1. Internationellt samarbete

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1. Internationellt samarbete"

Transkript

1

2 1. Internationellt samarbete Världens stater har blivit alltmer sammanflätade, inrikes- och utrikespolitiken glider ihop. Bakgrunden till denna förändringsprocess ligger bland annat i det ökade ekonomiska beroendet mellan länder och det organiserade samarbetet i olika internationella organisationer. Denna förändringsprocess studerar du i detta kapitel utifrån begrepp som globalisering, världshandelns utveckling, relationen mellan nord och syd. Globalisering Det finns ingen vedertagen definition av globalisering, men de flesta forskare verkar vara överens om att det handlar om en förändringsprocess snarare än ett tillstånd. Något blir mer globaliserat än vad det var tidigare. I grunden ligger uppfattningen att världens stater har blivit alltmer sammanflätade, mer ömsesidigt beroende av varandra, vilket betyder att vad som händer i en stat får konsekvenser för vad som händer i andra stater. Men vad är då globalisering mer konkret? En vanlig uppfattning är att det rör sig om relationer över statsgränserna, inom både offentlig och privat sektor. Det handlar alltså om gränsöverskridande verksamhet i både fysisk och intellektuell mening, om flödet av varor, tjänster, människor, kapital och idéer över statsgränserna. Mot den bakgrunden skulle en kortfattad definition av globalisering kunna vara: en intensifiering i global skala av de ekonomiska, kulturella och politiska förbindelserna över statsgränserna (Goldmann 1). Begreppet globalisering antyder ju också att det handlar om något som är världsomfattande, att hela världen ingår i ett enda stort nätverk. Många menar att det i själva verket enbart handlar om den rika världen Nordamerika, Europa och Ostasien står för över åttio procent av världshandeln. Denna orättvisa fördelning leder i sin tur till en debatt om bland annat vinnare och förlorare, en rättvisare världshandel och skuldavskrivning, för att bara nämna något. En annan fråga i sammanhanget är om globalisering är en ny företeelse eller inte. Enligt vissa bedömare var industrialiseringen i slutet av 1800-talet mer dramatisk än vad den är idag. Det stater skuldavskrivning Författaren och Studentlitteratur Internationellt samarbete

3 nya i dagens globalisering är dels informationsteknologin, vilken har krympt tid och rum, dels ett ökande antal internationella organisationer. Andra bedömare går steget längre och menar att det egentligen handlar om en myt. De menar att politiker skyller på globaliseringen som en slags naturkraft man inte kan komma åt utan bara anpassa sig till, vilket leder till passivitet och maktlöshet hos både beslutsfattare och vanliga medborgare. Vad händer då med staten och demokratin i framtiden? Det är en omtvistad fråga, där svaret rymmer en rad olika tolkningar av globaliseringens effekter. Optimisterna tror på en global spridning av demokrati och mänskliga rättigheter, ekonomisk utveckling och ökat välstånd, ökad fred och säkerhet. Pessimisterna däremot ser en minskad öppenhet, mindre insyn och möjlighet att påverka besluten, en avsaknad av dialog, kritik och debatt, utsugning och marginalisering av fattiga, suveräna stater som får ge vika för suveräna marknader. I samband med den ökade globaliseringen har det också vuxit fram ett politiskt motstånd. För att förstå det sammansatta begreppet globalisering bör du studera olika organisationer, grupper och andra aktörer som utifrån olika tolkningar debatterar globaliseringens effekter. Arbetsuppgifter 1. Globalisering på gott och ont. Globaliseringsbegreppet är svårgripbart, omtvistat och väcker en rad olika frågor. Därför kan det vara lämpligt att studera fenomenet utifrån två olika aspekter och ytterligheter: Globaliseringen som en positiv kraft. Globaliseringen som en negativ kraft. Välj en av dessa inriktningar och läs in er på de argument som förekommer i litteraturen och i debatten. Argumentationen och analysen kan ni redovisa på två sätt. Dels genom en kort skriftlig sammanfattning (tre sidor/grupp), dels i samband med ett seminarium där argumenten synas och diskuteras. För att ni i grupperna ska kunna argumentera för er ståndpunkt och framföra konstruktiv kritik gentemot motståndarnas argument, är det viktigt att ni är väl förberedda inför seminariet. 2. Amerikanisering eller inte? Coca-Cola, McDonald s och Halloween är bara tre av flera fenomen som sägs göra Sverige mer amerikaniserat. Är det så? Ser t.ex. McDonald s-konceptet likadant ut oberoende av var i världen vi äter vår hamburgare? Och hur är det med Halloween-firandet? Tar vi in kulturyttringar rakt av eller omformar vi dem till svenska förhållanden? Välj ett exempel och diskutera utifrån egna erfarenheter och med stöd av litteratur/artiklar hur en typisk amerikansk företeelse kan förändras när den tas över i ett annat land. 3. Globalisering i vardagen. När det talas om globalisering handlar det ofta om ökad rörlighet över nationsgränser för exempelvis varor, tjänster, kapital och information. Men begreppet används även i andra sammanhang och i diskussioner kring Internationellt samarbete Författaren och Studentlitteratur

4 Världshandeln Gränser är inte alltid så tydliga som de ser ut att vara. Världshandeln är ett av flera exempel på detta. Den globala ekonomin tar inte hänsyn till geografiska gränsdragningar mellan stater. Världens stater, främst de industrialiserade men alltmer även den tredje världens länder, är sammanflätade i ekonomiska band som gör det allt svårare att skilja mellan vad som är inrikes- och utrikespolitik. Beslut fattas på internationell nivå, exempelvis inom WTO och EU, vilket påverkar de enskilda staternas ekonomi och politiska handlingsutrymme. Hundratals miljarder dollar växlas varje dag mellan olika valutor som i sin tur söker sig till marknader där pengarna ger mest tillbaka. Den så kallade Asienkrisen (17) fick effekter även i andra delar av världen. Har staterna blivit maktlösa inför den osynliga marknadens makt? Varför internationell handel? Varför går du och handlar i affären? Varför tillverkar du inte själv det du behöver? Svaren på dessa frågor kretsar troligen kring att du anser dig behöva vissa saker och köper dem, eftersom det finns andra som tillverkar dem bättre än du själv. Inom internationell handel är förhållandet ungefär detsamma, ofta beskrivet genom de s.k. klassiska handelsteorierna (teorierna om absolut och komparativ/relativ fördel) som skapades på och 1800-talen. Klassiska handelsteorier brukar benämnas ekonomiska teorier, vilket naturligtvis leder tankarna till just ekonomi. Teorierna används för att visa att specialisering och handel ökar det totala välståndet. I korthet går handelsteorierna ut på att ett land har vissa fördelar av att producera vissa varor. Andra länder har andra fördelar som kan hänga samman med bland annat naturförhålolika företeelser. Fundera över hur globalisering mer konkret visar sig i vardagen. Kan exempelvis det ryggsäcksluffande världen runt som kallas backpacking, arbete i frivilligorganisationer och som au-pair vara exempel på globalisering i vardagen? I så fall, på vilket sätt? Vilken betydelse har framväxten av transportmedel, Internet, ålder, kön m.m. för känslan av ökade internationella kontakter? Detta är några exempel och frågor du/ni kan arbeta vidare med. Finns det andra exempel på globalisering i vardagen? Du kan välja olika sätt att arbeta med denna uppgift. Gör intervjuer, läs artiklar, sök på Internet etc. Redovisa dina/era tankegångar och resultat i form av en utställning eller som en muntlig/skriftlig rapport. Asienkrisen Författaren och Studentlitteratur Internationellt samarbete 11

