POLMAGASINET. Ansvarig utgivare Joakim Hessling. Omslag Eugène Delacroix La liberté guidant le peuple. Ordförande, Redaktör Alexander Fredman

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "POLMAGASINET. Ansvarig utgivare Joakim Hessling. Omslag Eugène Delacroix La liberté guidant le peuple. Ordförande, Redaktör Alexander Fredman"

Transkript

1

2 ORDFÖRANDEN ORERAR REDAKTÖRERNA RALJERAR Jag lyssnar på Nas och Damian Marleys album Distant Relatives som osökt får mig att tänka på alla de utexaminerade politicesstudenterna som vi inte har någon aning om vilka de är. Det är 19 årgångar med studenter sedan pol.mag programmet skapades. De har jobben vi drömmer om eller så har de hamnat någon helt annanstans än de tänkte sig. De har mött verkligheten, de har applicerat kunskaper om NPM och neoliberal teori som vi idealistiskt diskuterar på seminarium. En av vår förenings stora brister har varit avsaknaden av en kontaktyta mellan dessa alumner och oss studenter. Vi är nu i full färd med att ändra på detta. Ett gemensamt initiativ från oss i UPS, Statsvetenskapliga institutionen och peppade alumner har lett till att arbetet för att äntligen få till en alumnförening har kommit igång. Det är några bitar som behöver falla på plats innan verksamheten kan komma igång men med hårt arbete och lite tur är vi igång innan sommaren. En förening som redan är igång och som rivstartat är Politicesstudenternas Riksorganisation, Pol. Riks. Knappt hann vi avsluta bildandet av föreningen innan arbetet med fördjupat samarbete mellan föreningarna, kontakt med arbetsmarknad och sponsring var i full fart. Med oss på detta projekt har vi politicesföreningarna i Lund, Linköping, Umeå och Karlstad. Det ska bli riktigt kul att lära känna våra medstudenter och framtida kollegor och vi kommer alla bli starkare föreningar som ett resultat av vårt samarbete! Fridens, och njut av vårt prisbelönta polmagasin! Skicka för närvarande begränsad upplaga av vuxenlivet, i syfte att ge den sanna höst. Skada hastigheten är användbart för våren. Detta är vad tjänsten Google Translate sade för oss, när vi en söndag strax efter midnatt frågade vad vår latinska exempeltext för layout-utfyllnad betydde. Detta har absolut ingen betydelse för denna ledartext, men vi tyckte att det var lite poetiskt och kul att inleda med. Som nytillträdda redaktörer är det många trådar som ska spinnas och lika många bollar att hålla flygande. Som ni kanske redan har hunnit se så har tidningen inför detta nummer fått ett rejält ansiktslyft. Detta har hållit oss ockuperade många dagar och nätter, varav ovanstående söndag var en. Hoppas ni gillar det! För den grafiskt konservative så kan vi lugnt meddela att tidningen i övrigt som vanligt är precis lika fylld till brädden av intressant läsning. På sidorna 6-11 kan ni lugnt förkovra er i såväl reportage som test gällande studentens bästa kompis: kaffet. Är ni lite mer hetlevrade så rekommenderar vi att ni slår upp sidorna för att istället läsa om demonstrationens historia och brännande aktuella frågor i Spanien. Längst bak i tidningen finner ni slutligen en intervju med ingen mindre än programsamordnare Marie Nylund som berättar om hur hon hamnade på institutionen. Vi skulle även vilja tacka vår lilla, men ack så flitiga, redaktion för ett fantastiskt intensivt arbete med detta årets första nummer! Med förhoppning om intellektuell förkovran! Ansvarig utgivare Joakim Hessling Ordförande, Redaktör Alexander Fredman Redaktör Carl Lindberg Layout Alexander Fredman Carl Lindberg Omslag Eugène Delacroix La liberté guidant le peuple Tryckeri Exakta tryckeri, Malmö Upplaga 250 exemplar Medverkande Fredrica Werner Elin Dellås Ida Vanhainen Ulrika Sävje Sofie Lindqvist Kristin Åkerlund Julia Karlsson Andreas Sundell Carl Lindberg Alexander Fredman POLMAGASINET är en politiskt obunden tidning av och för Uppsala Politicesstuderande. Tidningen utkommer fyra nummer per år. uppsalapolitices.se 2 POLMAGASINET NUMMER

3 POLMAGASINET NUMMER Anslagstavlan och Världsligt med PK 6-7 Reportage: Det utmärkt ansvarsfulla kaffet 8-9 Intervju med en barista Polmagasinet testar kaffe 12 Personligt: På spaning efter romantiken 13 Personligt: Ground Reportage: Demonstration genom tiderna Reportage: Solnedgång över Spanien Reportage: Idrottens politik Kultur: Blågul hiphop och Frostiga könsroller 23 Vad händer sen: Marie Nylund POLMAGASINET NUMMER

4 ANSLAGSTAVLAN Åre 93 personer var med på årets resa till Åre. 52 från termin 2 och 41 från termin 4. Det åktes skidor och snowboard, afterskiades, bastades och skapades Instagram-skandaler. Det var minst 4 personer som fyllde år under Årevistelsen, vilket statistiskt är en överrepresentation inom populationen. 54 % av gästerna på välkomstgasken den 7/2 läste termin 6 eller högre. Ett synnerligen lyckat hemkommande. PolRiks är förkortningen på den nystartade riksorganisationen för Politicesstuderande. Nyvald ordförande för organisationen är UPS vice ordförande August Danielsson. Syftet med föreningen är att främja gemenskap över universitetsgränserna och uttökade möjligheter att söka bidrag till föreningarna. Hallå där! Malin Hellström Text: Carl Lindberg Du är engagerad i Rädda Barnens ungdomsförbunds projekt Ellen och Allan. Berätta lite om det. Det är ett projekt som vänder sig till åttondeklassare. Man agerar samtalsledare i en gruppdiskussion som berör allt ifrån normer och utseende till vänskap och mobbning. Samtalsgrupperna är uppdelade efter killar och tjejer, därav namnet på projektet. Det långsiktiga målet är att uppnå en högre jämställdhet och ett mer normkritiskt förhållningssätt bland ungdomarna, och samtalen syftar både till att just samtala men också att väcka funderingar kring dessa ämnen. Varför är det ett viktigt projekt? Allt som händer under mötena dokumenteras och skickas till RBUF för sammanställning. Materialet använder de sedan för att utforma sin verksamhet inom just dessa områden, så det får en verklig påverkan! Är ni fler polkandare som är engagerade i projektet? Ja! Det är tre tjejer till från T2, sen var det också en kille som var utbildare för uppdraget som jag tror går T6! Hur går man tillväga om man själv skulle vilja bli samtalsledare? Kontakta RBUF, ansökan är fortfarande öppen för att bli samtalsledare till hösten! Det är verkligen något jag rekommenderar att göra. Det är berikande för en själv också, genom att det får en att ifrågasätta sina egna normer och värderingar! 4 POLMAGASINET NUMMER

5 VÄRLDSLIGT MED PK Josefin Edberg, Utbyte i Argentina Hej Polkandare! Efter cirka tre veckor i Buenos Aires börjar vardagslivet smyga sig på. Ännu har inte de riktiga kurserna på Universidad del Salvador börjat, just nu är det intensivkurs i spanska som gäller. I språkkursen ingår även kurser i argentinsk kultur och litteratur och utflykter för att lära känna staden. Hittills kommer vi väldigt bra överens, Buenos Aires och jag, det första intrycket var att staden är som en blandning av Paris och New York men nu när jag vet lite mer måste jag säga att det beror helt på vilket område man är i. Här finns gammalt och slitet, nytt och supermodernt, bohemiskt och mysigt och ruffigt och obehagligt. Vill man vara en riktig porteño (invånare i Buenos Aires) äter man middag på en parilla (grill-restaurang) och dricker Malbec som producerats i de nordvästliga delarna av landet. Man har gott om tid på sig för förfesten börjar inte förrän ungefär 00.30, då byts rödvinet ut mot fernet-coca cola. Vi får se hur väl den livsstilen passar universitetsstudierna som börjar i mars, under den Argentinska höstterminen blir det kurser i sydamerikansk historia och politik. Ser fram emot det! Hoppas Uppsala bjuder på en fin vår! Besos! Marina Prellwitz, Praktik i New Dehli Hej! När jag erbjöds platsen som praktikant vid svenska ambassaden i New Delhi lade jag till Delhi som plats på min väder-app i telefonen. Varje dag stod det att vädret i Delhi skulle bli rök. Att det faktiskt kunde stämma trodde jag nog aldrig men varje morgon när jag möter morgontrafiken i min Rickshaw till ambassaden ligger det ett tjockt täcke av rök över stan från alla eldar som folk tänder om nätterna för att hålla sig varma. Delhi är ingen lätt stad att leva i. Vi gick precis om Peking på listan över världens mest förorenade städer och i slutet av min praktikperiod kommer termometern att visa på närmare 50 grader. Ändå har denna 25-miljoners stad en otrolig charm och en helt fantastisk historia. Ambassaden här är en av Sveriges största med runt 20 utsända och där praktiserar jag på migrationsenheten. Min handledare är väldigt mån om att jag ska ha meningsfulla uppgifter och hittills har jag mest fått uppdatera mig på olika flyktinggruppers status samt jobba på ett Schengen-projekt som går ut på att kartlägga användningen av falska pass och visum i Indien. CSN räcker betydlig längre här och jag och de andra praktikanterna har en lägenhet med en gigantisk takterrass och medföljande hushållerska. På helger och kvällar upptäcker vi de hundratals olika stadsdelarna som finns här och förvånas och fascineras varje dag över de otroliga kontrasterna som denna megastad och Indien bjuder på. Det är valår även i Indien så en stor del av tiden på ambassaden går åt till att följa valkampanjen inför valet i maj. Fast just nu innebär praktiken mest att träna inför den prestigefulla årliga cricketturneringen mot de andra nordiska ambassaderna. POLMAGASINET NUMMER

