Kvalitetsredovisning

Transkript

1

2 - Oskarshamns kommun Barn och utbildningsförvaltningen Kvalitetsredovisning för läsåret Påskallaviksskolan F-år 6 Rektor: Maritha Karlsson Adress: Kustvägen 5 Postadress: Påskallavik Telefon: 0491/ Fax: 0491/ E-post: maritha.karlsson@oskarshamn.se Bitr.rektor: Ulrika Mellblom Telefon: E-post: ulrika.mellblom@@oskarshamn.se Fax: Adress: Kustvägen 5 Postadress: Påskallavik E-post: påskallaviksskolan@oskarshamn.se Hemsida: Kvalitetsredovisning för läsåret från följande verksamhetsform Förskoleklass Näset Fritidshem Spänget (8-12 år) och Näset (6-7 år) Öppen fritidsverksamhet Grundskola År

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Grundfakta om vår verksamhet 4 2. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen 5 3. Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse 4 4. Arbetet i verksamheten, fritids, förskoleklass och skolan Resultat och måluppfyllelse i förhållande till målen Resultat av årets Esmakerenkät Redovisa skillnader eller särskilda förhållanden Screeningresultat Ämnesprov Uppföljning av likabehandlingsplan Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten Resultat förhållande till de kommunala målen Kulturplan IT-plan Sammanställning för åtgärder Beslut och ansvariga för kvalitetsredovisningen

4 Inledning Visionen för området är att vara en lärande organisation där Vi bygger broar mellan verksamheterna Barn/elever och vuxna känner sig välkomna Vi ger barn/elever trygghet och kunskap Barn/elever ska kunna känna arbetsglädje och framtidstro Styrdokumenten för verksamheten förvandlas från teori till praktik. 1. Grundfakta om vår verksamhet Påskallaviks ro består av grundskola, förskola, fritidshem och familjedaghem. Grundskolans elevantal har minskat sedan föregående läsår. Fritidshemmen består av Näset för elever 6-7 år och Spänget för elever 8-12 år. Antalet elever på fritids har också minskat något sedan På skolan är arbetet organiserat i två arbetslag F-3 och år 4-6. Den pedagogiska planeringen för eleverna görs i respektive arbetslag. Från och med 2006 har arbetslagen Grön Flagg, ett miljöprojekt som ett gemensamt utvecklingsarbete. Under läsåret arbetade skolan även med Active Learning som är ett miljöprojekt med EU-anknytning. Skolan blev certifierad som en Grön Flagg skola i november Under har skolan bedrivit sitt arbete mot de nationella och kommunala målen. Skolan har också fokuserat på förbättringsåtgärder från föregående kvalitetsredovisning. Skolans specialundervisning bedrivs av en specialpedagog, speciallärare och en liten undervisningsgrupp. Specialpedagogen har både en behandlande och konsultativ roll. Vår speciallärare arbetar mot de äldre barnen. Skolan arbetar enskilt eller i grupp med elever som har särskilda inlärningssvårigheter. Skolan har under läsåret fortsatt att arbeta med en lugn och ro grupp för att hjälpa och stärka barn med koncentrationssvårigheter. Området har en gemensam ledningsgrupp med skolledning och en lagledare från varje arbetslag. Ledningsgruppens främsta syfte är att bygga upp informationskanaler och kommunikationssystem som ger utrymme för dialog och samverkan samt att förstärka och underbygga beslutsfattandet. Detta görs genom att processer, remisser och grund för beslut tydliggörs av lagledaren i sitt arbetslag. Samtliga i ledningsgruppen har också ett gemensamt ansvar för att verkställa de beslut man enats om. Området har två utvecklingsgrupper, en för varje verksamhet. I dessa ingår också skolledningen. Dess uppgift är att diskutera och planera aktuella pedagogiska frågor inför konferenser samt att var motorn i det pedagogiska arbetet i arbetslaget. Både förskolan och skolan har vardera en pedagog på 0,25 kvalitetstjänst. Kontrakt är upprättat mellan rektor och kvalitetsarbetare. Det huvudsakliga uppdraget är att ta fram underlag till kvalitetsredovisningen genom att: genomföra webb-baserade enkäter (es-maker)

5 sammanställa resultaten utifrån klassernas kvalitetsrapporter och arbetslagens kommentarer. föreslå åtgärder efter genomgången analys. Vidare skall samarbete med rektor ske genom att vara behjälplig vid upprättandet av årlig kvalitetsredovisning, vid arbetslagens utvecklingsarbete samt vara aktiv i samband med övriga kvalitetsinsatser på skolan. Kvalitetsutvecklare deltar också i förvaltningens gemensamma nätverksträffar. 2. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Oskarshamns förskoleområden och skolor har fortsatt med enkäter via webben under vårterminen Samtliga elever och föräldrar/målsmän i förskola och skola har varit med denna omgång. Syftet är att uppmärksamma kvalitetsnivåer och få underlag att analysera och åtgärda brister. Skolans resultat är nedbrytbart till arbetslagsnivå för att pedagogerna ska ha möjlighet att åstadkomma förbättringsåtgärder inom sina specifika områden. Påskallaviksskolan har använt sig av klassens kvalitetsrapport i bearbetningen av enkäterna. Det innebär att klassen tar del av enkätresultat för klassen och ger sin syn på hur förbättring kan ske. Därefter analyserar arbetslaget sitt resultat och slutligen finns ett underlag för hela skolan. Påskallaviksskolan började redan att använda sig av klassens kvalitetsrapport som metod för bearbetning av klassens enkätresultat. Syftet med detta var att öka inflytandet och förståelsen hos eleverna i kvalitetsprocessen. Enkäternas svarsfrekvens i % för redovisningens område Barn/elever Målsman/förälder Personal 2006: : : 99,26 48, Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Skolan har tagit beslut inför läsåret att använda elevens val tiden på det sätt som gjordes innan vi aktivt använde denna tid till att nå hälsomålet. Främst för att elever har efterfrågat detta. Skolan har ett mindre antal ämnen/aktiviteter att välja på och pedagogerna vägleder eleverna till deras val. En av aktiviteterna under året har varit att sätta upp en musikal på elevens val tid. Språkvalsorganisation har inför detta läsår förändrats. Syftet är att alla elever ska ha möjlighet att också läsa spanska. Eleverna åker 2 gånger i veckan till Kristinebergsskolan för att läsa språkval. Det gäller alla språk, även engelska/svenska som bedrivs som särskilt stöd för elever som inte uppnått målen i år 5. Skolan har under året följt fastslagen timplan för att ge barnen goda förutsättningar för att nå målen. Skolans långsiktigt prioriterade mål är att fortsätta arbeta med miljöarbete för att få behålla den Gröna flaggan. Vi fortsätter även att utveckla matematikundervisningen, kunskapsmålen och har under läsåret fokuserat på mål 4 i skolplanen. Föräldraföreningen har bidragit med tankar och idéer för att skolan ska ha möjlighet att uppnå 75% närvaro på föräldramöte

