förnybar energi TEMA: Egen energi & ENERGIEFFEKTIVISERING Nummer 4/2012

Transkript

1 förnybar energi & ENERGIEFFEKTIVISERING Nummer 4/2012 TEMA: Egen energi

2 FEAB samarbetar med Nordjysk Elhandel Vi köper gärna din elkraft - läs mera på BOKA KONFERENS OCH INSPIRATIONSDAGAR! EGEN ELS KULLEN ÄR SVERIGES FÖRSTA KONFERENSANLÄGGNING SOM DRIVS HELT PÅ EGENPRODUCERAD ENERGI. Telefon egenel@etc.se 2 förnybar energi 3/2012

3 I DETTA NUMMER bl.a: 6 Elpris och elcertifikat % Förnybart 8 Johan Ehrenberg: Vad handlar Egen el om? 12 Fyrbåken i Kattegatt reportage från Samsö 17 Energiseminarium i Västerås 22 SERO granskar hanteringen av kärnavfallet 26 Restor stöttar återstart 29 Försäkringar för SVAF-medlemmar 30 Fem år för att få tilstånd 31 Domstolen drar gränser 34 Vramsåns Vänner Värnar Vattenkraft 35 SVAF:s remisssvar 39 Vad händer inom Vattenrätten förnybar energi & ENERGIEFFEKTIVISERING Tidningen ges ut av SERO i samarbete med Svensk Vattenkraftförening och utkommer fyra gånger per år i ex. ADRESS: Box 57, KÖPING redaktionen@fornybarenergi.nu ANSVARIG UTGIVARE: Göran Bryntse Tel , REDAKTÖR: Olof Karlsson Tel , karlsson.sero@koping.net REDAKTÖR VATTENKRAFT: Gunvor Axelsson Tel gunvor.axelsson@svenskvattenkraft.se REDAKTIONSRÅDET: Göran Bryntse Robert Davidsson Birgit Ek Gunvor Axelsson Christer Söderberg Olof Karlsson ANNONSAVDELNINGEN: annons@fornybarenergi.nu PAPPER: Galerie Art Silk, miljögodkänt ISSN: LAYOUT, SÄTTNING OCH TRYCK Reklamtryckeriet i Köping AB, 2012 Tel rt.tony@koping.net OMSLAGSBILD: Foto: Roger Björkman Förnybar el till 2030 Hur ser möjligheterna ut för att den svenska elproduktionen 2030 enbart baseras på förnybara energikällor 2030? Vilka styrmekanismer finns idag som leder till ett sådant läge? Vi börjar med EU-direktiven. Målet för all förnybar energi i Sverige 2020 är 49%. Detta mål är redan uppnått. Att utvecklingen därmed skulle avstanna är inte troligt. Det andra EUdirektivet gäller energieffektivisering där målsättningen är att minska energianvändningen med 20% fram till Sveriges målsättning är att öka den förnybara andelen el med 13,2 TWh/ år mellan 2012 och Detta sker genom samarbete i det gemensamma certifikatsystemet med Norge där den totala ökningen är 26,4 TWh/år Vindkraft Sverige har ett mål för vindkraften på 30 TWh/år För att nå dit krävs ett minimum av intresse och regelverksanpassning från regeringens och riksdagens sida levererade vindkraften 3,5 TWh. Detta har till idag ökats till drygt 7 TWh/år. För att nå målet 30 TWh per år erfordras en genomsnittlig årlig ökning på något över 1 TWh/år, en utbyggnadstakt som är lägre än den redan nu etablerade. Med denna förutsättning kan 20 TWh/år nås 2020 och 30 TWh/år Vattenkraft Vattenkraften gav TWh, vilket ligger nära det fleråriga medelvärdet. Vattenkraften varierar med nederbördsmängden. En svag ökning av vattenkraften kan förväntas till Effektivisering av befintliga kraftverk tillsammans med viss utbyggnad av småskalig vattenkraft, ca 2 TWh/år, och förväntad nederbördsökning kan uppskattas ge ytterligare 6 TWh/år. Totalt uppnås då 73 TWh/år Den småskaliga vattenkraften skall då inte belastas med extrapålagor som staten schablonmässigt ålägger vattenkraften. Att ta ut extra hög fastighetsskatt för storskalig vattenkraft kan motiveras men inte för småskalig vattenkraft. Kraftvärme Kraftvärme gav ,5 TWh. Av detta var ca 11 TWh biobränslebaserad kraft. Svebio uppskattar att 20 TWh kraftvärme, varav 14 TWh biobränslebaserad el kan levereras Kan den fossila delen 6 TWh/år elimineras till 2030? Solel Sverige är ett u-land ifråga om solel. 1,6 W installerad effekt per invånare kan jämföras med 300W för Tyskland, 180W för Tjeckien, 14W för UK, länder som har en årlig solinstrålning på samma nivå som Sverige. Dags för uppryckning. Flera länder i EU planerar att inom fem år fördubbla sin kapacitet. Oundvikligen kommer solel att spela en roll även för den svenska elgenereringen. Med 1 TWh/ år 2020 skulle vi nå en tredjedel per capita av vad Tyskland och Tjeckien har idag. Med rätt inställning hos beslutsfattare nås 10 TWh solel Nettodebitering för egen el samt minimipris behövs för att utvecklingen av solel skall komma igång ordentligt. LEDARE 3/2012 förnybar energi 3

4 LEDARE Effektivisering Man kan konstatera att användningen av elenergi i Sverige minskat under det senaste decenniet, en långsam minskning för bostäder och service och sedan 2008 en kraftig minskning inom industrin. Dessförinnan låg industrin på en i huvudsak jämn nivå. Minskningen inom bostäder och service torde fortsätta och man kan förvänta sig att det blir ytterligare ett fall i elanvändningen inom industrin då fler förbrukningsenheter avvecklas än vad som tillkommer. Energieffektiviseringsdirektivet torde också förstärka utveckling inom båda sektorerna. En minskning på omkring 1% per år torde vara rimligt att förvänta sig. Kärnkraft Kärnkraften då. De tio reaktorerna i Sverige är mellan trettio och fyrtio år gamla och kommer under perioden fram till 2030 att falla för åldersstrecket. Slutsats Sveriges mål för förnybar el för perioden är att öka med 13,2 TWh/år. De ovan beskrivna målen nås om 2012 års nivå gäller som utgångspunkt för ökningen. Om 2011 års utfall är basen erfordras ytterligare 10 TWh/år. Elcertifikatsystemet behöver stramas upp. Det prisfall som skett under det här året måste undvikas för att ökningen av förnybar energi skall vara stabil så att de som investerar i förnybar energi kan lita på systemet. Regering och riksdag måste agera och justera kvoter så att överskott av certifikat undviks. De bör också fundera på om inte ett minimipris bör etableras. Blir det då brist på elektricitet? Knappast! Redan nu har Sverige ett överskott på el som exporteras och med ovan angivna utveckling kommer överskottssituationen att kvarstå hela perioden fram till 2030 och med största sannolikhet även därefter. Sverige kommer att svara för en del av el försörjningen i Europa, vilket med våra förutsättningar är både en möjlighet och en skyldighet. Bifogade figur visar den beskrivna utvecklingen. Peter Danielsson Styrelseledamot i SERO TWh EL i SVERIGE Tillförsel Användning Vattenkraft Vindkraft Värmekraft Solel Kärnkraft 4 förnybar energi 3/2012

5 HAR NI GAMLA SPETTLUCKOR? INTRESSERAD AV ATT BYTA FÖR SISTA GÅNGEN? Spettlucka Kvalitet FOAB tillverkar luckor i rostfritt stål, som har en lång livslängd. Varför byta luckor med jämna mellanrum när man kan köpa luckor i rostfritt stål? Dessutom slipper man att vänta på att luckorna skall stå och svälla i vattnet för att det ska bli tätt! Miljö Miljö Tryckimpregnerat Tryckimpregnerat trä trä innehåller innehåller krom, krom, arsenik arsenik och och koppar, koppar, samtliga ämnen skadliga för vår miljö. FOAB levererar luckor samtliga ämnen skadliga för vår miljö. FOAB levererar luckor i rostfritt stål, som varken skadar miljön nu eller rostfritt stål, som varken skadar miljön nu eller med åren. med åren. Kunskap, Erfarenhet & Kvalitet Kunskap, Erfarenhet Kvalitet Vi har genom åren samlat på oss kunskap och med hjälp Vi har genom åren samlat på oss kunskap och med hjälp av vår erfarenhet skapat en produkt som har högsta kvalitet av vår erfarenhet skapat en produkt som har högsta kvalitet när det gäller funktion, service & livslängd. En robust när konstruktion det gäller ger funktion, lång livslängd service och livslängd. är enkel En att robust använda. konstruktion ger lång livslängd och är enkel att använda. Ekonomi Ekonomi Då vi bockar och klipper till luckorna av plåt här på FOAB Då är priset vi bockar på rostfria och klipper luckor till mycket luckorna konkurrenskraftiga av plåt här på FOAB mot är alternativ priset på i ek rostfria eller tryckimpregnerat luckor mycket konkurrenskraftiga trä. mot alternativ i ek eller tryckimpregnerat trä. 3/2012 förnybar energi 5

