T 2 - TILLVÄXT I TELEKOM. Analys av telekomsektorns innovationssystem

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "T 2 - TILLVÄXT I TELEKOM. Analys av telekomsektorns innovationssystem 1970-2003"

Transkript

1 S A M M A N F A T T N I N G A V V I N N O V A A N A L Y S I S V A : 0 4 T 2 - TILLVÄXT I TELEKOM Analys av telekomsektorns innovationssystem Sammanfattning på svenska av TELECOM DYNAMICS - history and state of the Swedish telecom sectors and its innovation system S V E N L I N D M A R K, E R I K A N D E R S S O N, M A T T I A S J O H A N S S O N & E R I K B O H L I N

2 Titel / Title: T 2 - Tillväxt i Telekom. Analys av telekomsektorns innovationssystem Sammanfattning på svenska av Telecom Dynamics - history and state of the Swedish telecom sector and its innovation system Författare / Author: Sven Lindmark, Erik Andersson, Mattias Johansson & Erik Bohlin - Chalmers Serie / Series: Sammanfattning på svenska av VINNOVA Analysis VA 2004:04 Utgiven/ Published: Juli 2004 Utgivare / Publisher: VINNOVA - Verket för Innovatonssystem / Swedish Agency for Innovation Systems VINNOVA Diarienr / Case No: Om/About VINNOVA VINNOVAs uppgift är att främja hållbar tillväxt genom utveckling av effektiva innovationssystem och finansiering av behovsmotiverad forskning. Genom sitt arbete ska VINNOVA tydligt bidra till att Sverige utvecklas till ett ledande tillväxtland. I serien VINNOVA Analys publiceras studier, analyser, utredningar och utvärderingar som tagits fram inom eller på uppdrag av VINNOVAs avdelning för Innovationssystemanalys. Forskning och innovation för hållbar tillväxt. VINNOVA s mission is to promote sustainable growth by developing effective innovation systems and funding problem-oriented research. I VINNOVAs publikationsserier redovisar bland andra forskare, utredare och analytiker sina projekt. Publiceringen innebär inte att VINNOVA tar ställning till framförda åsikter, slutsatser och resultat. Undantag är publikationsserien VINNOVA Policy som återger VINNOVAs synpunkter och ställningstaganden. VINNOVAs publikationer finns att beställa, läsa eller ladda ner via Tryckta utgåvor av VINNOVA Analys, Forum och Rapport säljs via Fritzes Offentliga Publikationer, tel , fax eller VINNOVA s publications are published at

3 T 2 Tillväxt i Telekom Analys av telekomsektorns innovationssystem SAMMANFATTNING Sven Lindmark, Erik Andersson, Mattias Johansson and Erik Bohlin Chalmers Tekniska Högskola Institutionen för Innovationsteknik Göteborg Tel: Fax: Mail: Observera att dokumentet i princip är en direktöversättning av ett engelskt dokument, utan att större möda lagts ned på språk och stil. Vänligen publicera därför inte utan författarnas medgivande.

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 PROJEKTÖVERSIKT BAKGRUND SYFTE GENOMFÖRANDE INNOVATIONSYSTEM LITTERATURÖVERSIKT PROJEKTETS IS-ANSATS EN FUNKTIONELL ANSATS TELEKOMSEKTORNS UTVECKLING ( ) STIS UTVECKLING ( ) BETYDELSE FÖR SVERIGES EKONOMI OCH NIS ÖVERSIKT AV SEKTORN LEVERANTÖRSINDUSTRIN ERICSSON OPERATÖRSMARKNADEN INVESTERINGAR I FOU OCH NYFÖRETAGANDE FRAMVÄXTEN AV OPTISK KOMMUNIKATION SAMMANFATTNING AV UTVECKLINGEN ANALYS FRAMVÄXTEN AV DATAKOMMUNIKATIONER/INTERNET INTERNATIONELL UTVECKLING SVENSK INTERNETUTVECKLING FRAMVÄXTEN AV MOBILTELEFONI INTERNATIONELL UTBLICK UTVECKLINGEN I SVERIGE FRAMVÄXTEN AV MOBIL DATAKOMMUIKATION INTERNATIONELL UTBLICK FRAMVÄXTEN AV DEN SVENSKA MOBILDATASEKTORN SLUTSATSER OCH IMPLIKATIONER VARFÖR ÄR STIS SVAGT INOM MOBILT MEN SVAGT INOM DATAKOM? THE FRAMVÄXANDE MOBILA DATA SEKTORN NYCKELTRENDER OCH KRITISKA OSÄKERHETER SWOT MOBIL DATA PRELIMINÄRA POLICYIMPLIKATIONER FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING... 39

5 1 PROJEKTÖVERSIKT 1.1 Bakgrund Telekomsektorn har under lång tid varit en tillväxtmotor av stor betydelse för svensk industri som helhet 1. Hög takt av produkt- och tjänsteinnovationer och stark påverkan på andra sektorer talar för att sektorn kommer att vara av fortsatt stor betydelse. VINNOVA har i enlighet med liknande tankegångar identifierat Telekomsystem som ett så kallat prioriterat tillväxtområde. Tillväxten inom telekom är, precis som för alla industrisektorer, beroende av förmågan att skapa och sprida innovationer. Det är vidare en utbredd och förhållandevis accepterad uppfattning att sådana processer sker i innovationssystem (dvs. nätverk av organisationer, människor och spelregler inom vilket skapande, spridning och innovativ exploatering av teknologi och annan kunskap sker). Med ett sådant synsätt är en naturlig och central utmaning att, för telekomsektorn, identifiera hinder och möjligheter för ett effektivt fungerande innovationssystem, samt på vilket sätt olika aktörer, främst VINNOVA, kan stimulera dess funktion. En analys som bör föregå eventuella åtgärder är därför en undersökning av tillståndet för telekomsektorn som helhet och dess påverkan på tillväxt. Ännu viktigare är att denna analys är dynamisk, dvs. utreder hur branschen utvecklats, varför och vilka utvecklingsriktningar som är möjliga och troliga i framtiden. Dessutom, för att VINNOVA och andra aktörer skall kunna genomföra rätt åtgärder, krävs inte bara en grundläggande kunskap om telekomsektorns tillstånd och dynamik. Lika nödvändigt är att det finns en förståelse för hur tillväxt sker och hur denna kan påverkas genom olika åtgärder. En ytlig inventering gav vid handen att existerande teorier brister i förmåga att generera management- och policyimplikationer. Det finns således ett behov av en inventering av modeller och teoribildning för att utröna hur användbara denna typ av modeller kan vara för VINNOVA och andra aktörer. 1.2 Syfte Projektets huvudsyfte har varit att genomföra en kartläggning och analys av telekomsektorn och dess innovationssystem. Analysen har omfattat åren 1970 till 2003, såväl telekomsektorn internationellt som det svenska telekominnovationssystemet (STIS) med fokus på hinder respektive drivkrafter för innovationsverksamhet. Ett andra syfte har varit att inventera innovationssystemslitteraturen, för att identifiera brister och bedöma dess tillämpbarhet (kapitel 2). Slutligen baserat på resultaten har projektet haft som mål att identifiera behov av fortsatt teoretisk och empirisk forskning samt att ge preliminära policyrekommendationer (kapitel 9). 1.3 Genomförande Projektet genomfördes huvudsakligen under tidsperioden augusti 2003 januari 2004 genom inventering, syntes och analys av tillgängliga översikter, data och analyser. En djupstudie genomfördes av ett enskilt teknikområde (fiberoptisk kommunikation 1 1

6 kapitel 5) i syfte att komplettera den översiktliga analysen av sektorn. Fyra delsektorer identifierades baserat på två trender (mot mobilitet och mot datakom, se Figur 1-1): (1) den historisk dominerande men mogna fasta telefonin; (2) en delsektor som tillväxt snabbt där STIS varit framgångsrikt (mobiltelefoni); (3) en tillväxtsektor där STIS varit mindre framgångsrikt (datacom/internet) samt (4) en potentiell framtida tillväxtsektor (mobil data). Den relativa betydelsen av dessa delsektorer har förändrats över tiden, och denna förändring har varit primärt innovationsdriven, varför indelningen torde lämpa sig väl för innovationssystemsanalys. Kap. 7 Kap. 8 Mobil Mobiltelefoni (huvuddel av omsättningstillväxt) Mobil data / mobilt Internet (framtida tillväxt?) Fast Kap. 3 & 4 Kap. 6 Huvudtjänsten 1970 Data kommunikation (huvuddelen av trafiktillväxt) Telefoni Data Figur 1-1: Huvudtrender och kapitelindelning 2