6 Resurser och förutsättningar till: elever i behov av särskilt stöd: Dessa elever är prioriterade. Under har vi haft fler elever än tidigare som behövt stöd för koncentrationssvårigheter och/eller inlärningssvårigheter. Skolan har även elever som har konstaterad dyslexi. Elever med stora problem är testade av kommunens resursteam. I vissa fall ha skolans lärare regelbunden handledning av psykolog från resursteamet. Vissa av dessa elever har under sin skoldag haft stöd av fritidshemspersonal främst på raster. elever med funktionsnedsättning: Under läsåret har skolan inte haft någon elev med fysiskt funktionshinder. elever med annat modersmål: Under läsåret har skolan i haft en elev med annat modersmål. Rektor har äskat resurser inför kommande läsår då vi har fler elever. aktiviteter för att stödja jämställdhet: Skolans personal arbetar utifrån jämställdhetsperspektivet i många avseenden speciellt när det gäller den fysiska miljön på förskolan. Skolan har haft en lokal fråga om pojkar och flickor behandlas lika på vår skola. Merparten av eleverna tyckte att flickor och pojkar behandlas lika. Skolan ser mer till individen än till kön i alla situationer. att nå mål kring livsstil och hälsa: Eleverna har regelbundna rörelse aktiviteter såsom utomhuspedagogik med matteplankor utedagar, massage och olika strukturerade lekar på skolgården. 4. Arbetet i verksamheten Fritidshemmet, förskoleklass och skolan 1-6 Verksamheten i Fritidshemmen avdelning Näset och Spänget Frågeställningar grundade på Allmänna råd och kommentarer. Kvalitet i fritidshem (Skolverket) Hur kan man se att vi arbetar med normer och värden och att se det unika hos varje barn i barngruppen? I det vardagliga sker det ett kontinuerligt arbete med värdegrunden. Det genomsyrar hela vår verksamhet. Vi bemöter barnen på deras nivå och försöker se varje barn för den de är. Vi försöker med att alla ska bli sedda varje dag. Vi uppmuntrar och tar tillvara det som de är bra på i sin lek och vistelse på fritids. Barnen gör det som de är intresserade av. Vi behandlar alla lika och hjälper till att lösa konflikter. Vi uppmuntrar när barnen hjälper varandra och pratar mycket om hur man är mot varandra. Många fritidsintressen är könsbundna. Det är viktigt att ge utrymme för både flickors och pojkars intresse men också att medvetet försöka bryta invanda könsroller ( Allmänna råd sid. 27). Hur kan man se att vi aktivt arbetar för jämställdhet mellan pojkar och flickor integrerat i gruppen? Det görs ingen skillnad på pojkar och flickor i verksamheten. Vi tycker att vi har blivit bättre på detta och ser mer till individen idag. Lekmaterialet är anpassat till både pojkar och flickor och är mer inriktat till att stimulera den kreativa sidan oavsett kön. Vi försöker stimulera tjejerna till bollspel (t.ex. pingis), träslöjd och pojkarna till bakning, sy på symaskin och väva. Träslöjden engagerar fler flickor än pojkar. Spänget har ingen dockvrå, utan ett rum där man både kan ha bygglek och klä ut sig. Där leker man traditionella rollekar som mamma pappa barn likaväl som hunddagis och affär. På Näset har man ett lådsystem med material som man får hämta för olika typer av lekar och rollekar. Både pojkar och flickor tycker om att rock med våra instrument till både hårdrock och pop

7 Barnen har inte reflekterat över att det är pojk- respektive flickrelaterat. Vi gör ingen skillnad på pojkar och flickor. Hur kan man se att vi aktivt arbetar för barns rätt till ansvar, delaktighet och inflytande i verksamheten? Vi har dagliga samlingar då vi pratar med barnen om vad vi gör på fritids. Vi tycker att barnen har delaktighet och inflytande eftersom vi har olika ansvarsområden som barnen får sköta med stöd av personalen. Det kan t.ex. bestå att ha hand om närvaropärmen vid samlingen, torka borden efter mellanmålet och att skriva på förslagstavlan eller lägga förslag på vad man vill göra i en burk. Dessutom har vi ett blädderblock där barnen skriver sina förslag till aktiviteter. Verksamhetsplaneringen utgår från det barnen önskar. Det vi vuxna bör tänka på är att oftare berätta för barnen när de har möjlighet till delaktighet och inflytande. Det viktiga är också att barnen får ta ansvar och se konsekvenser av fattade beslut. Det är lättare att genomföra önskade aktiviteter på lov och studiedagar, då vi har mer tid till förfogande, t.ex. skridskoåkning, disco, äventyrsbanor, bakning m.m. Hur kan man se att vi arbetar med barn som behöver särskilt stöd? Personalen från fritids har som ambition att medverka vid skolans individuella utvecklingssamtal med de barn som går på fritids. Framför allt med de barn som är i behov av särskilt stöd. Vi måste bli bättre på att sprida information om åtgärder även mellan avdelningarna. Vi har samtal med både vuxna och barn. Hur kan man se att det finns samarbete mellan fritids och hemmet? Föräldrarna har ett bra förtroende för oss som personal. Vi bygger på detta förtroende och utvecklar det. Det är viktigt med ett positivt bemötande. Med de yngre barnens föräldrar har vi en daglig kontakt vid lämning och hämtning. Aktuella aktiviteter finns att läsa på anslagstavlor eller entrédörren. Föräldrarna är välkomna att lämna åsikter om vad vi gör på fritids. Hur kan man se att vi har samarbete med andra verksamheter? Vi samarbetar mycket med förskoleklassen under den samlade skoldagen eftersom vi delar lokaler och barn. Avdelningarna samarbetar också om öppning och stängning. Vi samarbetar med skolan inom ramen för den samlade skoldagen. Då har vi hand om de fria aktiviteterna (FA) som är insprängda under skoldagen. Detta gäller år 1-2. Fritidspersonal deltar också vid utepedagogik och idrott med klass 1, 2 och 3. En fritidspedagog ansvarar för all musikundervisning från förskoleklass till år 6 på skolan. Enligt fritidshemmens allmänna råd om Kvalitet i fritidshem är det viktigt att verksamheten är varierad med inslag av lek, fysiska aktivitet, bild och form m.m. (sid.23) därför är det viktigt att våra teman är frivilliga så att den fria leken stimuleras. Från maj till juni har vi uteverksamhet med gemensamma lekar 1 dag i veckan. Mellanmål ute vid bra väder

