Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom diabetes

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom diabetes"

Transkript

1 Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom diabetes

2 Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär att du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. Artikelnr Publicering februari

3 Förord Förra årets öppna jämförelse och utvärdering av psykiatriområdet visade att det är viktigt att analysera den somatiska vården och sjukligheten för personer som har samtidig psykisk sjukdom. I en serie av rapporter kommer den somatiska vården och sjukligheten vid olika sjukdomstillstånd att närmare granskas för personer med eller utan samsjuklighet i psykisk sjukdom. Föreliggande rapport analyserar vården och sjukligheten vid diabetes och är den första att publiceras. Huvudförfattare och projektledare har varit Peter Salmi vid Enheten för Epidemiologi. I arbetsgruppen har Emma Björkenstam, Gudrun Jonasdottir- Bergman, Ingrid Kalicka, Birgitta Lindelius, Rickard Ljung, Pinelopi Lundqvist, Gunilla Ringbäck Weitoft och Mats Talbäck ingått. Mikael Fabel har varit informatör. Birgitta Stegmayr Enhetschef Enheten för Epidemiologi Avdelningen för Statistisk och Utvärdering 3

4 4

5 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 7 Inledning 8 Bakgrund 8 Studiens syfte och genomförande 8 Resultat och diskussion 10 Blodfettsänkande läkemedel 10 Amputation 10 Dödlighet 12 Slutsatser 15 Metodbeskrivning 16 Referenser 17 5

6 6

7 Sammanfattning Socialstyrelsen publicerade 1 juli 2010 en öppen jämförelse och utvärdering av den psykiatriska vården i Sverige [1]. I utvärderingen framkom resultat som bland annat visar på ökad dödlighet i somatiska sjukdomar för personer med samtidig psykisk sjukdom. Socialstyrelsen bedömer det som angeläget att följa upp rapporten och närmare studera den somatiska vården och sjukligheten för personer med psykisk sjukdom. I föreliggande registerbaserade studie har Socialstyrelsen utökat och fördjupat analyserna genom att studera hälsoutfall, inklusive dödlighet, och läkemedelsanvändning vid diabetessjukdom hos personer med psykiatriska diagnoser. Rapporten är den första att publiceras och kommer att följas av flera studier där hälsoutfall, läkemedelsanvändning och tillgänglighet till olika vårdåtgärder studeras inom olika sjukdomsområden för personer med psykisk sjukdom. Resultaten i denna studie visar att det fanns tydliga skillnader i hälsoutfall och läkemedelsanvändning mellan diabetespatienter med eller utan samsjuklighet i psykisk sjukdom. Diabetespatienter med psykisk sjukdom hade i lägre utsträckning än övriga patienter hämtat ut receptbelagda blodfettsänkande läkemedel mot blodfettsrubbningar vid diabetes. Gruppen av psykiskt sjuka patienter hade också en förhöjd risk för amputation av delar av benet på grund av allvarlig komplikation till sin diabetes. Slutligen, diabetespatienter med samtidig psykisk sjukdom hade en ökad dödlighet, även då självmord och skadehändelser med oklar avsikt exkluderades från analyserna. Resultaten som presenteras i rapporten visar att samtidig psykisk sjukdom hos diabetiker ökade risken för sämre hälsoutfall och mindre användning av blodfettsänkande medicin. De bakomliggande orsakerna till dessa skillnader kan vara flera men det är rimligt att på ett mer generellt plan anta att diabetessjukdom upptäcks senare hos personer med psykisk sjukdom och att tillgången till diabetesvård och läkemedel av olika orsaker inte når dessa personer i samma utsträckning som övriga. 7

8 Inledning Bakgrund Socialstyrelsen genomförde under våren 2010 för första gången en öppen jämförelse och utvärdering av den vuxenpsykiatriska vården med utgångspunkt i God vård och omsorg [1]. I rapporten presenteras resultat som visar på en ojämlikhet i dödlighet i olika somatiska sjukdomar mellan patienter med eller utan samtidig psykisk sjukdom. Rapporten visar också att personer med psykiatriska diagnoser oftare än övriga slutenvårdas för somatiska sjukdomar som bör kunna behandlas i den öppna vården. Detta skulle kunna tyda på ett sämre omhändertagande inom den somatiska öppenvården för psykiskt sjuka personer. Resultaten stöds av liknande resultat från vetenskapliga studier och ett flertal vetenskapliga artiklar har publicerats internationellt vilka beskriver skillnader i somatisk vård och dödlighet mellan personer med eller utan samtidig psykisk sjukdom [2,3,4,5]. Socialstyrelsen har därför bedömt det som viktigt att följa upp den öppna jämförelsen och utvärderingen genom att närmare studera den somatiska vården för personer med psykisk sjukdom. Denna rapport utökar och fördjupar analyserna i en registerbaserad studie av den somatiska vården och sjukligheten vid samtidig psykisk sjukdom. Rapporten är den första i en serie av kommande rapporter där olika sjukdomsområden granskas med avseende på hälsoutfall, inklusive dödlighet, läkemedelsanvändning och tillgänglighet till vårdåtgärder. I denna rapport undersöks personer med diabetes med fokus på hälsoutfall och läkemedelsanvändning. Studiens syfte och genomförande Rapporten syftar till att ge en tydligare bild av hur den somatiska vården och sjukligheten ser ut för diabetespatienter med eller utan samtidig psykisk sjukdom. De personer som inkluderats i studien är personer med diabetes i åldrarna år. Baserat på tidigare vårdkontakter och psykiatriska diagnoser har vissa av patienterna också klassificerats som att ha samtidig psykisk sjukdom, antingen i psykossjukdom eller i depressions- och ångestsjukdomar. Även diabetespatienter med missbruksdiagnoser, det vill säga där psykisk sjukdom har orsakats av alkohol eller narkotika, ingår i studien. Datakällorna har varit hälsodataregistren och dödsorsaksregistret vid Socialstyrelsen. De variabler som studerats är risk för död eller amputation av delar av benet på grund av komplikation till diabetes. Den ökade risken för dödlighet eller amputation har beräknats med en regressionsanalys som i sammanhanget möjliggör beräkning av incidens (av dödlighet eller amputation) under specifik tidsperiod. Tillgången till receptbelagd blodfettsänkande medicin på grund av diabetessjukdom har studerats genom att beräkna andelen 8