7 2 INNOVATIONSYSTEM Projektet har inventerat innovationssystemslitteraturen i två syften: (1) att identifiera brister och bedöma dess tillämpbarhet och ge förslag till fortsatt forskning (2) att etablera ett ramverk genom vilket STIS utveckling och status kan analyseras. 2.1 Litteraturöversikt Innovationssystemsansatsen utvecklades under och 1990-talet, och har fått stort genomslag i innovationspolitiska sammanhang. De utvecklades som en reaktion på alltför enkla ofta linjära innovationsmodeller som inte tog hänsyn till lärande, relationer och återkopplingsmekanismer dvs. systemiska aspekter. Det vore dock felaktigt att beteckna innovationssystemsansatsen som en sammanhållen teori. Den bör istället betraktas som en uppsättning (just) ansatser med ett antal gemensamma drag, men också skillnader. Vi har därför delat in litteraturen i fyra breda klasser: (1) nationella innovationssystem (NIS), (2) triple helix (TH), (3) teknologiska (TS) /sektoriella system (SIS) och (4) regionala/lokala innovationssystem.(ris/lis). Även om de flesta av dessa ansatser har begreppen innovation och system gemensamt så skiljer tolkningarna åt. Vissa ansatser inbegriper enbart tekniska innovationer, medan andra är bredare i sin definition. En del ansatser inkluderar såväl utveckling, som spridning, adoption och användande i innovationsbegreppet medan andra fokuserar vissa delar. Systembegreppet är ännu vagare (i de flesta innovationssystemsansatser). System definieras på olika sätt (om över huvud taget), och ansatserna skiljer sig åt med avseende på vilka komponenter som inkluderas, etc. Ofta inkluderas företag, högskolor, institut, forskningsorgan, banker, skolor, myndigheter samt institutioner (lagar, förordningar, normer, regler och standarder). I de flesta fall avser en systemansats att det förekommer starka systemberoenden mellan komponenter, och att man därför också måste studera helheten för att förstå systemets bestämningsfaktorer. Slutligen skiljer sig ansatserna åt med avseende på om innovationssystem kan skapas avsiktligt eller uppstår spontant. Nation Nationella innovationssystem (NIS) (Nelson et al., Lundvall et al. etc.) Region Företag / Universitet Triple Helix (TH) (Etzkowitz) Teknologiska (TS) & sektoriella innovationssystem (SIS) (Carlsson et al., Malerba et al.) Avdelningar Regionala innovationssystem (RIS) & nätverk (Saxenian, Porter, Håkansson, Powell et al.) Individer Aggregeringsnivå Figur 2-1: Studerad aggregeringsnivå i olika innovationssystemsansatser Vidare skiljer sig aggregeringsnivån (eller bredare: systemgränsen) åt i olika ansatser. NIS studerar explicit företag i ett nationellt perspektiv. TH behandlar den nya 3

8 kunskapsekonomin ofta ur ett regionalt perspektiv. TS och SIS tar sin utgångspunkt kunskapsinnehåll, teknologier och sektorer och låter dessa definiera systemgränsen. De studera systemet på ett flertal nivåer. Regionala innovationssystem och nätverk är en heterogen grupp av ansatser, som ofta befinner sig på den regionala nivån och ställer nätverk och sociala aspekter i centrum. Sammantaget finns ett antal brister och problem, men också fördelar. IS-ansatserna är ofta vaga i definitioner och konceptualisering. Viktiga processer som lärande, entreprenörskap, spridning, konkurrens är vagt behandlade eller ignoreras helt. Det finns ett överdrivet fokus på high-tech produkter, och därmed motsvarande negligering av low-tech och tjänster. Trots detta är teknikfaktorn ofta sekundär i ansatserna. IS-ansatser är vidare dåligt operationaliserade speciellt vad gäller de dynamiska processer som de ställer i fokus. Därmed finns en tendens att förlita sig på gamla indikatorer, och på så sätt i viss mån återfalla till de linjära modeller man egentligen vände sig mot. Slutligen behöver IS-ansatser sammankopplas bättre med ekonomisk tillväxtteori. Trots dessa problem är IS-ansatserna användbara som analysram för att bättre förstå innovationsprocesser och därmed tillväxt. 2.2 Projektets IS-ansats en funktionell ansats. Givet uppdraget, att studera (den svenska) telekomsektorn är det naturligt att en sektoriell/teknologisk IS-ansats med en nationell dimension. Trots detta är systemgränserna svåra dra. Sektorsbegreppet är illa definierat, gränserna är delvis godtyckliga ch delvis en teoretisk konstruktion. Den nationella avgränsningen är inte heller självklar trots att den vid ett första påseende verka vara det. Därför måste vi vara pragmatiska och använda oss av de avgränsningar och definitioner som gjorts i andra studier och i tillgänglig statistik. Vi definierar innovation som nyskapelser av ekonomisk betydelse (dvs. att de har blivit kommersialiserade). Innovationerna är huvudsakligen av teknisk karaktär, om inget annat anges. Systemets komponenter utgörs av tekniska system (artefakter), aktörer (ofta organisationer), kunskap och institutioner samt relationer mellan dessa. Systemets funktion är att tillskapa, sprida och använda innovationer, vilket är en (alltför) bred definition. Därför föreslår vi, i enlighet med tankegångar som utvecklats vid institutionen för Industriell dynamik på Chalmers (Anna Bergek Staffan Jacobsson m.fl.), en analysram där systemets huvudfunktion bryts ned i sex delvis av varandra beroende delfunktioner (Tabell 2-1): 4

9 Tabell 2-1: Delfunktioner i innovationssystem Delfunktion Precisering Skapa och sprida ny Inkluderar tyst och explicit kunskap; utvecklings-, produktions-, och kunskap marknadskunskap. Källor kan vara tex. FoU, problemidentifiering, sökande, experimenterande, learning-by-doing/using och imitering. Vägleda sökprocessen Gäller såväl vägledande mot tillväxtområden, som mot specifika tekniska lösningar (tex standarder). Påverkas av incitament, av kunder men också leverantörer. Tillhandahålla incitament för innovation Tillföra resurser Skapa nätverk och andra mekanismer som leder till positiva externaliteter Skapa marknader Aktörer, främst företag och individer, måste uppleva att de får tillräckligt utbyte annars kommer de inte engagera sig i innovativ verksamhet. Incitamenten är ofta ekonomiska (skatter, lån approprierbarhet) av innovatören. Förväntningar på framtida intäkter är ett annat viktigt incitament. Tex. kapital och kompetens. Kan ske på och utanför marknaden. Underlättar kunskapsspridning, och beror av graden och sammankoppling is system och nätverk, samt av återkopplingsmekanism. Legitimitet kan också hänföras denna delfunktion. Spridning av produkter och tjänster. Ibland måste dessa skapas av staten genom borttagande av legala hinder, legitimering eller genom tillhandahållande av incitament. För att en ny teknologi skall tillskapas, spridas och användas och för att en stödjande industri skall utvecklas måste alla delfunktioner fyllas, vilket i sin tur är avhängigt förekomster av blockerande och framkallande mekanismer. Detta angreppssätt ter sig speciellt fruktbart att använda i tidiga faser av utvecklingen av ett innovationssystem. 5

10 3 TELEKOMSEKTORNS UTVECKLING ( ) Telekomsektorns innovationssystem definieras som ett system av aktörer som utvecklar, producerar, säljer, distribuerar, använder, reglerar, standardiserar (mm.) telekomprodukter och tjänster. Kapitlet kartlägger utvecklingen av telekomsektorn utefter ett antal viktiga trender under åren (se Tabell 3-1). Utgångspunkten tas i den vid 1970 förhärskande strukturen, här kallad PTT-regimen, som etablerades i de flesta länder under tidigt 1900-talet och bestod fram till 1980-talet. Under perioden har telekomsektorn växt snabbare än ekonomin i stort. Som noterades redan i kapitel 1, har huvudtjänsten, fast telefoni, trätt in i en mognadsfas, och intäkterna är på väg ner på speciellt inom OECD. Istället har två andra tillväxttrender varit förhärskande (1) framväxten av mobiltelefoni och (2) framväxten av Internet. Den förra trenden har bidragit till större delen av den ekonomiska tillväxten i sektorn under 1990-talet. Mobiltelefoni är också på väg att mogna, även om det finns tillväxtpotential in tex Asien och genom fast-mobil substitution. Effekterna från Internet-boomen är svårare att bedöma, eftersom en stor del av tillväxten sker i form av intäkter från tjänster som levereras över Internet. Den tekniska utvecklingen har varit dramatisk under hela perioden, med stora prestandaförbättringar, kostnadsminskningar och ny funktionalitet, vilket i sin tur har öppnat upp nya marknader, nya tjänster och produkter. De tekniska systemen blir alltmer komplexa, med alltfler terminal- och nätkategorier, gränssnitt och standarder. Digitalisering har varit en nyckeltrend som öppnat upp för nya tjänster, konkurrens och konvergens. Standardiseringsprocesser har ökat i strategisk betydelse som blivit alltmer komplexa. Liberalisering och internationalisering har lett till öppnare och internationella standarder med standardiseringskrig som en naturlig följd. Att influera standardiseringsprocesser har blivit strategiskt och politiskt viktigt. Standardiseringsorgan har blivit mer internationella, samtidigt som formella organ har fått ge vika för marknadsdrivna konsortier. Eftersom ny teknik ofta standardiseras har standarder blivit täckta av patent, vilket ofta lett till konflikter och svårigheter för mindre företag. FoU-intensiteten har ökat, från en redan hög nivå, till följd av större incitament och det faktum att nya teknikgenerationer blivit allt dyrare att utveckla. Centrum för teknisk utveckling har förskjutits från teleförvaltningarnas FoU laboratorier till utrustningsleverantörer, allteftersom de förra tappat kommersiella incitament och de senare blivit mer teknisk kapabla och fått en större marknad (nya operatörer). Nya operatörer behövde därmed (i alla fall inte initialt) någon FoU-verksamhet. Den teknologiska regimen förändrades ytterligare som ett resultat Internets framväxt. Nya aktörskategorier har växt, etableringshinder sänkts, samtidigt som det skett förskjutning mot tjänsteinnovationer och innovation i småföretag (vilka är svårare att fånga med statistik). Patent har blivit viktigare som konkurrensmedel. Statlig finansiering av FoU sker i allt större utsträckning genom nationella/regionala program istället för genom teleförvaltningarna (PTT). 6

