POLMAGASINET. Ansvarig utgivare Joakim Hessling. Omslag Eugène Delacroix La liberté guidant le peuple. Ordförande, Redaktör Alexander Fredman

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "POLMAGASINET. Ansvarig utgivare Joakim Hessling. Omslag Eugène Delacroix La liberté guidant le peuple. Ordförande, Redaktör Alexander Fredman"

Transkript

1

2 ORDFÖRANDEN ORERAR REDAKTÖRERNA RALJERAR Jag lyssnar på Nas och Damian Marleys album Distant Relatives som osökt får mig att tänka på alla de utexaminerade politicesstudenterna som vi inte har någon aning om vilka de är. Det är 19 årgångar med studenter sedan pol.mag programmet skapades. De har jobben vi drömmer om eller så har de hamnat någon helt annanstans än de tänkte sig. De har mött verkligheten, de har applicerat kunskaper om NPM och neoliberal teori som vi idealistiskt diskuterar på seminarium. En av vår förenings stora brister har varit avsaknaden av en kontaktyta mellan dessa alumner och oss studenter. Vi är nu i full färd med att ändra på detta. Ett gemensamt initiativ från oss i UPS, Statsvetenskapliga institutionen och peppade alumner har lett till att arbetet för att äntligen få till en alumnförening har kommit igång. Det är några bitar som behöver falla på plats innan verksamheten kan komma igång men med hårt arbete och lite tur är vi igång innan sommaren. En förening som redan är igång och som rivstartat är Politicesstudenternas Riksorganisation, Pol. Riks. Knappt hann vi avsluta bildandet av föreningen innan arbetet med fördjupat samarbete mellan föreningarna, kontakt med arbetsmarknad och sponsring var i full fart. Med oss på detta projekt har vi politicesföreningarna i Lund, Linköping, Umeå och Karlstad. Det ska bli riktigt kul att lära känna våra medstudenter och framtida kollegor och vi kommer alla bli starkare föreningar som ett resultat av vårt samarbete! Fridens, och njut av vårt prisbelönta polmagasin! Skicka för närvarande begränsad upplaga av vuxenlivet, i syfte att ge den sanna höst. Skada hastigheten är användbart för våren. Detta är vad tjänsten Google Translate sade för oss, när vi en söndag strax efter midnatt frågade vad vår latinska exempeltext för layout-utfyllnad betydde. Detta har absolut ingen betydelse för denna ledartext, men vi tyckte att det var lite poetiskt och kul att inleda med. Som nytillträdda redaktörer är det många trådar som ska spinnas och lika många bollar att hålla flygande. Som ni kanske redan har hunnit se så har tidningen inför detta nummer fått ett rejält ansiktslyft. Detta har hållit oss ockuperade många dagar och nätter, varav ovanstående söndag var en. Hoppas ni gillar det! För den grafiskt konservative så kan vi lugnt meddela att tidningen i övrigt som vanligt är precis lika fylld till brädden av intressant läsning. På sidorna 6-11 kan ni lugnt förkovra er i såväl reportage som test gällande studentens bästa kompis: kaffet. Är ni lite mer hetlevrade så rekommenderar vi att ni slår upp sidorna för att istället läsa om demonstrationens historia och brännande aktuella frågor i Spanien. Längst bak i tidningen finner ni slutligen en intervju med ingen mindre än programsamordnare Marie Nylund som berättar om hur hon hamnade på institutionen. Vi skulle även vilja tacka vår lilla, men ack så flitiga, redaktion för ett fantastiskt intensivt arbete med detta årets första nummer! Med förhoppning om intellektuell förkovran! Ansvarig utgivare Joakim Hessling Ordförande, Redaktör Alexander Fredman Redaktör Carl Lindberg Layout Alexander Fredman Carl Lindberg Omslag Eugène Delacroix La liberté guidant le peuple Tryckeri Exakta tryckeri, Malmö Upplaga 250 exemplar Medverkande Fredrica Werner Elin Dellås Ida Vanhainen Ulrika Sävje Sofie Lindqvist Kristin Åkerlund Julia Karlsson Andreas Sundell Carl Lindberg Alexander Fredman POLMAGASINET är en politiskt obunden tidning av och för Uppsala Politicesstuderande. Tidningen utkommer fyra nummer per år. polmagasinet@ uppsalapolitices.se 2 POLMAGASINET NUMMER

3 POLMAGASINET NUMMER Anslagstavlan och Världsligt med PK 6-7 Reportage: Det utmärkt ansvarsfulla kaffet 8-9 Intervju med en barista Polmagasinet testar kaffe 12 Personligt: På spaning efter romantiken 13 Personligt: Ground Reportage: Demonstration genom tiderna Reportage: Solnedgång över Spanien Reportage: Idrottens politik Kultur: Blågul hiphop och Frostiga könsroller 23 Vad händer sen: Marie Nylund POLMAGASINET NUMMER

4 ANSLAGSTAVLAN Åre 93 personer var med på årets resa till Åre. 52 från termin 2 och 41 från termin 4. Det åktes skidor och snowboard, afterskiades, bastades och skapades Instagram-skandaler. Det var minst 4 personer som fyllde år under Årevistelsen, vilket statistiskt är en överrepresentation inom populationen. 54 % av gästerna på välkomstgasken den 7/2 läste termin 6 eller högre. Ett synnerligen lyckat hemkommande. PolRiks är förkortningen på den nystartade riksorganisationen för Politicesstuderande. Nyvald ordförande för organisationen är UPS vice ordförande August Danielsson. Syftet med föreningen är att främja gemenskap över universitetsgränserna och uttökade möjligheter att söka bidrag till föreningarna. Hallå där! Malin Hellström Text: Carl Lindberg Du är engagerad i Rädda Barnens ungdomsförbunds projekt Ellen och Allan. Berätta lite om det. Det är ett projekt som vänder sig till åttondeklassare. Man agerar samtalsledare i en gruppdiskussion som berör allt ifrån normer och utseende till vänskap och mobbning. Samtalsgrupperna är uppdelade efter killar och tjejer, därav namnet på projektet. Det långsiktiga målet är att uppnå en högre jämställdhet och ett mer normkritiskt förhållningssätt bland ungdomarna, och samtalen syftar både till att just samtala men också att väcka funderingar kring dessa ämnen. Varför är det ett viktigt projekt? Allt som händer under mötena dokumenteras och skickas till RBUF för sammanställning. Materialet använder de sedan för att utforma sin verksamhet inom just dessa områden, så det får en verklig påverkan! Är ni fler polkandare som är engagerade i projektet? Ja! Det är tre tjejer till från T2, sen var det också en kille som var utbildare för uppdraget som jag tror går T6! Hur går man tillväga om man själv skulle vilja bli samtalsledare? Kontakta RBUF, ansökan är fortfarande öppen för att bli samtalsledare till hösten! Det är verkligen något jag rekommenderar att göra. Det är berikande för en själv också, genom att det får en att ifrågasätta sina egna normer och värderingar! 4 POLMAGASINET NUMMER

5 VÄRLDSLIGT MED PK Josefin Edberg, Utbyte i Argentina Hej Polkandare! Efter cirka tre veckor i Buenos Aires börjar vardagslivet smyga sig på. Ännu har inte de riktiga kurserna på Universidad del Salvador börjat, just nu är det intensivkurs i spanska som gäller. I språkkursen ingår även kurser i argentinsk kultur och litteratur och utflykter för att lära känna staden. Hittills kommer vi väldigt bra överens, Buenos Aires och jag, det första intrycket var att staden är som en blandning av Paris och New York men nu när jag vet lite mer måste jag säga att det beror helt på vilket område man är i. Här finns gammalt och slitet, nytt och supermodernt, bohemiskt och mysigt och ruffigt och obehagligt. Vill man vara en riktig porteño (invånare i Buenos Aires) äter man middag på en parilla (grill-restaurang) och dricker Malbec som producerats i de nordvästliga delarna av landet. Man har gott om tid på sig för förfesten börjar inte förrän ungefär 00.30, då byts rödvinet ut mot fernet-coca cola. Vi får se hur väl den livsstilen passar universitetsstudierna som börjar i mars, under den Argentinska höstterminen blir det kurser i sydamerikansk historia och politik. Ser fram emot det! Hoppas Uppsala bjuder på en fin vår! Besos! Marina Prellwitz, Praktik i New Dehli Hej! När jag erbjöds platsen som praktikant vid svenska ambassaden i New Delhi lade jag till Delhi som plats på min väder-app i telefonen. Varje dag stod det att vädret i Delhi skulle bli rök. Att det faktiskt kunde stämma trodde jag nog aldrig men varje morgon när jag möter morgontrafiken i min Rickshaw till ambassaden ligger det ett tjockt täcke av rök över stan från alla eldar som folk tänder om nätterna för att hålla sig varma. Delhi är ingen lätt stad att leva i. Vi gick precis om Peking på listan över världens mest förorenade städer och i slutet av min praktikperiod kommer termometern att visa på närmare 50 grader. Ändå har denna 25-miljoners stad en otrolig charm och en helt fantastisk historia. Ambassaden här är en av Sveriges största med runt 20 utsända och där praktiserar jag på migrationsenheten. Min handledare är väldigt mån om att jag ska ha meningsfulla uppgifter och hittills har jag mest fått uppdatera mig på olika flyktinggruppers status samt jobba på ett Schengen-projekt som går ut på att kartlägga användningen av falska pass och visum i Indien. CSN räcker betydlig längre här och jag och de andra praktikanterna har en lägenhet med en gigantisk takterrass och medföljande hushållerska. På helger och kvällar upptäcker vi de hundratals olika stadsdelarna som finns här och förvånas och fascineras varje dag över de otroliga kontrasterna som denna megastad och Indien bjuder på. Det är valår även i Indien så en stor del av tiden på ambassaden går åt till att följa valkampanjen inför valet i maj. Fast just nu innebär praktiken mest att träna inför den prestigefulla årliga cricketturneringen mot de andra nordiska ambassaderna. POLMAGASINET NUMMER

