Ämneslärarutbildning med inriktning mot teknik, årskurs 7-9 Subject Teacher Education in Technology, Secondary Education 270,0 högskolepoäng

Transkript

1 Utbildningsplan Ämneslärarutbildning med inriktning mot teknik, årskurs 7-9 Subject Teacher Education in Technology, Secondary Education 270,0 högskolepoäng Gäller för antagna till utbildningen fr o m HT18. Utbildningens mål Ämneslärare teknik, matematik och Högskoleingenjör i maskinteknik inriktning Innovation och design. Gäller för antagna till utbildningen fr.o.m. HT18. Med förbehåll för beslut om att ämneslärarexamen för arbete i grundskolans årskurs 7-9 kan omfatta två ämnen (jämfört med dagens krav om tre ämnen). Utbildningen utgörs av en högskoleingenjörsutbildning i maskinteknik (Innovation och design, 180 hp) och en UVKdel (Utbildningsvetenskaplig kärna, 90 hp). Sammanlagt 4 års studier, 270 hp. Efterfrågan på lärare med gedigna kunskaper i teknik är stor. Programmet leder till ämneslärarexamen med huvudämne teknik och ger behörighet att arbeta som lärare i grundskolans år 7-9, i ämnena teknik och matematik. Dessutom, får man en högskoleingenjörsexamen i maskinteknik. För ämneslärarexamen ska studenten visa sådana kunskaper och förmågor som krävs för att självständigt arbeta som ämneslärare i den verksamhet som utbildningen avser. Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan undervisning för vilken examen enligt gällande föreskrifter kan ge behörighet. En lärare med examen från ämneslärarprogrammet ska uppfylla alla de mål som ges i den nationella examensbeskrivningen för ämneslärare årskurs 7-9. Kunskap och förståelse För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i årskurs 7 9 skastudenten visa sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, inbegripet såväl överblick över ämnesstudiernas huvudområde som fördjupade kunskaper inom vissa delar av detta område och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, visa sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för den verksamhet utbildningen avser och visa kännedom om vuxnaslärande, visa fördjupad kunskap om vetenskapsteori samt kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, och visa kunskap om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, visa sådan kunskap om barns och ungdomars utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för den verksamhet som utbildningenavser, visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering ochledarskap, visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogiskdidaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia, och visa fördjupad kunskap om bedömning och betygssättning Utöver de mål som specificeras i högskoleförordningen skall en högskoleingenjör som utexaminerats inom Maskinteknik, KTH Utbildningsplan för Ämneslärarutbildning med inriktning mot teknik, årskurs 7-9 antagna fr o m HT18. Sida 1 av 6

2 kunna tillämpa grundläggande fackinriktade kunskaper inom t.ex. materialteknik, hållfasthetslära, produktionsteknik, el- och styrteknik samt datorbaserade ingenjörsverktyg som t.ex. CAD visa grundläggande kunskaper i matematik och naturvetenskap samt förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap för att modellera, simulera och utvärdera skeenden utifrån relevantinformation Färdigheter och förmågor För ämneslärarexamen ska studenten visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära ochutvecklas, visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom ämnen, ämnesområden och ämnesdidaktik, visa förmåga att ta till vara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för den verksamhet i övrigt som utbildningenavser, visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande ochutveckling, visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov, visa förmåga att observera, dokumentera och analysera elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och att informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiskavärderingarna, visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever, visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten, visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten, visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna,och visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten utveckla färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen För högskoleingenjörsexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som högskoleingenjör inom utbildningsområdet visa förmåga att självständigt och kreativt identifiera, formulera och lösa problem inom maskintekniska områden med hänsyn till rådande möjligheter och begränsningar visa förmåga att hantera och forma hållbara produkter, processer och system utifrån tekniska, etiska, ekonomiska och samhälleligaaspekter visa förmåga och insikt i betydelsen av lagarbete och samverkan i mångdisciplinära och mångkulturella projektgrupper kunna medverka i nyttjande och införande av ny teknik, där det handlar om att utforma produkter, processer och arbetsmiljö Värderingsförmåga och förhållningssätt För ämneslärarexamen ska studenten visa självkännedom och empatiskförmåga, visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet Utbildningsplan för Ämneslärarutbildning med inriktning mot teknik, årskurs 7-9 antagna fr o m HT18. Sida 2 av 6