6 Foto: Linus Hallgren, Fairtrade Sverige DET UTMÄRKT ANSVARSFULLA KAFFET Text: Sofie Lindqvist För många studenter sitter en kopp kaffe alldeles utmärkt till studierna. För många svenskar sitter en kopp kaffe utmärkt till det allra mesta. Faktiskt så utmärkt att vi invånare i Landet Lagom årligen konsumerar nio kilo kaffe var, något som för oss högt upp på kaffedrickarlistan. På senare tid har en fråga dock börjat cirkulera över kaffekonsumenternas koffeinalerta huvuden. Vilket ansvar bör en kaffekonsument ta för att drycken har kommit till på ett schysst sätt? Att ta ansvar för en hel värld samtidigt som grafer, demokratiteorier och den gode Platon pockar på uppmärksamheten kan tyckas vem som helst övermäktigt. Att ta ansvar för den kopp kaffe man dricker behöver dock inte vara lika tungt. Att hitta rätt i djungeln av livsmedelscertifieringar är inte alltid lätt. En internationell organisation med stort fokus på kaffe är Fairtrade Labelling Organization International (FLO), som grundades i sin nuvarande form år 1997 och vars första certifiering sattes på just denna älskade fikadryck. I likhet med många andra märkningar kräver Fairtrade att hänsyn tas till miljö och hållbar produktion, men en viktig skillnad är att FLO i större utsträckningfokuserar på människorna i produktionen och deras sociala rättigheter. Idén om en märkning liknande Fairtrade föddes i Nederländerna år 1988, då certifieringen Max Havelaar såg dagens ljus. Initiativet till märkningen kom från Nederländernas bistånds- och utvecklingsorgan och syftade till att stoppa den pågående exploateringen av både odlare och anställda inom kaffebranschen i de nederländska kolonierna. Under sena 80-talet och tidiga 90-talet - medan vi andra dansade i neon eller rent utav föddes började Max Havelaar-tanken sprida sig som en löpeld över världen. För att samla de separata märkningarna i den gemensamma strävan efter bättre förhållanden i kaffeproduktionen grundades år 1997 en internationell organisation; som alltså fick namnet Fairtrade Labelling Organizations International. Fem år senare, år 2002, lanserades organisationens egen märkning som fick bära namnet Fairtrade Certification Mark. Det är den märkning vi känner som Fairtrade idag. Idag finns utarbetade kriterier för Fairtrade-märkning även för andra livsmedel som te, socker och choklad. Även andra typer av produkter, som till exempel bomull, trä och hudvård, kan köpas med den blågröna märkningen. För den med extra pengar på fickan kan vara betryggande att även guld kan köpas med Fairtrade-stämpel och gott samvete. 6 POLMAGASINET NUMMER

7 På FLOs egen hemsida står att läsa hur Fairtrade förbättrar arbetsvillkoren för odlare och anställda inom kaffebranschen, bland annat genom investeringar i verksamheterna, förbättrade ekonomiska villkor och främjande av demokrati. En producent med vilja att Fairtrade-stämpla sitt kaffe måste uppfylla krav på bland annat organisationsrätt, samt kunna garantera att barnarbete och diskriminering inte förekommer. Som tack för ansträngningarna garanterar FLO producenten ett minimipris för det Fairtrade-producerade kaffet, oberoende av det rådande världsmarknadspriset. Världsmarknadspriset på kaffe har vid flera tillfällen och under långa perioder legat under produktionskostnaderna, vilket har tvingat redan utsatta odlare och anställda allt längre ner på den obarmhärtiga ekonomiska stegen. Minimipriset kan alltså trygga produktionen även när tiderna är svåra. Är världsmarknadspriset högre än minimipriset är det dessutom istället detta producenterna får. Ofta antas priset för en kopp Fairtrade-producerat kaffe vida överstiga nyttan den för med sig. Och nog för att en studentbudget sällan tål vare sig lyxvaror eller överpriser, men 20 öre kan nog många undvara. Utslaget per kopp kostar nämligen Fairtrade-producerat kaffe endast cirka 20 öre mer än vanligt kaffe. Förutom minimipriset till producenterna stavas anledningen till denna extra kostnad lägre total volym på grund av högre efterfrågan på gammalt gott standardkaffe än Fairtrade-producerat och den så kallade Fairtrade-premien. Fairtrade-premien är en ytterligare summa pengar som istället för till en enskild producent betalas till en grupp odlare. Pengarna ska användas gemensamt till någon form av investering i verksamheterna eller det lokala samhället; precis hur pengarna ska fördelas beslutas demokratiskt av de berörda odlarna och deras anställda. Så, innebär detta att allt blir bra så fort hela livsmedelsbranschen har tagits under Fairtrades beskyddande vingar? Är Fairtrade mer än ett glamouröst PR-trick? Kritik har riktats mot Fairtrade på flera punkter. Bland annat kritiseras minimipriset och det faktum att någon måste betala för det. Frågan är om konsumenterna är villiga att finansiera jordbrukarnas förbättrade levnadsvillkor eller om önskan om ett mer jämlikt samhälle bara är tomma ord och vackra visor. Dessutom innebär ett alltför stort fokus på Fairtrade att andra kaffeproducenter väljs bort, med risk för att dessa sjunker allt djupare i fattigdomens kvicksand. Att det kan finnas problem med Fairtrade-certifieringen är icke att förglömma. Men att belysa problemet med exploatering och utnyttjande av odlare och anställda inom kaffebranschen kan vara ett stort steg i rätt riktning. Fairtrade kanske inte kan lösa kaffeproduktionens alla problem på stört. Men kanske kan man som konsument ta ansvar för sin egen kopp, genom att välja kaffe som producerats på ett hållbart vis med hänsyn till mänskliga rättigheter och demokratiska beslut. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Om inte annat så för att kaffet ska kunna sitta alldeles utmärkt till studierna, även i fortsättningen. KAFFEBÖNANS FJORTON STEG Av: Ulrika Sävje För ett par vintrar sedan reste jag och två vänner runt i Centralamerika under några månader, mest för att vi tycker om solen för mycket för att stanna i Sverige, men också för att få frossa i avokado, mango och kaffe. Ja, kaffe. Denna magiska dryck som jag förbannar när jag inte kan sova och längtar efter så fort jag vaknar. Redan innan vi åkt hade vi bestämt att vi under vår resa någon gång ville besöka en kaffeplantage för att få lära oss allt om hur kaffe blir till. Sagt och gjort, under en veckas tid bytte vi ut stränder och surf mot det panamanska höglandet, Boquete. Vi blev alla tre fullkomligt uppslukade av turen runt plantagen, rosteriet och fabriken. Inte nog med att guiden som tog oss runt den fyra timmar långa turen hade fantastisk humor, turen var verkligen intressant! Tillbaka på vårt hostel satte vi oss direkt för att tillsammans försöka minnas alla de 14 stegen i processen från planta till färdig kaffeböna, för att noggrant kunna dokumentera det i våra dagböcker. Tyvärr är jag inte lika duktig på att minnas vad jag gjort av själva dagboken, men processen var något i stil med: plockning, tvättning, blötläggning, torkning, sortering, rostning och sedan diverse mindre steg där emellan. Men egentligen kanske det inte gör så mycket att dagboken är borta och att jag inte minns alla de 14 (eller var det 17?) stegen. För även om jag facineras av vilken vetenskap det är att få till den perfekta kaffebönan, så var det inte det som blev lärdomen av denna tur, och visst har människan en tendens att främst komma ihåg det som en senare kan ha nytta av. Även om jag där och då frestades av tanken att stanna i Panama för alltid och leva mina dagar med att plocka bönor så kommer det nog aldrig att hända. Vad jag bär med mig är istället att det är bäst att köpa hela bönor och mala själv, för att vara säker på att få bra kvalité. Kvalitén på bönorna spelar roll. Samt, och det är detta jag kanske kommer bära med mig längst, att Nescafés riktiga namn (i alla fall enligt vår guide) bör vara No es cafe är inte kaffe. POLMAGASINET NUMMER

8 INTERVJU MED EN BARISTA Text: Fredrica Werner Att svenskarna är det fikande folket är ingen nyhet och runt om i landet hopar sig kafékedjorna. Kaféerna fylls av människor i alla åldrar och det är arbetande frilansare, chailatte-drickande tonåringar och sociala möten. Kaffe avnjuts i alla dess former och sötsaker likaså. Kafékedjorna har olika nischer och sätt att sticka ut ur mängden. En kafékedja som har en vision om att göra dubbelt gott är Barista Fair Trade Coffee. De vill servera sina kunder bra kaffe och tillbehör och samtidigt hålla en genomgående Fairtrade profil. Barista startade år 2006 i Malmö och idag är de etablerade på flera ställen i totalt åtta svenska städer. Polmagasinet har pratat med Towe Rönneke som är tidigare platschef för ett av Barista kaféerna i centrala Malmö. Det diskuterades Fairtrade, kaffe och hur vinstintresset kan hamna i konflikt med moralen. Towe började jobba på Barista för 5 år sedan som 17-årig gymnasiestudent. Då var hon mest diskplockare och allt-i-allo. Hon har sedan klättrat upp till platschefsposition innan hon lämnade kedjan i slutet av förra året för att studera i New York. - I början hade jag inte så mycket tankar på företagets fairtrade profil utan det var mest en utökning av studiebidraget som lockade, säger hon. I takt med att hon klättrade inom kaféet och lärde sig mer så blev också hennes intresse större. Hon har fått träffa människor som brinner för rättvis handel och på så sätt har hon lärt sig mycket. Som platschef fick hon även tillgång till information och föreläsningar i ämnet. - Så intresset har väckts, men det känns fortfarande ganska abstrakt. Det som verkligen är påtagligt att det gör skillnad är skolmåltiderna, berättar Towe. Med skolmåltiderna menas det projekt som Barista har med svenska FN-förbundet där varje köp med Baristas stammiskort ger en skolmåltid i den FN-skola som finns i Muka Dhera, Etiopien. Det är inte bara Towes eget intresse som har växt, hon har även märkt en skillnad i kundernas intresse de år hon har arbetat på Barista. - Det är betydligt fler kunder som frågar om vilka varor som är Fairtrade och ekologiska än vad det var för fem år sedan, så intresset har absolut växt i samhället i stort. Frågan om ekologiskt är dock vanligare, men det verkar som att många tror att det är samma sak, säger hon. Barista har en Fairtrade-profil, i linje med det är kaffe, te, socker och en mängd andra produkter helt Fairtrade. Utbudet är dock 100 % Fairtrade då det blir för stor kostnad vilket för tillfället inte är hållbart. För att ge ett prisexempel så kostar en påse kaffe à 250 gram 30 kronor i inköpspris för Barista vilket är att betrakta som mycket för en kafékedja enligt Towe. Baristas mål är dock att så mycket som möjligt av utbudet ska vara Fairtrade. För Barista föll valet på just Fairtrade-certifieringen då det är den mest långtgående produktmärkningen. Det sker regelbundet kontroller av representanter från Fairtrade på de certifierade farmarna. På så sätt kan Barista som inköpare ha kontroll över vem de köper in från. Towe berättar om ett tillfälle då Barista beställt ett kaffe från Indonesien. Bönorna var förpackade och skulle skeppas mot Europa. Under samma tidpunkt så utfördes en kontroll hos producenten och då de inte uppfyllde kraven så förlorade de sin Fairtrade-certifiering. Detta ledde till att leveransen avbröts och Barista valde att inte använda sig av leverantören. Något som Towe kunde uppleva hamnade i konflikt med varandra var det etiska intresset och vinstintresset, då det fanns tillfällen då det etiska intresset fick ge efter. Kaféet som hon var platschef på hade så pass lite utrymme i soprummet att de inte hade möjlighet att sortera soporna, vilket inte känns förenligt med att ha ett ekologiskt tänk. - Ibland kanske det kan uppfattas som ett spel för gallerierna, men det går inte att köra på 100 % ekologiskt och Fairtrade, det hade aldrig gått ihop säger hon. En liknande konflikt uppstod då Barista för två år sedan kritiserades hårt i media för undermåliga personalförhållanden i Sverige. Att en kedja som satsar på Fairtrade och förespråkar bättre förhållanden för de som arbetar med produktionen inte hade godkända personalförhållanden i Sverige är inte speciellt förenligt med företagets linje. Så visst finns det sprickor och dagar då det känns som att profilen skulle kunna vara starkare. Samtidigt berättar Towe att hon tycker Barista gör ett bra arbete utifrån sin position som kafékedja. Det är bättre att som företag försöka inkludera etiken i verksamheten än att inte göra det alls menar hon. Avslutningsvis så måste jag såklart fråga Towe var hon helst dricker sitt kaffe. Svaret verkar vara svårt att ge, men klart står i alla fall att hon hellre tar en take away-capuccino i New York än sveper en espresso i lunchstressen på Barista, men ännu har hon inte hittat det perfekta kaffet i New York-myllret. - Man blir ju kräsen efter några år vid espressomaskinen, säger hon med ett skratt innan vi avslutar och säger hejdå. Jag tittar ner i min tomma kaffekopp, nu med lite mer eftertanke och kunskap om industrin och kulturen kring denna älskade dryck. 8 POLMAGASINET NUMMER