9 patienter som hämtat ut medicinen minst en gång under ett år. I studien redovisas också data som är av relevans för tolkningen av resultaten, exempelvis vårdtider och dödsorsaker. Under rubriken Metodbeskrivning i slutet av rapporten beskrivs studiens metoder mera i detalj. 9

10 Resultat och diskussion Blodfettsänkande läkemedel Det är vanligt att personer med diabetes typ 2 får blodfettsrubbningar i form av ökade lipidvärden vilket på sikt leder till ökad risk för hjärtkärlsjukdom. Det är därför viktigt att behandla ökade värden av lipider med blodfettsänkande medicin, särskilt hos patienter med flera riskfaktorer som exempelvis högt blodtryck och rökning. I Tabell 1 redovisas andel diabetespatienter som minst en gång hämtat ut receptbelagda blodfettsänkande läkemedel under Det framgår av tabellerna att patienter med psykisk sjukdom genomgående hämtade ut läkemedel i lägre utsträckning än övriga diabetiker (referensgrupperna). Om detta beror på att psykiskt sjuka patienter inte hämtat ut förskrivna recept eller om recept inte förskrivits inom hälso- och sjukvården går inte att svara på i denna studie. Psykisk sjukdom är ofta förknippad med en rad olika levnadsvillkor som leder till livsstilsfaktorer som ökar riskerna för ohälsa, och skillnaderna i läkemedelsanvändning mellan psykiskt sjuka diabetespatienter och övriga är därför viktiga att uppmärksamma. En större andel patienter med psykisk sjukdom, jämfört med övriga, borde stå på blodfettsänkande medicinering sett utifrån riskfaktorerna. Tabell 1. Andel (%) diabetespatienter som hämtat ut blodfettsänkande läkemedel. Patienter Män Kvinnor Referens (ingen psykiatrisk diagnos) Depression/ångest Psykos Referens (ingen missbruksdiagnos) Alkohol Narkotika Datakälla: Läkemedelsregistret (2006), Socialstyrelsen. Amputation En allvarlig komplikation vid diabetes är nedsatt perifer blodcirkulation i benen. Komplikationen kan vara livshotande och behandlas i svåra fall med amputation av delar av benet. Amputation av delar av benet, särskilt ovan fotled, kan tyda på för sent insatta vårdåtgärder. 10

11 Tabell 2. Antal personer med diabetes som amputerats på grund av komplikation vid diabetessjukdom i förhållande till totala antalet patienter i gruppen. Patienter Män Kvinnor Antal patienter Referens (ingen psykiatrisk diagnos) Depression/ångest Psykos Referens (ingen missbruksdiagnos) Alkohol Narkotika Datakälla: Patientregistret ( ), Socialstyrelsen Tabell 2 visar antalet patienter som amputerats medan Tabell 3 visar relativa risken för amputation i grupperna under uppföljningstiden. I Tabell 3 framgår att diabetespatienter med psykisk sjukdom löpte klart ökade risker att amputeras med undantag av patienter med psykossjukdom. Till exempel löpte de som har depressions- och ångestsjukdomar fyra gånger högre risk att amputeras än de diabetiker som inte är psykiskt sjuka. Antalet amputationer var generellt få eller mycket få i grupperna med psykisk sjukdom vilket ökar osäkerheten i riskanalysen. Detta ska dock ställas i relation till cirka 550 amputationer i respektive referensgrupp. I sammanhanget är det noterbart att rökning påtagligt ökar risken för amputation. Då psykiskt sjuka personer generellt röker i större utsträckning än övriga ökar risken för amputation vid diabetessjukdom för dessa personer. Det är därför särkilt viktigt att uppmärksamma behovet av speciella åtgärder för rökstopp för gruppen av diabetespatienter med psykisk sjukdom. Tabell 3. Relativa risker för amputation hos diabetespatienter med psykisk sjukdom jämfört med patienter utan psykisk sjukdom. Patienter IRR (95 % KI)* Referens (ingen psykiatrisk diagnos) 1.0 Depression/ångest 4.0 ( ) Psykos 0.4 ( ) Referens (ingen missbruksdiagnos) 1.0 Alkohol 4.6 ( ) Narkotika 8.8 ( ) Siffrorna i tabellen kan utläsas som gånger ökad risk för amputation jämfört med respektive referensgrupp av diabetespatienter (där osäkerheten i analysen skattats med ett 95 % konfidensintervall och där ett konfidensintervall > 1 är statistiskt signifikant). Relativa riskerna är justerade för ålder och kön samt för interaktionen mellan psykiatriska diagnoser och missbruksdiagnoser. *IRR= incidence rate ratio, KI=konfidensintervall. Datakälla: Patientregistret ( ), Socialstyrelsen. 11

