1. Internationellt samarbete

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1. Internationellt samarbete"

Transkript

1

2 1. Internationellt samarbete Världens stater har blivit alltmer sammanflätade, inrikes- och utrikespolitiken glider ihop. Bakgrunden till denna förändringsprocess ligger bland annat i det ökade ekonomiska beroendet mellan länder och det organiserade samarbetet i olika internationella organisationer. Denna förändringsprocess studerar du i detta kapitel utifrån begrepp som globalisering, världshandelns utveckling, relationen mellan nord och syd. Globalisering Det finns ingen vedertagen definition av globalisering, men de flesta forskare verkar vara överens om att det handlar om en förändringsprocess snarare än ett tillstånd. Något blir mer globaliserat än vad det var tidigare. I grunden ligger uppfattningen att världens stater har blivit alltmer sammanflätade, mer ömsesidigt beroende av varandra, vilket betyder att vad som händer i en stat får konsekvenser för vad som händer i andra stater. Men vad är då globalisering mer konkret? En vanlig uppfattning är att det rör sig om relationer över statsgränserna, inom både offentlig och privat sektor. Det handlar alltså om gränsöverskridande verksamhet i både fysisk och intellektuell mening, om flödet av varor, tjänster, människor, kapital och idéer över statsgränserna. Mot den bakgrunden skulle en kortfattad definition av globalisering kunna vara: en intensifiering i global skala av de ekonomiska, kulturella och politiska förbindelserna över statsgränserna (Goldmann 1). Begreppet globalisering antyder ju också att det handlar om något som är världsomfattande, att hela världen ingår i ett enda stort nätverk. Många menar att det i själva verket enbart handlar om den rika världen Nordamerika, Europa och Ostasien står för över åttio procent av världshandeln. Denna orättvisa fördelning leder i sin tur till en debatt om bland annat vinnare och förlorare, en rättvisare världshandel och skuldavskrivning, för att bara nämna något. En annan fråga i sammanhanget är om globalisering är en ny företeelse eller inte. Enligt vissa bedömare var industrialiseringen i slutet av 1800-talet mer dramatisk än vad den är idag. Det stater skuldavskrivning Författaren och Studentlitteratur Internationellt samarbete

3 nya i dagens globalisering är dels informationsteknologin, vilken har krympt tid och rum, dels ett ökande antal internationella organisationer. Andra bedömare går steget längre och menar att det egentligen handlar om en myt. De menar att politiker skyller på globaliseringen som en slags naturkraft man inte kan komma åt utan bara anpassa sig till, vilket leder till passivitet och maktlöshet hos både beslutsfattare och vanliga medborgare. Vad händer då med staten och demokratin i framtiden? Det är en omtvistad fråga, där svaret rymmer en rad olika tolkningar av globaliseringens effekter. Optimisterna tror på en global spridning av demokrati och mänskliga rättigheter, ekonomisk utveckling och ökat välstånd, ökad fred och säkerhet. Pessimisterna däremot ser en minskad öppenhet, mindre insyn och möjlighet att påverka besluten, en avsaknad av dialog, kritik och debatt, utsugning och marginalisering av fattiga, suveräna stater som får ge vika för suveräna marknader. I samband med den ökade globaliseringen har det också vuxit fram ett politiskt motstånd. För att förstå det sammansatta begreppet globalisering bör du studera olika organisationer, grupper och andra aktörer som utifrån olika tolkningar debatterar globaliseringens effekter. Arbetsuppgifter 1. Globalisering på gott och ont. Globaliseringsbegreppet är svårgripbart, omtvistat och väcker en rad olika frågor. Därför kan det vara lämpligt att studera fenomenet utifrån två olika aspekter och ytterligheter: Globaliseringen som en positiv kraft. Globaliseringen som en negativ kraft. Välj en av dessa inriktningar och läs in er på de argument som förekommer i litteraturen och i debatten. Argumentationen och analysen kan ni redovisa på två sätt. Dels genom en kort skriftlig sammanfattning (tre sidor/grupp), dels i samband med ett seminarium där argumenten synas och diskuteras. För att ni i grupperna ska kunna argumentera för er ståndpunkt och framföra konstruktiv kritik gentemot motståndarnas argument, är det viktigt att ni är väl förberedda inför seminariet. 2. Amerikanisering eller inte? Coca-Cola, McDonald s och Halloween är bara tre av flera fenomen som sägs göra Sverige mer amerikaniserat. Är det så? Ser t.ex. McDonald s-konceptet likadant ut oberoende av var i världen vi äter vår hamburgare? Och hur är det med Halloween-firandet? Tar vi in kulturyttringar rakt av eller omformar vi dem till svenska förhållanden? Välj ett exempel och diskutera utifrån egna erfarenheter och med stöd av litteratur/artiklar hur en typisk amerikansk företeelse kan förändras när den tas över i ett annat land. 3. Globalisering i vardagen. När det talas om globalisering handlar det ofta om ökad rörlighet över nationsgränser för exempelvis varor, tjänster, kapital och information. Men begreppet används även i andra sammanhang och i diskussioner kring Internationellt samarbete Författaren och Studentlitteratur

4 Världshandeln Gränser är inte alltid så tydliga som de ser ut att vara. Världshandeln är ett av flera exempel på detta. Den globala ekonomin tar inte hänsyn till geografiska gränsdragningar mellan stater. Världens stater, främst de industrialiserade men alltmer även den tredje världens länder, är sammanflätade i ekonomiska band som gör det allt svårare att skilja mellan vad som är inrikes- och utrikespolitik. Beslut fattas på internationell nivå, exempelvis inom WTO och EU, vilket påverkar de enskilda staternas ekonomi och politiska handlingsutrymme. Hundratals miljarder dollar växlas varje dag mellan olika valutor som i sin tur söker sig till marknader där pengarna ger mest tillbaka. Den så kallade Asienkrisen (17) fick effekter även i andra delar av världen. Har staterna blivit maktlösa inför den osynliga marknadens makt? Varför internationell handel? Varför går du och handlar i affären? Varför tillverkar du inte själv det du behöver? Svaren på dessa frågor kretsar troligen kring att du anser dig behöva vissa saker och köper dem, eftersom det finns andra som tillverkar dem bättre än du själv. Inom internationell handel är förhållandet ungefär detsamma, ofta beskrivet genom de s.k. klassiska handelsteorierna (teorierna om absolut och komparativ/relativ fördel) som skapades på och 1800-talen. Klassiska handelsteorier brukar benämnas ekonomiska teorier, vilket naturligtvis leder tankarna till just ekonomi. Teorierna används för att visa att specialisering och handel ökar det totala välståndet. I korthet går handelsteorierna ut på att ett land har vissa fördelar av att producera vissa varor. Andra länder har andra fördelar som kan hänga samman med bland annat naturförhålolika företeelser. Fundera över hur globalisering mer konkret visar sig i vardagen. Kan exempelvis det ryggsäcksluffande världen runt som kallas backpacking, arbete i frivilligorganisationer och som au-pair vara exempel på globalisering i vardagen? I så fall, på vilket sätt? Vilken betydelse har framväxten av transportmedel, Internet, ålder, kön m.m. för känslan av ökade internationella kontakter? Detta är några exempel och frågor du/ni kan arbeta vidare med. Finns det andra exempel på globalisering i vardagen? Du kan välja olika sätt att arbeta med denna uppgift. Gör intervjuer, läs artiklar, sök på Internet etc. Redovisa dina/era tankegångar och resultat i form av en utställning eller som en muntlig/skriftlig rapport. Asienkrisen Författaren och Studentlitteratur Internationellt samarbete 11