6 SERO ELPRIS OCH ELCERTIFIKAT VAD HÄNDER? Förnybar Energi Sverige AB, vanligen förkortat FEAB, är ett samägt bolag mellan SERO, SVIF och SVAF, som är bildat för att hantera frågor som är av gemensam och kommersiell karaktär. Ett exempel är ett ramavtal för försäljning av el och elcertifikat där, medlemmarna i föreningarna kan ansluta till avtalet när de skriver sina egna kontrakt. Tidigare hade vi under flera år ramavtal med Bixia, men för 2012 skrev vi ett ramavtal med NEAS ENERGY från Danmark och nu har vi skrivit ett nytt 2-årsavtal med NEAS, sedan de förbättrat sina villkor och skaffat sig en svensk representant, Sten Lillienau. I samarbetet ingår att NEAS några gånger per år ska ge en lägesrapportering om el- och elcertifikatmarknaden. Nedan följer den första. Marknadsanalys och rekommendationer Elpriset Historiskt sett är det i första hand väderförhållandena som styr årsvariationerna på spotpriset. I skrivandes stund (som är den siste november) ser vi en övergång till kallare och torrare väder i förhållande till ett normalår. Det har direkt gett ett genomslag på den hydrologiska balansen som gått från ett överskott på cirka 10 TWh till att ligga på en nollnivå. Detta borde påverka spotpriserna uppåt, men med nuvarande makrofaktorer, såsom den svaga industrikonjunkturen, är det svårt att se hur mycket det kommer att stiga. Innan vi sett utvecklingen på spotpriset är det svårt att se påverkan på de långa kontrakten. En annan parameter, som har haft en negativ påverkan i det sista, är det som skett med utsläppsrätterna. Vi har allt mer påverkan på priserna på den nordiska elmarknaden från el baserad på gas- och kolkraft. Och här påverkar priset på utsläppsrätter direkt priset på den producerade elen. Vad som hänt är att man inom EU har diskuterat att hitta former för att minska antalet utsläppsrätter för att därigenom få priserna att gå upp. Det uppstod ett rykte att detta vara nära förestående, vilket gjorde att priserna gick upp. När det sedan visade sig att det endast var ett rykte utan substans föll priserna tillbaka får 9 EUR till 6 EUR. Detta påverkade direkt spotpriserna negativt på nordpool. Elcertifikat Här ser vi en starkt uppåtgående trend. Vid nyår försvinner stora tilldelningar av elcertifikat till både biomassa- och vat- tenkraftbaserad elproduktion. Kvotplikten minskas i och för sig samtidigt i Sverige för att kompensera denna minskning, men det görs inte fullt ut eftersom man vill minska överskottet av elcertifikat. Samtidigt är det inte några större projekt på väg i Norge som kommer att tilldelas elcertifikat, vilket innebär att Norge får ett underskott och behöver köpa en del certifikat från Sverige. Sammantaget innebär det att det svenska överskottet reduceras med en prishöjning som resultat. Ytterligare en faktor som påverkar elcertifikatspriset uppåt är att utbyggnaden av vindkraft i Sverige har bromsat in på grund av det låga elpriset. Det gör att det sannolikt inte kommer att byggas riktigt lika mycket som beräknat vilket ger att tilldelningen av elcertifikat blir något lägre än beräknat. Rekommendationer Eftersom det mesta talar för ett stigande pris på elcertifikat rekommenderar vi att ligga med spotprisavtal. För elektriciteten ser det däremot lite mera osäkert ut. Vi kommer sannolikt se en normal årstidsvariation med uppgång under vintern, men det finns mycket som talar för att den inte blir lika stor som tidigare år. På längre sikt finns det tyvärr mycket som pekar på ett nedåtgående pris på grund av en trolig kommande överproduktion av el och fortsatt svag konjunktur. Därför kan fast pris eller aktiv portföljförvaltning vara ett alternativ. Om man överväger ett fastpris är det normalt sett bäst att försöka pricka in att låsa när det just är på väg mot kallt och torrt väder för att få del av den positiva påverkan som det tillfälligt ger även på längre kontrakt. Sist men inte minst rekommenderar vi att försöka få ut mesta möjliga värde ur ursprungsgarantierna genom att teckna längre kontrakt som innehåller europeisk certifiering vilket ger högre värde än att enbart sälja dem som svenska ursprungsgarantier. Jakob Vive Munk Sten Lillienau Neas Energy Jakob Vive Munk Sten Lillienau 6 förnybar energi 3/2012

7 Göran Bryntse: 100% förnybar energi 2030 möjligt Senaste uppskattningarna av hur stora utsläppen varit från Fukushima, av kraftbolaget Tepco, maj 2012, tyder bl a på 360 Terabequerel av den långlivade isotopen Cesium-137, motsvarande över 4000 Hiroshimabomber eller fyra Tjernobyl. SERO Utsläppen har spridits långt, nu fångar man cesiumradioaktiv fisk utanför Kalifornien. Kärnkraftsexperten Arnie Gundersen uppskattar, utifrån erfarenheter från bl a Harrisburg, att ca 1 miljon cancerfall kan förutses under de närmaste 20 åren. Först kommer sköldkörtelcancer, om fem år börjar lungcancer visa sig, därefter hjärntumörer, leukemi osv. Cancerfall kostar enl. schablonberäkningar samhället ca 20 miljoner kronor per styck. Fukushima skulle alltså bland annat orsaka cancerrelaterade kostnader på ca miljarder. Det bör jämföras med de s k uppstädningskostnader som Tepco räknar med på 836 miljarder, där inga nämvärda sjukvårdskostnader ingår. Kärnkraftens byggkostnader har också skenat iväg. Frankrike har beräknat att de ökade säkerhetsåtgärder som man nu vet är motiverade i befintliga 58 reaktorer på grund av Fukushimakatastrofen kommer att kosta ca 80 miljarder. Omräknat till Sveriges tio reaktorer motsvarar det ca 13 miljarder. En ny reaktor kommer enligt Electricité de France att kosta ca 75 Miljarder kr. Det motsvarar ca 1 kr/kwh i produktionskostnad, dvs. minst dubbelt så mycket som energieffektiviseringar, solel och vindkraft beräknas kosta i framtiden. Sen bör man inte glömma försäkringskostnaderna. Det går nog inte att försäkra en reaktor fullt ut. Det skulle troligen handla om årspremier på minst tiotals miljarder per reaktor enligt beräkningar från några tyska försäkringsbolag tillkom i EU MW solel, 9400 MW vindkraft och 8800 MW gaskraft samtidigt som kärnkraften minskade med 5900 MW. Utan tvivel är det den förnybara energin som byggs ut allra mest. Det fanns 240 GW vindkraft och 60 GW solel installerat i världen 2011 vilket i effekt motsvarar ca 300 kärnkraftsreaktorer. Kina har aviserat att de ska bygga minst 20 GW solel till 2015, kanske 30 samtidigt som vindkraften, som i dag är billigast, kan uppgå till 300 GW Priset på solcellsmoduler har sjunkit med en faktor 3-4 under de senaste tre åren och kan idag köpas för 0,87$/watt. I USA ökade solelen med över 100 % 2011 och i Japan väntar man en formlig explosion av solel tack vare de nya stöd som infördes 1 juli i år investerades globalt över 1000 miljarder i ny solel, det är världens snabbast växande marknad. Ännu billigare än sol och vind är energieffektiviseringar. Flera utredningar bedömer att de kostar ca öre/kwh. Det har också medfört att energianvändningen i många EU-länder sjunker, t ex i Tyskland sjönk den ca 5 % För tjugo år sen drog som exempel ett normalt kyloch fryspaket ca 1500 kwh/år,. Idag kan du köpa ett sådant paket som drar kwh/år. Alla ledande tillverkare lanserar nu sina energisnålaste produkter någonsin, TV-apparater, pumpar, fläktar, motorer, lampor m.m. Bara inom EU kan den nya tekniken spara in över 700 TWh el per år, mer än vad alla kärnkraftverk i EU producerade. Bara uppfyllandet av EU:s ekodesigndirektiv spar minst 540 TWh. Om EU:s energieffektiviseringsdirektiv om 20 % effektivisering skulle genomföras fullt ut skulle EU spara in ca 200 miljarder euro i årliga energikostnader, välkommet i dessa tider av pengabrist. För Sveriges del har Förnybarhetsrådet, med prof. Kåberger som ordförande, nyligen presenterat ett scenario för 100 % förnybar energi i Sverige redan Det förutsätter energibesparingar på 2%/ år, 32 TWh solel, 70 TWh vindkraft, 155 TWh bioenergi och 69 TWh vattenkraft. Det är nu hög tid för regeringen att gå samma väg som de flesta länderna i EU, satsa på förnybar energi och energieffektiviseringar. Höj ambitionen för förnybar energi till 70 % Då kan vi få en hållbar energianvändning 2030 samt avveckla kärnkraften om ca tio år. Göran Bryntse, Tekn Dr Ordf. i SERO Styrelsemedlem i European Renewable Energy Federation, EREF Nu byter vi logotyp! Den gamla har hängt med sedan starten och vi kände att det var på tiden att den fick en modernare touch. Namnet och syftet med vår organisation, SERO, är dock oförändrat. I det engelska namnet så har vi gjort en mindre justering, ordet Association har vi bytt mot Organization. Swedish Renewable Energies Organization blir det nya namnet, vilket vi idag tycker ger de rätta associationerna vid våra internationella kontakter inte minst inom EU-samarbetet. Såhär ser logotypen som finns att ladda hem från hemsidan ut. 3/2012 förnybar energi 7

