Å R S R E D O V I S N I N G 2008

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2008

2 Innehåll och produktion: Kommunledningskontorets ekonomienhet, Eslövs kommun Layout: Analysera AB Foto: Ulf Axelsson Tryck: Printing, Malmö Eslövs kommun 2009

3 Innehåll Organisation 4 Eslöv i siffror 5 Sammanfattning 6 Kommunstyrelsens ordförande har ordet 7 Förvaltningsberättelse 8 Omvärldsanalys 9 Befolkning, arbets- och bostadsmarknad 10 Känslighetsanalys 11 Måluppfyllelse 11 Måluppfyllelse och god ekonomisk hushållning 11 Årets viktigaste händelser 14 Finansiell analys för kommunen 15 Finansiell analys för koncernen 20 Risk och kontroll 21 Drift- och investeringsredovisning 22 Exploateringsredovisning 23 Väsentliga personalförhållanden 23 Framtidsbedömning 28 Miljöredovisning 30 Verksamhetsberättelser från kommunens nämnder 32 Kommunstyrelsen, Kommunledningskontoret 33 Kommunstyrelsen, Utskottet för arbete och försörjning 35 Barn- och familjenämnden 37 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 40 Kultur- och fritidsnämnden 43 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden, exklusive vatten och avlopp 45 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden, vatten och avlopp 48 Servicenämnden 50 Vård- och omsorgsnämnden 54 Revisionen 57 Verksamhetsberättelser från koncernens hel- och delägda bolag 58 Eslövs Bostads AB 59 Eslövs Industrifastigheter AB 60 Mellanskånes Renhållnings AB 61 Redovisningsprinciper 62 Finansiella rapporter 64 Resultat- och balansräkning, finansieringsanalys för kommunen Noter för kommunen Drift- och investeringsredovisning 72 Exploateringsredovisning 73 Resultat- och balansräkning, vatten och avlopp Resultat- och balansräkning, finansieringsanalys för koncernen Noter för koncernen Revisionsberättelse 81 Ekonomisk ordlista 82 3

4 Organisation Kommunfullmäktige Kommunrevision Kommunstyrelse Kommunledningskontor Arbetsutskott Arbetsgivarutskott Utskottet för arbete och försörjning Arbete och Försörjning Eslövs Bostads AB 100% Barn- och familjenämnden Barn och Familj Eslövs Industrifastigheter AB 100% Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Gymnasie- och Vuxenutbildning Kultur- och fritidsnämnden Kultur och Fritid Mellanskånes Renhållnings AB 52,5 % Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Miljö och Samhällsbyggnad Fastighets AB Gäddan (vilande) 100% Servicenämnden Service och Teknik Vård och Omsorg Valnämnden Vård- och omsorgsnämnden Överförmyndarnämnden 4

5 Eslöv i siffror Fem år i sammandrag År Antal kommuninvånare Kommunal skattesats 19,74 19,74 19,74 19,74 19,74 Skatteintäkter, netto (miljoner kronor) 992, , , , ,9 Nettokostnader i procent av skatteintäkter Årets resultat 16,1 28,4 44,2 22,4 1,1 Eget kapital (miljoner kronor) 858,1 886,9 931,0 953,4 954,6 Eget kapital (kronor/kommuninvånare) Soliditet, procent Låneskuld (kronor/kommuninvånare) Räntenetto (miljoner kronor) 2,3 11,2 10,8 11,2 12,3 Personalkostnader (miljoner kronor) 830,5 873,5 928,8 996, ,6 Antal årsarbetare Mandatfördelning Parti Mandat Socialdemokraterna 20 Centerpartiet 8 Moderaterna 8 Folkpartiet 3 Vänsterpartiet 2 Kristdemokraterna 1 Sverigedemokraterna 6 Miljöpartiet de gröna 1 Totalt 49 Kommunstyrelsens ledamöter Namn Cecilia Lind, ordförande Tony Hansson Ann Laurentz, första vice ordförande Bernt Nilsson Lena Emilsson Håkan Svensson-Sixbo Mikael Kourtzman, andre vice ordförande Henrik Wöhlecke Magnus Haara Annette Linander Lesley Holmberg Ann-Christine Waldén Martin Karlsson Parti S S S S S V M M C C FP KD SD 5

6 Sammanfattning Balanskravet klarades Kommunen uppfyllde år 2008 det lagstadgade balanskravet igen. Årets resultat var 1,1 miljoner och med avdrag för gjorda realisationsvinster och tillägg för nedskrivning av avsatta medel för pensioner var resultatet att stämma av mot balanskravet 2,8 miljoner. Det innebär att kommunallagens balanskrav har uppfyllts. Investeringarna finansieras med egna medel År 2008 investerades för 75 miljoner. Den höga investeringsnivån berodde i första hand på att antalet förskolebarn fortsatt att öka och att fler förskolor byggts. De största investeringarna blev tillbyggnaden av Ölyckeskolan, förskolan Ängabo och en uppfräschning av Bergaskolan. Investeringarna finansierades med medel från årets resultat, avskrivningar och befintlig likviditet. Ingen ny upplåning behövdes Det innebär att årets investeringar har klarats av utan att belasta framtida generationer med räntekostnader. För att även i framtiden kunna finansiera investeringarna med egna medel krävs dock större resultat. Nämnderna redovisade underskott Nämnderna visade totalt sett ett underskott med -9,2 miljoner. Störst underskott redovisade Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden (-8,5 miljoner), Utskottet för Arbete och Försörjning (-4,7 miljoner) samt Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden (-2,0 miljoner). Störst överskott hade Barn- och familjenämnden (5,2 miljoner) och Vård- och omsorgsnämnden (0,9 miljoner). En viktig faktor för att kunna bibehålla en sund ekonomi är en god budgetföljsamhet. Olika åtgärder har vidtagits för att i framtiden förbättra budgetdisciplinen bland nämnderna. Befolkningen ökar stadigt Antalet invånare har ökat de senaste nio åren. Befolkningen ökade med 348 personer under 2008 till invånare. En ökande befolkning ger positiva effekter i form av ökande skatteintäkter. Samtidigt ökar efterfrågan på service, vilket kan ställa krav på investeringar och på verksamheterna. För att befolkningen ska kunna öka krävs nya bostäder. Under året färdigställdes 106 lägenheter och småhus. Under perioden beräknas befolkningen fortsätta ökas dock i en mycket svagare takt. Antalet årsarbetare ökar År 2008 har präglats av ett intensivt arbete för att höja vår attraktionskraft som arbetsgivare. Vi har bland annat blivit certifierade enligt Investors in People och vi har också klarlagt samtliga medarbetares kompetensbehov i förhållande till våra prioriterade mål. Antalet årsarbetare var vilket är en ökning med 46 årsarbetare i relation till Ökningen av antalet årsarbetare var 79 exklusive plusjobben. Samtliga nämnder har ökat antalet årsarbetare. Personalkostnaden för 2008 var miljoner vilket är en ökning med 64 miljoner. Löneökningarna står för den största delen av personalkostnadsökningen, 46 miljoner. Kommunen har under de senaste fyra åren haft en positiv trend vad gäller hälsotalen. Färre elever i gymnasieskolan Elevantalet i Eslövs gymnasieskola minskade med 80 elever, vilket var mer än väntat. Det beror dels på att en ökande andel elever från Mellanskåne söker till andra skolor, dels på stora avhopp mellan årskurserna 1 och 2. Det ställer krav på att verksamheten anpassas till de nya förutsättningarna. Samtidigt visar befolkningsprognosen ett fortsatt behov av att bygga fler förskoleavdelningar. Elevantalet i grundskolan är stabilt de närmaste åren. Bolagen visar vinst Årets resultat för koncernen var 4,9 miljoner. Både Eslövs Bostads AB och Mellanskånes Renhållnings AB visade vinst under året. Vi har några kärva år framför oss Det kommunala skatteunderlaget kommer under de närmaste åren att utvecklas mycket svagt. Även om det de kommande åren fortfarande kommer att finnas mer pengar i relation till tidigare år så kommer dessa att räcka till mindre. Detta innebär att utrymmet kommer att krympa för nya verksamheter eller nya åtaganden. Nya satsningar de kommande åren får därför vänta eller förutsätter minskningar i den befintliga verksamheten, alltså prioriteringar. Prognoserna för kommunens skatteintäkter under perioden visar att vi har några mycket tuffa år framför oss. 6