9 POLMAGASINET NUMMER Foto: commons.wikimedia.org/wiki/user:takeaway

10 POLMAGASINET TESTAR KAFFE Text: Sofie Lindqvist, Hanna Lycken, Kristin Åkerlund, Ulrika Sävje Foto: Andreas Sundell Presso Snabb För den som inte gjort pressokaffe kan tillredningen verka svårare än den är, sanningen är dock att det faktiskt är himla lätt. Grovmalet kaffe läggs i en kanna varefter varmt vatten tillsätts. Kaffet får sedan dra ett par minuter innan filtret långsamt pressas ner så att sumpen samlas i botten av kannan, medan det färdiga kaffet hamnar ovanför. Kaffet är sedan klart att avnjutas. Resultatet av pressokaffe blir av oss i testpatrullen definitivt godkänt, även om smaken kan bli något besk. Att smaken av sump, som trots filtret, följer med drar även ner betyget något. Det går dock inte att förneka att detta sätt att göra kaffe på känns lite lyxigare än vanligt bryggkaffe, och vill en imponera är det definitivt att föredra framför snabbkaffe. Snabbkaffe är ett frystorkat kaffe som löses i hett vatten och blir till färdigt kaffe efter endast en liten omrörning. Fördelen med det här kaffet är att det är så enkelt att göra. Man behöver inte något annat än vatten och kaffepulver, och eftersom doseringen är den enda variabeln är det i princip omöjligt att misslyckas. Många tycker dock att enkelheten sker på bekostnad av smaken. Testpatrullen tyckte att snabbkaffet som provades inte ens smakar kaffe och syftade då till den artificiella smaken. Att det är väldigt svårt att imponera på någon med snabbkaffe påpekades också. Resultatet blir ett ganska lågt betyg, och vill man njuta av en riktigt god kopp kaffe tipsar testpatrullen om någon av de andra tre testade varianterna. Snabbhet: 3 Enkelhet: 3 Smak: 4 Finns fairtrade: Ja Finns koffeinfritt: Ja Imponeringsgrad: 4 Snabbhet: 5 Enkelhet: 5 Smak: 2 Finns fairtrade: Ja Finns koffeinfritt: Ja Imponeringsgrad: 1 10 POLMAGASINET NUMMER

11 Brygg Mocka Att brygga kaffe är som att träna baspass på Friskis och Svettis; pålitligt, okomplicerat och med garanterat okej resultat. Att misslyckas med en kanna bryggkaffe är en konst i sig, eftersom ett filter i rätt storlek och lagom rågade mått är allt som krävs. Den simpla tillredningsekvationen medför att smaken ofta kan förutses; testpatrullen menade att det testade bryggkaffet smakade både jättegott och som det alltid gör. För den morgontrötte har många moderna kaffebryggare en extra fiffig finess: timer. Bryggaren laddas i förväg med kaffe och vatten och kickar på morgonen igång på eget bevåg efter inställd tid, med fördel samtidigt som alarmet ringer. Bryggaren kan dock vara en besvikelse för den som natten innan lyckats charma en dam eller herre och fått denna med sig hem som sovsällskap. Inte bara kan många kaffebryggare väcka vem som helst med sina gutturala läten, de är på grund av sin nämnda enkelhet knappast något speciellt att imponera med vid frukostbordet. Om en jämför bryggkaffe med ett baspass på Friskis så är mockakaffe garanterat jämförligt med ett medelpass: kräver lite mer, ger lite mer. När mockakaffe skall kokas får du allra bäst resultat då du köper hela kaffebönor och maler själv. Det kokas i en liten kanna av aluminium, med två åtskilda kärl som separeras av ett filter. Det undre kärlet fyller du med vatten, det övre med kaffe och sedan placerar du kannan direkt på spisplattan. Mockakaffet kokas likt en italiensk espresso och det märks tydligt. Det är fylligt och varmt, självklart kraftigt, med en tydlig smak av rostade bönor. I jämförelse med de sorter vi testat tidigare känns mockakaffets skarpa lenhet som äkta vara och om du uppskattar ett lite starkare, mer koncentrerat morgonkaffe är detta kaffet för dig. Om du morgonen efter vill bjuda ditt sällskap på kaffe, som man bör, känns det härligt sofistikerat att dra fram en egen liten kaffekvarn ur studentskafferiet. Den finkänsla som krävs för att undvika att kaffet kokar över och det något omständiga i att mala bönorna själv, återbetalas i det förfinade resultatet. En högst kultiverad morgonen efter utlovas då du bjuder på detta kaffe! Snabbhet: 3,5 Enkelhet: 4 Smak: 3,5 Finns Fairtrade: Ja Finns koffeinfritt: Ja Imponeringsgrad: 2 Snabbhet: 3 Enkelhet: 2,5 Smak: 4,5 Finns Fairtrade: Ja Finns koffeinfritt: Ja Imponeringsgrad: 13 POLMAGASINET NUMMER

12 PÅ SPANING EFTER ROMANTIKEN Text: Julia Karlsson Romantiken är en tidsepok som många idag anser vara bortglömd sedan länge i Sverige. Frågan är dock hur rätt de har då nationalismen växer och svårmod fortfarande relateras till vårt land. Finns det förbisedda spår kvar av den här idealistiska perioden? Skymningen kom extra tidigt just idag och vinterns närvaro känns påtagligare än vanligt. Kyla tränger sig in genom fönsterrutan på caféet jag sitter på; det skramlar ifrån köket och ett lågmält ljud från de andra gästernas konversationer når mig. Det här är en liten stad i ett litet land som vissa inte ens kan peka ut på världskartan. Vid första anblick förefaller sig nog det svenska samhället som byggt på realismens grunder och värderingar. Vi är regelrätta människor och det är inte enkelt att leva i kylan, så att arbeta tillsammans för att lyckas bromsa den allt mer påtagliga tungsintheten blir ett måste. Jag rör om i mitt kaffe och ser ut mot gatan. En ung man cyklar förbi och några sekunder senare verkar ena hjulet halka. Han går omkull. Ensam reser han sig upp, försöker förgäves borsta bort snöslasket från sina kläder, sätter sig på sadeln återigen och försvinner iväg i dimman. Kanske är nationen Sveriges absoluta grundsten ensamhet och svårmod, en slags gemenskap i kännandet av de båda. Frågan är huruvida detta verkligen kan kallas för realism och om tanken inte snarare är av romantisk karaktär. Finns det än idag spår kvar av romantikens tid? Romantiken var en konstnärlig, litterär och intellektuell era med sin start i slutet av 1700-talet och fortsatte ända fram till mitten av 1800-talet. Den uppkom som en reaktion på upplysningstidens realism: i fokus låg skönhet, fantasi, storslagen natur, men kanske främst människans inre känsloliv. Det var också under denna period som nationalismen växte sig riktigt stark, men trots allt var alltså individen det centrala och inte kollektivet. Dagens Sverige tycks nog för de allra flesta vara nationen där befolkningen kämpar tillsammans som en enhet, lyfter varandra på sina axlar för att övervinna varje hinder, tar hand om de svaga och bortser från sin egen skälvande egoism. Detta är dock mer en fråga om perspektiv än en absolut sanning: i rak jämförelse med många andra länder har individualismen vuxit sig väldigt stark i Sverige. Vi har en slags integritet som anses okränkbar. Snarare handlar det alltså om ett samling enskilda personer som alla tycker sig unika och udda i ett mycket normativt land, men i själva verket torde just det här mindervärdeskomplexet vara det som för oss samman. Om man ser till de svenska kreativa genierna som August Strindberg, Karin Boye, Ingmar Bergman och Stieg Larsson så fastställer deras verk den huvudsakliga riktning som nordisk mentalitet i många år intagit. Det svenska svårmodet har genom dem verkligen fått fäste i samhället och tycks för omvärlden vara det som definierar oss. Inom den tyskromantiska rörelsen Sturm und Drang romantiserades sorgsenhet och melankoli. Idealet var Goethes Werther, den deprimerade poeten som tog livet av sig, för vilken det var existensen själv som var outhärdlig och inte någonting konkret. Samma sak kan sägas om svenskt svårmod: det går egentligen inte att definiera utan handlar snarare om en känsla av hopplöshet som åtminstone enligt teorin spridit sig bland landets befolkning. Vidare verkar det dessutom finnas någon slags stolthet i vår gemensamma sorgsenhet, vilket i sin tur också anses karakteristiskt för romantiken. En ökad nationalism och kärlek till moderlandet kan bevisas med att ett parti som Sverigedemokraterna växer sig större och större för varje år. Det handlar alltså återigen inte om en grupp människor som råkar bo nära varandra, utan tvärtom grundas en kollektivism i att det är vårt mindervärdeskomplex och vår melankoli. Inte heller är vi rädda för att berätta för andra om hur väl vårt system fungerar och någon slags självaktning till nationen bör därför anses vara högst påtaglig bland oss. Vid det här laget har himlen verkligen blivit kolsvart, så jag reser mig upp från min plats på caféet och tar på mig ytterkläderna. Väl på gatan drar jag halsduken lite tätare emot kroppen, stänger in svårmodet och vänder blicken neråt. Ny snö har fallit över den lilla staden i det lilla landet, vinden biter i kinderna och hotfulla skuggor kastas mot husfasaderna. En bekant går förbi som jag hejar på med ett leende. Trots allt har kanske svensken också lite hopp kvar, kanske är det den detaljen som skiljer oss från de tyska romantikerna. Mycket av romantikens ideal och idéer må finnas kvar i vårt samhälle, men det måste anses som en modern tolkning eller utveckling av det hela. En dag kommer våren att komma och till sist knoppar alltid vitsipporna. Det vet vi innerst inne och glömmer aldrig bort. 12 POLMAGASINET NUMMER