6 Foto: Linus Hallgren, Fairtrade Sverige DET UTMÄRKT ANSVARSFULLA KAFFET Text: Sofie Lindqvist För många studenter sitter en kopp kaffe alldeles utmärkt till studierna. För många svenskar sitter en kopp kaffe utmärkt till det allra mesta. Faktiskt så utmärkt att vi invånare i Landet Lagom årligen konsumerar nio kilo kaffe var, något som för oss högt upp på kaffedrickarlistan. På senare tid har en fråga dock börjat cirkulera över kaffekonsumenternas koffeinalerta huvuden. Vilket ansvar bör en kaffekonsument ta för att drycken har kommit till på ett schysst sätt? Att ta ansvar för en hel värld samtidigt som grafer, demokratiteorier och den gode Platon pockar på uppmärksamheten kan tyckas vem som helst övermäktigt. Att ta ansvar för den kopp kaffe man dricker behöver dock inte vara lika tungt. Att hitta rätt i djungeln av livsmedelscertifieringar är inte alltid lätt. En internationell organisation med stort fokus på kaffe är Fairtrade Labelling Organization International (FLO), som grundades i sin nuvarande form år 1997 och vars första certifiering sattes på just denna älskade fikadryck. I likhet med många andra märkningar kräver Fairtrade att hänsyn tas till miljö och hållbar produktion, men en viktig skillnad är att FLO i större utsträckningfokuserar på människorna i produktionen och deras sociala rättigheter. Idén om en märkning liknande Fairtrade föddes i Nederländerna år 1988, då certifieringen Max Havelaar såg dagens ljus. Initiativet till märkningen kom från Nederländernas bistånds- och utvecklingsorgan och syftade till att stoppa den pågående exploateringen av både odlare och anställda inom kaffebranschen i de nederländska kolonierna. Under sena 80-talet och tidiga 90-talet - medan vi andra dansade i neon eller rent utav föddes började Max Havelaar-tanken sprida sig som en löpeld över världen. För att samla de separata märkningarna i den gemensamma strävan efter bättre förhållanden i kaffeproduktionen grundades år 1997 en internationell organisation; som alltså fick namnet Fairtrade Labelling Organizations International. Fem år senare, år 2002, lanserades organisationens egen märkning som fick bära namnet Fairtrade Certification Mark. Det är den märkning vi känner som Fairtrade idag. Idag finns utarbetade kriterier för Fairtrade-märkning även för andra livsmedel som te, socker och choklad. Även andra typer av produkter, som till exempel bomull, trä och hudvård, kan köpas med den blågröna märkningen. För den med extra pengar på fickan kan vara betryggande att även guld kan köpas med Fairtrade-stämpel och gott samvete. 6 POLMAGASINET NUMMER

7 På FLOs egen hemsida står att läsa hur Fairtrade förbättrar arbetsvillkoren för odlare och anställda inom kaffebranschen, bland annat genom investeringar i verksamheterna, förbättrade ekonomiska villkor och främjande av demokrati. En producent med vilja att Fairtrade-stämpla sitt kaffe måste uppfylla krav på bland annat organisationsrätt, samt kunna garantera att barnarbete och diskriminering inte förekommer. Som tack för ansträngningarna garanterar FLO producenten ett minimipris för det Fairtrade-producerade kaffet, oberoende av det rådande världsmarknadspriset. Världsmarknadspriset på kaffe har vid flera tillfällen och under långa perioder legat under produktionskostnaderna, vilket har tvingat redan utsatta odlare och anställda allt längre ner på den obarmhärtiga ekonomiska stegen. Minimipriset kan alltså trygga produktionen även när tiderna är svåra. Är världsmarknadspriset högre än minimipriset är det dessutom istället detta producenterna får. Ofta antas priset för en kopp Fairtrade-producerat kaffe vida överstiga nyttan den för med sig. Och nog för att en studentbudget sällan tål vare sig lyxvaror eller överpriser, men 20 öre kan nog många undvara. Utslaget per kopp kostar nämligen Fairtrade-producerat kaffe endast cirka 20 öre mer än vanligt kaffe. Förutom minimipriset till producenterna stavas anledningen till denna extra kostnad lägre total volym på grund av högre efterfrågan på gammalt gott standardkaffe än Fairtrade-producerat och den så kallade Fairtrade-premien. Fairtrade-premien är en ytterligare summa pengar som istället för till en enskild producent betalas till en grupp odlare. Pengarna ska användas gemensamt till någon form av investering i verksamheterna eller det lokala samhället; precis hur pengarna ska fördelas beslutas demokratiskt av de berörda odlarna och deras anställda. Så, innebär detta att allt blir bra så fort hela livsmedelsbranschen har tagits under Fairtrades beskyddande vingar? Är Fairtrade mer än ett glamouröst PR-trick? Kritik har riktats mot Fairtrade på flera punkter. Bland annat kritiseras minimipriset och det faktum att någon måste betala för det. Frågan är om konsumenterna är villiga att finansiera jordbrukarnas förbättrade levnadsvillkor eller om önskan om ett mer jämlikt samhälle bara är tomma ord och vackra visor. Dessutom innebär ett alltför stort fokus på Fairtrade att andra kaffeproducenter väljs bort, med risk för att dessa sjunker allt djupare i fattigdomens kvicksand. Att det kan finnas problem med Fairtrade-certifieringen är icke att förglömma. Men att belysa problemet med exploatering och utnyttjande av odlare och anställda inom kaffebranschen kan vara ett stort steg i rätt riktning. Fairtrade kanske inte kan lösa kaffeproduktionens alla problem på stört. Men kanske kan man som konsument ta ansvar för sin egen kopp, genom att välja kaffe som producerats på ett hållbart vis med hänsyn till mänskliga rättigheter och demokratiska beslut. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Om inte annat så för att kaffet ska kunna sitta alldeles utmärkt till studierna, även i fortsättningen. KAFFEBÖNANS FJORTON STEG Av: Ulrika Sävje För ett par vintrar sedan reste jag och två vänner runt i Centralamerika under några månader, mest för att vi tycker om solen för mycket för att stanna i Sverige, men också för att få frossa i avokado, mango och kaffe. Ja, kaffe. Denna magiska dryck som jag förbannar när jag inte kan sova och längtar efter så fort jag vaknar. Redan innan vi åkt hade vi bestämt att vi under vår resa någon gång ville besöka en kaffeplantage för att få lära oss allt om hur kaffe blir till. Sagt och gjort, under en veckas tid bytte vi ut stränder och surf mot det panamanska höglandet, Boquete. Vi blev alla tre fullkomligt uppslukade av turen runt plantagen, rosteriet och fabriken. Inte nog med att guiden som tog oss runt den fyra timmar långa turen hade fantastisk humor, turen var verkligen intressant! Tillbaka på vårt hostel satte vi oss direkt för att tillsammans försöka minnas alla de 14 stegen i processen från planta till färdig kaffeböna, för att noggrant kunna dokumentera det i våra dagböcker. Tyvärr är jag inte lika duktig på att minnas vad jag gjort av själva dagboken, men processen var något i stil med: plockning, tvättning, blötläggning, torkning, sortering, rostning och sedan diverse mindre steg där emellan. Men egentligen kanske det inte gör så mycket att dagboken är borta och att jag inte minns alla de 14 (eller var det 17?) stegen. För även om jag facineras av vilken vetenskap det är att få till den perfekta kaffebönan, så var det inte det som blev lärdomen av denna tur, och visst har människan en tendens att främst komma ihåg det som en senare kan ha nytta av. Även om jag där och då frestades av tanken att stanna i Panama för alltid och leva mina dagar med att plocka bönor så kommer det nog aldrig att hända. Vad jag bär med mig är istället att det är bäst att köpa hela bönor och mala själv, för att vara säker på att få bra kvalité. Kvalitén på bönorna spelar roll. Samt, och det är detta jag kanske kommer bära med mig längst, att Nescafés riktiga namn (i alla fall enligt vår guide) bör vara No es cafe är inte kaffe. POLMAGASINET NUMMER

8 INTERVJU MED EN BARISTA Text: Fredrica Werner Att svenskarna är det fikande folket är ingen nyhet och runt om i landet hopar sig kafékedjorna. Kaféerna fylls av människor i alla åldrar och det är arbetande frilansare, chailatte-drickande tonåringar och sociala möten. Kaffe avnjuts i alla dess former och sötsaker likaså. Kafékedjorna har olika nischer och sätt att sticka ut ur mängden. En kafékedja som har en vision om att göra dubbelt gott är Barista Fair Trade Coffee. De vill servera sina kunder bra kaffe och tillbehör och samtidigt hålla en genomgående Fairtrade profil. Barista startade år 2006 i Malmö och idag är de etablerade på flera ställen i totalt åtta svenska städer. Polmagasinet har pratat med Towe Rönneke som är tidigare platschef för ett av Barista kaféerna i centrala Malmö. Det diskuterades Fairtrade, kaffe och hur vinstintresset kan hamna i konflikt med moralen. Towe började jobba på Barista för 5 år sedan som 17-årig gymnasiestudent. Då var hon mest diskplockare och allt-i-allo. Hon har sedan klättrat upp till platschefsposition innan hon lämnade kedjan i slutet av förra året för att studera i New York. - I början hade jag inte så mycket tankar på företagets fairtrade profil utan det var mest en utökning av studiebidraget som lockade, säger hon. I takt med att hon klättrade inom kaféet och lärde sig mer så blev också hennes intresse större. Hon har fått träffa människor som brinner för rättvis handel och på så sätt har hon lärt sig mycket. Som platschef fick hon även tillgång till information och föreläsningar i ämnet. - Så intresset har väckts, men det känns fortfarande ganska abstrakt. Det som verkligen är påtagligt att det gör skillnad är skolmåltiderna, berättar Towe. Med skolmåltiderna menas det projekt som Barista har med svenska FN-förbundet där varje köp med Baristas stammiskort ger en skolmåltid i den FN-skola som finns i Muka Dhera, Etiopien. Det är inte bara Towes eget intresse som har växt, hon har även märkt en skillnad i kundernas intresse de år hon har arbetat på Barista. - Det är betydligt fler kunder som frågar om vilka varor som är Fairtrade och ekologiska än vad det var för fem år sedan, så intresset har absolut växt i samhället i stort. Frågan om ekologiskt är dock vanligare, men det verkar som att många tror att det är samma sak, säger hon. Barista har en Fairtrade-profil, i linje med det är kaffe, te, socker och en mängd andra produkter helt Fairtrade. Utbudet är dock 100 % Fairtrade då det blir för stor kostnad vilket för tillfället inte är hållbart. För att ge ett prisexempel så kostar en påse kaffe à 250 gram 30 kronor i inköpspris för Barista vilket är att betrakta som mycket för en kafékedja enligt Towe. Baristas mål är dock att så mycket som möjligt av utbudet ska vara Fairtrade. För Barista föll valet på just Fairtrade-certifieringen då det är den mest långtgående produktmärkningen. Det sker regelbundet kontroller av representanter från Fairtrade på de certifierade farmarna. På så sätt kan Barista som inköpare ha kontroll över vem de köper in från. Towe berättar om ett tillfälle då Barista beställt ett kaffe från Indonesien. Bönorna var förpackade och skulle skeppas mot Europa. Under samma tidpunkt så utfördes en kontroll hos producenten och då de inte uppfyllde kraven så förlorade de sin Fairtrade-certifiering. Detta ledde till att leveransen avbröts och Barista valde att inte använda sig av leverantören. Något som Towe kunde uppleva hamnade i konflikt med varandra var det etiska intresset och vinstintresset, då det fanns tillfällen då det etiska intresset fick ge efter. Kaféet som hon var platschef på hade så pass lite utrymme i soprummet att de inte hade möjlighet att sortera soporna, vilket inte känns förenligt med att ha ett ekologiskt tänk. - Ibland kanske det kan uppfattas som ett spel för gallerierna, men det går inte att köra på 100 % ekologiskt och Fairtrade, det hade aldrig gått ihop säger hon. En liknande konflikt uppstod då Barista för två år sedan kritiserades hårt i media för undermåliga personalförhållanden i Sverige. Att en kedja som satsar på Fairtrade och förespråkar bättre förhållanden för de som arbetar med produktionen inte hade godkända personalförhållanden i Sverige är inte speciellt förenligt med företagets linje. Så visst finns det sprickor och dagar då det känns som att profilen skulle kunna vara starkare. Samtidigt berättar Towe att hon tycker Barista gör ett bra arbete utifrån sin position som kafékedja. Det är bättre att som företag försöka inkludera etiken i verksamheten än att inte göra det alls menar hon. Avslutningsvis så måste jag såklart fråga Towe var hon helst dricker sitt kaffe. Svaret verkar vara svårt att ge, men klart står i alla fall att hon hellre tar en take away-capuccino i New York än sveper en espresso i lunchstressen på Barista, men ännu har hon inte hittat det perfekta kaffet i New York-myllret. - Man blir ju kräsen efter några år vid espressomaskinen, säger hon med ett skratt innan vi avslutar och säger hejdå. Jag tittar ner i min tomma kaffekopp, nu med lite mer eftertanke och kunskap om industrin och kulturen kring denna älskade dryck. 8 POLMAGASINET NUMMER