7 Kommunstyrelsens ordförande har ordet 2008 var ett år som det svängde om. Vi började året med en sällan skådad högkonjunktur. Arbetslösheten var den lägsta på decennier och företagen ropade på arbetskraft. Skatteintäkterna fortsatte att öka och vi kunde planera för fortsatta kvalitetsökningar i de kommunala verksamheterna. I juni tog kommunfullmäktige en stark budget där vi beslöt om både kvalitativa och kvantitativa förstärkningar. Vi hade då flera år bakom oss med goda resultat i ryggen. I september slog finanskrisen till med full kraft. De föraningar som funnits att det inte stod rätt till i de amerikanska finansinstituten besannades och Sverige och Eslöv upplevde brutalt att vi befinner oss i en global värld. Kommunens beräknade positiva resultat för 2008 på 15 miljoner försvann under hösten och vi gör nu ett resultat strax över noll. Kommunstyrelsen vidtog en mängd åtgärder, framförallt var signalerna tydliga till nämnderna att hålla sina tilldelade budgetramar. De flesta nämnderna klarade detta bra, men Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden och Utskottet för arbete och försörjning gjorde stora underskott. Fullmäktige beslöt i december att återta utlovade ramökningar för De sista månaderna på året steg arbetslösheten i kommunen, främst bland ungdomar, varslen ökade, skatteintäkterna minskade snabbt och det blev alldeles uppenbart att konjunkturen vänt och bistrare tider väntar. Eslöv fortsatte att växa 2008 och befolkningen ökade med 348 personer. 106 bostäder byggdes, vårt numera berömda Lagerhus stod färdigt i april och 31 familjer flyttade in i vårt nya landmärke. Vårt näringsliv fick en fin utmärkelse, Eslöv blev Bästa företagarekommun i Skåne och det var en välförtjänt uppmärksamhet till alla våra företagare! Internt i kommunen har alla förvaltningar arbetat hårt med IiP-arbetet och strax före jul kom belöningen i form av certifiering till samtliga inklusive vårt bostadsbolag Ebo. Det betyder att vi har uppnått ett av de politiska mål fullmäktige fastställt. Eslöv är enda kommun i landet som kommit så här långt i sitt arbete att bli en bra arbetsgivare. Eslövs historia är ju intimt förknippat med järnvägen och 2008 var det 150 år sedan stambanan kom till Eslöv. Detta firades med pompa och ståt och kommunen passade på att återgå till det gamla vapnet. Nu är det åter det bevingade järnvägshjulet som är kommunens främsta symbol! Förutom finanskris och jobbkris finns ett stort hot över världen och det är den snabba försämringen av klimatet. Kommunen arbetar på bred front för att ta sin del av ansvaret och har bland annat deltagit i Lunds Energis planering av ett biokraftvärmeverk i Örtofta. Tyvärr blev det bakslag i Miljööverdomstolen. Ärendet ligger nu hos Högsta Domstolen. Eslöv drabbades hårt under 2008 av anlagda bränder. Ekenäsgården, Våfflan och Norrevångskolan var särskilt utsatta. Bränderna utsatte verksamheterna för stora prövningar som man med gott samarbete, inte minst med polisen och räddningstjänsten, klarade bra. Gymnasieskolans elevminskning blev större än befarat och de närmaste åren måste stora anpassningsåtgärder vidtas för att klara den krympande ekonomin och de minskande elevkullarna. Vår kommuns ekonomi är fortsatt god, men det som händer just nu i världen och landet är en tydlig signal att vi måste fortsatt ha en tydlig budgetdisciplin. Fortsatt gäller vårt ekonomiska mål att varje generation ska bära sin del av kostnaderna; vi får inte skjuta över till kommande generationer. Cecilia Lind (s) Kommunstyrelsens ordförande 7