5 landen (klimat, jordmån, råvaror) och/eller med nivån på exempelvis tekniska kunskaper. Ett lands fördelar ger lägre kostnader och mer produkter för arbetsinsatsen, högre produktivitet, inom en viss typ av produktion, jämfört med andra konkurrerande länder. Enligt handelsteorierna bör dessa länder specialisera sig på produktion inom de områden där de har fördelar, exportera sina överskott och köpa sådant utifrån som de har sämre förutsättningar för att själva producera. Helt enkelt göra vad man är bra på och sedan handla med andra som är bättre på andra saker. Om alla gör på samma sätt leder detta till ökat välstånd för alla. Så långt handelsteorierna, som även förutsätter frihandel mellan stater. I sin enklaste form kan teorin verka trivial olika länder utnyttjar sina tillgångar maximalt och gör vad man är bäst på. Kort och gott. Tidigare i historien skulle exempelvis England specialisera sig på ylletillverkning och Portugal på vinproduktion. Men det handlar inte bara om att utnyttja den ojämna fördelningen i staters olika naturtillgångar. Enligt de klassiska handelsteorierna bör till exempel rika länder specialisera sig på kapitalintensiv produktion, medan fattiga länder bör ägna sig åt arbetsintensiv produktion. Ofta utgår de klassiska handelsteorierna från idealtillstånd, vilket betyder att de inte alltid speglar den faktiska verkligheten. Världen ser idag inte ut som då teorierna skapades. Världshandeln äger inte rum mellan länder med väldigt olika förutsättningar, utan mellan i-länder med likartade produktionsförutsättningar. Väst står för över 70% av den totala världshandeln och över hälften av denna sker inom västblocket. Västeuropa importerar endast 7 8 % av varor utifrån den egna regionen. Sverige handlar lika mycket med Norge som med hela Asien. Flertalet i-länder utnyttjar också sina fördelar för att inte tappa sitt ekonomiska och tekniska försprång gentemot resten av världen. Strukturomvandling Precis som alla andra teorier speglar de klassiska handelsteorierna på sätt och vis sin tid. När dessa teorier skapades var rörligheten mellan länder av varor, tjänster och människor betydligt mindre än idag. Vad man då tog för givet var att tillvaron med sina fördelar var beständig och förutsatte att arbete och kapital var orörliga mellan länder. Så är det inte idag. Utveckling, dynamik och förändrade villkor förknippas numera med internationell handel och var i världen produktionen äger rum. Förändring är också något som drabbar enskilda produkter eller varutyper, som tekniken i mer allmän bemärkelse. Ett tekniskt genombrott skapas ofta 12 Internationellt samarbete Författaren och Studentlitteratur

6 för att tillfredsställa ett behov av något. Detta leder till nya varor, men även till ny kunskap och en marknad uppstår för de nya produkterna. I början är priskänsligheten ofta liten. När efterfrågan ökar, tekniken sprids och varan blir mer allmän, blir priset däremot viktigt för att kunna konkurrera. Produktionen får en viss form standardiseras och förenklas. Efter hand mättas marknaden och nya behov och produkter ser dagens ljus. Efterfrågan sjunker och kraven på ännu billigare produktion ökar. Till slut är varan gammalmodig och efterfrågan upphör helt eller delvis. I denna beskrivning liknar det nästan ett kretslopp. Resonemanget speglar också vad som brukar beskrivas i s.k. produktlivscykelteorier. Man talar om att teknik och produkter genomgår livscykler. Tekniken eller varan föds, lever och dör. I en tid med stor och ökande rörlighet för kapital, kunskap, varor och arbetskraft kan produktlivscykelteorier förklara var någonstans, bl.a. i vilket land och i vilken del av landet, man placerar företag och industrier. Även om teorin är användbar för att analysera förändringar inom enskilda länder, har den nog fått mest uppmärksamhet vad gäller den globala nivån av teorin och en delvis ny syn på u-ländernas möjligheter att moderniseras. Tekniskt kunnande utvecklas språngvis och olika produkters livslängd varierar. Ett sätt av beskriva hur produktionen förändras och förs över från i-land till u-land är att schematiskt dela in produktionens strukturomvandling i fyra faser: 1) introduktionsfas, 2) tillväxtfas, 3) mognadsfas och 4) avvecklingsfas. Det är dock viktigt att betona att den teoretiska modellen inte avspeglar verkligheten utan är ett redskap för att framhäva vissa aspekter och tendenser. Detta för att bättre kunna analysera och förstå komplicerade sammanhang. Volym Produktlivscykelns olika faser. marknaden T M I A Tid Produktlivscykelns olika faser. Figuren beskriver produktionens strukturomvandling från i-land till u-land. Författaren och Studentlitteratur Internationellt samarbete 13

7 monopol 1) Introduktionsfasen När en ny produkt introduceras på marknaden har producenten en monopolsituation och efterfrågan är ganska okänslig för prisförändringar. Inledningsvis är produktionen vanligen småskalig och den har ett begränsat utrymme på marknaden. Men branschen kännetecknas av en snabb produktutveckling och för att behålla sitt försprång gentemot konkurrenter är producenten beroende av kvalificerad arbetskraft. Denna finner han vanligen i ekonomiska kärnområden, det vill säga i-länder med marknader, informationstäthet, forskningsanknytning och höga löner. 2) Tillväxtfasen I tillväxtfasen har marknaden vidgats och ger nu plats för konkurrenter. Allt fler människor behärskar den nya tekniken. Produkter och produktionsteknik standardiseras och priset får en allt större betydelse. Produktionen blir mer storskalig och kräver stora kapitalinvesteringar Även i detta skede sker ofta produktionen i de ovan nämnda kärnområdena med kvalificerad arbetskraft, men närheten till marknaden blir viktigare än under introduktionsfasen. 3) Mognadsfasen I mognadsfasen hårdnar konkurrensen ytterligare både från producenter av andra likartade varor och från nya, mer avancerade varor. Produkten får allt svårare att hävda sig på marknaden och kostnadsjakten blir ännu viktigare. Priset och varumärket blir de främsta konkurrensmedlen. Uppköp av eller samgående med konkurrenter är andra sätt att minska konkurrensen. Standardiseringen har nu drivits så långt att produktionen kan ske med arbetskraft som inte är specialutbildad. Men denna finns vanligen inte där industrierna ursprungligen uppfördes. Därför flyttar produktionen ofta till låglöneländer under produktens mognadsfas. De anställda som arbetar med lednings-, försäljnings- och marknadsföring finns däremot ofta kvar i de kontakt- och informationstäta kärnområdena. 4) Avvecklingsfasen Under produktens avvecklingsfas läggs produktionen ner. Varan har blivit gammalmodig och motsvarar inte längre tidens krav. Den har nu ersatts på marknaden av en eller flera nya produkter eller ersättningar för den. Glödlampan ersätter fotogenlampan och cd-skivan ersätter grammofonskivan, för att ta två exempel. Ett annat fenomen i detta sammanhang är vad som kallas utfasningen av industrier från centrum till periferi. Enligt denna teori 14 Internationellt samarbete Författaren och Studentlitteratur

