Konferens på Campus Väst i Lysekil onsdagen den 7 maj 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Konferens på Campus Väst i Lysekil onsdagen den 7 maj 2014"

Transkript

1 Version6, KvS Konferens på Campus Väst i Lysekil onsdagen den 7 maj 2014 Symposiet arrangerades av Näringslivscentrum i Lysekil i samarbete med Lysekils kommun och Västra Götalandsregionen. Ann Bjerdén Olsson, ordförande i Näringslivscentrum Lysekil NLC, hälsade alla välkomna till konferensen och gav en kort presentation av NLC:s vision, organisation och arbete med olika utvecklingsfrågor. Frågan om fast förbindelse över Gullmarn lyftes fram som en av de allra viktigaste för att utveckla näringsliv och attraktivt boende i Lysekils kommun. Ann riktade ett särskilt tack till Lysekils kommun och Västra Götalandsregionen för gott samarbete och ekonomiskt stöd som möjliggjort konferensen. Ett tack riktades också till NLC:s Infrastrukturgrupp som svarat för planeringen av konferensen. Per-Allan Olsson, samhällsplanerare från Rådhuset Arkitekter AB som knutits till NLC:s Infrastrukturgrupp som konsult, redogjorde för bakgrunden till konferensen och upplägget av konferensprogrammet. Frågan om en fast förbindelse över Gullmarn har diskuterats länge och olika lösningar har studerats men hittills fallit på svårigheter att finansiera de omfattande investeringskostnaderna. De nya möjligheter som nu aktualiserats är dels flytbrotekniken, som ger relativt låga bygg- och underhållskostnader, dels ny lagstiftning som möjliggör finansiering i form av broavgifter. Konferensens syfte var att bygga kunskap om flytbroar och broavgifter, att beskriva möjligheter att åstadkomma en fast förbindelse över Gullmarn samt att diskutera former och förutsättningar för fortsatt process. Per-Allan höll ihop de olika programpunkterna under dagen. Ferjefri E 39 Norsk storsatsning på infrastruktur och teknikutveckling Olav Egil Ellevset från Statens Vegvesen i Norge berättade om det gigantiska infrastrukturprojektet Ferjefri E 39. E 39 sträcker sig utmed den norska kusten från Trondheim i norr till Kristiansand i söder, en sträcka på cirka 1100 km. 1

2 Projektet är kostnadsberäknat till 150 miljarder NOK och beräknas ta 20 år. Infrastrukturprojekt är även ett kunskapsprojekt och ett branschlyft. Längs sträckan finns 8 djupa och breda fjordar (de flesta är cirka 500 djupa, med undantag av Sognefjorden med ett djup på meter), och man tittar på olika flytande tekniker (både broar och tunnlar) som en del i strategin. Olav visade en rad exempel från projektet (Bocknafjorden, Björnafjorden och Sognefjorden) hur man tänker använda flytande bro eller tunnel, eller kombinationer av dessa och kombinationer med fasta konstruktioner. Han visade olika koncept för flytande pontoner, bottenförankringar m.m. Sognefjorden med sina 3,7 km bredd och meters djup och sjöfart i form av stora kryssningsfartyg blir pilotprojekt, där man tittar på både traditionell hängbro, bro med flytande pontoner, flytbro med fackverkskonstruktion på flytande pontoner, samt rörbro eller en kombination av flytande bro och rörbro för att möjliggöra sjöfarten. Skiss på förbindelse över Sognefjorden med kombination bro/rörbro, Sweco Projektet kommer att leda till en restidsförkortning på 40 % vilket leder till en väsentlig förstoring av boende- och arbetsmarknadsregionen. Det regionalekonomiska värdet av infrastruktursatsningen beräknas vara upp till 100 miljarder NOK per år, som effekt av ökad produktivitet och värdeskapande på sträckan Stavanger-Bergen! Satsningen är en del i strategin ta heile Noreg i bruk d.v.s. att vända avfolkningstrenden på landsbygden. Statens Vegvesen har beräknat att trafiken kommer att öka med i snitt 300 % på E39, på grund av av att det är en starkt undertryckt trafik på sträckan idag. Olav betonade att projektet är en investering i teknisk utveckling och att det finns ett stort behov av forskning och utveckling på området, men också intressanta nya möjligheter med energiproduktion. Den största kostnaden för stora brokonstruktioner är stålförbrukningen och där hoppas Olav att nya material som t.ex. grafen kan få betydelse i framtiden. 2