8 Förvaltningsberättelse

9 Omvärldsanalys Beroende av omvärlden De senaste åren har de ekonomiska förutsättningarna varit bättre än på mycket länge för både kommuner och landsting. Aldrig tidigare har så mycket resurser funnits tillgängliga för vår verksamhet. Detta berodde på en lång och uthållig högkonjunktur som skapat tillväxt i ekonomin och som lett till en snabb ökning av skatteintäkterna. Eslövs kommun är beroende av olika händelser i omvärlden. Exempelvis ger en god världskonjunktur goda möjligheter för bra tillväxt i Sverige. Högkonjunktur och bra tillväxt ger vanligen ökad sysselsättning och höjda löner. Detta i sin tur ger högre skatteintäkter för kommunen. På samma sätt ger sämre tider med lågkonjunktur högre arbetslöshet. Då blir ökningen av skatteintäkterna betydligt mindre. I en lågkonjunktur kan också kostnaderna för försörjningsstöd och arbetsmarknadsåtgärder öka. Höga räntor ger kommunen högre kostnader för eventuell upplåning, men ger samtidigt högre intäkter på överskottslikviditet. Finanskris har lett till snabb och djup lågkonjunktur Turbulensen i samhällsekonomin har tilltagit markant under det senaste halvåret. Till följd av den så kallade finanskrisen fördjupas och förlängs den pågående svenska konjunkturnedgången. Nedgången kom oerhört snabbt med tvärstopp på kreditmarknaderna. Efterfrågan inom många branscher, framför allt fordonsbranschen, har i princip avstannat. Oron i sig är det som nu försämrar utsikterna för tillväxten både i BNP och skatteunderlaget. Enligt preliminär statistik minskade BNP i de stora EU-länderna med mellan en och två procent kvartal fyra 2008 jämfört med kvartal tre. Även USA:s BNP sjönk kraftigt i slutet av året. Den markanta försämringen följer på en redan svag tillväxt kvartal två och tre år För Sveriges del är SKL:s bedömning att BNP minskade i linje med de stora EU-länderna fjärde kvartalet i fjol. Både efterfrågan från utlandet och den inhemska efterfrågan minskade. En mycket svag orderingång och tvärstopp på kreditmarknaden fick export och investeringar att minska. Samtidigt har den privata konsumtionen blivit lägre. Räntorna steg fram till tredje kvartalet Så sent som i september höjde riksbanken styrräntan mot bakgrund av en för hög prisutveckling. Därefter har kraftiga räntesänkningar skett i flera omgångar. Räntorna förväntas fortsätta sjunka under Läget på arbetsmarknaden försämrades under andra halvåret I takt med att nedgången i försäljningstillväxten och orderingången uppfattats som mer allvarlig och bestående har sysselsättningen fortsatt minska. Både SCB:s statisktik över vakanser, Arbetsförmedlingens statistik över nyanmälda lediga jobb och varsel samt Konjunkturinstitutens barometer tyder samfällt på allt svagare efterfrågan på arbetskraft. SKL:s bedömning är att arbetslösheten stiger snabbt från 2008 års relativt låga 6,1 procent av arbetskraften till 8,1 procent Skatteintäktsutvecklingen sämre än väntat Det samhällsekonomiska läget har under senaste året förändrats ovanligt snabbt, från överhettning till vikande tillväxt och sysselsättning. Ekonomiska prognoser har därigenom tenderat att bli inaktuella kort efter att de presenterats, till följd av att ny statistik visat på allt svagare utveckling. Skatteintäkterna 2008 ökade mindre än tidigare beräknat på grund av lägre löneökningar än prognostiserat. Slutavräkningen för 2008 beräknas således bli negativ. Orsaken till de låga registrerade löneökningarna i december är inte klarlagt men en tänkbar förklaring är att mindre bonusar betalats ut i december 2008 jämfört med tidigare år. Den negativa slutavräkningen för 2008 blir totalt 345 kr per invånare. För Eslövs kommun innebär denna -10,6 miljoner kr. Hela denna har belastat 2008 års resultat. Även prognoserna för åren har reviderats ner. Det beror framför allt på att arbetsmarknadsutsikterna nu är dystrare än tidigare bedömningar. Försämrade resultat för kommuner och landsting År 2008 landar kommunernas resultat på 5,6 mdkr. Då har Stockholm ännu inte redovisat sina resultat, men man kan ändå konstatera att utfallet blir sämre än vad som tidigare förutspåtts. I oktober låg SKL:s prognos på 8,2 miljarder kronor totalt. År 2008 redovisar drygt 70 kommuner ett negativt resultat, vilket är en fördubbling jämfört med bokslutet

10 Förvaltningsberättelse För landsting och regioner visar boksluten ett överskott på 0,9 miljarder kronor. Hälften av landstingen och regionerna visar ett negativt resultat var det endast två landsting som gjorde det. Skatteunderlaget och skatteintäkterna 2008 utvecklades fortfarande väl. Kommunernas och landstingens finansnetto har däremot försämrats kraftigt som en följd av börsfallet vilket lett till nedskrivningar av finansiella tillgångar eller lägre avkastning. Befolkning, arbetsmarknad och bostadsmarknad Befolkningen i Eslövs kommun ökar stadigt Skånes befolkning fortsatte att öka till invånare, en ökning med invånare. Födelsenettot var personer och flyttningsnettot personer. Endast tre kommuner i Skåne hade befolkningsminskning. Befolkningsökningen var störst i västra Skåne. I Eslövs kommun har antal invånare ökat de senaste nio åren. Befolkningen ökade med 348 personer under 2008 till invånare vilket motsvarade drygt 1 procent. En ökande befolkning ger positiva effekter för kommunen i form av ökande skatteintäkter. Samtidigt ökar kommunens kostnader i form av högre efterfrågan på service. Sedan 1999 har befolkningen ökat med personer, något mer än 290 invånare per år. Under perioden beräknas befolkningen fortsätta öka dock i en mycket svagare takt. Befolkningsutveckling (invånare) Befolkningsökningens fördelning på födelseöverskott och flyttningsnetto: Invånare Befokningsökning 348 Födelseöverskott 71 Varav födda 348 Varav avlidna 314 Flyttningsnetto 275 Varav inom egna länet 103 Varav inom landet 27 Varav från utlandet 145 Flest nya bostäder i småhus För att befolkningen ska kunna öka i kommunen måste nya bostäder byggas. Årets färdigställda bostadsproduktion var 106 bostäder, varav 31 i flerfamiljshus och 75 i gruppbyggda småhus eller villor. De senaste tio åren har knappt 100 nya lägenheter/småhus byggts per år. Enligt planerna skulle 150 lägenheter färdigställas Efterfrågan på småhustomter har varit god de senaste åren men beräknas minska de närmsta åren. Från 2009 planeras färdigställas ca 70 lägenheter och planeras ca 50 lägenheter per år. Bostadsbyggande, inflyttningsklara lägenheter (antal) Småhusgrupper/styckhus Lägenheter i flerbostadshus Arbetslösheten ökade I Eslöv ökade den öppna arbetslösheten med 0,6 procent medan hela riket registrerar en ökning med 0,4 procent. Andelen personer i åtgärdsprogram ökade med 0,3 procent i Eslöv och med 0,4 procent i landet. Den sammanlagda arbetslösheten ökade således med 0,9 procent i Eslöv och 0,8 i landet. Siffrorna avser december respektive år. 10

