Verksamhetsbeskrivning, Ny skola på Brågårdaområdet i Bjuv

Transkript

1 Verksamhetsbeskrivning, Ny skola på Brågårdaområdet i Bjuv Helheten Vid beräkningen av behovet av ytor är utgångspunkten att lokalerna ska vara väl anpassade för grundskoleverksamhet från förskoleklass till årskurs 6 för 450 elever. Beräkningen av ytor utgår ifrån en åldersfördelning där 450 elever fördelas jämnt mellan årskurserna med en flexibilitet på ca 10% utöver detta mellan arbetslag och mellan grupper i ett arbetslag, detta för att skapa förutsättningar för lokaler som kan svara upp mot olika organisatoriska och pedagogiska behov. Exkluderade funktioner är matsal, lokaler för Idrott och hälsa samt utemiljö. Beräkningen av ytor bygger på att skolan ska vara långsiktigt hållbar med avseende på ekonomi, pedagogik och miljö. Utgångspunkten för beräkning av ytor har varit omställbarhet, högt pedagogiskt värde, hög nyttjandegrad och tillgänglighet. Omställbarhet Skolans ytor måste kunna anpassas för varierande åldersfördelning inom hela elevgruppen Skolans ytor bör kunna tillåta olika sätt att organisera varsamheten med utgångspunkten att den fullt utbyggd baseras på tre paralleller men lokalerna ska även medge alternativa sätt att organisera verksamheten. Högt pedagogiskt värde och hög nyttjandegrad. Ytor utan pedagogisk funktion ska minimeras och flera användningsområden per yta ska vara prioriterat. Möjlighet för externa aktörer att nyttja delar av skolans resurser är önskvärt. Tillgänglighet Ytornas utformning och fysiska egenskaper ska göra det möjlig för alla elever att ta del av verksamheten på ett likvärdigt sätt. Vid beräkning av kostnader ska gällande byggnormer för skollokaler tillämpas och samtliga ytor definieras som undervisningsytor. I samtliga ytor bör ljudklass B tillämpas, men möjliga undantag för entréer och rena kommunikationsytor och i de fall där andra regler kan gälla, exempelvis specialsalar. Skolan förutsätts ha trådlöst nätverk som täcker samtliga lokaler. Samtliga klassrum och större mötes/grupprum har installationer för projektor, dessa rum kan även mörkläggas. Den nuvarande matsalen och köket klarar hjälpligt dagens elevantal och kommer att behöva utvecklas för att möta framtida behov, detta beaktas inte i beräkningen av ytor i denna redovisning men det finns en redovisning av lokalbehovet för hemkunskap, exklusive matsalsdel. Det finns väl grundade argument för att även lokalisera särskola till den nya skolan. Dessa ytor redovisas separat i denna sammanställning och det ska betonas att detta inte ingår i den beslutade definitionen av skolan med avseende på kapacitet och inriktning.

2 Legal styrning För att kunna dimensionera en skola är det nödvändigt att förstå de grundläggande förutsättningarna för att organisera den över tid med hög kvalitet. Läroplanens struktur, timplan, kraven på behörighet hos olika personalkategorier och Skollagens krav på att alla barn har rätt till en likvärdig utbildning styr till stor del en skolas organisation och ställer stora krav på en skolas utformning. Den nya grundskolan i Bjuv skall möta behoven i spannet förskoleklass till årskurs 6 med tillhörande fritidsverksamhet för elever och skall även rymma en särskoleverksamhet. Av detta följer att verksamheten kommer att innehålla fyra verksamhetsformer som har delvis olika reglering i lagar och förordningar: Förskoleklass: En ettårig skolform som de flesta barn går i det år de fyller 6 år, här ska tillämpliga delar av grundskolans läroplan tillämpas och barnen går kortare dagar Fritidsverksamhet/Fritidshem: En verksamhetsform för barn 6-13 års ålder som ska komplettera skolverksamheten, även här ska tillämpliga delar av grundskolans läroplan ligga till grund för verksamheten. I de flesta större skolor organiseras fritids i en del för yngre barn och en för de äldre, hänsyn till detta har tagits i lokalförteckningen. Särskola: Grundsärskolan är ett alternativ till grundskolan för elever som inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning. Utbildningen ska anpassas efter varje elevs förutsättningar och består av nio årskurser. Grundsärskolan lyder under en egen läroplan. Grundskola: Grundskolan är en nioårig skolform där varje läsår är uppdelat i två terminer, en höstoch en vårtermin. De flesta barn i Sverige börjar i årskurs 1 på höstterminen det år de fyller 7 år. Grundskolan lyder under en läroplan med uppnåendemål som är formulerade i tre åldersspann, 1-3, 4-6 och 7-9 (ej i denna skola) Kapacitet och organisation Att planera en skolas kapacitet kan beskrivas i en enkel princip, det handlar dels om total volym (totalt antal elever) men även om hur den totala volymen fördelas på barn i olika åldrar (vid en tidpunkt kan en skola ha många unga barn, några år senare fler i äldre åldrar t.ex.). Man kan likna det vid en hink med vatten: Vi måste ha en hink som är tillräckligt stor för det maximala antal elever vi planerar för men hinken är dessutom avdelad i ett antal fack som måste vara rätt dimensionerade och kunna hantera skvalp mellan facken. Volym och skvalp hänger ihop: det räcker inte med att den totala ytan är tillräcklig, olika ytors storlek, utformning och inbördes relation är avgörande för att kunna hantera skvalp och skapa flexibilitet. Några enkla exempel för att belysa detta:

