Trafikverket PIA Produktivitets- och Innovationsutveckling i Anläggningsbranschen

Transkript

1 Trafikverket PIA Produktivitets- och Innovationsutveckling i Anläggningsbranschen Produktivitetsprogram Tjälsäkring / bärighet

2 Sammanfattning Produktivitetsprogram tjälsäkring/bärighet Tjälsäkring/bärighet har en årlig entreprenadkostnad om ca mkr/år. Produktivitetsprogrammet för Tjälsäkring/bärighet har tagits fram inom Trafikverkets projekt PIA (Produktivitetsoch Innovationsutveckling i Anläggningsbranschen) av ett kategoriteam under ledning av Johan Ullberg. Arbetet har bedrivits från april till augusti 2011 genom bland annat workshops, faktainsamling och analyser Produktivitetsprogrammet fokuserar framförallt på kort- och medellång sikt och innehåller sex huvudinitiativ. Utifrån dessa huvudinitiativ ser vi möjligheter till en ökad produktivitet på % som en engångseffekt och att det kommer att bidra till en långsiktig produktivitetsutveckling på 2-3 % per år: 1) Förbättra planering och finansiering genom att säkra en långsiktig och stabil finansiering och säkerställa tid för planering. 2) Förbättra projekteringen Utveckla och anpassa uppdragsbeskrivningen, skapa en obligatorisk projektörsutbildning. 3) Utveckla och renodla regelverk. Utveckla, renodla och förenkla gällande regelverk, krav och föreskrifter. Skapa en samlande handbok för förstärkningsobjekt. Trimma tekniska riktlinjer 4) Höj intern samordning och kompetens genom att tillsätta ett implementeringsteam med uppgift att samordna och sprida kompetens mellan regioner och verksamhetsområden 5) Bättre affärer Utveckla funktionskrav vid totalentreprenader. Optimera paketering av objekt och projektering. Skapa värderingsmodell för alternativa lösningar. Skapa förutsättningar för fler aktörer 6) Förbättra uppföljning och styrning av kvalitet Standardisera kontroll- och kvalitetsplaner. Öka närvaro och kontroll på plats. Skapa organisation och rutiner för kvalitetsuppföljning under garantitiden Produktivitetspotentialen delas in i fyra områden och realiseras successivt: A. Lägre kostnad för insatsvaror, genom bättre kontroll på täkter, samt optimering av massåtervinning B. Effektivare utförande möjliggörs genom längre tid för planering och utförandet, paketering för skal- och stordriftsfördelar samt aktiv leverantörsutveckling C. Trimmat regelverk, genom att utveckla relevanta gällande regelverk, krav och föreskrifter D. Förbättrad kvalitet/livslängd, genom att ställa tydliga krav på kvalitet av entreprenörerna, följa upp levererad kvalitet samt planera avvattningsåtgärder i rätt tid, uppmuntra bättre packning, optimerade åtgärdsval (bättre handlingar) Inom kategoriteamets arbete har även nyckeltal tagits fram för tjälsäkring/bärighetsarbeten, både övergripande produktivitetsnyckeltal och nyckeltal för att förstå förklaringar till produktivitetsförändring och för att kunna följa implementeringen 1

3 Om tjälsäkring/bärighet(1/2) Om produktkategorin Tjälsäkring/bärighet är en produkt av seriekaraktär, d.v.s. en produktkategori som Trafikverket regelbundet bygger med liknande utformning och avser arbeten i befintlig väg. Årligen utförs både medelstora och små projekt med en sammanlagd entreprenadkostnad på ~1 miljard årligen. De stora volymerna återfinns främst i skogslänen. Projekten kan vara allt från några km ända upp till över 50 km, men typiska är km. Entreprenadkostnaden i ett projekt är cirka 90 % av totala projektkostnaden Fördelningen av entreprenadkostnaderna varierar beroende på objektets storlek, transportdistans och åtgärdsbehov. Entreprenörens kostnadsfördelning är: bitumen %, ballast %, transporter % arbete %, maskiner 5-15 %, schakter % och vinstmarginalen är 0-10 %. Normalt sett utförs åtgärder mot en beräknad livslängd på ca 20 år. Verklig livslängd kan variera mellan 15 och 25 år, men exempel på extremt korta livslängder finns (5-10 år har iakttagits. Faktorer som har stor påverkan på livslängd är klimat, trafikmängd, trafikens tyngd och spårbundenhet samt objektspecifika egenskaper som vägkroppens bärighet och konstruktion. Behov av åtgärder visar sig i form av nedbrytning, orsakad av bärighetsbrist och tjäleffekter. Det visar sig oftast som spår, ojämnheter eller sprickbildning och innebär att en rekonstruktion måste utföras. Detta görs genom utbyte, tillägg eller förbättring av olika lager i vägkroppen. Längs en sträcka förkommer normalt flera olika åtgärdsvarianter. Vatten i vägkroppen och på vägbanan ökar graden av slitage och försämrar vägens bärighet och det är därför av stor vikt att satsa på förebyggande åtgärder så som avvattning, förseglingar och spricklagning. Genomsnittlig åtgärdskostnad varierar stort men ligger mellan 150 och 300 kr/kvm. Avgörande faktorer är trafikbelastning, geotekniska problem, klimatzon (=tjäldjup) Vanliga åtgärder är förstärkning med bundet eller obundet material, utbyte av (del av) överbyggnad, tjälutskiftning, armering, dräneringsåtgärder, trummor. 2