11 procent Eslöv 2007 Landet 2007 Eslöv 2008 Landet 2008 Arbetslösa 2,3 2,8 2,9 3,2 I program 0,6 1,0 0,9 1,4 Totalt 2,9 3,8 3,8 4,6 Den öppna arbetslösheten i Skåne (december) ökade från 2,9 till 3,3 procent och var därmed 0,1 procent högre än i landet. Känslighetsanalys Kommunens ekonomiska utveckling styrs av ett stort antal faktorer. Vissa kan påverkas genom kommunala beslut, medan andra ligger utanför kommunens kontroll. Som exempel på de senare kan nämnas lagstiftning, utjämningssystem och konjunkturläge. Nedan framgår hur kommunens ekonomi påverkas av förändringar i ett antal faktorer. miljoner kronor +/- 1 krona förändring av kommunalskatten 47,0 1 procents löneförändring 10,0 1 procents prisförändring 5,0 1 procents avgiftsförändring 1,0 10 miljoner förändrad upplåning 0,5 10 heltidstjänster 4,0 100 kommuninvånare 4,0 1 procents förändring av generellt statsbidrag 3,0 Måluppfyllelse Mål för Eslövs kommun under mandatperioden Inriktningen för den kommunala verksamheten finns i Mål för Eslövs kommun Dokumentet beslutades av kommunfullmäktige i december 2006 och gäller under mandatperioden. Dokumentets huvudinriktning är Vår välfärd är inget vi kan ta för givet. Under huvudrubriken finns fem olika målområden som i sin tur innehåller ett antal planeringsmål. Vår välfärd är inget vi kan ta för givet Vi kan inte slå oss till ro och tro att välfärdsbygget är färdigt. Vi har ett gemensamt ansvar för välfärden och det ansvaret betyder att den ska omfördelas - också över livstiden. Den ska bygga på ett förtroende mellan generationerna, ett så kallat generationskontrakt. Skillnaderna mellan generationerna har ökat, ungdomarna är fattigare relativt de äldre. Vi måste återställa balansen mellan generationerna. Lika viktigt är det att när människors behov förändras så ska samhällsservicen utvecklas, så att den hela tiden förstärks och förbättras. Med samma sunda ekonomiska hushållning som hittills vill vi driva vårt välfärdsbygge framåt under mandatperioden. De fem olika målområdena är: Jobben ska finnas i Eslöv också Skolan vår största arbetsplats Hälsa och trygghet Trygg i livets olika skeden Fortsatt attraktiv kommun. Under respektive rubrik finns ett antal planeringsmål. Mål för god ekonomisk hushållning följs upp nedan. Övriga mål kommenteras i nämndernas förvaltningsberättelser. Måluppfyllelse och god ekonomisk hushållning Kommunallagen anger att kommunen i budgeten skall ange finansiella mål och mål för verksamheten som har betydelse för god ekonomisk hushållning. I årsredovisningens förvaltningsberättelse ska finnas en utvärdering om målen för god ekonomisk hushållning har uppnåtts. Kommunerna själva ska utveckla praxis inom området och varje kommun ska finna formerna för sitt sätt att tillämpa lagens ramverk. Eslövs kommun har under flera år arbetat med styrande finansiella mål som följts upp i årsredovisningen. För 2008 har fyra prioriterade mål antagits som har ägnats särskild uppmärksamhet under året. Alla nämnderna har arbetat med dessa mål. Vad nämnderna gjort och resultatet av arbetet framgår nedan. I budget 2008 framgår Eslövs kommuns definition av god ekonomisk hushållning: Varje generation bär själv kostnaderna för den service man konsumerar. Ingen kommande generation skall behöva betala för det som tidigare generation förbrukat. 11

12 Förvaltningsberättelse Så stor nytta som möjligt av befintliga resurser skall skapas för kommuninvånarna. De finansiella målen anger att ekonomin är en restriktion för verksamhetens omfattning. Verksamhetsmålen skall spegla effektiviteten och göra uppdraget tydligt mot kommuninvånarna. God ekonomisk hushållning har uppnåtts när samtliga finansiella och flertalet verksamhetsmål uppnåtts. Målen för god ekonomisk hushållning skall följas upp i delårsrapport och årsredovisning. Avvikelser skall kommenteras och beslutas av kommunfullmäktige. Analysen nedan syftar till att ge en samlad bild om kommunen under 2008 haft en god ekonomisk hushållning både utifrån ekonomiskt perspektiv och verksamhetsperspektiv. Syftet är även att analysen ska vara en grund för ett fortsatt utvecklingsarbete för att ytterligare förbättra kommunfullmäktiges utvärderingsmöjligheter. Når vi målen? De av fullmäktige fastställda finansiella målen har enligt analysen nedan inte uppnåtts. Vad gäller verksamhetsmålen har flertalet mål uppnåtts under året. För 2008 når kommunen inte upp till de av kommunfullmäktige definierade målen för god ekonomisk hushållning. målet uppfyllt, målet delvis uppfyllt, målet ej uppfyllt Finansiella mål för god ekonomisk hushållning Årets resultat var 1,1 miljoner kronor. Målet om ett resultat på minst en procent av skatteintäkter och generella bidrag, vilket motsvarar 12,6 miljoner, är därmed inte uppnått. I resultatet ingår emellertid en avsättning för avvecklingsåtgärder på 5,3 miljoner samt korrigeringen av den negativa slutavräkningen för 2008 med 3,1 miljoner. Målet är att Investeringsvolymen får ej överstiga nivån på summan av årets resultat och avskrivningar, cirka 50 miljoner per år eller cirka 150 miljoner över planperioden. Investeringarna har under den senaste femårsperioden finansierats med 91 procent av egna medel. Investeringsnivån 2008 var 74 miljoner, resultat och avskrivningar var 43 miljoner. Målet är inte uppnått. Prioriterade mål och mål för god ekonomisk hushållning Mål för IiP Målet är uppnått. Kommunens samtliga förvaltningar certifierades som första svenska kommun enligt IiP-standarden i slutet av Mål för medborgarfokus och medborgarinflytande Under hösten har två ungdomsombud aktivt arbetat för att engagera ungdomar att bidra till en handlingsplan för en ungdomsstrategi. Elevrådsutbildning har hållits i grundskolan. Medborgarinflytande genom utveckling av e-tjänster och fokus på bemötande. En plan har tagits fram för införande av sju e-tjänster till medborgarna under Förskolan har genomfört föräldraenkäter som visar att flertalet av dem är nöjda med verksamheten och sina möjligheter att påverka. För att förbättra resultatet kommer några områden införa lokala råd eller utveckla de råd som redan finns. Noga lyssna på eleverna i gymnasieskolan och engagera dem i demokratiarbetet. Eleverna är engagerade i skolans demokratiarbete genom klassråden, elevråden och skolkonferensen. Två elever är adjungerade till Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. Målet är delvis uppfyllt. Det har under året varit god beläggning på anläggningar och välbesökta arrangemang. En kvalitetsmätning av hur medborgarna upplever servicen har gjorts, och resulterade bland annat i ökat öppethållande på Stadsbiblioteket. Mål för mångfald Mångfald skall vara en integrerad del av kommunens verksamhet. De första stegen i processen är att definiera vad vi menar med mångfald. Detta har konkretiserats i form av en mångfaldsplan. Arbetsgrupper har analyserat sitt behov av kompetensutveckling inom mångfald som en del av projekt Fördel Eslöv. Utvecklingen mot ett förbättrat medborgarmottagande och ökad service tog ett steg framåt genom att en del av Stadshusets foajé utformats som ett medborgarcentrum. Detta ska integreras med kommunens växel och tas i bruk fullt ut under våren Likabehandlingsplaner finns på alla grundskolor och samtliga grundskolor har upprättat ordnings- och förhållningsregler. Modersmålstödet i förskolan har utökats både avseende antal språk och barn. I juli lyfte Skolverket på sin hemsida fram Eslöv som ett gott exempel på hur man kan arbeta med modersmålstödet. Frågor som berör rasism och främlingsfientlighet har lyfts fram inom gymnasieskolan dels på så kallade värdegrundsdagar, dels inom den reguljära undervisningen i en rad ämnen; både kärnämnen och karaktärsämnen. Målet är uppfyllt. 12