8 Vad handlar egentligen Egen El om? FÖRNYBAR ENERGI Det har nu gått drygt sex år sen jag första gången fick se hur mycket el mina solceller gjorde i elnätbolagets mätare. Mätaren gav ständigt nya siffror med ett minus framför sig. Det var en riktigt solig dag som gjorde mig lite barnsligt glad. Det funkade! Från att ha varit en elkonsument blev jag en liten, liten elproducent. Min överskotts el gick via ledningen till närmsta granne. Vilken känsla Idag är det runt tusen personer som gör egen el, dvs producerar el motsvarande max sin årskonsumtion. Ofta lite mindre än så. I Danmark sätts samtidigt bara detta halvår nya egen els anläggningar upp. I Tyskland är man över en miljon egen els producenter. En solig dag i maj (26 maj faktiskt) gjorde man på dagen 50% av landets hela elkonsumtion via dessa solceller på taken hos privata husägare. Fantastiskt. Men varför är det inte lika fantastiskt här hos oss? För att förstå problemen med egen el i Sverige måste man förstå energibolagens roll. Vi har politiskt byggt ett system där några stora jättar i samarbete med staten ska garantera alla medborgare säker (och gärna billig) el. Storskaliga lösningar, lika för alla. El har varit något som andra inte ska lägga sig i. Det har varit experternas eget område. Men klimatdebatten på 2000-talet ändrade bilden. Experterna hade inga bra svar längre. Motståndet mot förnybar energi var både okunnig (gamla kunskaper från 70 talets oljekris) och felaktig. Det ständiga argumentet att ren el var för dyr fick allt svårare att styra debatten när kostnaden för smutsig el och kärnkraften blev allt mer uppenbar. Men istället för att ta tag i det som en möjlighet valde svenska storproducenter att investera i smutsig elproduktion i Europa samtidigt som man faktiskt motarbetade de få försöken till småskalig ren elproduktion i Sverige. Absurda inkopplingsavgifter var ett sätt. Microproduktion blev ekonomiskt omöjlig. Ändå tills några började göra sin egen el med det uttalade målet att inte sälja nån el. Bara konsumera. Jag tror det var då regelsystemet sprack. När jag ringde de stora nätbolagen för att hjälpa folk som ville sätta upp solceller och Johan Ehrenberg i luren fick höra svaret det är olagligt så förstod jag att något var på väg att hända. Stäm mig sa jag. För självklart var det inte olagligt. Så det blev ingen stämning och inga bistra möten i domstolar. Istället fick vi en tydligare lag om rätten att göra sin egen el 2010 och sen dess har det börjat växa. Egen El har för samhället enorma fördelar i en tid då 80% av all fossil energi ska bort så fort det nånsin går, för att stoppa växthuseffekten. För det första ökar den energikunnandet hos tusentals människor. Sätter man upp solceller börjar man också kolla sin elkonsumtion. Man ändrar beteende, blir medveten. För det andra hjälper det nätet. Den gigantiska nätförlusten vi har i Sverige motsvarar ju faktiskt en hel kärnkraftsreaktor. 8% av elkonsumtion är förluster. Men egen els ankläggningar har inga sådana förluster. El som produceras på gården och konsumeras direkt det blir faktiskt väldigt effektivt. För det tredje gör det nätet stabilare. Ju fler små producenter som lokalt exporterar under dagen, desto mindre överföring måste nätbolaget göra från norrlands älvar. Eller från tysk kolkraft. Påståendet att förnybar energi skulle tvinga fram stora nätinvesteringar gäller inte egen el. Där utnyttjar vi bara de ledningar som redan är dragna (Däremot kräver nya stora vindkraftsparker nätinvesteringar såklart. Men det gör även kolkraftverk). För det fjärde flyttas makten över energin ut i samhället från ett litet expertstyre. När miljoner gör egen el så har de också makt över sin energiframtid. En solcellsanläggning innebär att man vet vilket elpris man kommer ha från sitt tak fyrtio år framåt! Vilken annan privat investering kan slå det? Så vad talar då emot? Egen el har varit dyr. Att solcellerna nu är nere i nästan råvarupriser är ju en tillfällighet då Kina satsat så våldsamt på solcellsfabriker. Lika stora prissänkningar kan man nog inte räkna med framöver. Men visst, ny teknik och massproduktion brukar inte göra saker dyrare direkt. Men fortfarande kostar en färdig anläggning mellan 15 och 20 kr per W. Med installationsbidrag kan man räkna hem det hela på 7 år. När man gör en privat kalkyl med elpriset plus överföringspriset från nätbolaget hamnar de flesta på mellan 1.30 och 1.40 per kwh. Med stigande elpriser kommer det bli allt bättre ekvation. Småskalig vindkraft är däremot alldeles för dyr fortfarande. Nästan dubbelt mot solelen räknad per producerad kwh. Det beror på att det inte finns någon massmarknad på jorden. Små vindsnurror är en outvecklad marknad (av de 18 snurror jag testat är det bara 5 som får godkänt vad gäller enkelhet och prestanda. Ingen får det prismässigt.) Det finns heller inget stöd för tekniken så genombrottet kommer dröja ett tag till. 8 förnybar energi 3/2012