8 sker nyskapandet i i-länderna, den globala ekonomins centrum, eller i vissa avancerade kärnområden inom dessa. Därifrån exporteras utvecklade produkter till de mindre utvecklade länderna som anses vara världens periferi. Från u- till i-land? Det anses bland nationalekonomer att det är i-ländernas kunskapsintensiva produktion som är motorn i världsekonomin. I den globala ekonomins kärnområden sker en ständig utslagning av gamla branscher och produkter och kravet på förnyelse är ständigt närvarande. Arbetskraft och kapital flyttar till nya branscher samtidigt som enklare produktion flyttar därifrån. Det globala ekonomiska systemet innehåller alltså vissa inneboende spridningsmekanismer, vilka kan komma tredje världen tillgodo. Alla u-länder är dock inte lika gynnade. Deras förmåga att dra nytta av i-ländernas tekniska kunnande och investeringsvilja beror bland annat på landets tillgångar och på exempelvis historiska, kulturella, politiska omständigheter. Systemet bygger också i hög grad på att periferin framöver kan exportera billigt till centrum. Fattigdomen tycks därmed i många fall förbli ett av periferins främsta konkurrensmedel. Makten över de transnationella företagen ligger kvar i centrum och det är där som investeringarna i forskning och utveckling sker. Den allt starkare betoningen av att det västerländska samhället också måste vara ett kunskapssamhälle visar bl.a. att den inbördes konkurrensen inom västvärlden hårdnat. Det visar också hur angelägna västvärldens makthavare är om att bevara sina fördelar gentemot resten av världen. Många menar till exempel att framväxten av EU, med öppna marknader inåt och gemensamma tullmurar utåt, är ett exempel på detta. Produktlivscykelteorin kan alltså användas för att analysera och förklara vissa delar av produktionens strukturomvandling. Men samtidigt måste man fråga sig hur omfattande den globala strukturomvandlingen är. De s.k. mirakelländerna, de ostasiatiska NIC-länderna Taiwan, Sydkorea, Hongkong (som sedan 17 åter tillhör Kina) och Singapore är inte bara få till antalet, de är också rumsligt begränsade. Världsbanken visade i slutet av 180- talet att endast 3,7 % av konsumtionen av industrivaror i Japan, EU och Nordamerika utgjordes av import från u-länderna, trots det asiatiska undret. Modeller är som sagt inte verkligheten. Det är stor skillnad mellan varaktigheten hos olika produkters livscykler, för att ta ett exempel. Inte alla produkter eller produktionsprocesser hamnar i tredje tredje världen transnationella företag Författaren och Studentlitteratur Internationellt samarbete 1

9 världen, även om vissa gör det. Men, återigen, rätt använda kan modeller bidra till att göra komplicerade skeenden överblickbara och lättare att förstå. Från merkantilism till frihandel merkantilism protektionism frihandel Den internationella handeln har präglats av de merkantilistiska idéerna som rådde i Europa från medeltiden fram till 1800-talets början. I detta system var utrikeshandeln och den inhemska förädlingsindustrin viktigast för ett lands ekonomiska utveckling. Statens uppgift var att på olika sätt stödja dessa sektorer, därmed var även politiken överordnad ekonomin. De europeiska staterna förde en protektionistisk politik (en politik bestående av olika handelshinder) som tullar och importkvoter för att skydda den egna industrin från konkurrens av utländska konkurrenter. Storbritannien var den tidens stora hegemon (dominerande stormakt) som genom sin tidiga industrialisering gav landet ett inflytande som kom att ligga till grund för 1800-talets internationella ekonomiska och politiska struktur. Industrialiseringen innebar också att man måste få avsättning för en stor produktion av industrivaror ute i världen, vilket delvis förklarar att Storbritannien under senare delen av 1800-talet ville ha frihandel. En sänkning av tullarna ägde rum i Europa, bland annat genom Storbritanniens handelsavtal med Frankrike och senare även med andra länder. USA var under hela denna period protektionistiskt. I slutet av 1800-talet ökade tullarna åter i Europa och USA. Europeiska stater ville bland annat skydda sitt jordbruk från konkurrerande import från andra delar av världen. Efter andra världskriget (13 14) förändrades världsbilden igen. Stora delar av världen låg i ruiner och USA stod för den ekonomiska makten. Denna makt var även viktig för att skapa USA:s militära och politiska dominans efter andra världskriget. En av de första åtgärderna blev Marshallhjälpen, vilken bidrog till Västeuropas återuppbyggnad. Samtidigt gynnade det USA:s egenintresse i form av en stärkt ekonomi och sammanhållning i väst gentemot öst, allt i det kalla krigets mönster. IMF Världsbanken Två andra faktorer i sammanhanget var skapandet av ett internationellt valutasystem (Bretton Woods-avtalet, 144) och ett system för internationell handel (GATT, 147). Bretton Woods- (platsen i USA där avtalet undertecknades) avtalet innebar att man enades om att upprätta en internationell valutafond (IMF) för att stabilisera växelkurserna och Världsbanken (IBRD) för långsiktig finansiering av återuppbyggnads- och utvecklingsprojekt. Syftet var att skapa förutsättningar för ekonomisk återuppbyggnad efter kriget och att lägga grunden för ett internationellt ekonomiskt utbyte 16 Internationellt samarbete Författaren och Studentlitteratur