3 Rätt antal klassrum men för små kommer leda till ökat behov av klassrum när elevantalet ökar och innan dess, sänkt kvalitet på undervisning och förlorad kvalitet genom övermöblerade klassrum. Lösning: i lokalförteckningen är klassrummen dimensionerade för att klara 28 elever + 2 lärare. Rätt antal klassrum i en hemvist (ett arbetslags yta) men för få när elevantalet ökar. Ett arbetslag kan ha knökfulla lokaler samtidigt som det finns gott om plats i ett annat. Lösning: att organisera klassrummen så att några av dem ligger mitt emellan två arbetslag så att man kan fördela extra yta mellan arbetslagen. Effektiva entréer som exakt klarar av ett genomsnittligt elevantal. Leder till krånglig logistik och otrygghet när eleverna är ojämnt fördelade genom att elever i samma klass kan tvingas ha sina kläder i olika entréer. Lösning: i lokalförteckningen finns det plats att ställa in extra förvaring och dela av entréer om behovet uppstår med bibehållen funktion. Av stor betydelse är även kompletterande ytor som grupp- och arbetsrum. Variation i rumstyper och storlek skapar förutsättning för effektivare användning av lokalerna. I lokalförteckningen förutsätts lösningar som minimerar kommunikationsytor genom att de utformas så att de även kan användas för pedagogisk verksamhet. Flexibilitet kostar. Det är olämpligt att dimensionera en skola för alla tänkbara scenarier, det blir oerhört dyrt och leder till överdimensionerade lokaler och en dålig lärmiljö. Alla ytor kan användas till allt rimmar illa med de pedagogiska behoven som bygger på tydlig struktur, identitet, stimulans och trygghet. För att optimera ytor och ta ansvar för både ekonomi och funktion har lokalförteckningen utgått ifrån följande grundorganisation: Skolverksamheten ska bedrivas med 3 grupper (paralleller) per årskurs. Det är värt att notera att den beslutade storleken på skolan (400 elever) gör att den genomsnittliga gruppstorleken då blir ganska låg (19 elever per grupp). Att organisera skolan i två paralleller är inte ett alternativ, det skulle leda till att klasserna blir mycket stora (29 elever/klass). Genom att bygga skolan för tre paralleller skapas även förutsättningar för att den kommer fungera väl även för 450 elever. Hemklassrum Möjlighet till skofri innemiljö (förutsätter förvaring i entréer) 3 hemvister för grundskola åk 1-6 med en identisk uppsättning klassrum, grupprum, lärararbetsplatser wc, förråd etc. dimensionerad för 6 klasser (max 168 elever). Inkluderad i hemvisten är ytor för kommunikation som kan utformas så att de fungerar som pedagogiska ytor samt en bas, hub för fritidsverksamhet. Till varje hemvist hör en entré. 1 hemvist för förskoleklass baserad på 3 grupper. 1 hemvist för särskola (entrélösning ej definierad) 1 sammanhållen yta med speciallokaler, skolbibliotek samt rastyta/elevcafé eller liknande 1 sammanhållen yta för skolledning, administration, personalrum, elevhälsa och specialpedagogiskt stöd. Slutligen, en notering och uppmaning: En bra fysisk lärmiljö kräver både hus och inredning. I det fortsatta arbetet rekommenderas att inredning och lokaler planeras samtidigt för att skapa god totalekonomi och ett slutresultat med högt pedagogiskt värde.

