Verksamhetsberättelse och rapport om företagsansvar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Verksamhetsberättelse och rapport om företagsansvar"

Transkript

1 Årsredovisning 2008 Eropeiska investeringsbanksgrppen Eropeiska investeringsbanksgrppen Eropeiska investeringsbanksgrppen Eropeiska investeringsbanksgrppen Del I Verksamhetsberättelse och rapport om företagsansvar

2

3 Årsredovisning 2008 Eropeiska investeringsbanksgrppen Eropeiska investeringsbanksgrppen Eropeiska investeringsbanksgrppen Eropeiska investeringsbanksgrppen Del I Verksamhetsberättelse och rapport om företagsansvar EIB-grppens Årsredovisning för 2008 består av tre separata avsnitt: verksamhetsberättelsen och rapporten om företagsansvar som redogör för EIB-grppens verksamhet nder det senaste året samt framtidstsikter, resltatrapporten som innehåller boksltet för EIB-grppen, EIB, Cotonoinvesteringsanslaget, förvaltningsfonden för FE- MIP, EU-förvaltningsfonden för infrastrktr i Afrika och EIF, tillsammans med tillhörande bilagor, den statistiska rapporten som innehåller en förteckning över bankens finansierade projekt och genomförda pplåning nder 2008 tillsammans med en förteckning över EIF:s projekt. Den innehåller även översiktstabeller för året och för de senaste fem åren. Årsredovisningen finns också på bankens webbplats (www.eib.org/report)

4 EIB-grppen 2 Verksamhetsberättelse och rapport om företagsansvar EIB-grppen: Stadgeenliga nyckeltal Eropeiska investeringsbanken Verksamheten nder 2008 (miljoner ero) Beviljade projekt I Eropeiska nionen I partnerländerna Avtalade lån I Eropeiska nionen I partnerländerna Utbetalningar I Eropeiska nionen I partnerländerna Upplånade medel (före swappar) Hvdvaltor (EUR, GBP, USD) Övriga valtor Sitationen den Utestående Lån r bankens medel Garantier 262 Finansiering r bdgetmedel Lång-, medel- och kortfristig pplåning Eget kapital Balansomsltning Årets nettoresltat Tecknat kapital varav inbetalt och att inbetalas Eropeiska investeringsfonden Verksamheten nder 2008 Avtalade transaktioner Riskkapital (32 fonder) 409 Garantier (20 transaktioner) Sitationen den Portfölj Riskkapital förvaltade tillgångar (299 fonder) Garantier positioner (189 transaktioner) Ackmlerade avtalade transaktioner Riskkapital (299 fonder) Garantier (189 transaktioner) Eget kapital Balansomsltning Årets nettoresltat 35 Tecknat kapital varav inbetalt 573

5 Verksamhetsberättelse och rapport om företagsansvar 3 EIB-grppen Innehåll EIB-grppen: Stadgeenliga nyckeltal 2 Presidentens översikt 4 Bankens verksamhetsplan EIB-grppens verksamhet Balanserad tveckling av Eropeiska nionen 10 Förberedelser för knskapsekonomin 12 Hållbar miljö 14 TEN: transportnät för Eropa 16 Stöd till små och medelstora företag 18 Hållbar, konkrrenskraftig och säker energi för Eropa 20 Bankens tlåningsmandat tanför Eropeiska nionen 23 EIB:s pplåningsverksamhet: En ledande internationell överstatlig emittent 28 Bankens ledning 30 EIB:s ansvar som bank 31 Fotavtryck i miljön och ett ansvarsfllt arbetssätt 32 Samarbete med andra 34 Öppenhet och redovisningsskyldighet 36 EIB:s stadgeenliga organ 38 Bankens direktion 42 Organisationsplan 43 EIF:s stadgeenliga organ 44

6 EIB-grppen 4 Verksamhetsberättelse och rapport om företagsansvar Presidentens översikt Den finansiella krisen har en dramatisk inverkan inte enbart på finanssektorn tan även på hela ekonomin och den drabbar många människor inom EU. Det är därför normalt att bankens aktieägare, som är de 27 medlemsstaterna i Eropeiska nionen, har bett oss att göra mer och göra det snabbare för att hjälpa företagen och främja en ekonomisk återhämtning. Under det sista kvartalet av 2008 ökade EIB sin tlåningsvolym betydligt, med tecknade låneavtal som sltligen ppgick till 57 miljarder ero, vilket är en ökning på 21 procent jämfört med Under samma period betalade banken t 10 miljarder ero mer än vad som planerats och tbetalningarna ppgick till 49 miljarder ero i sltet av året. Efter en begäran från Eropeiska rådet är det särskilt lånen till små och medelstora företag som ökats med 42 procent jämfört med Tack vare sin försiktiga förvaltning har EIB endast påverkats marginellt av den finansiella krisen. Bankens årsvinst ökade till och med något. Bankens egna medel ökade med 6,9 procent till 36 miljarder ero. Detta ger en kapitaltäckningsgrad på 35,5 procent enligt Basel 2-reglerna. Denna mycket höga nivå visar på EIB:s finansiella styrka, som är absolt nödvändig i dessa svåra tider som är omöjliga att förtse och då EIB ppmanas av sina ägare att låna t änn mer. Bankens ägare har förstått vikten av att förstärka EIB ytterligare genom att tidigarelägga en kapitalökning som rsprngligen var planerad att ske Sedan den 1 april 2009 ppgår EIB:s kapital till 232 miljarder ero, vilket ger banken en nödvändig marginal för att den ska knna öka sin tlåningsvolym i den omfattning som krisen kräver. tvätt och finansiering av terrorism är en fast betåndsdel av analys- och ppföljningsarbetet för projekten. För vissa länder som ppvisar större risker har rådgivare från "Transparency International" konslterats. Avdelningen för tillsynsfrågor fäster särskild vikt vid dessa aspekter. Dess yttrande tas med i beräkningen och leder ibland till avslag vad beträffar finansieringen av ett projekt. Efter ppmaningen från G-20 besltade EIB att återigen se över sin politik för skatteparadis, i samarbete med andra internationella finansinstitt. Ersättningen för medlemmarna i direktionen följer strikt det som gäller för Eropeiska kommissionens ledamöter. I ersättningen ingår ingen bons och inte heller några andra förmåner. De anställda har tillgång till ett bonssystem som är kopplat till kollektiva och individella prestationer. Den totala bdgeten för bons fastställs i förhållande till hr väl ett antal mål, s.k. centrala resltatindikatorer ("key performance indicators") har ppnåtts, som varje år fastställs av styrelsen. För de högsta cheferna motsvarar bonsen mellan 2,38 och 3,90 månader av grndlönen, dvs. mindre än en tredjedel av årslönen. Det finns två sätt att reagera på krisen: antingen "var och en är sig själv närmast" eller ett förstärkt och pragmatiskt samarbete som alla drar nytta av. EIB:s aktieägare har valt den andra vägen. Vi vill här ge vårt bidrag. Philippe Maystadt Eropeiska investeringsbanksgrppens president Detta innebär dock inte att vi kan finansiera vad som helst. Som Eropeiska nionens finansinsitt för långfristig finansiering kan EIB endast finansiera bärkraftiga projekt, som bidrar till nionens mål och som ppfyller våra tekniska, ekonomiska och miljömässiga kriterier. När det gäller förvaltningsfrågor respekterar EIB Eropeiska nionens regler och riktlinjerna från G-20. Bekämpningen av bedrägerier och korrption, penning-