10 baserat på frihandel. Systemet byggde på att den amerikanska dollarn blev världsvalutan. USA:s regering garanterade att när som helst lösa in dollarn till ett fast värde i guld. Övriga valutor gavs ett fast pris (växelkurs) uttryckt i dollar. Bretton Woodssystemet dominerades av Nordamerika och Västeuropa och makten koncentrerades således till ett litet antal stater, som hade gemensamma intressen och en dominerande makt som var villig och kapabel att åta sig ledarrollen (USA). I slutet av 160-talet sviktade förtroendet för dollarn, bland annat beroende på stora underskott i USA:s betalningsbalans och en ökad konkurrens om ekonomisk överlägsenhet från Japan och Västtyskland. 171 upphörde Bretton Woods-systemet och från 173 flyter valutorna fritt gentemot varandra. Ledstjärnan för frihandeln blev det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT). Man hade frihandel som målsättning, där medlemmarnas fördelar kunde utnyttjas. Den radikala förändringen av det internationella handelssystemet efter andra världskriget medförde en märkbar ökad frihet i världshandelns volym. Från andra världskrigets slut sänktes tullarna inom GATT från en genomsnittsnivå på 40 % till omkring 4 % idag. Perioden kännetecknas också av en mycket hög tillväxt i världsekonomin. betalningsbalans GATT Genomsnittlig tullnivå Index för handelsvolym/ för industrivaror i procent 10 = Tullar och global handel GATT skapas Före Efter Efter Efter Kennedy- Kennedy- Tokyo- Uruguayrundan rundan rundan rundan Tullar och global handel. Författaren och Studentlitteratur Internationellt samarbete 17

11 Mot protektionism och regionalism Det fria handelssystemet som växte fram under efterkrigstiden, hade runt 170 passerat sina glansdagar. Nya handelshinder och handelspolitiska konflikter ökade i omfattning. För första gången under efterkrigstiden ökade nu handelsrestriktionerna mer än handelsfriheten. OPEC embargo lågkonjunktur monetärt system regionalism När OPEC-länderna vid samma tidpunkt minskade oljeproduktionen med en fjärdedel och införde ett totalt oljeembargo mot bland annat USA för deras militära stöd till Israel, rycktes grunden bort för USA:s ekonomiska och politiska ledarskap. Även det politiska förtroendet för USA sviktade betänkligt genom inblandningen i Vietnamkriget (17 17). Mellan 173 och 17 tiodubblade OPEC-länderna oljepriserna, vilket ledde till en lågkonjunktur i framförallt det oljeberoende väst, men även oljeimporterande u-länder drabbades mycket hårt. Lågkonjunkturen medförde även att staterna började se om sitt eget hus, minskade sitt oljeberoende och började föra en mer protektionistisk handelspolitik. Det internationella ekonomiska systemet hade alltså börjat knaka i fogarna. Det monetära systemet hade brutit samman och staterna började upprätta handelshinder, vilket händer vid svag ekonomi, hög arbetslösheten och underskott i handelsbalansen. Utvecklingen på 180-talet och början av 10-talet gick mot en ökad protektionism och regionalism. Detta berodde bland annat på att det inte fanns någon dominerande ekonomisk makt som ensam kunde bygga upp och stötta ett frihandelssystem. Även nya aktörer, som NIC-länderna, har bidragit till denna utveckling genom att ha varit ett slags fripassagerare i GATT. Man plagierade i-ländernas produkter, framställde dem till lägre priser, sålde varorna på världsmarknaden och drog således nytta av tullsänkningarna utan att själva bidra. Detta ledde till att de drabbade länderna upprättade handelshinder gentemot NIC-länderna. Idag tycks det handelspolitiska klimatet vara på väg mot en regionalisering av den internationella handeln. Ett exempel på detta är EU:s inre marknad. Men även andra delar av världen visar tecken på en regionaliserad handel. Det nordamerikanska frihandelsområdet North American Free Trade Agreement (NAFTA) har inlett formella förhandlingar om ett all-amerikanskt frihandelsavtal med tullunionen Mercado Commun del Sur (MERCOSUR), även kallad Söderns gemensamma marknad. Förhandlingarnas mål är att till år 200 skapa världens största sammanhängande frihandelsområde, Free Trade of the Americas (FTAA), mellan Alaska och Kap Horn med över 800 miljoner invånare. Länderna 18 Internationellt samarbete Författaren och Studentlitteratur

12 vid Stilla havet samarbetar främst genom Asia-Pacific Economic Cooperation (APEC) och Association of South East Asian Nations (ASEAN). Syftet är bland annat att främja den ekonomiska utvecklingen inom området. Den afrikanska kontinentens mest utvecklade samarbetsorgan är Southern African Development Community (SADC), som innefattar 14 stater söder om Sahara. Alla dessa samarbetsformer kan ses som initiativ till en ökad global handel, men även som ett tecken på regionalisering frihandel inåt och protektionism utåt. Ökat ömsesidigt beroende Den ökande frihandeln under främst 10- och 160-talen har legat till grund för många förändringar. Tidigare var militär styrka lika med politisk makt. Idag är detta inte lika självklart, styrkan är framför allt av ekonomisk natur. Frihandeln har givetvis också inneburit en kraftigt utökad handel mellan stater, vilket binder dem samman i ömsesidiga beroendeförhållanden. Sambandet mellan ekonomi och politik blir allt tydligare. Dessutom har andra flöden ökat, som människor och kommunikation av olika slag. Detta växande beroende har även lett till nya aktörer på den internationella arenan: internationella organisationer, främst då icke-statliga organisationer (NGO) av ekonomisk art. Politisk styrka och politisk makt är idag framförallt av ekonomisk natur. Ökad internationell handel har inneburit ömsesidiga beroendeförhållanden mellan stater. NGO Genom uppbyggnaden av nätverken har även forskningsinriktningen inom internationell politik förskjutits. Från de säkerhetspolitiska frågorna med stater som de enda viktiga aktörerna, till alternativa synsätt där ekonomiska och ekologiska frågor, internationella organisationer, multinationella och transnationella företag och människor i nyckelpositioner hamnar i fokus. Privata företag med verksamhet i mer än en stat, det vill säga multinationella och transnationella företag, tillhör också de aktörer som har fått ett allt större inflytande inom den globala ekonomin och därmed också i den internationella politiken. Författaren och Studentlitteratur Internationellt samarbete 1