12 Patienter med psykossjukdom hade paradoxalt inte en ökad risk för amputation jämfört med övriga psykiskt sjuka diabetiker. Även om resultatet baseras bara på en amputation inom denna grupp, hade dessa patienter i studien långa slutenvårdstider på grund av sin psykossjukdom och hade därmed troligen mer kontakt med sjukvården än övriga psykiskt sjuka patienter. Möjligen fanns då chans till tidig upptäckt och behandling av exempelvis fotsår som ökar risken för amputation. Tabell 4 visar vårdtid för respektive grupp på grund av somatisk eller psykisk sjukdom, och visar att diabetespatienter med psykossjukdom hade långa vårdtider på grund av sin sjukdom. Tabellen visar också att patienter med samsjuklighet i psykisk sjukdom hade längre vårdtider även på grund av somatisk sjuklighet än övriga diabetespatienter. Tabell 4. Genomsnittliga vårdtider (dagar) för diabetespatienter på grund av somatisk eller psykisk sjukdom under perioden Patienter Referens* Somatisk vårdtid (dagar) Psykiatrisk vårdtid (dagar) Män 9 0 Kvinnor 9 0 Depression/ångest Män Kvinnor Psykos Män Kvinnor Alkohol Män 24 7 Kvinnor 24 8 Narkotika Män 30 8 Kvinnor 42 5 *Referensen utgörs av diabetespatienter som kommer från referensgrupperna av diabetespatienter med frånvaro av psykiatrisk diagnos respektive missbruksdiagnos. Datakälla: Patientregistret ( ), Socialstyrelsen. Dödlighet I den tidigare publicerade öppna jämförelsen och utvärderingen framkom data som tyder på en överdödlighet hos patienter med psykisk sjukdom. Överdödligheten berodde inte endast på fler självmord hos personer med psykisk sjukdom utan var också relaterad till dödlighet i somatisk sjukdom. Tabell 5 visar underliggande dödsorsaker för patienterna i studien och den ålder de avled i. Diabetespatienter med psykisk sjukdom var genomgående yngre vid tidpunkten för död. 12

13 Tabell 5. Medelålder vid tidpunkt för död och underliggande dödsorsaker (%) för diabetespatienter med eller utan samtidig psykisk sjukdom. Alkohol Patienter Ålder Diabetes Hjärtsjukdom Självmord** Annat Referens* Män Kvinnor ,5 0,5 77 Depression/ångest Män Kvinnor Psykos Män Kvinnor Alkohol Män Kvinnor Narkotika Män Kvinnor *Referensen utgörs av diabetespatienter som kommer från referensgrupperna av diabetespatienter med frånvaro av psykiatrisk diagnos respektive missbruksdiagnos. **Inom självmord inkluderas även fall där skadehändelserna är av oklar avsikt. Datakälla: Dödsorsaksregistret ( ), Socialstyrelsen. I Tabell 6 visas relativa risken för död då självmord och skadehändelser med oklar avsikt exkluderats från analyserna. Det framgår att risken för död var klart förhöjd för diabetespatienter med psykisk sjukdom. Resultaten ger tillsammans med Tabell 5 stöd för att överdödligheten kan förklaras olika beroende på grupp. Exempelvis var alkoholrelaterad död mycket hög för diabetespatienter i gruppen med samtidigt alkoholmissbruk. I andra grupper av personer med samtidig psykisk sjukdom tenderade dock många fler att avlida till följd av sin diabetes och i någon mån i hjärtsjukdom jämfört med motsvarande siffror i referensgruppen. Detta skulle kunna vara en fingervisning om att själva diabetessjukdomen inte behandlats adekvat hos dessa psykiskt sjuka diabetespatienter vilket troligen ökat risken för tidig död. 13

14 Tabell 6. Relativa risken för död hos diabetespatienter med psykisk sjukdom jämfört med patienter utan psykisk sjukdom, exklusive självmord och skadehändelser med oklar avsikt. Patienter IRR (95 % KI)* Referens (ingen psykiatrisk diagnos) 1.0 Depression/ångest 2.2 ( ) Psykos 2.6 ( ) Referens (ingen missbruksdiagnos) 1.0 Alkohol 4.2 ( ) Narkotika 5.5 ( ) Siffrorna i tabellen kan utläsas som gånger ökad risk för död jämfört med respektive referensgrupp av diabetespatienter (där osäkerheten i analysen skattats med ett 95 % konfidensintervall och där ett konfidensintervall > 1 är statistiskt signifikant). Relativa riskerna är justerade för ålder och kön för samt för interaktionen mellan psykiatriska diagnoser och missbruksdiagnoser. *IRR= incidence rate ratio, KI=konfidensintervall. Datakälla: Patientregistret ( ), Socialstyrelsen. 14

15 Slutsatser Rapporten belyser skillnader i hälsoutfall och läkemedelsanvändning mellan diabetespatienter med eller utan samtidig psykisk sjukdom. Resultaten visar tydligt att risken för död och amputation av delar av benet påverkades av om patienten hade samsjuklighet i psykisk sjukdom eller inte, och där ett sämre utfall alltså var associerat med psykisk sjukdom. Även skillnader i läkemedelsanvändning mellan patienterna var uppenbara. Andelen patienter som hämtat ut blodfettsänkande medicin var lägst bland de som är psykiskt sjuka. Förklaringarna till sämre hälsoutfall och lägre läkemedelsanvändning hos diabetespatienter med samsjuklighet i psykisk sjukdom kan vara flera. En aspekt att beakta är om somatisk sjukdom hos psykiskt sjuka personer upptäcks i ett senare skede av olika skäl, exempelvis genom en oförmåga hos patienten att söka vård. En annan aspekt är om patienten erbjuds bra vård eller ordineras läkemedel när han eller hon väl söker vård. Det kan vara så att patienten erbjuds en god vård och ordineras läkemedel men att psykiskt sjuka patienter har sämre förutsättningar att ta emot vården och följa ordinationer. Slutligen är det viktigt att uppmärksamma att skillnaderna mellan diabetespatienter med eller utan psykisk sjukdom kan ha att göra med att omhändertagandet inom den somatiska vården verkligen är sämre eller inte fungerar adekvat för personer med psykiskt sjukdom. Detta skulle till exempel kunna förklaras av att läkare begränsar sig till sin specialitet, eller att somatiska sjukdomar betraktas som sekundära till eller är skymda bakom en psykisk symtombild och därför inte uppmärksammas i ett tidigare skede [6,7]. Socialstyrelsen konstaterar att hälso- och sjukvården, oavsett orsakerna till ojämlikheterna i hälsoutfall och läkemedelsanvändning, har ett stort ansvar att nå gruppen av personer med somatisk sjuklighet och samtidig psykisk sjukdom. En utvecklad samverkan mellan olika vårdinstanser torde vara en central fråga i sammanhanget för att omhändertagandet för denna grupp av personer inom vården också ska kunna fungera väl. Under våren 2011 kommer ytterligare rapporter där Socialstyrelsen fortsätter att studera hur den somatiska vården och sjukligheten inom olika sjukdomsområden ser ut för patienter med psykisk sjukdom. 15