4 Om tjälsäkring/bärighet(2/2) Materialförsörjning Entreprenören tillhandahåller normalt allt ingående material (ballast, beläggning m.m.). Den enskilt viktigaste är ballasten, dvs. det är viktigt att veta vem som äger närliggande täkter. Avstånd täkt/projekt är också en viktig faktor. I vägen befintligt material återvinns så långt som möjligt. Asfaltmassa kan ofta fräsas upp och återvinnas i beläggningen, och ett sämre ytligt liggande material kan ofta återvinnas längre ner i den nya konstruktionen, eller på andra ställen i projektet. Kraven på ingående material är baserade på europastandarder Leverantörsmarknad I huvudsak genomförs arbetena som utförandeentreprenader. Ett fåtal har upphandlats som totalentreprenad, med någon form av funktionella krav.projekteringen utförs externt, och här finns både större (Vectura, WSP, Tyrens mfl.) och mindre aktörer. Marknaden domineras av fyra stora aktörer (SVEVIA, PEAB, SKANSKA, NCC), men ett antal mindre entreprenörer lämnar regelbundet anbud. Utländska aktörer saknas. Entreprenadkostnaderna kan variera från under 10 MKr, upp till emot 100 MKr, men en normal entreprenad hamnar ofta omkring MKr. Framtidsförutsättningar Kostnaderna kommer sannolikt att öka pga. ökad tung trafik på vägnätet. Stigande bitumenpriser och en ökning av säkerhetsåtgärder kommer också påverka kostnaderna. En tiondel av vägnätet är idag under målstandard (m.a.o. underkända) och det finns ett ökat eftersatt behov av underhåll. Det blir allt svårare och mer resurskrävande att ta igen brister i underhåll i efterhand Internationell jämförelse På grund av Sveriges nordliga klimat är det svårt att göra en jämförelse med andra utomnordiska länder. Norge och speciellt Finland har dock många likheter med Sverige. En hel del erfarenhetsutbyte har skett bl.a.. genom ROADEX-projektet. 3

5 Produktivitetsprogrammet innebär att sex initiativ genomförs för tjälsäkring/bärighet 4 Samordning och kompetenshöjning Planering och Projektering Bättre affärer Uppföljning finansiering 3 Regelverk Förbättra planering och finansiering genom att säkra en långsiktig finansiering och säkerställa tid för planering Stabil rullande 3 årsbudget Upphandla 70 % av planerad budget Byggtid minst två år, om möjligt Lägg schakter m.m. höst/vinter, beläggning tidig sommar. Systematisera hantering av avvattningsåtgärder Möjliggör mer tid för planering och utförande Förbättra projekteringen Skapa en obligatorisk projektörsutbildning Utveckla handbok för projektering Utveckla och anpassa uppdragsbeskrivningen för projekteringen för tjälsäkring/bärighetsobjekt Förbättra mottagningskontroll och granskning av projekteringen Utveckla och renodla regelverk Ta fram system för efterkontroll med georadar Modell för packningskontroll med vältmätare Utveckla, renodla och förtydliga gällande regelverk, krav och föreskrifter. Krav ska anpassas så att de är möjliga att följa vid utförandet Höj intern samordning och kompetens Tillsätt implementeringsteam med ansvar för samordning och kompetens Regelbundna erfarenhetsseminarier för projektledare, specialister, projektörer, entreprenörer m.fl. där goda och dåliga erfarenheter kan spridas, samt information om nya tekniker, metoder etc. Bättre affärer Utveckla funktionskrav vid totalentreprenader Optimera paketering av entreprenader och projekteringar Skapa värderingsmodell för likvärdiga lösningar Förbättra uppföljning och styrning av kvalitet Utveckla dimensioneringsmodell för extremt låg trafik Förbättra tjäldimensioneringsmodell Standardisera kontroll- och kvalitetsplaner Öka närvaro och kontroll på plats Skapa organisation och rutiner för kvalitetsuppföljning under garantitiden 4

