Verksamhetsberättelse och rapport om företagsansvar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Verksamhetsberättelse och rapport om företagsansvar"

Transkript

1 Årsredovisning 2008 Eropeiska investeringsbanksgrppen Eropeiska investeringsbanksgrppen Eropeiska investeringsbanksgrppen Eropeiska investeringsbanksgrppen Del I Verksamhetsberättelse och rapport om företagsansvar

2

3 Årsredovisning 2008 Eropeiska investeringsbanksgrppen Eropeiska investeringsbanksgrppen Eropeiska investeringsbanksgrppen Eropeiska investeringsbanksgrppen Del I Verksamhetsberättelse och rapport om företagsansvar EIB-grppens Årsredovisning för 2008 består av tre separata avsnitt: verksamhetsberättelsen och rapporten om företagsansvar som redogör för EIB-grppens verksamhet nder det senaste året samt framtidstsikter, resltatrapporten som innehåller boksltet för EIB-grppen, EIB, Cotonoinvesteringsanslaget, förvaltningsfonden för FE- MIP, EU-förvaltningsfonden för infrastrktr i Afrika och EIF, tillsammans med tillhörande bilagor, den statistiska rapporten som innehåller en förteckning över bankens finansierade projekt och genomförda pplåning nder 2008 tillsammans med en förteckning över EIF:s projekt. Den innehåller även översiktstabeller för året och för de senaste fem åren. Årsredovisningen finns också på bankens webbplats (www.eib.org/report)

4 EIB-grppen 2 Verksamhetsberättelse och rapport om företagsansvar EIB-grppen: Stadgeenliga nyckeltal Eropeiska investeringsbanken Verksamheten nder 2008 (miljoner ero) Beviljade projekt I Eropeiska nionen I partnerländerna Avtalade lån I Eropeiska nionen I partnerländerna Utbetalningar I Eropeiska nionen I partnerländerna Upplånade medel (före swappar) Hvdvaltor (EUR, GBP, USD) Övriga valtor Sitationen den Utestående Lån r bankens medel Garantier 262 Finansiering r bdgetmedel Lång-, medel- och kortfristig pplåning Eget kapital Balansomsltning Årets nettoresltat Tecknat kapital varav inbetalt och att inbetalas Eropeiska investeringsfonden Verksamheten nder 2008 Avtalade transaktioner Riskkapital (32 fonder) 409 Garantier (20 transaktioner) Sitationen den Portfölj Riskkapital förvaltade tillgångar (299 fonder) Garantier positioner (189 transaktioner) Ackmlerade avtalade transaktioner Riskkapital (299 fonder) Garantier (189 transaktioner) Eget kapital Balansomsltning Årets nettoresltat 35 Tecknat kapital varav inbetalt 573

5 Verksamhetsberättelse och rapport om företagsansvar 3 EIB-grppen Innehåll EIB-grppen: Stadgeenliga nyckeltal 2 Presidentens översikt 4 Bankens verksamhetsplan EIB-grppens verksamhet Balanserad tveckling av Eropeiska nionen 10 Förberedelser för knskapsekonomin 12 Hållbar miljö 14 TEN: transportnät för Eropa 16 Stöd till små och medelstora företag 18 Hållbar, konkrrenskraftig och säker energi för Eropa 20 Bankens tlåningsmandat tanför Eropeiska nionen 23 EIB:s pplåningsverksamhet: En ledande internationell överstatlig emittent 28 Bankens ledning 30 EIB:s ansvar som bank 31 Fotavtryck i miljön och ett ansvarsfllt arbetssätt 32 Samarbete med andra 34 Öppenhet och redovisningsskyldighet 36 EIB:s stadgeenliga organ 38 Bankens direktion 42 Organisationsplan 43 EIF:s stadgeenliga organ 44

6 EIB-grppen 4 Verksamhetsberättelse och rapport om företagsansvar Presidentens översikt Den finansiella krisen har en dramatisk inverkan inte enbart på finanssektorn tan även på hela ekonomin och den drabbar många människor inom EU. Det är därför normalt att bankens aktieägare, som är de 27 medlemsstaterna i Eropeiska nionen, har bett oss att göra mer och göra det snabbare för att hjälpa företagen och främja en ekonomisk återhämtning. Under det sista kvartalet av 2008 ökade EIB sin tlåningsvolym betydligt, med tecknade låneavtal som sltligen ppgick till 57 miljarder ero, vilket är en ökning på 21 procent jämfört med Under samma period betalade banken t 10 miljarder ero mer än vad som planerats och tbetalningarna ppgick till 49 miljarder ero i sltet av året. Efter en begäran från Eropeiska rådet är det särskilt lånen till små och medelstora företag som ökats med 42 procent jämfört med Tack vare sin försiktiga förvaltning har EIB endast påverkats marginellt av den finansiella krisen. Bankens årsvinst ökade till och med något. Bankens egna medel ökade med 6,9 procent till 36 miljarder ero. Detta ger en kapitaltäckningsgrad på 35,5 procent enligt Basel 2-reglerna. Denna mycket höga nivå visar på EIB:s finansiella styrka, som är absolt nödvändig i dessa svåra tider som är omöjliga att förtse och då EIB ppmanas av sina ägare att låna t änn mer. Bankens ägare har förstått vikten av att förstärka EIB ytterligare genom att tidigarelägga en kapitalökning som rsprngligen var planerad att ske Sedan den 1 april 2009 ppgår EIB:s kapital till 232 miljarder ero, vilket ger banken en nödvändig marginal för att den ska knna öka sin tlåningsvolym i den omfattning som krisen kräver. tvätt och finansiering av terrorism är en fast betåndsdel av analys- och ppföljningsarbetet för projekten. För vissa länder som ppvisar större risker har rådgivare från "Transparency International" konslterats. Avdelningen för tillsynsfrågor fäster särskild vikt vid dessa aspekter. Dess yttrande tas med i beräkningen och leder ibland till avslag vad beträffar finansieringen av ett projekt. Efter ppmaningen från G-20 besltade EIB att återigen se över sin politik för skatteparadis, i samarbete med andra internationella finansinstitt. Ersättningen för medlemmarna i direktionen följer strikt det som gäller för Eropeiska kommissionens ledamöter. I ersättningen ingår ingen bons och inte heller några andra förmåner. De anställda har tillgång till ett bonssystem som är kopplat till kollektiva och individella prestationer. Den totala bdgeten för bons fastställs i förhållande till hr väl ett antal mål, s.k. centrala resltatindikatorer ("key performance indicators") har ppnåtts, som varje år fastställs av styrelsen. För de högsta cheferna motsvarar bonsen mellan 2,38 och 3,90 månader av grndlönen, dvs. mindre än en tredjedel av årslönen. Det finns två sätt att reagera på krisen: antingen "var och en är sig själv närmast" eller ett förstärkt och pragmatiskt samarbete som alla drar nytta av. EIB:s aktieägare har valt den andra vägen. Vi vill här ge vårt bidrag. Philippe Maystadt Eropeiska investeringsbanksgrppens president Detta innebär dock inte att vi kan finansiera vad som helst. Som Eropeiska nionens finansinsitt för långfristig finansiering kan EIB endast finansiera bärkraftiga projekt, som bidrar till nionens mål och som ppfyller våra tekniska, ekonomiska och miljömässiga kriterier. När det gäller förvaltningsfrågor respekterar EIB Eropeiska nionens regler och riktlinjerna från G-20. Bekämpningen av bedrägerier och korrption, penning-