5 landen (klimat, jordmån, råvaror) och/eller med nivån på exempelvis tekniska kunskaper. Ett lands fördelar ger lägre kostnader och mer produkter för arbetsinsatsen, högre produktivitet, inom en viss typ av produktion, jämfört med andra konkurrerande länder. Enligt handelsteorierna bör dessa länder specialisera sig på produktion inom de områden där de har fördelar, exportera sina överskott och köpa sådant utifrån som de har sämre förutsättningar för att själva producera. Helt enkelt göra vad man är bra på och sedan handla med andra som är bättre på andra saker. Om alla gör på samma sätt leder detta till ökat välstånd för alla. Så långt handelsteorierna, som även förutsätter frihandel mellan stater. I sin enklaste form kan teorin verka trivial olika länder utnyttjar sina tillgångar maximalt och gör vad man är bäst på. Kort och gott. Tidigare i historien skulle exempelvis England specialisera sig på ylletillverkning och Portugal på vinproduktion. Men det handlar inte bara om att utnyttja den ojämna fördelningen i staters olika naturtillgångar. Enligt de klassiska handelsteorierna bör till exempel rika länder specialisera sig på kapitalintensiv produktion, medan fattiga länder bör ägna sig åt arbetsintensiv produktion. Ofta utgår de klassiska handelsteorierna från idealtillstånd, vilket betyder att de inte alltid speglar den faktiska verkligheten. Världen ser idag inte ut som då teorierna skapades. Världshandeln äger inte rum mellan länder med väldigt olika förutsättningar, utan mellan i-länder med likartade produktionsförutsättningar. Väst står för över 70% av den totala världshandeln och över hälften av denna sker inom västblocket. Västeuropa importerar endast 7 8 % av varor utifrån den egna regionen. Sverige handlar lika mycket med Norge som med hela Asien. Flertalet i-länder utnyttjar också sina fördelar för att inte tappa sitt ekonomiska och tekniska försprång gentemot resten av världen. Strukturomvandling Precis som alla andra teorier speglar de klassiska handelsteorierna på sätt och vis sin tid. När dessa teorier skapades var rörligheten mellan länder av varor, tjänster och människor betydligt mindre än idag. Vad man då tog för givet var att tillvaron med sina fördelar var beständig och förutsatte att arbete och kapital var orörliga mellan länder. Så är det inte idag. Utveckling, dynamik och förändrade villkor förknippas numera med internationell handel och var i världen produktionen äger rum. Förändring är också något som drabbar enskilda produkter eller varutyper, som tekniken i mer allmän bemärkelse. Ett tekniskt genombrott skapas ofta 12 Internationellt samarbete Författaren och Studentlitteratur

6 för att tillfredsställa ett behov av något. Detta leder till nya varor, men även till ny kunskap och en marknad uppstår för de nya produkterna. I början är priskänsligheten ofta liten. När efterfrågan ökar, tekniken sprids och varan blir mer allmän, blir priset däremot viktigt för att kunna konkurrera. Produktionen får en viss form standardiseras och förenklas. Efter hand mättas marknaden och nya behov och produkter ser dagens ljus. Efterfrågan sjunker och kraven på ännu billigare produktion ökar. Till slut är varan gammalmodig och efterfrågan upphör helt eller delvis. I denna beskrivning liknar det nästan ett kretslopp. Resonemanget speglar också vad som brukar beskrivas i s.k. produktlivscykelteorier. Man talar om att teknik och produkter genomgår livscykler. Tekniken eller varan föds, lever och dör. I en tid med stor och ökande rörlighet för kapital, kunskap, varor och arbetskraft kan produktlivscykelteorier förklara var någonstans, bl.a. i vilket land och i vilken del av landet, man placerar företag och industrier. Även om teorin är användbar för att analysera förändringar inom enskilda länder, har den nog fått mest uppmärksamhet vad gäller den globala nivån av teorin och en delvis ny syn på u-ländernas möjligheter att moderniseras. Tekniskt kunnande utvecklas språngvis och olika produkters livslängd varierar. Ett sätt av beskriva hur produktionen förändras och förs över från i-land till u-land är att schematiskt dela in produktionens strukturomvandling i fyra faser: 1) introduktionsfas, 2) tillväxtfas, 3) mognadsfas och 4) avvecklingsfas. Det är dock viktigt att betona att den teoretiska modellen inte avspeglar verkligheten utan är ett redskap för att framhäva vissa aspekter och tendenser. Detta för att bättre kunna analysera och förstå komplicerade sammanhang. Volym Produktlivscykelns olika faser. marknaden T M I A Tid Produktlivscykelns olika faser. Figuren beskriver produktionens strukturomvandling från i-land till u-land. Författaren och Studentlitteratur Internationellt samarbete 13