9 I motsats till stora vindkraftverk har ju de små mer problem att bli effektiva. Det beror framförallt på att de inte sitter 100 m upp i luften där vinden är stadigare och stark. Men också för at växelriktare inte är gjorda för de små spänningar som en vindsnurra ger vid marknära vind. Det tredje sättet att göra egen el, med peltierelement eller små vedpannegeneratorer är fortfarande väldigt okänt i Sverige. Men jag tror inte det är många år kvar tills kaminer och spisar ger hus några hundra kwh under en vintermånad. Men vattenkraften då? Nja reglerna kring vattenkraft är så snårig och komplicerad i Sverige at de flesta avstår snabbt. Bara de som kan göra elproduktion för försäljning tittar på det. (Och där vet vi ju att det finns mycket fin småsklig vattenkraft att utnyttja). Den egna konsumtionen är helt enkelt oftast för liten för ett vanligt hus för att motivera kraftsamlingen man måste ta för att få göra egen el i en bäck. Hur stort kan det bli? Jag är rätt säker på att vi i Sverige har egen els producenter inom ett eller två år. De allra allra flesta med solceller. När nya kvittningsregler genomförs (där du får lagra elen i nätet en solig dag och hämta hem den en kylig natt) kommer många fler våga ta steget. Detta trots att överskottsproduktionen faktiskt är rätt liten för en normal egen els producent. Men ännu viktigare kanske elbilen blir. Jag ser framför mig hur elbilar kommer motivera människor att göra egen el ännu mer. Ett garagetak med solceller försörjer nämligen en elbil med all energi den behöver 40 år framåt. Den makten över den egna transportkostnaden är svårslagen. Så hur stor kan det bli? Riksbyggen räknade på 83 ut att man med dåtidens teknik kunde göra en tredjedel av hushållselen från husens tak. Sen hände inget. Men nu när det händer så är siffran självklart inte mindre. Även Sverige kommer få 50% av all el en solig dag från våra tak. Fast visst behövs det fler lagändringar också. I Sverige har man infört den märkliga regeln att om man gör mer el på årsbasis mot vad man konsumerar så ska man betraktas som producent. Det betyder att den som minskar sin elkonsumtion bestraffas av politiken. Det vore självklart mycket bättre och enklare att alla som producerar sin el, först får konsumera sin produktion och sen bara betala inkomstskatt på överskottet som exporteras efter det. Då skulle vi få människor som vågade sätta upp större anläggningar, ja fylla taken, för att göra mer klimatnytta. Och säkra sin elframtid. För i grund och botten handlar ju förnybar energi om detta enkla. Vi MÅSTE öka den. Varje ren kwh, varje liten solcell, varje liten snurra är ett steg närmare en hyfsad framtid även för våra barnbarn. När människor då själva tar initiativ och försöker göra lite nytta så ska regler, politik och energijättarna göra allt de kan för att hjälpa dem. Inget annat. Johan Ehrenberg FÖRNYBAR ENERGI Köp inte din el av oss Sälj den till oss istället Förnybar el är väldigt populärt bland våra kunder och efterfrågan bara ökar. Det är därför glädjande att många nya producenter kommit till oss i höst. De har förstått vikten av en bra elaffär baserad på service, anpassade avtal och kunskap om elmarknaden. Vi vill passa på att hälsa dem välkomna! Vill du också sälja din el till oss? Kontakta våra erfarna säljare: Anders , Rolf eller Georg /2012 förnybar energi 9

10 VINDKRAFT Intervju med Sven Ruin: Svenskt småföretag siktar utanför landet med småskalig energi När man närmar sig Sven Ruins hem i Odensvi utanför Köping ser man ett vackert ståltorn med en liten vindsnurra på toppen sticka upp över nejden. Väl framme konstaterar man att kraftverket inte hörs trots att det går på högt varv. Efter att ha arbetat på flera laboratorier har Sven återvänt hem för att utveckla ny småskalig vindkraft med hybridlösningar. Som uppfinnare, skicklig verkstadstekniker och elektronikkonstruktör tar han fram produkter främst avsedda för U-länder. Att de samtidigt är väl användbara i Sverige för den som vill öka sin självförsörjning med el är ingen nackdel, särskilt som utrustningen fungerar bra utan nätanslutning. 18 m högt åttakantigt plåttorn kan resas och fällas ner med två hyraulkolvar. Det blir då lätt att arbeta med vindkraftverket, I Sverige tar de flesta för givet att elnät finns framdraget och fungerar bra, men i världen är det väldigt många som saknar detta. Det svenska företaget TEROC har arbetat länge med lösningar för detta och har under året tagit ett stort steg för att nå ut med sin modulbaserade teknik i Sydamerika. Solceller och små vindkraftverk har funnits länge. För den som saknar elnät eller där elnätet är otillförlitligt, behövs dock en komplett systemlösning, som ofta blir optimal om man kan kombinera flera energikällor till ett så kallat hybridsystem. För att göra det lättare än tidigare att skapa sådana hybrider har företaget utvecklat en ny typ av systemmoduler, som är lätta att transportera och enkelt kan kopplas samman till en komplett el- försörjning. Inriktningen är exempelvis hus eller byar, där man har större behov än vad ett litet likströmssystem med solceller kan ge. Det här systemet kan ge enfas eller trefas växelström, så att man kan använda många av de maskiner vi är vana att kunna använda med elnätet, vilket kan vara viktigt för att man ska kunna utveckla verksamhet exempelvis på landsbygden i utvecklingsländer. Den första typen av systemmodul, som har installerats i bland annat Bolivia, ger upp till 2 kw eleffekt. Tekniken är skalbar, i första hand till större storlekar, och kan samköras med exempelvis dieselkraftverk på 20 kw. Att komplettera befintliga dieselkraftverk med TEROC Independent Power är ett mycket kostnadseffektivt sätt att spara dieselbränsle, och därmed minska koldioxidutsläpp. En speciell utmaning i sammanhanget är att hitta tillräckligt bra små vindkraftverk, som kan integreras i systemet. De platser som saknar elnätsanslutning är oftast avlägsna och därför är det extremt viktigt med tillförlitlig utrustning. Dessutom behöver ett antal formella krav vara uppfyllda, vilket en del leverantörer av små vindkraftverk bortser ifrån. TEROCs Sven Ruin har varit pådrivande för att en internationell konsumentmärkning av små vindkraftverk ska komma tillstånd. Som en komplettering provar företaget även ut små vindkraftverk själva, vid sitt kontor utanför Köping. En speciell egenskap är att systemen kan omfatta laststyrning, vilket gör det möjligt att skapa gemensamma system 10 förnybar energi 3/2012

11 i exempelvis en by, på ett mycket bättre sätt en tidigare. Överskott på förnybar energi kan tas tillvara och överutnyttjande kan undvikas automatiskt. Till exempel kan ett system för byelektrifiering kombineras med försörjning av en basstation för mobiltelefoni, utan att driftsäkerheten hos basstationen äventyras. Systemen kan växa om behovet av el växer och för större system finns styrmoduler framtagna, som gör att man kan bygga ett öppet system med produkter från flera olika tillverkare. Som ett tillägg kan data samlas in och lagras i en central databas, så att kunskap kan byggas för exempelvis utrullning i ett land. Man kan säga att det är en form av smart nät, men skapat för att konkret lösa de enkla människornas behov. Som en spin off har tekniken även funnit sin användning i vanliga fastigheter i Sverige. Både stora och små fastighetsägare kan ha ett intresse av att kombinera lokal elgenerering och effektiv användning av energi. Sven Ruin är en av landets mest erfarna Sven Ruin utvecklare av vindkraft efter många år i branschen bl a som anställd på Nordic Windpower. Hans engagemang för att hjälpa folk i U-länder till en bättre energiförsörjning med förnybar energi är starkt. Just en teknik där olika energiformer kan hjälpas åt att generera el har stort värde och i Sydamerika finns ofta många små vattenflöden där även vattenkraft kan genereras. Det finns många uppfinnare som konstruerat små vindkraftverk men få konstruktioner har varit hållbara och producerat utlovat antal kwh. Därför arbetar Sven på uppdrag av SERO för att vi i Sverige skall få en konsumentprovning som garanterar en viss teknisk kvalitet på verken samt vilken produktion som kan förväntas. Alla kraftverk som säljs måste också vara försedda med CE-märkning där säljaren skall kunna garantera och dokumentera utlovad prestanda. SERO har begärt att staten anslår 2 miljoner kr för att testa ett tiotal konstruktioner hos SP i Borås. Detta är nödvändigt om småskalig vindkraft skall få en större marknad i Sverige. Viktiga är också de privata tester Johan Ehrenberg och hans Egen El i Katrineholm utför på små importerade verk från Asien. Många, särskilt kinesiska fabrikat har då fastnat i Johans sil och inte kommit in på svenska marknaden. Den som vill veta mer om Sven Ruins hybridanläggning kan maila Sven på Sven.ruin@teroc.se Olof Karlsson VINDKRAFT Måttligt behov av reglerkraft vid 30 TWh vindkraft Det har förekommit många felaktiga uppgifter om hur stor reglerkraft som skulle behövas för att balansera utbyggnaden av vindoch solkraft. Nu har professorn i Ellära vid KTH i Stockholm, Lennart Söder gjort en djupanalys av vad som händer om 30 TWh vindkraft skall integreras i det svenska kraftsystemet. I nästa steg undersöks vad som krävs om 45 TWh vind och 10 TWh solkraft skulle integreras. En sammanfattning av rapporten publicerad av KTH lyder : Syftet med denna rapport är att ge en kvalitativ förståelse om det förändrade behovet av reglerkraft vid en mycket större andel variabel förnybar elproduktion än idag. Detta är en första upplaga där möjligheterna att integrera 45 TWh vindkraft och 10 TWh solkraft studeras. I rapporten visas att trots en mycket större andel variabel förnybar kraft så sker inga dramatiska förändringar av behovet av reglerkraft jämfört med idag, dvs kraftsystemets förmåga att följa med nettoförbrukningen från timme till timme. Nettoförbrukningen avser [förbrukning]-[vindkraft+solkraft] dvs den förbrukning som övriga kraftverk, inom eller utom landet, ska klara av. Anledningen är att vindkraftens variation från timme till timme är relativt liten, under ca 10% av installerad effekt, medan el- förbruknings variation är betydligt större. En mer detaljerad studie, där upp till 30 TWh vindkraft har studerats och vattenkraften studerats på älv- och aggregat-nivå, ger liknande resultat, dvs inga dramatiska förändringar av behovet av reglerkraft. En annan aspekt av reglerkraft är förmågan att klara den högsta elförbrukningen i ett system med mycket variabel elproduktion, ofta benämnd högeffektreserver. I rapporten visas att den generella slutsatsen är att storleksordningen i kostnad för att klara denna utmaning är på nivån noll eller enstaka ören per kwh. Hela rapporten på 30 sid. finns på smash/record.jsf?searchid=2&pid=diva2: Olof Karlsson 3/2012 förnybar energi 11