7 Verksamhetsberättelse och rapport om företagsansvar 5 EIB-grppen

8 EIB-grppen 6 Verksamhetsberättelse och rapport om företagsansvar Bankens verksamhetsplan EIB:s detaljerade affärsplan för de närmaste åren redovisas i ett dokment som är tillgängligt för allmänheten: bankens verksamhetsplan som omfattar åren På begäran av Eropeiska rådet, Ekofinrådet och bankens aktieägare kommer bankens verksamhet att motiveras av att banken kan reagera flexibelt på krisen inom banksektorn och på den ekonomiska krisen i Eropeiska nionen. Det innebär i praktiken att EIB-grppen trappar pp sin verksamhet och gör det snabbt. Jämfört med tidigare år avser banken att öka sin totala tlåningsvolym med cirka 30 procent till omkring miljarder ero nder 2009 och EIB kommer att fortsätta sin inriktning på Eropeiska nionen och föransltningsländerna. Bankens strategiska målsättningar återspeglar EU:s policymålsättningar inom sex specifika områden: ekonomisk och social sammanhållning och konvergens, genomförande av knskapsekonomin, tveckling av transeropeiska nät (TEN), stöd till små och medelstora företag, skydd och förbättring av miljön och främjande av hållbara samhällen samt stöd till hållbar, konkrrenskraftig och säker energi. Utlåningen till små och medelstora företag via finansiella mellanhänder kommer att öka med 50 procent de närmaste två åren ett tillskott på 2,5 miljarder ero per år och en ny prodktgrpp ska tvecklas för att möjliggöra riskdelning med banker som fngerar som mellanhänder. Den extra tlåningen till energi och bekämpning av klimatförändringar kommer att ppgå till 6 miljarder ero per år. Detta innefattar en eropeisk resrs för rena transporter för bilindstrin och andra transportindstrier, tillverkare av originaltrstning samt leverantörer av komponenter. Resrsen ska inriktas på att avsevärt minska tsläppen av CO 2 genom forskning, tveckling och innovation, samt på materiella tillgångar i tillhörande infrastrktr och prodktionsanläggningar. Eftersom det finns en risk att den aktella krisen har en större inverkan på vissa medlemsstater, kommer banken att öka tlåningen till konvergensländerna med ytterligare 2,5 miljarder ero per år. En viss del av de extra medlen kommer att användas för kreditlimiter till den lokala banksektorn, som i sin tr lånar t dessa till små och medelstora företag i konvergensregioner. Banken kommer samtidigt att fortsätta sin strategi att ta större risker på ett kontrollerat sätt för att åstadkomma större mervärde. Genom att stärka sina prodkter och processer inom ramen för de befintliga sex prioriterade målsättningarna och stödja EU:s satsning på att bekämpa klimatförändringarna kan banken öka verksamhetens mervärde avsevärt i form av systematiskt inriktade åtgärder, inklsive tlåning, tekniskt stöd, partnerskap, till-

9 Verksamhetsberättelse och rapport om företagsansvar 7 EIB-grppen EIB-grppens lösning på den senaste tvecklingen av den ekonomiska sitationen i Eropeiska nionen (Alla belopp i miljarder ero) Aktell period Årligt stöd från EIB-grppen Ursprngligt belopp Tillägg Totalt Ursprngligt belopp EIB-grppens stöd nder aktell period Tillägg Totalt Små och medelstora företag ,0 2,5 7,5 20,0 10,0 30,0 Medelstora företag ,0 1,0-2,0 2,0 Energi, klimatförändringar, infrastrktr ,4 4,0 16,4 24,8 8,0 32,8 Rena transporter ,0 2,0 4,0 4,0 4,0 8,0 Konvergenstlåning ,0 2,5 19,5 34,0 5,0 39,0 Flexibilitetsreserv ,0 3,0-6,0 6,0 Totalt 15,0 35,0 handahållande av innovativa tillhörande prodkter, större kndorientering och lokal närvaro. Strategin förtsätter också komplexa åtgärder. Banken samarbetar med nya ekonomiska aktörer som främjar ekonomiskt och finansiellt bärkraftiga investeringsprojekt. De tillhörande riskerna tvärderas kontinerligt för att se till att policy, förfaranden och resrser som krävs för att hantera dem effektivt finns på plats för att knna ppfylla de tmanande målen för tlåningen. Den ökade tlåningen inom Eropeiska nionen kommer inte att ske på bekostnad av bankens verksamhet tanför EU där den fortsätter att genomföra rådets beslt från 2006 om externa tlåningsmandat och det reviderade Cotonoavtalet i över 150 länder. De strategiska målsättningarna gäller bland annat ansltningsstöd, den privata sektorn, finanssektorn och infrastrktrtveckling, säker energiförsörjning, miljömässig hållbarhet och stöd för EU-närvaro. EIB:s pplåningsverksamhet måste öka i takt med tlåningsmålen. Under 2009 planerar banken att låna pp 70 miljarder ero på kapitalmarknaderna. Detta ska jämföras med en total pplåning på 59,5 miljarder ero nder En sådan ökning av Beviljade finansieringar, tecknade avtal och tbetalningar ( ) Beviljade finansieringar Tecknade avtal Utbetalningar (miljarder) pplånade medel innebär en avsevärd tmaning för banken i det som n är en finansieringsmiljö där det är svårt att låna pp. Målsättningarna för den extra tlåningen kommer också att påverka EIB:s kapital som för närvarande ppgår till cirka 165 miljarder ero. Bankens förhål- 0

10 EIB-grppen 8 Verksamhetsberättelse och rapport om företagsansvar EIB:s styrelse lande mellan tlåning och eget kapital på 250 procent sklle inte möjliggöra den planerade extra tillväxten. Bankens aktieägare medlemsstaterna har därför besltat om en kapitalökning i april Det tecknade kapitalet kommer då att ökas till 232 miljarder ero. Den inbetalda delen av kapitalet kommer som tidigare att motsvara fem procent av det tecknade kapitalet. Ökningen av inbetalt kapital kommer att ske genom en överföring från EIB:s andra reserver, vilket innebär att medlemsstaternas bdgetar inte kommer att belastas. Kapitalökningen och bankens snda finansiella resltat (nettovinsten nder 2008 ppgick till 1,65 miljarder ero) är en garanti för att banken kan arbeta tifrån en solid grnd och spela sin roll fllt t när det gäller att bidra till en ekonomisk återhämtning i Eropa.

11 EIB-grppens verksamhet 2008 Verksamhetsberättelse och rapport om företagsansvar 9 EIB-grppen

12 EIB-grppen 10 Verksamhetsberättelse och rapport om företagsansvar Balanserad tveckling av Eropeiska nionen EU:s sammanhållningspolitik består av tre pelare: konvergens, regional konkrrenskraft och sysselsättning samt eropeiskt territoriellt samarbete. Konvergensmålsättningen att stimlera tillväxt för att ppnå konvergens i nionens fattigaste regioner har starkt stöd av strktr- och sammanhållningsfonderna och är en av EIB:s hvdmålsättningar. Under 2008 ppgick bankens tlåning till konvergensprojekt till 21 miljarder ero, vilket motsvarar 41 procent av den totala tlåningen inom EU. Banken koncentrerade sin konvergenstlåning till de nyligen fastställda konvergensregionerna, enligt definitionen i EU:s sammanhållningspolitik för Dessa är de 113 fattigaste regionerna i EU:s 27 medlemsstater med en befolkning på 190 miljoner. Utöver 347 miljarder ero i bidrag från strktrfonderna nder den sjårsperiod som sammanhållningspolitiken omfattar avser banken att erbjda ytterligare samordnade åtgärder som ppskattas till 40 procent av den totala årliga tlåningen de kommande åren. Som en del av åtgärdspaketet för att bekämpa den finansiella och ekonomiska krisen planerar EIB desstom att stödja vissa medlemsstater som har drabbats oproportionerligt av finanskrisen, genom att öka konvergenstlåningen till fattigare regioner med ytterligare 2,5 miljarder ero nder 2009 respektive Detta sker redan i de nya medlemsstaterna där en kombination av EIB-tlåning och annan internationell finansiering är särskilt inriktad på små och medelstora företag i regionerna. Konvergens inom EU Sektorvis fördelning av lån som tecknats nder 2008 Belopp % Kommnikationsinfrastrktr Energi Stadsförnyelse Vatten, sanitär trstning, avfall Hälsa, tbildning Indstri Övriga tjänster Totalt individella lån Kreditlimiter i konvergensregioner (miljoner) Lån r strktrprogrammen där EIB medfinansierar strategiska investeringsprogram för perioden som stöds av EU:s strktrfonder och hvdsakligen genomförs i konvergensregionerna ökade nder 2008 med 11 åtgärder motsvarande 4,6 miljarder ero som godkändes nder året. Motsvarande belopp nder 2007 var 3,5 miljarder ero, vilket var en änn större ökning i jämförelse med perioden när denna särskilda form av tlåning ppgick till totalt 4,8 miljarder ero. Ett bra exempel på denna form av samarbete med strktrfonderna nder 2008 var det lån på 1 miljard ero som medfinansierade Rmäniens nationella bidrag till genomförandet av prioriterade investeringar och åtgärder med EU-medel nder perioden De prioriterade projekten finns framför allt inom sektorer som transportinfrastrktr och miljö, inklsive skydd av natrområden, energi och hantering av avloppsvatten. Tekniskt stöd till förvaltning och genomförande av de individella projekten planeras och ska komplettera JASPERS projektförberedelseåtgärder på ett tidigt stadim. Ett särskilt kännetecken för lånet är möjligheten till en förtida tbetalning på 250 miljoner ero så att de tvalda projekten ska knna genomföras snabbare. På grnd av konvergenstlåningens tformning som en prioritet för EIB, varierar storleken och omfattningen av bankens delaktighet mycket. Inom alla sektorer av ekonomin kan banken bidra till små och medelstora investeringar i regionerna, enskilda större projekt eller tillhandahålla ramlån som kan omfatta en mängd olika investeringar inom många olika sektorer. Många av lånen i konvergensregionerna stöder även andra prioritering-