13 Arbetsuppgifter 1. En rättvis världshandel? Läs och recensera en aktuell debattbok, exempelvis kritiska som Globaliseringsfällan, No Logo, WTO bakom fasaden och Det globala kasinot, eller förespråkare som Globalisering under attack, Valser om arbetets slut och Till världskapitalismens försvar. Har boken många sidor kan ni dela upp kapitlen inbördes i gruppen. Läs, diskutera och motivera dina synpunkter. Vad handlar boken om? Vad tycker du om den? Hur har recensenterna tagit emot boken (se t.ex. Artikelsök) överensstämmer dessa uppfattningar med din egen? 2. Tobinskatten. I debatten kring en rättvisare världshandel nämns ofta Tobinskatten. Vad är det? Varifrån kommer namnet? Dela in er i två grupper. Inled med en sammanfattning av innebörden i denna idé. Därefter börjar ni argumentera för era ståndpunkter. Medan den ena gruppen samlar in argument som talar för en Tobinskatt, letar den andra efter argument som talar emot denna skatt. Redovisa i tvärgrupper. 3. Varumärket ersätter varan? Varumärken som Coca-Cola, Pepsi, Benetton, McDonald s, Nike och Disney blir alltmer synliga i vår tillvaro, vilket bland annat journalisten Naomi Klein diskuterar i boken No Logo. Hur skapas ett varumärke? Handlar det bara om att lansera en särskild produkt? Välj ett välkänt varumärke och beskriv historien bakom fenomenet. Fundera över marknadsföringen och vilka värden man vill ska förknippas med just detta märke. Värden kan här vara exempelvis ekonomisk framgång, ha koll på läget eller symbolen för en livsstil/filosofi. Nord Syd kalla kriget Studier i internationell politik har tidigare främst intresserat sig för relationerna mellan öst och väst samt den militära maktkampen mellan USA och Sovjetunionen. Nu när kalla kriget är slut riktas stor del av uppmärksamheten mot relationerna mellan nord och syd och de ekonomiska relationerna. Viktigt att tänka på är att man i diskussionerna om skillnaden mellan rika och fattiga länder oftast tar utgångspunkt i den ekonomiska utvecklingen. Man utgår från välfärdsstater av västerländsk typ, använder samma modell på u-länderna, ser att fattiga länder ligger efter de rika men kan i bästa fall utvecklas och nå det västerländska idealet. Denna snäva syn på utveckling har under senare tid ifrågasatts och ersatts av en mer nyanserad bild. Numera betonas synen på utveckling mer som ett mångdimensionellt fenomen, där ekonomisk tillväxt bara är en viktig del. Andra viktiga faktorer är exempelvis demokrati, mänskliga rättigheter och social rättvisa. 20 Internationellt samarbete Författaren och Studentlitteratur

14 Ojämn fördelning Nord syd syftar på ländernas geografiska läge, liksom förhållandet mellan rika och fattiga länder. De rika länderna finns på norra halvklotet och de fattiga i söder, med undantag av främst Australien och Nya Zeeland. Ofta används benämningen nord sydkonflikten, vilket handlar om den ojämna fördelningen av makt och resurser mellan rika och fattiga stater. Nord syd kallas även första världen och tredje världen, ibland som i-land respektive u-land. Första världen avser västmakterna, andra världen östra delen av Europa och länderna öster därom (främst Ryssland) och tredje världen de fattiga länderna. En annan förklaring hänger samman med koloniernas frigörelse och det kalla kriget mellan öst- och västblocket. Bägge parterna försökte få med de nya staterna i sina respektive block, men många ville inte välja sida. Istället uppstod 1 ett tredje alternativ, den alliansfria rörelsen. Denna bestod av framförallt afrikanska och asiatiska stater som ville vara neutrala till de två dominerande blocken. Med detta uppstod en ny politisk inriktning i världen, den tredje världen. Vanligtvis använder man sig av begreppen i-land och u-land. I står här för industrialiserat och u-land kan stå för underutvecklat land, utvecklingsbart, utvecklingsland eller utsuget land. Utmärkande för ett u-land är; att merparten av befolkningen är sysselsatt inom jordbruket, där arbetet oftast utförs för hand eller med hjälp av enkla redskap; att industrin och penningekonomin oftast omfattar en mindre del av landets verksamhet; att inkomsten är låg, BNP per invånare/år är ofta inte mer än kr (jämför detta med Sverige där siffran är cirka kr); att en stor del av befolkningen därmed lever på en levnadsnivå nära existensminimum; att man har bristfälliga transporter, kommunikationer och annan infrastruktur; att befolkningstillväxten är hög och medellivslängden låg; att analfabetismen är hög (ungefär en miljard vuxna kan varken läsa eller skriva); att barnarbete är vanligt; att hälsotillståndet är dåligt (30 40 miljoner människor dör varje år av svält och undernäring, av dessa är ungefär hälften barn); att skillnaderna i inkomster och rikedom är stora inom landet. Rika och fattiga länder Vilka länder räknas då som u-länder? De som brukar räknas dit är samtliga länder i Afrika, Asien, Oceanien och Latinamerika, förutom Japan, Sydafrika, Australien och Nya Zeeland. Till undantagen kan även räknas NIC-länderna (Newly Industrializing Countries) i Sydostasien, beroende på att dessa länder intar en mellanställning mellan i- och u-land. U-länderna har gemensamma intressen gentemot i-länderna. Skillnader finns mellan i- och u-länder, alliansfria rörelsen BNP existensminimum infrastruktur Författaren och Studentlitteratur Internationellt samarbete 21

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Befolkning. Geografi.

Befolkning. Geografi. Befolkning Geografi. Den ojämna fördelningen av befolkningen.. Uppdelning på världsdelar. Man bor där man kan försörja sig. Tillgång på vatten och jord att odla på. När industrierna kom - bo nära naturresurserna.

Läs mer

Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering. Jörgen Ödalen

Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering. Jörgen Ödalen Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Vad är globalisering? Tre olika perspektiv: Hyperglobalister: Globalisering är ett verkligt och nytt fenomen. sprider

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Handelshinder När varor säljs till ett land från ett annat utan att staten tar ut tull eller försvårar handeln så råder frihandel Motsatsen kallas protektionism Protektionism Med

Läs mer

Internationell Ekonomi. Lektion 4

Internationell Ekonomi. Lektion 4 Internationell Ekonomi Lektion 4 Varför uppstår internationell handel? Är det inte bättre att behålla allt man producerar inom landet istället för att exportera? Att vi i Sverige importerar olja och apelsiner

Läs mer

EU:s handelspolitik och Afrika en win-win-situation? Ann-Sofi Rönnbäck Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet

EU:s handelspolitik och Afrika en win-win-situation? Ann-Sofi Rönnbäck Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet EU:s handelspolitik och Afrika en win-win-situation? Ann-Sofi Rönnbäck Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet INTERNATIONELL POLITISK EKONOMI tvärvetenskaplig forskningsinriktning som analyserar

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Nationalekonomi på högskolan består av: Mikroekonomi producenter och konsumenter Makroekonomi hela landet Internationell ekonomi handel mellan länder Varför

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

Basfrågor: En delad värld

Basfrågor: En delad värld Basfrågor: En delad värld supermakter stormakter ockupationszon järnridån västmakterna kapprustning maktblock permanent mandattid lydstater frihandelsområde förstatliga elit partisankrigare militärdiktatur

Läs mer

Rika och fattiga länder

Rika och fattiga länder Att dela in världen - I-länder Länder som industrialiserats U-länder Länder där utvecklingen gått långsammare - Stor skillnad mellan I-länder storskillnad mellan I-länder och U-länder - BNI Bruttonationalinkomst

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Den globala ekonomin - handel utvecklingsekonomi och globalisering. The Global Economy kap. 15

Den globala ekonomin - handel utvecklingsekonomi och globalisering. The Global Economy kap. 15 Den globala ekonomin - handel utvecklingsekonomi och globalisering The Global Economy kap. 15 1 procent Export i procent av BNP 60 50 Sweden 40 Russian Federation United States Germany 30 Iceland 20 10

Läs mer

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.