3 För högskoleingenjörsexamen ska studenten visa kunskaper om hur produkters och systems utformning bäst kan anpassas till människans önskemål och behov med hänsyn tillmiljöaspekter ha medvetenhet om hur tekniken påverkar samhället med hänsyn till människors förutsättningar och behov ha medvetenhet om samhällets mål avseende resurshushållning, ekonomi ochmiljö ha tillägnat sig förmåga att sätta sig in i nya teknikområden och ha en god grund för fortsatt personlig utveckling och det livslånga lärandet både inom det egna såväl som andra nya ämnesområden detta för att kunna följa den allt snabbare tekniska utvecklingen och de förändringar denna medför KTH:s lokala examensordning finns i KTH:sregelverk, Utbildningens omfattning och innehåll Utbilldningen startar med två år på högskoleingenjörsutbildningen varpå 15 månaders UVK följer. Därefter avslutas utbildningen med sista året på högskoleingenjörsutbildningen. Det medför att efter period 4 i årskurs 2 startar UVKperioden direkt med en sommartermin, med påföljande två terminer UVK och avslutningsvis en sommartermin UVK. Efter sommarterminen följer höstterminen på sista året på högskoleingenjörsutbildningen. Ämneslärarutbidningen med huvudämne teknik och andraämne matematik ges därigenom som en kombination av ämnesstudier inom en högskolingenjörsutbildning och en utbildningsvetenskaplig kärna. Den utbildnings vetenskapliga kärnan omfattar 15 mån heltidsstudier (90 högskolepoäng). Huvudspråket för utbildningen är svenska, men vissa kursmoment kan komma att ges påengelska. Ämneslärarutbildningen omfattar följande områden: ämnes- och ämnesdidaktiska studier med relevans för undervisning i teknik och matematik (90 hp + 60 hp), utbildningsvetenskaplig kärna om 60 högskolepoäng och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) om 30 högskolepoäng, förlagd inom grundskolans år 7-9 inom teknik/matematik-undervisning. Den utbildningsvetenskapliga kärnan har ett brett innehåll och omfattar bland annat utbildningshistoria, läroplansteori, ämnet från ett skolperspektiv och ämnesdidaktik, sociala relationer, specialpedagogik och bedömning. Högskoleingenjörsutbildningen i Maskinteknikinom området Innovation och design, omfattar 180 högskolepoäng vilket i normal studietakt motsvarar 3 års heltidsstudier (6 terminer). Utbildningen bedrivs i huvudsak på grundnivå. Undervisningen sker i huvudsak på svenska. Vissa kurser och kursmoment kan följas på engelska samt viss kurslitteratur är påengelska. Behörighet och urval För antagning till programmet krävs grundläggande behörighet till högskolestudier, samt särskild behörighet enligt följande: Områdesbehörighet A8 (Fysik 2, kemi 1, Matematik 3c). Andra studier eller arbetslivserfarenhet bedöms utifrån den reella kompetens som åberopas. I övrigt hänvisas till KTH:s antagningsordning i KTH:s regelverk, Utbildningens genomförande Utbildningens upplägg Ett läsår omfattar 40 veckor och är indelat i fyra perioder. Inom denna utbildning tillkommer två sommarperioder, efter år 2 respektive 3. Läsårsindelningen framgår av KTHs studentwebbwww.kth.se Normalt läses flera kurser parallellt. Undervisnings- liksom examinationsformerna varierar från kurs till kurs. Normalt utgörs en del av en kurs av föreläsningar som ger en första kontakt med begrepp och teorier. Övningsuppgifter och laborationer förstärker förståelsen för de teoretiska sambanden. Utbildningsplan för Ämneslärarutbildning med inriktning mot teknik, årskurs 7-9 antagna fr o m HT18. Sida 3 av 6

4 Projektarbeten enligt modell från näringslivet har en väsentlig roll i högskoleingenjörsutbildningen och bidrar till utveckling av ledarskapet inom skolans kontext. Genom projektarbetet ges träning att i grupp ta sig an verklighetsanknutna uppgifter på ett ingenjörsmässigtsätt. Högskoleingenjörsutbildningen består av obligatoriska kurser under de första två åren inklusive ett fördjupningsförberedande kurspaket. För att skapa en helhet i utbildningen betonas samverkan mellan kurserna såväl inom varje årskurs som mellan årskurserna. Under årskurs 1 i högskoleingenjörsutbildningen ges kurser som ger studenten perspektiv på teknik och ingenjörsrollen (även lärarrollen) samt grunder i projektarbetsmetodik, gruppdynamik och presentationsteknik etc. Grundläggande kurser i matematik, materiallära, produktionsteknik, programmering etc. är den kärna av baskurser som hör till förstaåret.under andra året läses kurser inom de teknikvetenskapliga och tekniska tillämpningsämnena. Under andra året läses även ett fördjupningsförberedande kurspaket. Under fjärde året på utbildningen, sista året på högskoleingenjörsutbildningen ges fördjupningsspecifika kurser, dessutom ytterligare kurser inom matematik. Högskoleingenjörsutbildningen avslutas under sista terminen med ett ingenjörsexamensarbete som oftast genomförs med uppdragsgivare utanför KTH. Den utbildningsvetenskapliga kärnan börjar i juni med en sommartermin. Därefter följer höst-, vår- och ytterligare en sommartermin. Ett examensarbete om 15 hp inom didaktik avslutar UVK-delen. UVK-delen i utbildningen bedrivs delvis på distans. Studenterna kommer till KTH Valhallavägen för att delta i seminarier och liknande några dagar per månad. Seminarier och föreläsningar ges även vid KTH campus Södertälje och till viss del studerar studenten självständigt och via en webbplattform. Vissa kurser ges i samarbete med Stockholms universitet.i de verksamhetsförlagda delarna av utbildningen (VFU) ska studenten lära känna den komplexa verksamheten i skola och andra utbildningsmiljöer samt knyta sin kunskapsutveckling till dessa och de frågor de aktualiserar. Innehållet i VFU bestäms av respektive kursplan. Kurser Utbildningen sker i kursform. Kurslistor finns i bilaga 1. I högskoleingenjörsutbildningen ingår obligatoriska, villkorligt valbara och rekommenderade kurser. De obligatoriska kurserna definieras för varje årskurs i kurslistor. De olika kursernas mål, behörighetskrav, innehåll samt kursfordringar återfinns i kursplanerna.rekommenderade kurser kan i vissa fall bytas ut mot valfria kurser ur KTHs kursutbud. Även kurser från andra högskolor/universitet kan tillgodoräknas om examenskraven uppfylls.för valfria kurser gäller följande begränsningar: Valfri kurs får inte läsas i årskurs 1 Antalet högskolepoäng som får väljas per termin är begränsat till 35 högskolepoäng Valfri kurs får ej motsvara befintlig programkurs till betydande del Högskoleförberedande kurser får ej medräknas som valfri kurs Valfri kurs kan väljas men bör vara relevant för yrkesrollen som ingenjör Betygssystem För kurser på KTH används en sjugradig målrelaterad betygsskala A-F som slutbetyg för kurser på grundnivå och avancerad nivå. A-E är godkända betyg med A som högsta betyg. Betygen godkänd (P) och underkänd (F) används som slutbetyg då särskilda skäl föreligger. För kurser inom programmet används främst en sjugradig målrelaterad betygsskala A-F som slutbetyg för kurser på grundnivå och avancerad nivå. A-E är godkända betyg med A som högsta betyg. Betygen godkänd (P) och underkänd (F) används som slutbetyg på examensarbete och kurser där särskilda skäl föreligger. Kurser med VFU kan ha en tregradig betygsskala Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd(vg). Villkor för deltagande i utbildningen För deltagande krävs antagning till kurs inom programmet samt registrering på kurs. Kursregistrering görs via den personliga menyn på För studenter som påbörjar utbildning från och med höstterminen 2018 ersätts tidigare uppflyttningskrav med krav på särskild behörighet till kurs. Krav på särskild behörighet specificeras i kursplanen. Utbildningsplan för Ämneslärarutbildning med inriktning mot teknik, årskurs 7-9 antagna fr o m HT18. Sida 4 av 6

5 Den som registrerat sig på en kurs och därefter beslutar sig för att inte fullfölja kursen ska inom tre veckor efter kursstart ta bort kursregistreringen via den personliga inloggningen på Villkor för deltagande i undervisningen inom högskoleingnejörsutbildningen: Anmälan till kurs på program Den studerande ska inför varje termin anmäla sig till samtliga kurser som den studerande avser att läsa. Anmälan till kurs sker via maj inför höstterminen 1-15 november inför vårterminen Om den studerande ej gör sin anmälan beaktas ansökan endast i mån av plats. Anmälan till kurserna under sommarterminen sker i samarbete med utbildningskansliet. Information om hur anmälan till kurs ska göras får den studerande från utbildningskansliet. Villkor för deltagande i undervisningen inom UVK-delen: Minst 90 högskolepoäng teknikkurser ur årskurs 1 och 2 skall vara avklarade till och med tentamensperioden i augusti det året när studenten påbörjar höstterminen i UVK-delen. Den första matematikkursen i åk 1 utgör stoppkurs för VFU 1- kursen under hörstterminen. Studerande som inte uppfyller detta krav skall i samråd med studievägledare vid ECEskolan upprätta en individuell studieplan. Individuell studieplan Studerande som kommit efter med sina studier och inte uppfyller nämnda krav ska i samråd med studievägledningen för programmet upprätta en individuell studieplan för de fortsattastudierna. Individuell studieplan kan innebära att den studerande ej kan garanteras heltidstudier. Se KTHs regelverk: Tillgodoräknanden För högskoleingenjörsutbildningen gäller: Den studerande har möjlighet att ansöka om att få tillgodoräkna sig resultat från kurs/kurser vid annan högskola /universitet inom eller utom landet.ansökan görs via blankett som lämnas tillutbildningskansliet på ECE-skolan.Då betygssystemen skiljer sig kraftigt mellan olika länder översätts inte betygen från utbytesstudier till KTHs betygsskala. För UVK-delen gäller: Student som läst snarlika kurser tidigare kan efter särskild prövning tillgodoräkna sig kurser eller kursmoment. Såväl kraven för lärarexamen som regelverken för skolan har dock ändrats mycket under senare decennier, varför policyn för tillgodoräknanden är restriktiv inom flera av utbildningens områden.för att begäran om tillgodoräknande ska kunna prövas måste den sökande kunna dokumentera att hon/han har examinerats på motsvarande kurs med minst godkänt resultat. Vid tillgodoräknande av kurs, som betygssatts på annan högskola införs inget betyg iexamensbeviset. KTH:s policy för tillgodoräkning finns i sin helhet i KTH:s regelverk, Utlandsstudier För UVK-delen förekommer ej utlandsstudier. Ett undantag är dock VFU-kurserna som kan genomföras vid svenska grundskolor i andra länder. Utbildningsplan för Ämneslärarutbildning med inriktning mot teknik, årskurs 7-9 antagna fr o m HT18. Sida 5 av 6

6 För högskoleingenjörsutbildningen har studenter möjlighet att studera utomlands genom de avtal KTH har med universitet inom och utanför EU. Utbytesstudier kan normalt inte ske under första eller andra årskursen. Det är även möjligt att göra examensarbetetutomlands.sista ansökningsdag för utlandsstudier är omkring 15 december för nästkommande läsår, sewww.kth.se Examensarbete Det avslutande examensarbetet inom UVK-delen omfattar 15 hp. Examensarbetet kan påbörjas när kursens särskilda behörighetskrav är uppfyllda. Arbetet handlar om en vetenskaplig undersökning som relaterar till teknik/matematikämnena, skolan och/eller lärarrollen. Normalt utförs det i ämnesdidaktik i något av studentens framtida undervisningsämnen. Handledare utses av KTH. Examensarbetets tema och inriktning bestäms av student, handledare och examinator i samråd. Arbetet redovisas genom en uppsats som ventileras med opposition. För att bli godkänd krävs godkänd uppsats, godkänd presentation, godkänd opposition på annan students arbete och godkänt deltagande i obligatoriska seminarier och handledningstillfällen. Inom högskoleingenjörsutbildningen ingår i spårets 4:e år ett examensarbete som är en kurs på 15 högskolepoäng. Examensarbetskursen utgör den avslutande delen av utbildningen. Examensarbetet kan påbörjas när kursens särskilda behörighetskrav är uppfyllda. Det får påbörjas efter att uppgiften godkänts avexaminator Det grundas på de kunskaper som inhämtats under studietiden Det skall utgöra prov på ett självständigt arbete omfattande teoretisk och/eller experimentell verksamhet med åtföljande rapportskrivning och muntlig presentation Handledare utses avexaminator KTH:s regler för examensarbeten finns i KTH:s regelverk, Examen Utbildningen leder till ämneslärarexamen 240 hp med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7 9 inom teknik, matematik. För examen krävs 90 hp i teknik och 60 i matematik. Utbildningen leder även till högskoleingenjörsexamen i maskinteknik (eng. Bachelor of Science in Engineering, Degree Programme in Mechanical Engineering). För det krävs godkänt betyg i samtliga kurser som ingår i den studerandes studieplan. Studieplanen består av de obligatoriska kurserna, de valbara kurser den studerande följt samt examensarbetet. Studieplanen skall omfatta minst 180högskolepoäng. Frivilliga introduktionskurser samt förberedande kurser får ej ingå iexamen. Kurser som innehållsmässigt motsvarar annan eller andra kurser inom programmet kan ej medräknas inom ramen för de 180 högskolepoäng som ligger till grund för högskoleingenjörsexamen. Den studerande måste själv ansöka om examen. Ansökan ska göras genom personlig inloggning på där examensansökan finns under rubrikenprogram. Ansökan om examen görs enligt KTH:s anvisningar, sewww.kth.se KTH:s lokala examensordning finns i KTH:s regelverk, Bilaga 1 - Kurslista Bilaga 2 - Inriktningsbeskrivningar Utbildningsplan för Ämneslärarutbildning med inriktning mot teknik, årskurs 7-9 antagna fr o m HT18. Sida 6 av 6

7 Bilaga 1: Kurslista Ämneslärarutbildning med inriktning mot teknik, årskurs 7-9 (LÄRGR), Utbildningsplan för kull HT2018 Gemensamma kurser Årskurs 1 Obligatoriska kurser (60,0 hp) Kurskod Kursnamn hp Utb. nivå ML1000 Matematik för ingenjörer 11,0 Grundnivå ML1101 Mekanik, allmän kurs 7,5 Grundnivå ML1110 Maskinteknik, introduktionskurs 9,0 Grundnivå ML1111 Verksamhetsstyrning med tillämpad statistik 9,0 Grundnivå ML1200 Material och produktion, allmän kurs 10,0 Grundnivå ML1209 Datorbaserade produktutvecklingsverktyg, grundkurs 7,5 Grundnivå ML1309 Programmering och numeriska verktyg 6,0 Grundnivå PRELIMINÄR PLAN, KAN KOMMA ATT ÄNDRAS Årskurs 2 Obligatoriska kurser (36,0 hp) Kurskod Kursnamn hp Utb. nivå ML1030 Industriell ekonomi och organisation 7,5 Grundnivå ML1201 Hållfasthetslära, allmän kurs 6,0 Grundnivå ML1203 Energiteknik 6,0 Grundnivå ML1204 Maskinkomponenter 6,0 Grundnivå ML1306 El- och styrteknik 10,5 Grundnivå Det andra året i utbildningen läses alla kurser gemensamt. I år 2 ingår även ML1108 Beslutsmodeller och konsekvensbeskrivning ML1213 Produktutveckling och konstruktion Utbildningsplan för Ämneslärarutbildning med inriktning mot teknik, årskurs 7-9 antagna fr o m HT18. Bilaga 1, sida 1 av 2

8 PRELIMINÄR PLAN, KAN KOMMA ATT ÄNDRAS Årskurs 3 Obligatoriska kurser (90,0 hp) Kurskod Kursnamn hp Utb. nivå LT1011 Programintegrerande kurs för kompletterande pedagogisk utbildning 3,0 Grundnivå LT1012 Verksamhetsförlagd utbildning 1 12,0 Grundnivå LT1014 Utbildning, skola och samhälle-nutida och historiska perspektiv 6,0 Grundnivå LT1015 Planering, bedömning och betygssättning 6,0 Grundnivå LT1016 Kommunikation, ledarskap och design av lärande 7,5 Grundnivå LT1018 Ämnesdidaktik 18,0 Grundnivå LT101X Examensarbete i ämnesdidaktik, grundnivå 15,0 Grundnivå LT1020 Specialpedagogik och perspektiv på lärande och utveckling 7,5 Grundnivå LT2013 Verksamhetsförlagd utbildning 2 15,0 Avancerad nivå PRELIMINÄR PLAN, KAN KOMMA ATT ÄNDRAS Årskurs 4 Relgerteknik 7,5 Diskret Matematik 7,5 Produktframtagningsprojekt 15 Produktion Temasn inom matematiken Examensarbete PRELIMINÄR PLAN, KAN KOMMA ATT ÄNDRAS Årskurs 5 Se inriktngar för mer information Utbildningsplan för Ämneslärarutbildning med inriktning mot teknik, årskurs 7-9 antagna fr o m HT18. Bilaga 1, sida 2 av 2

9 Bilaga 2: Inriktningar Ämneslärarutbildning med inriktning mot teknik, årskurs 7-9 (LÄRGR), Utbildningsplan för kull HT2018 Programmet har inga inriktningar. Utbildningsplan för Ämneslärarutbildning med inriktning mot teknik, årskurs 7-9 antagna fr o m HT18. Bilaga 2, sida 1 av 1