13 GROUND 69 Historien bakom Köpenhamns ungdomskultur Text: Fredrica Werner Ett icke-existerande hus. En öde tomt som trots avsaknad av material bär på en innehållsrik historia. Denna tomt finns på Jagtvej 69 i Köpenhamnsstadsdelen Nørrebro. Här stod tidigare Ungdomshuset, även kallat Ungeren, fram till mars 2007 då det revs trots protester och upplopp. Ungdomshuset hade nämligen inte varit en vanlig ungdomsgård med fritidspedagoger, utan helt användarstyrt. Denna användarstyrda verksamhet fick efter rivningen tillgång till ett nytt hus, men för ungdomarna som vistats i Ungeren var detta inte i närheten av en god nog ersättning. Historien om Ungdomshuset och Köpenhamns vänsterpolitiska ungdomskultur börjar långt tidigare än så och vittnar om händelserika decennier. Ungdomskultur. Tankarna går till undergroundklubbar, konst, popup-event och mycket mer. Något som sticker ut, något som är spännande. En hel kultur, social rörelse eller kanske bara en särskiljande stil, inte sällan är det en politisk influerad rörelse. I Köpenhamn har den vänsterradikala ungdomskulturen tagit stor plats. Ett av de mest kända exemplen är fristaden Christiania som föddes i hippierörelsen. Allting började 1971 då delar av ett stort kacernområde i Köpenhamn ockuperades. Området stod tomt och då det rådde stor bostadsbrist i Köpenhamn så var behovet av bostäder stort. En av grupperna som var med och ockuperade området som senare skulle bli Christiania var husockupanterna i hippierörelsen Slumstormarna. De ville utforska nya sätt att leva och experimentera med sociala sammanhang samtidigt som de hade en stark politisk drivkraft. I liknande frustration börjar historien bakom Ungdomshuset i Nørrebro. Huset som tjänade som ett Folkets hus står helt plötsligt tomt då den dåvarande verksamheten flyttar. Det är tidigt 80-tal och en rörelse som kallar sig för Initivgruppen kräver ett hus för ungdomar i Köpenhamn. Med Christiania färskt i minnet så får de av Köpenhamns kommun tillgång till det tomma huset på Jagtvej 69. Året är 1982, hippierörelsen är förbi och nu är det punk som gäller. Det dröjer inte lång tid innan ungdomarna tappar kontakten med kommunen och verksamheten i huset börjar leva sitt eget liv. Efter Initivgruppen bildas ockupantrörelsen Besättarna och att de tar över Ungeren blir en naturlig övergång. För dem var husockupationer en central aktion i deras verksamhet, precis som för de som skapade Christiania. Till skillnad från tidigare rörelser som Slumstormarna och Initivgruppen så var Besättarna aggressiva och tvekade inte att ta till våld. Under denna period blev Ungdomshuset känt i hela Danmark och inte minst Köpenhamnspolisen hade koll på det. På 90-talet var inte längre Besättarnas rörelse aktuell, men huset fortsatte att vara centrum för ungdomar i Köpenhamns vänsteraktivism. I slutet av 1999 så beslutar Köpenhamns kommun att huset ska säljas. Det har visat sig att avtalet som skrevs -82, om att ungdomarna skulle få bruka huset, aldrig var lagligt. Huset har under alla dessa år stått på osäker grund och nu har politikerna bestämt sig för att göra något åt det. Detta blir startskottet på år av protester. Ungeren som under en period varit mindre aktivt blommar upp igen och gamla aktiva kommer tillbaka. Huset köps efter många om och men av frikyrkan Fadershuset. Då Fadershuset har åsikter som går emot mycket av det som personerna knutna till Ungdomshuset står för skapar detta stor uppståndelse bland ungdomarna. Tillslut bestäms att huset ska rivas. I slutet av 2006 kulminerar protesterna och Nørrebro förvandlas till ett myller av brandbomber och gatstenar. Kravallerna räknas till några av de värsta i Danmarks historia. Huset rivs slutligen i mars 2007 och det blir slutet på mycket av Köpenhamns ungdomskultur. Detta är en historia som berättar om decennier av kulturradikalt engagemang, med olika organisationer som avlöser varandra. Liknande strömningar fanns i övriga Europa och Nørrebro har flera gånger jämförts med Berlins Kreuzberg. Liknande rörelser fanns i Sverige, men med stora politiska skillnader. Ockupation av hus och den rådande bostadsbristen var centrala delar av syftet med både Ungdomshuset och Christiania. I Sverige var frågan inte lika aktuell då bostadsbristen var lägre tack vare miljonprogrammen. När det gäller det politiska engagemanget bland ungdomar var det tidigt uppmuntrat från svenskt håll. Att ungdomar ville engagera sig sågs som något positivt, så länge det skedde under ordnade former. Elevkårer, studiecirklar och liknande är vanliga svenska fenomen. Den sammansmältning av politik och det privata livet inom vänsterradikalismen som syntes i Danmark, där de tog plats i huvudstaden, har inte alls fått samma utrymme i Sverige. Kulturradikalismen i Danmark finns inte heller i Sverige på samma sätt. Fortfarande återstår bara en öde tomt på Jagtvej 69, nu kallat Ground 69. En öde tomt som berättar om en stads och ett lands undergroundkultur. En kultur skapad av ungdomar med en vision om ett annat sätt att leva. POLMAGASINET NUMMER

14 DEMONSTRATION GENOM TIDERNA Text: Ida Vanhainen Att ordet demonstration härrör från den latinska betydelsen för att bestämt utpeka, demonstro, visar om något att människans vilja att kollektivt manifestera sin vilja på gatunivå är åtminstone ett par tusen år gammal. Formerna har varierat under historien, men som ämne betraktat är det ständigt aktuellt. Om den arabiska våren var en triumf för demonstrationen som protestmedel, måste dagens utveckling i Spanien räknas som ett nederlag. 14 POLMAGASINET NUMMER

15 Hur länge har människor demonstrerat? Och hur har demonstrationen utvecklats över tid? För att kunna svara på de frågorna måste vi först definiera vad en demonstration egentligen är. Om vi ställer frågan till Wikipedia så får vi följande svar: Folk som visar sin åsikt genom att samlas i grupp i en allmän sammankomst. Om vi förkovrar oss i historieböckerna så kan vi tidigt i nedtecknad historia se några händelser som för våra tankar åt en sådan sammankomst. Om man betraktar Bibeln som en trovärdig källa så kan man redan 1500 f.kr urskilja det första demonstrationståget för arbetares rättigheter, då Egyptens hebreiska slavar tågade igenom landet. Denna protest innehöll många kontroversiella inslag, istället för att hålla i klassiska demonstrationsplakat så delade man till exempel på Röda havet. Under medeltiden låg man betydligt lägre på barrikadfronten, måhända skrämd av kyrkans syndapropaganda. Denna tystnad bröts dock en oktobermorgon 1517 då en man vid namn Martin Luther spikade upp de 95 teserna, en protestlista mot kyrkans avlatsbrev, på Wittenbergs kyrkodörr. Om demonstrationen drog mycket folk är svårt att säga men man kan i efterhand konstatera att detta blev inledningen på den protestantiska kyrkans reformation. En annan milstolpe finner vi 272 år senare i grannlandet Frankrike. Där var det högafflar och facklor som beväpnande de arga massorna som under parollen frihet, jämlikhet och broderskap störtade den franska adeln från makten. Den liberala demokratin sägs sedan ha sett dagens ljus vid sidan av de frenetiskt vinande giljotinerna. Under gamla goda 1900-talet tog sedan demonstrationerna en hejdundrande fart. Under sekelskiftet var det industriarbetare som strejkade i kommunismens och den sociala rättvisans namn. Några decennier senare flyttades fokus äntligen bortom Europa då kolonierna genom blodiga uppror krävde självständighet från sina kolonialherrar. I mer modern tid har vi sett ett betydande skifte. Under 60- och 70-talet föddes den solidariska protesten. Skotten i Ådalen hade aldrig varit så otrendigt, ty nu var det inte den egna sakfrågan som stod i centrum utan solidaritet med allt från Vietnam till illrar. De senaste årens globala demostrations-trender deriverar från vad som startade med att en tunisk blomsterhandlare tände eld på sig själv den arabiska våren. Denna protest-pandemi som har haft sitt epicentrum i Nordafrika och Mellanöstern har, utöver inbördeskriget i Syrien, lett till att otaliga diktatorer tvingats av tronen. För att lyfta detta hysteriska historie-flackande kan man fråga sig vilka trender man kan se. Utvecklingen av dagens solidariska protest kan sägas gå hand i hand med utvecklingen av oberoende media. Under 70-talet var det just hemska bilder på napalmskadade barn som fick oss att ta till gatorna. Sociala medier har idag haft en avgörande roll då de möjliggjort en bredare opinionsbildning och snabb mobilisering. Idag står även vårt fokus annorstäders då bloggande, twittrande och flickrande står högt i kurs, måhända skådar vi en tillbakagång till det något mer individualistiska sättet att opinionsbilda. En annan typ av modern trend, dock från statlig instans, som ni kan läsa mer om på nästa sida, är ökat inskränkande av demonstrationsfriheten. Vad beror då denna trend på? Media idag är tack vare internet mer lättillgängligt än någonsin för, kanske har det lett till att vi idag trots allt demonstrerar mer än någonsin? POLMAGASINET NUMMER