7 Verksamhetsberättelse och rapport om företagsansvar 5 EIB-grppen

8 EIB-grppen 6 Verksamhetsberättelse och rapport om företagsansvar Bankens verksamhetsplan EIB:s detaljerade affärsplan för de närmaste åren redovisas i ett dokment som är tillgängligt för allmänheten: bankens verksamhetsplan som omfattar åren På begäran av Eropeiska rådet, Ekofinrådet och bankens aktieägare kommer bankens verksamhet att motiveras av att banken kan reagera flexibelt på krisen inom banksektorn och på den ekonomiska krisen i Eropeiska nionen. Det innebär i praktiken att EIB-grppen trappar pp sin verksamhet och gör det snabbt. Jämfört med tidigare år avser banken att öka sin totala tlåningsvolym med cirka 30 procent till omkring miljarder ero nder 2009 och EIB kommer att fortsätta sin inriktning på Eropeiska nionen och föransltningsländerna. Bankens strategiska målsättningar återspeglar EU:s policymålsättningar inom sex specifika områden: ekonomisk och social sammanhållning och konvergens, genomförande av knskapsekonomin, tveckling av transeropeiska nät (TEN), stöd till små och medelstora företag, skydd och förbättring av miljön och främjande av hållbara samhällen samt stöd till hållbar, konkrrenskraftig och säker energi. Utlåningen till små och medelstora företag via finansiella mellanhänder kommer att öka med 50 procent de närmaste två åren ett tillskott på 2,5 miljarder ero per år och en ny prodktgrpp ska tvecklas för att möjliggöra riskdelning med banker som fngerar som mellanhänder. Den extra tlåningen till energi och bekämpning av klimatförändringar kommer att ppgå till 6 miljarder ero per år. Detta innefattar en eropeisk resrs för rena transporter för bilindstrin och andra transportindstrier, tillverkare av originaltrstning samt leverantörer av komponenter. Resrsen ska inriktas på att avsevärt minska tsläppen av CO 2 genom forskning, tveckling och innovation, samt på materiella tillgångar i tillhörande infrastrktr och prodktionsanläggningar. Eftersom det finns en risk att den aktella krisen har en större inverkan på vissa medlemsstater, kommer banken att öka tlåningen till konvergensländerna med ytterligare 2,5 miljarder ero per år. En viss del av de extra medlen kommer att användas för kreditlimiter till den lokala banksektorn, som i sin tr lånar t dessa till små och medelstora företag i konvergensregioner. Banken kommer samtidigt att fortsätta sin strategi att ta större risker på ett kontrollerat sätt för att åstadkomma större mervärde. Genom att stärka sina prodkter och processer inom ramen för de befintliga sex prioriterade målsättningarna och stödja EU:s satsning på att bekämpa klimatförändringarna kan banken öka verksamhetens mervärde avsevärt i form av systematiskt inriktade åtgärder, inklsive tlåning, tekniskt stöd, partnerskap, till-

9 Verksamhetsberättelse och rapport om företagsansvar 7 EIB-grppen EIB-grppens lösning på den senaste tvecklingen av den ekonomiska sitationen i Eropeiska nionen (Alla belopp i miljarder ero) Aktell period Årligt stöd från EIB-grppen Ursprngligt belopp Tillägg Totalt Ursprngligt belopp EIB-grppens stöd nder aktell period Tillägg Totalt Små och medelstora företag ,0 2,5 7,5 20,0 10,0 30,0 Medelstora företag ,0 1,0-2,0 2,0 Energi, klimatförändringar, infrastrktr ,4 4,0 16,4 24,8 8,0 32,8 Rena transporter ,0 2,0 4,0 4,0 4,0 8,0 Konvergenstlåning ,0 2,5 19,5 34,0 5,0 39,0 Flexibilitetsreserv ,0 3,0-6,0 6,0 Totalt 15,0 35,0 handahållande av innovativa tillhörande prodkter, större kndorientering och lokal närvaro. Strategin förtsätter också komplexa åtgärder. Banken samarbetar med nya ekonomiska aktörer som främjar ekonomiskt och finansiellt bärkraftiga investeringsprojekt. De tillhörande riskerna tvärderas kontinerligt för att se till att policy, förfaranden och resrser som krävs för att hantera dem effektivt finns på plats för att knna ppfylla de tmanande målen för tlåningen. Den ökade tlåningen inom Eropeiska nionen kommer inte att ske på bekostnad av bankens verksamhet tanför EU där den fortsätter att genomföra rådets beslt från 2006 om externa tlåningsmandat och det reviderade Cotonoavtalet i över 150 länder. De strategiska målsättningarna gäller bland annat ansltningsstöd, den privata sektorn, finanssektorn och infrastrktrtveckling, säker energiförsörjning, miljömässig hållbarhet och stöd för EU-närvaro. EIB:s pplåningsverksamhet måste öka i takt med tlåningsmålen. Under 2009 planerar banken att låna pp 70 miljarder ero på kapitalmarknaderna. Detta ska jämföras med en total pplåning på 59,5 miljarder ero nder En sådan ökning av Beviljade finansieringar, tecknade avtal och tbetalningar ( ) Beviljade finansieringar Tecknade avtal Utbetalningar (miljarder) pplånade medel innebär en avsevärd tmaning för banken i det som n är en finansieringsmiljö där det är svårt att låna pp. Målsättningarna för den extra tlåningen kommer också att påverka EIB:s kapital som för närvarande ppgår till cirka 165 miljarder ero. Bankens förhål- 0

10 EIB-grppen 8 Verksamhetsberättelse och rapport om företagsansvar EIB:s styrelse lande mellan tlåning och eget kapital på 250 procent sklle inte möjliggöra den planerade extra tillväxten. Bankens aktieägare medlemsstaterna har därför besltat om en kapitalökning i april Det tecknade kapitalet kommer då att ökas till 232 miljarder ero. Den inbetalda delen av kapitalet kommer som tidigare att motsvara fem procent av det tecknade kapitalet. Ökningen av inbetalt kapital kommer att ske genom en överföring från EIB:s andra reserver, vilket innebär att medlemsstaternas bdgetar inte kommer att belastas. Kapitalökningen och bankens snda finansiella resltat (nettovinsten nder 2008 ppgick till 1,65 miljarder ero) är en garanti för att banken kan arbeta tifrån en solid grnd och spela sin roll fllt t när det gäller att bidra till en ekonomisk återhämtning i Eropa.

11 EIB-grppens verksamhet 2008 Verksamhetsberättelse och rapport om företagsansvar 9 EIB-grppen

12 EIB-grppen 10 Verksamhetsberättelse och rapport om företagsansvar Balanserad tveckling av Eropeiska nionen EU:s sammanhållningspolitik består av tre pelare: konvergens, regional konkrrenskraft och sysselsättning samt eropeiskt territoriellt samarbete. Konvergensmålsättningen att stimlera tillväxt för att ppnå konvergens i nionens fattigaste regioner har starkt stöd av strktr- och sammanhållningsfonderna och är en av EIB:s hvdmålsättningar. Under 2008 ppgick bankens tlåning till konvergensprojekt till 21 miljarder ero, vilket motsvarar 41 procent av den totala tlåningen inom EU. Banken koncentrerade sin konvergenstlåning till de nyligen fastställda konvergensregionerna, enligt definitionen i EU:s sammanhållningspolitik för Dessa är de 113 fattigaste regionerna i EU:s 27 medlemsstater med en befolkning på 190 miljoner. Utöver 347 miljarder ero i bidrag från strktrfonderna nder den sjårsperiod som sammanhållningspolitiken omfattar avser banken att erbjda ytterligare samordnade åtgärder som ppskattas till 40 procent av den totala årliga tlåningen de kommande åren. Som en del av åtgärdspaketet för att bekämpa den finansiella och ekonomiska krisen planerar EIB desstom att stödja vissa medlemsstater som har drabbats oproportionerligt av finanskrisen, genom att öka konvergenstlåningen till fattigare regioner med ytterligare 2,5 miljarder ero nder 2009 respektive Detta sker redan i de nya medlemsstaterna där en kombination av EIB-tlåning och annan internationell finansiering är särskilt inriktad på små och medelstora företag i regionerna. Konvergens inom EU Sektorvis fördelning av lån som tecknats nder 2008 Belopp % Kommnikationsinfrastrktr Energi Stadsförnyelse Vatten, sanitär trstning, avfall Hälsa, tbildning Indstri Övriga tjänster Totalt individella lån Kreditlimiter i konvergensregioner (miljoner) Lån r strktrprogrammen där EIB medfinansierar strategiska investeringsprogram för perioden som stöds av EU:s strktrfonder och hvdsakligen genomförs i konvergensregionerna ökade nder 2008 med 11 åtgärder motsvarande 4,6 miljarder ero som godkändes nder året. Motsvarande belopp nder 2007 var 3,5 miljarder ero, vilket var en änn större ökning i jämförelse med perioden när denna särskilda form av tlåning ppgick till totalt 4,8 miljarder ero. Ett bra exempel på denna form av samarbete med strktrfonderna nder 2008 var det lån på 1 miljard ero som medfinansierade Rmäniens nationella bidrag till genomförandet av prioriterade investeringar och åtgärder med EU-medel nder perioden De prioriterade projekten finns framför allt inom sektorer som transportinfrastrktr och miljö, inklsive skydd av natrområden, energi och hantering av avloppsvatten. Tekniskt stöd till förvaltning och genomförande av de individella projekten planeras och ska komplettera JASPERS projektförberedelseåtgärder på ett tidigt stadim. Ett särskilt kännetecken för lånet är möjligheten till en förtida tbetalning på 250 miljoner ero så att de tvalda projekten ska knna genomföras snabbare. På grnd av konvergenstlåningens tformning som en prioritet för EIB, varierar storleken och omfattningen av bankens delaktighet mycket. Inom alla sektorer av ekonomin kan banken bidra till små och medelstora investeringar i regionerna, enskilda större projekt eller tillhandahålla ramlån som kan omfatta en mängd olika investeringar inom många olika sektorer. Många av lånen i konvergensregionerna stöder även andra prioritering-