9 POLMAGASINET NUMMER Foto: commons.wikimedia.org/wiki/user:takeaway

10 POLMAGASINET TESTAR KAFFE Text: Sofie Lindqvist, Hanna Lycken, Kristin Åkerlund, Ulrika Sävje Foto: Andreas Sundell Presso Snabb För den som inte gjort pressokaffe kan tillredningen verka svårare än den är, sanningen är dock att det faktiskt är himla lätt. Grovmalet kaffe läggs i en kanna varefter varmt vatten tillsätts. Kaffet får sedan dra ett par minuter innan filtret långsamt pressas ner så att sumpen samlas i botten av kannan, medan det färdiga kaffet hamnar ovanför. Kaffet är sedan klart att avnjutas. Resultatet av pressokaffe blir av oss i testpatrullen definitivt godkänt, även om smaken kan bli något besk. Att smaken av sump, som trots filtret, följer med drar även ner betyget något. Det går dock inte att förneka att detta sätt att göra kaffe på känns lite lyxigare än vanligt bryggkaffe, och vill en imponera är det definitivt att föredra framför snabbkaffe. Snabbkaffe är ett frystorkat kaffe som löses i hett vatten och blir till färdigt kaffe efter endast en liten omrörning. Fördelen med det här kaffet är att det är så enkelt att göra. Man behöver inte något annat än vatten och kaffepulver, och eftersom doseringen är den enda variabeln är det i princip omöjligt att misslyckas. Många tycker dock att enkelheten sker på bekostnad av smaken. Testpatrullen tyckte att snabbkaffet som provades inte ens smakar kaffe och syftade då till den artificiella smaken. Att det är väldigt svårt att imponera på någon med snabbkaffe påpekades också. Resultatet blir ett ganska lågt betyg, och vill man njuta av en riktigt god kopp kaffe tipsar testpatrullen om någon av de andra tre testade varianterna. Snabbhet: 3 Enkelhet: 3 Smak: 4 Finns fairtrade: Ja Finns koffeinfritt: Ja Imponeringsgrad: 4 Snabbhet: 5 Enkelhet: 5 Smak: 2 Finns fairtrade: Ja Finns koffeinfritt: Ja Imponeringsgrad: 1 10 POLMAGASINET NUMMER

11 Brygg Mocka Att brygga kaffe är som att träna baspass på Friskis och Svettis; pålitligt, okomplicerat och med garanterat okej resultat. Att misslyckas med en kanna bryggkaffe är en konst i sig, eftersom ett filter i rätt storlek och lagom rågade mått är allt som krävs. Den simpla tillredningsekvationen medför att smaken ofta kan förutses; testpatrullen menade att det testade bryggkaffet smakade både jättegott och som det alltid gör. För den morgontrötte har många moderna kaffebryggare en extra fiffig finess: timer. Bryggaren laddas i förväg med kaffe och vatten och kickar på morgonen igång på eget bevåg efter inställd tid, med fördel samtidigt som alarmet ringer. Bryggaren kan dock vara en besvikelse för den som natten innan lyckats charma en dam eller herre och fått denna med sig hem som sovsällskap. Inte bara kan många kaffebryggare väcka vem som helst med sina gutturala läten, de är på grund av sin nämnda enkelhet knappast något speciellt att imponera med vid frukostbordet. Om en jämför bryggkaffe med ett baspass på Friskis så är mockakaffe garanterat jämförligt med ett medelpass: kräver lite mer, ger lite mer. När mockakaffe skall kokas får du allra bäst resultat då du köper hela kaffebönor och maler själv. Det kokas i en liten kanna av aluminium, med två åtskilda kärl som separeras av ett filter. Det undre kärlet fyller du med vatten, det övre med kaffe och sedan placerar du kannan direkt på spisplattan. Mockakaffet kokas likt en italiensk espresso och det märks tydligt. Det är fylligt och varmt, självklart kraftigt, med en tydlig smak av rostade bönor. I jämförelse med de sorter vi testat tidigare känns mockakaffets skarpa lenhet som äkta vara och om du uppskattar ett lite starkare, mer koncentrerat morgonkaffe är detta kaffet för dig. Om du morgonen efter vill bjuda ditt sällskap på kaffe, som man bör, känns det härligt sofistikerat att dra fram en egen liten kaffekvarn ur studentskafferiet. Den finkänsla som krävs för att undvika att kaffet kokar över och det något omständiga i att mala bönorna själv, återbetalas i det förfinade resultatet. En högst kultiverad morgonen efter utlovas då du bjuder på detta kaffe! Snabbhet: 3,5 Enkelhet: 4 Smak: 3,5 Finns Fairtrade: Ja Finns koffeinfritt: Ja Imponeringsgrad: 2 Snabbhet: 3 Enkelhet: 2,5 Smak: 4,5 Finns Fairtrade: Ja Finns koffeinfritt: Ja Imponeringsgrad: 13 POLMAGASINET NUMMER

12 PÅ SPANING EFTER ROMANTIKEN Text: Julia Karlsson Romantiken är en tidsepok som många idag anser vara bortglömd sedan länge i Sverige. Frågan är dock hur rätt de har då nationalismen växer och svårmod fortfarande relateras till vårt land. Finns det förbisedda spår kvar av den här idealistiska perioden? Skymningen kom extra tidigt just idag och vinterns närvaro känns påtagligare än vanligt. Kyla tränger sig in genom fönsterrutan på caféet jag sitter på; det skramlar ifrån köket och ett lågmält ljud från de andra gästernas konversationer når mig. Det här är en liten stad i ett litet land som vissa inte ens kan peka ut på världskartan. Vid första anblick förefaller sig nog det svenska samhället som byggt på realismens grunder och värderingar. Vi är regelrätta människor och det är inte enkelt att leva i kylan, så att arbeta tillsammans för att lyckas bromsa den allt mer påtagliga tungsintheten blir ett måste. Jag rör om i mitt kaffe och ser ut mot gatan. En ung man cyklar förbi och några sekunder senare verkar ena hjulet halka. Han går omkull. Ensam reser han sig upp, försöker förgäves borsta bort snöslasket från sina kläder, sätter sig på sadeln återigen och försvinner iväg i dimman. Kanske är nationen Sveriges absoluta grundsten ensamhet och svårmod, en slags gemenskap i kännandet av de båda. Frågan är huruvida detta verkligen kan kallas för realism och om tanken inte snarare är av romantisk karaktär. Finns det än idag spår kvar av romantikens tid? Romantiken var en konstnärlig, litterär och intellektuell era med sin start i slutet av 1700-talet och fortsatte ända fram till mitten av 1800-talet. Den uppkom som en reaktion på upplysningstidens realism: i fokus låg skönhet, fantasi, storslagen natur, men kanske främst människans inre känsloliv. Det var också under denna period som nationalismen växte sig riktigt stark, men trots allt var alltså individen det centrala och inte kollektivet. Dagens Sverige tycks nog för de allra flesta vara nationen där befolkningen kämpar tillsammans som en enhet, lyfter varandra på sina axlar för att övervinna varje hinder, tar hand om de svaga och bortser från sin egen skälvande egoism. Detta är dock mer en fråga om perspektiv än en absolut sanning: i rak jämförelse med många andra länder har individualismen vuxit sig väldigt stark i Sverige. Vi har en slags integritet som anses okränkbar. Snarare handlar det alltså om ett samling enskilda personer som alla tycker sig unika och udda i ett mycket normativt land, men i själva verket torde just det här mindervärdeskomplexet vara det som för oss samman. Om man ser till de svenska kreativa genierna som August Strindberg, Karin Boye, Ingmar Bergman och Stieg Larsson så fastställer deras verk den huvudsakliga riktning som nordisk mentalitet i många år intagit. Det svenska svårmodet har genom dem verkligen fått fäste i samhället och tycks för omvärlden vara det som definierar oss. Inom den tyskromantiska rörelsen Sturm und Drang romantiserades sorgsenhet och melankoli. Idealet var Goethes Werther, den deprimerade poeten som tog livet av sig, för vilken det var existensen själv som var outhärdlig och inte någonting konkret. Samma sak kan sägas om svenskt svårmod: det går egentligen inte att definiera utan handlar snarare om en känsla av hopplöshet som åtminstone enligt teorin spridit sig bland landets befolkning. Vidare verkar det dessutom finnas någon slags stolthet i vår gemensamma sorgsenhet, vilket i sin tur också anses karakteristiskt för romantiken. En ökad nationalism och kärlek till moderlandet kan bevisas med att ett parti som Sverigedemokraterna växer sig större och större för varje år. Det handlar alltså återigen inte om en grupp människor som råkar bo nära varandra, utan tvärtom grundas en kollektivism i att det är vårt mindervärdeskomplex och vår melankoli. Inte heller är vi rädda för att berätta för andra om hur väl vårt system fungerar och någon slags självaktning till nationen bör därför anses vara högst påtaglig bland oss. Vid det här laget har himlen verkligen blivit kolsvart, så jag reser mig upp från min plats på caféet och tar på mig ytterkläderna. Väl på gatan drar jag halsduken lite tätare emot kroppen, stänger in svårmodet och vänder blicken neråt. Ny snö har fallit över den lilla staden i det lilla landet, vinden biter i kinderna och hotfulla skuggor kastas mot husfasaderna. En bekant går förbi som jag hejar på med ett leende. Trots allt har kanske svensken också lite hopp kvar, kanske är det den detaljen som skiljer oss från de tyska romantikerna. Mycket av romantikens ideal och idéer må finnas kvar i vårt samhälle, men det måste anses som en modern tolkning eller utveckling av det hela. En dag kommer våren att komma och till sist knoppar alltid vitsipporna. Det vet vi innerst inne och glömmer aldrig bort. 12 POLMAGASINET NUMMER