16 SOLNEDGÅNG ÖVER SPANIEN Text: Elin Dellås och Ida Vanhainen Solen kastar sina sista strålar över Puerta del Sol innan den sjunkande försvinner ner bakom Madrids hustak. Nere på torget har tusentals personer samlats för att demonstrera mot regeringens nya lagförslag, och trots att solens värmande strålar inte längre finns för att bistå dem i decemberkvällens kyla, så visar ingen av dem något tecken på att avvika. De flesta förbipasserande reagerar inte ens när de ser massan, varför skulle de? Sedan finanskrisens piska började vina över Spanien för snart sex år sedan så är regeringskritiska demonstrationer ett lika vanligt inslag i den spanska stadsbilden som klotter. Något som hastigt håller på att förändras. Idag har massan samlats mot den så kallade Ley de Seguridad Ciudadana, medborgarnas säkerhetslag, eller som den kallas i folkmun, Ley Antiprotesta, anti-demonstrationslagen. Plötsligt ter sig demonstrationens framtid, liksom den nedåtgående solen, på väg bort från Madrids torg. Lagändringen presenterades av Spaniens inrikesminister, Jorge Fernandéz Díaz från det nu ledande konservativa regeringspartiet, Partido Popular, i november förra året. Trots otaliga motdemonstrationer röstades förslaget igenom i parlamentet under början av december. Lagändringen har blivit hårt ifrågasatt från såväl oppositionella partier som människorättsorganisationer. För att förstå vilken innebörd lagändringen kommer att ha för Spaniens demonstrationsfrihet så kan vi studera innehållet i den nya lagen. Samtliga nya brott: skända fanan, skriva något kritiskt om Spanien på plakat, samlas som grupp på internet runt en åsikt eller att måla en satirisk bild av en politiker, leder alla och envar till i böter per inblandad person. Bötesbeloppen är alltså dryga, för brott som tidigare inte ens rubricerats som brott, vilket orsakat lagens öknamn anti-demonstrationslagen. Utöver dessa inskränkningar av individens friheter och rätt att demonstrera så kan man även urskilja något än mer skrämmande: statens utökade makt. Att fotografera en polis i tjänst, exempelvis under en demonstration, eller att vägra legitimera sig på gatan för polis är nu båda olagliga och belagda med höga böter. Det ger en ökad makt åt staten och minskad makt åt individen i förhållande till denna. Men visst är det något som klingar bekant här? Om man lyssnar riktigt noga så kan man nästan höra gamle Franco skrocka förnöjt i sin grav, ett fascismens spöke tycks ånyo dra genom Spanien. För att förstå dagens utveckling i Spanien måste vi påminna oss om landets relativt unga demokratiska historia. Under 30-talet befann sig landet mitt i ett blodigt inbördeskrig som utöver hundratusentals döda även resulterade i att Francisco Franco kom till makten. Franco skulle sedan enväldigt regera över landet i enlighet med sina fascistiska och katolska värderingar fram till sin död den 20e november 1975, nästan på datumet 39 år innan Säkerhetslagen hamnade på bordet. Vad beror då denna demokratiska recession i dagens Spanien på? I denna demokratiska berg- och dalbana kan vi särskilja en explosiv kombination av element. År 2008 när den ekonomiska krisen slog till med väldig styrka över södra Europa och i synnerhet de så kallade PIGS-länderna, Portugal Italien, Grekland och Spanien, så hade den demokratiska tortillan knappt ens hunnit svalna i landet. En opålitlig grund att stå på när landet prövades till bristningsgränsen och lite till. Lönerna föll, utgifterna för den statliga välfärden minskades dramatiskt med katastrofala sociala situationer som följd och arbetslösheten nådde astronomiska höjder. Idag uppskattas arbetslösheten ligga på över 20 % bland hela befolkningen, och bland ungdomar på svindlande 60 %. Siffror som inte uppnåtts sedan krigstiden. Utöver de ekonomiska vattendelarna så finns det även geopolitiska splittringar inom nationen, såväl i landets nordliga baskiska delar, som i de ostliga katalanska delarna. Den ekonomiska krisen har gett utbrytarregionernas autonomikrav vatten på sin kvarn och Katalonien har bestämt att under kommande år hålla en folkomröstning beträffande ett potentiellt utträde ur Spanien. I Spanien säger man att det finns två sätt att reagera på krisen: la miedo, skräcken, respektive la ira, ilskan. De arbetslösa och framtidlösa ungdomarna har valt sida och utan något kvar att förlora har de valt ilskan. Det är i tider som dessa som Spaniens politiker befinner sig i ett vägval. Antingen kan man kavla upp ärmarna för att nysta i roten till problemen med social, språklig och ekonomisk ojämlikhet. Eller så kan man göra som Spaniens regering, ta den enklare vägen och tysta protesterna med dryga bötesbelopp. Statens utökade våldsmonopol kan visa på just det som regeringen själva sakta inser, de har tappat kontrollen. Det är dock inte bara demonstrationsfriheten som inskränks i dagens Spanien, utan även kvinnors rättigheter har genomgått en dramatisk recession och än en gång skrockar Franco i sin grav införde den socialdemokratiska regeringen ändringar i lagen som möjliggjorde abort fram till fjortonde veckan och i särskilda fall till den tjugoandra. Regeringspartiet har nu lagt fram ett förslag om totalt förbud om inte kvinnan antingen svävar i livsfara eller har blivit utsatt för våldtäkt. Denna lagändring innebär ett enormt steg tillbaka för den spanska kvinnorörelsen och det den i decennier kämpat för. Kritiken har inte låtit vänta på sig. Gynekologförbund har gått ut 16 POLMAGASINET NUMMER

17 och sagt att de kommer vägra följa lagen och stora delar av folkopinionen är emot den. Även inom självaste Partido Popular hörs kritiska röster om att kvinnan bör får välja själv. Går lagen igenom är det en stor seger för högerkonservativa i hela Europa, och en stor seger för konservativa katoliker i Spanien. Vad är behovet och betydelsen av att införa en sådan här lag nu? När den spanska konservatismen hade sin senaste guldålder vid Francos tillträde gick kvinnans situation från fri individ till manligt komplement på några år. När regimen sedan föll vaknade den feministiska rörelsen till liv igen och har sedan dess satt Spanien i framkant inom många kvinnorättsfrågor. Men dagens bäckmörka situation lockar många att se tillbaka på dåtiden med en förädlande nostalgi och i sökandet efter en syndabock svartmålas lätt den senaste tidens förändring. Det är en farlig tankeförenkling som gett ny näring åt den konservativa elden. I sådana tider vinner konservativa partier som Partido Popular mark genom att peka ut exempelvis kvinnans ökade rättigheter som en bidragande faktor till landets moraliska sönderfall. Man hittar någon att skylla på och lyckas distrahera folket från de krackelerande politiska institutionerna. Vid första anblick kan införandet av en sträng abortlag verka otidsenlig, men i vanlig ordning ser vi det minskande demokratiska andrummet leda till att redan marginaliserade grupper, i detta fall kvinnorna, får det ännu sämre. Exempel på en liknande negativ utveckling kan man se i Ryssland, där hbtq-personers rättigheter kraftigt inskränkts. Fascismen är ingen vän av varken hbtq-kamp, antirasism eller feminism. Precis som Franco gjorde stödjer sig regeringen på konservatism och katolska kyrkan och gör därigenom ett första ställningstagande mot modernisering och social utveckling. Detta är inte nödvändigtvis bara en distraktionsmanöver för att dölja de politiska katastroferna, utan också ett första intergritets-övertramp från staten på privatlivet. Vi ser hur ytterligare en frihet försvinner i Spanien - en kvinnas frihet att själv få bestämma över sin kropp. Solens rebelliska strålar har för länge sedan lämnat de spanska torgen, för gott hoppas de sittande politikerna. Men de har inte räknat med vissa faktorer i denna ekvation. Ty den slocknar inte så fort den sjunkit över hustaken, den väntar ihärdigt flammande, på nästa soluppgång. Och för det spanska folkets skull kan man bara hoppas att denna soluppgång kommer snart, innan de fascistiska krafter regeringen göder på de spanska torgen rotat sig allt för djupt. NUNCA MÁS, ALDRIG MER Av: Kristin Åkerlund Lördagen den första februari i år anlände ett tåg till Madrids centralstation. Ur detta frihetens tåg, Tren de Libertad, strömmade tusentals människor som färdats långväga i ett gemensamt syfte. De intog tillsammans Madrids gator, omringade parlamentshuset med knutna nävar och högljudda röster, för att än en gång strida i en kamp de alla hoppades var över. Anledningen till demonstrationen var ett lagförslag som lagts fram av den nuvarande spanska regeringen. Den nya propositionen förespråkar att riva upp den rådande abortlagstiftningen och återgå till den gamla lagen som skrevs Istället för att fri abort skall tillåtas fram till fjortonde veckan skall det endast kunna beviljas fram till tolfte veckan, och då enbart med en polisrapport som bevis för att graviditeten uppkommit i samband med våldtäkt. För att sammanfatta det hela: lagen som stiftades år 2010 skall rivas upp och ersättas av en lagskrift som ansågs vara ett framsteg För att bespara er tid och värdefull tankekraft kan jag avslöja att 1985 var för 29 år sedan. Men vem håller egentligen räkningen? Det är ju bara knappt tre decennier sedan. Runt om i världen har solidaritetsaktioner startats i försök att motarbeta dessa konservativa inskränkningar på spanjorskornas mänskliga rättigheter. Stöddemonstrationer har hållits utanför ambassader och det har tågats över torg och genom städer. Feministiskt Initiativ och dess systergrupper startade aktionen Nunca más! där man på valfritt socialt forum laddade upp en bild på sig själv poserandes med en stålgalge. Detta för att uppmärksamma de ålderdomliga metoder som användes innan abort blev legaliserat, där fostret drogs ut ur livmodern med hjälp av en stålgalge eller en virknål. För att dessa metoder aldrig borde behöva tas till igen. Nunca más, aldrig mer. Detta hade enkelt kunnat bli ytterligare en uppmaning om respekt för spanjorskors rätt till sina egna kroppar. Det hade enkelt kunnat bli ett försök att kasta nytt ljus över en tidlös men ack så dammig tvistefråga, smyckad med rader av elitistiska slagord från ännu en förargad feminist. Det blir det onekligen till viss del, men just nu är det inte bara hotet om inskränkta rättigheter som skrämmer mig. Det som skrämmer mig är att ett sådant uppenbart bakslag, som denna ålderdomliga lagstiftning är, kan vinna nyfunnen legitimitet och misstas för att vara ett framsteg. Att en rättighet som tagits för given så enkelt kan tas ifrån en, då politiker återtar sig friheten att kontrollera angelägenheter som de inte har rätten att ta i. Inte ens med stålgalge eller virknål. Och att en viskning om Nunca más tvingas väckas till liv i en nedtystad kamp som redan antogs vara vunnen. POLMAGASINET NUMMER

18 IDROTTENS POLITIK Text: Alexander Fredman Den amerikanska atleten Jesse Owens under de olympiska sommarspelen i Berlin, Owens vann guld i fyra olika grenar, vilket var flest guld av alla deltagande. 18 POLMAGASINET NUMMER Foto: Bundesarchiv, Bild 183-R96374 / CC-BY-SA