16 Metodbeskrivning Studiepopulationen, det vill säga patienter med diabetes, har definierats som personer som enligt läkemedelsregistret hämtat ut diabetesmedicin (ATCkod A10) minst en gång under Användning av blodfettsänkande läkemedel (ATC-kod C10) definierades på motsvarande sätt. Baserat på tidigare vårdtillfällen i patientregistret, definierades de diabetespatienter som också hade psykisk sjukdom. Personer med minst två slutenvårdstillfällen med psykiatrisk diagnos eller missbruksdiagnos under identifierades. Därefter klassificerades personerna att ingå i följande grupper: 1) ångest/depression (ICD10: F300, F301, F308, F309, F40- F48, F60, F61; ICD9: 300, 301, 311), 2) psykos (ICD10: F20-F29, F302, F312, F315, F323, F333; ICD9: ), 3) alkohol (ICD10: F10; ICD9: 303), 4) narkotika (ICD10: F11-F16, F19; ICD9: 304, 304G). Vid de tillfällen då en och samma patient hade två olika vårdtillfällen, inom diagnosgrupperna 1-2 eller 3-4 ovan, det vill säga antingen a) en för psykossjukdom och en för depressions- och ångestsjukdom eller b) en för alkohol och en för narkotika, klassificerades patienten att ingå i psykos-gruppen respektive narkotika-gruppen. Vid de tillfällen en person hade ett ensamt vårdtillfälle för någon av de beskrivna diagnoserna under och där vårdtillfället översteg minst trettio dagar klassificerades personen att också ingå i relevant diagnosgrupp. Övriga diabetespatienter definierades som två referensgrupper, det vill säga diabetespatienter med frånvaro av psykiatrisk diagnos respektive frånvaro av missbruksdiagnos. Studiepopulationen följdes under perioden med avseende på dels död enligt dödsorsaksregistret, dels amputation enligt patientregistret (operationskoder: NHQ09, NHQ11, NGQ09, NGQ11, NGQ99,NFQ09, NFQ19, NFQ99, NEQ19, NEQ99). Risktiden i antal dagar från 1 januari 2007 till respektive utfall eller 31 december 2009 beräknades. Analysen utfördes med en regressionsmodell [8] där kvoten mellan gruppernas incidens, antalet patienter som dör respektive amputeras per tidsenhet, beräknades. Modellen ger en skattning av den ökade risken för död respektive amputation mellan de olika grupperna av diabetespatienter med psykisk sjukdom och referensgrupperna (diabetespatienter utan psykiatriska diagnoser eller missbruksdiagnoser). Kön och ålder är inkluderade i modellen som förklarande variabler för att justera för skillnader i kön- och åldersfördelning mellan grupperna. Eftersom samsjuklighet kan finnas mellan en psykiatrisk diagnos, som till exempel depression och en missbruksdiagnos som till exempel alkohol, justerade modellen också för sådan samsjuklighet vid riskanalyserna. 16

17 Referenser 1. Öppna jämförelser och utvärdering 2010 Psykiatrisk vård. Socialstyrelsen; Munk Laursen T, Munk-Olsen T, Agerbo E, Gasse C, Bo Mortensen P. Somatic hospital contacts; invasive cardiac procedures, and mortality from heart disease in patients with severe mental disorder. Arch Gen Psychiatry 2009; 66(7): Howard LM, Barley EA, Davies E, Rigg A, Lempp H, Rose D, Taylor D, Thornicroft G. Cancer diagnosis in people with severe mental illness: practical and ethical issues. The Lancet 2010; 11(8): Sullivan G, Han X, Moore S, Kotrla K. Disparities in hospitalization for diabetes among persons with and without co-occurring mental disorders. Psychiatric Services 2006; 57(8): Vinogradova Y, Coupland C, Hippisley-Cox J, Whyte S, Penny C. Effetcs of severe mental illness on survival of people with diabetes. Br J Psychiatry 2010; 197(4): Svedberg P, Salmi P, Hagberg J, Lundh G, Linder J, Alexanderson K. Does multidisciplinary assessment of long-term sickness absentees result in modification of sick-listing diagnoses? Scand J Public Health 2010; 38(6): Kallioinen M, Bernhardsson J, Grohp M, Lisspers J, Sundin Ö. Psykisk ohälsa stort problem hos primärvårdens patienter. Läkartidningen 2010; 107(23): Frome EL, Checkoway H. Epidemiologic programs for computers and calculators. Use of poisson regression models in estimating incidence rates and ratios. Am J Epidemiol 1985; 121(2):

Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom stroke

Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom stroke Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom stroke Citera gärna Socialstyrelsens rapporter och uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär

Läs mer

Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom cancer

Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom cancer Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom cancer Citera gärna Socialstyrelsens rapporter och uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär

Läs mer

Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom akut hjärtinfarkt

Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom akut hjärtinfarkt Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom akut hjärtinfarkt Citera gärna Socialstyrelsens rapporter och uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten.

Läs mer

Levnadsvillkoren försf. rsämras... Mårten Gerle Sakkunnig psykiatrisk hälso- och sjukvård marten.gerle@socialstyrelsen.se

Levnadsvillkoren försf. rsämras... Mårten Gerle Sakkunnig psykiatrisk hälso- och sjukvård marten.gerle@socialstyrelsen.se Levnadsvillkoren försf rsämras... Mårten Gerle Sakkunnig psykiatrisk hälso- och sjukvård marten.gerle@socialstyrelsen.se ... även efter dödend den Lise-Lotte Nilsson och Bengt Lögdberg konstaterar att

Läs mer

Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom förlossning

Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom förlossning Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom förlossning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får

Läs mer

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin.