Läs mer

Internationell Handel

Internationell Handel Internationell handel: OSS: kap. 19; [KW: kap. 17]. Internationell Handel Sammanfattning Detta kapitel använder teorierna om fördelar med specialisering och handel som först introducerades i början av

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

Ekologiskt fotavtryck

Ekologiskt fotavtryck -, Ekologiskt fotavtryck Jordens människor använder mer natur än någonsin tidigare. Man kan beskriva det som att vårt sätt att leva lämnar olika stora avtryck i naturen. För att få ett ungefärligt mått

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

Ekonomiskt kretslopp

Ekonomiskt kretslopp Samhällets ekonomi Ekonomiskt kretslopp Pengar, varor och tjänster flödar genom samhället Enkel förklaringsmodell (så här såg det ut innan banker och den offentliga sektorn dök upp): Större förklaringsmodell

Läs mer

Nationalekonomi. Grunder i modern ekonomisk teori

Nationalekonomi. Grunder i modern ekonomisk teori Nationalekonomi Grunder i modern ekonomisk teori Tomas Guvå Vad är nationalekonomi? Oikonomia = Ekonomi (Oikos Nomos = Regler för hushållning) En första definition: Ekonomi = Att på det mest effektiva

Läs mer

INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING

INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING Varför handlar länder med varandra? Vad bestämmer handelsstrukturen? Vilka effekter får handel på produktion och priser i ett land? Vilka effekter får handel på välfärden

Läs mer

Kära förälder, kära värdfamilj

Kära förälder, kära värdfamilj Kära förälder, kära värdfamilj YFU tror att ett av de bästa sätten att lära känna en kultur, ett språk och ett annat land är genom att bo ett år hos en värdfamilj och att gå i landets skola. Under ett

Läs mer

Kommerskollegiums vision. Kommerskollegium. Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Kommerskollegiums uppdrag.

Kommerskollegiums vision. Kommerskollegium. Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Kommerskollegiums uppdrag. Kommerskollegium Kommerskollegiums vision Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik Fri och öppen handel med klara spelregler Lena Johansson Generaldirektör Kommerskollegiums uppdrag Disposition

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

DEMOKRATI. - Folkstyre

DEMOKRATI. - Folkstyre DEMOKRATI - Folkstyre FRÅGOR KRING DEMOKRATI 1. Allas åsikter är lika mycket värda? 2. För att bli svensk medborgare och få rösta måste man klara av ett språktest? 3. Är det ett brott mot demokratin att

Läs mer

Frihandel hur kan den gynna oss?

Frihandel hur kan den gynna oss? Frihandel hur kan den gynna oss? Exploderande debatt om globaliseringen de senaste åren Outsourcing av produktion till låglöneländer ( nearsourcing till Baltikum och Polen) Den korrekta termen borde vara

Läs mer

Upplysningstidens karta

Upplysningstidens karta Upplysningstidens karta (interaktiv via länken nedan läs och lär dig om händelser) http://www.worldology.com/europe/enlightenment_lg.htm Handelsmönster år 1770 http://qed.princeton.edu/getfile.php?f=european_empires_and_trade_c._1770.jp

Läs mer

Globalisering/ internationalisering/ hållbar utveckling

Globalisering/ internationalisering/ hållbar utveckling Globalisering/ internationalisering/ hållbar utveckling Motiv, perspektiv och exempel på övningar P-O Hansson Ämnesdidaktik Internationell ekonomi 20 % av världens befolkning står för: 83 % av BNP 81

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER SIDA 1/9 Abalonien Ni ingår i regeringen i landet Abalonien ett litet land med mycket begränsade resurser. Av olika politiska och ekonomiska anledningar kan inte folket få alla de rättigheter som finns

Läs mer

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Göran Wikner, Hanna Norström Widell, Jonas Frycklund Maj 2007 Trender för svenskt företagande Bilaga 1 till Globala affärer regler som hjälper och stjälper

Läs mer

Frihandel ger tillväxt och välstånd

Frihandel ger tillväxt och välstånd Frihandel ger tillväxt och välstånd September 2007 Basfakta om Sveriges utrikeshandel 1 FRIHANDEL GER TILLVÄXT OCH VÄLSTÅND Ekonomisk tillväxt innebär att den samlade produktionen av varor och tjänster

Läs mer

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Öppna gränser och frihandel - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Hotet mot Schengensamarbetet Konsekvenser för transportsektorn Det europeiska

Läs mer

Frihandel ger tillväxt och välstånd

Frihandel ger tillväxt och välstånd Frihandel ger tillväxt och välstånd April 2008 Basfakta om Sveriges utrikeshandel 1 FRIHANDEL GER TILLVÄXT OCH VÄLSTÅND Ekonomisk tillväxt innebär att den samlade produktionen av varor och tjänster ökar,

Läs mer

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder!

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! Möt världen. Bli utbytesstudent med AFS. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! AFS ger dig möjligheten att lära känna dig själv samtidigt som du får vänner från hela världen. Som utbytesstudent

Läs mer

Introduktionstext till tipspromenaden

Introduktionstext till tipspromenaden Introduktionstext till tipspromenaden 1,2 miljarder människor lever i dag i extrem fattigdom. Världens ledare i FN har beslutat om en handlingsplan för att utrota fattigdomen. Denna handlingsplan består

Läs mer

- I vilka klimatzoner växer ovanstående råvaror? s.103 jämför med s.106!

- I vilka klimatzoner växer ovanstående råvaror? s.103 jämför med s.106! Geografi 2015 Var olika varor och tjänster produceras och konsumeras samt hur varor transporteras. Hur människors försörjning och handelsmönster har förändrats över tid. Hur jordens befolkning är fördelad

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Handelsstudie Island

Handelsstudie Island Handelsstudie Island Juni 2013 Andreas Thörnroos 2013-06-05 Sammanfattning Handelns utveckling totalt Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och handeln har en avgörande betydelse för svensk

Läs mer

Kalla kriget, första skedet Vänner blir fiender!