3 Erfarenheter av genomförda flytbroprojekt i Norge Jan-Olov Skogland, projektledare på Statens vegvesen, berättade om erfarenheterna från byggnationen av Nordhordlandsbron. Färjetrafiken över Salhusfjorden kunde inte täcka lokalbefolkningens behov av biltransporter, och det skapades ett starkt lokalt engagemang för en bro. Det fanns även en vilja att betala broavgift för att få till stånd en bro (samma avgift som för båtarna). Så tidigt som 1966 gjordes en första förprojektering, men det skulle dröja ända till 1987 innan man fattade beslut i Stortinget om investeringen. Resultatet blev en 1614,75 meter bro bestående av en 1246 meter lång flytbro och en högbrodel för fartygspassage. Den lokala topografin möjliggjorde denna utformning eftersom det finns en bergsklack som sträcker sig ut i sundet på den södra sidan. Denna ger stöd för en fast förankring i den södra delen 170 meter ut och 30 meter ner i sundet. Detta ger en seglingsfri höjd under bron på 32 meter. I norra brodelen är bron förankrad på fastlandet. För att säkerställa fortsatt god vattenomsättning inne i fjorden är bron uppbyggd på separata pontoner i lättaggregatbetong med en bärande fackverkskonstruktion i stål. Totala kostnaden för Nordhordlandsbron (inkl tillfarter) uppgick till 960 milj Nkr (1994 års penningvärde). Kostnadsfördelningen för byggnationen av Nordhordlandsbron: 54 % Stålkonstruktionen och viadukt 13 % Pontonerna 13 % Landförankringarna 19 % Övriga kostnader inkl. transport och montering Hela projektets kostnader (lån, ränta, avgiftshantering) finansierades med broavgifter och var betalda efter 11 år då broavgiften upphörde. Broavgiften uppgick till 45 kr för liten bil (med rabatt 27 kr), passagerare åkte gratis. Trafikutvecklingen över bron har varit våldsam; från fordon/årsmedeldygn året innan öppnandet till året efter öppnandet, sista året med broavgift och år De problem man har kunnat se vid inspektioner av bron är fogarna och rostangrepp, men överlag avsevärt lägre underhållskostnad än vad man brukar räkna med. Under de 19 år bron varit i drift har underhållskostnaderna uppgått till 10,5 milj Nkr, dvs drygt en halv milj Nkr per år eller 0,09% av investeringskostnaden (normalt beräknas underhållskostnaden för konventionella broar till 1% av investeringskostnaden). 3

4 Flytbrotekniken framtidens konstruktionsteknik Birger Opgård, sektionsledare på Multikonsult AS, visade bilder på flytande broar i USA och i Norge, för att beskriva olika konstruktionstekniker för flytande broar och tunnlar, och olika förankringstekniker. Som inledande kuriosa visade Birger bilder på flytande broar av gammalt snitt Birger förordade en kombination av landförankringar och sidoförankringar gör att bron inte påverkas (rör sig) lika mycket av strömmar och tidvatten, som om bron endast har landförankringar. Vidare visade Birger skisser på sektionskonstruerad flytbro, vilket ger en kedjeeffekt som innebär att bron inte utsätts för spänningar på samma sätt som en bro byggd i ett stycke med landförankringar Flytbrotekniken för- och nackdelar Marit Reiso från Reinertsen AS sammanfattade huvudmotiven för att välja flytbro: Lång och djup fjord/vatten Oberoende av bottenförhållanden Lägre materialkostnad* Minskade installationskostnader* Minskad visuell inverkan i miljön* *Detta gäller för flytbro nära vattenytan, inte för flytande hängbroar/högbroar Sammanfattande osäkerheter och risker med flytbrotekniken: Liten erfarenhet Rörelse och stabilitet Korrosion Översvämning och vatteninträgning Sjöfart/Påkörning 4

5 När det gäller det sistnämna kan man antingen ha en öppningsbar bro, men då måste trafiken stängas av under broöppning, vilket inte är önskvärt. Alternativt kan man placera en högbrodel i ena ändan av bron, så att sjötrafiken kan passera under bron. Nackdelen med denna variant är om fartygstrafiken måste ändra riktning från farleden för att passera bron. Marit presenterade en teknisk lösning med en rörbrodel mitt på bron för att erbjuda sjöfarten fri passage. För att garantera säkerheten vid punkterna för övergången från bro till tunneldel har man gjort skyddsbarriärer runt dessa punkter. Fördelen med denna konstruktion är att det inte finns någon begränsning i höjd och bredd för sjöfarten. Marit visade några olika modeller för att stabilisera för sidorörelser, bl.a. tekniker där det är besvärliga bottenförhållanden som omöjliggör bottenförankring. Marit redogjorde för kostnadsfördelarna med modulbyggda flytbroar, som enkelt kan monteras på plats efter att ha bogserats dit med båt. Jämfört med en platsbyggd bro är detta både snabbare och billigare. Ny lagstiftning öppnar möjligheter till avgiftsfinansiering Ulla-Stina Ingemarsson från Trafikverket, berättade om den nya lagstiftningen kring infrastrukturavgifter. Beslut togs i riksdagen i februari i år, och det är regeringen som beslutar vilka vägavsnitt som ska avgiftsbeläggas och vilka fordon som ska omfattas av avgiftsplikt och avgiftspliktens inträde. Det är Trafikverket som beslutar om infrastrukturavgiftens storlek, medan det ligger på Transportstyrelsen att besluta om betalning av infrastrukturavgift. Regeringens nuvarande bedömning är att på det allmänna vägnätet bör infrastrukturavgifter i närtid tas ut på bron över Motalaviken på väg 50 och bron över Sundsvallsfjärden på E4. Avgiften skall tas ut av alla typer av fordon med undantag av utryckningsfordon, EG-mobilkranar och bussar med en totalvikt av minst 14 ton. Lagen är utformad så att avgiften endast får täcka kostnader för lån och räntor som tagits för att bygga upp infrastrukturen samt driftkostnader. När man beräknar storleken på avgiften räknar man med en återbetalningstid baserat på planerad livslängd, minst 20 år (praxis max 40 år). Lagen gäller allmänna vägnätet utom för färjor och för tunga fordon på enskilda vägar. För de vägar som ingår i TEN-nätet och motorväg får man bara ta ut avgift för tunga fordon för bro, tunnel eller bergspass. Kostnaderna ska fördelas utifrån andel av trafik och får justeras för att ta hänsyn till ökade kostnaderna för att anlägga infrastruktur som kan hänföras till en viss kategori. Lagen ger ingen möjlighet till 5