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin. 3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande Andel i befolkningen, 16 84 år, som med hjälp av frågeinstrumentet GHQ12 har uppskattats ha nedsatt psykiskt välbefinnande Täljare: Antal individer i ett urval av

Läs mer

Öppna jämförelser av missbruksoch beroendevården 2015

Öppna jämförelser av missbruksoch beroendevården 2015 Öppna jämförelser av missbruksoch beroendevården 2015 Åtta nya indikatorer baserade på registerdata Resultat för 8 nya registerbaserade indikatorer Presentationen avser indikatorer om läkemedelsuttag,

Läs mer

Äldres behov av psykiatrisk vård och stöd

Äldres behov av psykiatrisk vård och stöd Äldres behov av psykiatrisk vård och stöd Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella

Läs mer

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4 Indikatorer Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4 1 Innehållsförteckning Generella indikatorer... 4 Indikator 1.1: Självmord i befolkningen... 4 Indikator 1.2: Överdödlighet

Läs mer

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Indikatorer Bilaga Preliminär version Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Förskrivning av centralstimulantia vid adhd. Utvecklingen från 2006 till 2013

Förskrivning av centralstimulantia vid adhd. Utvecklingen från 2006 till 2013 Förskrivning av centralstimulantia vid adhd Utvecklingen från 2006 till 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men

Läs mer

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 2 Indikatorbeskrivningar

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 2 Indikatorbeskrivningar Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Bilaga 2 Indikatorbeskrivningar 2 Innehåll Innehåll 3 Indikatorbeskrivningar 5 Självmord och dödsfall med oklart uppsåt

Läs mer

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram 2 Innehåll Indikatorer 5 Depression och ångestsyndrom vårdens processer och resultat

Läs mer

Rubriktext. Vårdbehov i Västra Götaland. - Somatisk vård och hälsoutfall vid samtidig psykisk sjukdom. eventuell underrubrik. Rapport

Rubriktext. Vårdbehov i Västra Götaland. - Somatisk vård och hälsoutfall vid samtidig psykisk sjukdom. eventuell underrubrik. Rapport Rubriktext eventuell underrubrik Vårdbehov i Västra Götaland - Somatisk vård och hälsoutfall vid samtidig psykisk Rapport 2016-02-29 Vårdbehov i VG http://analyshsa.vgregion.se Rapportförfattare Jarl Torgerson,

Läs mer

Utvärdering av måttet Undvikbar slutenvård

Utvärdering av måttet Undvikbar slutenvård Utvärdering av måttet Undvikbar slutenvård Författare: Johan Lyth, Erik Fransson, Annette Johansson, Karin Sörbin, Ann-Britt Wiréhn Datum: Augusti 2016 www.regionostergotland.se Sammanfattning Undvikbar

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Patienter med bipolär/unipolär sjukdom och schizofreni som gör suicidförsök löper stor risk för suicid

Patienter med bipolär/unipolär sjukdom och schizofreni som gör suicidförsök löper stor risk för suicid Patienter med bipolär/unipolär sjukdom och schizofreni som gör suicidförsök löper stor risk för suicid Utvecklingsenheten Layout: Tina Ehsleben, Kriminalvårdens Utvecklingsenhet, 2010 Tryckning: Kriminalvårdens

Läs mer

Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven

Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven Måns Rosén Epidemiologiskt centrum Socialstyrelsen Register som finns på Epidemiologiskt Centrum Cancerregistret Medicinska födelseregistret

Läs mer

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012 Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats

Läs mer

Barn som anhöriga till patienter i vården hur många är de?

Barn som anhöriga till patienter i vården hur många är de? Barn som anhöriga till patienter i vården hur många är de? Anders Hjern barnläkare, professor Att studera barns hälsa med hjälp av register De nordiska ländernas personnummer ger en unik möjligt att följa

Läs mer

Benamputationer i Sverige = Lika för alla? Anton Johannesson Ortopedingenjör, Med Dr.

Benamputationer i Sverige = Lika för alla? Anton Johannesson Ortopedingenjör, Med Dr. Benamputationer i Sverige = Lika för alla? Anton Johannesson Ortopedingenjör, Med Dr. Friskrivningsklausul Denna sammanfattning, om inte annat anges, av amputationsstatistik i Sverige är tagen från Socialstyrelsen

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Registerstudier av svenska militära utlandsveteraner

Registerstudier av svenska militära utlandsveteraner Registerstudier av svenska militära utlandsveteraner Aux Analysis Military www.auxmilitary.se REGISTERSTUDIER AV SVENSKA MILITÄRA UTLANDSVETERANER I denna broschyr presenteras resultat från registerstudier

Läs mer

Sjukskrivning i psykiska diagnoser och risk för att få sjuk- eller aktivitetsersättning eller för förtida död

Sjukskrivning i psykiska diagnoser och risk för att få sjuk- eller aktivitetsersättning eller för förtida död 7 Delrapport 7 i projekt om kvinnors och mäns sjukfrånvaro Sjukskrivning i psykiska diagnoser och risk för att få sjuk- eller aktivitetsersättning eller för förtida död Ellenor Mittendorfer Rutz Linnea

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Gunilla Benner Forsberg Datum: Diarienummer:

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Gunilla Benner Forsberg Datum: Diarienummer: Bilaga 8. Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa Stockholms läns analyser 2016 Personer över 65 år med psykisk ohälsa/som riskerar att få psykisk ohälsa 2016-10-20 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer

Cancerlarmet. Ragnar Westerling Professor i socialmedicin

Cancerlarmet. Ragnar Westerling Professor i socialmedicin Cancerlarmet Ragnar Westerling Professor i socialmedicin Momentets syfte Hur kan man värdera vilken stöd som finns för uppmärksammade cancerrisker? Hur kan man analysera om det finns en ökad sjukdomrisk

Läs mer

Vårt sjukvårdsuppdrag. Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010. Medellivslängden i Sverige 2011-01-18. Åldersstruktur Epidemiologi

Vårt sjukvårdsuppdrag. Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010. Medellivslängden i Sverige 2011-01-18. Åldersstruktur Epidemiologi Vårt sjukvårdsuppdrag Åldersstruktur Epidemiologi Immigration Födelsetal Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010 Källa: SCB Figur 2:1 Medellivslängden i Sverige Källa: SCB. Figur 3:1 1 Spädbarnsdödligheten