13 Lokaler har handikappanpassats. Entréavgifterna till arrangemang har hållits låga. En tjänst som mångfaldsbibliotekarie har inrättats. En inventering av enkelt avhjälpta hinder i kommunen har genomförts inom ramen för tillgänglighetsarbete. Även kommunens och Eslövs Bostads AB fastighetsbestånd har inventerats. Mål för bemötande Årligen följs eleverna i grundskolans skolvardag upp genom Mobbningsindex och enkäten Lusten att gå till skolan. Båda undersökningarna visade på en likartad bild som tidigare år, förutom Lusten att gå till skolan i skolår 7, där resultatet blev sämre. Elevråden på 7-9-skolorna har därför under hösten genomgått en elevrådsutbildning genom SVEA. En webbenkät till besökare på Barn och Familjs hemsida visade att de flesta var nöjda och fann den information de sökte men efterlyste bland annat bättre sökmotor. Socialtjänstens utredningsenhet får i sina brukarenkäter höga omdömen inom bemötande, tydlighet, kompetens och tillgänglighet. Öppenvårdsenhetens brukare svarar att de är väldigt nöjda med de insatser som ges. Samtliga svarar ja på frågan om den enskilde tycker att kontakten med familjeteamet har medfört förbättringar i livssituationen. Genom barnintervjuer har förskolan undersökt lusten att gå till förskolan, kamratskap och lärande inom förskolan. Resultatet är positivt. Bemöta eleverna i gymnasieskolan med ett individuellt anpassat arbetssätt. En majoritet av eleverna anser att de får arbeta på ett sätt som passar deras individuella sätt att lära, och att utbildningarna är anpassade efter deras förutsättningar. Målen är uppfyllda. E-tjänsterna på biblioteket har utvecklats genom sms-tjänster, hemsidan, interaktivitet och servicen Fråga biblioteket. Ett servicetelefonnummer och synpunktsfunktion på hemsidan för Miljö- och Samhällsbyggnad har startats. Inom Service och Teknik följs åtaganden mot kunder upp och förbättras genom nya rutiner. IT-avdelningen har vidtagit åtgärder som ökat tillgängligheten och ökat genomströmningen av ärenden. Brukarna inom äldreomsorgen ska ha ett stort inflytande på den vård och omsorg de har. Årets brukarundersökning visar att äldreboendena ligger klart över rikssnittet gällande hur nöjd man är över möjligheten till inflytande. Resultatet för hemtjänsten inte når upp till önskad nivå. Särskilda utvecklingsinsatser görs därför i hemvården. I LSS-verksamheten testas en ny metod för att mäta brukarnöjdhet. Avsikten är att underlätta för brukarna att själva svara på frågor utan hjälp från utomstående, vilket också är en del i att stärka individens inflytande. Målet att upprätta kvalitetsdeklarationer är delvis uppfyllt. Deklarationer finns nu för trygghetslarm, hemtjänst/hemsjukvård och äldreboende. Resterande deklarationer ska fastställas Att ständigt arbeta för att öka brukarnas upplevelse av kvaliteten är kärnan i utvecklingsarbetet inom Vård och Omsorg. För att stimulera detta arbete har nämnden instiftat ett kvalitetspris, som delades ut för första gången under Pristävlingen rönte stort intresse bland medarbetarna och många exempel på imponerande utvecklingsarbete kom in. Mål för god ekonomisk hushållning Sänkta kostnader för försörjningsstöd. Kostnaderna har, främst genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder, sänkts. Målet har uppnåtts. Målet att andelen elever i grundskolan som är behöriga till gymnasieskolans nationella program ska ligga på minst riksgenomsnittet är inte uppfyllt Eslövs kommun 84,9 % 84,5 % 83,7 % Samtliga kommuner 89,5 % 89,1 % 88,9 % Målet att det genomsnittliga meritvärdet för elever i skolår 9 ska ligga på minst riksgenomsnittet är inte uppfyllt Eslövs samtliga elever 202,5 196,7 205 Samtliga kommuner 206,8 207,3 209,3 Eslövs kommuns värde enligt SALSA Fler elever ska klara sina gymnasiestudier inom tre år. Vårterminen 2008 avslutade 84,9 procent av de 557 elever som 2005 började sina studier. Motsvarande för 2007 var 82,4 och för ,5 procent. Målet har uppnåtts. Målet att minska studieavbrotten inom vuxenutbildningen har uppnåtts. Under 2008 avbröt 56 studerande sina studier inom Komvux. Inom SFI avbröt 32 studerande sina studier. Inga avbrott förekom inom Särvux. År 2007 avbröt 117 studerande sina studier inom Komvux. Målet att öka andelen elever från Mellanskåne till Eslövs gymnasieskola har inte uppnåtts under året. Målet med en genomsnittlig förnyelsetakt på asfaltsbeläggning 20 år har inte uppnåtts. Förnyelsetakten var 29 år under år Målen inom Vård och Omsorg för god ekonomisk hushållning har varit minskad sjukfrånvaro, ekonomi i balans samt förbättrade verksamhetsmått och nyckeltal Sjukfrånvaron har minskat och årets budgetavvikelse är endast 0,2 procent av kommunbidraget, och målen är därmed uppfyllda. 13