8 4:1 Spänget Kvalitetsredovisning Teman som har bestått av skapande verksamhet: Målaratelje. Vi introducerade barnen i akvarellmåleri genom att titta på bilder av konstnären Arcimboldo. Sedan fickbarnen, inspirerade av honom, måla egna tavlor. Kulmålningar gjordes också. Dessa alster ställdes ut på fritidsavdelningen i samband med drop-in fika för familjerna och senare på biblioteket. Cirka halva barngruppen blev intresserad av detta tema. Gipsmasker. Nästan alla barn gjorde gipsmasker av sitt ansikte. Dessa ställdes ut på biblioteket och visades på skolans hemsida. Träslöjd i slöjdsalen. Vi gjorde prototyper som barnen fick välja mellan. Detta var mycket uppskattat bland barnen. Våra teman är frivilliga. Ett fåtal barn väljer aldrig temaarbeten utan väljer egna lekar och aktiviteter i stället. I år uppmärksammade vi Fritidshemmens dag den 12 maj. Då gjorde vi i ordning en lägerplats med vindskydd, tält och stormkök och olika stationsaktiviteter på fotbollsplanen. Vi bjöd på en nästan 3 meter lång tårta (som barnen hade bakat)! Även lediga barn var välkomna med sina föräldrar. Detta var mycket uppskattat. På grund av att Näset kommer över med sina barn till Spänget redan kl tre dagar i veckan och två dagar har våra möjligheter till egna aktiviteter begränsats. 4.2 Näset Mål: Att barn och vuxna tillsammans skapar en lugn, trygg och trivsam miljö att vistas i. Att låta värdegrunden genomsyra verksamheten. Att skapa en rolig och allsidig verksamhet. Att barnen tar egna initiativ till olika aktiviteter. Vi har en trevlig och harmonisk barngrupp som har haft lätt att hitta på egna aktiviteter. Flickorna har pysslat och målat väldigt mycket. Pojkarna har byggt med lego och klossar väldigt mycket. Barnen har bidragit till att skapa en lugn och trivsam miljö. Det finns ett bra samspel mellan vuxna och barn. Teman: Målning Barnen fick måla ute på material som vi hittade vid strandkanten. De fick även måla på is och snö. Strandfynden ställdes i i biblioteket. Skapande I snicken skapades många fina saker. Vi hade en manlig vikarie som kunde hjälpa banen. Många saker gjordes också i trolldeg. Ull är ett annat material som barnen har skapat olika saker i. Den 10/2 hade vi Dropp in kaffe. Det uppskattades mycket. Vi har också firat fritidshemmens dag som fyllde 25 år. Ett minus under vårterminen var att vi fick en 80 % - tjänst indragen Det har blivit svårare att få tid till pyssel. Vid årets kvalitetsenkät har det visat sig att alla fritidsbarn känner sig trygga. Barnen får alltid eller ofta hjälp av en vuxen om man hamnar i bråk, känner sig utanför eller tycker att något är svårt. Alla tycker att de alltid eller ofta är trevliga mot sina kompisar. Det var delade meningar om att de vuxna på fritids frågar barnen om de tycker att det de har gjort under dagen har varit roligt. 21 barn av 63 svarar att de sällan eller aldrig frågar om detta. Kommentarer: Dom brukar inte fråga det. Dom frågar inte mig

9 4.3 Förskoleklassen Kvalitetsredovisning Gruppen har fungerat bra och det är en väl fungerande grupp som är redo för klass ett till hösten. Under höstterminen 2008 hade pojkarna svårt att finna sin plats i gruppen. De som kom från avdelningen. Skäret ville inte riktigt släppa in de nytillkomna killarna. Detta har blivit bättre under vårterminen. Matematik Vi har deltagit i ett matematikprojekt som genomförs på flera skolor i kommunen. KAMUL Det har varit utvecklande för oss pedagoger. Vi har blivit bättre på att tydliggöra matematiken. Ett barn får räkna alla på morgonen. Vi tränar klockan och barnens telefonnummer. Svenska Indelningen i olika språkgrupper har också varit bra, inte minst för barnen som har utvecklats väldigt mycket. Tyvärr så fick vi dra ner på antalet grupper från 4 till 3 i mitten på vt-09 på grund av neddragning av personal. Innan vi har startat med grupperna har vi haft en gemensam morgonsamling. Det har varit positivt och de har stärkt vår vi-känsla på Näset. De som vill har fått gå in och jobba med bokstäver i ettan. För övrigt så får barnen göra egna böcker och vi hjälper dem att hitta enkla böcker på biblioteket att läsa. Eftersom vi har en tvåspråkig elev i klassen som kan engelska har alla barn fått lära sig att räkna på engelska och olika djurnamn. NTA Vi har under flera år använt oss av lådan Flyta eller sjunka, som är lagom anpassat till förskoleklassbarnen. Under Vt. har vi jobbat oftare under en kort period med lådan. Barnen visade ett stort intresse och hade kloka funderingar. Portfolio Vi skulle kunna bli bättre på att få mer material att välja på, som barnen kan spara till sin portfolio. Barnen ritar och pysslar mycket under den fria leken. Kan vi ta tillvara detta på ett bättre sätt? Barnen är nöjda med sin portfolio och fick själva vara med och visa den på utvecklingssamtalet för sina föräldrar och blivande klass 1 lärare. Barnen har också skrivit en IUP tillsammans med de vuxna, som utvärderades. Det var roligt att nästan alla hade nått de mål som de hade skrivit. Planering Vi har lyckats genomföra det mesta som vi tänkt, dock inte utflykten till Karlshammar p.g.a. ekonomin. Det var bra att vi avsatte tid inför utvecklingssamtalen. De extra planeringsdagarna har varit ett lyft. Vi har kunnat utvärdera och reflekterat över vår verksamhet på ett helt annat sätt än tidigare. Vi tycker att vi har hittat en bra form för att hjälpa barnen att nå målen i år 3. Idrott/Rörelse Barnen gör en motorikbana både ute och inne. Vi har haft utedag på onsdagar, eftersom det är en kort dag. Leker ute varje dag efter lunchen. Då spela barnen fotboll, bandy, rockar rockring, leker i sandlådan och hoppar rep. Årets kvalitetsredovisning bekräftar personalens uppfattning om gruppen. De flesta har roligt och 19 av 21 har alltid kompisar att leka med. Man svarar att man är snäll mot sina kompisar och att det sällan är bråk. Fröknarna pratar nästan alltid om hur vi ska vara mot varandra. På frågan om barnen får vara med att bestämma, var det lite olika åsikter. Svaren var jämnt fördelade över att man alltid, ofta eller aldrig får bestämma. Personalen kan diskutera med barnen om vad de kan vara med om att bestämma