11 Avreglering och liberalisering (alltså uppbrytningen av PTT-regimen och infarandet av konkurrens) drevs fram av ett antal samverkande faktorer. Mogna nät och korssubsidier skapade incitament för vissa grupper att lämna systemet, vilket ny teknik introducerad av datorindustrin möjliggjorde för dem att göra. PTT:erna svarade med att diversifiera sitt tjänsteutbud, och transformera sina organisationer till att bli mer företagslika. Liberaliseringsvågen startade i USA, när Bell-systemet bröts upp 1984, och spreds snabbt till Storbritannien och Japan, medan resten av Europa länge släpade efter. Liberaliseringsprocessen accelererade under 90-talet, inte minst i Europa där den påskyndades av införandet av GSM. Liberaliseringen medförde omfattande nydaningar av regleringsverken i syfte att möjliggöra och stimulera konkurrens, genom att t.ex. försvåra för dominerande operatörer från utnyttja sin dominerande position. Framväxten av ett i stora drag självreglerat Internet har på senare år ställt regleringsmyndigheterna inför nya krav. Som en följd av digitalisering och liberalisering förändrades operatörsmarknaden radikalt. De tidigare monopolen fick konkurrens sina hemmamarknader samtidigt som de gavs möjlighet att internationalisera, särskilt på den växande mobiltelefonimarknaden. Sedan dess har ett stort ökande antal nyetableringar, sammanslagningar och uppköp genomförts på operatörsmarknaden som både blivit mer fragmenterad och sett globala operatörer växa fram. Leverantörsindustrin har varit jämförelsevis stabil med några sammanslagningar, där mobil- och datakom specialister samt asiatiska leverantörer stärkt sin position. De stora leverantörerna har blivit alltmer FoU-intensiva och rör sig framåt i värdekedjan (genom att t.ex. leja ut produktion och ta över flera av operatörernas uppgifter). Slutligen, telekomsektorns enorma kollaps runt millennieskiftet, kan bara förstås genom att analysera boomen under slutet av 90-talet, vilken i sin tur drevs av orealistiska förväntningar, en överhettad finansmarknad, en mognande mobiltelefonimarknad (i behov nya produkter och tjänster för fortsatt tillväxt) och förstärkt av ett under omständigheterna olyckligt 3G-licensieringsförfarande. Detta ledde till överinvesteringar i 3G, i nätkapacitet och uppköp, vilket i sin tur ledde skuldsättningrader som inte var hållbara, med (när prognoserna kom på skam) konkurser, nedskrivningar, försäljning och skuldbolag, och investeringstopp som följd. Det sistnämnda fick luften att gå ur leverantörsmarknaden, vars vinster på ett år omvandlades till mångmiljardförluster. Kraftiga nedskärningar i kombination med återhämtning på marknaden, gör att krisen i skrivande stund är överblåst, även om t.ex. kapitalmarknaden ter sig fortsatt alltför försiktig. 7

12 Tabell 3-1 Sammanfattning av tillstånd och trender ( ) Kategori Tillstånd 1970 Trender Tillstånd tidigt 2000-tal Tjänster Tjänsteutbud POTS (c. 99%) Tjänstebreddning. POTS nedgång. POTS (<50%) Penetration POTS 20% Mobile 0% Internet 0% Andel av ekonomin ökar. Mobil och data tillväxt. Intäkter/BNP 1.6% 3.1% Teknik/FoU Tekniknivå [Pris (SEK)* vikt (kg) för mobiltel] [ ] Snabb ofta exponentiell utvecklingstakt inom tex växlar, transmission, radio, terminaler, mjukvara. [100] POTS 59% Mobil 65% Internet 44% Digitalisering Analog Gradvis, från kärna till periferi. Driver konvergens och divergens Patentering Undveks Internationalisering och ökad konkurrens ger incitament att patentera, så småningom i konflikt med standardisering. Digital förutom access Strategiskt konkurrensmedel. FoU Främst vid PTT:er och tillverkare Ökad intensitet. Tillverkare utför allt större andel. Nya operatörer utan FoU. Tjänste FoU ökar i betydelse. FoU främst hos tillverkare. Nya aktörskategorier Statlig FoU Militär och PTT Relativ andel minskar. Nationella och regional (EU) forskningsprogram ökar. Militär och PTT minskar. Standardisering Regim Nationell, formell PTT-driven, visst int. samarbete (Tex. ITU, CEPT) Internationalisering, öppnare, mindre formell, tillverkare tar över, alltmer resurskrävande och komplex. EU forskning viktigt. Internationell, öppen, konsortiedriven, dominerad av industrin, komplex. Struktur Operatörsmarknad Reglering Statliga monopol, PTT Liberalisering, med start i USA; UK och Japan. Internationalisering. Ökad konkurrens med samtidiga sammanslagningar och uppköp. Konkurrens i de flesta segment. F.d. monopol dominerar fortfarande i vissa.. Tillverkare Främst nationella Internationalisering, konsolidering, några nya (datakom, mobila, asiatiska) Global konkurrens Dominerande tillverkare AT&T, ITT, Siemens, Ericsson, GTE Nokia, Lucent, Ericsson, Alcatel, Cisco, Nortel Aktörssystemet PTT/tjänster Tilllverkare/ utrustning Ökad tjänstekomplexitet, nya kategorier för plattformar, tjänster, innehåll etc. Rörelse framåt i värdekedjan. Komplexitet, säkerhet, många aktörskategorier, oklara roller Notera: Indikator gäller OECD. POTS = Plain Old Telephony Service (vanlgi fast telefoni) 8

13 4 STIS UTVECKLING ( ) 4.1 Betydelse för Sveriges ekonomi och NIS Den svenska telekomsektorn betydelse för ekonomin och tillväxten kan inte underskattas; den är stor och har ökat. Exempelvis har var telekomsektorns andel av produktivitetsförbättringar och värdeskapande ungefär 50% under 90-talet. Sverige är näst efter Finland det den nation i OECD som är mest beroende av telekomsektorn. Med så stor del av våra välståndsförbättringar beroende av en sektor, blir vi som nation sårbara för kriser av dem typ som sektorn nyss genomlidit. Telekomsektorns är också mycket viktig för Sveriges innovationssystem, enligt alla indikatorer (andel av FoU, andel av patent etc.). Exempel uppgick Ericssons andel av Sveriges totala FoU investeringar till runt 20 procent under Ericssons FoU investeringar görs i sin tur, till största delen inom ett produktområde, mobila cellulära kommunikationssystem, vilket betyder att det svenska innovationssystemet i mycket stor utsträckning är beroende av en produktgrupp inom ett företag, något som varit positivt så länge marknaden för dessa produkter växt explosionsartat och Ericsson lyckats försvara en dominerande ställning. 4.2 Översikt av sektorn Tabell 4-1 ger en översikt av sektorns 500 största företag. Som framgått är Ericsson den dominerande aktören i Sverige, följt av operatörerna TeliaSonera, Tele2 och Vodafone. Vi har därför valt att specialgranska utvecklingen av Ericsson och operatörsmarknaden för perioden Tabell 4-1 Översikt över den svenska telekom sektorn 2002 Delsektor Omsättning Exempel på företag (MSEK) Infrastruktur leverantörer Ericsson (87%), LGP/Allgon, Ascom Tateco Terminal leverantörer 43 SEM, Sectra, Spectronic s, Doro Operatörer TeliaSonera, Tele2, Vodafone, Utfors, etc. Konsultföretag 21.6 TietoEnator, Teleca, WM-data Kontraktstillverkare 6.5 Flextronics, Sanmina, Partnertech Mjukvaruföretag 2.1 Telelogic, Teligent, Trio, Teleopti Distributörer och återföräljare 3.7 GEAB the Phone House, STC Komponent leverantörer n/a SAPA, Nolato Källa: Baserad på Veckans Affärer, Sveriges 500 största IT företag