12 EGEN ENERGI Fyrbåken i Kattegatt En solig dag i augusti åkte vi några stycken med färjan från Kalundborg på Själland med destination Kålby Kås på Samsö. Den lilla ön, mitt emellan Själland och Jylland, har under de sista åren placerat sig på världskartan då Samsö på kort tid lyckats göra sig CO2-fri. Med detta i åtanke blev man lite förbryllad då färjan bolmade svart illaluktande rök. Efter en två timmar lång båttur reste sig ur havet tio lysande vita vindkraftverk i en rak linje söder om ön. Vid ett besök senare på Samsö Energiakademi fick vi lära oss att det finns ett samband mellan röken från färjan och vindkraftverken till havs. Tio vindkraftverk i havet möter besökarna till Samsö Utanför turistorten Ballen ser man på långt håll den långa, av vikingahus inspirerade,byggnaden där Energiakademin håller till. Det är ett på alla sätt energieffektivt hus med solceller och solfångare på taket. Bredvid huset har man arrangerat en energistig där intresserade i egen takt kan lära sig om förnybar energi av olika slag, något som fördjupas i den stora hallen inomhus. På sommaren har man öppet för allmänheten två eftermiddagar i veckan då man får en introduktion och rundvandring följt av föredrag och filmvisning. Svend Auken Den här eftermiddagen då vi, några nyfikna turister, bänkade oss i den stora salen fick vi en innehållsrik presentation om Energiakademins historia och nuläge av Anja Daugaard. Hon började med att poängtera betydelsen av den man som var upphov till det som skulle bli Samsös framgångssaga, nämligen Svend Auken. Han var miljöminister från 1993 och från 1994 till 2001 både miljö och energiminister. Han var en stor miljökämpe och naturälskare och integrerade tanken på ett hållbart samhälle tvärs över ministerierna och de olika partierna. Tävlingen För att stimulera utvecklingen mot att bli självförsörjande när det gäller förnybar energi utlyste Svend Auken 1997 en tävling. Staten tog därför ett beslut om att man skulle välja ett avgränsat område som skulle tjäna som förebild för hela landet och även bli ett skyltfönster ut mot övriga världen. De tävlande skulle visa upp en handlingsplan där tre mål skulle uppfyllas: 1. Det hela skulle genomföras på tio år. 2. Projektet skulle bäras av ett stort folkligt engagemang och samverkan med lokala aktörer. 3. Bara kända, existerande teknologier fick användas. Fem öar valdes ut. Samsö anlitade en konsultfirma från Århus med specialite på miljö och energianalyser. Tillsammans med lokala organisationer inventrades ön på sina resurser; sol, vind, halm och träflis. Enligt planen skulle Samsö kunna bli CO2 neutral genom att få all el från vindkraftverk, täcka 50% av värmebehovet från fjärrvärme baserad på förnybar energi och resten på individuella hållbara lösningar. Det visade sig vara ett vinnande koncept. Samsö vann! Nu skulle bönderna få hyra ut mark till vindkraftverken, sälja halm och träflis till de nya fjärrvärmeverken, och hantverkarna skulle lära sig att sätta upp nya system. Hur komma igång? Dagen efter Samsö vunnit priset kungjorde borgmästaren att kommunen tänkte inte engagera sig i detta.vad göra? Det som fanns var ett bidrag från Energimyndigheten som finansierade energikonsulten som tidigare utarbetart den vinnande planen, och så anställdes en miljölärare från Samsö, Sören Hermansen. Det var viktigt att en ortsbo med lokalkännedom var involverad. Sören kände allt och alla och visste var, när och hur man skulle nå folk. Många kaffekannor och ölbackar tömdes under ett antal möten då man berättade om energipriset och vilka möjlijheter och utmaningar det skulle kunna föra med sig. En åtgärd man genast kunde börja med var att få igång det nationella programmet för energibesparingar i pensionärers hus. Med en annons i ortstidningen fick man många svar, och med ekonomiska beräkningar på vad var och en skulle kunna tjäna på att isolera sitt hus blev en hel del byggnadssnickare satta i arbete. En nyckelperson med stor personkännedom var smeden på ön som hade en viktig inkomst genom att sätta in oljepannor och ge dem service. Sören lyckades få honom att förstå att det skulle bli mer och roligare jobb om han istället satsade på energiomställningen. Bland annat skulle det installeras solfångare, men för det behövdes certifikat. Man fick en tredagars kurs ordnad till ön och plötsligt hade vi en ö med ambassadörer för solenergi. That moved for sales, som smeden Ole Hemmingsen sa. Vindkraftverken Enighet om var de landbaserade vindkraftverken skulle placeras var viktig, därför hade man öppna möten om det och detaljerna för finansiering. I den ursprungliga planen fanns 15 vindkraftverk, men det var svårt att komma överens om placeringen, därför bestämde 12 förnybar energi 3/2012 Text: Carl Olov Persson Foto: Birgitta Nilsson

13 EGEN ENERGI Besökarna får information om olika energiformer. man sig för att endast beställa elva stycken, men större och högre. (1 MW och 77 m till vingspetsen klara år 2000) Den norra delen av ön med sin storslagna natur var inte lämplig för vindkraftverk, tyckte man, och därför skulle de endast finnas på slättlandet i söder skedde ett genombrott. Det blev ny kommunstyrelse med ny borgmästare som förstod potentialen i energiprojektet och investerade 125 miljoner DKK. De tio vindkraftverken offshore (2,3 MW 103 m till vingspetsen - klara år 2003) byggdes för att kompensera för den bensin- och dieselslukande transportsektorn, inte minst de tre bilfärjorna. Ännu var de alternativa drivmedlen för dyra eller teknologin för oprövad. Vindkraftverken producerar MWh/år. Det var mer än vad transporterna gör av med. Strömmen säljs till det nationella elnätet och överskottet används till olika projekt. Vindkraftverken har blivit en god affär på grund av de statliga inmatningstarifferna som drog ner återbetalningstiden till sex åtta år. Av de elva landbaserade vindkraftverken ägs nio individuellt av lantbrukare medan två är andelsägda. För de offshore gäller att tre ägs av större privata investerare ( de flesta lantbrukare från ön), två är andelsägda och Samsö kommun äger fem. (Den danska VE-loven säger att minst 20% av ett vindkraftsprojekt skall utbjudas som ägarandelar till boende i kommunen.) För att så många som möjligt skulle känna sig delaktiga och få glädje av vindkraftverken, gjorde man på följande sätt, berättar Sören: - Banken beviljade lån för en, tio eller trettio andelar. Det beydde att alla på Samsö kunde köpa en andel. De fick ett papper med ett låneerbjudande, sedan behövde de bara signera och andelen var deras när den var betald. Även folk utan pengar kunde alltså bli med. Sören fortsätter: - Kommunen fick mer vinst från vindkraften än vad de budgeterat för. Överskottet beslöt man att sätta åt sidan. Därför kunde vi be om en donation till Energiakademin. Det var ett hus som vi önskat från början. Vi fick pengarna och på så sätt hjälpte vindkraftverken till att finansiera Energiakademin! Fjärrvärmeverken Första fjärrvärmeverket, vid centralorten Traneberg, byggdes redan 1993 av det lokala energibolaget NRGI (alltså före Energiakademins tid). Sedan finns det två nya halmeldade kooperativt ägda. Halmen säljs av böndena på femårskontrakt för öre kilot. Efter förbränningen återförs askan till åkrarna som gödning. I norr ligger det enda träfliseldade fjärrvärmeverket, Nordby/Mårup. Godset Brattingsborg har en del skog i norr, så därifrån kommer träflisen. Verket ägs, liksom det i Traneberg, av NRGI då ortsborna tyckte det var bekvämast att lämna över ansvaret till ett bolag. Dessutom har man satsat på en solfångaranläggning på 2500 m2. Eftersom det finns många fritidshus i norr var det en god idé 3/2012 förnybar energi 13