19 Vinter-OS i Sotji är över och de olympiska spelen har ytterligare ett OS med politiska förtecken att skriva in i historieböckerna. HBTQ-fientlig lagstiftning och missförhållanden för gästarbetare stod i fokus på den internationella nyhetsarenan innan spelens början och krav på bojkott hördes från flera håll. Flera hävdade att Rysslands värdskap gick emot stadgarna för Internationella Olympiska Kommittén, IOK, med hänvisning till grundprincip 6 som säger att all form av diskriminering baserad på etnicitet, religion, politik, kön inte är förenlig med den olympiska rörelsen. Man frågade sig också om de deltagande idrottarna borde visa sitt ställningstagande under själva spelen. I Sverige hade diskussionen börjat redan långt tidigare i samband med världsmästerskapen i friidrott i Moskva. Emma Green-Tregaro visade sitt stöd för HBTQ-rörelsen genom att måla sina naglar i Pride-flaggans färger under tävlingarna. Protesten fick stor uppmärksamhet i internationell media och flera andra svenska idrottare uttalade sitt stöd, medan Svenska friidrottsförbundet förhöll sig kritiska. SFIF:s ordförande Hans Riste fick senare stor kritik från media för att uttövat påtryckningar på Green-Tregaro att måla över naglarna. Även om IOK följer grundprincip 6 i stadgarna, rättar sig även IOK efter regel 50.3 i samma stadgar, som förbjuder demonstration eller propaganda med politiska motiv på olympiska evenemang. När ordföranden för Sveriges Olympiska Kommitté, Stefan Lindeberg fick frågan innan OS i Sotji om eventuella politiska protester från den svenska OS-truppen svarade han: Man kan som individ ha synpunkter på hur olika länder agerar, men vi kan inte använda idrottsarenan för att demonstrera de uppfattningarna Ställningstagandet från IOK:s sida verkar klar: idrott och politik bör hållas åtskilda. De olympiska spelen har dock en lång historia av politiska händelser som snarare visar på motsatsen; hur ofta idrotten och politiken går hand i hand. OS 1936 var det första olympiska spelet där man förde den olympiska elden med fackla från Grekland till värdnationen. Det var också första gången spelen arrangerades i Tyskland. De olympiska spelen 1916 hade planerats utspela sig i Tyskland, men fick ställas in som följd av första världskrigets utbrott. Tysklands inblandning i första världskriget och deras deltagande på den förlorande sidan påverkade den tyska staten och dess befolkning hårt. OS 1936 betraktades som ett sätt att återhämta sig som nation och återfå förlorad aktning på den internationella politiska arenan. Valet av ort gjordes 1931 och Berlin vann i konkurrens med Barcelona tog nazistpartiet över makten av den tyska staten och spelen skulle därför behöva genomföras under det nazistiska styret. Det höjdes protesterande röster runtom i världen och Spanien bojkottade spelen helt. Istället planerades ett alternativt OS i Barcelona, Olimpiada Popular, som skulle hållas en vecka innan OS i Berlin. Över 6000 idrottare från 22 olika länder planerade att delta, men två dagar innan invigningen förklarade en grupp generaler ett pronunciamiento, en motståndsförklaring mot det folkvalda styret i Spanien. Det Spanska inbördeskriget bröt ut och olympiaden fick ställas in. IOK diskuterade även internt om spelen kunde hållas i Tyskland efter det politiska skiftet, men bestämde sig för att hålla fast sitt beslut efter att Tyskland hade lovat att alla skulle få vara välkomna att delta i spelen, samt att judiska idrottare skulle få delta i den tyska truppen. Ett löfte de senare bröt, när de endast tillät fäktaren Helene Mayer att delta i den tyska truppen. Mayers far var jude och betraktades därför som en Mischling, en blandras enligt den tyska rasteorin, men tilläts vara med i truppen för att blidka IOK. Däremot uteslöts andra idrottare på grund av sin etnicitet eller religion, som den kända flerkamparen Lilli Henoch för att hon var judinna. Henoch var flerfaldig tysk mästarinna i flera grenar och hade tidigare satt fyra olika världsrekord i diskus, kulstötning och stafett. Henoch förbjöds att delta i spelen och blev senare deporterad 1942 tillsammans med sin mor till Riga-gettot i Lettland. Samma månad togs hon och hennes mor tillsammans med en stor grupp andra judar till de ökända skogarna vid Rumbula av en Einsatzgruppe, SS dödspatruller. Där föstes de ner i stora massgravar grävda av sovjetiska krigsfångar, tvingades ner på marken och avrättades med maskingevär. Inför spelen togs mycket av den antisemitiska propagandan bort från Berlins större turistattraktioner för att tona ner judeförföljelserna. Samtidigt beodrades Berlins polischef att arrestera romer i Stor-Berlin och placera dem i ett provisoriskt tvångsläger beläget mellan en kyrkogård och ett reningsverk i Marzahn, en av förorterna till Berlin. Några år senare skickades fångarna vidare, männen till Sachsenhausen 1938 och kvinnorna till Auschwitz OS i Berlin 1936 är bara ett av många olympiska spel som överskuggats av politik, även om det kanske är det spel som lämnat unknast eftersmak. Sommar-OS 1976 i Montreal bojkottades av majoriteten av Afrikas självständiga länder i protest mot att IOK tillät Nya Zeeland delta i spelen. Nya Zeelands rugbylag hade turnerat i apartheiden-systemets Sydafrika vilket stack de självständiga afrikanska ländernas ledare i ögonen och en bojkott startades på iniativ av Tanzanias dåvarande president Julius Nyerere. Sommar-OS därpå i Moskva 1980 bojkottades av USA, ironiskt nog i protest mot att Sovjetunionen hade invaderat Afghanistan. 65 länder och regioner följde med i bojkotten och deltog inte i spelen, även om flera idrottare från de bojkottade länderna tävlade ändå under den olympiska flaggan. Vad kan man då lära sig av detta, vilken slutsats kan man dra av den olympiska politiska historien? Kanske att politik är en så grundläggande del av samhället och vad som gör en till människa, att det inte går att hålla utanför vissa sammanhang, även om det vore praktiskt för vissa. POLMAGASINET NUMMER

20 BLÅGUL HIPHOP Text: Fredrica Werner Det får man ju inte lov att säga i det här landet längre. En mening sagd av valfri person efter att hen yttrat orden Jag är inte rasist men. Orden har passerat förbi mig flertalet gånger och nej, jag tror inte vi behöver fler rasistiska åsikter. Vi bör däremot fråga oss vad man får lov att säga då man vill kritisera det svenska samhället. Spelar det roll vem som säger det och vad bör egentligen ingå i den konstnärliga friheten? Förra året kom Svarta duvor och vissna liljor, en låt av Kartellen, framförd av frontfiguren Sebbe Staxx och den gästande Timbuktu. Låten kritiserar det politiska läget i Sverige. Hårdast går den mot Sverigedemokraterna, bland annat med raden som lyder Dunka Jimmie gul och blå, hissa i en flaggstång. Orden är grova och det råder ingen tvekan om vad upphovsmakarna önskar för resultat i valet. De går dock aldrig till personangrepp, utan kritiken är riktad mot handlingar eller metaforer om åsikter. Nämnda textrad kan exempelvis tolkas som en metafor för Jimmie Åkessons antagna kärlek till Sverige, alltså något han tycker och inte ett angrepp på vem han är. Timbuktu och Sebbe Staxx är två konstnärer inom en kultur som skapades på gatorna i 70-talets Bronx hiphopen, mer specifikt genren rap. Från början så rappades det om att ungdomar borde mötas i rap battles istället för att dras in i kriminella sammanhang. Hiphopen har aldrig varit en kultur för finrummen, åtminstone fram till för något år sedan. I Sverige idag ser vi en förändring inom hiphopkulturen. Den blir bredare och helt plötsligt så sitter Latin Kings i Music Hall of Fame tillsammans med Abba. Jason Timbuktu Diakité är ett praktexemplar på den breda hiphopen. Han är en samhällskritisk rappare som de senaste åren har synts frekvent i olika samhällsengagemang, där hans deltagande i P3:s Musikhjälpen kanske är det mest kända. Timbuktu har blivit hela Sveriges egna hiphopare - omkramad, hyllad och lagom. På andra sidan av spektrat av det som är hiphop i Sverige på 2010-talet hittar vi gruppen Kartellen med frontfiguren Sebbe Staxx. Kartellen startades inifrån fängelset och de har en tydlig vision om att representera miljonprogrammen och förorten. Det gör att de når ut till en annan publik än Timbuktu och vice versa. Så då de båda går ihop och släpper en politisk låt så får det riksmedia och politiker att reagera. Vad är det de säger?, frågar sig människor. SR väljer att inte spela låten okommenterat då den kan påverka och uppmana folk att rösta på ett visst sätt. Riksdagens talman, Per Westerberg, väljer att inte medverka då Timbuktu ska få ett pris i riksdagen. Ett pris han fick av 5i12-rörelsen året innan, men inte hade tid att hämta ut från då. Priset tilldelades alltså honom långt innan låten kom ut. En folklig rappare gör en låt med en tidigare kriminell rappare. Då tror allmänheten helt plötsligt att de kommer att få se en gul och blå Åkesson hissad i grannens flaggstång dagen därpå. Nej, jag tror inte det, och att predika för de redan frälsta i politiskt korrekta tal tar oss inte vidare. Att istället prata till de som inte nås av åsiktshipsterns twittersamfund är åtminstone ett steg i rätt riktning, ett sätt att genom konstnärligt uttryck förenas och nå brett i gemensam sak. Jag vet inte vad som får sägas i Sverige supervalåret 2014, men för att komma någon vart behövs de som provocerar. Vi hade inte haft hiphopkulturen idag om det inte fanns människor som valde att agera med hjälp av sin röst. Agera för det de tror på. 20 POLMAGASINET NUMMER

POLMAGASINET NUMMER 1 2014

POLMAGASINET NUMMER 1 2014 ORDFÖRANDEN ORERAR REDAKTÖRERNA RALJERAR Jag lyssnar på Nas och Damian Marleys album Distant Relatives som osökt får mig att tänka på alla de utexaminerade politicesstudenterna som vi inte har någon aning

Läs mer

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Veronicas Diktbok Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Vi gör roliga saker tillsammans. Jag kommer alltid

Läs mer

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag Målet Amanda Olsson 9b 1-13 Det känns som jag har sprungit ett maraton, ibland har det gått så lätt och ibland så tungt. Jag har varit så inne i allt så jag inte sett hur långt jag kommit, inte förrän

Läs mer

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Vi har under de senaste två söndagarna talat om längtan efter liv i den kristna tron. Längtan efter Guds Helige Ande och att fortsätta bygga

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Eller? Du kan göra nästan allt det där som alla andra i din ålder tycker om att göra

Läs mer

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Eller? Du kan göra nästan allt det där som alla andra i din ålder tycker om att göra

Läs mer

Hej då fattigdom! Läs om en produktmärkning som gör skillnad

Hej då fattigdom! Läs om en produktmärkning som gör skillnad Hej då fattigdom! Läs om en produktmärkning som gör skillnad GÖR SKILLNAD! Om föräldrar får bättre betalt för sitt arbete kan barn gå i skolan istället för att arbeta. På bilden syns elever på en förskola

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Landskrona en Fairtrade City. - En liten folder om det stora arbetet med att skapa en rättvisare värld

Landskrona en Fairtrade City. - En liten folder om det stora arbetet med att skapa en rättvisare värld Landskrona en Fairtrade City - En liten folder om det stora arbetet med att skapa en rättvisare värld Varför Fairtrade? Det finns häpnadsväckande vittnesmål om hur odlare och anställda i utvecklingsländerna

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

Skola: Landskap 10 tips för bättre landskapsbilder

Skola: Landskap 10 tips för bättre landskapsbilder Skola: Landskap 10 tips för bättre landskapsbilder Upplevelsen av en landskapsbild är inte samma sak som att uppleva ett landskap på plats. Med de här tio tipsen kanske du ändå lyckas ta med dig upplevelsen

Läs mer

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 051 Arbetsfyllt och strävsamt har Ditt liv varit Lugn och stilla blev Din död. 052 053 Du bäddas i hembygdens Det suckar av vemod

Läs mer

Paula & Kajsa Vinnare av Terre de Femme 2008/09

Paula & Kajsa Vinnare av Terre de Femme 2008/09 Paula & Kajsa Vinnare av Terre de Femme 2008/09 TEXT: Rikard Lehmann. FOTO: Hampus Brefelt, The Studio, Malmö Vänd blad Fair Trade - ett vinnarekoncept för Paula och Kajsa i Terre de Femmes Det skiljer

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

Fikamästarens handbok

Fikamästarens handbok Fikamästarens handbok Fairtrade Challenge 27 oktober 2010 Fikamästarens handbok Fairtrade Challenge 2012 Den 18:e oktober kan du återigen vara med i årets stora fikapaus! Målet är en halv miljon deltagare,

Läs mer

Blandningen finns som Original bryggmalet, Original hela bönor, Organic hela bönor (ekologiskt) samt Espresso hela bönor.