14 4.3 Leverantörsindustrin Ericsson Även i ett historiskt perspektiv har leverantörsindustrin dominerats av Ericsson fanns en handfull tillverkare, inklusive Teli, Televerkets tillverkande enhet. Televerket och Ericsson samarbetade, men konkurrerade också delvis. Utvecklingen av AXE-växeln blev mycket viktigt för Ericsson framtida konkurrenskraft. Under 80- talet gjorde Ericsson ett misslyckat försök att diversifiera in i datorindustrin. Istället blev mobiltelefonin företagets stora tillväxtområde. Efter att ha misslyckats under slutet av 90-talet att ta utnyttja en unik position som teknikledare på GSM-telefoner, slog krisen till ordentligt på Ericsson nya huvudaffär, mobilsystem. Dramatiska nedskärningar, effektivisering och en nyemission räddade företag vars kris kan illustreras som i Figur , ,000 Revenues Projected revenues 1999/ ,000 Net income 300, , , ,000 Notera: Data för 2003 är extrapolerade från Q1-Q rapporter Figur 4-1: Ericssons årliga intäkter (verkliga och uppskattade år 2000) samt resultat (msek) 4.4 Operatörsmarknaden Den svenska operatörsmarknaden blev efter ett par årtionden av intensiv konkurrens ett de facto monopol under 1910-talet och förblev så till och med 1980-talet. Under hela tidsperioden har den svenska marknaden varit mycket avancerad, sett till användning, kvalitet och tjänsteutbud. Jämfört med andra PTT:er var Televerket unikt i sin roll som ett statligt verk med stor frihet, utan koppling till Postverket, och med en egen tillverkningsenhet. Televerket hade en omfattande teknisk utveckling, drevs av en ingenjörskultur och var som följd en avancerad kund och samarbetspartner för tex Ericsson. Redan under 70-talet började monopolstrukturen komma under press, vilket fick liberala politiker agera och Televerkets ledning att anpassa sig. Även om Telelagens införande 1993 ofta får symbolisera starten på den svenska teleavreglering, var avregleringen egentligen en gradvis process som startades under 70-talet, tog fart under 80-talet när terminalmarknaden avreglerades och konkurrens uppstod på mobiltelefonimarknaden (fanns egentligen tidigare på lokal nivå) och kabel TV marknaden. Årtiondet innebar också Televerkets regleringsansvar gradvis avskiljdes och förlades till en särskild myndighet som så småningom fick namnet Post och 10

15 telestyrelsen (PTS). Ledningen drev att verket skulle bolagiseras vilket också skedde gradvis etablerades så Telia AB, som delvis börsintroducerades år 2000, och senare gick samman med finska Sonera. Telelagen, som trädde i kraft 1993, var mycket liberal och har ändrats genom tillägg ett antal gånger under , ibland med positiva effekter på konkurrenssituationen och prisbilden, ibland inte. Effekterna på innovativitet i STIS är svåra bedöma, möjligen negativa. De första företag som etablerade sig var dataföretag med datakomlösningar, följt av kabel TV och satellittjänster (80-talet). Kinnevik-gruppen blev Televerkets första stora utmanare, först inom mobiltelefoni, sen Kabel TV och satellittjänster. Under tidigt 90-tal etablerades Tele2 som en fullvärdig konkurrent till Telia på de flesta delmarknader (se tex Figur 4-2). Marknaden blev alltmer konkurrensutsatt, först internationell telefoni och datakom, därefter rikssamtal, med prispress på dessa delmarknader som en naturlig följd. Under 90-talet gjorde både Telia och Tele2 försök att internationalisera, med ibland tveksamma strategier och blandade framgångar. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Figur 4-2 Markandsandelar telefoni (fast och mobil) Källa: PTS Others Vodafone Utfors Song WorldCom Optimal Telecom ACN Telenordia Tele2 TeliaSonera Konkurrens och tillväxt inom nya tjänster (mobiltelefoni och datakom) medförde att totalmarknaden växt snabbt det senaste årtiondet. (Figur 4-3). Fast telefoni har dock intäktsmässigt nått sin topp och mobiltelefoni ter också sig mogen. Under de senaste åren har tillväxten istället skett inom datakom 11

16 Total MSEK to end-user Fixed voice Mobile voice Fixed data Mobile data Figur 4-3 Omsättningsutveckling fast/mobil telefoni/data ( ) Källa: PTS 4.5 Investeringar i FoU och nyföretagande Tillverkningsindustrin med Ericsson i spetsen har kommit att dominera telesektorns FoU-investeringar, men som en följd av krisen har investeringarna minskat kraftigt. Också Televerket har under lång tid minskat sin FoU. Statliga forskningsprogram har inte kunnat kompensera för detta. Man kan vidare spekulera i att en ökande andel av innovationsverksamheten sker i nystartade företag som inte fångas upp i FoU statistiken. Hursomhelst så är funktionen kapitaltillförsel till dessa kritisk för STIS. Fram tom slutet av 90-talet växte sig den svenska riskkapitalindustrin stark, och då fanns också ett överflöd av kapital som investerades utan någon direkt urskiljning i i telesektorn. Fortfarande efter krisen investeras det mycket riskkapital i en internationell jämförelse men många experter menar att för lite investeras i tidiga faser. Detta torde då vara en bristande funktion i STIS. 12

17 5 FRAMVÄXTEN AV OPTISK KOMMUNIKATION 5.1 Sammanfattning av utvecklingen Svensk forskning inom optisk kommunikation tog fart på allvar 1974 då Ericsson beslöt sig för att ge sig in i industrin. Ungefär samtidigt sattes standarder för den första generationen fiberoptiska nät internationellt och de första fälttesterna utfördes av AT&T i USA. Institutet för Mikrovågsteknologi (IM) hade övervägt ett steg i samma riktning som Ericsson och föreslog en gemensam teknikutvecklingssatsning. Andra aktörer kontaktades och en gemensam strategi utformades som lade grunden för ett stort samverkansprojekt som varade till slutet av Projektet innebar en remarkabel upphämtning av det internationella försprånget och redan 1979 utfördes de första svenska fälttesterna. Under 1980-talet blev den svenska satsningens mål mer ambitiösa och man strävade efter världsklasskompetens. Inom industrin underlättades detta genom överföring av personal från framförallt IM och universitet. Inom universiteten och instituten underlättades en fortsatt kompetens- och facilitetsuppbyggnad framförallt av de nationella program som riktades mot området, av vilka det första programmet lanserades Internationellt sett så tog marknaden för optisk kommunikation fart på 1980-talet, i USA delvis som ett resultat av avregleringar av långdistansnätet för telefoni, vilket avspeglades också i Sverige. I Sverige ökade finansieringen såväl som antalet personer anställda inom området under hela 80-talet för i stort sett samtliga verksamma aktörer. I början av 1990-talet blev den dominerande svenska aktören, Ericsson, mer kostnadsfokuserad och kortsiktigt orienterad, med nedskärningar i optisk kommunikation området som följd. Nedskärningarna orsakades bland annat av finansiella problem, förväntningar om återbetalningstid på investerade pengar låg för långt fram i tiden, samt av ett möjligt behov av att specialisera sig i värdekedjan som ett resultat av standardiseringsprocesser. Mot slutet av 90-talet hade Ericsson lagt ner eller sålt av stora delar av sin verksamhet inom optisk kommunikation (se Figur 1-1), och beslöt att fokusera mer på att bli systemtjänsteleverantör för operatörer. På IM så nära nog halverades personalstyrkan i början av 90-talet, men när IM gick samman med Institutet för Optisk Forskning och bildade ACREO under senare hälften av 90- talet så ökade antalet anställda och finansiering återigen. På universitetssidan så låg medelstillförseln kvar på ungefär samma nivåer som tidigare under 80-talet. Emellertid så fanns de nationella program inte kvar i samma bemärkelse som tidigare och detta kan ha lett till en ökad svårighet att få långtidsfinansiering. 13

18 Antal anställda ~ Figur 5-1: Antal anställda inom optisk kommunikation på Ericsson Källa: Hörstedt (2000). Under senare hälften av 90-talet formligen exploderade marknaden för optisk kommunikation. Ungefär samtidigt så grundades en rad nya företag, varav många spanns av från redan etablerade aktörer i branschen. Emellertid skapade en ökad konkurrens bland operatörer tillsammans med att Internettrafiken inte ökade enligt förväntan en stor outnyttjad kapacitet i långdistansnäten, vilket i sin tur ledde till kraftigt sjunkande priser. Då intäkterna blev lägre en prognostiserat och inte kunde täcka utgifter och skulder, ledde det oundvikligen till att marknaden försvann under 2001 (Figur 1-2). Via en kedjeeffekt skapade detta också en hårdare verklighet för komponent- och systemleverantörer med en utslagning, internationellt såväl som nationellt, inom industrin som följd. De nya företag som överlevt har därmed tvingats till stora kostnadsrationaliseringar i väntan på en förväntad marknadsuppgång under Worldwide installations of optical fiber Million km installed / year Källa: KMI Research (2002) Figur 5-2: Globala installationer av optiska fibrer Trenden inom industrin har genom åren varit att röra sig från långdistansnät till stadsnät, med målet satt på accessnätet. Medan effektiviseringar i de två första näten framförallt drivs av förhållandet mellan kostnad/gbps/km, så drivs utvecklingen i accessnätet av kostnad per användare, vilket antyder behov av en annorlunda uppsättning underliggande teknologier. Den här trenden kommer troligen att fortsätta 14

19 med följd att optiska fibrer kommer allt närmre hushållen. Takten i denna utveckling är emellertid också beroende av den efterfrågan som kan skapas och av de olika konkurrerande teknologier som utvecklas. 5.2 Analys Det analytiska ramverket som utvecklats i kapitel 2 applicerades i allra störst utsträckning just på fallet optisk kommunikation (se kapitel 5.3 i huvudrapporten för analysen och kapitlen 9.2 för en sammanfattning av densamma). I sammanfattade slutsatser kan fallet optisk kommunikation beskrivas som en upphämtning från i det närmaste ingenting till ett innovationssystem kapabelt att producera innovationer i den yttersta framkanten. Detta möjliggjordes med hjälp av Ericsson som en tung initiativtagare, i fruktbart samarbete med staten, universitet och institut, emellan vilka det också etablerades starka nätverk till nytta för alla aktörer. Behovet hos telekommunikationsmarknaden har väglett både riktning och omfattning av den innovativa aktiviteten under hela tidsperioden och kommer troligen att fortsätta att göra så även framgent när stegen tas mot accessnätslösningar. Det senaste decenniet har karaktäriserats av stora förändringar som inkluderar Ericssons nedskärningar av sina aktiviteter inom optisk kommunikation, en ökad betydelse för staten (för resurstillförsel men också i form av en aggressiv bredbandspolicy), disintegrering av marknaden (dvs. den vertikala integrationen har i viss mån upplösts), och en uppgång och ett fall. Dessa förändringar sammantagna gör den nuvarande situationen osäker. En preliminär bedömning görs i en SWOT-analys (Tabell 5-1). Tabell 5-1: SWOT över det svenska innovationssystemt för optisk kommunikation Strengths Spetskompetens inom både komponenter och system för optisk kommunikation. En god resursbas i termer av utbildad arbetskraft, fysiska resurser etc., och möjligen också statligt stöd. En kompetent lokal kund i Telia. Opportunities Med en testbädd på ACREO finns det stora möjligheter för företag att testa utrustning i riktiga system. Den kan också utgöra stora möjligheter för att testning av utrustning för nästa generations komponenter och system avsedda för accessnätet, dvs. acccessnätslöningar. En ny industristruktur med mindre och mer specialiserade spelare kan erbjuda möjligheter för vissa av dessa företag att växa. Weaknesses Den svenska riskkapitalindustrin är motvillig till att investera i tidiga faser, och är dessutom inte kapitalstark nog att investera de summor som krävs i denna kapitalintensiva industri. Skattefrågor etc. som kan fungera som avskräckande för bildandet av nya företag. En möjlig avsaknad av tillverkningsmöjligheter. Threats De nystartade företagen är fortfarande små spelare i en industri med några väldigt stora spelare som Marconi, Cisco, Alcatel, med flera. Givet överlappande marknader och stordriftsfördelar kan svenska företag få svårt att konkurrera och influera standarder etc.. En mer fragmenterad svensk industri kan omintetgöra de nätverk som skapats över åren och dessa nätverks effekter. Avsaknaden av en tung initiativtagare, då Ericsson dragit ned på sina aktiviteter, kan hämma initierandet av större initiativ inom området. Efterfrågan på accessuppkopplingar med stor kapacitet kommer inte att öka i den takt man hoppas på, och på så sätt försenas utvecklingen och återbetalningstiden på investeringar i området. 15

20 Även om en mer djupgående undersökning av de olika funktionerna i innovationssystemet som studerats här skulle behöva göras, så antyder den föreliggande studien att dagens situation utgör en god bas att bygga på. Nyckelslutsatser är: - Systemet verkar genomgå en förändring från en mer vertikalt integrerad struktur till en mer disintegrerad struktur, möjligen som ett resultat av standards och en mognande industri. Med fler nya företag och mindre närvaro av Ericsson kan fokus komma att bli starkare på kommersialisering av teknologi och ytterligare minska långsiktig F&U, åtminstone inom industrin. - Intresset i branschen kan i ökande takt komma att riktas mot accessnätet, med fokus på lågpriskomponenter. Incitament kommer delvis från statens bredbandspolitik, och delvis från ökad efterfrågan på kapacitet. Än så länge är utvecklingen främst drivits av tillverkare då efterfrågan inte har ökat som prognostiserat. Ytterligare stimulering till utveckling av tjänster (att användas i nätverken) kommer troligen att behövas för att efterfrågan ska öka. - Hinder för innovation existerar i form av en riskkapitalindustri som är motvillig till att göra investeringar i tidiga faser, vilket kan hämma startande av nya företag som associeras med höga kostnader (utrustning, certifieringskostnader, etc.). För att inte helt tappa den kompetens som har knoppats från Ericsson (utan istället styra den mot nya och existerande företag), så behövs situationen för bildande och utveckling av nya företag undersökas mer ingående. - Optisk kommunikation uppvisar starka teknologiska systemeffekter i form av tekniska komplementariteter. Den nuvarande tillgången på resurser verkar vara någorlunda god. Både inom industri och universitet/institut verkar det finnas en hög kompetensnivå kapabel att producera ny kunskap. Denna kompetens är delvis avsiktligt skapad som en följd av riktade satsningar. Inom industrin kan det finnas ett överskott av kompetent personal. Något sent har ett nytt mastersprogram inom fotonik startats, vilket förbättrar tillgången på utbildade studenter inom området. I termer av faciliteter så har både staten och industrin stött byggandet av laboratorier såväl som en testbädd, där framförallt den senare uppfattas ha stort potentiellt värde för företag inom industrin. Det kan finnas en bristande tillgång på billiga fysiska resurser, i termer av till exempel utrustning, för nya etablerare, men detta behöver undersökas närmare. - Nätverken inom industrin har varit relativt täta. Relativt få individer har varit involverade med en relativt hög grad av kopplingar sinsemellan eller kännedom om varandra. Detta kan emellertid gradvis komma att förändras till en ny, mer fragmenterad struktur i och med den nya industristrukturen. Relativt nya intresseorganisationer som Kista Photonics Research Centre och Photonics Cluster Sweden kan dock komma att motverka detta och underlätta fortsatt interaktion. - Slutligen, marknaden för optisk kommunikation är ytterst beroende av stimulering av efterfrågan, det vill säga, stimulering av mer trafik vilket ökar behovet av kapacitet. Detta skulle exempelvis kunna vara genom gynnandet av bredbandstjänster, mobila datatjänster med mera, även om detta troligen ligger lite längre fram i tiden. Beträffande de nya marknader som har öppnats upp allteftersom industrins vertikala struktur har upplösts, så beror stimulerandet av dessa också på miljön för att starta nya företag i allmänhet i Sverige. 16

Nationella och regionala klusterprofiler

Nationella och regionala klusterprofiler Nationella och regionala klusterprofiler Företag inom bioteknik, läkemedel och medicinsk teknik i Sverige 2004 Arbetsmaterial 04 12 29 VINNOVA Analys VA 2005:2 BioMedley Denna redovisning är utformad som

Läs mer

Tilgin Redeye, IT-dagen 2009

Tilgin Redeye, IT-dagen 2009 Tilgin Redeye, IT-dagen 2009 2009-11-11 Ola Berglund CEO Tel. + 46 8 5723 8600 ola.berglund@tilgin.com 1 2 Tilgin Våra system hjälper operatörer att lansera nya bredbandstjänster och skapa det digitalt

Läs mer

Utvecklingen av IP-telefoni? Kommer IP-telefoni att ersätta dagens kretskopplade nät?

Utvecklingen av IP-telefoni? Kommer IP-telefoni att ersätta dagens kretskopplade nät? Utvecklingen av IP-telefoni? Kommer IP-telefoni att ersätta dagens kretskopplade nät? Vilka innovationer och tekniker som blir marknadsframgångar är svårt att sia om! Inferior Winners Cobol vs Algol/Pascal

Läs mer

Så bygger du en ledande FOI-miljö

Så bygger du en ledande FOI-miljö Så bygger du en ledande FOI-miljö Globala innovationsvärdekedjor och lokala innovationsekosystem Göran Hallin Sverige investerar mycket i FoU men ändå allt mindre Sveriges investeringar i FoU ligger på

Läs mer

Vänta inte på nästa innovation. Stå för den!

Vänta inte på nästa innovation. Stå för den! Vänta inte på nästa innovation. Stå för den! Vi ger er råd att utveckla er framtid I en globaliserad och ständigt uppkopplad värld är konkurrensen knivskarp, överallt och hela tiden. En ny idé, en trend

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

ework bokslutskommuniké 2009 Claes Ruthberg, vd Presentation den 22 februari 2010

ework bokslutskommuniké 2009 Claes Ruthberg, vd Presentation den 22 februari 2010 ework bokslutskommuniké 2009 Claes Ruthberg, vd Presentation den 22 februari 2010 eworks adresserbara marknad Marknaden för IT-tjänster i Norden 2010 uppgår till 200 GSEK enligt IDC Därav bedöms 60 GSEK

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt.