13 Verksamhetsberättelse och rapport om företagsansvar 11 EIB-grppen ar. Inom EU gick nder 2008 cirka 36 procent av de individella lånen för att stödja tvecklingen av knskapsekonomin till konvergensregionerna. Det gällde också 44 procent av tlåningen avsedd för förbättring av miljön, 53 procent av tlåningen till transeropeiska nät och 49 procent av tlåningen till energiprojekt. JASPERS (Gemensamt stöd till projekt i de eropeiska regionerna) är ett nyckelinstrment för samarbete mellan Eropeiska kommissionen, EIB, EBRD och sedan 2008 även KFW Bankengrppe. JAS- PERS-grppen som består av närmare 60 experter, varav flera är tsända från sina instittioner, hjälper de 12 nya medlemsstaterna att presentera bärkraftiga projekt och därmed snabbare och effektivare få tillgång till strktrfondernas omfattande stöd. Grppen arbetar tifrån bankens hvdkontor i Lxembrg och från flera regionala kontor. Under 2008 fllgjorde JASPERS 82 nya projekt och tillhandahöll stöd till cirka 280 projekt som, när de har godkänts av Eropeiska kommissionen, kommer att omfatta investeringar på 51 miljarder ero. Sedan början av 2006 har tonvikten framför allt lagts vid modernisering av transportnät, förbättring av miljön och investeringar som förbättrar energieffektiviteten och använder förnybar energi.

14 EIB-grppen 12 Verksamhetsberättelse och rapport om företagsansvar Förberedelser för knskapsekonomin Inrättandet av ett konkrrenskraftigt, innovativt och knskapsbaserat samhälle som kan åstadkomma en hållbar tillväxt, skapa fler och bättre arbetstillfällen och större social sammanhållning Lissabonstrategins ambitiösa målsättning har stått i skggan av den finansiella och ekonomiska krisen som drabbade Eropeiska nionen nder andra halvåret av EIB har ändå knnat öka sin tlåning till framtidsorienterade investeringar inom tbildning, forskning och innovation, som ppgick till 12,4 miljarder ero nder 2008 jämfört med 10,3 miljarder ero nder Det är n särskilt viktigt att stimlera långsiktiga investeringar inom de områden av ekonomin som gynnar framtida generationer och inte belasta dem med sklder för investeringar med endast kortfristiga vinster. EIB:s delaktighet i knskapsekonomin går tillbaka till år Eropeiska rådet i Lissabon i mars 2000 ppmanade medlemsstaterna, Eropeiska kommissionen och Eropeiska investeringsbanken att öka investeringar i forskning, tveckling och innovation (FoUI) samt tbildning och informations- och kommnikationsteknik. Banken gjorde snart tvecklingen av knskapsekonomin till en av sina prioriterade målsättningar. Vartefter banken tvecklade expertknskaper och erfarenhet inom området fokserades tlåningsverksamheten i större tsträckning på teknikprojekt med större mervärde som förtjänar stöd på EU-nivå. Dessa erfarenheter bidrog i högsta grad till lanseringen 2007 av Finansieringsinstrmentet för riskdelning i samarbete med kommissionen. Detta instrment för kreditriskdelning gör att banken kan erbjda finansiering till högteknologiprojekt från initiativtagare med hög riskprofil, eller sådana som inte har någon kreditvärdering, och är särskilt lämpligt för att finansiera forskning och tveckling som innebär hög risk. Vartefter krisen spred sig blev prodkter för finansiell riskdelning mycket användbara. Under 2008 tillhandahöll EIB 1 miljard ero i form av riskdelningslån. Privata företag som inte längre hade tillgång till finansiering från sina traditionella bankpartner eller från kapitalmarknaderna tnyttjade EIB:s finansieringserbjdande, vilket förklarar åtminstone en del av den ökade tlåningen till knskapsekonomin Sedan systemet med riskdelning infördes har spridningen av tlåningen varit relativt jämn mellan biovetenskap, energi, teknik, investeringar i informations- och kommnikationsteknik samt kreditlimiter för riskdelning till finansiella mellanhänder som stöder små och medelstora högteknologiföretag. Tidigare nder 2008 tformade Eropeiska rådet en förnyad Lissabonstrategi som särskilt syftar till att avhjälpa stora brister i EU:s ekonomi, exempelvis brister i livslångt lärande, FoU-tgifter, små och medelstora företag samt energi- och klimatförändringar som är områden där fördelarna på lång sikt är betydande. Vid årsmötet i bankens råd i jni 2008 besltades att bankens bidrag till att skapa en knskapsbaserad ekonomi måste vara en pågående verksamhet. EIB fokserar förnärvarande sin tlåning på "knskapstriangeln" ett koncept som kombinerar tbildning, forskning och innovation var och en i spetsen av en triangel och där t-

15 Verksamhetsberättelse och rapport om företagsansvar 13 EIB-grppen Knskapsekonomin Avtalade lån*) (miljoner) Forskning och tveckling Utbildning och yrkestbildning Infrastrktr för innovation och informations- och kommnikationsteknik Totalt *) Inte alla lån hänförs till nderkategorier. Det totala beloppet för nderkategorierna motsvarar därför inte totalbeloppet för de individella lånen. bildning och forskning är förtsättningar för innovation. Även om den omedelbara ekonomiska sitationen kräver kortfristiga åtgärder, erkänns tydligt betydelsen av immateriella åtgärder och investeringar såsom reformer inom högre tbildning, rörlighet för forskare, FoU, immaterialrättigheter, etc. för att ppnå långsiktig ekonomisk tillväxt. I den nvarande sitationen där arbetslösheten stiger snabbt kommer särskilt åtgärder för att stärka knskapstriangeln att bidra på sikt till att bekämpa fattigdom, social tslagning och bristande jämlikhet. Bankens finansiering på 12,4 miljarder ero nder 2008 för stöd till knskapsekonomin bestod av tre hvdområden: 7,1 miljarder ero gick till FoU, 2,6 miljarder ero till tbildning och ndervisning och 2,1 miljarder ero till tillämpning och spridning av innovation. Banken stödde investeringar i de flesta EU-länder men även i Trkiet, Serbien och Israel.