Kalla kriget, första skedet Vänner blir fiender! Kalla kriget, första skedet 1946-1947. Vänner blir fiender! Det kalla kriget var en konflikt mellan USA och Sovjetunionen som effektivt delade upp världen i två läger, väst och öst. Det kalla kriget började

Läs mer

Ekonomi. Vad betyder det? Förklara med en mening: Hushålla med knappa resurser. (hushålla = planera, se till att man inte använder mer än man har.

Ekonomi. Vad betyder det? Förklara med en mening: Hushålla med knappa resurser. (hushålla = planera, se till att man inte använder mer än man har. Ekonomi Vad betyder det? Förklara med en mening: Hushålla med knappa resurser. (hushålla = planera, se till att man inte använder mer än man har.) Ekonomi För vem? Privatpersoner/hushåll (privatekonomi)

Läs mer

Industri och imperier HT Instuderingsfrågor

Industri och imperier HT Instuderingsfrågor Industri och imperier HT 2016 Instuderingsfrågor Det allra bäst är egentligen om ni som studenter skapar era egna frågor och problem vid inläsningen av kurslitteraturen, men det är inte alltid så enkelt.

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 God potential för en ökad tjänsteexport De svenska företagen får bättre betalt för sina exporttjänster än för exporten av varor. Under perioden 1995-2004

Läs mer

Svenska folket och globaliseringen

Svenska folket och globaliseringen Svenska folket och globaliseringen Juli 2001 Allan Åberg Svenska folket och globaliseringen 1. Inledning Globalisering är ett begrepp som kommit att hamna i fokus för den politiska diskussionen i Sverige

Läs mer

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2 1 Samhällsekonomi Strävansmål: Du skall efter kursen ha kunskaper om hur beslut om ekonomi kan påverka dig, det svenska samhället och i förlängningen resten av världen Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4 Bedömningsmatris

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Renässansen Antiken återupptäcks

Renässansen Antiken återupptäcks Renässansen Antiken återupptäcks Norditalienska stadsstater Städer i norra Italien var självstyrande, t.ex. Venedig och Florens. Handel med Kina och Indien gjorde dem rika. Köpmän n och hantverkare blir

Läs mer

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen I en period av stora förändringar och osäkerhet är det den absolut sämsta tiden för afrikanska regeringar att skriva på bindande avtal som minskar rätten att själva bestämma över sin ekonomiska utveckling

Läs mer

I Sverige produceras under ett år varor och tjänster för ca 2 600 000 000 000 kronor Hur går det egentligen till när det bestäms -vilka varor och

I Sverige produceras under ett år varor och tjänster för ca 2 600 000 000 000 kronor Hur går det egentligen till när det bestäms -vilka varor och I Sverige produceras under ett år varor och tjänster för ca 2 600 000 000 000 kronor Hur går det egentligen till när det bestäms -vilka varor och tjänster som produceras -på vilket sätt dessa produceras

Läs mer

Uppdrag Fattigdom. Ett tema kring u-länder

Uppdrag Fattigdom. Ett tema kring u-länder Uppdrag Fattigdom Ett tema kring u-länder Uppdrag Fattigdom Vi kommer att arbeta kring temat fattiga rika där vi studerar u länder och försöker förklara varför dessa länder kallas så. I en värld som blir

Läs mer

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG.

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. Jag, min kommun och europeiseringen Rutger Lindahl Centrum för Europaforskning (CERGU) Göteborgs universitet INTERNATIONALISERING och GLOBALISERING inte bara

Läs mer

INTRODUKTION TILL KURSEN. Makroekonomi

INTRODUKTION TILL KURSEN. Makroekonomi INTRODUKTION TILL KURSEN ROB HART Makroekonomi I makroekonomi studerar vi ekonomisk aktivitet inom systemet i sin helhet; företeelser som tillväxt, inflation och arbetslöshet analyseras,

Läs mer

Tre utvecklingsteorier

Tre utvecklingsteorier Tre utvecklingsteorier Den kapitalistiska modellen Tron på utveckling genom privata initiativ Tron på de fria marknadskrafternas fria spelrum Moderniseringsteorin och Den nyliberala tillväxtteorin Moderniseringsteorin

Läs mer

Övningar i Handelsteori

Övningar i Handelsteori Övningar i Handelsteori 1. Figuren nedan visar marknaden för en viss vara i Land A och Land B. a) Antag att de båda länderna börjar handla med varandra. Härled exportutbud och importefterfrågekurvorna.

Läs mer

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Gemensamt för samhällsorienterande ämnen Kungsmarksskolan skall i sin undervisning sträva efter att: - arbetet genomsyras av en demokratisk

Läs mer

Tentamen i Nationalekonomi A. Delkurs 2: Globalisering, 7,5 hp. Datum: 2015-08-18

Tentamen i Nationalekonomi A. Delkurs 2: Globalisering, 7,5 hp. Datum: 2015-08-18 Tentamen i Nationalekonomi A Delkurs 2: Globalisering, 7,5 hp Datum: 2015-08-18 Ansvariga lärare: Patrik Karpaty Johan Karlsson Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare Maximal poängsumma: 26 För betyget G

Läs mer

Aktivitetstips. Drömlandet

Aktivitetstips. Drömlandet Aktivitetstips Drömlandet Drömlandet är ett rollspel. Deltagarna får en uppgift men förutsättningarna förändrar sig efter vägen och övningen blir en annan. Övningen inleder med att ta upp svårigheten med

Läs mer

Övriga handlingar. SSU:s 38:e förbundskongress 2015

Övriga handlingar. SSU:s 38:e förbundskongress 2015 Övriga handlingar SSU:s 38:e förbundskongress 2015 1 2 Uttalanden Jämlik framtid Det är det jämlika samhället som vi människor blir fria att forma våra liv utan att vår bakgrund bestämmer förutsättningarna.

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Den internationella valutamarknaden är ett nätverk av banker, mäklare och valutahandlare runt om i världen Viktigaste marknaderna finns i London, New York, Zürich, Frankfurt, Tokyo,

Läs mer

Stark efterfrågan driver världsmarknaderna

Stark efterfrågan driver världsmarknaderna På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-06-07 Stark efterfrågan driver världsmarknaderna Världsmarknadspriserna på spannmål väntas minska något i reala termer de kommande tio åren, i takt

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 26.6.2012 B7-0297/2012 FÖRSLAG TILL RESOLUTION i enlighet med artiklarna 90.2 och 110.2 i arbetsordningen om handelsförhandlingarna mellan EU och Japan (2012/2651(RSP))

Läs mer

Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp)

Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp) Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp) 2011-08-23 Ansvarig lärare: Viktor Mejman Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 16 För betyget G

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna. I den här essän kommer jag att undersöka och jämföra skillnader och likheter i orsakerna till den amerikanska

Läs mer

Irans kärnvapenspolitik genom realismens slöja.