14 Förvaltningsberättelse Koncernen Eslövs kommunkoncern består, förutom kommunen, av fyra bolag; Eslövs Bostads AB (100%), Eslövs Industrifastigheter AB (100%), Fastighets AB Gäddan (100%) och Mellanskånes Renhållning AB (52,5%). Fastighets AB Gäddan är vilande och kommenteras inte vidare i förvaltningsberättelsen. Kommunen har under året köpt Eslövs Industrifastigheter AB från Eslövs Bostads AB för en köpeskilling av 10 miljoner. Kommunen äger dessutom tolv procent i holdingbolaget Kraftringen AB. Kraftringen AB äger samtliga aktier i Lunds Energikoncern AB. Eftersom Eslövs kommuns ägarandel i Kraftringen AB är under 20 procent, ingår detta bolag inte i den sammanställda redovisningen. Kraftringen AB ägs tillsammans med Lunds kommun, Hörby kommun och Lomma kommun. Omsättningen i Kraftringenkoncernen är hög och bolagets utveckling är av stor betydelse för kommunens ekonomi. Nedan kommenteras därför även utvecklingen i Kraftringen AB med dotterkoncernen Lunds Energikoncern AB. Kommunen har 2008 erhållit utdelning med 1,0 miljoner från Eslövs Bostads AB. Därutöver har kommunen fått ränta på den revers kommunen har på Kraftringen AB med 7,2 miljoner. Årets viktigaste händelser Barn och Familj och Gymnasie- och vuxenutbildning har medverkat i statens satsning på vidareutbildning av lärare genom det så kallade Lärarlyftet. Utbyggnaden av förskolor har fortsatt under året och fem avdelningar har öppnats. Kommunen har klarat kravet att föräldrar skall erhålla förskoleplats inom fyra månader. Elevtalet i Eslövs gymnasieskola minskade med 80 elever, vilket var mer än väntat. Eslövs kommun utsågs under året utmärkelsen Årets företagarkommun av Föreningen Företagarna. Kommunfullmäktige antog under året en ungdomspolitisk strategi och arbetet med att genomföra den pågick 2008 och ska fortsätta under Ett antal anlagda bränder drabbade kommunens verksamheter hårt. Ekenäsgårdens matsal och delar av Norrevångsskolan eldhärjades. Tack vare snabba och bra insatser kunde skadeverkningarna av brän- derna på den kommunala skolverksamheten begränsas. Planering för hur lokalerna i framtiden ska nyttjas på bästa sätt påbörjades. Kommunen beviljades EU-medel till projektet Fördel Eslöv, en kartläggning av kompetensutvecklingsbehovet hos samtliga anställda i Eslövs kommun. Inom kommunens alla verksamheter pågick under året ett stort arbete för att förbereda sig på IiP-certifieringen. Till allas vår glädje godkändes kommunen som första kommun i Sverige enligt IiP-standarden. Högtidligt överlämnande av plaketter skedde i januari Även Eslövs Bostads AB certifierades under året. En nygammal logotyp infördes under året. Loggan är en modernisering av det gamla kommunvapnet och avses införas successivt i kommunen. Teknikcollege startades inom Gymnasie- och Vuxenutbildning. Det innebar att de tekniska utbildningarna samlades under samma tak. Trenden med att färre barn placeras på institution fortsatte Ett projekt för landsbygdsutveckling har startats delvis finansierat med EU-medel. Järnvägens 100-årsjubileum i Eslöv firades under året med pompa och ståt och tågresa med gammalt ånglok mellan Eslöv och Marieholm. Ny fritidsgård, Bubblan, startades på Norrevångsskolan. Verksamheten riktar sig till ungdomar från årskurs sex till och med ettan på gymnasiet. Eslövs äldreomsorg är i topp, bland landets 26 bästa, enligt en stor undersökning genomförd av Sveriges Kommuner och Landsting. Miljööverdomstolen sade nej till Lunds Energis byggande av ett kraftvärmeverk i Örtofta. Under året har elva detaljplaner påbörjats, fem varit ute på samråd, tre har ställts ut, tre har antagits och två har vunnit laga kraft. Fem öppna möten har hållits för samråd med allmänheten. Fördjupning av översiktsplanen för Marieholm har under året varit ute på samråd och under slutet av året ställdes den ut. 14

15 Koncernen Eslövs Bostads AB Årets rörelseresultat var 2,1 miljoner kronor, vilket var något bättre än budget. Därutöver gav försäljningen av Eifab en reavinst med 8,5 miljoner. Nya ägardirektiv beslutades av kommunfullmäktige under året. Efterfrågan på såväl bostäder som lokaler har under året varit god och uthyrningsgraden närmare 99 procent vilket överträffar målen med avseende på såväl bostäder som lokaler. I årets nöjdkundmätning gav kunderna Ebo 4,0 i betyg på en femgradig skala, vilket ligger i nivå med de senaste undersökningarna. Bolaget certifierades enligt IiP-standarden. Största investeringen var byggandet av 32 attraktiva markbostäder i lågenergihus. Abborren 14 i korsningen Kvarngatan/Östergatan har byggts om. Eslövs Industrifastigheter AB Bolaget såldes från Eslövs Bostads AB till kommunen. Datum för överlåtelse var den 15 augusti. Bolaget saknar anställd personal och förvaltningen och finansiering köps av Eslövs Bostads AB. Bolaget har under året investerat cirka 9 miljoner i nät för datakommunikation som i sin helhet hyrs ut till Eslövs Bostads AB. Fastigheten Tumstocken 20 har förvärvats under året och fastigheten Kopparormen 5 har sålts under året. Årets resultat blev 0,3 miljoner, något lägre än budget. Mellanskånes Renhållnings AB Deponeringen av avfall har minskat till 3 procent. Returmaterial har ökat med i genomsnitt 11 procent. Personalen utökades 2008 med informatörer. Soliditeten var drygt 24 procent. Resultatet var 3 miljoner. Finansiell analys för kommunen Analysmetod Den finansiella analysen bygger på fyra aspekter: resultat och kapacitet respektive risk och kontroll. Resultat och kapacitet visar på vilken balans kommunen haft mellan sina intäkter och kostnader under året och över tiden samt den kapacitet kommunen har för att möta finansiella svårigheter på kort och lång sikt. Årets resultat analyseras, hur det uppstått samt hur tendenser och obalanser påverkar kapaciteten. Investeringsutvecklingen analyseras också. Risk och kontroll visar vilka risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet samt vilken kontroll kommunen har över den ekonomiska utvecklingen. Här analyseras låneskuld, borgensåtaganden och pensionsåtaganden. Ett tecken på god kontroll är att upprättade planer och budgetar följs, här analyseras bland annat nämndernas budgetavvikelser. Resultat och kapacitet Verksamhetens kostnader ökade mer än intäkterna Verksamhetens intäkter ökade 2008 med 5,6 procent. Sedan 2004 har verksamhetens intäkter procentuellt sett ökat mindre än kostnaderna, vilket beror på att flera riktade statsbidrag har förts över till generella. miljoner kronor procentökning Intäkter 367,3 387,9 5,6 17,8 329,3 Kostnader 1 514, ,3 6,6 26,3 1277,8 Avskrivningar 38,6 41,7 8,0 18,1 35,3 Nettokostnader 1 185, ,1 6,9 28,9 983,8 Verksamhetens kostnader ökade med 6,6 procent Viktigt att känna till bland kostnaderna är en avsättning på 5,3 miljoner för avvecklingsåtgärder för personal inom Service och Teknik i samband med att extern entreprenör har antagits. Verksamhetens kostnader bestod till stor del av personalkostnader. Dessa ökade med 5,8 procent och förklarades dels av löneökningar, dels av ökat antal anställda. Avskrivningarna ökade som en följd av en hög investeringsnivå under de senaste åren. Sammantaget ökade verksamhetens nettokostnader med 6,9 procent. Verksamheternas nettokostnader bör inte öka mer än skatteintäkter tillsammans med generella statsbidrag. Nettokostnaderna visar en negativ avvikelse mot budgeten med 6,9 miljoner. 15