13 Verksamhetsberättelse och rapport om företagsansvar 11 EIB-grppen ar. Inom EU gick nder 2008 cirka 36 procent av de individella lånen för att stödja tvecklingen av knskapsekonomin till konvergensregionerna. Det gällde också 44 procent av tlåningen avsedd för förbättring av miljön, 53 procent av tlåningen till transeropeiska nät och 49 procent av tlåningen till energiprojekt. JASPERS (Gemensamt stöd till projekt i de eropeiska regionerna) är ett nyckelinstrment för samarbete mellan Eropeiska kommissionen, EIB, EBRD och sedan 2008 även KFW Bankengrppe. JAS- PERS-grppen som består av närmare 60 experter, varav flera är tsända från sina instittioner, hjälper de 12 nya medlemsstaterna att presentera bärkraftiga projekt och därmed snabbare och effektivare få tillgång till strktrfondernas omfattande stöd. Grppen arbetar tifrån bankens hvdkontor i Lxembrg och från flera regionala kontor. Under 2008 fllgjorde JASPERS 82 nya projekt och tillhandahöll stöd till cirka 280 projekt som, när de har godkänts av Eropeiska kommissionen, kommer att omfatta investeringar på 51 miljarder ero. Sedan början av 2006 har tonvikten framför allt lagts vid modernisering av transportnät, förbättring av miljön och investeringar som förbättrar energieffektiviteten och använder förnybar energi.

14 EIB-grppen 12 Verksamhetsberättelse och rapport om företagsansvar Förberedelser för knskapsekonomin Inrättandet av ett konkrrenskraftigt, innovativt och knskapsbaserat samhälle som kan åstadkomma en hållbar tillväxt, skapa fler och bättre arbetstillfällen och större social sammanhållning Lissabonstrategins ambitiösa målsättning har stått i skggan av den finansiella och ekonomiska krisen som drabbade Eropeiska nionen nder andra halvåret av EIB har ändå knnat öka sin tlåning till framtidsorienterade investeringar inom tbildning, forskning och innovation, som ppgick till 12,4 miljarder ero nder 2008 jämfört med 10,3 miljarder ero nder Det är n särskilt viktigt att stimlera långsiktiga investeringar inom de områden av ekonomin som gynnar framtida generationer och inte belasta dem med sklder för investeringar med endast kortfristiga vinster. EIB:s delaktighet i knskapsekonomin går tillbaka till år Eropeiska rådet i Lissabon i mars 2000 ppmanade medlemsstaterna, Eropeiska kommissionen och Eropeiska investeringsbanken att öka investeringar i forskning, tveckling och innovation (FoUI) samt tbildning och informations- och kommnikationsteknik. Banken gjorde snart tvecklingen av knskapsekonomin till en av sina prioriterade målsättningar. Vartefter banken tvecklade expertknskaper och erfarenhet inom området fokserades tlåningsverksamheten i större tsträckning på teknikprojekt med större mervärde som förtjänar stöd på EU-nivå. Dessa erfarenheter bidrog i högsta grad till lanseringen 2007 av Finansieringsinstrmentet för riskdelning i samarbete med kommissionen. Detta instrment för kreditriskdelning gör att banken kan erbjda finansiering till högteknologiprojekt från initiativtagare med hög riskprofil, eller sådana som inte har någon kreditvärdering, och är särskilt lämpligt för att finansiera forskning och tveckling som innebär hög risk. Vartefter krisen spred sig blev prodkter för finansiell riskdelning mycket användbara. Under 2008 tillhandahöll EIB 1 miljard ero i form av riskdelningslån. Privata företag som inte längre hade tillgång till finansiering från sina traditionella bankpartner eller från kapitalmarknaderna tnyttjade EIB:s finansieringserbjdande, vilket förklarar åtminstone en del av den ökade tlåningen till knskapsekonomin Sedan systemet med riskdelning infördes har spridningen av tlåningen varit relativt jämn mellan biovetenskap, energi, teknik, investeringar i informations- och kommnikationsteknik samt kreditlimiter för riskdelning till finansiella mellanhänder som stöder små och medelstora högteknologiföretag. Tidigare nder 2008 tformade Eropeiska rådet en förnyad Lissabonstrategi som särskilt syftar till att avhjälpa stora brister i EU:s ekonomi, exempelvis brister i livslångt lärande, FoU-tgifter, små och medelstora företag samt energi- och klimatförändringar som är områden där fördelarna på lång sikt är betydande. Vid årsmötet i bankens råd i jni 2008 besltades att bankens bidrag till att skapa en knskapsbaserad ekonomi måste vara en pågående verksamhet. EIB fokserar förnärvarande sin tlåning på "knskapstriangeln" ett koncept som kombinerar tbildning, forskning och innovation var och en i spetsen av en triangel och där t-

15 Verksamhetsberättelse och rapport om företagsansvar 13 EIB-grppen Knskapsekonomin Avtalade lån*) (miljoner) Forskning och tveckling Utbildning och yrkestbildning Infrastrktr för innovation och informations- och kommnikationsteknik Totalt *) Inte alla lån hänförs till nderkategorier. Det totala beloppet för nderkategorierna motsvarar därför inte totalbeloppet för de individella lånen. bildning och forskning är förtsättningar för innovation. Även om den omedelbara ekonomiska sitationen kräver kortfristiga åtgärder, erkänns tydligt betydelsen av immateriella åtgärder och investeringar såsom reformer inom högre tbildning, rörlighet för forskare, FoU, immaterialrättigheter, etc. för att ppnå långsiktig ekonomisk tillväxt. I den nvarande sitationen där arbetslösheten stiger snabbt kommer särskilt åtgärder för att stärka knskapstriangeln att bidra på sikt till att bekämpa fattigdom, social tslagning och bristande jämlikhet. Bankens finansiering på 12,4 miljarder ero nder 2008 för stöd till knskapsekonomin bestod av tre hvdområden: 7,1 miljarder ero gick till FoU, 2,6 miljarder ero till tbildning och ndervisning och 2,1 miljarder ero till tillämpning och spridning av innovation. Banken stödde investeringar i de flesta EU-länder men även i Trkiet, Serbien och Israel.

16 EIB-grppen 14 Verksamhetsberättelse och rapport om företagsansvar Hållbar miljö Banken stödde projekt inom hållbar miljö över hela världen med närmare 18 miljarder ero i individella lån nder Inom Eropeiska nionen gick 15,7 miljarder ero till 127 miljöprojekt som innefattade investeringar för skydd av natren och biologisk mångfald, bekämpning av klimatförändringar, hållbart tnyttjande av resrser, avfallshantering, främjande av ett hållbart samhälle samt folkhälsa och stadstransporter. Vid all tlåning garanterar banken att de projekt som finansieras överensstämmer med EU:s principer och normer på miljöområdet vilka är bland de strängaste i världen. För att betona detta har EIB inlett samarbete med Eroparådets tvecklingsbank, EBRD, Nordiska investeringsbanken och Nordiska Miljöfinansieringsbolaget vilka alla håller samma linje och nder 2008 pblicerade ett gemensamt referensdokment om EU:s lagstiftning, principer och normer på miljöområdet. Individella lån : 67,9 miljarder ero (miljoner) Under 2008 har också EIB:s ttalande om principer och normer för miljön och det sociala området omformlerats. Det nya ttalandet är resltatet av ett års offentligt samråd och intensiva diskssioner med interna och externa intressenter och det skapar en mycket större känsla av att vi snarast måste ta it med problemen med klimatförändringar. Uttalandet tvidgar också den sociala dimensionen för hållbar tveckling och erkänner betydelsen av biologisk mångfald Hantering av klimatförändringar Förvaltning av natrresrser Förbättring av miljö och hälsa Stadsförnyelse och omvandling Hållbar transport Hälsovård När banken väljer vilka miljöprojekt som ska stödjas är målsättningen att främja specifika investeringar som skyddar och förbättrar natrlig och ppbyggd miljö och främjar socialt välbefinnande, som stöd till EU:s policy i det sjätte miljöhandlingsprogrammet "Miljö 2010: vår framtid, vårt val". Utanför nionen är det övergripande målet att främja miljömässigt hållbar tveckling i partnerländerna. I Polen har banken finansierat moderniseringen av Warszawas avloppssystem. Projektets system för avloppsvatten kommer att minska föroreningarna från de invånarna på floden Vistlas västra strand och öka behandlingsnivåerna för avloppsvatten från ytterligare personer som lever