14 EGEN ENERGI med solfångare som under sommaren kan leverera värme och varmvatten till de många turisterna. Dessutom sparar man på bristvaran träflis. Det är brukligt vid anläggning av nya fjärrvärmeprojekt i Danmark att man i förväg bara betalar 100 DKK i anslutningsavgift..( Kommer man senare blir det fullt pris.) Detta förmånliga erbjudande har alltså gällt vid Samsös anläggningar. Samsö 2,0 Även om Samsö blivit CO2-neutral (något man klarade på sju år), så återstår ju saker att göra. Därför har man nu en årlig konferens Samsö 2,0 där man planerar nästa steg. Michael Kristensen vid den rådgivande Energitjensten, knuten till Energiakademin, svarade på mina frågor om vad han tyckte var det viktigaste för närmaste framtiden. Michael svarade så här: - En stor del av de kommunala bilarna kör nu på el. Det är meningen att de offentliga bussarna och postens skiftar till el Sist men inte minst man har nu anställt en ingenjör för att kartlägga tillgången på biomassa, ekonomi placering med mera. Det ser ut som om man redan nästa år kommer att påbörja byggandet av två små anläggningar i var sin ände av ön för att i första hand produccera biogas till färjorna. Michael fortsatte: - Fortfarande finns 700 permanentbostäder med oljeeldning, så dem måste vi ta tag i. Vi har nu också stort fokus på energirenovering och kollar upp både privata och kommunala byggnader. Flera projekt är på gång bland annat i samarbete med kommunen. Den nya vallfartsorten Energiakademins kalender är alltid fullbokad. Mer än 5000 personer per år från hela världen gör besök. Det är skolelever, forskare, journalister, politiker med mera. Det demokratiska experimentet lockar många, speciellt japaner. En person som ofta besöker ön är energiexperten Iida Tetsunari som är engagerad i samma stiftelse som Tomas Kåberger, nämligen Japan Renewable Energy Foundation. Att Samsö fått stor uppmärksamhet beror i första hand på eldsjälen Sören Japanen Iida Tetsunari och eldsjälen Sören Hermansen. Foto: Energiakademiet.dk Även campingen får sin el från vindkraft. Hermansen. Sedan såg EU tidigt vad som var på gång. Flera viktiga priser har också bidragit. Här några exempel: 2009 mottog man det prestigfyllda Göteborgspriset, dessutom flera EU-priser varav det sista är EUs ManagEnergy Local Energy Action Award I den tillkrånglade värld vi lever i har det enkla och självklara blivit något helt unikt. Därför vallfärdar nu hela världen till Samsö. Text: Inger Widell Foto: Inger Widell om inget annat anges. Källor: Intervju med Energitjensten, hemsidan Inger Widell 14 förnybar energi 3/2012

15 Västmanlands Energiförening: Fördela stödet till solenergi mer rättvist På sitt årsmöte i Västerås den 10 november beslutade Västmanlands Energiförening att skriva till energiminister Anna-Karin Hatt om snedfördelningen mellan stöd till solceller och solfångare, där solceller får stöd och solfångare inga bidrag. Dock ger arbetet med att installera solfångare rätt till rotavdrag. Brevet lyder: Bidrag till solel slår snett FÖRNYBAR ENERGI Staten ger 45% bidrag till installation av solceller för elproduktion. I regeringens budget föreslås bidraget finnas kvar till 2016 och 210 miljoner kr anslås. Detta låter ju utmärkt men får tyvärr förödande konsekvenser för annan solenergi. Solvärme via solfångare är det andra sättet att ta tillvara den rena solenergin. Till installation av solfångare ges inget bidrag. Den ensidiga satsningen på solel innebär nu att den spirande solvärmemarknaden håller på att kvävas, nära en halvering under 2012 talar sitt tydliga språk. Anledningen är att en solcellsanläggning med 45% bidrag kan uppskattas få en återbetalningstid på ca 10 år, förutsatt att solelen får kvittas mot den egna elanvändningen, s.k. nettodebitering. En solvärmeanläggning utan bidrag får en återbetalningstid på år beroende på förutsättningarna. Teknikneutralt stöd Både solvärme och solel är förnybara och mycket miljövänliga. Solenergi i alla former måste få en betydande andel i framtidens energisystem. Västmanlands Energiförening begär därför att stödet till solenergi utformas på ett teknikneutralt sätt. Ansvaret för detta torde ligga på Regeringen. Därför bör allmänt investeringsstöd för både solfångare och solceller på t. ex. 20% införas. Den nuvarande nivån på 45% bidrag till solel får till följd att anslagna medel tar slut alldeles för fort och den 2 år långa kön till bidrag stoppar upp uppbyggnaden av solelanläggningar i stället för att påskynda den. Den bästa långsiktiga stödformen för solel är att tillåta nettodebitering av elkostnaden. Det innebär att producerad solel får avräknas mot använd el under en månad trots att solcellerna tidvis ger mer är huset behöver och överskottet i praktiken då matas ut på elnätet. Man kan betrakta det som att solelen korttidslagras gratis på elnätet. Västmanlands Energiförening begär alltså att: Nuvarande stöd till solceller omformas till ett teknikneutralt stöd för solenergi i alla former Stödet för solenergi utformas så att tillgängliga medel används så effektivt som möjligt. En bidragsnivå på 20% av investeringskostnaden kan vara lämplig. För solel ska nettodebitering på månadsbasis införas. Uttalande antaget vid årsmöte med Västmanlands Energiförening (ideell) Stefan Springmann Ordförande Västmanlands Energiförening Kommentar: Inom SERO har vi diskuterat om inte årsavräkning vore bättre än månadsavräkning för producenten som då skulle kunna få hela sin sommarproduktion avräknad mot vinterförbrukning. Det verkar ännu inte vara fastställt vilken procentsats som skall gälla för solcellstödet från 2013 och framåt. Beslut fattas då Riksdagen beslutar om detta avsnitt i 2013 års budget nu i december. Kötiden för solcellbidrag verkar nu vara 2-3 år och hopp om ev. framtida bidrag hämmar installationer av solceller. För tillverkare av solfångare, är läget besvärligt, se Lars Andréns krönika. Det är illa eftersom svensktillverkade, av SP testade solfångare, är mycket effektiva och ger ca 600 kwh per kvadratmeter och år. Nästa steg i utvecklingen kan vara en kombination av solfångare och värmepump som Lars-Erik Lennartsson presenterar i sin artikel. Där handlar det om att plocka ut mer lågtemperaturvärme ur solfångarna via en värmepump. Själv är jag mycket nöjd med min 6,6 kvm stora solfångare som det här året, trots lite sol, gett ca 3000 kwh varmvatten. Brevet är ett bra initiativ från Västmanlands Energiförening. Olof Karlsson 3/2012 förnybar energi 15