7 monopol 1) Introduktionsfasen När en ny produkt introduceras på marknaden har producenten en monopolsituation och efterfrågan är ganska okänslig för prisförändringar. Inledningsvis är produktionen vanligen småskalig och den har ett begränsat utrymme på marknaden. Men branschen kännetecknas av en snabb produktutveckling och för att behålla sitt försprång gentemot konkurrenter är producenten beroende av kvalificerad arbetskraft. Denna finner han vanligen i ekonomiska kärnområden, det vill säga i-länder med marknader, informationstäthet, forskningsanknytning och höga löner. 2) Tillväxtfasen I tillväxtfasen har marknaden vidgats och ger nu plats för konkurrenter. Allt fler människor behärskar den nya tekniken. Produkter och produktionsteknik standardiseras och priset får en allt större betydelse. Produktionen blir mer storskalig och kräver stora kapitalinvesteringar Även i detta skede sker ofta produktionen i de ovan nämnda kärnområdena med kvalificerad arbetskraft, men närheten till marknaden blir viktigare än under introduktionsfasen. 3) Mognadsfasen I mognadsfasen hårdnar konkurrensen ytterligare både från producenter av andra likartade varor och från nya, mer avancerade varor. Produkten får allt svårare att hävda sig på marknaden och kostnadsjakten blir ännu viktigare. Priset och varumärket blir de främsta konkurrensmedlen. Uppköp av eller samgående med konkurrenter är andra sätt att minska konkurrensen. Standardiseringen har nu drivits så långt att produktionen kan ske med arbetskraft som inte är specialutbildad. Men denna finns vanligen inte där industrierna ursprungligen uppfördes. Därför flyttar produktionen ofta till låglöneländer under produktens mognadsfas. De anställda som arbetar med lednings-, försäljnings- och marknadsföring finns däremot ofta kvar i de kontakt- och informationstäta kärnområdena. 4) Avvecklingsfasen Under produktens avvecklingsfas läggs produktionen ner. Varan har blivit gammalmodig och motsvarar inte längre tidens krav. Den har nu ersatts på marknaden av en eller flera nya produkter eller ersättningar för den. Glödlampan ersätter fotogenlampan och cd-skivan ersätter grammofonskivan, för att ta två exempel. Ett annat fenomen i detta sammanhang är vad som kallas utfasningen av industrier från centrum till periferi. Enligt denna teori 14 Internationellt samarbete Författaren och Studentlitteratur

8 sker nyskapandet i i-länderna, den globala ekonomins centrum, eller i vissa avancerade kärnområden inom dessa. Därifrån exporteras utvecklade produkter till de mindre utvecklade länderna som anses vara världens periferi. Från u- till i-land? Det anses bland nationalekonomer att det är i-ländernas kunskapsintensiva produktion som är motorn i världsekonomin. I den globala ekonomins kärnområden sker en ständig utslagning av gamla branscher och produkter och kravet på förnyelse är ständigt närvarande. Arbetskraft och kapital flyttar till nya branscher samtidigt som enklare produktion flyttar därifrån. Det globala ekonomiska systemet innehåller alltså vissa inneboende spridningsmekanismer, vilka kan komma tredje världen tillgodo. Alla u-länder är dock inte lika gynnade. Deras förmåga att dra nytta av i-ländernas tekniska kunnande och investeringsvilja beror bland annat på landets tillgångar och på exempelvis historiska, kulturella, politiska omständigheter. Systemet bygger också i hög grad på att periferin framöver kan exportera billigt till centrum. Fattigdomen tycks därmed i många fall förbli ett av periferins främsta konkurrensmedel. Makten över de transnationella företagen ligger kvar i centrum och det är där som investeringarna i forskning och utveckling sker. Den allt starkare betoningen av att det västerländska samhället också måste vara ett kunskapssamhälle visar bl.a. att den inbördes konkurrensen inom västvärlden hårdnat. Det visar också hur angelägna västvärldens makthavare är om att bevara sina fördelar gentemot resten av världen. Många menar till exempel att framväxten av EU, med öppna marknader inåt och gemensamma tullmurar utåt, är ett exempel på detta. Produktlivscykelteorin kan alltså användas för att analysera och förklara vissa delar av produktionens strukturomvandling. Men samtidigt måste man fråga sig hur omfattande den globala strukturomvandlingen är. De s.k. mirakelländerna, de ostasiatiska NIC-länderna Taiwan, Sydkorea, Hongkong (som sedan 17 åter tillhör Kina) och Singapore är inte bara få till antalet, de är också rumsligt begränsade. Världsbanken visade i slutet av 180- talet att endast 3,7 % av konsumtionen av industrivaror i Japan, EU och Nordamerika utgjordes av import från u-länderna, trots det asiatiska undret. Modeller är som sagt inte verkligheten. Det är stor skillnad mellan varaktigheten hos olika produkters livscykler, för att ta ett exempel. Inte alla produkter eller produktionsprocesser hamnar i tredje tredje världen transnationella företag Författaren och Studentlitteratur Internationellt samarbete 1

9 världen, även om vissa gör det. Men, återigen, rätt använda kan modeller bidra till att göra komplicerade skeenden överblickbara och lättare att förstå. Från merkantilism till frihandel merkantilism protektionism frihandel Den internationella handeln har präglats av de merkantilistiska idéerna som rådde i Europa från medeltiden fram till 1800-talets början. I detta system var utrikeshandeln och den inhemska förädlingsindustrin viktigast för ett lands ekonomiska utveckling. Statens uppgift var att på olika sätt stödja dessa sektorer, därmed var även politiken överordnad ekonomin. De europeiska staterna förde en protektionistisk politik (en politik bestående av olika handelshinder) som tullar och importkvoter för att skydda den egna industrin från konkurrens av utländska konkurrenter. Storbritannien var den tidens stora hegemon (dominerande stormakt) som genom sin tidiga industrialisering gav landet ett inflytande som kom att ligga till grund för 1800-talets internationella ekonomiska och politiska struktur. Industrialiseringen innebar också att man måste få avsättning för en stor produktion av industrivaror ute i världen, vilket delvis förklarar att Storbritannien under senare delen av 1800-talet ville ha frihandel. En sänkning av tullarna ägde rum i Europa, bland annat genom Storbritanniens handelsavtal med Frankrike och senare även med andra länder. USA var under hela denna period protektionistiskt. I slutet av 1800-talet ökade tullarna åter i Europa och USA. Europeiska stater ville bland annat skydda sitt jordbruk från konkurrerande import från andra delar av världen. Efter andra världskriget (13 14) förändrades världsbilden igen. Stora delar av världen låg i ruiner och USA stod för den ekonomiska makten. Denna makt var även viktig för att skapa USA:s militära och politiska dominans efter andra världskriget. En av de första åtgärderna blev Marshallhjälpen, vilken bidrog till Västeuropas återuppbyggnad. Samtidigt gynnade det USA:s egenintresse i form av en stärkt ekonomi och sammanhållning i väst gentemot öst, allt i det kalla krigets mönster. IMF Världsbanken Två andra faktorer i sammanhanget var skapandet av ett internationellt valutasystem (Bretton Woods-avtalet, 144) och ett system för internationell handel (GATT, 147). Bretton Woods- (platsen i USA där avtalet undertecknades) avtalet innebar att man enades om att upprätta en internationell valutafond (IMF) för att stabilisera växelkurserna och Världsbanken (IBRD) för långsiktig finansiering av återuppbyggnads- och utvecklingsprojekt. Syftet var att skapa förutsättningar för ekonomisk återuppbyggnad efter kriget och att lägga grunden för ett internationellt ekonomiskt utbyte 16 Internationellt samarbete Författaren och Studentlitteratur