13 GROUND 69 Historien bakom Köpenhamns ungdomskultur Text: Fredrica Werner Ett icke-existerande hus. En öde tomt som trots avsaknad av material bär på en innehållsrik historia. Denna tomt finns på Jagtvej 69 i Köpenhamnsstadsdelen Nørrebro. Här stod tidigare Ungdomshuset, även kallat Ungeren, fram till mars 2007 då det revs trots protester och upplopp. Ungdomshuset hade nämligen inte varit en vanlig ungdomsgård med fritidspedagoger, utan helt användarstyrt. Denna användarstyrda verksamhet fick efter rivningen tillgång till ett nytt hus, men för ungdomarna som vistats i Ungeren var detta inte i närheten av en god nog ersättning. Historien om Ungdomshuset och Köpenhamns vänsterpolitiska ungdomskultur börjar långt tidigare än så och vittnar om händelserika decennier. Ungdomskultur. Tankarna går till undergroundklubbar, konst, popup-event och mycket mer. Något som sticker ut, något som är spännande. En hel kultur, social rörelse eller kanske bara en särskiljande stil, inte sällan är det en politisk influerad rörelse. I Köpenhamn har den vänsterradikala ungdomskulturen tagit stor plats. Ett av de mest kända exemplen är fristaden Christiania som föddes i hippierörelsen. Allting började 1971 då delar av ett stort kacernområde i Köpenhamn ockuperades. Området stod tomt och då det rådde stor bostadsbrist i Köpenhamn så var behovet av bostäder stort. En av grupperna som var med och ockuperade området som senare skulle bli Christiania var husockupanterna i hippierörelsen Slumstormarna. De ville utforska nya sätt att leva och experimentera med sociala sammanhang samtidigt som de hade en stark politisk drivkraft. I liknande frustration börjar historien bakom Ungdomshuset i Nørrebro. Huset som tjänade som ett Folkets hus står helt plötsligt tomt då den dåvarande verksamheten flyttar. Det är tidigt 80-tal och en rörelse som kallar sig för Initivgruppen kräver ett hus för ungdomar i Köpenhamn. Med Christiania färskt i minnet så får de av Köpenhamns kommun tillgång till det tomma huset på Jagtvej 69. Året är 1982, hippierörelsen är förbi och nu är det punk som gäller. Det dröjer inte lång tid innan ungdomarna tappar kontakten med kommunen och verksamheten i huset börjar leva sitt eget liv. Efter Initivgruppen bildas ockupantrörelsen Besättarna och att de tar över Ungeren blir en naturlig övergång. För dem var husockupationer en central aktion i deras verksamhet, precis som för de som skapade Christiania. Till skillnad från tidigare rörelser som Slumstormarna och Initivgruppen så var Besättarna aggressiva och tvekade inte att ta till våld. Under denna period blev Ungdomshuset känt i hela Danmark och inte minst Köpenhamnspolisen hade koll på det. På 90-talet var inte längre Besättarnas rörelse aktuell, men huset fortsatte att vara centrum för ungdomar i Köpenhamns vänsteraktivism. I slutet av 1999 så beslutar Köpenhamns kommun att huset ska säljas. Det har visat sig att avtalet som skrevs -82, om att ungdomarna skulle få bruka huset, aldrig var lagligt. Huset har under alla dessa år stått på osäker grund och nu har politikerna bestämt sig för att göra något åt det. Detta blir startskottet på år av protester. Ungeren som under en period varit mindre aktivt blommar upp igen och gamla aktiva kommer tillbaka. Huset köps efter många om och men av frikyrkan Fadershuset. Då Fadershuset har åsikter som går emot mycket av det som personerna knutna till Ungdomshuset står för skapar detta stor uppståndelse bland ungdomarna. Tillslut bestäms att huset ska rivas. I slutet av 2006 kulminerar protesterna och Nørrebro förvandlas till ett myller av brandbomber och gatstenar. Kravallerna räknas till några av de värsta i Danmarks historia. Huset rivs slutligen i mars 2007 och det blir slutet på mycket av Köpenhamns ungdomskultur. Detta är en historia som berättar om decennier av kulturradikalt engagemang, med olika organisationer som avlöser varandra. Liknande strömningar fanns i övriga Europa och Nørrebro har flera gånger jämförts med Berlins Kreuzberg. Liknande rörelser fanns i Sverige, men med stora politiska skillnader. Ockupation av hus och den rådande bostadsbristen var centrala delar av syftet med både Ungdomshuset och Christiania. I Sverige var frågan inte lika aktuell då bostadsbristen var lägre tack vare miljonprogrammen. När det gäller det politiska engagemanget bland ungdomar var det tidigt uppmuntrat från svenskt håll. Att ungdomar ville engagera sig sågs som något positivt, så länge det skedde under ordnade former. Elevkårer, studiecirklar och liknande är vanliga svenska fenomen. Den sammansmältning av politik och det privata livet inom vänsterradikalismen som syntes i Danmark, där de tog plats i huvudstaden, har inte alls fått samma utrymme i Sverige. Kulturradikalismen i Danmark finns inte heller i Sverige på samma sätt. Fortfarande återstår bara en öde tomt på Jagtvej 69, nu kallat Ground 69. En öde tomt som berättar om en stads och ett lands undergroundkultur. En kultur skapad av ungdomar med en vision om ett annat sätt att leva. POLMAGASINET NUMMER

14 DEMONSTRATION GENOM TIDERNA Text: Ida Vanhainen Att ordet demonstration härrör från den latinska betydelsen för att bestämt utpeka, demonstro, visar om något att människans vilja att kollektivt manifestera sin vilja på gatunivå är åtminstone ett par tusen år gammal. Formerna har varierat under historien, men som ämne betraktat är det ständigt aktuellt. Om den arabiska våren var en triumf för demonstrationen som protestmedel, måste dagens utveckling i Spanien räknas som ett nederlag. 14 POLMAGASINET NUMMER

15 Hur länge har människor demonstrerat? Och hur har demonstrationen utvecklats över tid? För att kunna svara på de frågorna måste vi först definiera vad en demonstration egentligen är. Om vi ställer frågan till Wikipedia så får vi följande svar: Folk som visar sin åsikt genom att samlas i grupp i en allmän sammankomst. Om vi förkovrar oss i historieböckerna så kan vi tidigt i nedtecknad historia se några händelser som för våra tankar åt en sådan sammankomst. Om man betraktar Bibeln som en trovärdig källa så kan man redan 1500 f.kr urskilja det första demonstrationståget för arbetares rättigheter, då Egyptens hebreiska slavar tågade igenom landet. Denna protest innehöll många kontroversiella inslag, istället för att hålla i klassiska demonstrationsplakat så delade man till exempel på Röda havet. Under medeltiden låg man betydligt lägre på barrikadfronten, måhända skrämd av kyrkans syndapropaganda. Denna tystnad bröts dock en oktobermorgon 1517 då en man vid namn Martin Luther spikade upp de 95 teserna, en protestlista mot kyrkans avlatsbrev, på Wittenbergs kyrkodörr. Om demonstrationen drog mycket folk är svårt att säga men man kan i efterhand konstatera att detta blev inledningen på den protestantiska kyrkans reformation. En annan milstolpe finner vi 272 år senare i grannlandet Frankrike. Där var det högafflar och facklor som beväpnande de arga massorna som under parollen frihet, jämlikhet och broderskap störtade den franska adeln från makten. Den liberala demokratin sägs sedan ha sett dagens ljus vid sidan av de frenetiskt vinande giljotinerna. Under gamla goda 1900-talet tog sedan demonstrationerna en hejdundrande fart. Under sekelskiftet var det industriarbetare som strejkade i kommunismens och den sociala rättvisans namn. Några decennier senare flyttades fokus äntligen bortom Europa då kolonierna genom blodiga uppror krävde självständighet från sina kolonialherrar. I mer modern tid har vi sett ett betydande skifte. Under 60- och 70-talet föddes den solidariska protesten. Skotten i Ådalen hade aldrig varit så otrendigt, ty nu var det inte den egna sakfrågan som stod i centrum utan solidaritet med allt från Vietnam till illrar. De senaste årens globala demostrations-trender deriverar från vad som startade med att en tunisk blomsterhandlare tände eld på sig själv den arabiska våren. Denna protest-pandemi som har haft sitt epicentrum i Nordafrika och Mellanöstern har, utöver inbördeskriget i Syrien, lett till att otaliga diktatorer tvingats av tronen. För att lyfta detta hysteriska historie-flackande kan man fråga sig vilka trender man kan se. Utvecklingen av dagens solidariska protest kan sägas gå hand i hand med utvecklingen av oberoende media. Under 70-talet var det just hemska bilder på napalmskadade barn som fick oss att ta till gatorna. Sociala medier har idag haft en avgörande roll då de möjliggjort en bredare opinionsbildning och snabb mobilisering. Idag står även vårt fokus annorstäders då bloggande, twittrande och flickrande står högt i kurs, måhända skådar vi en tillbakagång till det något mer individualistiska sättet att opinionsbilda. En annan typ av modern trend, dock från statlig instans, som ni kan läsa mer om på nästa sida, är ökat inskränkande av demonstrationsfriheten. Vad beror då denna trend på? Media idag är tack vare internet mer lättillgängligt än någonsin för, kanske har det lett till att vi idag trots allt demonstrerar mer än någonsin? POLMAGASINET NUMMER