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. Det är tveklöst så att arbetslivet så som vi känner till det genomgår en snabb förändring. Även om det sker olika snabbt i olika branscher, så genomsyrar

Läs mer

Profilen Kommunikation

Profilen Kommunikation Profilen Kommunikation för Y, D & IT Profilansvarig: Lasse Alfredsson lasse@isy.liu.se www.isy.liu.se/edu/profiler/kommunikation 1 Kommunikation =? Sändare Information Mottagare Telekommunikation (telekom)

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

A. Sammanfattning HI3G Access AB

A. Sammanfattning HI3G Access AB A. Sammanfattning HI3G Access AB HI3G Access AB ( HI3G ) ansöker härmed om tillstånd att tillhandahålla nätkapacitet för mobila teletjänster enligt UMTS/IMT 2000-standard. Det tillstånd som HI3G söker

Läs mer

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT SVENSKA GENDER MANAGEMENT MODELLEN STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT VINNOVA Utmaningsdriven innovation Konkurrenskraftig produktion Gender & Company Ansökan till Projektform B Fiber Optic Valley är en

Läs mer

Vad vet vi om nutiden?

Vad vet vi om nutiden? Vad vet vi om nutiden? Niklas Zandelin 4tune Fakta i målet IT-politiken Informationssamhälle för alla Statens bredbandssatsningar 250 milj i senaste regeringsförklaringen EU direktiv Kommunala infrastrukturplaner

Läs mer

Öppen innovation med Airport Living Lab. Håkan Ozan, CSC - Niklas Z Kviselius, HHS

Öppen innovation med Airport Living Lab. Håkan Ozan, CSC - Niklas Z Kviselius, HHS Öppen innovation med Airport Living Lab Håkan Ozan, CSC - Niklas Z Kviselius, HHS Airport Living Lab - bakgrund Syfte Forskning kring Living Labs och användarorienterad innovation Att bygga upp ett innovationssystem

Läs mer

Vad säger PTS om öppenhet och exklusiva avtal med fastighetsägare?

Vad säger PTS om öppenhet och exklusiva avtal med fastighetsägare? Vad säger PTS om öppenhet och exklusiva avtal med fastighetsägare? David Troëng david.troeng@pts.se PTS en myndighet med sektorsansvar PTS bildades 1992 Samlat sektorsansvar för: Postområdet och Området

Läs mer

Trygghetslarm en vägledning

Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm är en av flera insatser som bidrar till att ge trygghet för ett stort antal äldre och personer med funktionsnedsättning. I ordet trygghet

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

SNUS Remissvar på PTS rapport Bättre bredbandskonkurrens genom funktionell separation (PTS-ER-2007:18)

SNUS Remissvar på PTS rapport Bättre bredbandskonkurrens genom funktionell separation (PTS-ER-2007:18) SNUS Remissvar på PTS rapport Bättre bredbandskonkurrens genom funktionell separation (PTS-ER-2007:18) Föreningen SNUS (Swedish Network User s Society lämnar följande synpunkter. Sammanfattning SNUS känner

Läs mer

Att vända motgångar till möjligheter

Att vända motgångar till möjligheter Att vända motgångar till möjligheter En affärsplan för Östersjön med ett svenskt perspektiv 2.7.2014 Sammanfattande perspektiv 1. Kritiskt läge i Östersjön på grund av övergödning, farliga ämnen och överfiske,

Läs mer

White paper. Vård i världsklass. En möjlighet för Sverige

White paper. Vård i världsklass. En möjlighet för Sverige Vård i världsklass En möjlighet för Sverige 2013 Sammanfattning Efterfrågan på vårdinsatser i Sverige är större än tillgången, trots att många medicinska framsteg gjorts i vårt land och trots att vi är

Läs mer

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet Regionstyrelsen Lennart Svensson Utvecklare 040-623 97 45 Lennart.R.Svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-06-16 Dnr 1501816 1 (5) Regionstyrelsen s medverkan i utvecklingen av Mobilområdet i Skåne

Läs mer

Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat

Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat Anna Bergek Linköpings universitet & UiO Presentationen är baserad på en rapport till Finansdepartementets

Läs mer

LETS Scenario workshop. 24 november 2009 Lunds Universitet

LETS Scenario workshop. 24 november 2009 Lunds Universitet LETS Scenario workshop 24 november 2009 Lunds Universitet Workshop 24 Nov Hålltider: 13.30 14.30 Presentation av scenarier och scenarioreview 14.30 15.10 Gruppdiskussion 1 15.10 15.30 Återrapportering

Läs mer

Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd

Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd Varför är det så viktigt med fiber? Det blir roligare med internet när det fungerar med full fart. Och så fort informationsöverföringen sker via fiber,

Läs mer

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNOVA Information VI 2006:10 OM VINNVINN vinnvinn är ett initiativ för tillväxt i regionala innovationssystem. Nya affärsmöjligheter

Läs mer

TeliaSoneras syn på öppenhet

TeliaSoneras syn på öppenhet TeliaSoneras syn på öppenhet Inledning Begreppet öppenhet har många dimensioner och tolkningar. Det definieras också på olika sätt av olika aktörer inom telekom- och Internetbranschen. För slutanvändare

Läs mer

Nettoomsättning per affärsområde 2013

Nettoomsättning per affärsområde 2013 bolaget med en gedigen historia i byggindustrin. Kan detta bolag vända och ta igen de senaste fem årens kursbesvikelse eller har bröderna Paulssons bolag gjort sitt? Bakgrund och verksamhet grundades 1959

Läs mer

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Är finanskrisen ett resultat av bristande kompetens? Det låter spontant som om frågan borde besvaras ja, med tanke på att om det går

Läs mer

Blir din idé nästa succé? Be om en utvärdering av experterna vid Produktledsteamet i din region

Blir din idé nästa succé? Be om en utvärdering av experterna vid Produktledsteamet i din region Blir din idé nästa succé? Be om en utvärdering av experterna vid Produktledsteamet i din region Få din idé utvärderad av Produktledens experter Har du kommit på en ny innovativ idé, som många kunde ha

Läs mer

Tilgin - Redeye. Ola Berglund. Stockholm: 2008-11-05. VD Tilgin AB Tel. +46 8 572 386 03 ola.berglund@tilgin.com

Tilgin - Redeye. Ola Berglund. Stockholm: 2008-11-05. VD Tilgin AB Tel. +46 8 572 386 03 ola.berglund@tilgin.com Tilgin - Redeye Stockholm: 2008-11-05 Ola Berglund VD Tilgin AB Tel. +46 8 572 386 03 ola.berglund@tilgin.com Hjälpa operatörer att erbjuda nästa generation av bredbandstjänster till massmarknaden 3 Det

Läs mer

Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband

Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband Vad kan kommunen göra? Post- och telestyrelsen Varför är bredband viktigt för kommunen? Bredband behövs för företagande, arbete, utbildning och

Läs mer

3. Hur är nätverkets konstruktion idag i jämförelse med de första? Svar: De är fortfarande densamma.

3. Hur är nätverkets konstruktion idag i jämförelse med de första? Svar: De är fortfarande densamma. 5 Frågor och svar om Internet, 06NVB 1. Nämn ett par skillnader mellan datorerna förr och datorerna nu? Svar: de var lika stora som rum, varje dator behärskade i stort sett bara ett enda smalt arbetsområde.

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

Björn Björk IT strateg/projektledare

Björn Björk IT strateg/projektledare www.lf.svekom.se/it Björn Björk, IT-enheten nr 1 Björn Björk IT strateg/projektledare Svenska kommunförbundet / Landstingsförbundet tel: 08-452 74 25 mobil: 0703-25 51 25 epost: bjorn.bjork@svekom.se Projekt

Läs mer

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Flexibilitet, snabbhet och kompetens är företagens viktigaste framgångsfaktorer i framtiden. Den globala konkurrensen mellan företagen hårdnar.

Läs mer

IP Telefoni en möjlighet som är här nu. Nortech, November 2008

IP Telefoni en möjlighet som är här nu. Nortech, November 2008 IP Telefoni en möjlighet som är här nu Nortech, November 2008 Agenda presentation Vad är IP Telefoni Historik och marknad Kundvärden och nya möjligheter Framtid och nya aktörer 2 Internet Telefoni Internet

Läs mer

Hur når man tre miljoner användare på ett enkelt och säkert sätt?