6 rabatt eller differentiering för exempelvis pendlare. Ett regelverk för utländska fordon planeras till den 1 januari Ulla-Stina skickade med några egna kommentarer kring tankarna om att avgiftsfinansiera en del av kostnaden för en fast förbindelse över Gullmarn: Beakta noga allmänhetens och näringslivets acceptans för avgiftsfinansiering Jämför med nuläget och avgiftens relation till tidsvinsten Maxtaxa eller differentiering för exempelvis pendlare är inte tillåtet Differentiering av avgiften mellan tung och lätt trafik kan öka acceptansen för en avgiftsfinansierad fast förbindelse Betydelsen av en fast förbindelse över Gullmaren ur lokalt och regionalt samhällsutvecklingsperspektiv Michael Johansson, näringslivschef i Lysekils kommun målade upp den kanske mest kända bilden av sommarstaden Lysekil, men betonade att kommunen också har en stor tillverkningsindustri med Skandinaviens största oljeraffinaderi och oljehamn. Hela området kring denna anläggning är utpekat som ett av sju riksintressen i landet för anläggningar för industriell produktion. I Västra Götalandsregionens strategi för tillväxt och utveckling för fastlås att: Västra Götaland är landets ledande industriregion och har alla förutsättningar att fortsätta vara det. Vidare konstateras i samma dokument att: Företagens möjligheter till kompetensförsörjning på hemmaplan är avgörande för deras möjlighet att fortsätta utvecklas i regionen. Michael presenterade siffror och statistik som tydligt visade de stora utmaningar kommunen står inför när det gäller åldersstruktur, ungdomsflykt och stora pensionsavgångar. Detta kommer att innebära att varannan arbetsplats inte kommer att kunna besättas med ny arbetskraft om Lysekil inte kan bli en del i en större arbetsmarknadsregion än idag, helt i enlighet med vad som fastslås i den regionala utvecklingsstrategin: När de lokala arbetsmarknaderna vidgas, och fler når ett större utbud, stärks företags och andra organisationers förutsättningar att utvecklas. En fast förbindelse över Gullmarn i kombination med en förbättring av vägstandarden på väg 161 skulle ge Lysekil den chansen. 6

7 Restider till/från Lysekil utan respektive med fast förbindelse över Gullmarn. Illustration av Sweco Michael citerade förordet till den regionala utvecklingsstrategin: Västra Götaland 2020 handlar om hela Västra Götaland. Bilden av den gemensamma regionen, där alla innevånare har möjlighet att ta tillvara våra sammantaget starka förutsättningar för utbildning, arbete, kultur, fritid med mera, är en omistlig del av vår vision för framtiden. Michaels avslutningsord till auditoriet denna dag var: - Lysekil vill bidra till Västra Götalandsregionens vision men vi behöver också er hjälp för att lyckas med detta! Tomas Ekberg, chefsanalytiker på Västra Götalandsregionen, inledde med en bild på regionens vision om det goda livet och de fyra byggstenarna hälsa, att ha något meningsfullt att göra, delaktighet och ekonomiska resurser, och konstaterade att det är dessa fyra frågor som har starkast samband med att människor är mer nöjda/mindre missnöjda med sina liv långsiktigt. Att ha arbete eller snarare att inte vara arbetslös har en avgörande effekt på de andra tre faktorerna. Med tydlig statistik visade Tomas att den viktigaste drivkraften för ekonomisk tillväxt och utveckling i ett svenskt perspektiv är den lokala arbetsmarknadsregionens storlek. Och för mindre kommuner, närheten till större arbetsmarknadscentra, attraktivitet och ett positivt socialt kapital. Detta förklaras genom att större lokala arbetsmarknader relativt utvecklar ett mer diversifierat näringsliv och ger utrymme för mer specialiserade arbetsuppgifter. De får en större hemmamarknad och blir därmed mindre omvärldsberoende och mer robusta. Det bygger på en högre produktivitet och en bättre matchning på arbetsmarknaden som ger högre inkomster, högre ekonomisk tillväxt och fler jobb. En bättre fungerande arbetsmarknad ger 7