Läs mer

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer

Läs mer

EPIDEMIOLOGI. Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell)

EPIDEMIOLOGI. Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell) EPIDEMIOLOGI Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell) Läran om utbredningen av och orsakerna till hälsorelaterade tillstånd eller förhållanden i specifika populationer och tillämpningen

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Unga vuxna med aktivitetsersättning: risk för suicidförsök och suicid

Unga vuxna med aktivitetsersättning: risk för suicidförsök och suicid Unga vuxna med aktivitetsersättning: risk för suicidförsök och suicid Ulf Jonsson, Ellenor Mittendorfer-Rutz, Linnea Kjeldgård, Kristina Alexanderson Underlagsrapport till den parlamentariska socialförsäkringsutredningen,

Läs mer

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Avd för psykiatri, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vad är samsjuklighet? klienter och patienter

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Den medicinska kunskapen och den medicinska teknologin (arbetsmetoder, utrustning

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Nationella riktlinjer Utvärdering Diabetesvård. Landstingsprofiler Bilaga 3

Nationella riktlinjer Utvärdering Diabetesvård. Landstingsprofiler Bilaga 3 Nationella riktlinjer Utvärdering 2015 Diabetesvård Landstingsprofiler Bilaga 3 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Hälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt

Hälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt Hälsorelaterad forskning baserad påp landstingens administrativa databaser Ann-Britt Wiréhn FoU-enheten för f r närsjukvn rsjukvården rden i Östergötlandtland Nationella populationsbaserade register relaterade

Läs mer

Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser

Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser Analys från register i sluten och öppen vård Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport 6 från analysgruppen

Läs mer

De mest sjuka äldre. Avgränsning av gruppen

De mest sjuka äldre. Avgränsning av gruppen De mest sjuka äldre Avgränsning av gruppen Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella

Läs mer

Folkhälsorapport lsorapport 2009

Folkhälsorapport lsorapport 2009 Folkhälsorapport lsorapport 29 Presentation för f r Nätverken N Hälsa och demokrati Uppdrag HälsaH 29-6 6-55 Inger Heimerson Innehåll 1. Folkhälsan i översikt 2. Barns hälsa 3. Ungdomars hälsa 4. Hälsa

Läs mer

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar I många av indikatorerna inom psykiatrin har landstinget resultat i nivå med riket samt inom områdena; typ-1 diabetes, ortopedi, RA samt delvis inom hjärtsjukvård.

Läs mer

Dödsorsaker efter utbildningsnivå 1992 2014. Jesper Hörnblad Avdelningen för statistik och jämförelser Statistik 1 2015-08-18

Dödsorsaker efter utbildningsnivå 1992 2014. Jesper Hörnblad Avdelningen för statistik och jämförelser Statistik 1 2015-08-18 Dödsorsaker efter utbildningsnivå 1992 214 Jesper Hörnblad Avdelningen för statistik och jämförelser Statistik 1 215-8-18 Sammanfattning De totala dödstalen har minskat för samtliga utbildningsgrupper

Läs mer

Barn med psykisk ohälsa

Barn med psykisk ohälsa Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:

Läs mer

Suicidprevention fakta om suicid i Örebro län

Suicidprevention fakta om suicid i Örebro län Suicidprevention fakta om suicid i Örebro län Ungdomar och unga vuxna Tabita Sellin Jönsson Med Dr., Forskare UFC, Institutionen för Hälsa och Medicin, Örebro Universitet Uppföljningsstrateg, Utvecklingsenheten,

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 8 Patientutbildning i grupp en modellbaserad analys

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 8 Patientutbildning i grupp en modellbaserad analys Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Bilaga 8 Patient i grupp en modellbaserad analys Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i smaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Luftvägsinfektioner upprepade kurer

Luftvägsinfektioner upprepade kurer Luftvägsinfektioner upprepade kurer Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär att du måste

Läs mer

Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk

Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk -Ett adopterat barn med en missbrukande biologisk förälder som han eller hon inte växte upp med löper en fördubblad risk att själv bli missbrukare,

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 4 Indikatorbeskrivningar

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 4 Indikatorbeskrivningar Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Bilaga 4 Indikatorbeskrivningar Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du

Läs mer

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning Psykiatriska diagnoser Korta analyser 2017:1 Försäkringskassan Avdelningen för analys och prognos Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning Korta analyser är en rapportserie från Försäkringskassan

Läs mer

Sjukskrivningar och sjukskrivningslängder exempel från projektet korta sjukskrivningar

Sjukskrivningar och sjukskrivningslängder exempel från projektet korta sjukskrivningar Sjukskrivningar och sjukskrivningslängder exempel från projektet korta sjukskrivningar Jenny Hubertsson, Statsvetare, doktorand försäkringsmedicin Ingemar Petersson, Professor i försäkringsmedicin Epi-centrum

Läs mer

Datakällor och definitioner Statistikverktyget- Folkhälsa på karta

Datakällor och definitioner Statistikverktyget- Folkhälsa på karta Datakällor och definitioner Statistikverktyget- Folkhälsa på karta Följande dokument redovisar datakällor och definitioner för indikatorerna i Statistikverktyget på Folkhälsa på karta. Samtliga indikatorer

Läs mer

Delrapport uppdrag 15/14, En handlingsplan för att säkerställa att psykiskt sjuka med somatiska sjukdomar uppmärksammas i vården

Delrapport uppdrag 15/14, En handlingsplan för att säkerställa att psykiskt sjuka med somatiska sjukdomar uppmärksammas i vården Landstingsdirektörens stab Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-05-07 Ert datum Sida 1(1) Referens Diarienummer 150054 Landstingsstyrelsen Delrapport uppdrag 15/14, En handlingsplan för att säkerställa

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2

Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2 Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede Indikatorer Bilaga 2 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier

Läs mer

Fokus på dödlighet efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt

Fokus på dödlighet efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt Fokus på dödlighet efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt november 2012 Andel (%) I Socialstyrelsens rapport Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 2009 redovisas att andel kvinnor

Läs mer

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Finns det skillnader i läkemedelsanvändning mellan utrikes födda och personer födda i Sverige?