6 Kompletterande ställningstaganden Affärsupplägg Från ett effektivitetsperspektiv bör valet av entreprenadform för tjälsäkring/bärighet avgöras från fall till fall med en bedömning av objektets karaktär och den regionala situationen på marknaden. En generell entreprenadform för alla objekt bör ej tillämpas. I dagsläget utförs en överväldigande majoritet av dessa objekt som utförandeentreprenader. På sikt är en rimlig uppskattning att för denna typ av arbeten anta att omkring hälften kan utföras som totalentreprenader med funktionskrav, och resten som utförandeentreprenader. Utveckling av tydligare och bättre funktionskrav kommer att ske löpande men ska inte ses som ett hinder att fortsätta dagens utveckling mot fler totalentreprenader. Med tanke på funktionstiderna är det rimligt att det tar några år innan upplägget blir optimalt. Två möjliga entreprenadformer ses som en möjlighet: Totalentreprenad med funktionskrav. Detta har provats i ett antal projekt, och är helt klart ett alternativ. Här är det dock viktigt att befintliga förhållanden beskrivs tydligt (ingående material, dränering, geoteknik etc.) Dessutom måste tydliga funktionskrav finnas. Till dels kan enkla parametrar som spårdjupsutveckling användas, medan det är svårare att bedöma till exempel dränering. Genom att successivt förbättra och följa upp beskrivning och krav kan därför andelen ökas. I dagsläget har sådana totalentreprenader framförallt provats i Norr och Mitt, och det bör därför utföras ett antal projekt i sydligare regioner. För att säkerställa att önskad livslängd uppnås bör funktionstider på minst 10 år väljas. Det är också viktigt att organisation för uppföljning och erfarenhetsåterföring fungerar. Utförandeentreprenad. I vissa fall är det lämpligast att använda utförandeentreprenad. Tre tydliga kriterier kan direkt nämnas: Sträckan omfattar delar med besvärliga geotekniska förhållanden. Här blir det nödvändigt att antingen föreskriva åtgärder, alternativt måste entreprenören beräkna en stor andel riskpengar Projektet innehåller många låsningar, t.ex. inom en stadsmiljö Den lokala marknadssituationen bör vägas in i valet av entreprenadform. Exempelvis antalet aktörer, aktörernas storlek och kompetens. En liten entreprenör har sannolikt svårt att ta på sig en totalentreprenad, pga. kostnader i anbudsskedet. Man ska komma ihåg att även om de små entreprenörerna endast utför enstaka jobb, så har de en viktig roll som prisreglerare 5

7 Resultatet kommer från 4 olika områden Hur uppstår effekten A. Lägre kostnad för insatsvaror B. Effektivare utförande C. Trimmat regelverk D. Förbättrad kvalitet/livslängd Bättre information om tillgängliga täkter. Samordning mellan projekt. Bättre masshantering. Ökad andel flerårsbyggen En stor del av kostnaderna ligger i masshantering inom projekten, och en effektivare sådan kan ge stor effekt. Mer maskinstyrning ger omvittnat mindre kostnader, varför handlingar alltid ska förberedas för sådan. Mindre krav på redovisning av egenkontroll, ersatt av nya arbetssätt för beställarkontroll underlättar också maskinstyrningen. Dumper tillåts där så lämpligt. Definierade likvärdiga lösningar gör att det blir mindre risk för monopolsituationer i täktglesa områden. Justerade dimensioneringsmodeller. Standardiserade kvalitets- och kontrollplaner underlättar för både små och stora entreprenörer, samt inte minst för beställaren. Bättre kvalitet på projekteringar och åtgärdsval är nödvändigt (utbildning). Bra packningsarbete ska också uppmuntras (vältmätare). Eftersom det är omöjligt att förutse allt så måste organisationen tillse att byggstyrning är möjlig. Det är också viktigt att garantibesiktningar följs upp, speciellt vid långa funktionsåtaganden. Flerårsbyggen medverkar till högre kvalitet. 6