Blandningen finns som Original bryggmalet, Original hela bönor, Organic hela bönor (ekologiskt) samt Espresso hela bönor. GULDRUTAN är ett familjeföretag som genom vår kärlek till kaffet har lyckats hitta den bästa vägen till en perfekt kopp kaffe. Vi hoppas att detta dokument ska ge en inblick i det vi vill att en potentiell

Läs mer

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem En rapport från SlutaSnusa.net Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Nikotinnoja... 4 Misstag #2: Skenmotiv... 7 Misstag

Läs mer

Vänskap. xx Inspiration

Vänskap. xx Inspiration xx Inspiration Vänskap mot alla odds xx Vänskap i en segregerad stad det är vad kontaktnätet Flyktingguide Göteborg vill främja. Hanna från Sverige och Zakia från Somalia har blivit kompisar tack vare

Läs mer

LEKTION 2 Användbarhet

LEKTION 2 Användbarhet LEKTION Användbarhet Uppmärksamma det positiva Fundera och skriv ner olika situationer där barnet gör något positivt och du kan ge ditt barn uppmärksamhet och beröm. Fundera och skriv ner på vilket sätt

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Resebrev från Gran Canaria, Tenneriffa, La Gomera, El Hierro och med besök av Lisa o Sivert, Anette o Kenneth, Monica o Peter o Inger o Hasse

Resebrev från Gran Canaria, Tenneriffa, La Gomera, El Hierro och med besök av Lisa o Sivert, Anette o Kenneth, Monica o Peter o Inger o Hasse Resebrev från Gran Canaria, Tenneriffa, La Gomera, El Hierro och med besök av Lisa o Sivert, Anette o Kenneth, Monica o Peter o Inger o Hasse Under denna period har vi hunnit besöka Gran Canaria, Teneriffa;

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Innehållsförteckning Rudolf sida 1 Welcome to New York sida 2 Mystiska tjejen sida 3 Rymlingen Rebecka sida 4 Passet sida 5 Fångad sida 6

Innehållsförteckning Rudolf sida 1 Welcome to New York sida 2 Mystiska tjejen sida 3 Rymlingen Rebecka sida 4 Passet sida 5 Fångad sida 6 Innehållsförteckning Rudolf sida 1 Welcome to New York sida 2 Mystiska tjejen sida 3 Rymlingen Rebecka sida 4 Passet sida 5 Fångad sida 6 Rudolf Nu ska jag berätta om Rudolf Rudenstam. Rudolf är 38 är

Läs mer

Det handlar inte om fika.

Det handlar inte om fika. Det handlar inte om fika. Det handlar om gott kaffe. Det finns en massa tankar om vad som är gott kaffe. Vi har i alla fall bestämt oss för vad vi tycker är gott. Kaffe från Italien. I alla dess former.

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Tre månader i Modena

Tre månader i Modena Tre månader i Modena Jag läser sjuksköterskeprogrammet på Hälsouniversitetet i Linköping och jag har spenderat 12 veckor i italienska Modena. Universitetet där heter Università degli studi di Modena e

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han huvudet längre och nästan dubbelt så bred. Springer Med

Läs mer

Jonna Lindberg 2011. Min egen ö

Jonna Lindberg 2011. Min egen ö Min egen ö Tror du på gud? Han svarade inte genast. Fortsatte bara framåt i den djupa snön. Den var tung och blöt, som om den legat där i flera år och bara blivit tjockare. Säkert skulle det ta lång tid

Läs mer

Vad har du gjort på semestern?

Vad har du gjort på semestern? Vad har du gjort på semestern? Joanna, vad har du gjort på din semester? Min semester har varit lite ovanlig för vi hade inte så mycket tid att planera den. Vi visste inte riktigt hur det skulle bli med

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN MARIA FRENSBORG LÄSFÖRSTÅELSE kapitel 1 scouterna(sid 3, rad 8), grupp för ungdomar som tycker om naturen försvunnen (sid 3, rad10), borta parkeringen (sid 4, rad 1), där man

Läs mer

Fikamästarens handbok. Fikamästarens handbok. Fairtrade Challenge 2013. Fairtrade Challenge 27 oktober 2010 DELTA I ÅRETS STORA FAIRTRADE-FIKA!

Fikamästarens handbok. Fikamästarens handbok. Fairtrade Challenge 2013. Fairtrade Challenge 27 oktober 2010 DELTA I ÅRETS STORA FAIRTRADE-FIKA! Fairtrade Challenge 2013 DELTA I ÅRETS STORA FAIRTRADE-FIKA! TORSDAGEN DEN 17:E OKTOBER Anmäl din kapaus på www.fairtrade.se Den 17:e oktober kan du återigen vara med i årets stora fikapaus! Målet är en

Läs mer

barnhemmet i muang mai måndag 10 september - söndag 11 november 2012

barnhemmet i muang mai måndag 10 september - söndag 11 november 2012 barnhemmet i muang mai måndag 10 september - söndag 11 november 2012 Oj, oj, oj vad länge sedan det var - och ända ursäkten att brevet har dröjt är att tiden går alldeles för fort. Men det sägs ju att

Läs mer

B. Hur tror du killarna känner sig innan de går in i varuhuset? C. Hade du valt att gå över isen fast det stod: Varning tunn is?

B. Hur tror du killarna känner sig innan de går in i varuhuset? C. Hade du valt att gå över isen fast det stod: Varning tunn is? Vilken smäll! SIDAN 1 Kapitel 1 En vild jakt A. Varför tror du att de stjäl sprejflaskorna? B. Hur tror du killarna känner sig innan de går in i varuhuset? C. Hade du valt att gå över isen fast det stod:

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Personlig framgång och frihet. Om skaparen

Personlig framgång och frihet. Om skaparen Personlig framgång och frihet Om skaparen När Tomas var liten skilde sig hans föräldrar. Han blev mobbad i skolan och blev allt mer innesluten och aggressiv, och började själv att mobba, stjäla, dricka

Läs mer

Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords

Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords 1 Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords Visste du att anledningen till att de flesta inte tjänar pengar med Adwords är för att du troligtvis fallit offer för alla de lögner som cirkulerar på

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet 2013 Jenny Andén Angelström & Anna Sundström Ansvarig utgivare: Jenny Andén Angelström ISBN: 978-91-637-2882-2

Läs mer

EN LITEN GUIDE. Hur ni når skolans mål för hållbar utveckling och blir delaktiga att motverka fattigdom. ANSLUT ER SKOLA OCH GÖR SKILLNAD!

EN LITEN GUIDE. Hur ni når skolans mål för hållbar utveckling och blir delaktiga att motverka fattigdom. ANSLUT ER SKOLA OCH GÖR SKILLNAD! EN LITEN GUIDE Hur ni når skolans mål för hållbar utveckling och blir delaktiga att motverka fattigdom. ANSLUT ER SKOLA OCH GÖR SKILLNAD! ER SKOLA KAN GÖRA SKILLNAD! Varmt välkomna till Fairtrade Sveriges

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

BIRKAN TORE. lär oss hur vi kan länka oss samman med vår andlighet

BIRKAN TORE. lär oss hur vi kan länka oss samman med vår andlighet BIRKAN TORE lär oss hur vi kan länka oss samman med vår andlighet 36 Inspire - vinter 2011/2012 B irkan Tore är känd från TV-programmet Det Okända. Han ser ut som en ängel och utstrålar lugn, medkänsla

Läs mer

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv.

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Hej, jag mitt namn John. Jag har inte velat posta det här, men nu har jag äntligen tagit mig modet att göra det. Jag måste

Läs mer

Det blodiga slutet Den tjugoförsta maj 1989 landade Torbjörn Andersson och jag i Peking för att skildra demonstrationerna på Himmelska fridens torg. De var en del av en frihetsvåg som det året sköljde

Läs mer

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut ovellens uppbyggnad I Svenska Direkt 7 fick du lära dig hur en berättelse är uppbyggd med handling, karaktärer och miljöer: Något händer, ett problem uppstår som måste lösas och på vägen mot lösningen

Läs mer

Den kristna kyrkans inriktningar

Den kristna kyrkans inriktningar Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,

Läs mer

Ta vara på tiden, du är snabbt "för gammal" för att inte behöva ta ansvar.

Ta vara på tiden, du är snabbt för gammal för att inte behöva ta ansvar. Några ord till min Tips och råd från IHL1A, 16 januari 2015 Lev livet medan du kan Tänk ej för mycket på framtiden, ej heller på det förflutna Var snäll mot dem som är snälla mot dig; det lönar sig. Gör

Läs mer

Äldreboende, en själslig dödsdom

Äldreboende, en själslig dödsdom Källa: www.knut98.com När resurserna minskar krävs fantasi, inlevelse och prioritering. Hela syftet med äldrevård måste vara att skapa möjligheter till meningsfullt liv. Allt kan bli fel om vi glömmer

Läs mer

Pojke + vän = pojkvän

Pojke + vän = pojkvän Pojke + vän = pojkvän Min supercoola kusin Ella är två år äldre än jag. Det är svårt att tro att det bara är ett par år mellan oss. Hon är så himla mycket smartare och vuxnare än jag. Man skulle kunna

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre?

Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre? Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre? Vi vill fördjupa oss i ämnet för att undersöka om man genom att vara både arkitekt och byggherre kan uppnå en arkitektur med högre kvalité. I sådant fall på

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Vägen till en NY RelationsBlueprint...