8 också relativt sett lägre ohälsotal. Detta gör självklart större arbetsmarknader till mer attraktiva än mindre arbetsmarknadsregioner. Med statistik över befolkningsutvecklingen i regionen, utvecklingen av priser på småhus och arbetslöshetssiffror i regionen, konstaterade Tomas att Göteborgsregionen är motorn i Västsverige men att Bohuslän och Västkusten kompletterar som Västsveriges mest attraktiva områden för boende. Där dessa två företräden sammanfaller skapas särskilt starka förutsättningar för långsiktig välfärd för regionens invånare. Även Tomas återger förordet till den regionala utvecklingsstrategin för , och menar att detta är ett starkt argument för att få regionens stöd för en fast förbindelse över Gullmarn om invånarna i Lysekil i dag och i framtiden tycker det är en bra lösning. Han avslutade med att visionera om att man i framtiden inte har ett lika platsbundet arbete där fler kan bo där de vill, vilket talar till Lysekils fördel med sin attraktiva livsmiljö och som en redan etablerad stad vid havet. Tomas avslutade sin presentation med orden: Jag skulle rösta JA! till en fast förbindelse över Gullmarn, om den klarar de mycket höga krav när det gäller estetik och natur som området kräver. Lars Segelod från Västsvenska Handelskammaren framförde samma argumentation som Tomas Ekberg med Göteborg som motor för Västra Götalandsregionen och att det är genom en förstoring av arbetsmarknadsregionen Göteborg som Lysekil har sin chans att få en positiv ekonomisk tillväxt. Detta kan endast bli verklighet genom stora satsningar på infrastrukturen i regionen. Fast förbindelse över Gullmaren tidigare studier Stefan Andersson från Sweco sammanfattade resultatet i den tidigare genomförda idéstudien om fast förbindelse över Gullmarn, som genomfördes 2007/2010. Han börjar med att konstatera att när man söker på resväg från Lysekil till Uddevalla på Google, föreslår Google resrutt via Gläborg och E6, trots att det är 27 km längre, MEN 7 minuter kortare resväg! Väntetiden och den extra restiden med färjan i kombination med den låga vägtandarden på 161 gör att fler och fler väljer den betydligt längre vägen via E6. Detta innebär en ökad miljöbelastning för området. Enligt de genomförda studierna ger färjan en extra restid på cirka 20 minuter jämfört med om det funnits en fast förbindelse (Restid ca 10 min samt i genomsnitt 10 min väntetid) och i kombination med den låga vägstandarden på 161 mellan Skår Rotviksbro upplevs förbindelsen över Gullmarn som en barriär av Lysekils näringsliv och ett hinder för regional utveckling. 8

9 Med en fast förbindelse skulle man enligt studierna nå göteborgsområdet på en timma, en restid som idag ligger nära acceptanstiden för pendling. Lysekil skulle närma sig göteborgsregionens arbetsmarknadsområde. Med hänsyn till Gullmarns natur- och kulturvärden samt ekonomiska motiv har man i studien bedömt att de mest realistiska lägena för en fast förbindelse över Gullmarn finns i den södra delen i anslutning till befintlig transportkorridor och i kanten av områdena för naturintressen. I de tidigare studierna har man tittat på både bro- och tunnelalternativ, men det är broalternativet man har beräknat kostnaderna för. Kostnaderna för bro och vägförbättringar på 161 beräknades år 2007 till cirka Mnkr, vilket uppräknat till 2014 års penningvärde skulle innebära cirka Mnkr. De traditionella samhällsekonomiska effekterna, såsom restidsförkortning, ökad trafiksäkerhet mm, beräknas tillsammans generera en samhällsekonomisk nytta som ligger något högre jämfört med investeringskostnaderna för en hängbro. Den regionalekonomiska effekten av de föreslagna infrastruktursatsningarna i studien beräknas bli att cirka 75 personer, tidigare arbetslösa, kommer i sysselsättning och 275 personer hittar nya jobb som ökar produktiviteten. Detta beräknas motsvara ett samhällsekonomiskt värde på cirka 500 Mnkr i 60 år. Sammantaget, om de traditionella och regionalekonomiska effekterna läggs ihop, visar studierna att det är en samhällsekonomisk vinst att bygga en fast förbindelse över Gullmarn. Möjlig utformning av flytbro över Gullmarn Karl-Gunnar Lundström från konsultbolaget WSP visade skisser på tre olika förslag på sträckning för en flytbro över Gullmarn, där alternativ 1 som är i nära anslutning till den befintliga färjeleden, är det mest fördelaktiga ur ekonomisk och miljömässig synvinkel. Alternativ 2 och tre ligger längre in i Gullmaren. Han visade också visualiserade koncept för olika förslag på utformning av en flytbro med eller utan en högbrodel för passage för sjöfarten. 9

10 Skiss till flytbro med landfast högbrodel som snedkabelbro. Illustration WSP Konsekvenser av fast förbindelse över Gullmarn Stefan Andersson, Sweco, har beräknat att en flytbro med lokalisering i nära anslutning till färjeleden (1 800 meter) skulle kosta cirka Mnkr1 och med kringkostnader2 på c:a 200 Mnkr skulle projektet kosta cirka Mnkr, vilket är ungefär 60 % av den beräknade kostnaden för en traditionell brokonstruktion. Detta 1 2 Baserat på en schablon från WSP om att kostnaden är 1 Mnkr/meter. Bl a uppgradering av väg 161 mellan Skår och Bäcken 10