Hur når man tre miljoner användare på ett enkelt och säkert sätt? Hur når man tre miljoner användare på ett enkelt och säkert sätt? sten.arvidson@foreningssparbanken.se Affärer på nätet behöver generella och lättillgängliga lösningar för konsumenterna Idag olika metoder

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Samarbete och samverkan

Samarbete och samverkan Samarbete och samverkan Amy Rader Olsson Uthållig Kommun Seminarium om utvecklingsprocesser för en hållbar stadsplanering 2014-09-24 amy.olsson@abe.kth.se Tre typiska fallgropar...som ofta går hand i hand

Läs mer

Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken

Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken Swedish Incubators & Science Parks - den nationella medlemsorganisationen för Sveriges regionala innovationsmiljöer Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken Nyttja SISP- medlemmarnas

Läs mer

Policy Brief Nummer 2014:4

Policy Brief Nummer 2014:4 Policy Brief Nummer 2014:4 Innovationer på landet behövs särskilt stöd? Kunskapsöverföring och innovationer är ett fokusområde i det nya landsbygdsprogrammet. Men frågan är om det behövs speciella stöd

Läs mer

VARFÖR ÄR REGIONALT SAMARBETE EN SÅ VIKTIG FRAMGÅNGSFAKTOR FÖR ETT STADSNÄT

VARFÖR ÄR REGIONALT SAMARBETE EN SÅ VIKTIG FRAMGÅNGSFAKTOR FÖR ETT STADSNÄT VARFÖR ÄR REGIONALT SAMARBETE EN SÅ VIKTIG FRAMGÅNGSFAKTOR FÖR ETT STADSNÄT ERFARENHETER UR VERKLIGHETEN CHRISTER LANNESTAM SSNF Svenska Stadsnätsföreningen Swedish Urban Network Association www.ssnf.org

Läs mer

Yttrande enligt 23 förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation

Yttrande enligt 23 förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation KKV1007, v1.2, 2011-02-06 YTTRANDE 2012-05-16 Dnr 207/2012 1 (7) Post- och telestyrelsen Box 5398 102 49 Stockholm Yttrande enligt 23 förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation Era dnr 11-6823,

Läs mer

En snabbare och starkare affärspartner

En snabbare och starkare affärspartner En snabbare och starkare affärspartner Varför blir vissa företag mer framgångsrika än andra? Beror det på kortare time to market, innovationstakten eller produktionskostnaden? Svaret är ovillkorligen ja

Läs mer

Internationalisering i svenska små och medelstora företag

Internationalisering i svenska små och medelstora företag Företagens villkor och verklighet Internationalisering i svenska små och medelstora företag Företagens villkor och verklighet 2011 Mando Bolagsform: Aktiebolag Huvudkontor: Stockholm Marknad: Sverige,

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Eltel gillar bredband på landsbygden. Vi bygger det också.

Eltel gillar bredband på landsbygden. Vi bygger det också. Eltel gillar bredband på landsbygden. Vi bygger det också. Innehåll Parlör Bättre bredband åt folket Varför skaffa bredband Din checklista Eltel + byanät = sant Kontakta din lokala samarbetspartner 2 3

Läs mer

Partssamverkan för effektiva produktionssystem

Partssamverkan för effektiva produktionssystem Partssamverkan för effektiva produktionssystem Göran Brulin, Helix Per-Erik Ellström, Helix Lennart Svensson, Helix Kommentatorer Patrik Karlsson och Mikael Sten Stenqvist IFMetall Den svenska partsmodellen

Läs mer

Business Model Transformation. Banbrytande affärsmodeller genom transformation av affärsarkitektur

Business Model Transformation. Banbrytande affärsmodeller genom transformation av affärsarkitektur Business Model Transformation Banbrytande genom transformation av affärsarkitektur Business Model Transformation Vår grundläggande metod för affärsutveckling och transformation av verksamheter kallar vi

Läs mer

OSÄKER INLEDNING 2013 VÄNDNING UNDER HÖSTEN?

OSÄKER INLEDNING 2013 VÄNDNING UNDER HÖSTEN? OSÄKER INLEDNING 2013 VÄNDNING UNDER HÖSTEN? 2012 blev ytterligare ett tufft år inom Elektronikbranschen, då den hårda konkurrensen medförde ytterligare utslagningar och omstruktureringar inom olika handelsled.

Läs mer

Trender inom Nätverkssäkerhet

Trender inom Nätverkssäkerhet Trender inom Nätverkssäkerhet David Sandin Product & Solution Manager david.sandin@clavister.com What Vad vi we gör? do Network and mobile security Nätverkssäkerhet. Det här är Clavister ü Grundades i

Läs mer

Januari juni 2011 Nettoomsättningen uppgick till 9 tkr (10 tkr) Resultat efter finansiella poster uppgick till -2250 tkr (-2338 tkr)

Januari juni 2011 Nettoomsättningen uppgick till 9 tkr (10 tkr) Resultat efter finansiella poster uppgick till -2250 tkr (-2338 tkr) Challenger Mobile AB (publ) Org nr 556671-3607 Isafjordsgatan 39b SE-164 40 Kista Tel 0722-458 458 www.challengermobile.com info@challengermobile.com Januari juni 2011 Nettoomsättningen uppgick till 9

Läs mer

SMÅ IDÉER STORA RESULTAT. En bok om kreativitet, motivation och konkurrenskraft LOUISE ÖSTBERG. DEAN M. SCHROEDER. ALLAN G.

SMÅ IDÉER STORA RESULTAT. En bok om kreativitet, motivation och konkurrenskraft LOUISE ÖSTBERG. DEAN M. SCHROEDER. ALLAN G. SMÅ IDÉER STORA RESULTAT LOUISE ÖSTBERG. DEAN M. SCHROEDER. ALLAN G. ROBINSON En bok om kreativitet, motivation och konkurrenskraft 1 2010 SIS Förlag AB SIS HB 345 Små idéer stora resultat En bok om kreativitet,

Läs mer

Profilansvarig: Lasse Alfredsson lasse@isy.liu.se. www.isy.liu.se/edu/profiler/kommunikation. se även länk från programmets profilwebbsida:

Profilansvarig: Lasse Alfredsson lasse@isy.liu.se. www.isy.liu.se/edu/profiler/kommunikation. se även länk från programmets profilwebbsida: Profilen för Y, D & IT Kommunikation Profilansvarig: Lasse Alfredsson lasse@isy.liu.se www.isy.liu.se/edu/profiler/kommunikation se även länk från programmets profilwebbsida: LiU > LiTH > Civilingenjörsutbildning

Läs mer

Internet möjliggörare och utmanare

Internet möjliggörare och utmanare Internet möjliggörare och utmanare Internetdagarna 2005 Marianne Treschow Generaldirektör Post- och telestyrelsen Agenda Inledning IP-baserad telefoni marknad, konkurrenspåverkan och tankar kring reglering

Läs mer

Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför?

Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför? Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför? Frédéric Delmar Handelshögskolan i Stockholm Mikael Samuelsson Internationella handelshögskolan i Jönköping Upplägg för idag 1. Bakgrund

Läs mer

Min syn på aktiviteter innan PU-processen i SME företag i förhållande till stora företag

Min syn på aktiviteter innan PU-processen i SME företag i förhållande till stora företag Min syn på aktiviteter innan PU-processen i SME företag i förhållande till stora företag Av Tobias Lindström Innehållsförteckning Introduktion... 1 Bakgrund... 1 Inledning... 1 Del två: Min syn på aktiviteter

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

Marknaden för samtalsterminering i individuella allmänna telefonnät via en fast anslutningspunkt: Skyldigheter för Telenor AB.

Marknaden för samtalsterminering i individuella allmänna telefonnät via en fast anslutningspunkt: Skyldigheter för Telenor AB. Datum 2004-06-14 Referens Post & Telestyrelsen Via e-post: smp@pts.se Telenors yttrande avseende PTS förslag till beslut på marknaderna för samtrafik i fasta telenätet, terminering av samtal i mobilnät

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering

Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering Näringslivsorganisationer och standardiseringsorgan kan bidra till att öka medvetenheten bland små och medelstora företag om nyttan

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

SUNET-historik. Sven Tafvelin Chalmers

SUNET-historik. Sven Tafvelin Chalmers SUNET-historik Sven Tafvelin Chalmers När togs initiativet till Sunet? Jo, hösten 1979 på Wijks kursgård, Lidingö. Bakgrund för mötet Styrelsen för teknisk utveckling (STU) förväntade sig att (som vanligt)

Läs mer

Peter Bryntesson 2 Juni, 2015 Luleå

Peter Bryntesson 2 Juni, 2015 Luleå 1 Peter Bryntesson 2 Juni, 2015 Luleå Leverantörsindustrin med leverans i fordonsindustrin 964 företag fler än 5 anställda 158miljarder oms 2013 82 400 anställda 49% har sin kund utanför Automotive 2 2

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

Strategisk innovationsagenda för flygteknik: Vi bjuder på en förhandstitt.