10 baserat på frihandel. Systemet byggde på att den amerikanska dollarn blev världsvalutan. USA:s regering garanterade att när som helst lösa in dollarn till ett fast värde i guld. Övriga valutor gavs ett fast pris (växelkurs) uttryckt i dollar. Bretton Woodssystemet dominerades av Nordamerika och Västeuropa och makten koncentrerades således till ett litet antal stater, som hade gemensamma intressen och en dominerande makt som var villig och kapabel att åta sig ledarrollen (USA). I slutet av 160-talet sviktade förtroendet för dollarn, bland annat beroende på stora underskott i USA:s betalningsbalans och en ökad konkurrens om ekonomisk överlägsenhet från Japan och Västtyskland. 171 upphörde Bretton Woods-systemet och från 173 flyter valutorna fritt gentemot varandra. Ledstjärnan för frihandeln blev det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT). Man hade frihandel som målsättning, där medlemmarnas fördelar kunde utnyttjas. Den radikala förändringen av det internationella handelssystemet efter andra världskriget medförde en märkbar ökad frihet i världshandelns volym. Från andra världskrigets slut sänktes tullarna inom GATT från en genomsnittsnivå på 40 % till omkring 4 % idag. Perioden kännetecknas också av en mycket hög tillväxt i världsekonomin. betalningsbalans GATT Genomsnittlig tullnivå Index för handelsvolym/ för industrivaror i procent 10 = Tullar och global handel GATT skapas Före Efter Efter Efter Kennedy- Kennedy- Tokyo- Uruguayrundan rundan rundan rundan Tullar och global handel. Författaren och Studentlitteratur Internationellt samarbete 17

11 Mot protektionism och regionalism Det fria handelssystemet som växte fram under efterkrigstiden, hade runt 170 passerat sina glansdagar. Nya handelshinder och handelspolitiska konflikter ökade i omfattning. För första gången under efterkrigstiden ökade nu handelsrestriktionerna mer än handelsfriheten. OPEC embargo lågkonjunktur monetärt system regionalism När OPEC-länderna vid samma tidpunkt minskade oljeproduktionen med en fjärdedel och införde ett totalt oljeembargo mot bland annat USA för deras militära stöd till Israel, rycktes grunden bort för USA:s ekonomiska och politiska ledarskap. Även det politiska förtroendet för USA sviktade betänkligt genom inblandningen i Vietnamkriget (17 17). Mellan 173 och 17 tiodubblade OPEC-länderna oljepriserna, vilket ledde till en lågkonjunktur i framförallt det oljeberoende väst, men även oljeimporterande u-länder drabbades mycket hårt. Lågkonjunkturen medförde även att staterna började se om sitt eget hus, minskade sitt oljeberoende och började föra en mer protektionistisk handelspolitik. Det internationella ekonomiska systemet hade alltså börjat knaka i fogarna. Det monetära systemet hade brutit samman och staterna började upprätta handelshinder, vilket händer vid svag ekonomi, hög arbetslösheten och underskott i handelsbalansen. Utvecklingen på 180-talet och början av 10-talet gick mot en ökad protektionism och regionalism. Detta berodde bland annat på att det inte fanns någon dominerande ekonomisk makt som ensam kunde bygga upp och stötta ett frihandelssystem. Även nya aktörer, som NIC-länderna, har bidragit till denna utveckling genom att ha varit ett slags fripassagerare i GATT. Man plagierade i-ländernas produkter, framställde dem till lägre priser, sålde varorna på världsmarknaden och drog således nytta av tullsänkningarna utan att själva bidra. Detta ledde till att de drabbade länderna upprättade handelshinder gentemot NIC-länderna. Idag tycks det handelspolitiska klimatet vara på väg mot en regionalisering av den internationella handeln. Ett exempel på detta är EU:s inre marknad. Men även andra delar av världen visar tecken på en regionaliserad handel. Det nordamerikanska frihandelsområdet North American Free Trade Agreement (NAFTA) har inlett formella förhandlingar om ett all-amerikanskt frihandelsavtal med tullunionen Mercado Commun del Sur (MERCOSUR), även kallad Söderns gemensamma marknad. Förhandlingarnas mål är att till år 200 skapa världens största sammanhängande frihandelsområde, Free Trade of the Americas (FTAA), mellan Alaska och Kap Horn med över 800 miljoner invånare. Länderna 18 Internationellt samarbete Författaren och Studentlitteratur

12 vid Stilla havet samarbetar främst genom Asia-Pacific Economic Cooperation (APEC) och Association of South East Asian Nations (ASEAN). Syftet är bland annat att främja den ekonomiska utvecklingen inom området. Den afrikanska kontinentens mest utvecklade samarbetsorgan är Southern African Development Community (SADC), som innefattar 14 stater söder om Sahara. Alla dessa samarbetsformer kan ses som initiativ till en ökad global handel, men även som ett tecken på regionalisering frihandel inåt och protektionism utåt. Ökat ömsesidigt beroende Den ökande frihandeln under främst 10- och 160-talen har legat till grund för många förändringar. Tidigare var militär styrka lika med politisk makt. Idag är detta inte lika självklart, styrkan är framför allt av ekonomisk natur. Frihandeln har givetvis också inneburit en kraftigt utökad handel mellan stater, vilket binder dem samman i ömsesidiga beroendeförhållanden. Sambandet mellan ekonomi och politik blir allt tydligare. Dessutom har andra flöden ökat, som människor och kommunikation av olika slag. Detta växande beroende har även lett till nya aktörer på den internationella arenan: internationella organisationer, främst då icke-statliga organisationer (NGO) av ekonomisk art. Politisk styrka och politisk makt är idag framförallt av ekonomisk natur. Ökad internationell handel har inneburit ömsesidiga beroendeförhållanden mellan stater. NGO Genom uppbyggnaden av nätverken har även forskningsinriktningen inom internationell politik förskjutits. Från de säkerhetspolitiska frågorna med stater som de enda viktiga aktörerna, till alternativa synsätt där ekonomiska och ekologiska frågor, internationella organisationer, multinationella och transnationella företag och människor i nyckelpositioner hamnar i fokus. Privata företag med verksamhet i mer än en stat, det vill säga multinationella och transnationella företag, tillhör också de aktörer som har fått ett allt större inflytande inom den globala ekonomin och därmed också i den internationella politiken. Författaren och Studentlitteratur Internationellt samarbete 1