16 SOLNEDGÅNG ÖVER SPANIEN Text: Elin Dellås och Ida Vanhainen Solen kastar sina sista strålar över Puerta del Sol innan den sjunkande försvinner ner bakom Madrids hustak. Nere på torget har tusentals personer samlats för att demonstrera mot regeringens nya lagförslag, och trots att solens värmande strålar inte längre finns för att bistå dem i decemberkvällens kyla, så visar ingen av dem något tecken på att avvika. De flesta förbipasserande reagerar inte ens när de ser massan, varför skulle de? Sedan finanskrisens piska började vina över Spanien för snart sex år sedan så är regeringskritiska demonstrationer ett lika vanligt inslag i den spanska stadsbilden som klotter. Något som hastigt håller på att förändras. Idag har massan samlats mot den så kallade Ley de Seguridad Ciudadana, medborgarnas säkerhetslag, eller som den kallas i folkmun, Ley Antiprotesta, anti-demonstrationslagen. Plötsligt ter sig demonstrationens framtid, liksom den nedåtgående solen, på väg bort från Madrids torg. Lagändringen presenterades av Spaniens inrikesminister, Jorge Fernandéz Díaz från det nu ledande konservativa regeringspartiet, Partido Popular, i november förra året. Trots otaliga motdemonstrationer röstades förslaget igenom i parlamentet under början av december. Lagändringen har blivit hårt ifrågasatt från såväl oppositionella partier som människorättsorganisationer. För att förstå vilken innebörd lagändringen kommer att ha för Spaniens demonstrationsfrihet så kan vi studera innehållet i den nya lagen. Samtliga nya brott: skända fanan, skriva något kritiskt om Spanien på plakat, samlas som grupp på internet runt en åsikt eller att måla en satirisk bild av en politiker, leder alla och envar till i böter per inblandad person. Bötesbeloppen är alltså dryga, för brott som tidigare inte ens rubricerats som brott, vilket orsakat lagens öknamn anti-demonstrationslagen. Utöver dessa inskränkningar av individens friheter och rätt att demonstrera så kan man även urskilja något än mer skrämmande: statens utökade makt. Att fotografera en polis i tjänst, exempelvis under en demonstration, eller att vägra legitimera sig på gatan för polis är nu båda olagliga och belagda med höga böter. Det ger en ökad makt åt staten och minskad makt åt individen i förhållande till denna. Men visst är det något som klingar bekant här? Om man lyssnar riktigt noga så kan man nästan höra gamle Franco skrocka förnöjt i sin grav, ett fascismens spöke tycks ånyo dra genom Spanien. För att förstå dagens utveckling i Spanien måste vi påminna oss om landets relativt unga demokratiska historia. Under 30-talet befann sig landet mitt i ett blodigt inbördeskrig som utöver hundratusentals döda även resulterade i att Francisco Franco kom till makten. Franco skulle sedan enväldigt regera över landet i enlighet med sina fascistiska och katolska värderingar fram till sin död den 20e november 1975, nästan på datumet 39 år innan Säkerhetslagen hamnade på bordet. Vad beror då denna demokratiska recession i dagens Spanien på? I denna demokratiska berg- och dalbana kan vi särskilja en explosiv kombination av element. År 2008 när den ekonomiska krisen slog till med väldig styrka över södra Europa och i synnerhet de så kallade PIGS-länderna, Portugal Italien, Grekland och Spanien, så hade den demokratiska tortillan knappt ens hunnit svalna i landet. En opålitlig grund att stå på när landet prövades till bristningsgränsen och lite till. Lönerna föll, utgifterna för den statliga välfärden minskades dramatiskt med katastrofala sociala situationer som följd och arbetslösheten nådde astronomiska höjder. Idag uppskattas arbetslösheten ligga på över 20 % bland hela befolkningen, och bland ungdomar på svindlande 60 %. Siffror som inte uppnåtts sedan krigstiden. Utöver de ekonomiska vattendelarna så finns det även geopolitiska splittringar inom nationen, såväl i landets nordliga baskiska delar, som i de ostliga katalanska delarna. Den ekonomiska krisen har gett utbrytarregionernas autonomikrav vatten på sin kvarn och Katalonien har bestämt att under kommande år hålla en folkomröstning beträffande ett potentiellt utträde ur Spanien. I Spanien säger man att det finns två sätt att reagera på krisen: la miedo, skräcken, respektive la ira, ilskan. De arbetslösa och framtidlösa ungdomarna har valt sida och utan något kvar att förlora har de valt ilskan. Det är i tider som dessa som Spaniens politiker befinner sig i ett vägval. Antingen kan man kavla upp ärmarna för att nysta i roten till problemen med social, språklig och ekonomisk ojämlikhet. Eller så kan man göra som Spaniens regering, ta den enklare vägen och tysta protesterna med dryga bötesbelopp. Statens utökade våldsmonopol kan visa på just det som regeringen själva sakta inser, de har tappat kontrollen. Det är dock inte bara demonstrationsfriheten som inskränks i dagens Spanien, utan även kvinnors rättigheter har genomgått en dramatisk recession och än en gång skrockar Franco i sin grav införde den socialdemokratiska regeringen ändringar i lagen som möjliggjorde abort fram till fjortonde veckan och i särskilda fall till den tjugoandra. Regeringspartiet har nu lagt fram ett förslag om totalt förbud om inte kvinnan antingen svävar i livsfara eller har blivit utsatt för våldtäkt. Denna lagändring innebär ett enormt steg tillbaka för den spanska kvinnorörelsen och det den i decennier kämpat för. Kritiken har inte låtit vänta på sig. Gynekologförbund har gått ut 16 POLMAGASINET NUMMER

17 och sagt att de kommer vägra följa lagen och stora delar av folkopinionen är emot den. Även inom självaste Partido Popular hörs kritiska röster om att kvinnan bör får välja själv. Går lagen igenom är det en stor seger för högerkonservativa i hela Europa, och en stor seger för konservativa katoliker i Spanien. Vad är behovet och betydelsen av att införa en sådan här lag nu? När den spanska konservatismen hade sin senaste guldålder vid Francos tillträde gick kvinnans situation från fri individ till manligt komplement på några år. När regimen sedan föll vaknade den feministiska rörelsen till liv igen och har sedan dess satt Spanien i framkant inom många kvinnorättsfrågor. Men dagens bäckmörka situation lockar många att se tillbaka på dåtiden med en förädlande nostalgi och i sökandet efter en syndabock svartmålas lätt den senaste tidens förändring. Det är en farlig tankeförenkling som gett ny näring åt den konservativa elden. I sådana tider vinner konservativa partier som Partido Popular mark genom att peka ut exempelvis kvinnans ökade rättigheter som en bidragande faktor till landets moraliska sönderfall. Man hittar någon att skylla på och lyckas distrahera folket från de krackelerande politiska institutionerna. Vid första anblick kan införandet av en sträng abortlag verka otidsenlig, men i vanlig ordning ser vi det minskande demokratiska andrummet leda till att redan marginaliserade grupper, i detta fall kvinnorna, får det ännu sämre. Exempel på en liknande negativ utveckling kan man se i Ryssland, där hbtq-personers rättigheter kraftigt inskränkts. Fascismen är ingen vän av varken hbtq-kamp, antirasism eller feminism. Precis som Franco gjorde stödjer sig regeringen på konservatism och katolska kyrkan och gör därigenom ett första ställningstagande mot modernisering och social utveckling. Detta är inte nödvändigtvis bara en distraktionsmanöver för att dölja de politiska katastroferna, utan också ett första intergritets-övertramp från staten på privatlivet. Vi ser hur ytterligare en frihet försvinner i Spanien - en kvinnas frihet att själv få bestämma över sin kropp. Solens rebelliska strålar har för länge sedan lämnat de spanska torgen, för gott hoppas de sittande politikerna. Men de har inte räknat med vissa faktorer i denna ekvation. Ty den slocknar inte så fort den sjunkit över hustaken, den väntar ihärdigt flammande, på nästa soluppgång. Och för det spanska folkets skull kan man bara hoppas att denna soluppgång kommer snart, innan de fascistiska krafter regeringen göder på de spanska torgen rotat sig allt för djupt. NUNCA MÁS, ALDRIG MER Av: Kristin Åkerlund Lördagen den första februari i år anlände ett tåg till Madrids centralstation. Ur detta frihetens tåg, Tren de Libertad, strömmade tusentals människor som färdats långväga i ett gemensamt syfte. De intog tillsammans Madrids gator, omringade parlamentshuset med knutna nävar och högljudda röster, för att än en gång strida i en kamp de alla hoppades var över. Anledningen till demonstrationen var ett lagförslag som lagts fram av den nuvarande spanska regeringen. Den nya propositionen förespråkar att riva upp den rådande abortlagstiftningen och återgå till den gamla lagen som skrevs Istället för att fri abort skall tillåtas fram till fjortonde veckan skall det endast kunna beviljas fram till tolfte veckan, och då enbart med en polisrapport som bevis för att graviditeten uppkommit i samband med våldtäkt. För att sammanfatta det hela: lagen som stiftades år 2010 skall rivas upp och ersättas av en lagskrift som ansågs vara ett framsteg För att bespara er tid och värdefull tankekraft kan jag avslöja att 1985 var för 29 år sedan. Men vem håller egentligen räkningen? Det är ju bara knappt tre decennier sedan. Runt om i världen har solidaritetsaktioner startats i försök att motarbeta dessa konservativa inskränkningar på spanjorskornas mänskliga rättigheter. Stöddemonstrationer har hållits utanför ambassader och det har tågats över torg och genom städer. Feministiskt Initiativ och dess systergrupper startade aktionen Nunca más! där man på valfritt socialt forum laddade upp en bild på sig själv poserandes med en stålgalge. Detta för att uppmärksamma de ålderdomliga metoder som användes innan abort blev legaliserat, där fostret drogs ut ur livmodern med hjälp av en stålgalge eller en virknål. För att dessa metoder aldrig borde behöva tas till igen. Nunca más, aldrig mer. Detta hade enkelt kunnat bli ytterligare en uppmaning om respekt för spanjorskors rätt till sina egna kroppar. Det hade enkelt kunnat bli ett försök att kasta nytt ljus över en tidlös men ack så dammig tvistefråga, smyckad med rader av elitistiska slagord från ännu en förargad feminist. Det blir det onekligen till viss del, men just nu är det inte bara hotet om inskränkta rättigheter som skrämmer mig. Det som skrämmer mig är att ett sådant uppenbart bakslag, som denna ålderdomliga lagstiftning är, kan vinna nyfunnen legitimitet och misstas för att vara ett framsteg. Att en rättighet som tagits för given så enkelt kan tas ifrån en, då politiker återtar sig friheten att kontrollera angelägenheter som de inte har rätten att ta i. Inte ens med stålgalge eller virknål. Och att en viskning om Nunca más tvingas väckas till liv i en nedtystad kamp som redan antogs vara vunnen. POLMAGASINET NUMMER