4 Kommentarer till lokalförteckningen Entréer Beräkningen av ytor för entréer baseras i grunden på behovet av yta för förvaring av skor, kläder, wc och torkrum. I lokalförteckningen redovisas fyra tänkta entréer: 1 kopplad till Administration och skolledning, 1 till F-klass, 1 till elevgrupp 1-2, 1 till elevgrupp 2-3 samt 1 till elevgrupp 4-6. Det finns även två redovisade inlastningar kopplade till träslöjd och vaktmästeri. Det går att organisera entréer på fler sätt, den totala ytan för förvaring förändras inte men ytor för vindfång, wc och eventuella torkrum ökar sannolikt. Utrymme för torkskåp/rum finns i entréer upp till åk 3. Notera att samtliga ytor avser bruksarea. Antal Kvm Kvm totalt Entré Entré Entré Totalt: 558 Specialsalar och skolbibliotek En genomgående kommentar till specialsalar är att beräkningen av deras ytor baseras på att undervisningen bedrivs i halvklass. Undantaget är NO-sal som är fullstor med motiveringen att den då kan dubbla som klassrum och därigenom ger ökad flexibilitet vid ökat elevunderlag. Notera att sal för hemkunskap finns med som redovisad yta i lokalförteckningen men att det uttryckts starka önskemål om att den bör förläggas i anslutning till matsal. Om detta inte sker kommer man behöva addera yta för måltider i hemkunskapens lokal i skolan. Antal Kvm Kvm totalt RWC WC elev (med handfat) 4 1,6 6,5 Bibliotek Arb.rum, förråd biblotikarie Samtals/läsrum Bild Förråd bild Slöjd textil Förråd textil Slöjd trä Slöjd trä/virkesfrd, msk NO/teknik Förråd NO-teknik Musiksal Grupprum/förråd musik Hemkunskap Hemkunskap matsal Förråd hemkunskap Kommunikation/biyta ink. entréyta 165 Totalt: 750,5

5 Skolledning/Administration Beräkningen av dessa ytor baseras på önskemål om samlokalisering av funktioner samt möjlighet till separat entré till dem. Entréyta redovisas under rubrik för entréer. Antal Kvm Kvm totalt Administration/reception Förråd/arkiv Konferensrum Personal pausrum Kapprum personal WC personal 1 1,5 3 RWC Duschrum Reservkontor Kontor rektor Bitr. rektor Vaktmästeri Vaktmästeri förråd Kopiering mm Varumottagning/källsortering Städ 1 1,5 1,5 Kommunikation/biyta 40 Totalt: 248 Hemvister Beräkningen av ytorna för ett arbetslag bygger på att arbetslagen skall ha en gemensam pedagogisk miljö som möjliggör samarbete och flexibilitet i vardagen genom att lärare kan samverka kring hur ytorna används. Klassrummen i åk 1-6 i lokalförteckningen är beräknade för att fungera väl upp till ett elevantal på 28 elever per grupp. Detta ger god flexibilitet även vid ett elevantal totalt elevantal på 450 elever (i snitt 21 elever per grupp) då storleken på klasser kan varieras utan att det påverkar funktion eller kvalitet. Förskoleklassen ges en egen mindre hemvist, övriga identiska i sin uppsättning ytor. Kommunikationsytorna i hemvisten anges i lokalförteckningen som Allrum/minitorg/kommunikation då de i enlighet med kommunens önskan bör utformas så att de även kan fungera som ytor för pedagogiskt arbete. Klassrummen avsedda förskoleklass är något mindre då det är osannolikt att gruppstorlekarna där kommer överstiga 25 elever. Kommentar, klassrum Vid beräkning av yta har plats för följande funktioner inkluderats Yta för förvaring för pedagogiskt material Yta för elevförvaring (skolmaterial) i skåp Diskho med vatten och avlopp