10 4.4 Arbetet på skolan från förskoleklass till år 6 och i arbetslagen utifrån: Läroplanen, kommunens skolplan och skolans lokala arbetsplan. Ett gemensamt utvecklingsarbete för hela skolan F-6 har genomsyrat verksamheten även under läsåret Skolan ansökte i början av ht-06 om Grön Flagg. Skolan fick Grönflaggcertifikat i november 2006 och en fana som flaggar stolt mitt på skolgården. Skolan har arbetat med hushållande av naturresurser och energi. Vi har en egen källsorteringsstation och ett schema för tömning av denna vid återvinningsstationen ca 500 meter från skolan. Den egna komposten tömdes på kompostjord och lades i en pallkrage bredvid för att slutkomposteras. Alla klasser schemalägger massage och avslappning samt använder sig av värdegrundsmaterialet Lions Quest. Syftet är att vi vill ha en miljövänligare skola. För att behålla vår Gröna flagg krävdes en återanmälan till Håll Sverige Rent. Den 28/ formulerades nya mål i samarbete med miljörådet, som består av elevrepresentanter från alla klasser samt tre pedagoger. Den 7/6-07 träffade Påskallaviksskolan en överenskommelse med Statens energimyndighet om att skolan kommer att bli en pilotskola i EU-projektet: Integration of Active Learning and Energy Monitoring With School Curriculum (Active Learning). Skolan har förbundit sig att utföra avläsningar av skolans energiförbrukning. Den 26/9-07 kom Jenny Cato från energimyndigheten och berättade mer om projektet. Vi vill försöka samordna detta projekt med Grön flagg. Eftersom vår nuvarande skolplan har ett mål om att varje grundskoleområde ska redovisa aktiviteter med teman som: kretslopp, vatten, energi, skog, livsstil och hälsa, så tycker vi att vi ligger bra till på skolan. Under läsåret genomförde vi temat energi. Detta arbete finns redovisat i förra årets kvalitetsredovisning. Under läsåret har hela skolan jobbat med temat vatten inom ramen för vårt Grön Flagg-arbete. Frågan vad och hur vi skulle kunna jobba med temat skickades ut i klasserna via miljörådsrepresentanterna. Många olika förslag diskuterades sedan i Miljörådet. Följande ämnen enades man om att arbeta med: 1. Vattnets kretslopp 2. Hur vattnet kommer till oss och hur vattnet renas. 3. Spara-slösa. Lokalt och globalt. 4. Sött-salt, djur-växter 5. Vattnet i kroppen. Läroplanens mål till år 5 i naturorienterade ämnen. Kunna utföra enkla systematiska observationer och experiment samt jämföra sina förutsägelser med resultatet. Ha kunskap om resurshushållning i vardagslivet och om praktiska åtgärder som syftar till resursbevarande. Känna igen och namnge några vanligt förekommande växter, djur och andra organismer i närmiljön samt känna till deras krav på livsmiljö. Ha kunskap om begreppen fast och flytande form, gasform samt kokning, avdunstning, kondensering och stelning. Känna till några olika slags blandningar och lösningar. Ha kunskap om vattnets egenskaper och kunna beskriva dess roll som lösningsmedel och som transportmedel i mark och växter. Kunna använda resultat av mätningar och experiment i diskussioner om miljöfrågor. Eleverna har arbetat med detta tema i olika ålderblandade grupper. Förskoleklass och ettan. Tvåan och trean. Klass 4 till 6. De yngre barnen startade temat med att ta reda på deras förkunskaper i ämnet. Man gjorde en tankekarta om vad vatten kan användas till. Sedan fick barnen rita vad de tror att vattnet kommer ifrån och vad vattnet används till

11 F-klassen till år 3 hade sedan en lekdag ute på Nötö. Där fick barnen Måla med vattenfärger, håva, göra en hinderbana och hitta på vattenord. Det var en blandning av övningar i ämnen som bild, språk, motorik och No. Inomhus utförde men olika vattenexperiment, tittade på filmer, sjöng sånger och gjorde utställningar. Bland annat hade elever som varit på semester utomlands, tagit med sig vatten från olika länder. Som en kunskapskoll fick barnen skriva och rita vad de hade lärt sig. Utifrån detta kunde man se vilka kunskaper barnen har om vatten. Här kommer en beskrivning av Kofällans planering, utförande och utvärdering av Vattentemat. Vi hade fem stationer. Dessa var: * Salt, sött och bräckt vatten samt växter och djur * Vattnets kretslopp * Hur vattnet kommer till oss & hur det renas * Spara & slösa lokalt och globalt * Vattnet i kroppen. Vi hade årskursblandade grupper med ca 12 elever i varje grupp. Efter varje pass antecknade eleverna i en loggbok. Temat hölls en gång i veckan från v 45 fram till 23:e mars. Temat avslutades med en halvdag i samband med Världsvattendagen där vi såg filmer och gjorde experiment om vatten. Avslutningsvis skrev eleverna ned vad de kunde om de olika målen för temat. Salt, sött & bräckt Inger kände att hon hade behövt mer tid till att dissekera fisken. Det var lite svårt att få tag på färsk fisk. Eleverna tyckte att det var intressant att dissekera fisken. Det var både äckligt och spännande på samma gång. Filmerna ( Dyk ner under näckrosor och skräddare samt Dyk i kanten av Kattegatt ) var lagom långa och bra. Frågan är vad som kunde ha tagits bort. Grupperna fungerade bra överlag. Inger är nöjd med stationens innehåll Vattnets kretslopp Ingela tyckte att grupperna fungerade bra, men flera femmor visade lite intresse. Tiden var lagom. Filmen Vattnets kretslopp var mycket bra och tydlig. Även filmen Väderlek var bra. Däremot hade Ingela velat göra mer praktiska uppgifter som t ex att koka vatten för att tydliggöra vattnets olika former. Vattnets väg & rening Agneta var nöjd med grupperna och tyckte att de i stort sett fungerade bra. Jämförelser gjordes om vattentillgång i ett u-land och här hos oss, samt om hur man fick vatten förr och nu. På stationen sågs filmer om vattenverk och reningsverk. Agneta tycker att det hade behövts ett studiebesök på ett reningsverk och ett vattenverk för att eleverna skulle förstå skillnaden mellan dessa. De var svåra för eleverna att hålla isär. Spara & slösa Boris var inte nöjd med grupperna och upplevde att de var ointresserade av ämnet. Det var svårt att få något gensvar och det var mest fyrorna som det var lite go i. Det var svårt att fylla tiden med ett innehåll som var anpassat för åldern. Eleverna fick spela ett webbaserat spel på WWF:s hemsida som handlade om vattenanvändning i ett u-land. Det uppskattades av eleverna. Vattnet i kroppen Jocke tyckte att grupperna var intresserade av genomgångarna. Stationen handlade om hur vi får i oss vattnet, vattnets funktion samt hur vattnet lämnar kroppen. Några experiment gjordes bl.a. för att