16 EIB-grppen 14 Verksamhetsberättelse och rapport om företagsansvar Hållbar miljö Banken stödde projekt inom hållbar miljö över hela världen med närmare 18 miljarder ero i individella lån nder Inom Eropeiska nionen gick 15,7 miljarder ero till 127 miljöprojekt som innefattade investeringar för skydd av natren och biologisk mångfald, bekämpning av klimatförändringar, hållbart tnyttjande av resrser, avfallshantering, främjande av ett hållbart samhälle samt folkhälsa och stadstransporter. Vid all tlåning garanterar banken att de projekt som finansieras överensstämmer med EU:s principer och normer på miljöområdet vilka är bland de strängaste i världen. För att betona detta har EIB inlett samarbete med Eroparådets tvecklingsbank, EBRD, Nordiska investeringsbanken och Nordiska Miljöfinansieringsbolaget vilka alla håller samma linje och nder 2008 pblicerade ett gemensamt referensdokment om EU:s lagstiftning, principer och normer på miljöområdet. Individella lån : 67,9 miljarder ero (miljoner) Under 2008 har också EIB:s ttalande om principer och normer för miljön och det sociala området omformlerats. Det nya ttalandet är resltatet av ett års offentligt samråd och intensiva diskssioner med interna och externa intressenter och det skapar en mycket större känsla av att vi snarast måste ta it med problemen med klimatförändringar. Uttalandet tvidgar också den sociala dimensionen för hållbar tveckling och erkänner betydelsen av biologisk mångfald Hantering av klimatförändringar Förvaltning av natrresrser Förbättring av miljö och hälsa Stadsförnyelse och omvandling Hållbar transport Hälsovård När banken väljer vilka miljöprojekt som ska stödjas är målsättningen att främja specifika investeringar som skyddar och förbättrar natrlig och ppbyggd miljö och främjar socialt välbefinnande, som stöd till EU:s policy i det sjätte miljöhandlingsprogrammet "Miljö 2010: vår framtid, vårt val". Utanför nionen är det övergripande målet att främja miljömässigt hållbar tveckling i partnerländerna. I Polen har banken finansierat moderniseringen av Warszawas avloppssystem. Projektets system för avloppsvatten kommer att minska föroreningarna från de invånarna på floden Vistlas västra strand och öka behandlingsnivåerna för avloppsvatten från ytterligare personer som lever

17 Verksamhetsberättelse och rapport om företagsansvar 15 EIB-grppen på den östra stranden. Investeringen är en del av ett internationellt program för att minska föroreningarna i floden Vistla och i Östersjön, där banken är en viktig aktör. I Storbritannien användes ett lån till tveckling och drift av en vindkraftpark tanför ksten vid Clacton-on-Sea, Essex, som prodcerar 172 MW el som levereras till det offentliga ledningsnätet. Framsteg gjordes också inom andra policyområden. Ett antal förslag till riktlinjer för finansiering av dammar baserat på god internationell praxis tvecklades och genomgår för närvarande en provperiod. Bankens tlåningspolicy inom vattensektorn har ppdaterats för att helt anpassas till EU:s ramdirektiv för vatten. Detta är den mest omfattande delen av Eropeiska gemenskapernas vattenlagstiftning hittills och den omfattar alla befintliga vattendirektiv och både miljömål för god kvalitet på allt vatten och principen att planera och förvalta vattenresrser på ett integrerat sätt inom ett flodområde. När det avsltningsvis gäller biologisk mångfald arbetar EIB med tveckling av en fond för ekosystem samt stöd till små och medelstora företag med inriktning på biologisk mångfald. I sltet av 2008 har EIB som en reaktion på den finansiella och ekonomiska krisen även inrättat Eropeiska resrsen för rena transporter som är kopplad till Lissabonagendan. Inom ramen för resrsen, som för närvarande ppgår till 4 miljarder ero per år, stöder banken investeringsprojekt med inriktning på FoU för minskade tsläpp och energieffektivitet inom eropeisk transportindstri. Resrsen omfattar bilindstrin både tillverkning och leverantörer järnväg, flyg och fartygsindstri liksom tillhörande infrastrktr. Detta är ett område där banken redan är aktiv, även om det särskilda tlåningsanslaget för att stimlera investeringar är nytt. Miljöskydd och hållbara samhällen Individella lån tecknade nder 2008*) (miljoner) Smma Miljöskydd Hantering av klimatförändringar Förvaltning av natrresrser 826 Förbättring av miljö och hälsa Hållbara samhällen Stadsförnyelse och omvandling Hållbar transport Hälsovård Smma individella lån *) Inte alla lån hänförs till nderkategorier. Det totala beloppet för nderkategorierna motsvarar därför inte totalbeloppet för de individella lånen. JESSICA (Gemensamt eropeiskt stöd till hållbara investeringar i stadsområden) förtjänar ett särskilt omnämnande för sin roll med att främja EIB:s sociala agenda. Initiativet har tvecklats av Eropeiska kommissionen och banken i samarbete med Eroparådets tvecklingsbank, och ger medlemsstaterna möjlighet att använda viss del av bidragen från EU:s strktrfonder till investeringar i hållbara stadsprojekt som skall återbetalas. JESSICA förtsätter att en lämplig instittionell ram och finansiella teknikprogram inrättas. I vissa medlemsstater har processen redan kommit till ett stadim så att de första JESSICA-åtgärderna förväntas nder 2009.

18 EIB-grppen 16 Verksamhetsberättelse och rapport om företagsansvar TEN: transportnät för Eropa Transeropeiska nät nderlättar fri rörlighet för varor och människor och bidrar till de minst gynnade områdenas tveckling. TEN erbjder sammankoppling och driftskompatibilitet för nationella nät liksom högkvalitativ infrastrktr för Eropeiska nionen. De förbinder även EU med sina eropeiska grannländer: ansltningsländerna och grannländerna i söder och öster. De högt prioriterade transeropeiska transportnäten är också en av de viktigaste beståndsdelarna i det eropeiska tillväxtinitiativet (jämsides med forskning, tveckling och innovation). Initiativet inrättades 2003 för att stärka EU:s långsiktiga tillväxtpotential. Under 2008 lånade EIB t över 9,8 miljarder ero till transportprojekt i ansltning till transeropeiska nät i Eropeiska nionen, varav över hälften i konvergensregioner. 3,2 miljarder ero användes till prioriterade projekt som fastställts av Eropeiska kommissionen. Ökningen jämfört med de 7,1 miljarder ero som lånades t nder 2007 berodde både på ökad efterfrågan från projektens initiativtagare på grnd av de negativa marknadsförhållandena och på att banken nder 2008 hade sltfört en process så att den n knde erbjda projektinitiativtagare ett rval prodkter för finansiell riskdelning. För att ppmntra investeringar i stora transportnät över hela Eropeiska nionen kan banken n även erbjda stora lån med långa återbetalningstider, med fasta och rörliga räntor, och tre slag av riskdelningsprodkter. Transeropeiska nät : 47 miljarder Energi Transport (miljoner ero) Den första är mekanismen för strktrerad finansiering (SFF) som syftar till att kombinera olika typer av bankfinansiering med kraven vid storskaliga infrastrktrsystem, och som riktas till projekt och initiativtagare som tidigare kanske inte hade kvalificerat sig för finansiering från EIB. Banken avsatte därför tillräckligt av sina totala reserver för att skapa ett betydande och hållbart SFF-program som en traditionell beståndsdel i bankens tlåning inom högprioriterade områden som transeropeiska nät, knskapsekonomi och energi. SFF-erbjdandet består av prioriterade lån och garantier vilka täcker risker före projektens sltförande och tidiga operativa risker, förlagslån och garantier, mezzaninfinansiering och projektrelaterade derivat. Under 2008 lånade banken t 1,6 miljarder ero till transportprojekt inom SFF, jämfört med 474 miljoner ero nder 2007 och totalt 2,75 miljarder ero sedan SFF blev operativt Den andra prodkten är ett garantisystem. Tillsammans med Eropeiska kommissionen har EIB inrättat Lånegarantin för transeropeiska transportnät. Systemet kommer att fngera som en mezzaninprodkt och erbjda täckning av trafikvolymrelaterade inkomstrisker nder den kritiska tidiga projektfasen. Verktyget är särskilt tformat för att den privata sektorn ska knna vara mer delaktig i TEN-projekt som exponeras för volymrisker i början av driftsperioden. Lånegarantin har erhållit ett bidrag på 500 miljoner ero från EIB:s mekanism för strktrerad finansiering och ytterligare 500 miljoner ero från EU:s bdgetmedel för perioden En första åtgärd har besltats nder 2008 ett partnerskap mellan offentlig och privat verksamhet för att bygga t motor-