11 förbättrar kalkylen för den beräknade samhällsekonomiska nyttan av en fast förbindelse över Gullmarn. Möjlig finansiering av byggnation och drift Stefan Andersson hade också gjort en finansieringsanalys med syfte att ringa in nivån för några parameterar för att få en indikation på hur finansieringen skulle kunna ske. Det är dock en mängd olika faktorer på både intäkts- och kostnadssidan som påverkar analysen kraftigt, så den är att betrakta med en indikativ analys. Analysen är därför gjord utifrån följande antaganden: Bygget pågår i 5 år, med start 2025 och trafiköppning 1/ Dagens prisnivå Kalkylperiod 40 år Låneränta 5 % Kostnadsutveckling 2 % per år fordon/dygn (årsmedelvärde) kommer att nyttja förbindelsen med 0,36 % i årlig ökning (Trafikverkets prognos för nordvästra delen av Västra Götaland) Regionala/statliga anslag 500 Mnkr Underhållskostnaden utgör 1,5 % av investeringskostnaden Fyra olika beräkningar har gjorts med tre olika broavgifter (10, 20, 30 kr samma avgift för alla typer av fordon) och med intäkter från färjedriftsmedel under 20 respektive 40 år. Av störst betydelse för kalkylen är möjligheterna att få använda färjedriftsmedel under 40 år.* *Siffrorna i den preliminära rapporten håller för närvarande på att justeras ner utifrån att underhållskostnaderna enligt de norska representanterna är lägre än 1,5 % samt att anläggningskostnaden för avgiftsstationerna är betydligt lägre än i denna presentation. Möjlig beslutsprocess Max Falk, chef på enheten Infrastruktur och IT/bredband på Västra Götalandsregionen, förklarade beslutsprocessen för infrastruktursatsningarna i Västra Götaland. Processen sker på regeringsnivå, statlig nivå (Trafikverket) och regional nivå och går i fyraårscykler. Max betonade att infrastrukturfrågor är oerhört komplexa eftersom de är många olika intressen i den fysiska planeringen som skall vägas mot varandra, inte minst miljöaspekter och värden i natur- och kulturmiljön. Samtidighet och ömsesidig förståelse för hur olika delar hänger ihop blir viktigt för att få de olika planeringsformerna att samverka. Max tipsade om ett antal projekt där det finns intressanta erfarenheter att dra: 11

12 Torsöbron klara likheter med Gullmarn E20 visar vad ett enat agerande kan skapa Trollhättepaketet omständigheter som lyfter behov Västsvenska paketet paketlösningar en framgångsfaktor Svinesundsbron alternativa finansieringslösningar Max lyfte fram ett antal andra framgångsfaktorer : För att få igenom större projekt krävs förankring och mod! Viktigt att skapa samsyn Visa på dynamiska effekter Hitta tydliga skäl som många kan ta till sig Enighet och tydlighet är viktigt Om handlingar finns framme vid rätt tillfälle så är det lättare att fatta beslut Om åtgärden speglar en övergripande inriktning Politisk timing Reflektioner Konferensen avslutades med en stunds reflektioner över dagens presentationer och diskussioner om hur den fortsatta processen med en fast förbindelse över Gullmarn skall genomföras. Anders Gunnarsson var moderator för detta avslutande samtal. Företrädarna för de närvarande politiska partierna var eniga om att det är angeläget om att få en fast förbindelse över Gullmaren och att det initiativ som Näringslivscentrum i Lysekil har tagit för att starta denna process måste fortsätta med oförminskad kraft om Lysekils näringsliv skall kunna få sin arbetskrafts/kompetensförsörjning tillgodosedd i framtiden. Det ökar också möjligheterna att kunna attrahera fler människor att bosätta sig i Lysekils kommun. Företrädare för Uddevalla och Orust kommun stödjer Lysekil i sin kamp för en fast förbindelse över Gullmarn. Flera företrädare för Näringslivet i Lysekils kommun betonade de problem med arbetskrafts/kompetensförsörjning som de redan idag lider av, och framförallt problemet med att hitta jobba till den medflyttande partnern. VD för Lysekils hamn, Tor Carlsen menade att en fast förbindelse över Gullmarn i kombination med en färjelinje till sydnorge skulle förkorta transporterna till sydnorge väsentligt. Det fanns en stor enighet i det samlade auditoriet om att måste komma igång nu och göra fördjupade studier på de konkreta förslag på flytande bro över Gullmarn som 12

13 presenterades under dagen. Viktigt är att lägga fast en tydlig färdriktning, och att det finns en stor politisk enighet i regionen om färdvägen. Olav Ellevset ansåg att SWECO s beräkning av den samhällsekonomiska nyttan är i underkant, och att de regionalekonomiska effekterna troligen är betydligt större! Olav skickade med att han tror att det är viktigt att visa på de stora regionalekonomiska långsiktiga motiven i argumentationen för en fast förbindelse över Gullmarn och att det just nu är viktigast med en stor och enad VILJA! På bilden från vänster: Per-Allan Olsson, Jan Olav Skogland, Anders Gunnarsson, Lars Segelod, Stefan Andersson, Michael Johansson, Jens Larsson, Marit Reiso, Max Falk, Ulla-Stina Ingemarsson, Birger Opgård, Olav Egil Ellevset, Tomas Ekberg, Ann Bjerdén Olsson, Roland Karlsson, Karl-Gunnar Lundström. 13

Driver infrastruktur- och näringslivsfrågor

Driver infrastruktur- och näringslivsfrågor NLC En politiskt oberoende ideell förening för näringslivet i Lysekil Samarbete med kommunen Driver infrastruktur- och näringslivsfrågor Ledstjärna: Den positiva attityden! Tillsammans kan vi! NLC anser

Läs mer

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL En sammanfattning av Nätverket Höghastighetsbanans analys av urvalskriterier och beslutsunderlag för vägvalet genom Småland SAMMANFATTNING Den 1 februari 2016 presenterade

Läs mer

Foto: Klas Eriksson, Thomas Harrysson, Peter Svenson beskurna bilder. Västsvenska paketet. Februari 2011

Foto: Klas Eriksson, Thomas Harrysson, Peter Svenson beskurna bilder. Västsvenska paketet. Februari 2011 Foto: Klas Eriksson, Thomas Harrysson, Peter Svenson beskurna bilder Västsvenska paketet Göteborg och Västsverige ska vara en attraktiv, hållbar och växande region nu och i framtiden För att skapa god

Läs mer

Västsvenska paketet med Västlänken och trängselskatt. Claes Westberg Trafikingenjör

Västsvenska paketet med Västlänken och trängselskatt. Claes Westberg Trafikingenjör Västsvenska paketet med Västlänken och trängselskatt Claes Westberg Trafikingenjör Västsvenska paketet Västlänken Marieholmstunneln Delfinansiering av nya Hisingsbron Kollektivtrafikbefrämjande åtgärder

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Då vill jag även å SKL:s vägnar hälsa er alla varmt välkomna till arbetsmarknads- och näringslivsdagarna 2016!