Finns det skillnader i läkemedelsanvändning mellan utrikes födda och personer födda i Sverige? Finns det skillnader i läkemedelsanvändning mellan utrikes födda och personer födda i Sverige? Sofie Gustafsson, Lunds universitet Thomas Eriksson, Lunds universitet Bakgrund god hälsa och en vård på lika

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

Alkoholberoende, diagnos

Alkoholberoende, diagnos Alkoholberoende, diagnos I Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer från år 2007 anges att 5 procent av befolkningen beräknas vara alkoholberoende, vilket motsvarar drygt 450 000 personer. (1) Utöver

Läs mer

Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård

Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård Landstinget har goda resultat inom områdena hälsoinriktad vård, intensivvård, ortopedisk sjukvård samt tillgänglighet. I ett flertal indikatorer ligger

Läs mer

Ojämlikhet i hälsa. Sara Fritzell. /

Ojämlikhet i hälsa. Sara Fritzell. / Ojämlikhet i hälsa Sara Fritzell MPH, Med dr. Utredare Socialmedicin, Institutionen för folkhälsovetenskap, KI Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, SLL sara.fritzell@ki.se / sara.fritzell@sll.se

Läs mer

Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens

Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens Anders Håkansson, med dr, leg läkare Beroendecentrum Malmö, Psykiatri Skåne Avd för psykiatri, Lunds universitet Co-morbiditet

Läs mer

Epidemiologi/ Evidensbaserad medicin Del 4

Epidemiologi/ Evidensbaserad medicin Del 4 ehälsoinstitutet Epidemiologi/ Evidensbaserad medicin Del 4 Grundläggande farmakoterapi Tora Hammar, tora.hammar@lnu.se Fil. Dr biomedicinsk vetenskap, leg. receptarie Del 4 Informationskällor Läkemedelsregistret

Läs mer

Epidemiologi 1. Ragnar Westerling

Epidemiologi 1. Ragnar Westerling Epidemiologi 1 Ragnar Westerling Epidemiologi Läran om sjukdomars utbredning i befolkningen Epi bland Demo folk Logi läran om Epidemiologi Svarar på frågor om tid, plats, person Vem är det som drabbas

Läs mer

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer

Läs mer

Lantbrukarnas arbetsmiljö och folksjukdomarna

Lantbrukarnas arbetsmiljö och folksjukdomarna FAJ-projektet den 16 juni 2014 Institutionen för Folkhälso- och vårdvetenskap Allmänmedicin /Anders Thelin Med dr, Projektansvarig Slutredovisning av forskningsprojektet Lantbrukarnas arbetsmiljö och folksjukdomarna

Läs mer

eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Med.dr Anna Nixon Andreasson

eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Med.dr Anna Nixon Andreasson Hur vet man om man är frisk eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Centrum för allmänmedicin Med.dr Anna Nixon Andreasson Hälsa och sjukdom genom historien Hälsa och sjukdom genom

Läs mer

Socialstyrelsens register, hur kan de användas som komplement i kvalitetsregisterforskningen

Socialstyrelsens register, hur kan de användas som komplement i kvalitetsregisterforskningen Socialstyrelsens register, hur kan de användas som komplement i kvalitetsregisterforskningen Anna Dovärn 2016-11-29 Socialstyrelsens registerservice En servicefunktion som tar emot och expedierar databeställningar

Läs mer

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist,

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depressionssjukdom och ångestsyndrom Praxis studie Barn- och ungdomspsykiatri Stockholms läns landsting Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depression och ångest i Stockholms län?

Läs mer

Mår barnen bättre eller sämre? - om att tolka registerdata. Måns Rosén SBU Tidigare Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen

Mår barnen bättre eller sämre? - om att tolka registerdata. Måns Rosén SBU Tidigare Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen 1 Mår barnen bättre eller sämre - om att tolka registerdata Måns Rosén SBU Tidigare Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen 2 Slutsats: Lägesrapport Folkhälsa 2006 Ca 80 % börjar röka före 18 års ålder

Läs mer

Prevention och folkhälsoarbete

Prevention och folkhälsoarbete Prevention och folkhälsoarbete Ger den etiska plattformen något stöd? Eva Arvidsson Specialist i Allmänmedicin, MD Medicinsk rådgivare, Prioriteringscentrum Forskningsledare, Primärvårdens FoU-enhet, Futurum,

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa I ett sammanhang Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom Psykisk hälsa Psykisk ohälsa 1 Ingen hälsa utan psykiska hälsa (World Federation on Mental Health) För den enskilde är psykisk hälsa

Läs mer

Stroke. Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke. - en folksjukdom! Per Wester, Umeå Strokecenter

Stroke. Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke. - en folksjukdom! Per Wester, Umeå Strokecenter 1 Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke Per Wester, Umeå Strokecenter STROKE - vilka läkemedel kan förhindra återinsjuknande och hur effektiva är de? Läkemedelskommittén Örebro Läns Landsting

Läs mer

Vägledning för en god palliativ vård

Vägledning för en god palliativ vård Vägledning för en god palliativ vård -om grundläggande förutsättningar för utveckling av en god palliativ vård Definition av god palliativ vård WHO:s definition av palliativ vård och de fyra hörnstenarna:

Läs mer

Psykisk ohälsa, arbetsförmåga och återgång i arbete. Monica Bertilsson, med dr, forskare, leg arbetsterapeut Social medicin, Göteborgs Universitet

Psykisk ohälsa, arbetsförmåga och återgång i arbete. Monica Bertilsson, med dr, forskare, leg arbetsterapeut Social medicin, Göteborgs Universitet Psykisk ohälsa, arbetsförmåga och återgång i arbete. Monica Bertilsson, med dr, forskare, leg arbetsterapeut Social medicin, Göteborgs Universitet Innehåll Utgångspunkt: Min avhandling Bakgrund till forskningsområdet