19 Verksamhetsberättelse och rapport om företagsansvar 17 EIB-grppen vägen mellan Vila Real i Portgal och den spanska gränsen vid Qintanilha. År 2009 blir dock det första hela året som lånegarantin för transeropeiska transportnät är i drift och en rad projekt står redan på tr att finansieras. Alla transeropeiska transportnät som stöttas av privata initiativtagare eller partnerskap mellan offentlig och privat verksamhet nder 2008 erhöll EIB:s finansiella stöd från mekanismen för strktrerad finansiering, garantisystemet eller båda. Investering av eget kapital i infrastrktrfonder innebär också riskdelning. Genom att delta i infrastrktrfonder ökar EIB sina resrser och stöder finansiering av ett större antal enskilda partnerskap mellan offentlig och privat verksamhet än vad som annars sklle vara fallet. Under 2008 godkände banken deltagande i en Lxembrgbaserad fond med inriktning på investeringar i storskaliga transportprojekt, bland annat transeropeiska transportnät i Eropa. inom offentliga-privata partnerskap i allmänhet och partnerskap på transportområdet i synnerhet och är mån om att sprida sina insikter till projektens initiativtagare. För att lättare och effektivare knna dela med sig av bästa tillämpningar på området har banken inrättat ett eropeiskt centrm för expertis inom offentliga-privata partnerskap, tillsammans med Eropeiska kommissionen och medlemsstaterna. Bankens expertknskaper värderas också inom andra form såsom EU-samordnarna, som är en grpp av sex tidigare kommissionsledamöter som främjar transportprojekt som är centrala för tvecklingen av de transeropeiska näten. Finansieringen av partnerskap mellan offentlig och privat verksamhet för transeropeiska nät ppgick till 2,9 miljarder ero nder 2008, jämfört med 857 miljoner ero året innan. EIB har byggt pp en omfattande erfarenhet och stora expertknskaper

20 EIB-grppen 18 Verksamhetsberättelse och rapport om företagsansvar Stöd till små och medelstora företag Närmare en miljon små och medelstora företag har erhållit stöd från EIB-grppen nder Nya kreditlimiter med finansiella mellanhänder har ökat med 42 procent till 8,1 miljarder ero. Änn viktigare är att nder 2008 har grnden lagts till ett stort steg i finansieringen av små och medelstora företag från EIB och EIF nder de kommande åren. 23 miljoner små och medelstora företag, vilka motsvarar 99 % av företagen i Eropeiska nionen och sysselsätter över 100 miljoner människor, är ryggraden i Eropas ekonomi. I och med att finanssektorn tsattes för allvarliga och oöverträffade påfrestningar nder 2008 var de små och medelstora företagen en av de första grpperna som drabbades av den nvarande krisens konsekvenser. Inte förvånande var den första ppmaningen till EIB att försöka motverka konjnktrcykeln genom att öka sin tlåning och sitt stöd till små och medelstora företag. Efter denna begäran från EU:s finansministrar vid deras informella möte i Nice den september 2008 har banken lanserat sitt initiativ för EIB-lån till små och medelstora företag. EIB knde reagera omedelbart eftersom banken hade haft ett brett samråd med sammansltningar för små och medelstora företag, banker och offentliga instittioner som stöttar små och medelstora EIB:s tlåning till små och medelstora företag (miljoner ero) företag nder 2007 och Banken har också varit te i tid och besltat om en stor reform av EIBgrppens portfölj av prodkter för små och medelstora företag. Det mest framträdande är det nya initiativet för EIB-lån för små och medelstora företag som fokserar på att hantera alla finansiella behov hos dessa företag, vare sig det gäller materiella eller immateriella investeringar eller permanenta ökningar av rörelsekapitalet. På begäran av bankens aktieägare har cirka 30 miljarder ero öronmärkts för lån till små och medelstora företag i Eropa nder perioden Banken har också ppmanats att reagera snabbt och med målsättning att låna t åtminstone 15 miljarder ero till små och medelstora företag nder 2008 och Under 2008 tecknades lån till små och medelstora företag som ppgick till totalt 8,1 miljarder ero, varav 4,7 miljarder ero nder det sista kvartalet, efter finansministrarnas möte i Nice. Låneavtal har sltits med 75 motparter i 16 länder och inom alla kategorier av banker sparbanker, kooperativa banker, affärsbanker och tvecklingsbanker. Detta kommer att få stor inverkan på tillgången till finansiering för små och medelstora företag eftersom det finns en inbyggd hävstångseffekt: för varje ero som EIB lånar t till en finansiell partner måste denna partner visa att den har ställt till förfogande två ero i nya krediter till små och medelstora företag. Det nya initiativet för lån till små och medelstora företag förbättrar de finansiella villkoren för dessa företag: mellanhänderna förbinder sig i avtal att vidareförmedla ett överenskommet belopp av finansiella förmåner till varje sltmottagare. Mellanhanden är också skyldig att informera det mottagande småföretaget eller medelstora företaget om EIB:s roll i finansiering-

Kort om Europeiska investeringsbanken

Kort om Europeiska investeringsbanken Kort om Europeiska investeringsbanken Som EU:s bank erbjuder vi finansiering och expertkunskaper till solida och hållbara investeringsprojekt i och utanför Europa. Banken ägs av EU:s 28 medlemsstater och

Läs mer

Investera i Europas framtid

Investera i Europas framtid Investera i Europas framtid 1 Femte rapporten om den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen En ny sammanhållningspolitik för ett nytt årtiondes utmaningar I. Bakgrund II. III. IV. Sammanhållningspolitikens

Läs mer

EUROPEISKA INVESTERINGSBANKEN

EUROPEISKA INVESTERINGSBANKEN EUROPEISKA INVESTERINGSBANKEN Europeiska investeringsbanken (EIB) främjar Europeiska unionens målsättningar genom att erbjuda långsiktig projektfinansiering, garantier och rådgivning. EIB stöder projekt

Läs mer

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Finansiella instrument

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Finansiella instrument utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling , som samfinansieras av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, är ett hållbart och

Läs mer

En investeringsplan för Europa

En investeringsplan för Europa En investeringsplan för Europa Den goda triangeln INVESTERINGAR STRUKTUR- REFORMER BUDGETANSVAR 1 En investeringsplan för Europa MOBILISERA FINANSIERING FÖR INVESTERINGAR Kraftigt stöd till strategiska

Läs mer

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Sammanhållningsfonden Finansiella instrument

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Sammanhållningsfonden Finansiella instrument utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Sammanhållningsfonden 2 , som samfinansieras av Sammanhållningsfonden, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i en förstärkning av den ekonomiska,

Läs mer

TAL AV EIB:S PRESIDENT PHILIPPE MAYSTADT VID ÅRSMÖTET I BANKENS RÅD Luxemburg den 4 juni 2002

TAL AV EIB:S PRESIDENT PHILIPPE MAYSTADT VID ÅRSMÖTET I BANKENS RÅD Luxemburg den 4 juni 2002 TAL AV EIB:S PRESIDENT PHILIPPE MAYSTADT VID ÅRSMÖTET I BANKENS RÅD Luxemburg den 4 juni 2002 Mina damer och herrar! Jag hälsar er välkomna till detta årsmöte i Europeiska investeringsbankens råd. Jag

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SEK(2005) 479 SLUTLIG BRYSSEL DEN 15.04.2005 ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2005 AVSNITT III - KOMMISSIONEN AVDELNING 01 ANSLAGSÖVERFÖRING NR DEC11/2005 OBLIGATORISKA

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 15.4.2015 2014/2236(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om socialt entreprenörskap och social innovation för att bekämpa arbetslöshet

Läs mer

TAL AV EIB:S PRESIDENT PHILIPPE MAYSTADT VID ÅRSMÖTET I BANKENS RÅD LUXEMBURG DEN 3 JUNI 2003

TAL AV EIB:S PRESIDENT PHILIPPE MAYSTADT VID ÅRSMÖTET I BANKENS RÅD LUXEMBURG DEN 3 JUNI 2003 PROVISORISK TEXT. DEN SLUTLIGA TEXTEN FÖR TALET SOM HÖLLS UNDER ÅRSMÖTET FINNS I PROTOKOLLET. TAL AV EIB:S PRESIDENT PHILIPPE MAYSTADT VID ÅRSMÖTET I BANKENS RÅD LUXEMBURG DEN 3 JUNI 2003 Välkomna till

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SEK(2001) 716 SLUTLIG/2 BRYSSEL DEN 11.6.2001 ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2001 AVSNITT III - KOMMISSIONEN DEL B Corrigendum: Annule et remplace le texte précédent.