Strategisk innovationsagenda för flygteknik: Vi bjuder på en förhandstitt. Strategisk innovationsagenda för flygteknik: Vi bjuder på en förhandstitt. Varför flyginnovation i Sverige? Varför innovation? Leverera samhällstjänster med ökad kvalitet och effektivitet Skapa konkurrenskraft

Läs mer

Remissvar Förslag om ändrade regler om direktupphandling

Remissvar Förslag om ändrade regler om direktupphandling Socialdepartementet Enheten för upphandlingsfrågor 103 33 Stockholm Stockholm Dnr 2014-01-27 S2013/9124/RU Remissvar Förslag om ändrade regler om direktupphandling Företagarna har givits möjlighet att

Läs mer

Mobiltelefonens utveckling

Mobiltelefonens utveckling Mobiltelefonens utveckling Hur fungerar en mobiltelefon? Anordningen i en mobiltelefon som gör att du kan ringa och ta emot samtal går till såhär: Mobiltelefonen plockar upp din röst och omvandlar ljudet

Läs mer

Resultattavla för innovationsunionen 2014

Resultattavla för innovationsunionen 2014 Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen

Läs mer

Kommunal bredbandssatsning. utan statligt stöd

Kommunal bredbandssatsning. utan statligt stöd Kommunal bredbandssatsning utan statligt stöd ett malmöitiskt perspektiv Claes-Olof Olsson IT-direktör Stadskontoret, Malmö claesolof.olsson@malmo.se Upplägg Malmö i korthet Bakgrund & Historik Malmö Stads

Läs mer

Vad är SIS och standardisering? SIS tre produktområden. Vad? Hur? SIS Förlag. Oktober 2005

Vad är SIS och standardisering? SIS tre produktområden. Vad? Hur? SIS Förlag. Oktober 2005 Vad? Hur? SIS Förlag Vad är SIS och standardisering? Oktober 2005 SIS tre produktområden SIS, Swedish Standards Institute En kund till SIS kan: påverka standarders inriktning och innehåll få tillgång till

Läs mer

MEG. Bredband utan begränsningar. phone 0:- Välkommen till ViaEuropa!

MEG. Bredband utan begränsningar. phone 0:- Välkommen till ViaEuropa! Bäst på bredband! Bredband utan begränsningar Internet har utvecklats explosionsartat under det senaste decenniet. 80 procent av alla hushåll har någon form av uppkoppling till Internet idag och det blir

Läs mer

NEXTLINK AB (publ) Resultat per aktie uppgick till 0,76 (-11,38) SEK. Samarbete med Dangaard Telecom avseende Bluespoon AX

NEXTLINK AB (publ) Resultat per aktie uppgick till 0,76 (-11,38) SEK. Samarbete med Dangaard Telecom avseende Bluespoon AX NEXTLINK AB (publ) Bokslutskommuniké 2004 Omsättningen uppgick till 19,1 (23,7) MSEK Resultatet efter skatt blev 5,3 (-4,9) MSEK Resultat per aktie uppgick till 0,76 (-11,38) SEK Samarbete med Dangaard

Läs mer

Yttrande över utkast till analys och reglering på marknaden för nätinfrastrukturtillträde Ert Dnr: 11-9306

Yttrande över utkast till analys och reglering på marknaden för nätinfrastrukturtillträde Ert Dnr: 11-9306 Till Post- och Telestyrelsen smp@pts.se Ert ärende 11-9306 Remissvar Sida 1(8) Diarienr 1.6-75/2014 Handläggare Godkänd av Marguerite Sjöström- Josephson t.f. VD Yttrande över utkast till analys och reglering

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare?

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? 040-54 41 10 kontakt@bcms.se www.bcms.se BCMS Scandinavia, Annebergsgatan 15 B, 214 66 Malmö 1 Sammanfattning Varför är det

Läs mer

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Gordon Hahn Jobbar för en organisation som heter Serus och har varit med och tagit fram en plattform för hur man kan jobba

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Öppna access- och fastighetsnät för konkurrens på bredbandsområdet

Öppna access- och fastighetsnät för konkurrens på bredbandsområdet Öppna access- och fastighetsnät för konkurrens på bredbandsområdet Viktoria Arwinge Konkurrensavdelningen viktoria.arwinge@pts.se PTS mål på bredbandsområdet Kort sikt Ökade förutsättningar för konkurrens

Läs mer

Fiberreglering hotar Bredbandsutbyggnaden. Jörgen Sandström

Fiberreglering hotar Bredbandsutbyggnaden. Jörgen Sandström Fiberreglering hotar Bredbandsutbyggnaden Jörgen Sandström Därför äger och bygger kommunerna bredband Hindra inte kommunerna att fortsätta bygga Se till att Att kommunerna får bygga utanför kommungränsen

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2012-06-25 Mönsterås Kommuns strategi för elektronisk kommunikation Mönsterås Kommun vill verka för att kommunens

Läs mer

Post- och telestyrelsen (PTS) Att Anders Öhnfeldt. Box 5398. 102 49 Stockholm. anders.ohnfeldt@pts.se. 28 januari 2015

Post- och telestyrelsen (PTS) Att Anders Öhnfeldt. Box 5398. 102 49 Stockholm. anders.ohnfeldt@pts.se. 28 januari 2015 Post- och telestyrelsen (PTS) Att Anders Öhnfeldt Box 5398 102 49 Stockholm anders.ohnfeldt@pts.se 28 januari 2015 TDC Sveriges svar på enkät rörande grossistmarknaden för högkvalitativt tillträde (M4)

Läs mer

POST- OCH TELESTYRELSEN SVENSK TELEMARKNAD 2000 41. Tabell 1 Antal abonnemang och indirekt anslutna för fast telefoni (PSTN & ISDN) 2000-12-31

POST- OCH TELESTYRELSEN SVENSK TELEMARKNAD 2000 41. Tabell 1 Antal abonnemang och indirekt anslutna för fast telefoni (PSTN & ISDN) 2000-12-31 POST- OCH TELESTYRELSEN SVENSK TELEMARKNAD 2000 41 9 Marknadsdata 2000 9.1 Fast telefoni Tabell 1 Antal abonnemang och indirekt anslutna för fast telefoni (PSTN & ISDN) 2000-12-31 PSTN-abonnemang 3 870

Läs mer

Vilka ramar gäller när PTS ska reglera?

Vilka ramar gäller när PTS ska reglera? Vilka ramar gäller när PTS ska reglera? Viktoria Arwinge Enhetschef vid enheten för accessinfrastruktur Konkurrensavdelningen PTS viktoria.arwinge@pts.se Post- och telestyrelsen PTS styrs av regering,

Läs mer

Byalagsfiber med Skanova. Så här får byalaget fiber utanför tätorten

Byalagsfiber med Skanova. Så här får byalaget fiber utanför tätorten Byalagsfiber med Skanova Så här får byalaget fiber utanför tätorten Med oss som samarbetspartner får ni ett högklassigt fibernät Nu kan vi dra fiber för bredband, tv och telefoni åt dig som bor på landsbygden!

Läs mer

BREDBANDSSKOLA. Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: Från skoj och ploj till samhällsnytta. med Patrik Forsström

BREDBANDSSKOLA. Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: Från skoj och ploj till samhällsnytta. med Patrik Forsström 1 Styrgruppsmöte 4:e sep Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: BREDBANDSSKOLA Från skoj och ploj till samhällsnytta med Patrik Forsström Mälarenergi Ett tidsperspektiv på

Läs mer

LivingMAN. - eller konsten att bygga ett fibernät och driva det. Om Mälarenergi Stadsnät i Västerås. Alf Edgren, ECTAB

LivingMAN. - eller konsten att bygga ett fibernät och driva det. Om Mälarenergi Stadsnät i Västerås. Alf Edgren, ECTAB - eller konsten att bygga ett fibernät och driva det Om Mälarenergi Stadsnät i Västerås Alf Edgren, ECTAB Vaasa 2010-03-17 1 Om Mälarenergi och ME Stadsnät AB Fjärrvärme, Vatten, Elproduktion, Eldistribution

Läs mer

Varför är vår uppförandekod viktig?

Varför är vår uppförandekod viktig? Vår uppförandekod Varför är vår uppförandekod viktig? Det finansiella systemet är beroende av att allmänheten har förtroende för oss som bank. Få saker påverkar kunden mer än det intryck du lämnar. Uppförandekoden

Läs mer

skuldkriser perspektiv

skuldkriser perspektiv Finansiella kriser och skuldkriser Dagens kris i ett historiskt Dagens kris i ett historiskt perspektiv Relativt god ekonomisk utveckling 1995 2007. Finanskris/bankkris bröt ut 2008. Idag hotande skuldkris.

Läs mer

Bredbandsstrategi för Lerums kommun

Bredbandsstrategi för Lerums kommun Bredbandsstrategi för Lerums kommun 2 (8) Innehåll 1. Inledning 3 2. Nulägesbeskrivning Lerum i nationellt perspektiv 3 2.1 Nuvarande utbyggnad och arbete med bredband... 3 3. Nyttan med bredband 4 3.1

Läs mer

Ökad svensk konkurrenskraft OCH ett hållbart samhälle fokus på innovation i offentlig upphandling

Ökad svensk konkurrenskraft OCH ett hållbart samhälle fokus på innovation i offentlig upphandling Ökad svensk konkurrenskraft OCH ett hållbart samhälle fokus på innovation i offentlig upphandling Innovation en förutsättning för god offentlig upphandling Teknikföretagen och våra medlemsföretag vill

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

Sol(s)ting Innovatum 150414. Intressanta exempel på affärsmodeller och teknik Martin Warneryd SP

Sol(s)ting Innovatum 150414. Intressanta exempel på affärsmodeller och teknik Martin Warneryd SP Sol(s)ting Innovatum 150414 Intressanta exempel på affärsmodeller och teknik Martin Warneryd SP What energy crisis? In less than 20 years, solar power will be so inexpensive and widespread that it will

Läs mer