6 Antal Kvm Kvm totalt Hemvist förskoleklass (3 grupper) Torkrum Förråd WC elever 4 1,6 6,5 WC förrum Klassrum ink. litet grupprum Kommunikation/Allrum/minitorg WC personal 1 1,6 1,6 Städ Totalt: 264,1 Hemvister 3st, Tot 18 klasser Torkrum Förråd WC elever 24 1,6 38,5 Klassrum Break out space /grupprum Grupprum/mötesrum personal Allrum/minitorg/kommunikation Hub fritids Arbetsrum personal WC personal 3 1,6 5 Städ Totalt: 2059,5 Elevhälsa och Specialpedagogiskt stöd Ytor för specialpedagoger/specialpedagogiskt stöd behöver inte nödvändigtvis samlokaliseras med elevhälsan. Skolsköterska mottagning Skolsköterska väntrum Kurator/skolpsykolog/samtalsrum Halvgruppsrum för special pedagogik Mötesrum/grupprum/specialped. Rum RWC/dusch Vilrum Kommunikation/biyta 6 Totalt: 108

7 Teknikutrymmen Teknikutrymmen ingår inte i denna del av lokalförteckningen men det kommer addera totalyta, uppskattningsvis kvm Tele/IT/larm Server rum Fläktrum Undercentral El-central Etc Totalt: Särskola Bakgrund Som en del av utredningen av förutsättningarna för en ny skola på Brågårdaområdet begärde KSAU en mer detaljerad utredning av förutsättningarna för att även lokalisera särskola i den nya skolan. I denna verksamhetsplan redovisas de lokalmässiga förutsättningarna för detta. Denna utredning behöver kompletteras med en bredare konsekvensanalys som bl.a. tydliggör ekonomiska och organisatoriska förutästtningar, för dessa delar ansvarar Bjuvs kommun. Nedan följer en beskrivning de lokalmässiga behoven för en möjlig särskola och träningsskola. Underlaget för denna beskrivning är intervjuer med ledning och personal i verksamheten. Nulägesbeskrivning: Bra verksamhet idag ( grön vid Skolinspektionens senaste granskning) som bedrivs i lokaler som aldrig varit anpassade efter verksamheternas behov Ökat elevantal som följd av bättre kartläggning av elevers behov, händ specialpedagogisk kompetens och större acceptans. Följden är att fler elever får diagnoser och i allt yngre åldrar, det senare sannolikt en positiv trend. Ökad efterfrågan på särskoleplatser i Bjuvs kommun som en följd av begränsad kapacitet i Helsingborg. Kursplaner och timplaner har utvecklats över tid och bidragit till att grundskola och särskola blivit allt mer definierade verksamheter med mer uttalade krav.

8 Beskrivning av lokalbehov Lokalmässigt är ytorna för särskola och träningsskola mycket lika. Båda består av en större yta med tre intilliggande mindre rum. Den större ytan är avsedd för kortare samlingar med alla elever och för studier i mindre grupper eller enskilt, vilket förutsätter att ytan kan inredas för att möta olika behov. De mindre rummen i särskola är avsedda för lektionsliknande arbete i grupper och max 7-8 personer, i träningsskolan kommer de att fungera för individuell träning, undervisning och terapi. Båda lokalerna har HWC men träningsskolans utrymmer är större för att kunna inrymma skötbord och annan utrustning. Verksamheten uttrycker att lokalerna gärna kan ligga tillsammans och ha ett gemensam arbetsrum för pedagoger men att det är två separata verksamheter. De större rummen ska t.ex. inte slås samman. Toaletter kan däremot ligga nära eller i anslutning till varandra. OBS: Entréfrågan behöver diskuteras vidare, delade meningar om det är bäst att verksamheten har en egen entré eller om den ska förläggas till någon av grundskolan entréer, vad som är bäst är bl.a. beroende på var de är placerade. Tillgänglighet och möjlighet till förvaring/parkering av olika hjälpmedel en absolut prioritet.

9 Särskola och träningsskola Helgruppsrum Träningsskola Helgruppsrum Särskola Grupprum träningsskola Grupprum Särskola HWC träningsskola HWC särskola Arbetsrum personal Gemensam cirkulationsyta Förråd Totalt: 387