16 Förvaltningsberättelse Skatteintäkterna fortsätter att öka De egna skatteintäkterna ökade med 6,0 procent medan de generella statsbidragen ökade med 3,1 procent. miljoner kronor procentökning Skatteintäkter 871,2 923,7 6,0 23,5 747,9 Generella statsbidrag 324,1 334,2 3,1 36,9 244,2 Skatteintäkter och generella statsbidrag totalt 1 195, ,9 5,2 26,8 992,1 Finansnetto 12,7 11,3 7,8 Ökningen av skatteintäkterna och statsbidragen var lägre än nettokostnadsökningen under Skatteintäkterna och de generella statsbidragen var 10,8 miljoner lägre än budget. Avvikelsen berodde på sämre utveckling av framför allt sysselsättningen vilket lett till sämre skatteunderlagsutveckling än prognostiserat och därmed negativa slutavräkningar för I bokslutet har totalt bokförts negativa slutavräkningar för 2008 med 10,6 miljoner och för 2007 med 2,0 miljoner. Totalt redovisas minus 12,6 miljoner i slutavräkningar. Alla skatteintäkter och lite till går direkt till verksamheten Nettokostnadernas andel av skatteintäkter visar hur stor del av skatteintäkterna som går till den löpande verksamheten. En rimlig nivå bör ligga på omkring 98 procent, eftersom räntekostnaderna och en stor del av investeringarna ska finansieras med skatteintäkterna. Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna (procent) ,2 99,1 99,2 100,6 99,0 99,1 99,1 Nettokostnadsandelen låg för kommunen på omkring 99 procent under perioden År 2006 minskade andelen till 97 procent ökade nettokostnadsandelen till närmare 101 procent, vilket innebär att samtliga skatteintäkter och statsbidrag och lite till fördelats till de löpande verksamheterna. Följsamheten mellan skatteintäkter och kostnad per invånare försämras I en sund ekonomi finns en följsamhet mellan nettokostnadsutvecklingen per invånare och skatteintäktsökningen per invånare (invånarantal 31 december året före). Skatte- och nettokostnadsutveckling per invånare (procent) 10,0 7,5 5,0 2,5 0,0 Nettokostnad per invånare Skatteintäkter per invånare Mellan 2007 och 2008 har nettokostnaderna per invånare ökat med 5,6 procent och skatteintäkterna per invånare med 4,1 procent. Sett över femårsperioden har nettokostnaderna per invånare ökat med 22 procent och skatteintäkterna per invånare med 21 procent. Hög investeringsvolym, stora investeringar och dyrare än budget Nettoinvesteringar avser investeringsutgifter minus investeringsinkomster. Kommunens investeringsverksamhet bör präglas av god planering och hålla en ganska jämn nivå över tiden ,

17 Nettoinvesteringar (miljoner kronor) Årets resultat (miljoner kronor) ,1 82,0 77,4 70,2 74,6 71,0 63,0 40, Kommunen investerade för 74,6 miljoner år Investeringarna och inköp av mark och fastigheter finansierades 2008 till 57 procent med egna medel (årets resultat och avskrivningar). Resterande 43 procent eller 32 miljoner finansierades genom ianspråktagande av kommunens likviditet. Investeringsvolymen har budgeterats till totalt 216 miljoner eller 72 miljoner per år. För att även i framtiden kunna finansiera investeringarna med egna medel krävs större resultat. Positivt resultat igen Balanskravet i kommunallagen anger att kommunens resultat måste överstiga noll. Kommunens egen målsättning är dock att resultatet ska vara minst en procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Årets resultat blev 1,1 miljoner. I resultatet ingår en avsättning om 5,3 miljoner för avvecklingsåtgärder. Dessutom ingår den korrigeringen av slutavräkningen för 2008, som annars kunnat redovisas i bokslutet 2009, med 3,1 miljoner. Även om dessa poster exkluderas uppnås inte kommunens eget mål. Trenden med försämrade resultat fortsätter därmed. Kommunens resultat var trots detta positivt för tolfte året i rad. Enligt budget och prognoser ser perioden mycket besvärlig ut och ett anpassningsarbete måste genomföras för att kunna fortsätta med positiva resultat. Siffrorna i diagrammet nedan bygger på antagen budget för 2009 och plan Senare prognoser över skatteintäkter och våra nämnders kostnader ger en mycket sämre bild. Balanskravet klarades Eslövs kommun uppfyllde det lagstadgade balanskravet Årets resultat var 1,1 miljoner och med avdrag för gjorda realisationsvinster och tillägg för nedskrivning av avsatta medel för pensioner, sammantaget 1,7 miljoner, var resultatet att stämma av mot balanskravet 2,8 miljoner. Det innebär att kommunallagens balanskrav har uppfyllts. Något sämre soliditet Soliditeten är det viktigaste måttet på kommunens ekonomiska styrka på lång sikt. Det anger hur stor del av de totala tillgångarna som kommunen själv finansierat, det vill säga det egna kapitalet i förhållande till de totala tillgångarna. De faktorer som påverkar soliditeten är resultatutvecklingen och tillgångarnas förändring. Soliditet (procent) Exkl ansvarsförbindelse 79,8 78,9 79,9 78,6 78,3 Inkl ansvarsförbindelse 34,7 35,6 34,3 27,1 26,

18 Förvaltningsberättelse Soliditeten exklusive ansvarsförbindelsen minskade något under Att minskningen inte blev större berodde främst på att de kort- och långfristiga fordringarna minskade. Soliditeten inklusive pensionsåtaganden minskade med knappt en procent till 26 procent. Ansvarsförbindelsen ökade med 7 miljoner. Något högre skuldsättningsgrad Skuldsättningsgrad (procent) 40 Risk och kontroll Likviditeten minskade mindre än väntat Det kapital kommunen har att tillgå på mycket kort sikt är behållningen i kassa/bank. God likviditet för Eslövs kommun är när behållningen vid årets slut är cirka 50 miljoner. Likviditet (miljoner kronor) ,2 21,1 20,2 21,4 21, Den del av kommunens tillgångar som finansieras med främmande kapital benämns skuldsättningsgrad. I skuldsättningsgraden ingår följande parametrar: Avsättningsgrad. En avsättning är en skuld vars storlek inte är känd vid bokslutstillfället, exempelvis pensionsåtaganden. Långfristig skuldsättningsgrad. Skulder som förfaller till betalning längre fram än ett år från bokslutsdagen. Kortfristig skuldsättningsgrad. Skulder som förfaller till betalning året efter bokslutsåret. Skuldsättningsgraden ökade något under Avsättningarna ökade under året på grund av ökade pensionsåtaganden och avsättning för framtida anpassningsåtgärder, men de kortfristiga skulderna minskade något. miljoner kronor Avsättningar 7,7 21,4 Långfristiga skulder 0 0 Kortfristiga skulder 251,2 242,0 Totalt 258,9 263,4 Kommunens likviditet har minskat något under Minskningen borde ha varit större sett till nivå på resultat och investeringar. På grund av att de kortfristiga fordringarna minskat, främst beroende på negativa skatteavräkningar och tidigare betalning från Lunds Energi av räntan på reversen, har likviditeten tillfälligt förbättrats. Nivån var vid årsskiftet acceptabel. Checkkrediten, totalt 100 miljoner, utnyttjades vid några tillfällen under året. Planerad upplåning behövde inte verkställas. Enligt finanspolicyn ska en månads nettokostnader finnas i tillgänglig likviditet eller motsvarande kreditlöften. Med checkkrediten klarar kommunen kravet. Likviditeten beräknas öka framåt med hjälp av upplåning. Högre ränta och god likviditet gav bättre finansnetto Finansnettot anger skillnaden mellan finansiella intäkter och finansiella kostnader. Ett negativt finansnetto minskar utrymmet för kommunens verksamheter. Kommunens riskexponering för ränteförändringar blir större vid hög upplåning. 18