12 demonstrera olika sätt på hur vatten lämnar kroppen. Det hade behövts mer tid för att få eleverna att förstå. Temat som helhet Positivt att ha små grupper och det var bra att eleverna fick vara i andra grupper än bara i sin egen klass. Det som var negativt var att det var svårt att få respons från eleverna på innehållet. Naturligtvis fanns det några i varje grupp som var mer intresserade än andra, men alltför många satt tysta. Det var svårt att undervisa åldersblandade grupper, eftersom nivåskillnaden blir för stor. Det var dyrt att ha undervisning med endast 12 elever, när vi lika gärna hade kunnat vara 24 på vissa stationer. Det hade varit bättre att koncentrera arbetet på tre tillfällen i veckan i stället för ett tillfälle som nu. Eleverna hade svårt att komma ihåg vad de hade gjort från gång till gång. Vissa elever hade svårt att anpassa sig till en del situationer. Elevernas kunskaper om målen Sexorna visade att de klarade kretsloppet bra och varför vatten behövs. Halva klassen känner till att levnadsvillkor kan vara olika beroende på vattentillgången samt vattnets olika former. De är osäkra på vattenrening, vad som menas med grundvatten och hur näringen kommer ut i människor och växter. Den stora majoriteten vet något om hur fisken ser ut såväl utanpå som inuti. Det ser ut ungefär likadant hos fyrorna. Däremot var skrivmomentet jobbigt för många av eleverna och de orkade inte svara så utförligt på så många frågor. Det kan ha bidragit till kvaliteten på svarens innehåll. Det stora flertalet i år 5 visar att de har kunskap om de mål som tagits upp i temat. De svåraste punkterna var de om hur vattnet kommer till oss och hur vattnet renas. Agneta var positivt överraskad över elevernas svar. Kommentar Det var en svår form att utvärdera på det här sättet. Det var dels svårt för eleverna att förstå frågornas innehåll, men även svårt för oss lärare att sammanställa det. Det hade varit bättre med ett färre antal frågeställningar. I nuläget kan vi inte säga att vi har fått reda på vad eleverna egentligen har för kunskaper om vatten. Åtgärder till förbättringar: Alla behöver vara mer aktiva och delaktiga och ta mer ansvar för arbetet. Vi kan koncentrera arbetet till några veckor och lärarna kan specialisera sig på vissa områden och undervisa fler klasser i detta. Vi ska ha olika kunskapsnivåer för F-3 och 4-6. Det var synd att vi inte kunde organisera ett studiebesök. Ett förslag som kom fram var att Miljörådet planerar arbetet mer eftersom Näset/Spänget har så få gemensamma planeringar. Klass 2 och 3 deltog i IKEA s Värmeljusjakt i år också. Klasserna samlade tillsammans in 35 kilo värmeljuskoppar av aluminium. Vi fick även betalt för metallen som vi lämnat in. Förtjänsten blev inte så stor eftersom marknadspriset på aluminium har gått ner. Men vi har trots allt gjort en insats för miljön. Värdegrunden, normer och värden Det offentliga skolväsendet vilar på demokratisk grund. Skollagen (1985:1 100), slår fast att verksamheten skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och att var och en som verkar inom skolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde och respekt för vår miljö (1 kap.2 ). Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på. Lpo 94. Detta jobbar vi med genom att:

13 Hela skolan arbetar med Lions Quest som är ett förebyggande åtgärdspaket mot mobbning och kränkande behandlingar. Regelbundna samtal förs i klasserna eller direkt när något akut har inträffat. Förskoleklassen har jobbat mycket med Lions Quest och det har varit positivt. Nallen Quintus har haft en viktig och naturlig roll för värdegrundsarbetet. Barnen i förskoleklassen vet vad som är rätt och fel, men behöver träna på det i praktiken. Fritidshemmet arbetar också mycket med social träning i lek och vardagsrutiner. Samtal av olika slag är ofta förekommande. Det är viktigt att vi pedagoger föregår med gott exempel. Skolan har en trygghetsgrupp, som består av fem pedagoger och rektor på skolan. Dessa ska arbeta aktivt efter vår likabehandlingplan, när en kränkande handling eller ett mobbingfall har anmälts. Alla ärenden dokumenteras. Denna grupp har också regelbundna träffar en gång i månaden. Klasserna har regelbundna klassråd, elevråd och matråd. Eleverna planerar en del av verksamheten genom ett miljöråd, där alla elevgrupper är representerade, tillsammans med en lärarrepresentant från varje arbetslag och en pedagog från fritidshemmet. Eleverna följer skolans regler och i början av varje läsår skriver de klassens trivselregler. Skolan utser varje år två elever till att vara miljöskyddsombud. Fler saker som skolan jobbar med vad det gäller värdegrunden redovisas under enkätresultaten. Kunskaper Skolan skall ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Skolan skall bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära skall utgöra en grund för undervisningen. Lärarna skall sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. (Lpo94) Svenska Läroplanens mål om att: Kunna läsa med flyt både högt och tyst och uppfatta skeenden och budskap i böcker och saklitteratur skrivna för barn och ungdom, kunna samtala om läsningens upplevelser samt reflektera över text Detta görs när eleverna får; läsa tyst eller högt för sig själv, klassen, läraren eller föräldrar vid hemläsning i olika skönlitterära böcker eller faktaböcker och prata om dem. Alla klasser går regelbundet till biblioteket. I förskoleklassen har man språksamlingar med utgångspunkt från Bornholmsmodellen. I år har man nivågrupperat barnen efter olika förmågor tillsammans med år 1. Det har varit tre grupper samt en läsgrupp. På detta sätt är det betydligt fler barn som har lärt sig att läsa än tigare år. Detta är mycket positivt. Man tränar även barnen på att lyssna och tala inför gruppen under samlingen. Varje dag läser man böcker vid fruktstunden och diskuterar innehållet. Barnen deltar varje år i ett bokprojekt som heter Läs-surr, som avslutas med att barnen får träffa författaren till den bok som man har läst. Barnen har eget lånekort och gör regelbundna biblioteksbesök. Kunna producera texter med olika syften Detta görs genom att; skriva egna texter, sagor, dikter, brev, faktatexter, meddelanden, egen planering och utvärderingar. De första åren i grundskolan tränar eleverna på att skriva så att andra kan läsa deras texter. De övar på finmotoriken med Skrivdans, bokstavsskrivning, handstilsträning och skrivstil. Förskoleklassbarnen får erbjudande om att gå in i ettan för att skriva bokstäver. Det är fler som har varit intresserade av detta på Vt