13 Arbetsuppgifter 1. En rättvis världshandel? Läs och recensera en aktuell debattbok, exempelvis kritiska som Globaliseringsfällan, No Logo, WTO bakom fasaden och Det globala kasinot, eller förespråkare som Globalisering under attack, Valser om arbetets slut och Till världskapitalismens försvar. Har boken många sidor kan ni dela upp kapitlen inbördes i gruppen. Läs, diskutera och motivera dina synpunkter. Vad handlar boken om? Vad tycker du om den? Hur har recensenterna tagit emot boken (se t.ex. Artikelsök) överensstämmer dessa uppfattningar med din egen? 2. Tobinskatten. I debatten kring en rättvisare världshandel nämns ofta Tobinskatten. Vad är det? Varifrån kommer namnet? Dela in er i två grupper. Inled med en sammanfattning av innebörden i denna idé. Därefter börjar ni argumentera för era ståndpunkter. Medan den ena gruppen samlar in argument som talar för en Tobinskatt, letar den andra efter argument som talar emot denna skatt. Redovisa i tvärgrupper. 3. Varumärket ersätter varan? Varumärken som Coca-Cola, Pepsi, Benetton, McDonald s, Nike och Disney blir alltmer synliga i vår tillvaro, vilket bland annat journalisten Naomi Klein diskuterar i boken No Logo. Hur skapas ett varumärke? Handlar det bara om att lansera en särskild produkt? Välj ett välkänt varumärke och beskriv historien bakom fenomenet. Fundera över marknadsföringen och vilka värden man vill ska förknippas med just detta märke. Värden kan här vara exempelvis ekonomisk framgång, ha koll på läget eller symbolen för en livsstil/filosofi. Nord Syd kalla kriget Studier i internationell politik har tidigare främst intresserat sig för relationerna mellan öst och väst samt den militära maktkampen mellan USA och Sovjetunionen. Nu när kalla kriget är slut riktas stor del av uppmärksamheten mot relationerna mellan nord och syd och de ekonomiska relationerna. Viktigt att tänka på är att man i diskussionerna om skillnaden mellan rika och fattiga länder oftast tar utgångspunkt i den ekonomiska utvecklingen. Man utgår från välfärdsstater av västerländsk typ, använder samma modell på u-länderna, ser att fattiga länder ligger efter de rika men kan i bästa fall utvecklas och nå det västerländska idealet. Denna snäva syn på utveckling har under senare tid ifrågasatts och ersatts av en mer nyanserad bild. Numera betonas synen på utveckling mer som ett mångdimensionellt fenomen, där ekonomisk tillväxt bara är en viktig del. Andra viktiga faktorer är exempelvis demokrati, mänskliga rättigheter och social rättvisa. 20 Internationellt samarbete Författaren och Studentlitteratur

14 Ojämn fördelning Nord syd syftar på ländernas geografiska läge, liksom förhållandet mellan rika och fattiga länder. De rika länderna finns på norra halvklotet och de fattiga i söder, med undantag av främst Australien och Nya Zeeland. Ofta används benämningen nord sydkonflikten, vilket handlar om den ojämna fördelningen av makt och resurser mellan rika och fattiga stater. Nord syd kallas även första världen och tredje världen, ibland som i-land respektive u-land. Första världen avser västmakterna, andra världen östra delen av Europa och länderna öster därom (främst Ryssland) och tredje världen de fattiga länderna. En annan förklaring hänger samman med koloniernas frigörelse och det kalla kriget mellan öst- och västblocket. Bägge parterna försökte få med de nya staterna i sina respektive block, men många ville inte välja sida. Istället uppstod 1 ett tredje alternativ, den alliansfria rörelsen. Denna bestod av framförallt afrikanska och asiatiska stater som ville vara neutrala till de två dominerande blocken. Med detta uppstod en ny politisk inriktning i världen, den tredje världen. Vanligtvis använder man sig av begreppen i-land och u-land. I står här för industrialiserat och u-land kan stå för underutvecklat land, utvecklingsbart, utvecklingsland eller utsuget land. Utmärkande för ett u-land är; att merparten av befolkningen är sysselsatt inom jordbruket, där arbetet oftast utförs för hand eller med hjälp av enkla redskap; att industrin och penningekonomin oftast omfattar en mindre del av landets verksamhet; att inkomsten är låg, BNP per invånare/år är ofta inte mer än kr (jämför detta med Sverige där siffran är cirka kr); att en stor del av befolkningen därmed lever på en levnadsnivå nära existensminimum; att man har bristfälliga transporter, kommunikationer och annan infrastruktur; att befolkningstillväxten är hög och medellivslängden låg; att analfabetismen är hög (ungefär en miljard vuxna kan varken läsa eller skriva); att barnarbete är vanligt; att hälsotillståndet är dåligt (30 40 miljoner människor dör varje år av svält och undernäring, av dessa är ungefär hälften barn); att skillnaderna i inkomster och rikedom är stora inom landet. Rika och fattiga länder Vilka länder räknas då som u-länder? De som brukar räknas dit är samtliga länder i Afrika, Asien, Oceanien och Latinamerika, förutom Japan, Sydafrika, Australien och Nya Zeeland. Till undantagen kan även räknas NIC-länderna (Newly Industrializing Countries) i Sydostasien, beroende på att dessa länder intar en mellanställning mellan i- och u-land. U-länderna har gemensamma intressen gentemot i-länderna. Skillnader finns mellan i- och u-länder, alliansfria rörelsen BNP existensminimum infrastruktur Författaren och Studentlitteratur Internationellt samarbete 21

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Internationell Ekonomi. Lektion 4

Internationell Ekonomi. Lektion 4 Internationell Ekonomi Lektion 4 Varför uppstår internationell handel? Är det inte bättre att behålla allt man producerar inom landet istället för att exportera? Att vi i Sverige importerar olja och apelsiner

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Handelshinder När varor säljs till ett land från ett annat utan att staten tar ut tull eller försvårar handeln så råder frihandel Motsatsen kallas protektionism Protektionism Med

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Ekonomiskt kretslopp

Ekonomiskt kretslopp Samhällets ekonomi Ekonomiskt kretslopp Pengar, varor och tjänster flödar genom samhället Enkel förklaringsmodell (så här såg det ut innan banker och den offentliga sektorn dök upp): Större förklaringsmodell