18 IDROTTENS POLITIK Text: Alexander Fredman Den amerikanska atleten Jesse Owens under de olympiska sommarspelen i Berlin, Owens vann guld i fyra olika grenar, vilket var flest guld av alla deltagande. 18 POLMAGASINET NUMMER Foto: Bundesarchiv, Bild 183-R96374 / CC-BY-SA

19 Vinter-OS i Sotji är över och de olympiska spelen har ytterligare ett OS med politiska förtecken att skriva in i historieböckerna. HBTQ-fientlig lagstiftning och missförhållanden för gästarbetare stod i fokus på den internationella nyhetsarenan innan spelens början och krav på bojkott hördes från flera håll. Flera hävdade att Rysslands värdskap gick emot stadgarna för Internationella Olympiska Kommittén, IOK, med hänvisning till grundprincip 6 som säger att all form av diskriminering baserad på etnicitet, religion, politik, kön inte är förenlig med den olympiska rörelsen. Man frågade sig också om de deltagande idrottarna borde visa sitt ställningstagande under själva spelen. I Sverige hade diskussionen börjat redan långt tidigare i samband med världsmästerskapen i friidrott i Moskva. Emma Green-Tregaro visade sitt stöd för HBTQ-rörelsen genom att måla sina naglar i Pride-flaggans färger under tävlingarna. Protesten fick stor uppmärksamhet i internationell media och flera andra svenska idrottare uttalade sitt stöd, medan Svenska friidrottsförbundet förhöll sig kritiska. SFIF:s ordförande Hans Riste fick senare stor kritik från media för att uttövat påtryckningar på Green-Tregaro att måla över naglarna. Även om IOK följer grundprincip 6 i stadgarna, rättar sig även IOK efter regel 50.3 i samma stadgar, som förbjuder demonstration eller propaganda med politiska motiv på olympiska evenemang. När ordföranden för Sveriges Olympiska Kommitté, Stefan Lindeberg fick frågan innan OS i Sotji om eventuella politiska protester från den svenska OS-truppen svarade han: Man kan som individ ha synpunkter på hur olika länder agerar, men vi kan inte använda idrottsarenan för att demonstrera de uppfattningarna Ställningstagandet från IOK:s sida verkar klar: idrott och politik bör hållas åtskilda. De olympiska spelen har dock en lång historia av politiska händelser som snarare visar på motsatsen; hur ofta idrotten och politiken går hand i hand. OS 1936 var det första olympiska spelet där man förde den olympiska elden med fackla från Grekland till värdnationen. Det var också första gången spelen arrangerades i Tyskland. De olympiska spelen 1916 hade planerats utspela sig i Tyskland, men fick ställas in som följd av första världskrigets utbrott. Tysklands inblandning i första världskriget och deras deltagande på den förlorande sidan påverkade den tyska staten och dess befolkning hårt. OS 1936 betraktades som ett sätt att återhämta sig som nation och återfå förlorad aktning på den internationella politiska arenan. Valet av ort gjordes 1931 och Berlin vann i konkurrens med Barcelona tog nazistpartiet över makten av den tyska staten och spelen skulle därför behöva genomföras under det nazistiska styret. Det höjdes protesterande röster runtom i världen och Spanien bojkottade spelen helt. Istället planerades ett alternativt OS i Barcelona, Olimpiada Popular, som skulle hållas en vecka innan OS i Berlin. Över 6000 idrottare från 22 olika länder planerade att delta, men två dagar innan invigningen förklarade en grupp generaler ett pronunciamiento, en motståndsförklaring mot det folkvalda styret i Spanien. Det Spanska inbördeskriget bröt ut och olympiaden fick ställas in. IOK diskuterade även internt om spelen kunde hållas i Tyskland efter det politiska skiftet, men bestämde sig för att hålla fast sitt beslut efter att Tyskland hade lovat att alla skulle få vara välkomna att delta i spelen, samt att judiska idrottare skulle få delta i den tyska truppen. Ett löfte de senare bröt, när de endast tillät fäktaren Helene Mayer att delta i den tyska truppen. Mayers far var jude och betraktades därför som en Mischling, en blandras enligt den tyska rasteorin, men tilläts vara med i truppen för att blidka IOK. Däremot uteslöts andra idrottare på grund av sin etnicitet eller religion, som den kända flerkamparen Lilli Henoch för att hon var judinna. Henoch var flerfaldig tysk mästarinna i flera grenar och hade tidigare satt fyra olika världsrekord i diskus, kulstötning och stafett. Henoch förbjöds att delta i spelen och blev senare deporterad 1942 tillsammans med sin mor till Riga-gettot i Lettland. Samma månad togs hon och hennes mor tillsammans med en stor grupp andra judar till de ökända skogarna vid Rumbula av en Einsatzgruppe, SS dödspatruller. Där föstes de ner i stora massgravar grävda av sovjetiska krigsfångar, tvingades ner på marken och avrättades med maskingevär. Inför spelen togs mycket av den antisemitiska propagandan bort från Berlins större turistattraktioner för att tona ner judeförföljelserna. Samtidigt beodrades Berlins polischef att arrestera romer i Stor-Berlin och placera dem i ett provisoriskt tvångsläger beläget mellan en kyrkogård och ett reningsverk i Marzahn, en av förorterna till Berlin. Några år senare skickades fångarna vidare, männen till Sachsenhausen 1938 och kvinnorna till Auschwitz OS i Berlin 1936 är bara ett av många olympiska spel som överskuggats av politik, även om det kanske är det spel som lämnat unknast eftersmak. Sommar-OS 1976 i Montreal bojkottades av majoriteten av Afrikas självständiga länder i protest mot att IOK tillät Nya Zeeland delta i spelen. Nya Zeelands rugbylag hade turnerat i apartheiden-systemets Sydafrika vilket stack de självständiga afrikanska ländernas ledare i ögonen och en bojkott startades på iniativ av Tanzanias dåvarande president Julius Nyerere. Sommar-OS därpå i Moskva 1980 bojkottades av USA, ironiskt nog i protest mot att Sovjetunionen hade invaderat Afghanistan. 65 länder och regioner följde med i bojkotten och deltog inte i spelen, även om flera idrottare från de bojkottade länderna tävlade ändå under den olympiska flaggan. Vad kan man då lära sig av detta, vilken slutsats kan man dra av den olympiska politiska historien? Kanske att politik är en så grundläggande del av samhället och vad som gör en till människa, att det inte går att hålla utanför vissa sammanhang, även om det vore praktiskt för vissa. POLMAGASINET NUMMER

20 BLÅGUL HIPHOP Text: Fredrica Werner Det får man ju inte lov att säga i det här landet längre. En mening sagd av valfri person efter att hen yttrat orden Jag är inte rasist men. Orden har passerat förbi mig flertalet gånger och nej, jag tror inte vi behöver fler rasistiska åsikter. Vi bör däremot fråga oss vad man får lov att säga då man vill kritisera det svenska samhället. Spelar det roll vem som säger det och vad bör egentligen ingå i den konstnärliga friheten? Förra året kom Svarta duvor och vissna liljor, en låt av Kartellen, framförd av frontfiguren Sebbe Staxx och den gästande Timbuktu. Låten kritiserar det politiska läget i Sverige. Hårdast går den mot Sverigedemokraterna, bland annat med raden som lyder Dunka Jimmie gul och blå, hissa i en flaggstång. Orden är grova och det råder ingen tvekan om vad upphovsmakarna önskar för resultat i valet. De går dock aldrig till personangrepp, utan kritiken är riktad mot handlingar eller metaforer om åsikter. Nämnda textrad kan exempelvis tolkas som en metafor för Jimmie Åkessons antagna kärlek till Sverige, alltså något han tycker och inte ett angrepp på vem han är. Timbuktu och Sebbe Staxx är två konstnärer inom en kultur som skapades på gatorna i 70-talets Bronx hiphopen, mer specifikt genren rap. Från början så rappades det om att ungdomar borde mötas i rap battles istället för att dras in i kriminella sammanhang. Hiphopen har aldrig varit en kultur för finrummen, åtminstone fram till för något år sedan. I Sverige idag ser vi en förändring inom hiphopkulturen. Den blir bredare och helt plötsligt så sitter Latin Kings i Music Hall of Fame tillsammans med Abba. Jason Timbuktu Diakité är ett praktexemplar på den breda hiphopen. Han är en samhällskritisk rappare som de senaste åren har synts frekvent i olika samhällsengagemang, där hans deltagande i P3:s Musikhjälpen kanske är det mest kända. Timbuktu har blivit hela Sveriges egna hiphopare - omkramad, hyllad och lagom. På andra sidan av spektrat av det som är hiphop i Sverige på 2010-talet hittar vi gruppen Kartellen med frontfiguren Sebbe Staxx. Kartellen startades inifrån fängelset och de har en tydlig vision om att representera miljonprogrammen och förorten. Det gör att de når ut till en annan publik än Timbuktu och vice versa. Så då de båda går ihop och släpper en politisk låt så får det riksmedia och politiker att reagera. Vad är det de säger?, frågar sig människor. SR väljer att inte spela låten okommenterat då den kan påverka och uppmana folk att rösta på ett visst sätt. Riksdagens talman, Per Westerberg, väljer att inte medverka då Timbuktu ska få ett pris i riksdagen. Ett pris han fick av 5i12-rörelsen året innan, men inte hade tid att hämta ut från då. Priset tilldelades alltså honom långt innan låten kom ut. En folklig rappare gör en låt med en tidigare kriminell rappare. Då tror allmänheten helt plötsligt att de kommer att få se en gul och blå Åkesson hissad i grannens flaggstång dagen därpå. Nej, jag tror inte det, och att predika för de redan frälsta i politiskt korrekta tal tar oss inte vidare. Att istället prata till de som inte nås av åsiktshipsterns twittersamfund är åtminstone ett steg i rätt riktning, ett sätt att genom konstnärligt uttryck förenas och nå brett i gemensam sak. Jag vet inte vad som får sägas i Sverige supervalåret 2014, men för att komma någon vart behövs de som provocerar. Vi hade inte haft hiphopkulturen idag om det inte fanns människor som valde att agera med hjälp av sin röst. Agera för det de tror på. 20 POLMAGASINET NUMMER

POLMAGASINET NUMMER 1 2014

POLMAGASINET NUMMER 1 2014 ORDFÖRANDEN ORERAR REDAKTÖRERNA RALJERAR Jag lyssnar på Nas och Damian Marleys album Distant Relatives som osökt får mig att tänka på alla de utexaminerade politicesstudenterna som vi inte har någon aning

Läs mer

att prata om fairtrade

att prata om fairtrade att prata om fairtrade Därför behövs Fairtrade Varje dag handlas stora mängder varor som producerats i länder med utbredd fattigdom, ofta av människor som arbetar och lever under svåra villkor. När våra

Läs mer

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Veronicas Diktbok Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Vi gör roliga saker tillsammans. Jag kommer alltid

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

NU ÄR DET NOG MED EXTREMA ÅSIKTER. DOM FÖRDÄRVAR VÅRT LAND!