14 Kunna muntligt berätta och redogöra för något så att innehållet blir begripligt och levande Detta görs genom att; eleverna berättar om innehållet i böckerna genom Bokprat (muntlig bokredovisning) och skriftligt genom att skriva bokrecensioner. Innehållet redovisas ibland genom att eleverna får dramatisera eller spela teater. Innehållet i en faktatext redovisas för klassen genom olika presentationer. Förskoleklassen har haft egna samlingar på morgonen och en gemensam samling med ettan. Barnen får då tillfälle att öva sig i att tala så att andra förstår och tillfälle att lyssna på vad andra säger och tycker. Kunna tillämpa de vanligaste reglerna för skriftspråket och de vanligaste reglerna för stavning samt använda ordlista. Detta görs genom att; bearbeta texterna som läses med läsförståelse, ordförståelse, studieteknik, rättstavning och språklära. Matematik Enligt läroplanen ska eleven ha förvärvat sådana grundläggande kunskaper i matematik som behövs för att kunna beskriva och hantera situationer och lösa konkreta problem i elevens närmiljö. För att uppfylla dessa mål arbetar vi med: Att bli bättre på att prata matematik i klasserna. Att vi ska kunna gå ut och bedriva undervisning utomhus utan allt för mycket förarbete. Att vi ska reflektera över vår egen inställning till matematikundervisningen. Att vi ska bli bättre på att dokumentera elevernas utveckling. Att komplettera vår mattebank med strävor som är uppgifter som syftar mot matematikens strävansmål. Att vi ska använda oss av de hjälpmedel som redan finns på skolan Att kontinuerligt bedriva matematikundervisningen utomhus. Vi har valt att inte ha en matematikverkstad dit man kan gå med en grupp elever och göra laborationer. Man ska i stället kunna ta med materiel och arbeta i klassrummet. Förskoleklassen arbetar med praktisk matte inne och ute. Man pratar mycket matte och tydliggör mattespråket i olika praktiska vardagssituationer. Genom att spela olika spel tränar barnen automatiskt på olika matematiska moment. Förskoleklassens personal ingår i KAMUL-projektet, som är ett projekt som genomförs på olika skolor och med alla åldersgrupper i kommunen. Först gjordes en kartläggning av ev. kritiska aspekter i matematikundervisningen. Detta gjordes under 6 lektioner. Sedan praktiserar man och jobbar efter en aspekt som de flesta elever har svårt att förstå på alla stadier. Arbetet har handlat om Gelmar och Gallistels fem principer: 1. Abstaktionsprincipen 2. Ett till ett-principen 3. Godtycklig ordning 4. Räkneordens ordning 5. Antalsprincipen Vi som jobbar med förskoleklassen har blivit mer medvetna och har utvecklat vårt arbete i matematik. Vi tydliggör matematiken och dess begrepp mer. Vi visar på flera variationer och pratar/leker mycket i hela gruppen. Vi använder oss av de material som finns i Mattebanken. I år 1 till 3 arbetar alla elever med ett matematikmaterial som heter Mattekul av Carina Ring. Detta material får eleverna arbeta med laborationer för att befästa ett talområde, en bok för varje talområde att färdighetsträna i. Tillsammans med dessa småböcker finns särskilda spelböcker, enhetsböcker, problemlösningskort och kluringar att arbeta hemma med. Det finns färdiga måldokument och

15 diagnoser för att checka av elevens kunskaper. Detta varvas med vardagsmatte, utematematik med vårt utematerial och räknelekar på utetimmarna. NTA- lådor som anknyter till matematiken som vi jobbar med är: Jämföra - mäta och Balansera och väga. I år 4 till 6 har man bytt till ett annat matematikmaterial som heter Matteborgen av Pernilla Andersson. Tyvärr var personalen inte nöjd med detta material, utan till skolstart 2008 har man bytt igen. Enligt en utvärdering som gjorts så är pedagogerna missnöjda med läroboken, eftersom det är så lågt uppsatta mål för vad eleverna ska prestera. Den här gången blev det Matematikboken av Undvall, Forsberg och Melin, som köptes in till klass 4. Det har redan visat sig att den här erbjuder fler uppgifter som går mot strävansmålen och inte bara mot uppnåendemålen. Den kompletteras med laborativt arbete, spel och utematte. Engelska Skolan skall i sin undervisning i engelska sträva efter att eleven utvecklar sin förmåga att använda engelska för att kommunicera i tal och skrift och fördjupa sin förståelse av talad engelska i olika situationer och sammanhang. Detta gör vi genom att de yngre eleverna övar engelska ramsor, sånger, hälsningsfraser, enkla ord i olika sammanhang, skriver, läser enkel text och presenterar sig själv. Eleverna i år 4 arbetar utifrån det engelska materialet, Champion. År 5 och 6 jobbar utifrån olika texter som läraren väljer och med Attack Your Grammar och Hickory Dickory. Idrott/hälsa Förskoleklassen har motorikträning inomhus och gymnastik en gång/vecka och lekar ute och inne varje dag. Man har en utedag i veckan. Barnen vistas ute 30 min efter lunch varje dag och har Näset-rast med klass 1 en gång/vecka. Man har också haft idrott tillsammans med klass 1 under fyra veckor, då man har haft jägarbrännboll, hinderbrännboll och innebandy. Övriga klasser rör aktivt på sig varje dag på idrottslektioner, raster, motorikbanor ute och inne och utetimmar. Elevrådet har ordnat lekdag, basketturnering och fotbollsdag för de yngre barnen. De äldre har varit på en tvådagarshajk, då man cyklade till sjön Skiren, som ligger 3,5 mil från skolan. Skoljoggen ordnas också varje år. No/so F-klass till år 3 NTA-tema: Fast och flytande, Balansera och väga, Jämföra-mäta. Miljöarbetet med Grön flagg: Tema vatten Vi uppmärksammar närmiljön t.ex. stenhuggeriet i Vånevik och Källströmsgården. Vi genomför en Stenåldersdag i år 3 under ledning av Kalmar Länsmuseum. Vi har naturkunskap på utetimmar och naturstudier i samband med utedagarna. År 4 till 6 Miljöarbetet med Grön flagg: Tema vatten NTA-tema: Från frö till frö, Rörelse och konstruktion, Kemiförsök. Naturligtvis arbetar de olika klasserna också med arbetsområden som de olika kursplanerna föreskriver. Nästa stora miljötema för hela skolan blir, skogen