17 Verksamhetsberättelse och rapport om företagsansvar 15 EIB-grppen på den östra stranden. Investeringen är en del av ett internationellt program för att minska föroreningarna i floden Vistla och i Östersjön, där banken är en viktig aktör. I Storbritannien användes ett lån till tveckling och drift av en vindkraftpark tanför ksten vid Clacton-on-Sea, Essex, som prodcerar 172 MW el som levereras till det offentliga ledningsnätet. Framsteg gjordes också inom andra policyområden. Ett antal förslag till riktlinjer för finansiering av dammar baserat på god internationell praxis tvecklades och genomgår för närvarande en provperiod. Bankens tlåningspolicy inom vattensektorn har ppdaterats för att helt anpassas till EU:s ramdirektiv för vatten. Detta är den mest omfattande delen av Eropeiska gemenskapernas vattenlagstiftning hittills och den omfattar alla befintliga vattendirektiv och både miljömål för god kvalitet på allt vatten och principen att planera och förvalta vattenresrser på ett integrerat sätt inom ett flodområde. När det avsltningsvis gäller biologisk mångfald arbetar EIB med tveckling av en fond för ekosystem samt stöd till små och medelstora företag med inriktning på biologisk mångfald. I sltet av 2008 har EIB som en reaktion på den finansiella och ekonomiska krisen även inrättat Eropeiska resrsen för rena transporter som är kopplad till Lissabonagendan. Inom ramen för resrsen, som för närvarande ppgår till 4 miljarder ero per år, stöder banken investeringsprojekt med inriktning på FoU för minskade tsläpp och energieffektivitet inom eropeisk transportindstri. Resrsen omfattar bilindstrin både tillverkning och leverantörer järnväg, flyg och fartygsindstri liksom tillhörande infrastrktr. Detta är ett område där banken redan är aktiv, även om det särskilda tlåningsanslaget för att stimlera investeringar är nytt. Miljöskydd och hållbara samhällen Individella lån tecknade nder 2008*) (miljoner) Smma Miljöskydd Hantering av klimatförändringar Förvaltning av natrresrser 826 Förbättring av miljö och hälsa Hållbara samhällen Stadsförnyelse och omvandling Hållbar transport Hälsovård Smma individella lån *) Inte alla lån hänförs till nderkategorier. Det totala beloppet för nderkategorierna motsvarar därför inte totalbeloppet för de individella lånen. JESSICA (Gemensamt eropeiskt stöd till hållbara investeringar i stadsområden) förtjänar ett särskilt omnämnande för sin roll med att främja EIB:s sociala agenda. Initiativet har tvecklats av Eropeiska kommissionen och banken i samarbete med Eroparådets tvecklingsbank, och ger medlemsstaterna möjlighet att använda viss del av bidragen från EU:s strktrfonder till investeringar i hållbara stadsprojekt som skall återbetalas. JESSICA förtsätter att en lämplig instittionell ram och finansiella teknikprogram inrättas. I vissa medlemsstater har processen redan kommit till ett stadim så att de första JESSICA-åtgärderna förväntas nder 2009.

18 EIB-grppen 16 Verksamhetsberättelse och rapport om företagsansvar TEN: transportnät för Eropa Transeropeiska nät nderlättar fri rörlighet för varor och människor och bidrar till de minst gynnade områdenas tveckling. TEN erbjder sammankoppling och driftskompatibilitet för nationella nät liksom högkvalitativ infrastrktr för Eropeiska nionen. De förbinder även EU med sina eropeiska grannländer: ansltningsländerna och grannländerna i söder och öster. De högt prioriterade transeropeiska transportnäten är också en av de viktigaste beståndsdelarna i det eropeiska tillväxtinitiativet (jämsides med forskning, tveckling och innovation). Initiativet inrättades 2003 för att stärka EU:s långsiktiga tillväxtpotential. Under 2008 lånade EIB t över 9,8 miljarder ero till transportprojekt i ansltning till transeropeiska nät i Eropeiska nionen, varav över hälften i konvergensregioner. 3,2 miljarder ero användes till prioriterade projekt som fastställts av Eropeiska kommissionen. Ökningen jämfört med de 7,1 miljarder ero som lånades t nder 2007 berodde både på ökad efterfrågan från projektens initiativtagare på grnd av de negativa marknadsförhållandena och på att banken nder 2008 hade sltfört en process så att den n knde erbjda projektinitiativtagare ett rval prodkter för finansiell riskdelning. För att ppmntra investeringar i stora transportnät över hela Eropeiska nionen kan banken n även erbjda stora lån med långa återbetalningstider, med fasta och rörliga räntor, och tre slag av riskdelningsprodkter. Transeropeiska nät : 47 miljarder Energi Transport (miljoner ero) Den första är mekanismen för strktrerad finansiering (SFF) som syftar till att kombinera olika typer av bankfinansiering med kraven vid storskaliga infrastrktrsystem, och som riktas till projekt och initiativtagare som tidigare kanske inte hade kvalificerat sig för finansiering från EIB. Banken avsatte därför tillräckligt av sina totala reserver för att skapa ett betydande och hållbart SFF-program som en traditionell beståndsdel i bankens tlåning inom högprioriterade områden som transeropeiska nät, knskapsekonomi och energi. SFF-erbjdandet består av prioriterade lån och garantier vilka täcker risker före projektens sltförande och tidiga operativa risker, förlagslån och garantier, mezzaninfinansiering och projektrelaterade derivat. Under 2008 lånade banken t 1,6 miljarder ero till transportprojekt inom SFF, jämfört med 474 miljoner ero nder 2007 och totalt 2,75 miljarder ero sedan SFF blev operativt Den andra prodkten är ett garantisystem. Tillsammans med Eropeiska kommissionen har EIB inrättat Lånegarantin för transeropeiska transportnät. Systemet kommer att fngera som en mezzaninprodkt och erbjda täckning av trafikvolymrelaterade inkomstrisker nder den kritiska tidiga projektfasen. Verktyget är särskilt tformat för att den privata sektorn ska knna vara mer delaktig i TEN-projekt som exponeras för volymrisker i början av driftsperioden. Lånegarantin har erhållit ett bidrag på 500 miljoner ero från EIB:s mekanism för strktrerad finansiering och ytterligare 500 miljoner ero från EU:s bdgetmedel för perioden En första åtgärd har besltats nder 2008 ett partnerskap mellan offentlig och privat verksamhet för att bygga t motor-

19 Verksamhetsberättelse och rapport om företagsansvar 17 EIB-grppen vägen mellan Vila Real i Portgal och den spanska gränsen vid Qintanilha. År 2009 blir dock det första hela året som lånegarantin för transeropeiska transportnät är i drift och en rad projekt står redan på tr att finansieras. Alla transeropeiska transportnät som stöttas av privata initiativtagare eller partnerskap mellan offentlig och privat verksamhet nder 2008 erhöll EIB:s finansiella stöd från mekanismen för strktrerad finansiering, garantisystemet eller båda. Investering av eget kapital i infrastrktrfonder innebär också riskdelning. Genom att delta i infrastrktrfonder ökar EIB sina resrser och stöder finansiering av ett större antal enskilda partnerskap mellan offentlig och privat verksamhet än vad som annars sklle vara fallet. Under 2008 godkände banken deltagande i en Lxembrgbaserad fond med inriktning på investeringar i storskaliga transportprojekt, bland annat transeropeiska transportnät i Eropa. inom offentliga-privata partnerskap i allmänhet och partnerskap på transportområdet i synnerhet och är mån om att sprida sina insikter till projektens initiativtagare. För att lättare och effektivare knna dela med sig av bästa tillämpningar på området har banken inrättat ett eropeiskt centrm för expertis inom offentliga-privata partnerskap, tillsammans med Eropeiska kommissionen och medlemsstaterna. Bankens expertknskaper värderas också inom andra form såsom EU-samordnarna, som är en grpp av sex tidigare kommissionsledamöter som främjar transportprojekt som är centrala för tvecklingen av de transeropeiska näten. Finansieringen av partnerskap mellan offentlig och privat verksamhet för transeropeiska nät ppgick till 2,9 miljarder ero nder 2008, jämfört med 857 miljoner ero året innan. EIB har byggt pp en omfattande erfarenhet och stora expertknskaper