Då vill jag även å SKL:s vägnar hälsa er alla varmt välkomna till arbetsmarknads- och näringslivsdagarna 2016! 1 Anförande Lena Micko SKL:s arbetsmarknads- och näringslivsdagar i Uppsala, 17 mars 2016 Plats: Uppsala Konsert och Kongress Tid: ca kl 10.10-10.35 (inkl Marlenes välkomsthälsning) ca 15 min Tack för

Läs mer

Västsvenska paketet Sida 1

Västsvenska paketet Sida 1 Västsvenska paketet Sida 1 Ett paket för en växande region Västra Götaland det goda livet Halland bästa livsplatsen Göteborgsregionen uthållig tillväxt Ett hållbart Göteborg Sida 2 Visionen om Västsverige

Läs mer

SÖDRA BOHUSBANAN UDDEVALLA STENUNGSUND STORA HÖGA KODE GÖTEBORG LJUNGSKILE SVENSHÖGEN YTTERBY UDDEVALLA GÖTEBORG PÅ 40 MINUTER

SÖDRA BOHUSBANAN UDDEVALLA STENUNGSUND STORA HÖGA KODE GÖTEBORG LJUNGSKILE SVENSHÖGEN YTTERBY UDDEVALLA GÖTEBORG PÅ 40 MINUTER SÖDRA BOHUSBANAN UDDEVALLA GÖTEBORG PÅ 40 MINUTER UDDEVALLA STENUNGSUND STORA HÖGA KODE LJUNGSKILE SVENSHÖGEN YTTERBY GÖTEBORG Vi gör Västsverige starkare Bygg ut Södra Bohusbanan stärk hela regionen Potentialen

Läs mer

Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas

Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas SKRIVELSE Vårt dnr: 2014-06-30 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Cecilia Mårtensson Regeringen 103 33 Stockholm Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas Det finns stora

Läs mer

Finansieringskalkyl, fast förbindelse Fårö

Finansieringskalkyl, fast förbindelse Fårö PM Finansieringskalkyl, fast förbindelse Fårö 1 Inledning 1.1 Bakgrund En förstudie för en fast förbindelse mellan Fårö och Fårösund har tagits fram av Atkins under 212/213. En fast förbindelse med bro

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om infrastrukturavgifter på väg; SFS 2014:52 Utkom från trycket den 18 februari 2014 utfärdad den 6 februari 2014. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande Tillämpningsområde

Läs mer

3. Förutsättningar och basfakta, kort beskrivning av objektet

3. Förutsättningar och basfakta, kort beskrivning av objektet Objektnr 85544655 Kalkyl-PM Datum: 2008-08-22 Beteckning: Version 1 1. Bakgrund Väg 2183 ingår i det lokala vägnätet och går mellan Ed och Nössemark i Dals Eds kommun, Västra Götaland. Vägen utgör enda

Läs mer

Västsvenska paketet. En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik

Västsvenska paketet. En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik Västsvenska paketet En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik Stora krav på transportsystemen Befolkningsökningen, urbaniseringen, globaliseringen och miljön ställer nya och hårdare krav på transporter

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Stina Nilsson Projektledare 040-675 32 58 Stina.J.Nilsson@skane.se YTTRANDE Datum 2016-03-18 Dnr 1600335 1 (7) Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Remiss.

Läs mer

1/9. Samhällsbyggnadsenheten Mats Helander. 2015-10-01 Dnr: TSN 2015-252

1/9. Samhällsbyggnadsenheten Mats Helander. 2015-10-01 Dnr: TSN 2015-252 1/9 2/9 Region Östergötlands redovisning till Sverigeförhandlingen avseende nyttor med höghastighetsjärnväg Inledning Sverigeförhandlingen erbjuder kommuner, regioner m.fl. att redovisa nyttoberäkningar,

Läs mer

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 1 Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 Näringslivsprogrammet har sin utgångspunkt i 2020 för Åmåls kommun Sveriges mest gästvänliga stad Syfte Åmåls kommuns Näringslivsprogram har till syfte att

Läs mer

2012-10-01. Beslutsunderlag Gamla Lidingöbron TN/2012:292

2012-10-01. Beslutsunderlag Gamla Lidingöbron TN/2012:292 2012-10-01 Beslutsunderlag Gamla Lidingöbron TN/2012:292 POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST Lidingö stad Stockholmsvägen 50 08-731 30 00 vx lidingo.stad@lidingo.se Stadshuset FAX INTERNET 181 82 Lidingö

Läs mer

Godstransportstrategi. Västra Götaland

Godstransportstrategi. Västra Götaland Godstransportstrategi Västra Götaland 2015-06-12 Vårt uppdrag Underlag till en godsstrategi Ett arbete i flera steg Sammanställa och konkretisera befintliga mål och visioner inom godstransprotområdet i