NU ÄR DET NOG MED EXTREMA ÅSIKTER. DOM FÖRDÄRVAR VÅRT LAND! Lördag 19/3-2016 Jennifer Black Vi är alla samlade här idag av en och samma anledning, att vi på ett eller annat sätt känner ett enormt missnöje över någonting. Det är ingen skillnad på någon utav oss.

Läs mer

PATRULLTID & PYJAMASBÖN

PATRULLTID & PYJAMASBÖN PATRULLTID & PYJAMASBÖN Till dig ledare Det viktigaste under lägret är kanske samlingen i den lilla gruppen/patrull? Här finns möjligheten att varje morgonen och kväll på ett särskilt sätt se varandra,

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Stefan hade inte hängt med, det tog ett ögonblick innan han kunde svara. Öh från Sverige? Pojken fick en rynka mellan ögonbrynen, lät lite irriterad

Stefan hade inte hängt med, det tog ett ögonblick innan han kunde svara. Öh från Sverige? Pojken fick en rynka mellan ögonbrynen, lät lite irriterad BARCELONA 2008 Stefan och Karin hade skaffat mobiltelefonen nästan genast när de anlände till Barcelona drygt en månad tidigare. De hade sedan dess haft den inom räckhåll alla dygnets timmar, varit måna

Läs mer

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 051 Arbetsfyllt och strävsamt har Ditt liv varit Lugn och stilla blev Din död. 052 053 Du bäddas i hembygdens Det suckar av vemod

Läs mer

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i Ensamhet Danielle hade precis slutat jobbet och var på väg hemåt för en lugn och stilla fredagskväll för sig själv. Hon hade förberett med lite vin och räkor, hade inhandlat doftljus och köpt några bra

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut ovellens uppbyggnad I Svenska Direkt 7 fick du lära dig hur en berättelse är uppbyggd med handling, karaktärer och miljöer: Något händer, ett problem uppstår som måste lösas och på vägen mot lösningen

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Samtal med Hussein en lärare berättar: Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar

Läs mer

Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation

Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation Lyssna, jag känner mig enormt glad och hedrad att jag får spendera den här tiden med dig just nu och att du tar dig tid

Läs mer

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Pojke + vän = pojkvän

Pojke + vän = pojkvän Pojke + vän = pojkvän Min supercoola kusin Ella är två år äldre än jag. Det är svårt att tro att det bara är ett par år mellan oss. Hon är så himla mycket smartare och vuxnare än jag. Man skulle kunna

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Tror du på vampyrer? Lärarmaterial

Tror du på vampyrer? Lärarmaterial sidan 1 Författare: Daniel Zimakoff Vad handlar boken om? Boken handlar om Oskar och hans familj som är på semester i Rumänien. Oskars kompis Emil är också med. De bor hos Ion som har en hund som heter

Läs mer

E-postbilagor / infogade i vanlig e-post

E-postbilagor / infogade i vanlig e-post E-postbilagor / infogade i vanlig e-post Av Asta Burvall Med e-postbilagor menar jag allt icke arbetsrelaterat eller på andra sätt nödvändigt material som vi skickar i e-post till varandra. Många gånger

Läs mer

Tillsammans. Studiehäfte av Henrik Steen

Tillsammans. Studiehäfte av Henrik Steen Tillsammans Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 5 Samling 1 Varför tillsammans? 6 1. Att ha gudstjänst tillsammans Samling 2 Varför samlas till gudstjänst? 8 Samling 3 Varför lovsjunga Gud

Läs mer

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig.

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Hej snygging Hej Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Lyssna din lilla hora! Jag känner folk som gillar att spöa på tjejer, de tvekar inte att hoppa på ditt huvud. Vill du det???

Läs mer

LEKTION 2 Användbarhet

LEKTION 2 Användbarhet LEKTION Användbarhet Uppmärksamma det positiva Fundera och skriv ner olika situationer där barnet gör något positivt och du kan ge ditt barn uppmärksamhet och beröm. Fundera och skriv ner på vilket sätt

Läs mer

Vad har du gjort på semestern?

Vad har du gjort på semestern? Vad har du gjort på semestern? Joanna, vad har du gjort på din semester? Min semester har varit lite ovanlig för vi hade inte så mycket tid att planera den. Vi visste inte riktigt hur det skulle bli med

Läs mer

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Eller? Du kan göra nästan allt det där som alla andra i din ålder tycker om att göra

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Halvmånsformade ärr. Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den

Halvmånsformade ärr. Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den Halvmånsformade ärr Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den kalla luften. Det är inte så varmt längre. Dagen har börjat sjunka in i natten. Mamma talar

Läs mer

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Eller? Du kan göra nästan allt det där som alla andra i din ålder tycker om att göra

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

Delad tro delat Ansvar

Delad tro delat Ansvar Delad tro delat Ansvar Nehemja kap.2-3 Av: Johannes Djerf Jag vet att det bara är jag som gillar detta, men eftersom jag är så otroligt nöjd med min första inköpta tröja till min och Lisas tilltänkta knodd

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Textbearbetning: Boel Werner och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Grafisk form: Per

Läs mer

Ha rätt sorts belöning. Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund. Grunden till all träning:

Ha rätt sorts belöning. Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund. Grunden till all träning: Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund Grunden till all träning: Gör det lätt för hunden! Börja alltid på en nivå som är enkel för hunden och bygg på svårigheterna. På det sättet tycker hunden

Läs mer

KIDNAPPAD. Linus har kommit hem från pizzaresturangen. Han undrar om det är han som har gjort slut på alla pengar.

KIDNAPPAD. Linus har kommit hem från pizzaresturangen. Han undrar om det är han som har gjort slut på alla pengar. innehållsförteckning Kap 1 Byxor s.1 Kap 2 Kidnappad s.2 Kap 3 den stora resan s.3 Kap 4 Hittat honom s.4 kap 5 Ingen tror oss s.5 Kap 6 Äntligen fångade s.6 BYXOR $$ Kap 1 Linus satt en tidig lördagmorgon

Läs mer

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Om att bli mer lik Gud och sig själv. Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv.

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Hej, jag mitt namn John. Jag har inte velat posta det här, men nu har jag äntligen tagit mig modet att göra det. Jag måste

Läs mer

Ta vara på tiden, du är snabbt "för gammal" för att inte behöva ta ansvar.

Ta vara på tiden, du är snabbt för gammal för att inte behöva ta ansvar. Några ord till min Tips och råd från IHL1A, 16 januari 2015 Lev livet medan du kan Tänk ej för mycket på framtiden, ej heller på det förflutna Var snäll mot dem som är snälla mot dig; det lönar sig. Gör

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

Vad handlar boken om? Vem passar boken för? Mål från Lgr 11: ring mig Lärarmaterial. Författare: Thomas Halling

Vad handlar boken om? Vem passar boken för? Mål från Lgr 11: ring mig Lärarmaterial. Författare: Thomas Halling sidan 1 Författare: Thomas Halling Vad handlar boken om? Boken handlar om Dennis Strid. Han är en kille som bor ensam i en lägenhet tillsammans med sin pitbull, Blixt. Dennis är arbetslös och fyller sina

Läs mer

Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015

Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015 Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015 Konsten att ta en chans och få saker att hända! Vad krävs för att vi ska nå våra mål och förverkliga våra drömmar? Hur blir man bra på något? Standardtipset

Läs mer

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS Christoffer Mellgren Roller: 3 kvinnor, 3 män Helsingfors 060401 1. MOTELLET. (Ett fönster står öppet mot natten. Man hör kvinnan dra igen det, och sedan dra

Läs mer

Det är en alldeles vanlig morgon hos. tog fram sin mobil för att få bildbevis på att en man faktiskt bytte blöja.«

Det är en alldeles vanlig morgon hos. tog fram sin mobil för att få bildbevis på att en man faktiskt bytte blöja.« rikskänd lattepappa Han började blogga för mamma och pappa hemma i Italien. Men när italiensk media fick nys om mannen som flyttade till Sverige och blev föräldraledig lattepappa, dröjde det inte länge

Läs mer

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem En rapport från PersonligEffektivitet.com Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Önskelistan... 4 Misstag #2: Parkinsons lag... 7 Misstag

Läs mer

Maka, mor. 001 Ett stycke vardag gjorde hon till fest. Hjalmar Gullberg

Maka, mor. 001 Ett stycke vardag gjorde hon till fest. Hjalmar Gullberg 001 Ett stycke vardag gjorde hon till fest. Hjalmar Gullberg 002 Din levnadsdag är slut, Din jordevandring ändad Du här har kämpat ut Och dina kära lämnat Nu vilar Du i ro och frid Hos Jesu Krist till

Läs mer

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags

Läs mer

Så får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR

Så får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR Så får du bättre 1234 självkänsla Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips 8 SIDOR Självkänsla Våga ta steget mot ett bättre självförtroende och ett rikare liv! En dålig

Läs mer

AYYN. Några dagar tidigare

AYYN. Några dagar tidigare AYYN Ayyn satt vid frukostbordet med sin familj. Hon tittade ut genom fönstret på vädret utanför, som var disigt. För några dagar sedan hade det hänt en underlig sak. Hon hade tänkt på det ett tag men

Läs mer

Välkommen till ditt nya liv. vecka 13-16

Välkommen till ditt nya liv. vecka 13-16 Välkommen till ditt nya liv uppföljning vecka 13-16 Även om du inte längre tar CHAMPIX, fortsätter LifeREWARDSprogrammet att ge dig råd och stöd i ytterligare 4 veckor och hjälper dig vara en före detta

Läs mer

ABC klubben. Historiestund med mormor Asta. Av Edvin Bucht. Djuptjärnsskolan Kalix

ABC klubben. Historiestund med mormor Asta. Av Edvin Bucht. Djuptjärnsskolan Kalix ABC klubben Historiestund med mormor Asta Av Edvin Bucht 3a Djuptjärnsskolan Kalix Nu är Lea, Jacob och Dennis på väg till sin mormor, Asta som hon heter. Dom körde från orten Kalix, till deras mormor,

Läs mer

Har du saknat mig? Prolog Nu är det 12 år sedan och jag tänker fortfarande på det. Hur mamma skriker på pappa att han ska gå medan han skriker tillbaka, det var då han lämnade oss och tillbaka kom han

Läs mer

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder!