20 EIB-grppen 18 Verksamhetsberättelse och rapport om företagsansvar Stöd till små och medelstora företag Närmare en miljon små och medelstora företag har erhållit stöd från EIB-grppen nder Nya kreditlimiter med finansiella mellanhänder har ökat med 42 procent till 8,1 miljarder ero. Änn viktigare är att nder 2008 har grnden lagts till ett stort steg i finansieringen av små och medelstora företag från EIB och EIF nder de kommande åren. 23 miljoner små och medelstora företag, vilka motsvarar 99 % av företagen i Eropeiska nionen och sysselsätter över 100 miljoner människor, är ryggraden i Eropas ekonomi. I och med att finanssektorn tsattes för allvarliga och oöverträffade påfrestningar nder 2008 var de små och medelstora företagen en av de första grpperna som drabbades av den nvarande krisens konsekvenser. Inte förvånande var den första ppmaningen till EIB att försöka motverka konjnktrcykeln genom att öka sin tlåning och sitt stöd till små och medelstora företag. Efter denna begäran från EU:s finansministrar vid deras informella möte i Nice den september 2008 har banken lanserat sitt initiativ för EIB-lån till små och medelstora företag. EIB knde reagera omedelbart eftersom banken hade haft ett brett samråd med sammansltningar för små och medelstora företag, banker och offentliga instittioner som stöttar små och medelstora EIB:s tlåning till små och medelstora företag (miljoner ero) företag nder 2007 och Banken har också varit te i tid och besltat om en stor reform av EIBgrppens portfölj av prodkter för små och medelstora företag. Det mest framträdande är det nya initiativet för EIB-lån för små och medelstora företag som fokserar på att hantera alla finansiella behov hos dessa företag, vare sig det gäller materiella eller immateriella investeringar eller permanenta ökningar av rörelsekapitalet. På begäran av bankens aktieägare har cirka 30 miljarder ero öronmärkts för lån till små och medelstora företag i Eropa nder perioden Banken har också ppmanats att reagera snabbt och med målsättning att låna t åtminstone 15 miljarder ero till små och medelstora företag nder 2008 och Under 2008 tecknades lån till små och medelstora företag som ppgick till totalt 8,1 miljarder ero, varav 4,7 miljarder ero nder det sista kvartalet, efter finansministrarnas möte i Nice. Låneavtal har sltits med 75 motparter i 16 länder och inom alla kategorier av banker sparbanker, kooperativa banker, affärsbanker och tvecklingsbanker. Detta kommer att få stor inverkan på tillgången till finansiering för små och medelstora företag eftersom det finns en inbyggd hävstångseffekt: för varje ero som EIB lånar t till en finansiell partner måste denna partner visa att den har ställt till förfogande två ero i nya krediter till små och medelstora företag. Det nya initiativet för lån till små och medelstora företag förbättrar de finansiella villkoren för dessa företag: mellanhänderna förbinder sig i avtal att vidareförmedla ett överenskommet belopp av finansiella förmåner till varje sltmottagare. Mellanhanden är också skyldig att informera det mottagande småföretaget eller medelstora företaget om EIB:s roll i finansiering-

Kort om Europeiska investeringsbanken

Kort om Europeiska investeringsbanken Kort om Europeiska investeringsbanken Som EU:s bank erbjuder vi finansiering och expertkunskaper till solida och hållbara investeringsprojekt i och utanför Europa. Banken ägs av EU:s 28 medlemsstater och

Läs mer

TAL AV EIB:S PRESIDENT PHILIPPE MAYSTADT VID ÅRSMÖTET I BANKENS RÅD Luxemburg den 4 juni 2002

TAL AV EIB:S PRESIDENT PHILIPPE MAYSTADT VID ÅRSMÖTET I BANKENS RÅD Luxemburg den 4 juni 2002 TAL AV EIB:S PRESIDENT PHILIPPE MAYSTADT VID ÅRSMÖTET I BANKENS RÅD Luxemburg den 4 juni 2002 Mina damer och herrar! Jag hälsar er välkomna till detta årsmöte i Europeiska investeringsbankens råd. Jag

Läs mer

TAL AV EIB:S PRESIDENT PHILIPPE MAYSTADT VID ÅRSMÖTET I BANKENS RÅD LUXEMBURG DEN 3 JUNI 2003

TAL AV EIB:S PRESIDENT PHILIPPE MAYSTADT VID ÅRSMÖTET I BANKENS RÅD LUXEMBURG DEN 3 JUNI 2003 PROVISORISK TEXT. DEN SLUTLIGA TEXTEN FÖR TALET SOM HÖLLS UNDER ÅRSMÖTET FINNS I PROTOKOLLET. TAL AV EIB:S PRESIDENT PHILIPPE MAYSTADT VID ÅRSMÖTET I BANKENS RÅD LUXEMBURG DEN 3 JUNI 2003 Välkomna till

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SEK(2005) 479 SLUTLIG BRYSSEL DEN 15.04.2005 ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2005 AVSNITT III - KOMMISSIONEN AVDELNING 01 ANSLAGSÖVERFÖRING NR DEC11/2005 OBLIGATORISKA

Läs mer

En investeringsplan för Europa

En investeringsplan för Europa En investeringsplan för Europa Den goda triangeln INVESTERINGAR STRUKTUR- REFORMER BUDGETANSVAR 1 En investeringsplan för Europa MOBILISERA FINANSIERING FÖR INVESTERINGAR Kraftigt stöd till strategiska

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SEK(2001) 716 SLUTLIG/2 BRYSSEL DEN 11.6.2001 ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2001 AVSNITT III - KOMMISSIONEN DEL B Corrigendum: Annule et remplace le texte précédent.

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 19.2.2009 KOM(2009) 72 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om den ståndpunkt som Europeiska gemenskapen ska inta i AVS EG-ministerrådet beträffande

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

www.eib.org Verksamhetsberättelse EIB-gruppen består av Europeiska investeringsbanken och Europeiska investeringsfonden.

www.eib.org Verksamhetsberättelse EIB-gruppen består av Europeiska investeringsbanken och Europeiska investeringsfonden. 2 012 Ve r k s a m h e t s b e r ä t t e l s e EIB-gruppen består av Europeiska investeringsbanken och Europeiska investeringsfonden. Europeiska investeringsbanken 98-100, boulevard Konrad Adenauer L-2950

Läs mer

BUDGETFÖRFARANDET FÖR

BUDGETFÖRFARANDET FÖR EUROPAPARLAMENTET 1999 Budgetutskottet 2004 BUDGETFÖRFARANDET FÖR 2004 2 juli 2003 ARBETSDOKUMENT om transeuropeiska nät (TEN) Budgetutskottet Föredragande: Jan Mulder och Franz Turchi DT\498696.doc PE

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.7.2013 2013/0024(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och

Läs mer

Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse Årsredovisning 2006 Del I Verksamhetsberättelse EIB-gruppens Årsredovisning för 2006 består av tre separata avsnitt: Verksamhetsberättelsen som redogör för EIB-gruppens verksamhet under det senaste året

Läs mer

Aktuella utmaningar i EU-samarbetet och kommissionens prioriteringar. Johan Wullt Chef för media och kommunikation EU-kommissionen i Sverige

Aktuella utmaningar i EU-samarbetet och kommissionens prioriteringar. Johan Wullt Chef för media och kommunikation EU-kommissionen i Sverige Aktuella utmaningar i EU-samarbetet och kommissionens prioriteringar Johan Wullt Chef för media och kommunikation EU-kommissionen i Sverige EU:s främsta utmaningar 1. Ekonomiska situationen 2. Konflikter

Läs mer

SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014 2020

SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014 2020 INTEGRERAD HÅLLBAR STADSUTVECKLING SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014 2020 I december 2013 godkände Europeiska unionens råd formellt de nya reglerna och lagstiftningen som styr nästa runda av EU:s sammanhållningspolitiska