Läs mer

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen I en period av stora förändringar och osäkerhet är det den absolut sämsta tiden för afrikanska regeringar att skriva på bindande avtal som minskar rätten att själva bestämma över sin ekonomiska utveckling

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Den internationella valutamarknaden är ett nätverk av banker, mäklare och valutahandlare runt om i världen Viktigaste marknaderna finns i London, New York, Zürich, Frankfurt, Tokyo,

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Handelsstudie Island

Handelsstudie Island Handelsstudie Island Juni 2013 Andreas Thörnroos 2013-06-05 Sammanfattning Handelns utveckling totalt Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och handeln har en avgörande betydelse för svensk

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

Vad ungdomar bör veta om. Henrik Isakson, enhetsråd

Vad ungdomar bör veta om. Henrik Isakson, enhetsråd Vad ungdomar bör veta om handelspolitik Henrik Isakson, enhetsråd Tanke bakom workshopen 1. Den öppna handelspolitikens för och nackdelar 2. Hur fungerar WTO? 3. Hur ser frihandelsavtalen ut? 4. Hur fungerar

Läs mer

Frihet i Iran genom svensk export?

Frihet i Iran genom svensk export? Av Emilie Eriksson Frihet i Iran genom svensk export? För att Iran skall kunna nå frihet behöver många omständigheter förändras. Yttrandefriheten måste stärkas och ledarna väljas på demokratisk grund.

Läs mer

Kalla kriget 1945-1991

Kalla kriget 1945-1991 Kalla kriget 1945-1991 Sovjetunionen vs. USA Kampen om världsherraväldet Kalla kriget 1 Varför kallas det Kalla Kriget? Kallt krig för att det aldrig blev riktigt hett det blev inte direkt krig, väpnade

Läs mer

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD?

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD? Rapport från Svensk Handel HAR FRIHANDELS- Johan Norberg Paula Werenfels Röttorp HAR FRIHANDELS- september 2000 SVENSK HANDEL 1 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 5 Positiva till frihandel 6 U-landsfrågan 7

Läs mer

Internationalisering i samhällsvetenskaperna Ekonomiska aspekter på globalisering

Internationalisering i samhällsvetenskaperna Ekonomiska aspekter på globalisering Internationalisering i samhällsvetenskaperna Ekonomiska aspekter på globalisering 1 Globalisering och ekonomisk utveckling bakgrund, innebörd, konsekvenser 2 Fattiga och rika 3 Sverige i en globaliserad

Läs mer

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER FN har som mål att halvera fattigdomen i världen till år 2015. Det innebär att hundratals miljoner människor får ett rikare liv. BÄTTRE HÄLSA GÖR VÄRLDEN

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD

Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD FAKTA: ILO Ett självständigt fackorgan inom FN. ILO:s mål är att främja social rättvisa och humana arbetsvillkor. Det sker bland

Läs mer

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2 1 Samhällsekonomi Strävansmål: Du skall efter kursen ha kunskaper om hur beslut om ekonomi kan påverka dig, det svenska samhället och i förlängningen resten av världen Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4 Bedömningsmatris

Läs mer

7,5 högskolepoäng. Internationell Ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen SIE01A Nationalekonomi 1-30 hp, omtentamen

7,5 högskolepoäng. Internationell Ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen SIE01A Nationalekonomi 1-30 hp, omtentamen Internationell Ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 28/8 2014 Tid: 14:00 19:00 Hjälpmedel: Miniräknare, linjal,

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet

Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet Sammanfattande skrift av utredningen The relationship between international trade and foreign direct investments. Kommerskollegium Kommerskollegium

Läs mer

Kriget som USA kan förlora

Kriget som USA kan förlora Skymning för Pax Americana? Kriget som USA kan förlora USA har för mycket att förlora i en öppen konflikt med Kina. Därför är det troligt att en pragmatisk inställning uppbackad av en fortsatt stark militär

Läs mer

Lena Johansson Generaldirektör 2012-10-22

Lena Johansson Generaldirektör 2012-10-22 Lena Johansson Generaldirektör 2012-10-22 Kommerskollegium Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik Vår främsta uppgift är att på olika sätt förbättra möjligheterna för internationell handel

Läs mer

INTRODUKTION TILL KURSEN. Makroekonomi

INTRODUKTION TILL KURSEN. Makroekonomi INTRODUKTION TILL KURSEN ROB HART Makroekonomi I makroekonomi studerar vi ekonomisk aktivitet inom systemet i sin helhet; företeelser som tillväxt, inflation och arbetslöshet analyseras,

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

Introduktionstext till tipspromenaden

Introduktionstext till tipspromenaden Introduktionstext till tipspromenaden 1,2 miljarder människor lever i dag i extrem fattigdom. Världens ledare i FN har beslutat om en handlingsplan för att utrota fattigdomen. Denna handlingsplan består

Läs mer

Att resa ett utbyte av erfarenheter

Att resa ett utbyte av erfarenheter Att resa ett utbyte av erfarenheter Hej! Du fick igår i uppdrag av Sveriges kung och drottning att föra världen samman genom en resa som du och dina gruppkamrater ska ta er för de närmaste veckorna. Detta

Läs mer

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi?

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi? Vad är ekonomi? 1 Vi har bara en jord. Dess resurser är begränsade. Ekonomi är hushållning av begränsade resurser. pengar, arbetskraft, miljö, råvaror, energi Vad ska produceras? Vad ska vi lägga vår energi

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

Internationellt program

Internationellt program Internationellt program 2011 Ämnespolitiskt program antaget av Centerstudenters förbundsstämma 21-21 maj 2011, Örebro. Programmet redogör för Centerstudenters syn på vad som skapar en globalt hållbar värld

Läs mer

Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998)

Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998) 1 Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Guatemala: x 1,75 Angola: x 4 Peru: x 5 Indien: x 7 Indonesien: x 14,8 Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998)

Läs mer

Telemeddelande (A) Sid. 1(5) Mnr PEKI/20061124-1 2006-11-24. Peking. Sara Dahlsten. UD-ASO Dnr 166

Telemeddelande (A) Sid. 1(5) Mnr PEKI/20061124-1 2006-11-24. Peking. Sara Dahlsten. UD-ASO Dnr 166 Telemeddelande (A) Sid. 1(5) Mnr PEKI/20061124-1 2006-11-24 Peking Sara Dahlsten UD-ASO Dnr 166 Kinas valutapolitik några argument för och emot kraven på flexibel växelkurs eller omfattande revalvering