16 Egen Energi: FÖRNYBAR ENERGI Lars-Erik Lennartsson i Kristianstad utmanar alla som experimenterar för att sänka sin energikostnad. En nyckel i Lars-Eriks konstruktion är en direktkondenserande värmepump med kopparslinga i trädgården och solfångare som får leverera värme även vid låga temperaturer i solfångaren. Berätta gärna om Din konstruktion. Lars-Erik skriver: Det går utmärkt att kombinera solvärme och värmepump Visst går det utmärkt att kombinera solvärme och värmepump (VP) för villabruk. Nedan ska jag berätta lite om varför jag som jobbar med solvärme gillar värmepumpen som normalt inte förknippas med solvärme. Anledningen till att det fungerar utmärkt är att värmepumpen jag använder är att den ger betydligt högre temperatur än andra, man kan få runt 80 grader i toppen på ackumulatortanken(at) om man vill. Jag vet inte om det finns andra VP som klarar så hög temperatur än den. VP som är direktkondenserande och saknar värmeväxlare och pumpar, endast kompressor. Men det är flera anledningar. 1 Skiktningen 2 Flexibiliteten/Enkelhet 3 Lågvärdig solvärme 4 Nackdelar med direktkondenserande VP Skiktningen Just detta med den högre temperaturen är A och O för en bra skiktning i AT och skiktningen är i sin tur den parameter som gör att man kan ladda ner betydligt fler sol-kwh, det kan handla om runt 30% mer, m.a.o. det är skillnaden mellan en bra anläggning och en dålig. Det finns flera enskilda komponenter som kan förstöra en bra skiktning, och det vanligaste är förrådsberedaren som sitter högt i AT och som får inkommande kallvatten högt. Beroende på användarbeteende av varmvatten, för varje gång man tar ut varmvatten så kommer det in kallt vatten i toppen på AT, som stör temperaturskiktningen i AT. Därför ska man använda genomströmningsberedare(dubbla kamflänsrör) som kyler i botten först och som förstärker skiktningen. Ännu bättre blir det om man sätter in en tappvarmvattenautomat som har en stor värmeväxlare, växlaren ska vara ganska stor annars kan ett stort flöde orsaka omrörning i AT. En ganska stor värmeväxlare ger väldigt låg temperatur i botten på AT, kanske runt 20 grader C. Hur radiatorsystemet fungerar och är uppbyggt är viktigt. När man har en ganska hög temperatur i AT så rekommenderar jag att öka uttemperaturen till radiatorerna och minska flödet så att returen blir kallare. Medeltemperaturen över radiatorerna blir den samma och samma mängd värmeenergi avges till rummen som innan. Golvvärme ger lägst returtemperatur, men ser man till att radiatorytan är lite tilltagen och flödet hålls lågt så får man ganska låg returtemperatur även från radiatorkretsen. Man kan få en viss självförstärkning av skiktningen i AT liksom genomströmsberedaren bidrar till. Som jag redan varit inne på så är VP-en viktig för skiktningen, som ni kan se på bild 1 avges den varmare hetgasen från VP-en i toppen på AT och följer med skiktningen neråt och förstärker denna uppifrån. Den låga bottentemperaturen medför att VP hinner avge mer av sin värmeenergi innan en ny cykel börjar. När man känner att AT är varm utanpå så säger det mig att den har för lite isolering. För tunn isolering är tyvärr vanligt och det gör att mantelytan på AT kyls mer än nödvändigt och man försämrar skiktning. Bäst är att köpa en oisolerad AT och isolera själv, gärna runt 20 cm eller mer. Till sist så tar jag upp elpatronens placering, den ska sitta högt. Sitter den lågt så får den starta onödigt mycket och gå länge och när den startar så stör den skiktningen rejält. Flexibilitet/enkelhet Ett bra system ska vara flexibelt och påbyggbart. Som man kan se på bilden är det en ganska vanlig AT som är utrustad så att man kan tillföra biobränsle ved/pellets eller kanske något annat i framtiden. Vi vet att strömavbrottet aldrig kan garanteras och att då ha en backup i form av en vattenmantlad pelletskamin/vedkamin är aldrig fel, bara man har lite reservström till pumparna. Med smarta elnät som kanske kommer om några år så kan man kanske välja att låta VP gå främst på lågpristid, m.a.o. AT kan även användas för spara några kronor när elkraften är som dyrast. Har man golvvärme stengolv skulle även det kunna ackumulera korttidsenergi. När de enskilda systemkomponenterna sitter var för sig är det lätt att felsöka och lätt att förstå. Lågvärdig solvärme Personligen tycker jag det kan vara bra att kunna använda lågvärdig solvärme som inte har tillräckligt hög temperatur för att värma AT och då förvärma kollektorn till VP. Lägger man solvärmen nära kollektorn så får man samtidigt en väldigt låg temperatur på solslingans retur, det handlar om strax över 0 till 10 grader C. Denna låga returtemperatur sänker medeltemperaturen i solfångaren rejält. Vinterhalvåret så laddar man ner solenergi som har en uttemperatur från solfångaren på grader C. När man höjer kollektortemperaturen till VP från 0 till ca: 9 grader ökar verkningsgraden från COP 3 till ca:4 det blir ca:30 % högre verkningsgrad vilket är bättre än inget, man får inte vara kräsen på vinterhalvåret. När man har möjlighet att förvärma kollektorn så får man samtidigt en övertemperaturförsäkring för solfångaren. Det innebär att solfångarytan kan vara lite större utan att riskera att solfångaren går i kok(stagnation), man låter helt enkelt solvärmen gå ner i marken när AT har nått maxtemperatur. Se bild. 16 förnybar energi 3/2012

17 FÖRNYBAR ENERGI Direktkondenserande VP har en ganska kort kollektor, och den har hög yteffekt, med det menar jag att den kyler mer eller den tar mer värme i marken per meter kollektor än andra VP. Detta bidrar till att man får en väldigt låg returtemperatur till solfångaren när den förvärmer kollektorn. När man kombinerar solvärme med VP så är det så att den plana solfångaren kan vara väl så bra som vacuumrörsolfångare, det beror på att brytpunkten för när vacuumrören ger mer energi går vid ca: 20 graders övertemperatur mot omgivande lufttemperatur. Har man då kompenserat för detta med 30-40% större yta, så erhåller man t.o.m mer lågvärdig solvärme med den plana solfångaren. Nackdelar med direktkondenserande VP Den enda nackdel som jag kan se med direktkondenserande VP är att den kräver kyltekniker vid installation. Om det går väl och beräkningen visar på acceptabla förluster så ska jag försöka få till ett Sol och VP projekt där solvärme lagras under en befintlig villa byggd på platta på mark. Har en ny systemlösning som ser ut att ge betydligt mer lågvärdig solvärme på vinterhalvåret. Pennförare Lasse Lennartsson Sol & Energiteknik i Kristianstad lasse.lennartsson@bikab.net ENERGISEMINARIUM SERO i samarbete med Mälardalens Högskola Den 10 november arrangerade SERO i samarbete med Mälardalens Högskola, MdH, ett energiseminarium i högskolans lokaler i Västerås. Seminariet handlade om den förnybara energins möjligheter att bidra till energiförsörjningen, nu och i framtiden. Seminariet inleddes av professor Erik Dahlqvist, MdH, som hälsade välkommen och redogjorde för den omfattande forskning och utveckling som pågår inom förnybar energi. MdH är en högskola som profilerar sig på förnybar energi trots att en stor del av högskolans verksamhet ligger i en kärnkraftstad som Västerås. Efter prof. Dahlqvist följde MdH:s andra energiprofessor, Björn Karlsson, som redogjorde för det kraftigt ökade intresset för solel, stimulerat av prissänkningar och investeringsbidrag. Åhörarna fick veta att det nu är privatekonomiskt lönsamt med egen solelsproduktion i hushållet, om nettodebitering med tillräckligt långa avräkningsperioder införs. Peter Danielsson och Göran Bryntse från SERO gav oss en inblick i EU:s olika energidirektiv och Sveriges roll i dessa. Genom en avsevärd ökning av den förnybara energiutvinningen och en sjunkande energianvändning har Sverige i praktiken redan uppnått den kvot som enligt direktivet ska vara uppnådd år Gustav Melin, VD i SVEBIO, kunde visa den stora ökningen i användningen av bio- Texten fortsätter på sid. 23 3/2012 förnybar energi 17