19 Finansnetto (miljoner kronor) var finansnettot positivt, plus cirka 11 miljoner. Finansnettot var cirka 3 miljoner bättre än budget. Anledningen var högre räntenivå och att nya lån inte har tagits. Utdelning från kommunens bolag 2008 var 1,0 miljoner från Eslövs Bostads AB. Under 2008 har Eslövs Bostads AB erlagt borgensavgift för hela utnyttjade borgen, vilket gett en intäkt på cirka 1,3 miljoner utöver budget. Räntan på reversen till Lunds Energikoncern AB var under året 3,0 procent och ränteintäkten uppgick till 7,2 miljoner. Kapitalförvaltningsportföljerna har skrivits ned med 2,7 miljoner till marknadsvärde vid årsskiftet. Borgensåtagandena till Eslövs Bostads AB ökade Borgensåtagandena 2008 var 858 miljoner, varav 800 miljoner avsåg i kommunkoncernen ingående bolag. Kommunfullmäktige fattade under året beslut om att utöka Eslövs Bostads AB:s borgensram till miljoner. Borgensåtagandet per invånare uppgick till 27,6 tkr Genomsnittet i riket var 18,3 tkr per invånare för gruppen kommuner över invånare. Förklaringen till det något högre åtagandet är att kommunen ingår borgen för all upplåning som görs av bolagen i kommunkoncernen. Risken förknippad med borgensåtagandena för dessa bedöms för närvarande vara låg. Övriga borgen avser AB Sydvatten, egna hem och föreningar och har i vissa fall en högre risk. Eslövs kommun har i april 2004 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sveriges AB:s samtliga förpliktelser. Samtliga 223 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga dessa kommuner har ingåtts ett avtal om hur ansvaret skall fördelas på varje medlemskommun vid ett eventuellt infriande av borgensansvaret. Principerna för denna fördelning sker efter en beräkningsmodell grundad på samtliga medlemskommuners respektive ägarandel i Kommuninvest. Eslövs kommun hade vid årsskiftet 2008/2009 en ägarandel i Kommuninvest som uppgick till 0,65 procent. De totala pensionsåtagandena De totala pensionsåtagandena består i balansräkningen dels av avsättning till pensioner och dels av ansvarsförbindelse som enligt lag redovisas inom linjen. Avsättningen avser i huvudsak garantipensioner och särskilda ålderspensioner. Avsättningen till pensioner ökade 2008 med 8,4 miljoner till 16,1 miljoner. Ökningen beror på ett antal nya särskilda ålderspensioner. Ansvarsförbindelsen Kommunen har ett åtagande till sina anställda för pensioner upparbetade före Denna skall enligt lag tas upp som en ansvarsförbindelse inom linjen. Ansvarsförbindelsen 2008 var 632 miljoner jämfört med 625 miljoner Ökningen var 7 miljoner. Det finns idag en diskussion i kommunvärlden om att ansvarsförbindelsen i framtiden ska bokföras som en skuld och att dess förändring belasta resultatet. Om en sådan lag gällt 2008 skulle 7 miljoner resultatförts och kommunens resultat skulle istället ha varit -6 miljoner. Prognosen för ansvarsförbindelsens förändring inklusive löneskatt framgår av nedanstående tabell, miljoner kronor Ansvarsförbindelsen kommer öka 2009 och sedan vara oförändrad några år och därefter börja minska. Pensionsutbetalningarna från ansvarsförbindelsen, som 2008 var cirka 20 miljoner, kommer att öka till cirka 32 miljoner i fasta priser eller cirka 25 öre på skatten när de är som högst, mellan åren 2020 och Medel avsatta för framtida pensioner För att kunna kapa toppen på pensionsutbetalningarna avseende pension intjänad före 1998 har avsatts medel för kapitalförvaltning. Under 2008 har en strategi för 19

20 Förvaltningsberättelse matchning av utbetalningarna tagits fram. Denna strategi visade att medlen som avsatts kommer att börja användas år Policyn för medel avsatta för pensioner i kapitalförvaltning har omarbetats och beslutats av kommunfullmäktige under året. Förvaltare av pensionsmedel har under året varit Carlson Investment Management och Danske Capital. År 2000 avsatte kommunen 20 miljoner i kapitalförvaltning. Ytterligare 15 miljoner har avsatts sedan dess och 2008 avsattes ytterligare 5 miljoner. Anskaffningsvärdet på portföljerna var 42 miljoner den sista december Marknadsvärdet var 39 miljoner. Utdelningar och realisationsvinster, 1 miljon 2008, har återinvesterats i portföljerna. Marknadsvärdet på portföljerna var 2,7 miljoner lägre än det bokförda värdet och portföljerna har skrivits ned med motsvarande belopp och belastat resultatet. Utvecklingen på börsen har under det sista halvåret 2008 och början på 2009 varit mycket svag och portföljernas marknadsvärde har minskat avsevärt. Den sista december 2008 var fördelningen mellan aktier och värdepapper 48 procent respektive 52 procent. Kommunfullmäktiges antagna riktlinjer för kapitalförvaltning för framtida pensionsåtaganden har följts under året. Redogörelse enligt Rådet för kommunal redovisnings rekommendationer nummer Avsättning för pensioner och liknande -7,7-16,1 förpliktelser Ansvarsförbindelser -625,0-632,4 Anskaffningsvärde 35,9 42,0 Finansiella placeringar, marknadsvärde 39,9 39,3 Återlånade medel -596,8-606,5 Marknadsvärde minus bokfört värde 4,0-2,7 Summa realisationsvinster/realisationsförluster, 1,0 1,0 utdelningar med mera Summa avkastning 5,0-1,7 Budgetredovisning och prognossäkerhet (miljoner kronor) Budget Delår Bokslut Till och med 2007 har årets resultat varit högre än budgeterat. Från 2004 till och med 2007 har nämndernas budgetföljsamhet varit god. Under 2008 har dock flera nämnder visat underskott, varav utskottet för Arbete och Försörjning och Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden står för de största, 4,7 respektive 8,5 miljoner. Totalt sett visade nämnderna en negativ avvikelse på 9,2 miljoner, vilket är högre än de senaste åren. Budgetföljsamheten har således försämrats. Under 2008 gav anslaget för löneökningar och övriga personalomkostnader överskott. Under året har fyra bokslutsprognoser och ett delårsbokslut tagits fram. Den första prognosen visade ett överskott på 10 miljoner, varav nämnderna prognostiserade ett underskott på 2 miljoner. Delårsrapporten visade på ett resultat på 19 miljoner och en prognos till årets slut på -3 miljoner. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens underskott blev inte känt förrän i samband med delårsrapporten. Detaljerade analyser av nämndernas verksamhet och resultat redovisas längre fram i denna årsredovisning. Budgetredovisning och prognossäkerhet Ett mått på den kontroll kommunens beslutsfattare har över den egna ekonomiska utvecklingen är hur budget och utfall överensstämmer. Jämförelserna avser ursprunglig budget beslutad av kommunfullmäktige i november/juni året innan. 20