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för transport och turism 2015/...(BUD) 23.6.2015 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för transport och turism till budgetutskottet över Europeiska unionens allmänna

Läs mer

Regeringens proposition 2008/09:116

Regeringens proposition 2008/09:116 Regeringens proposition 2008/09:116 Kapitalhöjning i Europeiska investeringsbanken Prop. 2008/09:116 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 12 februari 2009 Fredrik Reinfeldt

Läs mer

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska havs- och fiskerifonden Finansiella instrument

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska havs- och fiskerifonden Finansiella instrument utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska havs- och fiskerifonden , som samfinansieras av Europeiska havs- och fiskerifonden, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i tillväxt

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 19.2.2009 KOM(2009) 72 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om den ståndpunkt som Europeiska gemenskapen ska inta i AVS EG-ministerrådet beträffande

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet PE v01-00

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet PE v01-00 EUROPAPARLAMENTET 2004 ««««««««««««2009 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 30.3.2005 PE 355.745v01-00 ÄNDRINGSFÖRSLAG 14-32 Förslag till yttrande Jerzy Buzek Europeiska regionala utvecklingsfonden

Läs mer

För delegationerna bifogas ett utkast till rådets slutsatser om kommissionens meddelande "Mot ett järnvägsnät för godstransporter".

För delegationerna bifogas ett utkast till rådets slutsatser om kommissionens meddelande Mot ett järnvägsnät för godstransporter. EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 13 februari 2008 (18.2) (OR. en) 6426/08 TRANS 43 NOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Komm. förslag nr: 14165/07 TRANS 313 Ärende: Meddelande från

Läs mer

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet.

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet. Europeiska rådet Bryssel den 26 juni 2015 (OR. en) EUCO 22/15 CO EUR 8 CONCL 3 FÖLJENOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Ärende: Europeiska rådets möte (25 och 26 juni 2015) Slutsatser

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska socialfonden Finansiella instrument

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska socialfonden Finansiella instrument utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska socialfonden , som samfinansieras av Europeiska socialfonden, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i tillväxt och utveckling

Läs mer

Översyn av riktlinjerna för statligt stöd till skydd för miljön Frågeformulär

Översyn av riktlinjerna för statligt stöd till skydd för miljön Frågeformulär Översyn av riktlinjerna för statligt stöd till skydd för miljön Frågeformulär De nuvarande riktlinjerna upphör att gälla vid 2007 års utgång. Som förberedelse inför översynen av riktlinjerna uppmanar kommissionen

Läs mer

www.eib.org Verksamhetsberättelse EIB-gruppen består av Europeiska investeringsbanken och Europeiska investeringsfonden.

www.eib.org Verksamhetsberättelse EIB-gruppen består av Europeiska investeringsbanken och Europeiska investeringsfonden. 2 012 Ve r k s a m h e t s b e r ä t t e l s e EIB-gruppen består av Europeiska investeringsbanken och Europeiska investeringsfonden. Europeiska investeringsbanken 98-100, boulevard Konrad Adenauer L-2950

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.10.2016 COM(2016) 651 final 2016/0318 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om de bidrag som medlemsstaterna ska betala för att finansiera Europeiska utvecklingsfonden,

Läs mer

EU och regionerna: varför är de viktiga och för vem? Chrissie Faniadis 27 januari 2011

EU och regionerna: varför är de viktiga och för vem? Chrissie Faniadis 27 januari 2011 EU och regionerna: varför är de viktiga och för vem? Chrissie Faniadis 27 januari 2011 Vad vi ska gå igenom: EU:s policy struktur: varför regioner? EU:s regionalpolitik i stora drag Regionalpolitikens

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet EUROPAPARLAMENTET 1999 Budgetutskottet 2004 8 november 2001 PE 306.835/1-18 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Francesco Turchi (PE 306.835) Transeuropeiska nät - årsrapport 1999 enligt artikel

Läs mer

Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument

Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar , som samfinansieras av Europeiska strukturoch investeringsfonder, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.7.2013 2013/0024(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och

Läs mer

Verksamhetsberättelse och rapport om företagsansvar

Verksamhetsberättelse och rapport om företagsansvar Årsredovisning 2009 Europeiska investeringsbanksgruppen Europeiska investeringsbanksgruppen Europeiska investeringsbanksgruppen Europeiska investeringsbanksgruppen Del I Verksamhetsberättelse och rapport

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för kultur och utbildning 7.3.2008

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för kultur och utbildning 7.3.2008 EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för kultur och utbildning 2009 7.3.2008 ARBETSDOKUMENT om Europaparlamentets och rådets förslag till beslut om inrättande av ett handlingsprogram för att höja kvaliteten

Läs mer

Bryssel den 12 september 2001

Bryssel den 12 september 2001 Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,

Läs mer

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt Politiskt instrument för att finansiera långsiktiga prioriteringar

Läs mer

BUDGETFÖRFARANDET FÖR

BUDGETFÖRFARANDET FÖR EUROPAPARLAMENTET 1999 Budgetutskottet 2004 BUDGETFÖRFARANDET FÖR 2004 2 juli 2003 ARBETSDOKUMENT om transeuropeiska nät (TEN) Budgetutskottet Föredragande: Jan Mulder och Franz Turchi DT\498696.doc PE

Läs mer

SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014 2020

SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014 2020 INTEGRERAD HÅLLBAR STADSUTVECKLING SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014 2020 I december 2013 godkände Europeiska unionens råd formellt de nya reglerna och lagstiftningen som styr nästa runda av EU:s sammanhållningspolitiska

Läs mer

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska regionala utvecklingsfonden Finansiella instrument

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska regionala utvecklingsfonden Finansiella instrument utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska regionala utvecklingsfonden , som samfinansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden, är ett hållbart och effektivt sätt att investera

Läs mer

EU-program

EU-program Januari 2010 EU-program 2007-2013 Utgivningsår: 2010 För mer information kontakta Länsstyrelsen i Stockholms län, avdelningen för tillväxt Tfn 08-785 40 00 Rapporten finns endast som pdf. Du hittar den

Läs mer

EUROPEISKA UNIONEN EUROPAPARLAMENTET. RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT om makroekonomiskt stöd till Ukraina

EUROPEISKA UNIONEN EUROPAPARLAMENTET. RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT om makroekonomiskt stöd till Ukraina EUROPEISKA UNIONEN EUROPAPARLAMENTET RÅDET Bryssel den 18 juni 2010 (OR. en) 2009/0162 (COD) PE-CONS 20/10 ECOFIN 296 RELEX 442 COEST 148 NIS 59 CODEC 461 RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT Ärende: EUROPAPARLAMENTETS

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-28

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-28 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 2011/2019(BUD) 5.5.2011 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-28 (PE462.791v01-00) Mandatet för trepartsmötet om förslaget till budget för 2012 (2011/2019(BUD)) AM\866542.doc

Läs mer

BULGARIEN OCH RUMÄNIEN BLIR EU MEDLEMMAR

BULGARIEN OCH RUMÄNIEN BLIR EU MEDLEMMAR BULGARIEN OCH RUMÄNIEN BLIR EU MEDLEMMAR 1.1.2007 8b/2006 BULGARIEN OCH RUMÄNIEN BLIR EU MEDLEMMAR Bulgarien och Rumänien ansluter sig till Europeiska unionen den 1 januari 2007. Enligt Europeiska kommissionens

Läs mer

Bidrag till stödfonden för Nordliga dimensionens miljöpartnerskap (NDEP)

Bidrag till stödfonden för Nordliga dimensionens miljöpartnerskap (NDEP) Protokoll 1 2010-11-05 UF2010/70101/EC Utrikesdepartementet Bidrag till stödfonden för Nordliga dimensionens miljöpartnerskap (NDEP) Ärendet Nordliga dimensionens miljöpartnerskap (NDEP) är ett initiativ

Läs mer

Aktuella utmaningar i EU-samarbetet och kommissionens prioriteringar. Johan Wullt Chef för media och kommunikation EU-kommissionen i Sverige

Aktuella utmaningar i EU-samarbetet och kommissionens prioriteringar. Johan Wullt Chef för media och kommunikation EU-kommissionen i Sverige Aktuella utmaningar i EU-samarbetet och kommissionens prioriteringar Johan Wullt Chef för media och kommunikation EU-kommissionen i Sverige EU:s främsta utmaningar 1. Ekonomiska situationen 2. Konflikter

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet BUDGETFÖRFARANDENA 2002-2003 ARBETSDOKUMENT. om Life III (2000-2004) det finansiella instrumentet för miljön

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet BUDGETFÖRFARANDENA 2002-2003 ARBETSDOKUMENT. om Life III (2000-2004) det finansiella instrumentet för miljön EUROPAPARLAMENTET 1999 utskottet BUDGETFÖRFARANDENA -2003 2 maj ARBETSDOKUMENT om Life III (2000-) det finansiella instrumentet för miljön utskottet Föredragande: Göran Färm och Guido Podestà DT\454851.doc

Läs mer

Ny programperiod 2014-2020

Ny programperiod 2014-2020 Ny programperiod 2014-2020 Nord blickar framåt, Levi 17-18.9.2013 Dorota Witoldson, Europeiska kommissionen 1 Gränsöverskridande Samarbete / Interreg 2007-2013 2 Interreg vem gör vad? PARTNERSKAP KOM:

Läs mer

Christian Juliusson Europeiska kommissionen (GD REGIO) Örnsköldsvik, 7 maj 2008 (Europaforum( Europaforum) llnings- alla?