16 Datakunskap IT Alla klasser och förskoleklassen har tillgång till två stationära datorer i varje klassrum och möjlighet att boka skolans Nomad med 16 bärbara datorer. En projektor som kopplas till en dator gör det möjligt att lättare kunna ha datorundervisning med halva klassen i taget. Eleverna tycker att det är kul med datorerna och har blivit mycket säkrare. Datorn fångar barnens intresse. Det vi behöver komma överens om är vad man ska jobba med i de olika klasserna. Pedagogerna skulle kunna använda Nomaden i ännu större utsträckning, för eleverna upplever inte att de får använda den så ofta. Lärarna har efterlyst mer fortbildning och det kommer att ske till nästa termin. En It-plan har gjorts på området. Nomaden används mycket. Det som är problemet är att batteriet på datorerna inte håller hela dagen. Vi har haft en genomgång av Lexia, Photostory och dokumentkameran, videokameran som är nya. Digitalkameran används mer än tidigare. Arbetet för övrigt i arbetslagen Kofällan Två lärare har börjat använda matriser i sina egna klasser på försök utöver ett projekt som alla skolor i kommunen är engagerade i som heter Kunskap och bedömning KOB. Det är i svenska i ett bokprojekt och i engelska och kemi. Lärarna har använt matriserna, som underlag för bedömning när man har haft sina utvecklingssamtal. Vi ska fortsätta att arbeta fram matriser i alla ämnen. Klass 5 har jobbat med utomhusmatte en gång i veckan. Det är med en lärare som har läst en högskolekurs i ämnet. Detta har uppskattats mycket av eleverna, speciellt nr det är fint väder, men sämre när det är kallt. Datorerna används mycket i arbetslagen i så gott som alla ämnen. Näset/Spänget. En lärare har gått in i klass 2 och haft en liten mattegrupp ca tre tillfällen i veckan. Där har man jobbat med grundläggande baskunskaper. Det har känts bra för de här barnen har fått vara i en liten grupp. Eventuellt behövs specialundervisning för dessa elever i år 3. I år 1 har det varit förmånligt att vara en liten klass eftersom det finns barn med speciella svårigheter. Mindre bra har varit att vid flera tillfällen ha fått ha helklass i stället för grupp på grund av personalbrist vid sjukfrånvaro. Vi har även missat egen planeringstid på grund av att vi har fått rycka in som vikarier. Angående specialundervisningen i år 1-3. Barn och föräldrar är nöjda med specialundervisningen och barnen har gjort stora framsteg. 5. Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Skollagen 1 985:110, Lpo 94, kursplaner Området leds av rektor och biträdande rektor som är arbetsledare för förskolans personal. Under har ledningen varit mer fokuserad på respektive verksamhet. Mycket tid har lagts på hur området ska utvecklas Vi har ett vikande barnunderlag och därmed också en lägre elevpeng på skolan vilket i sin tur ger upphov till övertalighet. På förskolan ser vi ökat antal barn inför nästa termin. Områdets kompetensutveckling sker i enlighet med plan som infördes under Modellen innebär i korthet att: Arbetslag inger önskemål om kompetensutveckling främst utifrån sitt utvecklingsarbete. Arbetslagen beskriver mål på lång och kort sikt och utifrån detta uppger kompetensbrister både enskilt och för arbetslagen

17 Ledningen sammanställer önskemål och ger förslag på utbildning för samordning centralt. Förslag ges även på områdets gemensamma utbildning utifrån styrdokument, ledningsdeklarationen och arbetslagens utvecklingsarbeten. Vi har delat upp kompetensutvecklingen i tre delar Centralt/centralt (utbildning som anordnas från förvaltningen) Centralt/lokalt (utbildning som anordnas för hela området alternativt för skolan och förskoleverksamheten för sig) Individnivå/arbetslagsnivå (kompetensutveckling som den enskilde eller arbetslagen ansvarar för) Till detta finns en ekonomisk del där budgeten för fördelades på följande sätt Ca 10 % för centralt/centralt Ca 60 % centralt/lokalt Ca 30 % för individ/arbetslagsnivå. Ledningen har upprättat en plan för kompetensutveckling för varje medarbetare som en uppföljning på kostnader, innehåll i utbildningen, resultat för den enskilde och vad utbildningen gett för nya kunskaper i teori och praktik. Den kompetensutveckling som personalen själv har valt har utgått från kompetensbrister i arbetslaget samt från eget intresseområde. Många pedagoger åkte på en föreläsning till Växjö. Den handlade om praktisk pedagogik i arbetet med barn och elever med ADHD och Ashbergers syndrom med Christina Strömberg. Under Vt har vi som besparingsåtgärd dragit in på kompetensutveckling och satsar endast på de projekt som hela kommunen är engagerad i, KOB för skolan och Q i förskolan. Personal i fritidshem och förskoleklass har fått behålla sina pengar till kompetensutveckling eftersom de inte är involverade i dessa central projekt. 6. Resultat från årets Esmakerenkät Enkät frågorna har omarbetats en hel del från föregående år som var en provomgång. Det är ett mycket större frågebatteri än tidigare. Alla frågor till alla kategorier av svaranden blev publicerad som en enda enkät på sammanlagt hundratals frågor. Enkäten som helhet lades ut på respektive skolas hemsida som en sluten enkät. Varje skola fick själv generera så många lösenord som behövdes till hela rektorsområdet. På vår skola har kvalitetssamordnaren samlat en grupp elever klassvis för att låta dem svara på enkätfrågorna, med hjälp av skolans bärbara datorer. För de yngre barnen har det varit jobbigt att sitta still så länge och svara på alla frågor. De som går på fritids fick svara på dubbelt så många frågor. Hela kvalitetsgruppen har gjort en utvärdering av hela enkäten, men det redovisas inte här. Målet är dock att få en enkät som är bättre och enklare till nästa år. Vid årets nya digitala enkäter har skolan valt att låta alla föräldrar svara på enkäterna. Detta gjordes i anslutning till de individuella utvecklingssamtalen i slutet på vårterminen Föräldrarna hade tillgång till en dator i närheten av klassrummet. Enkäten låg på skolans hemsida där det fanns en länk till enkäten för föräldrarna. Klasslärarna i klass 5 och 3 ville redovisa resultatet av de nationella proven samtidigt. Det blev så sent på terminen att enkäten hade hunnit slutföras. Därav det relativt låga svarsresultatet. (48,9 %) Eftersom frågorna inte är samma som föregående år så har vi valt att göra ett urval av de frågor som belyser förhållanden på skolan vad det gäller de olika rubrikerna i läroplanen och skolplanen på bästa sätt. Föräldrarnas svar på de utvalda frågorna var över lag mer positiva än vad eleverna hade svarat. Det fanns många kommentarer om att personalen gör ett gott arbete med deras barn. Det enda som det