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

Program för välfärd och hållbar utveckling

Program för välfärd och hållbar utveckling Program för välfärd och hållbar tveckling Programperiod 2006-2010 Antaget av kommnfllmäktige 2007-04-23 Program för välfärd och hållbar tveckling 2006-2010 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Värdegrnd

Läs mer

1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE EUROPEISKA KOMMISSIONEN Generaldirektoratet för konkurrens SAC Bryssel den DG D(2004) GEMENSKAPENS RAMBESTÄMMELSER FÖR STATLIGT STÖD I FORM AV ERSÄTTNING FÖR OFFENTLIGA TJÄNSTER 1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Läs mer

Projektledning i fem olika situationer

Projektledning i fem olika situationer Den internationella certifieringen enligt IPMA, International Project Management Association, har fyra nivåer. Johan Fahlvik har precis genomgått certifieringsprocessen på IPMA B-nivå och kan n lägga till

Läs mer

Kävlinge kommun. Granskning av miljö- och byggnadsnämndens styrning och uppföljning av miljö- och hälsoskyddstillsynen

Kävlinge kommun. Granskning av miljö- och byggnadsnämndens styrning och uppföljning av miljö- och hälsoskyddstillsynen Revisionsrapport Genomförd på ppdrag av revisorerna Janari 2014 Kävlinge kommn Granskning av miljö- och byggnadsnämndens styrning och ppföljning av miljö- och hälsoskyddstillsynen Innehåll 1. Sammanfattning...2

Läs mer

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING 13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING Starten på sommaren blev inte så behaglig. Greklandsoron intensifierades då landet i början av juni fick anstånd med en återbetalning till

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet EUROPAPARLAMENTET 1999 Budgetutskottet 2004 8 november 2001 PE 306.835/1-18 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Francesco Turchi (PE 306.835) Transeuropeiska nät - årsrapport 1999 enligt artikel

Läs mer

Bolagsstyrningsrapport

Bolagsstyrningsrapport Bolagsstyrningsrapport Bolagsstyrningsrapport Styrningsstrktr Valberedning Revisorer Aktieägare genom bolagsstämma Styrelse VD/Koncernchef Koncernledning Administration/Finans Prodktion Revisionstskott

Läs mer

Innehåll. Kontaktpersoner Investor Relations Styrelseordförande och CFO John Zetterberg, Tel + 46 8 753 71 42, john@zelda.se

Innehåll. Kontaktpersoner Investor Relations Styrelseordförande och CFO John Zetterberg, Tel + 46 8 753 71 42, john@zelda.se Innehåll Sammanfattning 2006 1 VD har ordet 2 Affärsidé, mål och strategier 4 Affärsmodell 5 Marknad 7 Försäljningskanaler 12 Marknadsföring 17 Prodkter 19 Inköp, leverantörer och logistik 22 Organisation

Läs mer

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt Politiskt instrument för att finansiera långsiktiga prioriteringar

Läs mer

HANDLEDNING FÖR ATT SKAPA EN KOMMUNAL PLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING

HANDLEDNING FÖR ATT SKAPA EN KOMMUNAL PLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING HANDLEDNING FÖR ATT SKAPA EN KOMMUNAL PLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING 1 Förord Den här handledningen har tagits fram inom ramen för projektet Visa Väst som pågår mellan 2013 och 2015 i Västra Götaland.

Läs mer

Kommissionens tillkännagivande. av den 16.12.2014. Kommissionens vägledande not om tillämpningen av vissa bestämmelser i förordning (EU) nr 833/2014

Kommissionens tillkännagivande. av den 16.12.2014. Kommissionens vägledande not om tillämpningen av vissa bestämmelser i förordning (EU) nr 833/2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Strasbourg den 16.12.2014 C(2014) 9950 final Kommissionens tillkännagivande av den 16.12.2014 Kommissionens vägledande not om tillämpningen av vissa bestämmelser i förordning (EU)

Läs mer

Arbetstagargruppens bidrag

Arbetstagargruppens bidrag SV Arbetstagargruppens bidrag De fackliga organisationernas och arbetsmarknadsparternas roll vid programplanering och uppföljning av politiska åtgärder för ekonomisk och social sammanhållning i anslutning

Läs mer

COMMITTED TO ROAD SAFETY

COMMITTED TO ROAD SAFETY COMMITTED TO ROAD SAFETY BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT 2014 BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT 2014 2 Bolagsstyrningsrapport 2014 Styrningsstrktr Revisor Mål Strategier Årsstämma Styrelse VD och Koncernledning Rapporter

Läs mer

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP))

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) P7_TA-PROV(2014)0043 EU:s strategi mot hemlöshet Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande

Läs mer

handledning för att skapa en kommunal plan för studie- och yrkesvägledning

handledning för att skapa en kommunal plan för studie- och yrkesvägledning handledning för att skapa en kommnal plan för stdie- och yrkesvägledning 1 Förord Den här handledningen har tagits fram inom ramen för projektet Visa Väst som pågår mellan 2013 och 2015 i Västra Götaland.

Läs mer

Väktare av EU:s finanser

Väktare av EU:s finanser SV Väktare av EU:s finanser EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN Granskning av EU-medel i hela världen Europeiska revisionsrätten är en EU institution som grundades 1977 och ligger i Luxemburg. Revisionsrätten har

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 13-05-2003 C(2003)1471fin Ärende: Statligt stöd N 591/2002 - Finland CIRR - system för finansiering av fartyg Herr Minister, (1) Efter att ha granskat de upplysningar

Läs mer

Statens upplåning i en överskottsmiljö

Statens upplåning i en överskottsmiljö Statens upplåning i en överskottsmiljö Sammanfattning av tal av Thomas Olofsson, upplåningschef på Riksgäldskontoret, på Nordeas Fixed Income Seminarium i Köpenhamn torsdagen den 18 maj 2006. Svenska staten

Läs mer

Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse Årsredovisning 2005 Del I Verksamhetsberättelse EIB-gruppens Årsredovisning för 2005 består av tre separata avsnitt: Verksamhetsberättelsen som redogör för EIB-gruppens verksamhet under det senaste året

Läs mer

Möjligheter till finansiering inom EU:s fonder och program

Möjligheter till finansiering inom EU:s fonder och program Möjligheter till finansiering inom EU:s fonder och program Strukturstöd ESF EU-stöd Regional konkurrenskraft och sysselsättning ERUF Sektorsprogram Konvergens A. Gränsöverskridande Central Baltic Norge-Sverige

Läs mer

SV BILAGA XIII. RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 5 av 5: STABIL FINANSIERING)

SV BILAGA XIII. RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 5 av 5: STABIL FINANSIERING) BILAGA XIII RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 5 av 5: STABIL FINANSIERING) 1. Poster som ger stabil finansiering 1.1. Allmänna kommentarer 1. Detta är en sammanfattande mall som innehåller information om

Läs mer

Förslag till tematisk inriktning i Sammanhållningspolitiken 2014-2020

Förslag till tematisk inriktning i Sammanhållningspolitiken 2014-2020 Promemoria 2013-03-11 Näringsdepartementet Regional tillväxt Förslag till tematisk inriktning i Sammanhållningspolitiken 2014-2020 I förslaget till nytt regelverk på EU-nivå för sammanhållningspolitiken

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar KOM(2010) 368

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar KOM(2010) 368 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.7.2010 KOM(2010)369 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar

Läs mer

Nycketal. (miljoner euro) 2000 1999. Avtalade lån 36 033 31 800. I Europeiska unionen 30 644 27 765

Nycketal. (miljoner euro) 2000 1999. Avtalade lån 36 033 31 800. I Europeiska unionen 30 644 27 765 EIB-gruppen år 2000 Nycketal (miljoner euro) 2000 1999 Avtalade lån 36 033 31 800 I Europeiska unionen 30 644 27 765 Kandidatländerna 2 948 2 373 (varav förmedlemskapsfacilitet) (1 618) (1 467) Partnerländerna

Läs mer

Valutabevis. Låt dina pengar upptäcka världen!