Läs mer

Kina från ett handels- och affärsperspektiv

Kina från ett handels- och affärsperspektiv Kina från ett handels- och affärsperspektiv S v e r i g e s G e n e r a l k o n s u l a t, K a n t o n ULF SÖRMARK Sveriges närvaro i Kina Ambassaden Peking Generalkonsulatet Shanghai Generalkonsulatet

Läs mer

Alla barn till skolan Schools for Africa

Alla barn till skolan Schools for Africa Alla barn till skolan Schools for Africa Lågstadium Printa ut de här anteckningarna skiljt. Du kan inte läsa dem från skärmen under diaförevisningen! Instruktioner F5 = börja diaförevisning = gå framåt

Läs mer

Aktivitetstips. Drömlandet

Aktivitetstips. Drömlandet Aktivitetstips Drömlandet Drömlandet är ett rollspel. Deltagarna får en uppgift men förutsättningarna förändrar sig efter vägen och övningen blir en annan. Övningen inleder med att ta upp svårigheten med

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Hur är det att leva i ett fattigt land? Hur ska fattiga länder kunna bli rika? Hur kommer jorden att se ut i

Läs mer

Globaliseringen och den nordiska (svenska) arbetsmarkaden. Lars Calmfors Universitetet i Oslo, 23/1-07

Globaliseringen och den nordiska (svenska) arbetsmarkaden. Lars Calmfors Universitetet i Oslo, 23/1-07 Globaliseringen och den nordiska (svenska) arbetsmarkaden Lars Calmfors Universitetet i Oslo, 23/1-07 Innehåll 1. Mekanismer 2. Vad har hänt? 3. Möjliga arbetsmarknadseffekter 4. Möjlig ekonomisk politik

Läs mer

Ekonomiska basfakta 2014-03-11

Ekonomiska basfakta 2014-03-11 Ekonomisk rapport Qatar Ekonomiska basfakta Valuta: Qatarisk Riyal (QAR) BNP per capita: Cirka 102 000 USD (2013) Export: Cirka 127 miljarder USD (2013) Främsta exportvara: Naturgas, råolja Största exportpartners:

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

Varför migrerar människor?

Varför migrerar människor? Migration Begrepp: Migration är att flytta mellan olika platser = geografisk rörlighet. Regional migration är när människor flyttar mellan platser inom en region - till exempel från Tierp till Uppsala.

Läs mer

Bedömare som i dag vill fördela "skulden" för krisen mellan olika aktörer bör därför inte glömma bort de utländska långivarnas missbedömningar.

Bedömare som i dag vill fördela skulden för krisen mellan olika aktörer bör därför inte glömma bort de utländska långivarnas missbedömningar. DN DEBATT: "Domedagsprofetiorna kommer för tidigt". Assar Lindbeck och Dan Lindbeck analyserar den asiatiska finanskrisen: Västländernas skuld får inte glömmas bort. Asiatiska företag och banker har underskattat

Läs mer

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström Is there some action a government of India could take that would lead the Indian economy to grow like Indonesia s or Egypt s? If so, what, exactly? If not, what is it about the nature of India that makes

Läs mer

Studie- och aktivitetshandledning. Billig mat en dyr affär

Studie- och aktivitetshandledning. Billig mat en dyr affär Studie- och aktivitetshandledning Billig mat en dyr affär Billig mat en dyr affär Studie- och aktivitetshandledning Svenska matproducenter måste börja skärpa sig. Om svensk mat ska försvara sin plats i

Läs mer

Övningar och diskussionsuppgifter om EU. ett material från Ekonomifakta

Övningar och diskussionsuppgifter om EU. ett material från Ekonomifakta Övningar och diskussionsuppgifter om EU ett material från Ekonomifakta Vi har pratat lite om riksdagsvalet och debatterat för olika partier i skolan så det är jag lite insatt i, men inte i kyrkovalet eller

Läs mer

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Flexibilitet, snabbhet och kompetens är företagens viktigaste framgångsfaktorer i framtiden. Den globala konkurrensen mellan företagen hårdnar.

Läs mer

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 I JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 TRAFFICKING Trafficking, den tredje största organiserade brottsligheten i världen. Det är fruktansvärt att människohandel förekommer 2013. Allvarliga brott

Läs mer

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet:

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: o Stor industriell expansion i slutet 1900talet. USA hade passerat både GB och Tyskland. Världskriget hade betytt ett enormt uppsving.

Läs mer

Transnationella företag. 10 världsberömda varumärken Vilka var det?

Transnationella företag. 10 världsberömda varumärken Vilka var det? Transnationella företag 10 världsberömda varumärken Vilka var det? Definition Ett multinationellt företag(mnf): som äger eller kontrollerar produktion eller tjänster i minst två länder. Ett transnationellt

Läs mer

Anförande på konferensen Samverkan Skola Arbetsliv i Västerås

Anförande på konferensen Samverkan Skola Arbetsliv i Västerås Timbro 2005-03-14 Johnny Munkhammar Anförande på konferensen Samverkan Skola Arbetsliv i Västerås Världen jäktar fram och den närmar sig slutet. Ärkebiskopen Wulfstan, år 1014 i York. Idag, 991 år senare,

Läs mer

Värderingsövning. Handelsspelet - spelet om världsmarknaden

Värderingsövning. Handelsspelet - spelet om världsmarknaden Värderingsövning Handelsspelet - spelet om världsmarknaden I den här övningen får deltagarna prova på hur det är att verka i en (förenklad) modell av världsmarknaden. Det börjar som en tävling mellan olika

Läs mer

GMO på världsmarknaden

GMO på världsmarknaden GMO på världsmarknaden En marknadsöversikt för genetiskt modifierade organismer, GMO en kortversion USA, Argentina, Brasilien, Kanada, Kina, Indien, Paraguay och Sydafrika är de länder som producerar mest

Läs mer

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda Lite om andra världskriget Fascismen Förhärligar staten Fursten, ledaren, eliten, handlingskraften Känslans kraft gentemot förnuftet Ojämlikhet Kollektivet gentemot individen Arbetarklass mot aristokrati

Läs mer

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Så handlar vi på nätet 2011 Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser... 3 1. Inledning... 5 2. E-handelsföretag på en global marknad... 6

Läs mer

Fredagsakademin 22/2-08, kl 14-16 på Regionförbundet Örebro.