Vägen till en NY RelationsBlueprint... Vägen till en NY RelationsBlueprint... Kommer du ihåg... sist gick vi igenom den viktigaste delen som kontrollerar din lycka, framgång och tillfredsställelse i kärleksfulla och passionerade relationer

Läs mer

Facit Språkvägen. för sfi kurs D

Facit Språkvägen. för sfi kurs D Facit Språkvägen för sfi kurs D Kapitel 1 Insändare 1 Den har skrivits av en person som bor i Tallbogård. 2 Han vill framföra att han tycker att det är fel av kommunen att bygga en väg rakt igenom parken

Läs mer

ENZO GER DIG EN DOS KONCENTRERAD NJUTNING MED MJUK CREMA

ENZO GER DIG EN DOS KONCENTRERAD NJUTNING MED MJUK CREMA ESPRESSO SORTERNA ENZO GER DIG EN DOS KONCENTRERAD NJUTNING MED MJUK CREMA En sensuell upplevelse som väcker din mörka sida. Den sida som får liv om natten men som också kan väckas till liv på dagen när

Läs mer

Ett hus med utsikt över ångbåtar

Ett hus med utsikt över ångbåtar Sköna RUM Ett hus med utsikt över ångbåtar Drömhuset blev deras Egentligen skulle de fortfarande bo i sin nybyggda villa några kilometer bort. Om inte 1800-talshuset de sneglat på i över 15 år plötsligt

Läs mer

ARBETSMATERIAL DEMOKRATI 6 NÄTHATET OCH DET ÖPPNA SAMHÄLLET ÖVNING 1- SID.1 JAG HAR FÅTT MÄNNISKOR ATT MÅ RIKTIGT ILLA (DN 2011-11-01)

ARBETSMATERIAL DEMOKRATI 6 NÄTHATET OCH DET ÖPPNA SAMHÄLLET ÖVNING 1- SID.1 JAG HAR FÅTT MÄNNISKOR ATT MÅ RIKTIGT ILLA (DN 2011-11-01) SIDA 1/6 ÖVNING 1- SID.1 JAG HAR FÅTT MÄNNISKOR ATT MÅ RIKTIGT ILLA (DN 2011-11-01) Vilka är det som döljer sig bakom allt hat som grasserar på internet? Insidan har träffat näthataren Erik Walfridsson

Läs mer

kapitel 1 Publicerat med tillstånd Dilsa och den falska förälskelsen Text Petrus Dahlin Bild Sofia Falkenem Rabén & Sjögren 2013

kapitel 1 Publicerat med tillstånd Dilsa och den falska förälskelsen Text Petrus Dahlin Bild Sofia Falkenem Rabén & Sjögren 2013 kapitel 1 I morgon börjar sommarlovet och vi ska åka till Gröna Lund. Om sommaren fortsätter på det här sättet kommer det att bli den bästa i mitt liv. Jag sitter hemma på rummet och har just berättat

Läs mer

Baristautbildning. Restaurang och livsmedelsprogrammet

Baristautbildning. Restaurang och livsmedelsprogrammet Baristautbildning Restaurang och livsmedelsprogrammet Med tiden har trenderna inom kaffedrickandet ändrats och numera nöjer man sig inte med vanligt bryggkaffe. Kaffedrycker har därför blivit mycket viktiga

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer

På Bröstkirurgen: med penna, papper och sax visade en bröstkirurg mig hur man gör en bröstvårta

På Bröstkirurgen: med penna, papper och sax visade en bröstkirurg mig hur man gör en bröstvårta Reserapport efter utbytesstudier - Sara-Li LÄK T 8 - Liverpool 1. Vilket program läser du på? Läkarprogrammet 2. Vilket universitet, land och stad åkte du till? University of Liverpool, Storbritannien,

Läs mer

SVENSKA SCENER I SOCIALA MEDIER

SVENSKA SCENER I SOCIALA MEDIER SVENSKA SCENER I SOCIALA MEDIER MER ELLER MINDRE? EN JÄMFÖRELSE MELLAN ÅR 2009 OCH 2011 2011 Simon Brouwers SAMMANFATTNING År 2009 genomförde Volante en undersökning med syftet att kartlägga scenkonstens

Läs mer

Aktivism och feministiska frizoner på nätet

Aktivism och feministiska frizoner på nätet Aktivism och feministiska frizoner på nätet Alla fattar inte riktigt varför jag gör det här, säger Joanna som är en av de fem nätaktivister jag pratat med. Hon och många andra lägger varje dag flera timmar

Läs mer

2. Skriv en sammanfattning av nyheten med dina egna ord. Välj tre olika kategorier, alltså denna termin gör du tre nyheter!

2. Skriv en sammanfattning av nyheten med dina egna ord. Välj tre olika kategorier, alltså denna termin gör du tre nyheter! Veckans nyheter Följ med i veckans nyheter och händelser genom att se på nyhetssändningar, läsa dagstidningar och lyssna på radions nyheter. Du ska välja ut sådant som har med samhällsfrågor att göra dvs

Läs mer

Sigtuna projektet Ekilaskolan

Sigtuna projektet Ekilaskolan Sigtuna projektet Ekilaskolan Tre stenar och några träd. En kör längst bak i rummet. Några människor söker efter föda. För länge sedan Innan vi hade internet Och människan trodde Att solen var gud. Då

Läs mer

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Ensam och fri Författare: Kirsten Ahlburg Bakgrund Ensam och fri är en berättelse om hur livet plötsligt förändras på grund av en skilsmässa. Vi får följa Lena och hennes tankar

Läs mer

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj)

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) 41Även om det är en främling, som inte tillhör ditt folk Israel utan kommer från fjärran land för att han hört om ditt namn 42ja, också där skall

Läs mer

En kopp kaffe = Fika för två!

En kopp kaffe = Fika för två! En kopp kaffe = Fika för två! - Ditt val gör skillnad Copyright: Johan & Nyström A. PROBLEM SOM KAFFEPRODUCENTERNA MÖTER I Sverige ligger vi i topp beträffande kaffedrickande och konsumerar hela en procent

Läs mer

Fotograf Jennifer Karlberg

Fotograf Jennifer Karlberg Bröllopsoffert 2013 Information Det är en stor ära att få uppdraget att fotografera ett bröllop, då detta är en av de största dagarna i en människas liv. Bröllopsfotografering är även något av det bästa

Läs mer

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Om att bli mer lik Gud och sig själv. Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Textbearbetning: Boel Werner och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Grafisk form: Per

Läs mer

Värderingsövning -Var går gränsen?

Värderingsövning -Var går gränsen? OBS! jag har lånat grundidén till dessa övningar från flera ställen och sedan anpassat så att man kan använda dem på högstadieelever. Värderingsövning -Var går gränsen? Detta är en övning i att ta ställning

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

Det finns en röd tråd. Kanske så tunn att den knappt syns. Den tunna tråden syns bara med ord. Den tunna tråden är alla tankar som följt med hela

Det finns en röd tråd. Kanske så tunn att den knappt syns. Den tunna tråden syns bara med ord. Den tunna tråden är alla tankar som följt med hela Den hårda attityden slog mot huden. Stenhård. Den kvävde lungorna som desperat försökte undvika den smutsiga luften. Cykelturen hade varit ansträngande och den varma kroppen började kylas ned. Fanns det

Läs mer

Pest eller kolera. Matilda Larsson SA14c Samhällskunskap/Svenska VT15

Pest eller kolera. Matilda Larsson SA14c Samhällskunskap/Svenska VT15 Matilda Larsson SA14c Samhällskunskap/Svenska VT15 Matilda Larsson Atlingbo Resarve 122, 622 40 Romakloster matilda222@live.se, tel. 0720062382 Wisbygymnasiet Söder 621 82 VISBY Rektorsassistent Karin

Läs mer

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje?

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje? Jobba dig lycklig Att ha ett arbete är en av de absolut viktigaste faktorerna för vår lycka, trots larmrapporter om stress och utbrändhet. Det visar den internationella lyckoforskningen. Bengt Brülde är

Läs mer

OKTOBER 2014 SÅ ENKELT MEN ÄNDÅ SÅ SVÅRT

OKTOBER 2014 SÅ ENKELT MEN ÄNDÅ SÅ SVÅRT Nyhetsbrev nr 5, 2014 OKTOBER 2014 SÅ ENKELT MEN ÄNDÅ SÅ SVÅRT - När jag tänker på hur enkelt det är att bara vara till, lyssna på kunderna, att höra vad de säger och att hjälpa dem med det som de behöver

Läs mer

planet och den asfalterade flygplatsen för att äntligen äntligen få känna på marken.

planet och den asfalterade flygplatsen för att äntligen äntligen få känna på marken. Mitt möte med Tibet För drygt ett och ett halvt år sedan blev jag lycklig fadder till två tibetanska barn, Chokyi och Sonam, åtta år gamla. Alltsedan dess har jag haft ett foto på dem ståendes på mitt

Läs mer

Gör ett annat Europa möjligt!

Gör ett annat Europa möjligt! Gör ett annat Europa möjligt! Åsa Westlund Socialdemokratisk ledamot i Europaparlamentet Foto: Peter Berggren/Imagine De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp Foto: Curt Berggren/Imagine Bättre

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6

Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6 Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6 Kapitel 1 David Drake är 28 år och bor i Frankrike.Han bor i en liten lägenhet långt bort från solljus.under sommaren

Läs mer

Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln

Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln EU-ekologiskt Baseras på EU:s förordning för ekologiskt jordbruk. Ekologisk odling betyder att inte kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel används. Märkningen

Läs mer

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -

Läs mer

Föreningsträdet Idrottshälsa. Handledning Aktiva 10 år. Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila

Föreningsträdet Idrottshälsa. Handledning Aktiva 10 år. Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila Föreningsträdet Idrottshälsa Handledning Aktiva 10 år Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila Att arbeta med Föreningsträdet Syfte: Tanken med föreningsträdet är att med hjälp av enkla frågor skapa

Läs mer

Sophia höll på ute i köket. Det var antagligen bäst att ta samtalet med Madde nu, det hade ju visat sig att det bara blev värre av att inte svara

Sophia höll på ute i köket. Det var antagligen bäst att ta samtalet med Madde nu, det hade ju visat sig att det bara blev värre av att inte svara Anders Han gick in i hennes vardagsrum och slog sig ner i soffan. De skulle ta kaffe och efterrätt hemma hos Sophia. Hon fixade just nu med en överraskning ute i köket. Han såg sig omkring. Det var ett

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1 Barn i familjer med knapp ekonomi 2009-04-07 Anne Harju 1 Bakgrund - Samhällelig debatt om barnfattigdom. - Studier talar ofta om barn, inte med. - Omfattning och riskgrupper i fokus. - År 2005: Malmö

Läs mer

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Värderingar och

Läs mer

Om vi vill fortsätta att spela en roll i framtiden måste vi göra två saker: Bli ännu bättre på det vi är bra på nämligen lärandet.

Om vi vill fortsätta att spela en roll i framtiden måste vi göra två saker: Bli ännu bättre på det vi är bra på nämligen lärandet. Vi i skolan har inte längre monopol på kunskap. Idag går det att lära sig saker mycket bra även utanför skolans värld. Inte minst genom den nya tekniken. Om vi vill fortsätta att spela en roll i framtiden

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer