, socker, sorbitol, kalium, järn, mycket C-vitamin och karotin. C-vitaminet i rönnbär är hållbart och tål t.o.m. kokning. Därför innehåller rönnbärsgelé och rönnbärsmarmelad en stor dos C-vitamin. Vår vanliga rönn ansågs förr ha övernaturliga krafter. Med en kärnstav av rönn befrämjades smörlyckan. Samma effekt åstadkoms genom att sätta rönnkvistar eller alpinnar i kärnan. Om klinkorna på en dörr var av rönn trodde man att tjuvar inte kunde komma igenom dem. På båtar och fartyg var allt av rönn bannlyst eftersom det medför otur och dålig fiskelycka. Allt av rönn skall kastas åt helvete annars är det icke väl, lär man ha sagt i Pyttis. m Källa: Träden och Vi. Rönnen kräver stamkvistning Taimityllilä i Mäntyharju är en av de plantskolor som säljer rönnplantor. Enligt vd Jari Mäntynen säljs de flesta plantor som ettåriga och då är de centimeter höga. Tvååriga är omkring en halv meter höga. Rönnplantor kostar beroende på storleken 2,50 3,00 euro per styck exkl. moms. Rönn hör till älgens favoritföda och rönnplantor bör skyddas mot älgbetning, säger Jari Mäntynen. Även åkersorken går hårt åt rönnplantor, speciellt när sorkstammen är stor och det är knappt om föda. Men det finns skydd. För att rönnen ska ge en kvistfri rotstock krävs det att den stamkvistas. Rönnen kan stamkvistas från månadsskiftet mars april till slutet av juli. Enligt Mäntynen är det mycket enklare att stamkvista rönn än att stamkvista björk. Rönnen växer avsevärt långsammare och därmed blir inte heller kvistarna så snabbt grova. De första tio åren räcker det med att inne i kronan klippa bort extra grova kvistar, sprötkvistar och skadade kvistar samt att glesa ut täta kvistgrupper, säger Mäntynen. Täta kvistgrupper hämmar trädens längdtillväxt och grovlekstillväxten ovanför en kvistgrupp minskar. Stammen kvistas så att den kvistfria stamdelen blir längre år från år om trädet till sitt yttre ger möjlighet till det. Den gröna kronan får inte bli för liten, för då avtar grovlekstillväxten. m Te x t: Gerd Mattsson-Turku Skogsbruket 3/2010 9

10 Gallring viktigt för att skogen ska växa och må bra Fö r at t skogen s k a v ä x a o c h m å b r a m å s t e d e n g a l l r a s. Men trots d e t l ä m na s va r j e å r s t o r a arealer o g jo r da. Så ä r fallet ä v e n i Jeppo m e n s k o g s v å r d s f ö r e n i n g e n s verksamhetsledare ä r ä n d å n ö j d m e d h u r s k o g s ä g a r n a sköter o m s i n a s k o g a r i o m r å d e t. En genomläsning av rikskogstaxeringen ger vid handen att gallringsbehovet är stort i hela landet. Kim Söderholm, verksamhetsledare för Jeppo Skogsvårdsförening, tycker det är synd eftersom gallring är en nödvändig åtgärd för att få skogen att växa optimalt. Det är viktigt att skogsägarna låter gallra sina skogar för att tillväxten ska bli bra. Om man inte gallrar försämras kvaliteten och det blir färre stockar i en förnyelseavverkning. Träden behöver utrymme för att kunna växa, och gallring är därmed a och o för att skogen ska må bra, säger Kim Söderholm. Han konstaterar att gallringsbehovet i Jeppo är stort i likhet med övriga Finland. Men några direkt uppsatta mål på det drygt hektar stora området finns inte. På vårt område gallras cirka 200 hektar årligen, men vi skulle relativt lätt kunna gallra uppemot 300 hektar. Behovet är dock större, men som liten förening har vi inte större kapacitet. Omedvetna om behovet Söderholm menar att det största problemet i Jeppo är det finns många skogsägare som är omedvetna om att det finns ett gallringsbehov. Men många av dem kommer snart att upplysas om behovet när de nya skogsbruksplanerna skickas ut inom kort. Det ska nog väcka många skogsägare. Nuförtiden bor många som äger skog här på annan ort och en stor del är inte själva aktiva skogsägare. En bidragande orsak till att intresset för gallring inte är så stort är att vinsten är mindre än vid en förnyelseavverkning. Skogsägarna är mera benägna att ta kontakt med oss om de har ett bestånd som ska förnyelseavverkas. Då är det helt enkelt mera pengar på spel, men så här får en skogsägare egentligen inte tänka, menar Söderholm. Virkespriserna får inte vara avgörande Han understryker att en skogsägare i första hand måste se till skötselbehovet oavsett marknadsläge. Vilket som är det rådande massavedspriset eller om det finns skattelättnader borde inte få påverka valet av tidpunkt för en gallring. Den måste göras när tiden är inne, konstaterar Söderholm. Verksamhetsledaren anser att prisnivån på massaved nu har stabiliserats precis som marknaden. Nu finns det återigen efterfrågan på massaved och jag tycker priserna är på rätt bra nivå. En skogsägare vill naturligtvis alltid att priserna ska vara högre, men vi får inte räkna med den höga nivån under Jag tror också på stockvirke som kan bli en bristvara redan i sommar, säger han. Söderholm påminner också om att skogsägare som säljer virke under 2010 fortfarande har rätt till en partiell skattefrihet på 25 procent. Att statens skattelättnader har gett resultat har varit tydligt i Jeppo Under vintern har vi haft mera gallringar än tidigare, och det är en direkt effekt av skattelättnaderna. Den kalla vintern kom också lägligt eftersom vädret gör gallringar mera gynnsamma. Sköter virkeshandeln Skogsvårdsföreningen som samarbetar med Jeppo skogsandelslag, handhar ca 98 procent av virkeshandeln i området. Andelslaget ifråga har fyra maskinentreprenörer och tillgång till sex skogsmaskiner. En av dem som är i full gång att gallra ett bestånd är skogsmaskinentreprenören Kim Söderholm, verksamhetsledare för Jeppo Skogsvårdsförening, betonar vikten av att skogsägarna gallrar sina skogar. I hans område finns en del eftersläpningar, men överlag sköter markägarna i Jeppo om sina skogar. 10 Skogsbruket 3/2010

11 Nils Julin. Han investerade för ett år sedan i en mindre avverkningsmaskin av märket Rosenlew 1046X. Det är en maskin som han trivs mycket bra att arbeta med i skogen. Den här avverkningsmaskinen lämpar sig utmärkt för gallringar. Den är liten och smidig och det är inga problem att ta sig fram i tät skog. Dessutom väger den inte så mycket, vilket gör att det går att jobba på blöta marker, säger Nils Julin. Rosenlew-maskinen som kostade närmare euro är också beståndsgående, vilket innebär att den kan hugga mellan körvägarna i skogen. Det är en mycket bra egenskap och visar att den ryms överallt, konstaterar föraren. Maskinen är konstruerad för förstagallringar, men kan trots det fälla träd med en diameter på trettio centimeter om det behövs. Det gör Rosenlew-maskinen mindre effektiv än en stor, men smidigheten kompenserar det. Man får igenom mera kubik med ett större aggregat, men i stället är den här snabb i rörelserna och därmed effektiv. Förhandsröjning viktig Trots att avverkningsmaskinen tar sig fram i mycket tätbevuxna bestånd är det viktigt med bottenröjning. Skogsvårdsföreningen har en entreprenör som förhandsröjer med röjsåg, vilket underlättar gallringen betydligt. Det här beståndet bottenröjdes i somras och det var tur med tanke på att det hade varit mycket svårt att göra det nu på grund av snön. Slutresultatet blir mycket bättre om skogen som ska gallras är röjd på förhand, menar Julin. Beståndet som han gallrar i Jeppo är 5,6 hektar, vilket är en lämplig storlek för den här maskinen. Söderholm berättar att gallringsobjekten inte är så mycket större än så här i Jeppo. Vi är en liten förening som ansvarar för ett rätt litet område, men det innebär många fördelar. Jag är tacksam för att få arbeta med de här skogarna och vi kommer oftast bra överens med skogsägarna i området, säger Söderholm. m Te x t o c h f o t o : Christoffer Thomasfolk Det här aggregatet är konstruerat för första gallringar och kan fälla träd med en diameter på trettio centimeter om det behövs, säger skogsmaskinentreprenören Nils Julin. Avverkningsmaskinen Rosenlew 1046X hör till de mindre och lämpar sig utmärkt för gallringar. Den är liten och smidig och det är inga problem att ta sig fram i tät skog, förklarar Nils Julin, skogsmaskinentreprenör åt Jeppo skogsvårdsförening. Skogsbruket 3/

12 Seniorer och skogsarbete De s t o r a åldersklasserna håller på at t pensioneras f r å n arbetslivet. Det b e fa r a s at t v i i Fi n l a n d f å r b r i s t på a r b e t s k r a f t. Må n g a t r o r at t d e största problemen k o m m e r at t gälla manuella skogsarbeten s o m ä r t u n g a och kräver bra kondition. Alla delar inte den åsikten, inte jag heller. Många pensioneras från andra yrken i god kondition. Det är högst troligt att en del vill arbeta i skogen på hobbybasis som nyblivna pensionärer, antingen i den egna skogen eller till och med i andras skogar för att tjäna lite extra pengar. Många från de stora åldersklasserna är vana vid skogsarbete och tycker om det, även om de har fått sin utkomst från helt andra yrken. Som ett bra exempel har vi bergsrådet Pertti Voutilainen, född Alla vill inte spela golf. Allt är bra om nya äldre skogsarbetare minns att skogsarbete kräver kondition, men också yrkesskicklighet. Arbete med motorsåg kan orsaka svåra olyckor. Samma sak gäller alla verktyg som kan jämföras med eggvapen, som yxor och röjknivar. Det räcker inte med att man är varsam, man måste också använda säkra arbetsmetoder. Det finns tekniska kurser för nya skogsägare. Samma kurser passar bra för äldre personer som börjar arbeta mera i skogen när de har fått mera fritid efter pensioneringen. Seniorer behöver mer återhämtningstid Många seniorer tycker om stamkvistning om de får arbeta i sin egen takt. En senior i skogsarbete kan underlätta sitt arbete på många sätt. Snöskor kan vara besvärliga för en ung ackordstagare, men lämpliga för en senior. Men det finns också skillnader mellan vanliga nya skogsägare och seniorer. Enligt arbetsfysiologer är den optimala arbetstiden för seniorer kortare än för yngre personer. Redan Frederick Taylor, en av 1800-talets stora namn i arbetsvetenskap, konstaterade att i tunga arbeten kan arbetsresultatet höjas genom att förkorta arbetstiden. Då talade man om tolv eller tio timmars arbetsdagar, men principen är densamma i dag. Återhämtningen efter arbetet tar mera tid ju äldre man är. Därför är det sunt att seniorer arbetar i skogen högst sex timmar per dag, ofta bara fyra timmar. Samma sak gäller både fysisk och psykisk återhämtning. Man har konstaterat att äldre lärare behöver längre återhämtningstid än yngre. Seniorer orkar längre i arbetslivet om de får göra kortare arbetsdagar eller arbetsveckor. Arbetet får inte bli för tungt. Man ska njuta av det för då orkar man också. Arbeten för seniorer kan också göras lättare. Seniorer har ofta dåliga ben och fötter, men bra armar. Därför kan det vara värt att satsa på hjälpmedel som underlättar gående. I Sverige har man undersökt möjligheten att använda snöskoter för att hjälpa äldre eller handikappade skogsarbetare vintertid. Man har trampat vägar i snön för att underlätta gallringar. I normala skogar finns det ofta öppningar där det är möjligt att trampa snö. Snövägar gör det lättare att gå, men underlättar också kvistningsarbetet och till och kapandet, då stammar inte drunknar i djup snö. Man ska också tänka på ar- 12 Skogsbruket 3/2010

13 betsredskapen. En ung skogsarbetare kanske inte tänker på motorsågens vikt. En snabb kvistning är viktigare. En senior uppskattar mera dagens lätta motorsågar som passar utmärkt för arbeten som är mera avsedda att njutas än för att få stora inkomster. Närarbete för seniorer Seniorernas arbetsinsats kan vara betydande. Om en hänförd senior arbetar i skogen hundra dagar per år, dagens längd är fyra timmar och produktiviteten per timme är häften av en duktig skogsarbetares, motsvarar hans prestation fem veckors arbete för en yrkesman. Det är inte dåligt. Man hinner göra en hel del viktiga arbeten under den tiden. Men är det lönsamt? För en arbetsgivare är de totala kostnaderna viktiga. Där spelar reseersättningarna en stor roll. Få är villiga att anställa en arbetare som arbetar halva dagen och vars prestation är lägre än normalt. Resekostnaderna blir för stora jämfört med arbetsinsatsen. Och samma sak gäller också arbete i en egen skog. Om skogen ligger långt borta, måste man tänka två gånger innan man börjar arbeta där några timmar per dag. Därför lämpar sig närarbeten bäst för seniorer. Om skogen ligger nära, kan man lätt arbeta i egen takt och kostnaderna blir låga. Alla skogar är inte närskogar Om en senior är i bra kondition och van vid tungt kroppsarbete, kan man också överväga längre återhämtningstider på ett annat sätt. Man kan arbeta varannan dag och sedan vila. Några före detta skogsarbetare har berättat att för dem lämpar sig en sådan förkortning av arbetstiden utmärkt. Det viktigaste är att en senior accepterar sitt eget åldrande och underlättar sitt arbete på ett sätt som lämpar sig för honom eller henne. Arbete som görs på äldre dagar ska vara njutbart. Snöskoter kan underlätta skogsarbete för seniorer. Det krävs lite attitydförändringar. Alldeles för många äldre försöker arbeta lika som yngre utan att acceptera sin högre ålder. Sedan blir de trötta, irriterade och till och med sjuka. Om arbetet underlättas, kan de vara kvar längre i arbetslivet och njuta av det. På många arbetsplatser är tyvärr det mentala klimatet sådant att det är svårt både för arbetsledningen och arbetskamraterna att acceptera annat än fullgoda arbetsinsatser. Därför kan lösningen vara att låta arbetare pensioneras i sinom tid och att sedan hitta lämpliga arbeten som de kan göra som seniorer. m Te x t o c h f o t o : Matti Kärkkäinen Matti är själv senior Matti Kärkkäinen är själv senior (64) och planterade i fjol granplantor och röjde några hektar skog med röjsåg. Han är forstmästare och var till sin pensionering för ett par år sedan professor i forstvetenskap vid Joensuu universitet. Jag och min fru köpte vårt första skogsskifte i mitten på 1970-talet. I dag har vi över hektar så därför är det i praktiken omöjligt att vara självverksam idag, säger Matti. Vi har haft en skogsarbetare i permanent arbetsförhållande sedan början av 1990-talet och han utför de praktiska skogsvårdsarbetena som plantering och röjning. Min uppgift är att planera åtgärderna, hålla råarna öppna, hitta försvunna råmärken och att göra tidskrävande, men olönsamma arbeten. När skogsarbetaren har bråttom hjälper jag till. Därför blev det både plantering och röjning i fjol. I tyngre arbeten räcker det med arbetspass på sex timmar för mig. I lättare arbeten kan jag vara 8 12 timmer i skogen. m I tyngre arbeten räcker det med sex timmar per dag för mig, säger Matti Kärkkäinen. Skogsbruket 3/

14 Bi ob r ä n s l e n Det eldas med ved i huvudstadsregionen Fy r a av fem e n fa m i l j s h u s i h u v u d s ta d s r e g io n e n h a r en eldstad av n å g o t slag. Va n l i g a s t ä r a c k u m u l e r a n d e spisar o c h b a s t u u g n a r s o m eldas m e d v e d. Äv e n i h u s m e d f j ä r rv ä r m e ä r d e t va n l i g t m e d eldstäder. Husägarna har låtit installera en eldstad antingen för att få tilläggsvärme eller bara för trivseleldning. För två av fem var möjligheten att få tilläggsvärme den viktigaste orsaken. Stora glasluckor i spisen så att man verkligen ser elden är trenden i dag. De husägare som främst har sin eldstad för trivseleldning har vanligtvis en direktverkande spis. Trivsel är viktigare än att spara energi. Det är stor skillnad mellan direktverkande och ackumulerande spisar. De förstnämnda ger snabb värme i rummet, men den avtar lika snabbt när brasan slocknar. De ackumulerande kan behålla värmen i upp till ett dygn efter att elden brunnit ut. Vedpannor med ackumulatortank minskar i popularitet. Oftast är det fråga om dubbel- Ackumulerande elvärme Oljeeldning Direkt elvärme Fjärrvärme Helsingfors Esbo Vanda Helsingfors Esbo Vanda Helsingfors Esbo Vanda Helsingfors Esbo Vanda pannor som kan eldas både med olja och med ved. 74 Ved från egen skog De som eldar med ved i sitt hus betalar sällan något för veden då de hämtar den från egen skog. De som har ackumulerande spisar använder under vintermånaderna i snitt 0,25 kubikmeter ved. Under sommarmånaderna används spisarna inte alls. De som har vedeldade bastuugnar använder ved under hela året, i snitt 0,15 kubikmeter per månad. Den här vintern har det gått åt mera ved. För många skogsägare är möjligheten att kunna ta brännved från egen skog och att själv arbeta i den viktigare än regelbundna virkesförsäljningsinkomster. Det visar en forskning som Pellervo Ekonomiska Forskningsinstitut gjort. Eldstäder i enfamiljshus Eldstad i bostaden Vedeldad bastuugn Vedpanna Ingen eldstad % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Stora glasluckor så att man ser elden är trenden idag Undersökningen visar inte direkt att skogsägarna skulle vara ointresserade av virkesförsäljningsinkomster och skogsbrukets lönsamhet. Det berättar snarare om de starka känsloband som de flesta skogsägare har till sin skog och till sitt eget förflutna. I snitt bor drygt en tredjedel av skogsägarna utanför den kommun där skogen finns. Skogsägare som bor i huvudstadsregionen hör till största delen till den här gruppen. De har i medeltal 190 kilometer till sin skogslägenhet, men det upplevs inte som långt när det gäller att skaffa sin egen ved. m Källa: Arbetseffektivitetsföreningen Te x t: Gerd Mattsson-Turku Det är bara omkring tio procent av enfamiljshusen som som inte använder ved i någon form. Källa: Arbetseffektivitetsföreningen. Foto: 14 Skogsbruket 3/2010

15 Skogsvårdsskolan 3 Naturlig förnyelse kräver skicklighet Det lönar sig att överväga naturlig förnyelse endast när det finns tillräckliga förutsättningar i fråga om växtplatsen och fröträden. Det här betyder för tall karga och torra moar och fröträd av bra kvalitet. Naturlig förnyelse ställer också specialkrav på din aktivitet och uppföljning. Jämför och tänk framåt Plantering och sådd är snabbare och säkrare förnyelsemetoder än naturlig förnyelse. För tallen är sådden ett bra alternativ. Som skogsägare bestämmer du vad som är viktigare: en snabb förnyelse med säkert resultat eller lägre kostnader i det här skedet och större risker framöver. De direkta kostnaderna för naturlig förnyelse är lägre än för sådd och plantering. Det är dock viktigt att minnas också de indirekta kostnaderna. uppdelad slutavverkning och skogstransport en del av inkomsterna förskjuts framåt i tiden förlorad tillväxt på grund av den långsamma förnyelsen större risk för misslyckande (dåligt fröår, försommartorka, stormfällning) granar i skärm har mindre motståndskraft mot vind, snö, granbarkborre. Risken för rotröta ökar vid varje avverknin. Skogsbruket 3/2010 Naturlig förnyelse av tall passar på torr och karg mo. Foto: Annikka Selander Naturlig förnyelse av tall Naturlig förnyelse lämpar sig på torra och karga moar med grovkorning jord. Där är risken för uppfrysning och konkurrens från gräs och sly liten. Det ska finnas tillräckligt många fröträd av god kvalitet och med god frösättningsförmåga. Det här måste utredas redan före slutavverkningen. Lämna de bästa tallarna per hektar till fröträd. Du kan inte förlita dig på fröträd som växer i grannens skog. Forskare Markku Nygren på Skogsforskningsinstitutet uppger att han numera sällan ser fröträdsställningar av god kvalitet. Till den ursprungliga metoden hör en förberedande ljushuggning. Efter ljushuggning blir kronan kraftigare och kottsättningen stimuleras. Idealfröträden har en grön krona som är minst en tredjedel av trädets längd. Tidigare var det kanske lättare att hitta sådana fröträd när man hade längre omloppstid och bestånden inte var så täta som nuförtiden. Enligt Nygren lönar det sig för skogsägaren att följa med prognoserna för fröskörd. En riklig blomning och lyckad pollination betyder stora frömängder och samtidigt bra kvalitet på fröet. Variationen kan vara från 0 till 600 frön per 15

16 Skogsvårdsskolan Foto: Holmen Naturlig förnyelse av gran Det är en osäker metod på momarker och de praktiska erfarenheterna är dåliga. Naturlig förnyelse av gran grundar sig på att använda plantor som redan finns i beståndet. Med skärmträdsmetoden är förnyelsen ett arbete med många faser. Balansgången mellan ljus och beskuggning är svår. Plantorna växer inte om de får för lite ljus. För mycket ljus leder till att markvegetationen konkurrerar ut de små plantorna. Naturlig förnyelse av björk Vårtbjörk kan förnyas med hjälp av fröträd på medelgrova marker. Naturlig förnyelse av björk lyckas bäst efter ett bestånd som till största delen bestått av gran. Det räcker med fröträd per Fröna behöver blottad mineraljord för att kunna rota sig och få en bra start. Markberedningen minskar risken för snytbaggeskador. Snytbaggen trivs inte på bar mineraljord. En planta ska växa minst 10 centimeter från humuskanten för att vara skyddad mot snytbagge. kvadratmeter i södra Finland, i medeltal faller det ner frön per kvadratmeter. Fröna faller i maj juni. Markberedningen borde alltså göras så att det då finns färska markberedningsspår. Naturlig förnyelse är en tävling mot tiden. De små groddplantorna behöver blottad mineraljord för att kunna rota sig och få tillräckligt med vatten och näring. Försommartorkan är den största risken. Sedan kommer den konkurrerande vegetationen. Det behövs alltid en hyggesrensning. Moderträden blir också fort en allvarlig konkurrent till de små plantorna. Fröträden ska därför avverkas genast när det finns ett utvecklingsdugligt plantuppslag. I praktiken borde det här hända på två tre somrar i södra Finland. Avverka fröträden medan plantorna skyddas av snö. Lämna en del av fröträden till naturvårdsträd. Markberedningen avgörande Markberedningen är avgörande för resultatet i naturlig förnyelse av tall. Så säger skogsbruksingenjör Janne Granvik på Kustens skogscentral i Raseborg. Tyvärr stöter jag i inventeringarna ibland på misslyckade naturliga förnyelser och då är orsaken helt enkelt den att man inte har gjort någon markberedning. Lämpliga metoder är fläckupptagning eller harvning. Om skogsägaren inte vill använda harvning på landskapsmässigt känsliga områden passar fläckupptagning utmärkt. Och den bästa landskapsvården är ju att ögat snart får se ny skog växa upp. Fröträden hör inte hemma i plantskogen. Plantorna ska komma dit på 2 3 år, efter det händer ingenting mer. Det finns exempel på att skogsägaren har fått ändra från naturlig förnyelse till plantering. Då är det oftast fråga om att växtplatsen är för bördig och att de små groddplantorna inte har klarat konkurrensen med gräset. Här syns det tydligt hur plantorna har uppkommit i markberedningsspåret. hektar och det lönar sig att lämna dem vid beståndets kanter där de är lätta att avverka. Markberedningen ska vara kraftig för att de små plantorna ska få ett försprång mot gräset. Den borde göras just före fröfallet i juli-augusti. 16 Skogsbruket 3/2010

17 Skogsvårdsskolan Fröskörden varierar Tallens fröskörd varierar från år till år. Goda förår infaller i medeltal vart tredje eller vart fjärde år. Forskaren Tatu Hokkanen på Skogsforskningsinstitutet ger regelbundet prognoser om de närmaste årens fröskörd. Tallens fröskörd blir i år rätt liten i största delen av landet. Skogsägarna längs sydkusten kan dock vänta ett bra fröår. År 2011 ser ut att bli ett svagt fröår i hela landet. Förutsättningarna för ett bra fröår 2012 finns, men eftersom tallen behöver tre år från att blomknopparna bildas till färdigt frö är det ännu för tidigt att säga något definitivt. Granen har i år praktiskt taget inga Foto: Gerd Mattsson-Turku Förnyelse av skog på torvmark Torvmarksskogarna skiljer sig i flera avseenden från skogen på momark. Trädens storleks- och åldersstruktur är ojämnare, träden växer i grupper och beståndet är tätast vid dikeskanterna. Största delen av skogen på dikade torvmarker är gallringsskog, men det finns också bestånd som är förnyelsemogna. Förnyelsemognaden bedöms utgående från beståndets diameter men också dess vitalitet. Förnyelse på torvmark är ofta osäkrare och mer riskfyllt än förnyelse på momark. För att minimera riskerna gäller det att identifiera växtplatsen rätt. Typiska problem på torvmarker är Slyuppslag och riklig uppkomst av glasbjörk i kör- och markberedningsspåren, Var beredd på slyröjning och minst två plantskogsröjningar Risk för näringsobalans på vissa torvmoar Det finns rikligt med kväve i torven. På växtplatser med tjockt torvtäcke når inte rötterna ner till mineraljorden och då behövs det kalium- och fosforgödsling med 20 års mellanrum. Kraftig mårbildning och behov av dikning Det krävs markberedning för att förnyelsen ska lyckas. Efter avverkningen stiger grundvattennivån och det uppstår oftast ett akut behov av dikning. Det är viktigt att sätta allt i skick på en gång. Ekonomin Förnyelsearbetena på torvmark kräver större investeringar än på mineralmark. Vid valet av förnyelsemetod gäller det att bedöma helhetsekonomin. Forskare Markku Saarinen på Skogsforskningsinstitutet är expert på torvmarksskogar och han har följt upp hundratals hektar förnyelseytor på dikade torvmarker runtom i landet. Här är hans recept för lyckade förnyelser: Foto: Markku Saarinen Gran Förnya bestånd på ört- och blåbärstorvmo med gran. Detsamma gäller glasbjörksbestånd. Plantering i högar är den säkraste metoden och den är oftast också förmånligast med tanke på helhetskostnaderna. Planfrön alls. Enligt prognosen varierar fröskörden på våren 2011 mycket i olika delar av landet, mest frö producerar granen då på västkusten. Vårtbjörkens fröskörd varierar i år i södra Finland från meddelgod till riklig. Vid högläggning med fåror är det viktigt att hindra fasta partiklar och näringsämnen att komma ut i vattendragen. Skogsbruket 3/

18 Skogsvårdsskolan tera så fort som möjligt efter avverkning och markberedning, minst plantor per hektar. Lämna på frostlänta platser en lågskärm av lövträd som skydd mot frost. Vid förnyelse av glasbjörksbestånd på bördiga torvmarker kan man plantera gran under björkbeståndet utan markberedning. Förutsättningen är att man skött och gallrat glasbjörken och gjort en förstagallring till tätheten stammar per hektar. Plantera då granen år före slutavverkningen av björken. I vissa specialfall kan man använda naturlig förnyelse av gran. Gör en kalavverkning i en smal kärrsvacka och låt glasbjörken komma spontant. Granen etablerar sig som underväxt efter slyröjningen och plantskogsröjningen med frö från angränsande granskog. Förutsättningen är alltså att det finns frösättande granskog i närheten. Om det genast upp- kommer en granplantskog, avlägsna då björken när behovet att lågskärm mot frosten förbi. Om plantskogen uppkommer efter plantskogsröjningen blir det fråga om att driva upp ett tvåskiktat bestånd genom att gallra björken till stammar per hektar. Aktuellt från naturen De övervintrar gröna Ett fåtal växter är riktiga chanstagare och håller sig gröna året om, speciellt ljung- och pyrolaväxter. Med risk för att helt frysa bort satsar de allt för att vinna tid på våren. Då växten inte behöver använda energi på att bilda nya blad kan fotosyntesen omedelbart sätta igång på våren. Vintergröna växter är naturligtvis attraktiv vinterföda för många djur, något som växterna parerat genom att producera illasmakande ämnen. Getpors, lingon, linnea och stensöta är exempel på arter som lyser gröna i vinterskogen. De har ett rejält lager vax utanpå de små bladen samt klyvöppningar för gasutbyte placerade på bladens undersida. Getporsen rullar dessutom ihop sina blad för att ytterligare minska avdunstning. I växternas celler ökar också sockerhalten, vilket leder till att fryspunkten sänks. m Tall Fläckupptagning eller högläggning och tallsådd är den huvudskaliga metoden på lingontorvmo och kargare växtplatser. Målet är plantor per hektar. Utgående från de varierande väderförhållandena och risken för sly är plantering i hög oftast den säkraste metoden. Jag rekommenderar plantering också på lingontorvmoar som utvecklats från blandtyper. Plantera plantor per hektar. Naturlig förnyelse lämpar sig på kargare lingontorvmoar. Om du som skogsägare väljer att lämna fröträd är det nödvändigt med fläckupptagning om torven torkat så att vitmossan har försvunnit. Ett tjockt mårskikt bryter kapillärkontakten till ytan och sänker plantsättningsförmågan och därför måste det brytas sönder. Markberedningsmetoden är fläckupptagning eller högläggning. n FAKTARUTA Följ upp din förnyelse regelbundet. Efter plantering ska du göra en första kontroll senast 1 år efter planteringen. De flesta avgångarna sker under de två första åren efter planteringen. Vid sådd och naturlig förnyelse är det viktigt att kolla resultatet genast och igen efter 2 3 somrar för att se om groddplantorna har klarat sitt första år. Plantskogen behöver dig också efter starten. Gräsröjning och plantröjning kan behöva sättas in under flera år efteråt. n Ordlista Annikka Selander Hyggesrensning Bortröjning av buskar och småträd som konkurrerar med den kommande plantskogen. Ibland kan de också vara till hinder vid avverkningen. Fristående och förväxande plantor får dessutom dålig kvalitet. Små tallplantor kan lämnas liksom granplantor upp till en halv meter. Linneans blad är gröna året runt. Foto: Nina Jungell Torvmo Torvmark som efter dikningen har utvecklats så att den påminner om momark. Blandtyp Torvmo som utvecklats efter dikningen av en torvmark med trädbevuxna tuvor och våta, trädlösa ytor. På de tidigare trädlösa ytorna uppkommer det rikligt med glasbjörk. n 18 Skogsbruket 3/2010

19 Skogsmaskinförare även från Brusaby med ett år i Vasa I framtiden k o m m e r d e t at t b l i b r i s t på a r b e t s k r a f t i skogen. Bå d e p e n s io n e- r i n g a r o c h ö k at u t n y t t- j a n d e av b io e n e r g i g ö r at t behovet av n ya skogsmaskinförare ökar. Yrkesskolorna Axxell och Yrkesakademin har i samarbete intervjuat skogsmaskinentreprenörer i Svenskfinland för att utreda behovet och möjligheterna för utbildning på svenska i Finland. De intervjuade entreprenörerna säger att det finns jobb i framtiden. De uppskattar att det de närmaste fem åren kommer att behövas 23 nya skogsmaskinförare i Österbotten och 12 i Nyland och Åboland tillsammans. I Österbotten har entreprenörerna goda erfarenheter av att ta emot studerande på inlärning i arbetet. Många entreprenörer säger att utbildningen är nödvändig för att de ska anställa en förare. Nu undersöker skolorna möjligheten för studerande att efter avlagd examen som skogsarbetare från Brusaby, på ett år avlägga skogsmaskinförarutbildningen i Vasa. En svenskspråkig ungdoms- studerande skulle först studera till skogsarbetare på Brusaby och i studierna välja ämnen som skulle förbereda inför året i Vasa. På Yrkesakademin i Vasa skulle sedan ett år som vuxenstuderande bestå av simulatorövningar, övningskörning och inlärning på arbetsplatser, säger Anders Vahtola, enhetschef på Axxell, Brusaby. Till utbildningen av skogsmaskinförare hör perioder med inlärning i arbetet. För detta behövs skogsmaskinsentreprenörer som ställer upp och hjälper till under utbildningen. Samarbetet med entreprenörerna fungerar relativt bra i Österbotten. Då vi startar den ettåriga utbildningen i samarbete med Axxell behövs arbetsgivare i Nyland och Åboland som är intresserade av studerande. Studerandena lär sig alltid grunderna på skolan innan de skickas ut till entreprenörerna och i många fall leder perioden av inlärning i arbete till en anställning när studierna är avklarade, säger Kjell-Erik Lall, avdelningschef för naturbruk och miljö på Yrkesakademin. m Te x t: Annika Schultz Elever på Yrkesakademin i Vasa gallrar med modern utrustning och maskinpark. Foto: Kjell-Erik Lall Skogsbruket 3/

20 Bi ob r ä n s l e n Lyckad satsning på energived Up p h u g g n i n g av dikeslinjer f ö r i s tå n d s ä t t- n i n g s d i k n i n g g e r energived o c h skogsägaren f å r en liten i n ko m s t. För tio år sedan gick dåvarande skogsvårdsföreningen Norrskog in för systematiskt uttag av energived. I dag är efterföljaren, skogsvårdsföreningen Österbotten, en stor aktör på flismarknaden. Drivningskoordinator Jens Helenelund berättar att den kalla vintern lett till ett större behov av flis. Jag sköter området mellan Korsholm och Karleby och där är speciellt kommu- nerna Vörå-Maxmo, Oravais, Nykarleby, Pedersöre och Kronoby stora flisanvändare, säger Jens Helenelund. Tack vare de s.k. Kemera-pengarna får skogsägaren också en liten behållning av energiveden. Leveranspriserna varierar mellan 15 och 21 euro per fastkubikmeter, till vilket kommer 7 euro i Kemera-stöd om energiveden kommer från en sådan skog som berättigar till stöd. Ofta är det fråga om virke som annars inte skulle ge skogsägaren något netto. Speciellt när det gäller iståndsättningsdikning och upphuggning av dikeslinjer är det motiverat och skäligt att ta ut energived. Arbetet blir gjort och skogsägaren får betalt. Bra flis ett måste när det är kallt En av de kallaste dagarna i slutet av januari kunde Jens Helenelund rapportera att alla panncentraler inom hans ansvarsområde fungerade och att ingen har behövt frysa. Visst finns det problem, speciellt med inmatningen av flis. Det krävs bra råvara för flisning och själva flisningen bör göras på rätt sätt. De större panncentralerna fungerar i regel också bättre än de små. I Pedersöre har man en särskild entreprenör som sköter de sex panncentraler som föreningen ansvarar för. Det är i huvudsak Stefan och Johan Finnäs som flisar det virke som används i flisvärmecentralerna i Pedersöre och Kronoby och de har sysselsättning året runt. En liten del av energiveden levererar skogsägarna, oftast intresserade pensionärer. Det mesta samlas nog in av föreningens entreprenörer, påpekar Helenelund. Trevande början Områdesansvariga Henrik Nylund är den mest aktiva av föreningens fackmän när det gäller just energiveden och han var också med när Norrskog startade hanteringen för drygt tio år sedan. Det började för snabbt och därmed också lite trevande, det var visst 1999, säger Henrik Nylund. Pedersöre kommun byggde en panncentral för Sursik skolcentrum och först en månad före start kontaktade man föreningen om flisleverans. Vi hade kvalitetsproblem i början, men Sursik-centralen har fungerat och hör nu till de centraler som fungerar bäst. En annan Henrik Nylund (t.v.) och Jens Helenelund från Skogsvårdsföreningen Österbotten konstaterar att det nu finns fungerande teknik för att satsa på energived. 20 Skogsbruket 3/2010

2. Gallringsskog. 1. Plantskog. 4. Förnyelseyta. 3. Förnyelsemogen skog

2. Gallringsskog. 1. Plantskog. 4. Förnyelseyta. 3. Förnyelsemogen skog 2. Gallringsskog 1. Plantskog 4. Förnyelseyta 3. Förnyelsemogen skog Ekonomiskogar Ekonomiskogar är skogar som odlas och sköts för allas bästa. De producerar trä. Av träet tillverkas allehanda produkter

Läs mer

Skogen Tiden. På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt

Skogen Tiden. På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt Skogen Tiden På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt mål idag är att bruka skogen så att det naturliga kretsloppet störs så lite som möjligt. Ta del av skogens

Läs mer

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog?

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Skogscentralen och Skogsforskningsinstitutet 2014 { 2 } Gå ut i skogen och kontrollera framför allt dina gamla granbestånd!

Läs mer

Lättfattligt om Naturkultur

Lättfattligt om Naturkultur Lättfattligt om Naturkultur Optimering av skogens långsiktiga värdeavkastning Mats Hagner 29-11-11 Skogsägarens nettoinkomst om trädet skördas nu 15 1 5 UBICON Rapport 6, 29 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Bekämpning av skador från granbarkborrar

Bekämpning av skador från granbarkborrar Bekämpning av skador från granbarkborrar Finns det döda granar eller stormfällda träd i din skog? Skogscentralen 2014 { 2 } Gå till skogen kontrollera framför allt gamla grandungar! Upptäcker du stående

Läs mer

Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige

Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige Utarbetad av Bernt Arvidsson för Svenska Skogsplantor AB Hybridasp och poppel kräver intensiv skötsel, men erbjuder också

Läs mer

Kvalitet från planta till planka

Kvalitet från planta till planka Föryngring framtidstro Kvalitet från planta till planka en serie med tankar för ditt skogsbruk från AB Karl Hedin 1 AB Karl Hedin är en familjeägd sågverks-, emballage- och handelskoncern med verksamhet

Läs mer

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Förvaltningsavtal både tryggt, enkelt och utvecklande En överenskommelse som säkerställer att din skog sköts på bästa sätt, både ekonomiskt och miljömässigt.

Läs mer

Efter istiden, som tog slut för ca år sedan, började Finland det vill säga landet stiga upp ur havet.

Efter istiden, som tog slut för ca år sedan, började Finland det vill säga landet stiga upp ur havet. Efter istiden, som tog slut för ca 10 000 år sedan, började Finland det vill säga landet stiga upp ur havet. De första djuren som kom till Finland var fiskar, sälar och fåglar. Så småningom kom också däggdjuren,

Läs mer

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Vid affärsformen virkesmätning med skördare mäts och registreras stammens m 3 fub-volym i skördarens dator redan vid avverkningen ute i

Läs mer

Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring

Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring Gallring är en mycket viktig åtgärd i din skog. Genom att ta ut svaga och skadade träd och koncentrera tillväxten till de mest kvalitativa

Läs mer

En stafett mellan generationerna

En stafett mellan generationerna 36 EKSKOGSSKÖTSEL PÅ FLAKULLA En stafett mellan generationerna Mats Hannerz, text och foto Skylten på den slingriga skogsvägen hälsar välkommen till fastigheten Flakulla, men gränsmarkeringen är egentligen

Läs mer

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog UPM skogsenergi Ren och förmånlig energi nu och i framtiden UPM skog BIObränsler VÄXER I SKOGEN Skogsenergin är förnybar FINLANDS MÅL År 2020 ÄR ATT ANDELEN FÖRNYBAR ENERGI ÄR 38% I EU:s klimat- och energistrategi

Läs mer

Skogen förr. Skog som ska röjas. Skog som ska gallras. Skogen idag

Skogen förr. Skog som ska röjas. Skog som ska gallras. Skogen idag Skogen Tiden På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt mål idag är att bruka skogen så att det naturliga kretsloppet störs så lite som möjligt. Ta del av skogens

Läs mer

Svenska träslag Ask Avenbok

Svenska träslag Ask Avenbok Al Växer: Sverige, Europa och Mindre Asien. I Sverige finns två arter, Klibbal och Gråal. Alen är snabbväxande och blir 20-25 m, med en omkrets på 0,3-0,4 m. Användningsområde: möbler, modellbygge, trätofflor,

Läs mer

Trygga din skogs framtid. Återväxt/plantering

Trygga din skogs framtid. Återväxt/plantering Trygga din skogs framtid. Återväxt/plantering När skogen avverkas ska den ersättas med ny. Vid föryngringen lägger du grunden till det nya beståndet. Du har då stora möjligheter att forma skogen och skapa

Läs mer

PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket

PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket Datum 2014-12-15 1(5) Skogsenheten Jonas Bergqvist jonas.bergqvist@skogsstyrelsen.se Tfn 036-35 93 25 PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket

Läs mer

Uppföljning av avverknings- och drivningsskador i gallringar

Uppföljning av avverknings- och drivningsskador i gallringar Uppföljning av åstadkommande av återväxt 2014 De 10 ytorna som granskades under våren 2014 hade planterats under 2011 och hade en sammanlagd areal av 16,8 ha. Samtliga ytor uppnådde lagens minimikrav på

Läs mer

Bli proffs på plantering

Bli proffs på plantering FOTO: MICHAEL ENGMAN PLANTERINGSINTRUKTION Bli proffs på plantering Att plantera är egentligen inte särskilt svårt, men instruktionerna kan ibland vara lite knepiga att förstå sig på. Vad är egentligen

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [9] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

SCA Skog. Utvärdering enligt svenska FSC -standardens kriterie

SCA Skog. Utvärdering enligt svenska FSC -standardens kriterie SCA Skog Utvärdering enligt svenska FSC -standardens kriterie 8.2 2016-06-01 I enlighet med kraven i den svenska FSC-standardens kriterie 8:2 övervakar och utvärderar SCA Skog verksamhetens utfall enligt

Läs mer

Bli en bättre beställare

Bli en bättre beställare Bli en bättre beställare Röj i tid Det är din skog - och för det bättre är du som ekonomi bestämmer. i ditt skogsbruk Handbok gjord inom projektet Bättre plantskogar i Nyland, 2014 Finansiär: NTM-centralen

Läs mer

Skogsföryngring vid ledningsområden... 5. Plantskogsskötsel vid ledningsområden... 6. Förstagallring av trädbeståndet vid ledningsområden...

Skogsföryngring vid ledningsområden... 5. Plantskogsskötsel vid ledningsområden... 6. Förstagallring av trädbeståndet vid ledningsområden... INNEHÅLL Skogsföryngring vid ledningsområden.................. 5 Plantskogsskötsel vid ledningsområden................. 6 Förstagallring av trädbeståndet vid ledningsområden..... 6 Gallring av vuxen skog

Läs mer

Gödsling gör att din skog växer bättre

Gödsling gör att din skog växer bättre Skogsgödsling Skogsgödsling är ett mycket effektivt sätt att öka skogens tillväxt. Produktionen ökar och blir mer lönsam, dessutom binder skogen koldioxid när den växer vilket ger positiva miljö- och klimateffekter.

Läs mer

Skog över generationer

Skog över generationer Skog över generationer EU stött rådgivningsprojekt 2013-2014 Kontaktperson Clas Stenvall 0504660765, clas.stenvall@skogscentralen.fi - Aktivera dödsbon till sammanslutningar eller delning - Rådgivning

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [8] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

Stockholm

Stockholm Stockholm 2013.10.13 Exkursion Sollentuna Häradsallmänningen Jägmästare Thies Eggers från Skogssällskapet och ansvarig förvaltare visade oss runt på Häradsallmänningen. I förvaltningen ingår hela cykeln

Läs mer

SKOGSREFLEXEN ÖVNINGAR ÄMNESVIS: MATEMATIK

SKOGSREFLEXEN ÖVNINGAR ÄMNESVIS: MATEMATIK SKOGSREFLEXEN ÖVNINGAR ÄMNESVIS: MATEMATIK Biobränslen Finland har lovat öka användningen av biobränslen och minska användning av olja och stenkol. Skogsbränslen eller toppar, kvistar och stubbar är viktiga

Läs mer

EN E-BOK AV VIRKESBÖRSEN. Mail: Telefon:

EN E-BOK AV VIRKESBÖRSEN. Mail: Telefon: VIRKESBÖRSENS 10 TIPS FÖR EN LÖNSAMMARE VIRKESAFFÄR EN E-BOK AV VIRKESBÖRSEN WWW.VIRKESBORSEN.SE Mail: info@virkesborsen.se Telefon: 08339944 OM VIRKESBÖRSEN Virkesbörsens vision är att rätt virke ska

Läs mer

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag SCA SKOG www.scaskog.com Hur mycket naturhänsyn vill du lämna? Vid alla avverkningar måste man följa de bestämmelser om naturhänsyn som finns i skogsvårdslagen. Men kanske

Läs mer

Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark

Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark Målet med planteringen Inför beskogningen bör man ha ett mål med sin plantering. Beroende på åkerns belägenhet, status och storlek blir metoder

Läs mer

VILTVÄNLIGT SKOGSBRUK

VILTVÄNLIGT SKOGSBRUK VILTVÄNLIGT SKOGSBRUK Skogsvård som gynnar hönsfåglar Viltvänligt skogsbruk är enkelt att bedriva och metoderna lämpar sig för skötsel av vanlig ekonomiskog. I skogsvårdsarbetet kan man ta viltet i beaktande

Läs mer

TILLSAMMANS FÖRVERKLIGAR VI DIN DRÖMSKOG UPM SKOG

TILLSAMMANS FÖRVERKLIGAR VI DIN DRÖMSKOG UPM SKOG TILLSAMMANS FÖRVERKLIGAR VI DIN DRÖMSKOG UPM SKOG Vad behöver din skog? Vilket av exemplen påminner mest om din situation? Exemplen hjälper dig att hitta rätt servicenivå. Jag har inte gjort just några

Läs mer

Prislista Södras Nycklar

Prislista Södras Nycklar 22 Prislista Södras Nycklar Produkter och tjänster för en värdefullare skog 2 Prislista Södras Nycklar Skogsförvaltning och skogsskötselavtal skogsförvaltning Med Södras skogsförvaltning sköts skogsfastigheten

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

Skötselplan Brunn 2:1

Skötselplan Brunn 2:1 Skötselplan Brunn 2:1 M:\Uppdrag\Brunn\Skötselplan Brunn.docx Skogsstyrelsen 2016-02-10 2(5) Skötselplan för Brunn 2:1, Värmdö kommun Denna skötselplan innehåller förslag på åtgärder inom de delar som

Läs mer

Biobränslehantering från ris till flis

Biobränslehantering från ris till flis Biobränslehantering från ris till flis Var och när skogsbränsle kan tas ut Innan biobränsle bestående av hela träd eller grenar och toppar tas ut är det viktigt att bedöma om uttaget överhuvudtaget är

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [10] 2011-12-02 Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och

Läs mer

Skogsbruket. Fördelar med kall vinter. Energivedsaffär kräver noggrannhet 2-2010

Skogsbruket. Fördelar med kall vinter. Energivedsaffär kräver noggrannhet 2-2010 Skogsbruket 2-2010 Fördelar med kall vinter Energivedsaffär kräver noggrannhet Skogsbruket Obunden specialtidningför skogsägare i Finlands svenskbygd Nr 2 2010. År g å n g 80 4 Många fördelar med kall

Läs mer

Biologin och skogsbruksmetoderna i kalhyggesfritt skogsbruk

Biologin och skogsbruksmetoderna i kalhyggesfritt skogsbruk Biologin och skogsbruksmetoderna i kalhyggesfritt skogsbruk Sauli Valkonen, Timo Saksa, Ville Hallikainen, Riikka Piispanen & Juha Siitonen Skogsforskningsinstitutet Metoder i kalhyggesfritt skogsbruk

Läs mer

Lilla firman trumfar med FULL SERVICE

Lilla firman trumfar med FULL SERVICE Ofrivillig expert sprider kunskap om hybridasp... s 37 Prisbelönta Emma inspirerar Europas skogsbrukare....... s 46 Virkesmätning på distans så funkar det...... s 42 SKOGEN når fler. 2016 ökade läsarskaran

Läs mer

Äger du ett gammalt träd?

Äger du ett gammalt träd? Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur

Läs mer

METOD 1. Lennart Bosrup

METOD 1. Lennart Bosrup SJU SÄTT ATT ODLA EK Lennart Bosrup Text och foto När jag fick veta att Ekfrämjandet planerade att lägga en besökspunkt för exkursion 2014 i vår skog blev jag glatt överraskad och började genast fundera

Läs mer

PLUS Förvaltning. gör det enkelt att vara skogsägare. www.scaskog.com

PLUS Förvaltning. gör det enkelt att vara skogsägare. www.scaskog.com PLUS Förvaltning gör det enkelt att vara skogsägare www.scaskog.com SCAs tjänst PLUS Förvaltning gör det enkelt att vara skogsägare. Utifrån dina mål hjälper SCA till med både planering och skötsel av

Läs mer

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10 SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite

Läs mer

TÅNGERDA GÅRD DOKUMENTATION AV FÖRSTA OCH ANDRA GENERATIONENS HYBRIDASP

TÅNGERDA GÅRD DOKUMENTATION AV FÖRSTA OCH ANDRA GENERATIONENS HYBRIDASP TÅNGERDA GÅRD DOKUMENTATION AV FÖRSTA OCH ANDRA GENERATIONENS HYBRIDASP TÅNGERDA GÅRD FAKTA OM GÅRDENS HYBRIDASP 1964 1964 Planterade Berth Järnland bl.a hypridasp på åkermark. Detta efter ett initiativ

Läs mer

RECEPTET PÅ EN BRA PLANTSKOG

RECEPTET PÅ EN BRA PLANTSKOG RECEPTET PÅ EN BRA PLANTSKOG Röj i tid för bättre ekonomi i ditt skogsbruk Handbok gjord inom projektet Bättre plantskogar i Nyland, 2014 Text och foton: Annikka Selander Ombrytning: Katarina Maris Tabeller,

Läs mer

Skogstillgångarna och avverkningsmöjligheterna inom Österbottens område

Skogstillgångarna och avverkningsmöjligheterna inom Österbottens område Skogstillgångarna och avverkningsmöjligheterna inom Österbottens område Vasa 18.8.2015 Skogstillgångarna: Kari T. Korhonen & Antti Ihalainen Avverkningsmöjligheterna: Tuula Packalen, Olli Salminen, Hannu

Läs mer

hlager 2: 75 m 3 15 km 17 km h Lager 3: 100 m 3 hlager 5: 100 m 3 15 km 22 km 17 km 17 km 14 km Lager 1: 50 m 3

hlager 2: 75 m 3 15 km 17 km h Lager 3: 100 m 3 hlager 5: 100 m 3 15 km 22 km 17 km 17 km 14 km Lager 1: 50 m 3 MATEMATIKUPPGIFTER I INTRÄDESFÖRHÖRET 2000 Uppgift 1 En långtradarchaufför skall frakta virke från olika lager till fabriken (se nedanstående bild). Hur lönar det sig för chauffören att frakta virket,

Läs mer

Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning

Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning Röjning för en värdefull skog Vid röjning bestämmer du hur din skog ska se ut i framtiden. Du kan styra utvecklingen så att kvalitativa stammar gynnas

Läs mer

Bli en bättre beställare. för bättre ekonomi i ditt skogsbruk. - och det är du som bestämmer.

Bli en bättre beställare. för bättre ekonomi i ditt skogsbruk. - och det är du som bestämmer. Bli en bättre beställare Det är Röj din i tid skog för bättre ekonomi i ditt skogsbruk - och det är du som bestämmer. Handbok gjord inom projektet Bättre plantskogar i Nyland, 2014 Finansiär: NTM-centralen

Läs mer

Skogsvårdsplan. Kungshamns Samfällighetsförening

Skogsvårdsplan. Kungshamns Samfällighetsförening Skogsvårdsplan Kungshamns Samfällighetsförening Anders Larsson Mammut konsult Yxlan 22 April 2014 Sid 1 Skötselbeskrivning av naturmark, allmänt. Kungshamns Samfällighetsförening. Området är mycket vackert,

Läs mer

En naturlig partner för trygga skogsaffärer.

En naturlig partner för trygga skogsaffärer. En naturlig partner för trygga skogsaffärer. Vi bygger hus och broar av din skog. Värdet stannar i bygden. Det är många som är intresserade av din skog i dag, samtliga erbjuder rådgivning, högsta kvalité

Läs mer

Åldersbestämning av träd

Åldersbestämning av träd Åldersbestämning av träd För att få veta exakt hur gammalt ett träd är så måste man borra i det med en tillväxtborr och räkna årsringarna. Men man kan lära sig att uppskatta ålder på träd genom att studera

Läs mer

Skogsägande på nya sätt

Skogsägande på nya sätt Skogsägande på nya sätt Sätt guldkant på arbete och ledighet I din egen skog har du plats för såväl fritidsintressen som ett stabilt sparande åt kommande generationer. Nu har du som privatperson chans

Läs mer

OM KONSTEN ATT FÖRÄDLA TRÄ

OM KONSTEN ATT FÖRÄDLA TRÄ OM KONSTEN ATT FÖRÄDLA TRÄ Det unika med skogsindustrin är att den kombinerar en storskalig och tekniskt avancerad produktion med en fullständigt naturlig och förnyelsebar råvara. Det är därför som skogsindustrin

Läs mer

Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen

Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen Föredragets innehåll Klimatförändringar Befintliga skogsskadegörare i nytt klimat Nya skadegörare på gång Vad kan vi göra

Läs mer

Världens första bioproduktfabrik av den nya generationen. Metsä Group

Världens första bioproduktfabrik av den nya generationen. Metsä Group Världens första bioproduktfabrik av den nya generationen 1 Ny bioproduktfabrik i Finland Världens första bioproduktfabrik av den nya generationen Den största investeringen i skogsindustrins historia i

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Virkesprislista nr 130BD. Fr o m 14-11-01. Gäller inom Norrbottens län.

Virkesprislista nr 130BD. Fr o m 14-11-01. Gäller inom Norrbottens län. Virkesprislista nr 130BD. Fr o m 14-11-01 Sågtimmer Tall Grundpris kr/m 3 to Prissättningssystem: Viol ID 171 401 Diam (mm) 120 130 140 150 160 170 180 190 200 220 240 260 280 300 Kvalitet 1 365 405 475

Läs mer

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv.

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv. SKOGSREFLEXEN ÖVNINGAR ÄMNESVIS: MILJÖ- OCH NATURKUNSKAP Ekorrspåraren Tecken som visar att här har varit ett djur kallas spårtecken. Det kan vara avtryck av fötter, en halväten kotte, märken efter avbitna

Läs mer

SCA Skog. Utvärdering enligt svenska FSC -standardens kriterie

SCA Skog. Utvärdering enligt svenska FSC -standardens kriterie SCA Skog Utvärdering enligt svenska FSC -standardens kriterie 8.2 2018-05-01 FSC kriterie 8:2 I enlighet med kraven i den svenska FSC-standardens kriterie 8:2 övervakar och utvärderar SCA Skog verksamhetens

Läs mer

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen är Sveriges skogliga myndighet. Vår uppgift är att bidra till ett hållbart skogsbruk med god miljöhänsyn. mer information finns på www.skogsstyrelsen.se

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Skogsnöten 2007 Poäng Diplomi a) Här fi nns några arter som gärna lever tillsammans med tallen, namnge dem

Skogsnöten 2007 Poäng Diplomi a) Här fi nns några arter som gärna lever tillsammans med tallen, namnge dem Skogsnöten 2007 Namn Diplomi Skola Kommun Poäng 57 p Bonuspoäng: / 3 p 1. Tallen är vårt vanligaste trädslag. Den trivs på friska, torra och t.o.m. på karga marker, bara den får tillräckligt med ljus.

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag Småföretagens vardag En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag September 2006 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 De viktigaste slutsatserna 4 Introduktion 5 Fakta om undersökningen

Läs mer

Prislista Södras plantor 2015

Prislista Södras plantor 2015 Prislista Södras plantor 2015 2 PRISLISTA PLANTOR Södras plantprislista 2015 Inom Södra har vi 50 års erfarenhet av plantproduktion och vi satsar stora resurser på forskning och utveckling för att kunna

Läs mer

Röjning formar framtidsskogen

Röjning formar framtidsskogen Röjning formar framtidsskogen Kvalitet från planta till planka en serie med tankar för ditt skogsbruk från AB Karl Hedin 1 AB Karl Hedin är en familjeägd sågverks-, emballage- och handelskoncern med verksamhet

Läs mer

UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA

UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA Bilaga 8 UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA (Fastighet 1:20) Landskapsgruppen AB Telefon: 031-749 60 00 Torsgatan 5 Telefax: 031-749 60 01 411 04 Göteborg Org nr: 556253 5988 Enens Samfällighetsförening

Läs mer

Återväxt med garanti!

Återväxt med garanti! Återväxt med garanti! Återväxtgarantin ger Göran mervärde Det började som en släng av Gröna vågen, när stockholmaren och läkaren Göran Carlsson flyttade till Kramfors. Men med köpet av gården i byn Ås

Läs mer

Räcker Skogen? Per Olsson

Räcker Skogen? Per Olsson Räcker Skogen? Per Olsson Affärsområden Råvaruinriktade Produktinriktade Produktion och kapacitet Holmen Paper 8 pappersmaskiner 1 940 000 ton tryckpapper/år Iggesund Paperboard 3 kartongmaskiner 530 000

Läs mer

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson

Läs mer

Vart är VIRKESPRISERNA på väg? Virkesbörsen virkesprisindikator oktober 2019

Vart är VIRKESPRISERNA på väg? Virkesbörsen virkesprisindikator oktober 2019 Vart är VIRKESPRISERNA på väg? Virkesbörsen virkesprisindikator oktober 2019 Virkesmarknaden fortsätter att försvagas Marknadskommentar Virkesprisindikatorn: Oron för en annalkande lågkonjunktur växer

Läs mer

Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen

Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen Swedbank Analys Nr 28 5 december 2006 Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen Andelen småföretag som planerar att skära sina kostnader har minskat till 36 % från 45 % våren 2005.

Läs mer

Muntliga övningar till: Introducera Ord ISBN:

Muntliga övningar till: Introducera Ord ISBN: Muntliga övningar till: Introducera Ord ISBN: 978-91-47-11782-6 Här finns extra uppgifter till vare kapitel i boken. Alla dessa övningar är muntliga. Gör uppgifterna i par. I uppgifterna övar ni samma

Läs mer

Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG

Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG I generationer har vi sett skogen på samma sätt. Tills idag. nu revolutionerar vi metoden för att överblicka din skog. Med verktyget Skogsvinge

Läs mer

Skog. till nytta för alla. Skogsbränslegallring

Skog. till nytta för alla. Skogsbränslegallring Skog till nytta för alla Skogsbränslegallring Biobränslen och kretsloppet Biobränsle från skogen är ett viktigt inslag i ett kretsloppsanpassat samhälle. Men för att inte uttagen ska försämra skogsmarkens

Läs mer

FÖRESKRIFT Nr 2/2013. Skogsforskningsinstitutet Ånäsgränden Vanda. Datum Dnr 498/62/2013. Giltighetstid 1.1.

FÖRESKRIFT Nr 2/2013. Skogsforskningsinstitutet Ånäsgränden Vanda. Datum Dnr 498/62/2013. Giltighetstid 1.1. Skogsforskningsinstitutet Ånäsgränden 1 01370 Vanda FÖRESKRIFT Nr 2/2013 Datum 18.12.2013 Dnr 498/62/2013 Giltighetstid 1.1.2014 tills vidare Behörighetsbestämmelser Lag om mätning av virke (414/2013)

Läs mer

Allmän information om Lübeckmodellen Close To Nature Forestry

Allmän information om Lübeckmodellen Close To Nature Forestry Allmän information om Lübeckmodellen Close To Nature Forestry Lübeckmodellen är ett naturnära skogsbrukskoncept för ekonomisk, ekologisk och socialt hållbar virkesproduktion. I praktiken innebär detta

Läs mer

Skogscertifiering enligt finska modellen. 10.2.2015 Umeå Kii Korhonen

Skogscertifiering enligt finska modellen. 10.2.2015 Umeå Kii Korhonen Skogscertifiering enligt finska modellen 10.2.2015 Umeå Kii Korhonen Varför PEFC i Finland? Organisation 740 000 skogsägare: 60 % under 20 ha, 1% över 1000 ha. Regional grupp certifiering via skogsvårdsföreningarna

Läs mer

Vart är VIRKESPRISET på väg? Virkesbörsen virkesprisindikator september 2019

Vart är VIRKESPRISET på väg? Virkesbörsen virkesprisindikator september 2019 Vart är VIRKESPRISET på väg? Virkesbörsen virkesprisindikator september 2019 Virkesmarknaden försvagades ytterligare i augusti Marknadskommentar Virkesprisindikatorn: Virkesprisindikatorn fortsatte ner

Läs mer

Uppföljning av skogsprogrammen

Uppföljning av skogsprogrammen Uppföljning av skogsprogrammen Nyland Karen Wik-Portin, regionchef Helsingfors 17.1.217 Innehåll Skogsvårdsarbeten Avverkningar Privatskogsbrukets lönsamhet Energianvändningen av trä Skogsvårdsarbeten

Läs mer

Examensarbete HGU-2015 Svante Martinsson Vara-Bjertorp gk. Tistlar i ruff - mekanisk bekämpning

Examensarbete HGU-2015 Svante Martinsson Vara-Bjertorp gk. Tistlar i ruff - mekanisk bekämpning Tistlar i ruff - mekanisk bekämpning Innehållsförteckning Bakgrund 1 Fakta 2 Frågeställning 3 Metod 3 Resultat 4 Slutsatser och diskussion 4 Bakgrund Vara-Bjertorp GK är belägen mitt på Västgötaslätten.

Läs mer

Kvalitet från planta till planka

Kvalitet från planta till planka beståndsavveckling skördetid Kvalitet från planta till planka en serie med tankar för ditt skogsbruk från AB Karl Hedin 1 AB Karl Hedin är en familjeägd sågverks-, emballage- och handelskoncern med verksamhet

Läs mer

Skogsbruksplan. Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare

Skogsbruksplan. Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2015-08-14 2015-2024 Per- Anders Arvidsson

Läs mer

Text: Annika Luther Bild: Bettina Björnberg

Text: Annika Luther Bild: Bettina Björnberg Text: Annika Luther Bild: Bettina Björnberg Med den här sagoboken vill vi berätta för barn hur stora träd har börjat sitt liv som små plantor och vilka faser träden i en skog genomgår innan de är stora,

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

I enlighet med kraven i den svenska FSC-standardens kriterie 8:2 övervakar och utvärderar SCA Skog verksamhetens utfall enligt följande:

I enlighet med kraven i den svenska FSC-standardens kriterie 8:2 övervakar och utvärderar SCA Skog verksamhetens utfall enligt följande: I enlighet med kraven i den svenska FSC-standardens kriterie 8:2 övervakar och utvärderar SCA Skog verksamhetens utfall enligt följande: Rubrik Kriterie Uttag av traditionella skogsprodukter 8.2a Sågtimmer

Läs mer

Träslag. Tall. Björk

Träslag. Tall. Björk Träslag. Du kan säkert namnet på flera vanliga träd som växer i sverige. Här ska du få lära dig lite mer om diverse träslag som är vanliga i slöjdsammanhang. Samtidigt som du läser och försöker lära dig

Läs mer

Marknadsbrev nr 8. Försäljningarna har delats in i samma kategorier som tidigare.

Marknadsbrev nr 8. Försäljningarna har delats in i samma kategorier som tidigare. Marknadsbrev nr 8 MARKNADSÖVERSIKT Efterfrågan håller i sig och uppgången har varit stabil sedan förra marknadsbrevet kom ut våren 1998. Under 1998 förmedlade Skånegårdar fastigheter för ett sammanlagt

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten Arealer hektar % Produktiv skogsmark 42,9 99 Myr/kärr/mosse 0,0

Läs mer

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald Kantzonernas funktioner Vattendrag och sjöar med omgivande skog, kantzoner, ska betraktas som en enhet. Variationen i naturen är stor och den ena bäcken eller sjön och dess omgivning är inte den andra

Läs mer

Välkommen till Naturstig Miskarp

Välkommen till Naturstig Miskarp Välkommen till Naturstig Miskarp Naturstig Miskarp kom till under Mjölby Golfklubbs arbete med GEOcertifiering. Under arbetet såg man en möjlighet att skapa en lärorik naturstig för allmänheten som en

Läs mer

Plantmaterialets spårbarhet från fröplantage till etablerad ungskog

Plantmaterialets spårbarhet från fröplantage till etablerad ungskog Plantmaterialets spårbarhet från fröplantage till etablerad ungskog Umeå 18 Oktober 2017 Adam Klingberg Forskare, Förädlingsprogrammet Bakgrund Skogsvårdslagens föryngringskrav Plantering dominerande Andelen

Läs mer

Skogsbruket. 2 Skogsbruket 12/2009. Nr 12 2009. År g å n g 79

Skogsbruket. 2 Skogsbruket 12/2009. Nr 12 2009. År g å n g 79 Skogsbruket Obunden specialtidningför skogsägare i Finlands svenskbygd Nr 12 2009. År g å n g 79 4 Naturlig förnyelse är inte latmansgöra Sk o g s ä g a r n a k o m m e r u n da n m e d k o s t n a d e

Läs mer

SCA Skog. Utvärdering enligt svenska FSC-standardens kriterie 8.2

SCA Skog. Utvärdering enligt svenska FSC-standardens kriterie 8.2 SCA Skog Utvärdering enligt svenska FSC-standardens kriterie 8.2 I enlighet med kraven i den svenska FSC-standardens kriterie 8:2 övervakar och utvärderar SCA Skog verksamhetens utfall enligt följande:

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

Skogsbruket 4NU BEHÖVS VIRKET I VÅRA SKOGAR GALLRINGAR ÄR HJÄRTLIGT VÄLKOMNA METSÄLIITTOS RIKSOMFATTANDE KAMPANJ SYFTAR TILL LIVLIGARE GALL-

Skogsbruket 4NU BEHÖVS VIRKET I VÅRA SKOGAR GALLRINGAR ÄR HJÄRTLIGT VÄLKOMNA METSÄLIITTOS RIKSOMFATTANDE KAMPANJ SYFTAR TILL LIVLIGARE GALL- Skogsbruket OBUNDEN SPECIALTIDNING FÖR SKOGSÄGARE I FINLANDS SVENSKBYGD NR 6 7 2007. ÅRGÅNG 77 4NU BEHÖVS VIRKET I VÅRA SKOGAR DEN FINSKA SKOGSINDUSTRIN HAR 1,5 ÅR PÅ SIG ATT ÖKA INKÖPS- MÄNGDERNA I FINLAND.

Läs mer