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! Möt världen. Bli utbytesstudent med AFS. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! AFS ger dig möjligheten att lära känna dig själv samtidigt som du får vänner från hela världen. Som utbytesstudent

Läs mer

Ett ödmjukt hjärta Av: Johannes Djerf

Ett ödmjukt hjärta Av: Johannes Djerf Ett ödmjukt hjärta Av: Johannes Djerf Jag tänkte börja med att ställa er en fråga idag som du kan fundera en liten stund på med den som sitter bredvid dig. Och frågan är; vad innebär det att vara ödmjuk?

Läs mer

Paula & Kajsa Vinnare av Terre de Femme 2008/09

Paula & Kajsa Vinnare av Terre de Femme 2008/09 Paula & Kajsa Vinnare av Terre de Femme 2008/09 TEXT: Rikard Lehmann. FOTO: Hampus Brefelt, The Studio, Malmö Vänd blad Fair Trade - ett vinnarekoncept för Paula och Kajsa i Terre de Femmes Det skiljer

Läs mer

kan kämpa ett helt liv i ständig uppförsbacke utan att uppnå de resultat som de önskar. Man försöker ofta förklara den här skillnaden med att vissa

kan kämpa ett helt liv i ständig uppförsbacke utan att uppnå de resultat som de önskar. Man försöker ofta förklara den här skillnaden med att vissa Förord Det här är en speciell bok, med ett annorlunda och unikt budskap. Dess syfte är att inspirera dig som läsare, till att förstå hur fantastisk du är, hur fantastisk världen är och vilka oändliga möjligheter

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Skriv ner din upplevelse under visualiseringen: bilder, känslor eller ord som kommer från din inrementor.

Skriv ner din upplevelse under visualiseringen: bilder, känslor eller ord som kommer från din inrementor. Din inrementor Den inrementorn är en 20 år äldre, visare version av dig. Allteftersom du får en levande känsla för denna äldre, visare och mer autentisk version av dig själv, kommer du märka att hon existerar

Läs mer

Titel: Strävan efter medarbetarengagemang: Choklad, vanilj eller jordgubbe?

Titel: Strävan efter medarbetarengagemang: Choklad, vanilj eller jordgubbe? Titel: Strävan efter medarbetarengagemang: Choklad, vanilj eller jordgubbe? Av Bill Sims, Jr. Ärligt talat så har vi allvarliga problem med säkerhetskulturen, Bill. Det är verkligen en märklig upplevelse

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer

en cigarett en flaska ett rum ett äpple en kurs en kompis en turist en buss en gurka ett brev

en cigarett en flaska ett rum ett äpple en kurs en kompis en turist en buss en gurka ett brev SUBSTANTIV Övning 1 Substantiv (s. 3) - kursen den - läraren hon/han/hen - språket det - korridoren den - telefonen den - universitetet det ett foto - det en buss - den en turist - hon/han/hen en adress

Läs mer

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Ensam och fri Författare: Kirsten Ahlburg Bakgrund Ensam och fri är en berättelse om hur livet plötsligt förändras på grund av en skilsmässa. Vi får följa Lena och hennes tankar

Läs mer

Resebrev från Gran Canaria, Tenneriffa, La Gomera, El Hierro och med besök av Lisa o Sivert, Anette o Kenneth, Monica o Peter o Inger o Hasse

Resebrev från Gran Canaria, Tenneriffa, La Gomera, El Hierro och med besök av Lisa o Sivert, Anette o Kenneth, Monica o Peter o Inger o Hasse Resebrev från Gran Canaria, Tenneriffa, La Gomera, El Hierro och med besök av Lisa o Sivert, Anette o Kenneth, Monica o Peter o Inger o Hasse Under denna period har vi hunnit besöka Gran Canaria, Teneriffa;

Läs mer

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1 Barn i familjer med knapp ekonomi 2009-04-07 Anne Harju 1 Bakgrund - Samhällelig debatt om barnfattigdom. - Studier talar ofta om barn, inte med. - Omfattning och riskgrupper i fokus. - År 2005: Malmö

Läs mer

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN MARIA FRENSBORG LÄSFÖRSTÅELSE kapitel 1 scouterna(sid 3, rad 8), grupp för ungdomar som tycker om naturen försvunnen (sid 3, rad10), borta parkeringen (sid 4, rad 1), där man

Läs mer

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte?

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte? 20 vanliga avslutstekniker att använda för att öka din försäljning Du kanske blir förvirrad när du läser det här, men det är alldeles för många säljare som tror och hoppas, att bara för att de kan allt

Läs mer

MEDIAUPPGIFT GJORD AV: HANNA WIESER

MEDIAUPPGIFT GJORD AV: HANNA WIESER MEDIAUPPGIFT GJORD AV: HANNA WIESER Vad är massmedia? Media är ett sätt att ge människorna information och kunskap om världen. MEN HUR FÅR MAN UT INFORMATION DÅ? Genom bl.a. TV, datorer, internet, tidningar,

Läs mer

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han huvudet längre och nästan dubbelt så bred. Springer Med

Läs mer

GUD ÄLSKAR DIG! Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen.

GUD ÄLSKAR DIG! Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen. Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen. Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att var och en som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv. (Joh

Läs mer

kapitel 1 Publicerat med tillstånd Dilsa och den falska förälskelsen Text Petrus Dahlin Bild Sofia Falkenem Rabén & Sjögren 2013

kapitel 1 Publicerat med tillstånd Dilsa och den falska förälskelsen Text Petrus Dahlin Bild Sofia Falkenem Rabén & Sjögren 2013 kapitel 1 I morgon börjar sommarlovet och vi ska åka till Gröna Lund. Om sommaren fortsätter på det här sättet kommer det att bli den bästa i mitt liv. Jag sitter hemma på rummet och har just berättat

Läs mer

Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426.

Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426. Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426. Ovanför våran säng där hemma så hänger det en gammal tavla. Den föreställer den gode herden som i en kuslig och farlig terräng sträcker sig efter det förlorade

Läs mer

NYHETSBREV YOUTH WITHOUT BORDERS. !Vi bjuder på fika och informerar om vårt möte och vem som kommer att bo hos vem.

NYHETSBREV YOUTH WITHOUT BORDERS. !Vi bjuder på fika och informerar om vårt möte och vem som kommer att bo hos vem. av 5 1 NYHETSBREV YOUTH WITHOUT BORDERS Vårt första nyhetsbrev Jag hoppas att ni alla vet vid detta laget vad era ungdomar håller på med här i skolan efter lektionstid. Annars är det kanske tid att ni

Läs mer

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Att jobba på Sto Det handlar om dig Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Som medarbetare på Sto är det i grunden dig och dina kollegor det handlar om. Utan att förringa vår fina produktportfölj, är det

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag Målet Amanda Olsson 9b 1-13 Det känns som jag har sprungit ett maraton, ibland har det gått så lätt och ibland så tungt. Jag har varit så inne i allt så jag inte sett hur långt jag kommit, inte förrän

Läs mer

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INLEDNING INTERAKTION: SAMVERKAN, SAMSPEL ELLER ÖMSESIDIG PÅVERKAN? Vad betyder det att något är interaktivt? Det är lite av ett modeord och många vill använda det. Många gånger

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 8

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 8 Vägledning vecka 8 Guds kärlek till oss Förlåtande nåd Vägledning: Hur mycket Gud måste glädja sig Den här veckankommer vi att vandra runt i Guds kärlek till oss. Vi vill smaka - och till fullo njuta av

Läs mer

Facket handlar rättvist

Facket handlar rättvist Facket handlar rättvist Facket handlar rättvist LO arbetar för rätten till förbättrade löner och arbetsvillkor över hela världen. En del av det internationella solidaritetsarbetet är samarbetet med Fairtrade.

Läs mer

Media styr alla dina intressenter

Media styr alla dina intressenter Media styr alla dina intressenter Isabella Engblom, VD, Tillit Kommunikation: Varför heter ditt företag Tillit Kommunikation? Namnet Tillit kom av att det är vad som krävs för att få till stånd bra kommunikation.

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla människor i hela världen har vissa rättigheter. Det står i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år 1948. Det är staten i varje land som ska se till

Läs mer

KOMMERSENS VÄRDEN. integrationsskapande mötesplats. ett konstverk som skapar livfullhet. en inkubator för nya företagare. med flera...

KOMMERSENS VÄRDEN. integrationsskapande mötesplats. ett konstverk som skapar livfullhet. en inkubator för nya företagare. med flera... KOMMERSENS VÄRDEN ett minne av trävaruindustri och blandstad en inkubator för nya företagare integrationsskapande mötesplats ett konstverk som skapar livfullhet ekologisk resursanvändning gratis integration

Läs mer

"Content is king" - Vacker Webbdesign & Effektiv Sökmotorsoptimering för företag

Content is king - Vacker Webbdesign & Effektiv Sökmotorsoptimering för företag "Content is king" Skapad den jul 20, Publicerad av Anders Sällstedt Kategori Webbutveckling Jag funderade ett tag på vad jag skulle kalla detta blogginlägg. Problemet som sådant är att många undrar varför

Läs mer

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Jag vaknade på morgonen. Fåglarna kvittrade och solen lyste. Jag gick ut ur den trasiga fula dörren. Idag var det en vacker dag på gården. Jag satte mig på gräset vid min syster.

Läs mer

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Jojo, som är tillsammans med Ivar. Ivar gillar att ta bilder av Jojo, när hon är lättklädd eller naken. Han lovar Jojo, att

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

1 Börja samtalet med tjejerna idag! EnRigtigMand.dk. Äger alla rättigheter

1 Börja samtalet med tjejerna idag! EnRigtigMand.dk. Äger alla rättigheter 1 Börja samtalet med tjejerna idag! Starta samtalet en kort introduktion Denna bok är skrivit med ett syfte. Syftet är att ge dig de redskapen som krävs, för att träffa människor. Varken mer eller mindre.

Läs mer

Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material

Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material Avdelningsmöte Flykten från Sverige Under detta möte får scouterna fundera på hur det kan kännas att vara på flykt och ha olika förutsättningar i livet. Mötet avslutas med en saga som berättar om ett Sverige

Läs mer

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER Den här handledningen är till för dig som vill

Läs mer

På Bröstkirurgen: med penna, papper och sax visade en bröstkirurg mig hur man gör en bröstvårta

På Bröstkirurgen: med penna, papper och sax visade en bröstkirurg mig hur man gör en bröstvårta Reserapport efter utbytesstudier - Sara-Li LÄK T 8 - Liverpool 1. Vilket program läser du på? Läkarprogrammet 2. Vilket universitet, land och stad åkte du till? University of Liverpool, Storbritannien,

Läs mer

Kasta ut nätet på högra sidan

Kasta ut nätet på högra sidan Kasta ut nätet på högra sidan Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Ps 89:12-14; Joh 21:1-14; AC 10061:1,2. Se sista sidan!) Tidigt på morgonen stod Jesus på stranden, men lärjungarna visste inte

Läs mer