Christian Juliusson Europeiska kommissionen (GD REGIO) Örnsköldsvik, 7 maj 2008 (Europaforum( Europaforum) llnings- alla? Christian Juliusson Europeiska kommissionen (GD REGIO) Örnsköldsvik, 7 maj 2008 (Europaforum( Europaforum) EU:s sammanhållnings llnings- politik en fråga för f alla? 1 Upplägg 1) Inneboende motsättning?

Läs mer

Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse Årsredovisning 2006 Del I Verksamhetsberättelse EIB-gruppens Årsredovisning för 2006 består av tre separata avsnitt: Verksamhetsberättelsen som redogör för EIB-gruppens verksamhet under det senaste året

Läs mer

ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA

ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, vid Europeiska rådets möte den 4 februari 2011 Innehåll 1 I. Varför det är viktigt med energipolitik II.

Läs mer

Tidigare dokument: KOM(2014) 330 final Faktapromemoria: 2013/14:FPM95

Tidigare dokument: KOM(2014) 330 final Faktapromemoria: 2013/14:FPM95 Kommenterad dagordning rådet 2015-06-01 Miljö- och energidepartementet Internationella sekretariatet Rådets möte TT(E) energi 8 juni 2015 Kommenterad dagordning 1. Godkännande av dagordningen Lagstiftning

Läs mer

1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE EUROPEISKA KOMMISSIONEN Generaldirektoratet för konkurrens SAC Bryssel den DG D(2004) GEMENSKAPENS RAMBESTÄMMELSER FÖR STATLIGT STÖD I FORM AV ERSÄTTNING FÖR OFFENTLIGA TJÄNSTER 1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Läs mer

Förslag till tematisk inriktning i Sammanhållningspolitiken 2014-2020

Förslag till tematisk inriktning i Sammanhållningspolitiken 2014-2020 Promemoria 2013-03-11 Näringsdepartementet Regional tillväxt Förslag till tematisk inriktning i Sammanhållningspolitiken 2014-2020 I förslaget till nytt regelverk på EU-nivå för sammanhållningspolitiken

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 8 december 2009 (14.12) (OR. en) 17113/09 TELECOM 263 AUDIO 59 MI 459 COMPET 513 NOT

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 8 december 2009 (14.12) (OR. en) 17113/09 TELECOM 263 AUDIO 59 MI 459 COMPET 513 NOT EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 8 december 2009 (14.12) (OR. en) 17113/09 TELECOM 263 AUDIO 59 MI 459 COMPET 513 NOT från: Coreper till: Rådet Föreg. dok. nr: 16642/09 TELECOM 254 AUDIO 55 MI 449 COMPET

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 1 oktober 2015 (OR. en)

Europeiska unionens råd Bryssel den 1 oktober 2015 (OR. en) Europeiska unionens råd Bryssel den 1 oktober 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2015/0226 (COD) 12601/15 ADD 2 EF 183 ECOFIN 743 SURE 24 CODEC 1291 IA 10 FÖLJENOT från: till: Komm. dok. nr: Ärende:

Läs mer

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING 13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING Starten på sommaren blev inte så behaglig. Greklandsoron intensifierades då landet i början av juni fick anstånd med en återbetalning till

Läs mer

Lärdomar från projektet Smartare inköp genom tidig dialog

Lärdomar från projektet Smartare inköp genom tidig dialog Lärdomar från projektet Smartare inköp genom tidig dialog Information från Upphandlingsmyndigheten, Sveriges Kommner och Landsting och Teknikföretagen Under perioden janari-november 2015 drev pphandlingsstödet

Läs mer

Policy för EU- och internationellt arbete. Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176

Policy för EU- och internationellt arbete. Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176 Policy för EU- och internationellt arbete Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176 Inledning Vi lever i en allt mer globaliserad värld där människor reser, handlar, semestrar och arbetar i

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket Miljödepartementet 2015-09-02 Dokumentbeteckning KOM (2015) 337 slutlig Förslag till

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET OM GARANTIFONDENS STÄLLNING OCH FÖRVALTNING 2014

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET OM GARANTIFONDENS STÄLLNING OCH FÖRVALTNING 2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 16.7.2015 COM(2015) 343 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET OM GARANTIFONDENS STÄLLNING OCH FÖRVALTNING 2014 SV SV Innehållsförteckning

Läs mer

Sociala tjänster för alla

Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla 4 En stark röst för anställda i sociala tjänster i Europa EPSU är den europeiska fackliga federationen för anställda inom sociala tjänster. Federationen

Läs mer

Väktare av EU:s finanser

Väktare av EU:s finanser SV Väktare av EU:s finanser EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN Granskning av EU-medel i hela världen Europeiska revisionsrätten är en EU institution som grundades 1977 och ligger i Luxemburg. Revisionsrätten har

Läs mer

SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 2/2013 LÅNGSIKTIG FINANSIERING AV EUROPAS EKONOMI

SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 2/2013 LÅNGSIKTIG FINANSIERING AV EUROPAS EKONOMI SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 2/2013 8 APRIL 2013 Utges av Svenska Fondhandlareföreningens Service AB Ansvarig utgivare: Kerstin Hermansson Innehåll LÅNGSIKTIG FINANSIERING AV EUROPAS

Läs mer

Revisionsrapport 2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna Januari 2014. Kävlinge kommun. Granskning av kommunens arbetsmarknadspolitiska

Revisionsrapport 2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna Januari 2014. Kävlinge kommun. Granskning av kommunens arbetsmarknadspolitiska Revisionsrapport 2013 Genomförd på ppdrag av revisorerna Janari 2014 Kävlinge kommn Granskning av kommnens arbetsmarknadspolitiska åtgärder Innehåll Sammanfattning...2 1. Inledning...3 1.1. Bakgrnd...3

Läs mer

Verksamhetsberättelse och rapport om företagsansvar

Verksamhetsberättelse och rapport om företagsansvar Årsredovisning 2007 Europeiskainvesteringsbanksgruppen Europeiskainvesteringsbanksgruppen Europeiskainvesteringsbanksgruppen Europeiskainvesteringsbanksgruppe DelI Verksamhetsberättelse och rapport om

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 2011/0270(COD) 1.3.2012 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi till utskottet för sysselsättning

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Möjligheter till finansiering inom EU:s fonder och program

Möjligheter till finansiering inom EU:s fonder och program Möjligheter till finansiering inom EU:s fonder och program Strukturstöd ESF EU-stöd Regional konkurrenskraft och sysselsättning ERUF Sektorsprogram Konvergens A. Gränsöverskridande Central Baltic Norge-Sverige

Läs mer

Kommittédirektiv. Statliga finansieringsinsatser. Dir. 2015:21. Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015

Kommittédirektiv. Statliga finansieringsinsatser. Dir. 2015:21. Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015 Kommittédirektiv Statliga finansieringsinsatser Dir. 2015:21 Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska kartlägga behovet av statliga marknadskompletterande

Läs mer

Från EU:s budget till lokaltregionalt. Säffle 16 oktober 2006

Från EU:s budget till lokaltregionalt. Säffle 16 oktober 2006 Från EU:s budget till lokaltregionalt utvecklingsarbete Säffle 16 oktober 2006 Huvudrubriker i EU:s budget Hållbar tillväxt - konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning ( sektorspolitik) - ökad sammanhållning