Läs mer

Detta är Västsvenska paketet

Detta är Västsvenska paketet Västsvenska paketet en satsning som öppnar för framtiden Detta är Västsvenska paketet Foto: Folio Bildbyrå Vi vill skapa ett attraktivt, hållbart och växande Västsverige Västsverige växer, utvecklas och

Läs mer

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö 2 2014-04-22 Det är det här det handlar om! Beställning från Näringsdepartementet Beställning: PM 2014-01-08 från Näringsdepartementet, Transportenheten Ett

Läs mer

Västsvenska infrastrukturpaketet. För jobb och utveckling i Göteborgsområdet

Västsvenska infrastrukturpaketet. För jobb och utveckling i Göteborgsområdet Västsvenska infrastrukturpaketet För jobb och utveckling i Göteborgsområdet Innehållsförteckning FÖR JOBB OCH UTVECKLING I GÖTEBORGSOMRÅDET 3 Göteborgsregionen - Västra Götalands motor 3 BAKGRUND OM VÄSTSVENSKA

Läs mer

Frågan om trängselskatt i Göteborg

Frågan om trängselskatt i Göteborg Hur påverkas luften i centrala Göteborg om föreslagna trängselavgifter införs? Svenska Luftvårdsföreningen 20 april 2010 Per Bergström Jonsson Trafikverket Region Väst Leder den grupp som bland annat utreder

Läs mer

En sammanbunden stad 2035

En sammanbunden stad 2035 En sammanbunden stad 2035 Strategi för samarbetet mellan Helsingör och Helsingborg 2017 2020 Förord En sammanbunden stad 2035 - en gemensam strategi för samarbetet mellan Helsingör och Helsingborg För

Läs mer

Tal till skånska riksdagsgruppen den 22 november 2011 Sveriges Riksdag, Stockholm. Per Tryding, Vice VD

Tal till skånska riksdagsgruppen den 22 november 2011 Sveriges Riksdag, Stockholm. Per Tryding, Vice VD Tal till skånska riksdagsgruppen den 22 november 2011 Sveriges Riksdag, Stockholm Per Tryding, Vice VD Jag har blivit ombedd att tala om Skåne specifikt och regionens utveckling med särskilt fokus på infrastruktur.

Läs mer

Foto: Klas Eriksson, Thomas Harrysson, Peter Svenson beskurna bilder. Västsvenska paketet

Foto: Klas Eriksson, Thomas Harrysson, Peter Svenson beskurna bilder. Västsvenska paketet Foto: Klas Eriksson, Thomas Harrysson, Peter Svenson beskurna bilder Västsvenska paketet 29 maj 2013 Syfte med Västsvenska paketet Att skapa förutsättningar för och bidra till att uppfylla politiskt antagna

Läs mer

YTTRANDE. Datum 2016-04-07 Dnr 1600335

YTTRANDE. Datum 2016-04-07 Dnr 1600335 Regionstyrelsen YTTRANDE Datum 2016-04-07 Dnr 1600335 1 (7) Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Remiss. Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och

Läs mer

Västlänken. En pulsåder för det moderna Göteborg

Västlänken. En pulsåder för det moderna Göteborg Västlänken En pulsåder för det moderna Göteborg HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN 2 Morgondagens Göteborg Regionen beräknas växa med en och en halv miljon invånare till 2035 Enligt prognoser är vi år 2035

Läs mer

Sverigebygget. 150 000 100 000 nya bostäder

Sverigebygget. 150 000 100 000 nya bostäder Sverigebygget 150 000 100 000 nya bostäder Nya Moderaterna vill nå 150 000 nya bostäder Nya Moderaterna presenterar i dag ytterligare åtgärder för mer och snabbare bostadsbyggande. Vi vill öka tillgången

Läs mer

Yttrande över remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram

Yttrande över remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram 1 (7) Datum 2015-11-17 Diarienummer KS 2015-270 Handläggare Stina Granberg Direkttelefon 0380-51 81 78 E-postadress stina.granberg@nassjo.se Jönköpings Länstrafik Region Jönköpings län Yttrande över remiss

Läs mer

Sammanfattning. Kalkylerna är robusta

Sammanfattning. Kalkylerna är robusta Sammanfattning Kalkylerna är robusta Den svenska transportpolitiken bygger på samhällsekonomiska kalkyler eftersom offentliga medel är en begränsad resurs och det är viktigt att de används där de kan göra

Läs mer

Koncernkontoret Området för samhällsplanering

Koncernkontoret Området för samhällsplanering Området för samhällsplanering Datum 2015-11-06 Dnr 1500321 1 (6) Sverigeförhandlingen Förtydligande avseende s nyttoanalys till Sverigeförhandlingen Sverigeförhandlingen har den 23 oktober 2015 skickat

Läs mer

Tyngre fordon på det allmänna vägnätet samt Tyngre och längre fordonståg på det allmänna vägnätet

Tyngre fordon på det allmänna vägnätet samt Tyngre och längre fordonståg på det allmänna vägnätet YTTRANDE Vårt dnr: 2014-10-17 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Ulrika Appelberg Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Tyngre fordon på det allmänna vägnätet samt Tyngre och längre fordonståg

Läs mer

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Uppdaterad: 5 juni 2013 Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Vägstandarden på E20 Vilka sträckor på E20 är fortfarande ännu inte utbyggda? Totalt handlar det om fem etapper eller ungefär 80 kilometer

Läs mer

AVTAL OM MEDFINANSIERING AV TRANSPORTSLAGSÖVERGRIPANDE INFRASTRUKTURÄTGÄRDER I VÄSTSVERIGE

AVTAL OM MEDFINANSIERING AV TRANSPORTSLAGSÖVERGRIPANDE INFRASTRUKTURÄTGÄRDER I VÄSTSVERIGE AVTAL OM MEDFINANSIERING AV TRANSPORTSLAGSÖVERGRIPANDE INFRASTRUKTURÄTGÄRDER I VÄSTSVERIGE TRAFIKVERKET BORLÄNGE Inkom 2010 - O~- O 1 YORVowl Dj 35E99 Parter /Medfinansiärer 1. Vägverket 2. Banverket 3.