Läs mer

Suicidriskprevention genom forskning

Suicidriskprevention genom forskning Suicidriskprevention genom forskning Tabita Sellin Jönsson Med Dr., Forskare UFC Utvecklingsenheten, Psykiatri Region Örebro län tabita.sellin-jonsson@regionorebrolan.se Utgångspunkt: Forskningsresultat

Läs mer

Hälsa, sjukdom, arbetsförmåga och sjukfrånvaro. Kristina Alexanderson Professor Sektionen för försäkringsmedicin

Hälsa, sjukdom, arbetsförmåga och sjukfrånvaro. Kristina Alexanderson Professor Sektionen för försäkringsmedicin Hälsa, sjukdom, arbetsförmåga och sjukfrånvaro Kristina Alexanderson Professor Sektionen för försäkringsmedicin www.ki.se/im Hälsa Begreppen hälsa och hälsofrämjande Medin & Alexanderson, Studentlitteratur

Läs mer

Hälso- och sjukvårdspersonalens. rådgivning om alkohol. En enkätstudie hösten 2012

Hälso- och sjukvårdspersonalens. rådgivning om alkohol. En enkätstudie hösten 2012 Hälso- och sjukvårdspersonalens syn på rådgivning om alkohol En enkätstudie hösten 2012 Vid frågor kontakta Riitta Sorsa e-post riitta.sorsa@socialstyrelsen.se tel 075-247 34 91 Du får gärna citera Socialstyrelsens

Läs mer

Psykisk sjukdom bland äldre och behandling inom vården

Psykisk sjukdom bland äldre och behandling inom vården Psykisk sjukdom bland äldre och behandling inom vården Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda

Läs mer

VÄGLEDNING för litteraturöversikt om

VÄGLEDNING för litteraturöversikt om MALMÖ HÖGSKOLA Hälsa och samhälle Utbildningsområde omvårdnad VÄGLEDNING för litteraturöversikt om ett folkhälsoproblem KENT JOHNSSON INGELA SJÖBLOM LOTTIE FREDRIKSSON Litteraturöversikt Omvårdnad II OV311A

Läs mer

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Kroppslig hälsa hos personer med allvarig och omfattande psykisk sjukdom Emelie Sundén Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 29, 040-675 31 26 emelie.sunden@skane.se

Läs mer

Utvärdering av personalutbildningen inom Framtid Stockholm Våga Vara Viktig på HVB-hem

Utvärdering av personalutbildningen inom Framtid Stockholm Våga Vara Viktig på HVB-hem Utvärdering av personalutbildningen inom Framtid Stockholm Våga Vara Viktig på HVB-hem Citera gärna Centrum för epidemiologi och samhällsmedicins rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier

Läs mer

Vård- och behandlingshem Behandling och rehabilitering av psykiskt sjuka och/eller psykiskt funktionshindrade vid vård- och behandlingshem

Vård- och behandlingshem Behandling och rehabilitering av psykiskt sjuka och/eller psykiskt funktionshindrade vid vård- och behandlingshem Vård- och behandlingshem Genomgång --9 Vård- och behandlingshem Behandling och rehabilitering av psykiskt sjuka och/eller psykiskt funktionshindrade vid vård- och behandlingshem Avdelningen för hälso-

Läs mer

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Skillnader i folkhälsa hur ser det ut i Sverige i dag? Johan Carlson, generaldirektör Folkhälsomyndigheten

Skillnader i folkhälsa hur ser det ut i Sverige i dag? Johan Carlson, generaldirektör Folkhälsomyndigheten Skillnader i folkhälsa hur ser det ut i Sverige i dag? Johan Carlson, generaldirektör Folkhälsomyndigheten Skillnader i folkhälsa hur kan vi förklara hälsoklyftorna? Medellivslängden år Sid 2. Sjukdomsutfall

Läs mer

Graviditetsnära bröstcancer möjligt att studera tack vare svenska register

Graviditetsnära bröstcancer möjligt att studera tack vare svenska register Graviditetsnära bröstcancer möjligt att studera tack vare svenska register Anna Johansson Inst. för medicinsk epidemiologi och biostatistik (MEB) Karolinska Institutet anna.johansson@ki.se Möte för FMS

Läs mer

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-11-12 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste

Läs mer

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor - Fredrik Wallentin Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor - sjukdom Dosrelation (graderat samband)

Läs mer

Indikatorer för jämställd hälsa och vård

Indikatorer för jämställd hälsa och vård Indikatorer för jämställd hälsa och vård 17 indikatorer inom hälso- och sjukvården Författare: Anke Samulowitz Rapporten är utgiven av: Kunskapscentrum för Jämlik vård, KJV Hälso- och sjukvårdsavdelningen

Läs mer

Forskning om sjukfrånvaro

Forskning om sjukfrånvaro Forskning om sjukfrånvaro Kristina Alexanderson Kristina.alexanderson@ki.se Professor i socialförsäkring Sektionen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk neurovetenskap Karolinska Institutet

Läs mer

Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Slutrapport. Kroppslig hälsa. hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Slutrapport. Kroppslig hälsa. hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Slutrapport Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Hälso- och sjukvårdsavdelningen Mars 2012 Slutrapport från arbetsgruppen

Läs mer

Då nu, men hur blir det sedan Stockholms läns landsting

Då nu, men hur blir det sedan Stockholms läns landsting Då nu, men hur blir det sedan Stockholms läns landsting Lars Joakim Lundquist Catarina Andersson Forsman 2010-02-10 Då nu, men hur blir det sedan Två utredningar inom SLL 1. Långtidsutredning om sjukvården

Läs mer

Nationella indikatorer för f r God vårdv

Nationella indikatorer för f r God vårdv Nationella indikatorer för f r God vårdv Birgitta Lindelius Enheten för öppna jämförelser Avdelningen för statistik och utvärdering birgitta.lindelius@socialstyrelsen.se Nationella indikatorer för f r

Läs mer

Anvisningar för kodning av bruk och missbruk av alkohol

Anvisningar för kodning av bruk och missbruk av alkohol Anvisningar för kodning av bruk och missbruk av alkohol Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda

Läs mer