Läs mer

Kapitalhöjning i Europeiska investeringsbanken

Kapitalhöjning i Europeiska investeringsbanken Finansutskottets betänkande 2008/09:FiU36 Kapitalhöjning i Europeiska investeringsbanken Sammanfattning Utskottet tillstyrker regeringens förslag i proposition 2008/09:116 att riksdagen ska godkänna Sveriges

Läs mer

Från politik till finansiering inom energiområdet

Från politik till finansiering inom energiområdet Från politik till finansiering inom energiområdet Infomöte Horisont 2020 Energi och Transporter Jönköping 27 januari 2016 Anette Persson, Energimyndigheten Energi- och klimatpolitiska mål till 2030 EU

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 6.10.2006 SEK(2006) 1225 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN AV MEDDELANDET MOBILISERING AV OFFENTLIG

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM112. Ny partnerskapsram med tredjeländer. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Justitiedepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM112. Ny partnerskapsram med tredjeländer. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Justitiedepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria Ny partnerskapsram med tredjeländer Justitiedepartementet 2016-07-15 Dokumentbeteckning KOM (2016) 385 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska

Läs mer

Statsbudgeten Under momentet beviljas euro. Anslaget får användas

Statsbudgeten Under momentet beviljas euro. Anslaget får användas 64. EU:s strukturfonders medfinansiering och statlig medfinansiering i EU:s strukturfondsprogram, program för samarbete vid de yttre gränserna och andra program inom sammanhållningspolitiken (förslagsanslag)

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.1.2008 SEK(2008) 24 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Dokument som åtföljer rapporten om konsekvensanalysen av förslag för att modernisera

Läs mer

Utdrag ur EU-kommissionens arbetsprogram KOM (2005) 15 slutlig

Utdrag ur EU-kommissionens arbetsprogram KOM (2005) 15 slutlig Sida 2005-04-21 1 (5) Bilaga 1 Utdrag ur EU-kommissionens arbetsprogram KOM (2005) 15 slutlig VÄLSTÅND Halvtidsöversynen av samt genomförandet av Lissabonstrategin. Initiativ/förslag: etablerandet av ett

Läs mer

EPSU/ PSI Arbetsgrupp

EPSU/ PSI Arbetsgrupp EPSU/ PSI Arbetsgrupp 4-5 maj 2006, Bryssel En ny federation Vår röst i Europa Den Europeiska federationen behöver en konstitution som återspeglar våra målsättningar och ger oss struktur, styrande organ

Läs mer

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar.

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar. Vad krävs för att få pengar från ESF (EU:s socialfond) för projekt i Stockholmsregionen? - En genomgång av förutsättningar och krav som gäller på EU-, nationell- och regional nivå För alla som ska söka

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. COSME Konkurrenskraft i små och medelstora företag

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. COSME Konkurrenskraft i små och medelstora företag SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH COSME Konkurrenskraft i små och medelstora företag 1 SÄRSKILDA MÅL 2 Entreprenörskap 3 ÅTGÄRDER UNDER PROGRAMPERIODEN (2014-2020) Entreprenörskap (+/- 58

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria Vägen från Paris Miljö- och energidepartementet 2016-04-06 Dokumentbeteckning KOM (2016) 110 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet Vägen efter

Läs mer

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS 23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS Den ekonomiska återhämtningen i Europa fortsätter. Makrosiffror från både USA och Kina har legat på den svaga sidan under en längre tid men böjar nu

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 27.2.2013 2012/2321(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om kooperativs bidrag till att övervinna krisen (2012/2321(INI)) Utskottet

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 30.9.2013 2013/0110(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

- - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - -

- - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - - Europaudvalget 2008-09 EUU Alm.del Bilag 459 Offentligt - - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - - Statsministerns presentation av ordförandeskapsprioriteringarna i riksdagen den 23 juni Herr/Fru talman,

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 11.10.2007 KOM(2007) 600 slutlig Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT om utnyttjande av medel ur Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter

Läs mer

2007-01-18. Promemoria. Näringsdepartementet. Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013

2007-01-18. Promemoria. Näringsdepartementet. Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013 Promemoria 2007-01-18 Näringsdepartementet Enheten för regional utveckling och turism Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013 Bakgrund Den europeiska

Läs mer

Europa 2020 en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla

Europa 2020 en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla Europa 2020 en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla Ersätter Lissabonstrategin (2000 2010) Vision genom tre prioriteringar och fem mål Sju flaggskeppsinitiativ Hur hänger det ihop? Europa 2020

Läs mer

fler Jobb åt gör sverige unga grönare utveckla småföretagen möjligheter hela landet Budgetpropositionen 2014 centerframgångar

fler Jobb åt gör sverige unga grönare utveckla småföretagen möjligheter hela landet Budgetpropositionen 2014 centerframgångar fler gör sverige grönare Jobb åt unga ge småföretagen möjligheter utveckla hela landet Budgetpropositionen 2014 centerframgångar BP14 en framgång för Centerpartiet Budgeten för 2014 är en arbetsseger för

Läs mer

EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT

EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT Non-member state of the Council of Europe (Belarus) MEDLEMSSTATER SÄTE OCH KONTOR BUDGET Albanien, Andorra, Armenien, Azerbajdzjan, Belgien,

Läs mer

Program för välfärd och hållbar utveckling

Program för välfärd och hållbar utveckling Program för välfärd och hållbar tveckling Programperiod 2006-2010 Antaget av kommnfllmäktige 2007-04-23 Program för välfärd och hållbar tveckling 2006-2010 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Värdegrnd

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

Vanliga frågor Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT)

Vanliga frågor Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) EUROPEISKA KOMMISSIONEN MEMO Bryssel den 7 november 2012 Vanliga frågor Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) Vad är EIT? Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) grundades

Läs mer

Angående : Statligt stöd N 436/2009 Sverige Förlängning av det svenska kapitaltillskottsprogrammet

Angående : Statligt stöd N 436/2009 Sverige Förlängning av det svenska kapitaltillskottsprogrammet EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 05.08.2009 K(2009)6228 slutlig Angående : Statligt stöd N 436/2009 Sverige Förlängning av det svenska kapitaltillskottsprogrammet Herr Minister, FÖRFARANDE (1) Genom

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 4.10.2012 SWD(2012) 291 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till förslag till Europaparlamentets

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2013/2061(INI) 5.9.2013 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om handlingsplanen för e-hälsa 2012 2020 Innovativ hälsovård för det 21:a

Läs mer

Lagstiftningsöverläggningar

Lagstiftningsöverläggningar Kommenterad dagordning Rådet 2016-03-07 Statsrådsberedningen EU-kansliet Allmänna rådets möte den 15 mars 2016 Kommenterad dagordning 1. Godkännande av dagordningen Lagstiftningsöverläggningar 2. (Ev.)

Läs mer

GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN

GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN Utskottet för ekonomisk utveckling, finanser och handel 20.4.2006 APP 3856/1-16 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-16 Förslag till betänkande (APP 3856/1-16) Nita Deerpalsing

Läs mer

FÖRSLAG TILL RAPPORT

FÖRSLAG TILL RAPPORT GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU-FÖRSAMLINGEN Utskottet för ekonomisk utveckling, finanser och handel ACP-EU/101.516/B/13 18.08.2013 FÖRSLAG TILL RAPPORT om syd-syd-samarbetet och triangelsamarbetet:

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för

Läs mer

POLICY. Internationell policy

POLICY. Internationell policy POLICY Internationell policy POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att

Läs mer

Föreskrifter och anvisningar 4/2016

Föreskrifter och anvisningar 4/2016 Föreskrifter och anvisningar 4/2016 Tillämpningen av EBAs GSII-anvisning Dnr FIVA 8/01.00/2016 Utfärdade 28.4.2016 Gäller från 1.6.2016 FINANSINSPEKTIONEN telefon 010 831 51 fax 010 831 5328 fornamn.efternamn@finanssivalvonta.fi

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. COSME Konkurrenskraft i små och medelstora företag

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. COSME Konkurrenskraft i små och medelstora företag SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH COSME Konkurrenskraft i små och medelstora företag 1 Tillväxtverket arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft 2 SÄRSKILDA MÅL 3 Entreprenörskap 4

Läs mer