18 FÖRNYBAR ENERGI Glava Energy Center Centret för innovation Fältet med solceller i Glava är ett av de större i landet. Glava Energy Center (GEC) ett testcenter för innovation och utveckling är beläget ca 3 mil utanför Arvika. GEC:s primära mål är att arbeta för förnybar energi och att öka kunskapen om förnybar energi. GEC är ett internationellt ledande testcenter när det gäller att arbeta för förnybar energi. Syftet för centret är att det ska fungera som ett utvecklingscentrum på både regional, nationell som internationell nivå. GEC är även öppet för företag och organisationer som arbetar inom området förnybar energi eller energieffektivisering. Det händer mycket kring centret. GEC utvecklas hela tiden mer och mer mot nya projekt inom förnybar energi. Bara i dagsläget drivs ett 25-tal projekt som t ex en väderstation, ett energilagringssystem, en vindmätningsmast, nya stativ- och solmodulteknologier, ett vetenskapscenter (Glava Energy Science Center) och en av Skandinaviens största solenergiparker som i skrivande stund byggs ut ytterligare. Bakgrund Hur startade då allt? I september 2009 bildades Glava Energy Center Ekonomisk Förening. Grundtanken var att man ville starta ett center där man kunde använda anläggningen för tester och utvecklingsprogram inom förnybar energi. Initiativet kom från bland andra Arvika Elnät, Fortum, Innotech Solar, Scatec och Stål&Verkstad. Men redan under slutet av 2008, början av 2009, kom de första uppslagen till att skapa en arena för utveckling och testning av utrustning och system för förnybar energi och energi-effektivisering. Alf Björseth som var koncernchef och största ägare till norska REC innan REC introducerades på den norska börsen, hade tillsammans med Tommy Strömberg som hade varit platschef för RECs monteringsfabrik, ScanModule, i Glava, diskuterat vissa idéer om att skapa ett centra för förnybar energi. När dessa två hade tagit initiativet till centrets tillkomst, kontaktades Fortum och Arvika kommun som omedelbart ställde sig positiva till idén. Även Stål&Verkstad, som vid detta tillfälle var svensk projektägare till Interregprojektet FEM kontaktades mot bakgrund av att FEM-projektets mål och intentioner till stor grad överensstämde med de planer som fanns för Glava 18 förnybar energi 3/2012

19 Energy Center. Men även att ett nära samarbete parterna emellan möjliggjorde att vissa finansiella medel från Interreg/EU kom Glava Energy Center till godo. Tack vare ett engagerat arbete av representanter från medlemsföretagen och att många medlems- och samarbetsföretag bidrog med utrustning kunde man den 20 maj 2010 inviga norra Europas största markbaserade solelanläggning i Glava. Solenergiparken Det största projektet för GEC är solenergiparken. Parken var det första steget i satsningen för GEC. Den är idag Skandinaviens största solpark. Det står idag 500 solcellsmoduler på rad med en effekt på 108kW som producerar cirka kilowattimmar/år. Men just nu byggs den ut ytterligare med 70kW, vilket beräknas vara klart vid årsskiftet 2012/13. Solenergiparken består av många olika system av nätansluten solenergi. Syftet är att testa olika typer av system och få praktiska erfarenheter. Science Center Ett annat stort projekt är Glava Energy Science Center. Det är ett vetenskapscenter som tillkom under våren 2012, som arbetar för att öka kunskapen om förnybar energi för ungdomar i årskurs 5 och uppåt. Än så länge har det varit ett antal testklasser på besök, men centret ska snart dras igång på allvar. Centret ska ha både koncept inomhus och utomhus. I dagsläget har GEC utformat ett inomhuskoncept där elever får testa på att skapa förnybar energi via en solpanel som sedan lagras in i batterier för att få en legobil att rulla. Legobilen byggs av ett vetenskapslego lego som heter Lego Mindstorm. Vetenskapscentret ska även expandera verksamheten utomhus. Planen är att ha handgripliga laborationer med solenergi, biogas, sterlingmotor, vindkraft mm. Dessutom pågår ett samarbete med hybridsfordonsutbildningen på ANC i Arvika, där GEC tillsammans med Condyco har byggt om en fyrhjuling till eldrift. Fyrhjulingen har en programmerbar motorstyrning och det ska även under våren byggas en testbana, så att man kan jämföra olika inställningar för att få fram lägsta energiförbrukning. I dagarna har det även installerats ett likströmssystem i byggnaden där ventilation och ledlampor drivs av batterilagrad solenergi. Allt för att få erfarenhet om ny teknologi kring förnybar energi. Vattenkraft GEC har även ett vattenkraftsprojekt på gång, där vi vill visa hur man kan bedriva vattenkraft på ett miljövänligt sätt. I projektet ingår att bygga en utbildningsturbin med olika reglermöjligheter och även samarbeta med Karlstads Universitet, lokala fiskevårdsföreningar, vattenkraftsföreningar och Fortum, för att visa på möjliga miljöåtgärder som t ex att skapa fiskvandringsvägar. Framtiden? Ett av målen med centret är att utveckla nya produkter inom förnybar energi som i längden kan ge nya gröna arbetstillfällen, och där är vi på god väg med många nya produkter, berättar Magnus Nilsson projektledare för GEC. Marie Magnusson FÖRNYBAR ENERGI Jag önskar alla inom SERO en God Jul och ett Gott Nytt år Det har varit mycket trevligt och utmanande att vara ordförande för SERO det gångna året, med mycket på gång. Nu ska vi se till så att 2013 blir riktigt framgångsrikt för den förnybara energin i Sverige, bl a med införande av nettodebitering. Framtiden tillhör den förnybara energin, inte minst på grund av klimathotet men numera också för samhällsekonomins skull. Hoppas att alla inom SERO får må så bra att ni är villiga att aktivt verka för att Sverige 2020 ska uppnå minst 70 % förnybar energi av vår slutliga energianvändning. Vi i styrelsen ska definitivt göra vad vi kan för att förverkliga denna målsättning. Göran Bryntse, ordförande i SERO 3/2012 förnybar energi 19

20 NYHETER UTLAND Förnybart knappar in på kolet I måndags släppte International Energy Agency, IEA, sin årliga rapport World Energy Outlook. Fokus ligger på energieffektivisering, förnybara bränslen och förändrade olje- och gasflöden, skriver Miljö & Utveckling. Tittar man på nuläget är fossila bränslen fortfarande det som driver världens bränslebehov. Bidragen till dessa bränslen ökade under fjolåret med hela 30 procent. Men förnybara bränslen knappar in på kolet och blir den näst största källan till värme och el och klättrar upp till förstaplatsen år Google investerar 75 miljoner dollar i egen vindkraftspark Google investerar 75 miljoner dollar i en vindkraftspark som en del av sina ansträngningar att främja utvecklingen av förnybara energikällor. Vindkraftsparken ligger nordost om Council Bluffs, lowa. Vindkraft större än kärnkraft i Kina Allt tyder på att elproduktionen från vindkraft i Kina kommer att överstiga 100 TWh under Vindkraft har därmed gått om kärnkraften och är idag det tredje benet i landets elförsörjning. Energieffektivisering: Nollenergihus blir standardprodukt :01 I väntan på regeringens kriterier för Nästan Nollenergihus lanserar Emrahus och Nilan ett nollenergihus som standardprodukt. Bägge företag är medlemmar i Sveriges Centrum för Nollenergihus. Nollenergihusen som nu lanseras är konstruerade enligt passivhusnormen, kombinerat med solceller så att byggnaden på årsbasis inte använder mer elenergi än den kan leverera ut på nätet. Kombinationen av ett tätt och välisolerat hus med energieffektiva installationer gör det möjligt att erbjuda ett hus där solceller producerar den begränsade mängd energi som går åt till ventilation, uppvärmning och produktion av varmt hushållsvatten. Detta med hjälp av ett platsbesparande system som är enkelt att använda. Nästan Nollenergihus är den kravnivå som ska gälla all nyproduktion senast Kriterierna ligger f.n. på regeringens bord att bestämma. Nollenergihus är en byggnad som utöver att uppfylla kraven för passivhus inte använder mer energi under året än vad den själv levererar. Passivhus är så täta och välisolerade att uppvärmningsbehovet till stor del täcks av spillvärme från hushållet. Genom att återvinna energin i frånluften kan den återföras till den friska tilluften via ventilationssystemet. Med små tillskott av energi för uppvärmning av tappvatten och uppvärmning under kalla dagar är ett passivhus exceptionellt energieffektivt. Pressmeddelande från Sveriges Centrum för Nollenergihus (SCN), som är en medlemsbaserad intresseförening med syfte att främja utvecklingen av energieffektivt byggande.scn ansvarar för de svenska kriterierna för passivhus (FEBY12) och certifiering av byggnader som följer dessa kriterier. Läs mer på Så ska Ikea ta nästa steg inom hållbarhet Ikea presenterar en ny strategi för hållbarhet. Koncernen ska producera lika mycket förnybar energi som förbrukas av varuhusen. Ikea satsar därför 1,5 miljarder euro i egna vind- och solenergiprojekt. Ikeas hållbarhetsstrategi är en blandning av varumärkesvård och ekonomi. Det är helt enkelt lönsamt att producera sin egen energi och att sträva efter hållbara lösningar i hela värdekedjan. 20 förnybar energi 3/2012