18 fanns kritiska röster mot var att de vuxna borde finnas ute i större utsträckning bland barnen på raster. 6.1 Trygghet Känner du dig trygg i skolan? Namn Antal % A. Alltid 69 54,8 B. Ofta 46 36,5 C. Sällan 11 8,7 D. Aldrig 0 0 Total De allra flesta elever trivs bra på skolan. Det är 91,3 % av eleverna svarar att de trivs alltid eller ofta i skolan. Det är en liten minskning från förra året. De flesta har kompisar i den egna klassen eller på skolan. (97.6 %). Kommentarer: Det går inte att förbättra resultatet till Alltid. Ibland vill man vara ensam och tänka. Lärarna märker inte alltid att det är bråk för det är med ord. Det skulle bli bättre med en lekplats till. Det skulle bli bättre genom att fixa saker för de äldre. Många barn vill vara ute mer, även på lektionstid. Jag har många kompisar från andra klasser så jag har ofta kompis på rasterna. Elever 1-6 Åtgärder från Eleverna säger själva att de kan vara mer justa, vara kompisar, prata snällt, räkna till 10 när man blir arg och att inte slåss. Pedagogerna anser att de ska prata mer om respekt i klasserna, ha mer massage och göra LQ-övningar om respekt. Man behöver arbeta mer med LQ och hjälpa och stötta varandra i värdegrundsarbetet. Arbetet som kamratstödjarna gör på skolan, är en tillgång i skolans förebyggande arbete. De har fått utbildning under vårterminen och man har fått fler frivilliga elever att delta. Hur har det gått? Vi arbetar med Lions Quest i alla klasserna. Barnen vet teoretiskt hur man ska vara mot varandra. Men praktiskt har de svårt för att genomföra LQ-tankarna. Barnen tycker att det känns tryggt med kamratstödjarna. Intresset för att vara kamratstödjare har sjunkit igen. Det kan bero på att det inte har varit någon utbildning och uppföljning efter en viss period i år. Vaktande lärare har sällan sett kamratstödjarna ute. Ska vi fortsätta att ha Kamratstödjare? En trivselenkät med Esmaker-programmet har genomförts bland de äldre eleverna. De yngre barnen svarar varje höst och vår på en pappersenkät om hur de trivs på skolan. Resultatet av dessa visar att de flesta elever trivs bra och har många kompisar. Samtal har genomförts med elever som har angett att de känner sig utsatta

19 Åtgärder för Fortsätta med alla förebyggande åtgärder för att få ett bra klimat. Ta upp frågan om språkbruket på skolan. Ordna en värdegrundskväll med föräldrar, där man kan diskutera vad skolan och hemmen kan bidra med för att förbättra trivseln. 6.2 Delaktighet/ Inflytande Får du vara med och bestämma hur ni ska arbeta i skolan? ( Vilka arbetssätt ni ska använda) Namn Antal % A. Alltid 25 19,8 B. Ofta 77 61,1 C. Sällan 21 16,7 D. Aldrig 3 2,4 Total På föregående års enkät frågade man om eleverna är med och planerar sitt arbete. Då var det de yngre som tyckte att de fick planera ganska mycket medan de äldre eleverna upplevde att de fickvara med och planera lite. I år är frågan formulerad på ett annorlunda sätt. De flesta eleverna känner att de OFTA får vara med och bestämma. Speciellt när det gäller raster, elevråd och klassråd. Det är roligt att se att även de äldre eleverna tycker att de ofta får bestämma! På frågan vad man ska göra för att de ska bli bättre tycker några att det är bra med en planeringsbok som man har i klass1, 2, och 3 Det är bra att lärarna bestämmer mest. De är ju de som vet vad vi ska lära oss. Fröknarna måste bestämma mest! Elev F-3 Åtgärder från Eleverna vet inte riktigt vad inflytande är eller när de har inflytande. Det behöver tydliggöras. Skapa tillfälle till diskussioner och planering. Prata mer i klasserna om vad eleverna kan vara med och planera. Gör en inventering om vad eleverna tycker att de kan påverka. Fråga vad de tycker de kan vara med och bestämma och prata om vad ordet bestämma betyder. Hur har det gått?

20 Personalen bland de yngre barnen har försökt att tydliggöra begreppet elevinflytande i vardagen. De yngre associerar mer till leken när det gäller elevinflytande. Personalen bland de äldre eleverna har inte medvetet gjort något åt dessa frågor. Åtgärd Det är viktigt att klasserna diskutera dessa frågor även i fortsättningen för att få en större medvetenhet bland eleverna. Diskutera på vilket sätt eleverna kan känna sig delaktiga. 6.3 Lärande Är du nöjd med arbetet du gör på lektionerna i skolan? Namn Antal % A. Alltid 45 35,7 B. Ofta 73 57,9 C. Sällan 8 6,3 D. Aldrig 0 0 Total Förra året visade det sig att 47,4 % av de yngre eleverna svarar att de är helt nöjda med sina resultat, medan 17,5 % av de äldre svarar detsamma. De äldre var mer kritiska. Årets resultat visar på liknande siffror. Det är de yngre eleverna som alltid är nöjd med sina resultat (47 %) medan det är 28% av de äldre barnen som alltid är nöjda med sina resultat. Vilka kan orsakerna vara? Dåligt självförtroende, jämförelse med varandra, arbetsro? Kommentarer från eleverna: Jag är inte så koncentrerad på lektionerna. Jag ganska nöjd, men dom kan prata mycket. Jag har dåligt självförtroende. Roligare böcker.. När jag är klar före personen som sitter bredvid mig så är jag nöjd! Elever 4-6 För övrigt vad det gäller lärande. Alla utom 2 elever vet att de har en Portfolio. Alla utom 3 elever vet att de har jobbat med, vatten, energi, kretslopp, hälsa och kroppen. De flesta får hjälp när man tycker att något är svårt. 86% av eleverna tycker att IUP beskriver vad du är bra på och vad du kan förbättra. Kommentarer: IUP är bra för den visar vad man måste lära sig. Jobba mer med IUP.. Lätt att veta hur det går i skolan. Elever

21 Åtgärd Stärka elevernas självförtroende, genom att tydligt beskriva deras starka sidor och aktivt jobba med deras svaga sidor. Ge positiv feedback oftare. Skapa en bra arbetsro, så att eleverna kan koncentrera sig mer och genom det prestera bättre och bli mer nöjd med sig själv. 6.4 Utvärdering Är du med och utvärderar arbetet du gör i skolan? (genom att exempelvis prata om vad som varit bra eller mindre bra med det ni gjort på lektionerna) Namn Antal % A. Alltid 13 17,3 B. Ofta 46 61,3 C. Sällan 14 18,7 D. Aldrig 2 2,7 Total Förra året tyckte de flesta att de är med och utvärderar sitt arbete ganska mycket. De var 50% av de äldre eleverna ansåg att de utvärderar sitt arbete lite. Det var 5.3 % av de yngre eleverna som inte alls tyckte att de utvärderar sitt arbete. Vid årets undersökning ställdes denna fråga inte till de yngre eleverna. Det har inte gjorts någon speciell åtgärd för att förbättra resultatet. Men årets resultat visar att man i större utsträckning låter eleverna utvärdera sitt arbete. Men det är bara 9 st. som säger att de alltid utvärderar. De allra flesta som går på fritids tycker att de är med och utvärderar sitt arbete på fritids. Kommentarer: Jag tror ganska ofta. När vi är klara med arbeten börjar vi nästan alltid på ett nytt. Ja vi har väl gjort det nån gång. Elever 4-6 Vad kan man göra för att eleverna känner att de alltid utvärderar sitt arbete? Åtgärd Låt utvärderingen bli en naturlig del av undervisningen. Efter ett avslutat arbetsområde eller mitt under arbetet låta eleverna ställa sig dessa frågor: Hur går det? Vad gick bra? Vad är det som jag kan förbättra?