Irans kärnvapenspolitik genom realismens slöja. Irans kärnvapenspolitik genom realismens slöja. Grupp 8 Internationell Politik 733G20 2012-05- 23 Jakob Holmin Fridell Anton Holmstedt Isabelle Holmstedt Martin Hjers Table of Contents Irans atomenergiprogram...

Läs mer

Somalia, Somaliland, Puntland och Galmudug

Somalia, Somaliland, Puntland och Galmudug Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2889 av Markus Wiechel (SD) Somalia, Somaliland, Puntland och Galmudug Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

EKN:s Småföretagsrapport 2014

EKN:s Småföretagsrapport 2014 EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar

Läs mer

GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN. Sammanträdeshandling. Utskottet för sociala frågor och miljö

GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN. Sammanträdeshandling. Utskottet för sociala frågor och miljö GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN Sammanträdeshandling AVS EU/100.012/B/2007/SLUTLIG VERSION 8.3.2007 BETÄNKANDE om migration av utbildad arbetskraft och dess effekter på den nationella utvecklingen

Läs mer

Upptäck Jordens resurser människor och miljö

Upptäck Jordens resurser människor och miljö Upptäck Jordens resurser människor och miljö Upptäck Geografi Lgr 11 är ett grundläromedel i geografi för årskurs 4-6. Läromedlet består av grundböckerna Upptäck Sverige, Upptäck Europa med Norden och

Läs mer

Provet i samhällslära 18.3.2009 - svarsförslag

Provet i samhällslära 18.3.2009 - svarsförslag Provet i samhällslära 18.3.2009 - svarsförslag 1. Vilka är de olika skedena i regeringsbildningen, och när avgår statsrådet (regeringen)? Regeringen bildas alltid efter riksdagsvalen. Efter riksdagsvalen

Läs mer

Kalla kriget 1945-1991

Kalla kriget 1945-1991 Kalla kriget 1945-1991 Sovjetunionen vs. USA Kampen om världsherraväldet Kalla kriget 1 Varför kallas det Kalla Kriget? Kallt krig för att det aldrig blev riktigt hett det blev inte direkt krig, väpnade

Läs mer

Uppdrag Fattigdom. Ett tema kring u-länder

Uppdrag Fattigdom. Ett tema kring u-länder Uppdrag Fattigdom Ett tema kring u-länder Uppdrag Fattigdom Vi kommer arbeta kring temat fattiga rika där vi studerar u länder och försöker förklara varför dessa länder kallas så. I en värld som blir alltmer

Läs mer

Internationalisering i samhällsvetenskaperna Ekonomiska aspekter på globalisering

Internationalisering i samhällsvetenskaperna Ekonomiska aspekter på globalisering Internationalisering i samhällsvetenskaperna Ekonomiska aspekter på globalisering 1 Globalisering och ekonomisk utveckling bakgrund, innebörd, konsekvenser 2 Fattiga och rika 3 Sverige i en globaliserad

Läs mer

GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade. WTO 1994 World Trade Organization. GATS 1994 General Agreement on Trade in Services

GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade. WTO 1994 World Trade Organization. GATS 1994 General Agreement on Trade in Services GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade WTO 1994 World Trade Organization GATS 1994 General Agreement on Trade in Services GATS ingår i ett större mönster Makt och kontroll flyttar utanför landets

Läs mer

Alla barn till skolan Schools for Africa

Alla barn till skolan Schools for Africa Alla barn till skolan Schools for Africa Lågstadium Printa ut de här anteckningarna skiljt. Du kan inte läsa dem från skärmen under diaförevisningen! Instruktioner F5 = börja diaförevisning = gå framåt

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet:

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: o Stor industriell expansion i slutet 1900talet. USA hade passerat både GB och Tyskland. Världskriget hade betytt ett enormt uppsving.

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer

Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer Även miljöfrågor polariserar rika mot fattiga. Miljöpolitik kan vara rasistisk. I många länder är miljörättvisa en politisk stridsfråga. Varför inte i Sverige? I "Cancergränden",

Läs mer

Svenskt näringsliv i en globaliserad värld

Svenskt näringsliv i en globaliserad värld Svenskt näringsliv i en globaliserad värld Effekter av internationaliseringen på produktivitet och sysselsättning Pär Hansson, Patrik Karpaty, Markus Lindvert, Lars Lundberg, Andreas Poldahl och Lihong

Läs mer

Fickfakta om svensk internationell handel och dess betydelse

Fickfakta om svensk internationell handel och dess betydelse Frihandel ger tillväxt Fickfakta om svensk internationell handel och dess betydelse sverige och frihandeln En allt öppnare världshandel, tillsammans med ett stabilt regelverk och fungerande samhällsinstitutioner,

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

Tillsammans för en rättvisare värld

Tillsammans för en rättvisare värld Tillsammans för en rättvisare värld 2 Inledning Den värld vi lever i är inte rättvis. Miljoner människor lider av fattigdom, sjukdomar, krig och konflikter. Mänskliga rättigheter kränks och för många är

Läs mer

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark Brasilien Idag lever 1.4 miljarder människor i fattigdom, och 925 miljoner är undernärda. Med djup beklagan anser Brasilien att något borde göras för att rädda den svältande befolkningen världen över.

Läs mer

EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget. Jörgen Hettne, Sieps

EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget. Jörgen Hettne, Sieps EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget Jörgen Hettne, Sieps Unionens yttre åtgärder EU-fördraget: Allmänna bestämmelser om unionens yttre

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Vad vill Moderaterna med EU

Vad vill Moderaterna med EU Vad vill Moderaterna med EU Förstärka Miljö och Fredsfrågan Underlätta för handel Bekämpa internationell brottslighet Varför skall jag som Eksjöbo intressera mig för EU och rösta i EU valet Våra exporterande

Läs mer

Globala värdekedjor. så påverkar de utrikeshandeln

Globala värdekedjor. så påverkar de utrikeshandeln Globala värdekedjor så påverkar de utrikeshandeln 1 GLOBALA VÄRDEKEDJOR 2 Innehåll Vad är globala värdekedjor? 4 Hur påverkas exportmåtten? 6 Vilken betydelse har tjänsteexporten? 8 Vilka konsekvenser

Läs mer

Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut?

Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut? Upptäck Samhälle Upptäck Samhälle är ett grundläromedel i samhällskunskap för årskurs 4-6 som utgår från de fem samhällsstrukturerna i Lgr 11. Författare är Göran Svanelid. Provlektion: Hur genomför man

Läs mer

Militära utgifter i en ny definition av bistånd

Militära utgifter i en ny definition av bistånd Militära utgifter i en ny definition av bistånd Text Carla da CosTA Bengtsson Research Göran Eklöf BILD RIYANA/People that matter Bistånd går i allt större utsträckning till konfliktdrabbade stater. Detta

Läs mer