Valutabevis. Låt dina pengar upptäcka världen! Valutabevis Låt dina pengar upptäcka världen! Valutabevis Låt dina pengar upptäcka världen! Reporäntan i dag: 0 % Så här fungerar valutabevis Löptid på cirka två år Nominellt belopp 10 000 kr/post Fyra

Läs mer

RAPPORTERINGSANVISNINGAR

RAPPORTERINGSANVISNINGAR 1 (5) RAPPORTERINGSANVISNINGAR Blanketterna fylls i enligt dessa anvisningar. Posterna har i tillämpliga delar definierats i enlighet med VIRATI-dokumentet Klassificeringar och definitioner (18.10.2004)

Läs mer

DNV GL 2014 SAFER, SMARTER, GREENER

DNV GL 2014 SAFER, SMARTER, GREENER 1 SAFER, SMARTER, GREENER Vad är en grön obligation? Gröna obligationer definieras som värdepapper med fast avkastning för att ta in kapital för projekt med särskilda miljömässiga eller sociala fördelar

Läs mer

Örnsköldsviks kommun. Granskning av kommunens upphandlings- och inköpsverksamhet

Örnsköldsviks kommun. Granskning av kommunens upphandlings- och inköpsverksamhet Revisionsrapport 2014 Genomförd på ppdrag av revisorerna december 2014-mars 2015 Örnsköldsviks kommn Granskning av kommnens pphandlings- och inköpsverksamhet Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3

Läs mer

Bokslutskommuniké för Comfort Window System AB reviderad version

Bokslutskommuniké för Comfort Window System AB reviderad version Bokslutskommuniké för Comfort Window System AB reviderad version CWS Comfort Window System AB (publ) Bokslutskommuniké för verksamhetsåret 2011-09-01 till 2012-08-31 I den ursprungliga rapporten, publicerat

Läs mer

Entledigande som förste vice riksbankschef

Entledigande som förste vice riksbankschef PROTOKOLLSBILAGA A Fullmäktiges protokoll 2007-03-29, 3 PM DATUM: 2007-03-29 AVDELNING: Stabsavdelningen HANDLÄGGARE: Per Håkansson SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8

Läs mer

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN Bryssel den 31 mars 2005 (OR. en) AA 12/2/05 REV 2 ANSLUTNINGSFÖRDRAGET: PROTOKOLLET, BILAGA IX UTKAST TILL RÄTTSAKTER OCH

Läs mer

I denna policy ska termer och beteckningar ha följande betydelse.

I denna policy ska termer och beteckningar ha följande betydelse. ERSÄTTNINGSPOLICY I denna policy ska termer och beteckningar ha följande betydelse. Betydande risktagare: En anställd vars arbetsuppgifter har en väsentlig inverkan på Bolagets riskprofil. Dessa personer

Läs mer

D 2. Placeringsstrategi. För Neuroförbundet och till Neuroförbundet anknutna stiftelser. Maj 2011

D 2. Placeringsstrategi. För Neuroförbundet och till Neuroförbundet anknutna stiftelser. Maj 2011 Placeringsstrategi För Neuroförbundet och till Neuroförbundet anknutna stiftelser Maj 2011 Reviderat 2014 med anledning av namnbyte, enda ändringen 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUKTION 3 Bakgrund och syfte

Läs mer

UTKAST 18.5.2006 MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN. om en översyn av metoden för fastställande av referensränta

UTKAST 18.5.2006 MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN. om en översyn av metoden för fastställande av referensränta SV SV SV UTKAST 18.5.2006 MEDDELANDE FRÅN KOMMISSION om en översyn av metoden för fastställande av referensränta 1. REFERS- OCH DISKONTERINGSRÄNTA Inom ramen för gemenskapens kontroll av statligt stöd

Läs mer

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET. Teknisk justering av budgetramen för 2016 för att kompensera för BNI-utvecklingen

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET. Teknisk justering av budgetramen för 2016 för att kompensera för BNI-utvecklingen EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.5.2015 COM(2015) 320 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET Teknisk justering av budgetramen för 2016 för att kompensera för BNI-utvecklingen

Läs mer

Mer men bättre EU Akavas mål inför EU-valet och den nya kommissionen

Mer men bättre EU Akavas mål inför EU-valet och den nya kommissionen Mer men bättre EU Akavas mål inför EU-valet och den nya kommissionen Rautatieläisenkatu 6 puh. 020 7489 400 00520 Helsinki www.akava.fi 1 (3) Mer men bättre EU 1. Akavas mål inför EU-valet och den nya

Läs mer

VD:s anförande vid årsstämman 2015

VD:s anförande vid årsstämman 2015 VD:s anförande vid årsstämman 2015 Även jag vill hälsa er varmt välkomna till vår årsstämma här i Konserthuset. 2014 var ett bra år för bankens kunder och för er bankens ägare. De senaste decennierna har

Läs mer

SV 1 SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN BRYSSEL DEN 05/11/2010 ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2010 AVSNITT III - KOMMISSIONEN AVDELNINGARNA 01, 29

SV 1 SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN BRYSSEL DEN 05/11/2010 ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2010 AVSNITT III - KOMMISSIONEN AVDELNINGARNA 01, 29 EUROPEISKA KOMMISSIONEN BRYSSEL DEN 05/11/2010 ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2010 AVSNITT III - KOMMISSIONEN AVDELNINGARNA 01, 29 ANSLAGSÖVERFÖRING NR DEC 55/2010 euro MEDLEN ÖVERFÖRS FRÅN KAPITEL - 2902

Läs mer

Valencia Charter svensk översättning april 2006

Valencia Charter svensk översättning april 2006 V alenciastadgan o m de eur opeiska regi o n ernas roll i miljöpolitiken antagen av Miljökonferensen för Europas regioner (ENCORE) i Valencia, Spanien, den 21 november 1995 och uppdaterad av ENCORE i Åre,

Läs mer

HORISONT 2020. EU:s nya ramprogram för forskning och innovation 2014-2020

HORISONT 2020. EU:s nya ramprogram för forskning och innovation 2014-2020 HORISONT 2020 EU:s nya ramprogram för forskning och innovation 2014-2020 Den fleråriga budgetramen 2014 2020: Europeiska rådets slutsatser av den 8 februari 2013 Främsta utmaningen: att stabilisera det

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. om garantier som täcks av den allmänna budgeten Läget per den 31 december 2014

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. om garantier som täcks av den allmänna budgeten Läget per den 31 december 2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 31.7.2015 COM(2015) 373 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om garantier som täcks av den allmänna budgeten Läget per den 31 december 2014

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-36

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-36 EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för regional utveckling 13.5.2015 2015/2074(BUD) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-36 Maria Spyraki (PE554.854v01-00) Mandatet för trepartsmötet om 2016 års budgetförslag (2015/2074(BUD))

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag Beslutade

Läs mer

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Linköpings Kommun Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:09 Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Vid årsskiftet 2008 uppgick befolkningen i Linköping till 141 863 personer. Av dessa var 17 156 utrikes

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. COSME Konkurrenskraft i små och medelstora företag

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. COSME Konkurrenskraft i små och medelstora företag SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH COSME Konkurrenskraft i små och medelstora företag 1 Tillväxtverket arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft 2 SÄRSKILDA MÅL 3 Entreprenörskap 4

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-27

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-27 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 2009/2171(INI) 8.4.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-27 (PE439.256v01-00) Minskning av fattigdomen och skapande av arbetstillfällen i utvecklingsländerna:

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Delårsrapport. januari mars 2014 REKORDSTOR GARANTIGIVNING TILL SMÅ- OCH MEDELSTORA FÖRETAG

Delårsrapport. januari mars 2014 REKORDSTOR GARANTIGIVNING TILL SMÅ- OCH MEDELSTORA FÖRETAG Delårsrapport januari mars 2014 REKORDSTOR GARANTIGIVNING TILL SMÅ- OCH MEDELSTORA FÖRETAG Perioden i korthet Under kvartalet garanterade EKN 411 exportaffärer till ett värde av 7,4 (10,6) miljarder kronor.