Fredagsakademin 22/2-08, kl 14-16 på Regionförbundet Örebro. Dokumentation av seminarium Fredagsakademin 22/2-08, kl 14-16 på Regionförbundet Örebro. Dokumentatör: Fredrik Högberg, enheten för kommunikation och regional utveckling Regionförbundet Örebro Tema: Ungdomar,

Läs mer

Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan)

Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan) Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan) s. 26: Världshandeln per produkt och region 1960 2009 2 s. 29: Världsekonomins topp-20 år 2009 3 s. 35: Sveriges export/import 2010 4 s. 37: Topp-tio

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Frågor och svar om TTIP

Frågor och svar om TTIP ENHET/HANDLÄGGARE DATUM DIARIENUMMER Internationella enheten/ Susanne Lindberg Elmgren 2015-05-28 MOTTAGARE Frågor och svar om TTIP 1. Vad är TTIP? TTIP är engelsk förkortning för Transatlantic Trade and

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG.

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. Jag, min kommun och europeiseringen Rutger Lindahl Centrum för Europaforskning (CERGU) Göteborgs universitet INTERNATIONALISERING och GLOBALISERING inte bara

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 3 Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan 1 Idag! Kapitalmarknaden " Vad är kapitalmarknaden, vad är dess syfte? " Vad handlas på kapitalmarknaden? " Hur fungerar den?! Utrikeshandel och

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

GATS. Ska våra rättigheter. bli varor? www.attac.nu/karlstad. Det fi

GATS. Ska våra rättigheter. bli varor? www.attac.nu/karlstad. Det fi GATS Ska våra rättigheter Det fi bli varor? www.attac.nu/karlstad GATS Vad är på gång? Världshandel med tjänster Sverige är medlem i världshandelsorganisationen WTO, som arbetar för att liberalisera världshandeln.

Läs mer

Invandring. Invandring 1980 2001 efter bakgrund

Invandring. Invandring 1980 2001 efter bakgrund 32 Invandring Antalet flyttningar varierar kraftigt år från år. Under de senast 2 åren har invandringen växlat mellan 27 år 1983 till som mest 84 år 1994. Både invandringen av utrikes födda och återinvandringen

Läs mer

BNP kan tolkas på många olika sätt

BNP kan tolkas på många olika sätt Konjunkturläget augusti 2015 65 FÖRDJUPNING BNP kan tolkas på många olika sätt s BNP-tillväxt har varit högre än i många andra länder sedan finanskrisen, men det har inte resulterat i motsvarande ökning

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Östasien. Ökad handel med Östasien problem och möjligheter. Tulldagen i Malmö 2/10 2012 Magnus Sjölin, CONOSCO www.conosco.se

Östasien. Ökad handel med Östasien problem och möjligheter. Tulldagen i Malmö 2/10 2012 Magnus Sjölin, CONOSCO www.conosco.se Ökad handel med Östasien problem och möjligheter. Tulldagen i Malmö 2/10 2012 Magnus Sjölin, CONOSCO www.conosco.se CONOSCO Magnus Sjölin 2012-10-02 Östasien. Varför politiska konflikter just nu? Kina,

Läs mer

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushållning. Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ulrika Rosqvist-Lindahl,

Läs mer

Internationelltoch säkerhetspolitiskt program

Internationelltoch säkerhetspolitiskt program Internationelltoch säkerhetspolitiskt program 2015 Ämnespolitiskt program antaget av Centerstudenters förbundsstämma 17 19 april 2015, Linköping. Programmet redogör för Centerstudenters syn på vad som

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: En rättvis värld är möjlig. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: En rättvis värld är möjlig. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: En rättvis värld är möjlig Version: Beslutad version En rättvis värld är möjlig 5 Socialdemokraternas internationella politik syftar till alla människors frigörelse, utveckling

Läs mer

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställt och översatt av: Maja Nilsson Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställning av enkäter på uppdrag av APROFRUSA, utdelade i november 2012 i kommunerna San Augustin, Pitalito

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Varför är Afrika fattigt egentligen?

Varför är Afrika fattigt egentligen? Varför är Afrika fattigt egentligen? Det korta svaret är: därför att Afrika egentligen är rikt men görs fattigt. Så länge du kan minnas har Afrika sannolikt alltid förknippats med misär. Men Afrika har

Läs mer

Vilka var först? 20 000 år sedan Fr Mongoliet, över Berings sund till amerikanska kontinenten Levde ett med naturen fredliga kollektivt ägande

Vilka var först? 20 000 år sedan Fr Mongoliet, över Berings sund till amerikanska kontinenten Levde ett med naturen fredliga kollektivt ägande USA:s historia Vilka var först? 20 000 år sedan Fr Mongoliet, över Berings sund till amerikanska kontinenten Levde ett med naturen fredliga kollektivt ägande Krigiska listiga och dödade oskyldiga vita

Läs mer

EKN:s Småföretagsrapport 2014

EKN:s Småföretagsrapport 2014 EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar

Läs mer

Europeisk fascism som ideologi

Europeisk fascism som ideologi Ny ordning Mussolini talade om en totalitär regim : hela befolkningen omfattas av systemet, offentligt och privat liv styrdes, individens intressen underordnades staten/nationen Europeisk fascism som ideologi

Läs mer

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga)

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga) Uppdraget - att värna det fackliga löftet (kopieupplaga) LO För mer läsning beställ boken: Löftet löntagarna och makten på arbetets marknad från Bilda Distribution i Stockholm, telefon 08-709 05 00, e-post

Läs mer

Bli värdfamilj åt en utbytesstudent

Bli värdfamilj åt en utbytesstudent Connecting Lives, Sharing Cultures Ta hem världen till dig Bli värdfamilj åt en utbytesstudent Att vara värdfamilj är att växa som individer, lära nytt & få uppleva ett fantastiskt år tillsammans. Att

Läs mer

MR 4 TILL MÄNSKLIGHETENS FÖRSVAR WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)

MR 4 TILL MÄNSKLIGHETENS FÖRSVAR WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) SIDA 1/6 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder

Läs mer

IMMATERIELLA TILLgångAR

IMMATERIELLA TILLgångAR IMMATERIELLA Tillgångar En stor del av ditt företags värde beror på de idéer du har utvecklat och skyddat. Om du skyddar ditt varumärke, din design eller uppfinning ökar chanserna att tjäna pengar på din

Läs mer

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan.

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan. Institutionen för ekonomi Våren 2009 Rob Hart Provtenta Makroekonomi NA0133 Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Regler Svara på 5 frågor. (Vid svar på fler än 5 frågor räknar jag 5 genomsnittspoäng per fråga.)

Läs mer

Internationell Politik

Internationell Politik Internationell Politik 733G20 Jensen Emma, Johnsson Gustav, Juholt Anton, Järneteg Anna, Kant Albertina 2012-05-22 Inledning Miljön debatteras ständigt och avtal för att minska utsläppen stiftas mellan

Läs mer