Läs mer

Semcon Code of Conduct

Semcon Code of Conduct Semcon Code of Conduct Du håller nu i Semcons Code of Conduct som handlar om våra koncerngemensamma regler och förhållningssätt. Semcons mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer

Läs mer

fler Jobb åt gör sverige unga grönare utveckla småföretagen möjligheter hela landet Budgetpropositionen 2014 centerframgångar

fler Jobb åt gör sverige unga grönare utveckla småföretagen möjligheter hela landet Budgetpropositionen 2014 centerframgångar fler gör sverige grönare Jobb åt unga ge småföretagen möjligheter utveckla hela landet Budgetpropositionen 2014 centerframgångar BP14 en framgång för Centerpartiet Budgeten för 2014 är en arbetsseger för

Läs mer

Yrkeskompetens för lastbils- och bussförare

Yrkeskompetens för lastbils- och bussförare Yrkeskompetens för lastbils- och bussförare Att köra buss och lastbil i sitt yrke är ett ansvarsfullt arbete som ställer höga krav på kunskap och skicklighet. För att säkerställa att alla förare har den

Läs mer

SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014-2020

SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014-2020 GEMENSKAPSLEDD LOKAL UTVECKLING SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014-2020 I december 2013 godkände Europeiska unionens råd formellt de nya reglerna och lagstiftningen som styr nästa runda av EU:s sammanhållningspolitiska

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 16.12.2008 KOM(2008) 876 slutlig MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN

Läs mer

PLACERINGSPOLICY FÖR VARBERGS KOMMUN SAMFÖRVALTADE

PLACERINGSPOLICY FÖR VARBERGS KOMMUN SAMFÖRVALTADE PLACERINGSPOLICY FÖR VARBERGS KOMMUN SAMFÖRVALTADE DONATIONSMEDEL 1 INLEDNING Denna placeringspolicy avses tillämpas för det finansiella kapital som kommunen förvaltar inom ramen för Varbergs kommun samförvaltade

Läs mer

Youth in Action Europeiska unionens ungdomsprogram på lättläst svenska

Youth in Action Europeiska unionens ungdomsprogram på lättläst svenska Youth in Action Europeiska unionens ungdomsprogram på lättläst svenska Europeiska unionens ungdomsprogr Youth in Action, gemensam verksamhet för ungdomar Vill du resa och träffa andra ungdomar i ett annat

Läs mer

Investeringsplanen. Frågor och svar

Investeringsplanen. Frågor och svar Investeringsplanen Frågor och svar Innehåll 1. Vad är nytt och annorlunda med den här strategin för investeringar?... 2 2. Varför behövs en ny europeisk fond för strategiska investeringar (Efsi)?... 2

Läs mer

SEK:s lilla handbok i exportfinansiering

SEK:s lilla handbok i exportfinansiering SEK:s lilla handbok i exportfinansiering Innehåll Varför behövs exportfinansiering?...sid 2 Vilka alternativ finns det att välja mellan?...sid 3 Hur mycket och i vilka valutor kan man låna?...sid 4 Hur

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder; SFS 2015:397 Utkom från trycket den 26 juni 2015 utfärdad den 17 juni 2015. Enligt riksdagens

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 30.9.2013 2013/0110(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 MEDLESSTAT: Finland FOND: Återvändandefonden ANSVARIG MYNDIGHET: Inrikesministeriet, enheten för internationella frågor ÅR SOM AVSES: 2008 ÅTGÄRDER FÖR

Läs mer

Europa i ett nötskal

Europa i ett nötskal Europa i ett nötskal Vad är Europeiska unionen? Den är europeisk Den är en union = unionen ligger i Europa. = den förenar länder och människor. Kom så tar vi en närmare titt. Vad har alla européer gemensamt?

Läs mer

VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA

VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR Regional- och stadspolitik VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA OM BEHANDLING AV RETROAKTIVT EU-STÖD UNDER PERIODEN 2007 2013 ANSVARSFRISKRIVNING:

Läs mer

Delårsrapport H1-2015. SWEMET AB E-post info@swemet.se Telefon +46 13 10 05 80 Fax +46 13 10 05 80 Org. number 556675-2142 www.swemet.

Delårsrapport H1-2015. SWEMET AB E-post info@swemet.se Telefon +46 13 10 05 80 Fax +46 13 10 05 80 Org. number 556675-2142 www.swemet. Delårsrapport H1-2015 SWEMET AB E-post info@swemet.se Telefon +46 13 10 05 80 Fax +46 13 10 05 80 Org. number 556675-2142 SWEMET H1 2015 FÖRSTA HALVÅRET 2015 Intäkterna uppgick till 6,3 MSEK (6,1) Resultatet

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Hitta rätt i Håbo kommun. Guide för företagare

Hitta rätt i Håbo kommun. Guide för företagare Hitta rätt i Håbo kommn Gide för företagare HITTA RÄTT I HÅBO KOMMUN / GUIDE FÖR FÖRETAGARE Alkoholtillstånd Ansltning till kommnalt vatten och avlopp (VA) Se rbrikerna tillstånd och regler samt tillsyn.

Läs mer

Fastställd av kommunfullmäktige 1999-12-13 282 Reviderad av kommunfullmäktige 2006-04-24 40 POLICY FÖR FÖRVALTNING AV PENSIONSMEDEL

Fastställd av kommunfullmäktige 1999-12-13 282 Reviderad av kommunfullmäktige 2006-04-24 40 POLICY FÖR FÖRVALTNING AV PENSIONSMEDEL Fastställd av kommunfullmäktige 1999-12-13 282 Reviderad av kommunfullmäktige 2006-04-24 40 POLICY FÖR FÖRVALTNING AV PENSIONSMEDEL 1 INLEDNING 1.1 Kiruna kommuns pensionsåtagande Kiruna kommun har i kommunfullmäktige

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att

Läs mer

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter Plan arbetar över hela världen för att förbättra situationen för barn som lever i fattigdom

Läs mer

Faktureringen under tredje kvartalet uppgick till 6,5 MSEK (2,5 MSEK), vilket är en ökning med 4,0 MSEK (156 %).

Faktureringen under tredje kvartalet uppgick till 6,5 MSEK (2,5 MSEK), vilket är en ökning med 4,0 MSEK (156 %). NFO DRIVES AB (Publ.) Org.nr 556529-9293 Delårsrapport 1/1 30/9 2012 Faktureringen under tredje kvartalet uppgick till 6,5 MSEK (2,5 MSEK), vilket är en ökning med 4,0 MSEK (156 %). Resultat efter skatt

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2013/2061(INI) 5.9.2013 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om handlingsplanen för e-hälsa 2012 2020 Innovativ hälsovård för det 21:a

Läs mer

Information om risker, riskhantering och kapitalbehov

Information om risker, riskhantering och kapitalbehov Information om risker, riskhantering och kapitalbehov GCC Capital AB är ett kreditmarknadsbolag under finansinspektionens tillsyn. Bolaget bedriver utlåning genom leasing och har historiskt när bolaget

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA Placeringspolicy för Stockholms Stadsmission Antagen av Stockholms Stadsmissions styrelse 2012-06-02 Dokumentansvarig: Ekonomichef Innehåll Syfte... 2 Förvaltningsmål...

Läs mer

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Ministerrådet inom Klimat, Energi, Miljö Från Norden till Jorden Professor Peter Lund och projektgruppen pp från: NordForsk - Nordisk Innovations

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om statligt stöd för att regionalt främja små och medelstora företag; SFS 2015:210 Utkom från trycket den 14 april 2015 utfärdad den 26 mars 2015. Regeringen föreskriver

Läs mer

1999 Årsredovisning. Europeiska investeringsbanken

1999 Årsredovisning. Europeiska investeringsbanken 1999 Årsredovisning Europeiska investeringsbanken Nyckeltal (miljoner euro) 1999 1998 Avtalade lån 31 800 29 526 I Europeiska unionen 27 765 25 116 Utanför Europeiska unionen 4 035 4 410 I kandidatländerna

Läs mer

SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014-2020

SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014-2020 FINANSIELLA INSTRUMENT I SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014-2020 SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014-2020 Europeiska kommissionen antog lagstiftningsförslag för sammanhållningspolitiken 2014-2020 i oktober 2011 Det

Läs mer

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag Rädda vår planet 1. Utmaningen Idag står Europa inför utmaningen att åstadkomma hållbar utveckling: En utveckling som

Läs mer

Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse 2013 EU:s bank en pålitlig innovatör: Innovativa projekt för att skapa nya arbetstillfällen Innovativa finansieringslösningar Innovativa partnerskap för att maximera resultaten Innehållsförteckning

Läs mer

Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009

Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009 Rapport till Finanspolitiska rådet 2009/1 Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009 Clas Bergström Handelshögskolan i Stockholm Finanskrisen och Sverige Likviditetsaspekt:

Läs mer

Delårsrapport för januari-mars 2015

Delårsrapport för januari-mars 2015 Delårsrapport för januari-mars 2015 Swedish National Road Consulting AB Delårsrapport 2015-03-31 Delårsrapport för perioden 2015-01-01 2015-03-31 Postadress: Box 4021 171 04 Solna Besöksadress: Hemvärnsgatan

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel 21/VIII/2007 K(2007) 3926 slutlig KOMMISSIONENS BESLUT av den 21/VIII/2007 om genomförande av rådets beslut 2007/435/EG med avseende på antagandet av strategiska

Läs mer