Läs mer

ARENA FÖR INFRASTRUKTUR

ARENA FÖR INFRASTRUKTUR ARENA FÖR INFRASTRUKTUR Seminarium 3 Projektidéer som skulle kunna bli verklighet med alternativa lösningar www.arenaforinfrastruktur.se @arenainfra 1 Välkomna 2 Vad är Arena för infrastruktur? Aktörer

Läs mer

Yttrande över delbetänkandet (SOU 2016:48) Regionindelning Tre nya län från Västsvenska Handelskammaren

Yttrande över delbetänkandet (SOU 2016:48) Regionindelning Tre nya län från Västsvenska Handelskammaren Yttrande 2016 10 05 Dnr Fi2016/02568/K Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över delbetänkandet (SOU 2016:48) Regionindelning Tre nya län från Västsvenska Handelskammaren Västsvenska Handelskammarens

Läs mer

Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv. Bertil Hallman SVäpl Projektledare

Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv. Bertil Hallman SVäpl Projektledare Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv Bertil Hallman SVäpl Projektledare Bertil Hallman Långsiktig planerare Samhälle Region Väst Projektledare för Stråkstudie Vänersjöfartens

Läs mer

Svar angående förfrågan till parterna i Avtal om medfinansiering av transportslagsövergripande infrastrukturåtgärder i Västsverige Västsvenska paketet

Svar angående förfrågan till parterna i Avtal om medfinansiering av transportslagsövergripande infrastrukturåtgärder i Västsverige Västsvenska paketet 01054 1(1) Datum Diarienummer 2014-11-19 RS140090 Göteborgs Stad Stadsledningskontoret 404 82 Göteborg Svar angående förfrågan till parterna i Avtal om medfinansiering av transportslagsövergripande infrastrukturåtgärder

Läs mer

E20 utbyggnad till mötesfrihet i Västra Götaland Lång version

E20 utbyggnad till mötesfrihet i Västra Götaland Lång version E20 utbyggnad till mötesfrihet i Västra Götaland 2016-08-25 Lång version TMALL 0141 Presentation v 1.0 Svante Jildenhed E20 ingår i nationella stamvägnätet E20 förbinder Helsingborg-Stockholm (del av Shannon

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

1.5 Konsekvenser av vägförslaget. 1.6 Fastställelseprövning. 1.7 Kostnader. 1.8 Fortsatt arbete (genomförande)

1.5 Konsekvenser av vägförslaget. 1.6 Fastställelseprövning. 1.7 Kostnader. 1.8 Fortsatt arbete (genomförande) underhåll. Cykelvägen som idag är kommunal blir på de delar som ingår i arbetsplanen statlig. Vid trafikplats Hjulsta övergår den cirkulationsplats som byggs för att ansluta Akallalänken till från att

Läs mer

DELRAPPORT UTVÄRDERING AV SVERIGEFÖRHANDLINGENS URVALSKRITERIER OCH BESLUTSUNDERLAG, MARS 2016

DELRAPPORT UTVÄRDERING AV SVERIGEFÖRHANDLINGENS URVALSKRITERIER OCH BESLUTSUNDERLAG, MARS 2016 DELRAPPORT UTVÄRDERING AV SVERIGEFÖRHANDLINGENS URVALSKRITERIER OCH BESLUTSUNDERLAG, MARS 2016 Det har gått nästan två månader sedan Sverigeförhandlingen lämnade sitt besked om att höghastighetsbanans

Läs mer

Näringslivspolitiskt program

Näringslivspolitiskt program Sida 1/5 Näringslivspolitiskt program 2016 2018 Sammanfattning Näringslivsprogrammet för Kungsbacka kommun ska fastställa en långsiktig strategi för kommunens insatser för att främja utveckling och tillväxt

Läs mer

Kalkyl PM. Väg 44 Tre Älgar Håle Täng

Kalkyl PM. Väg 44 Tre Älgar Håle Täng Kostnadsanalys med Successivprincipen projekt Kalkyl genomförd 2009-02-05 Datum: 2009-02-06 1(8) 1. Bakgrund Väg 44 är en del av det regionala vägnätet och utgör riksintresse för kommunikation. Åt väster

Läs mer

Mer människor, mindre trafik

Mer människor, mindre trafik Mer människor, mindre trafik Nyckeln till ett större och mer hållbart Göteborg Västlänken En storstad med trivsel och nära till det mesta Året är 2026 och Göteborgsregionen beräknas ha 1,6 miljoner invånare,

Läs mer

Planering för samhällsutveckling och åtgärdsvalsstudier i tidig planering Annica Lindström, Planering

Planering för samhällsutveckling och åtgärdsvalsstudier i tidig planering Annica Lindström, Planering Planering för samhällsutveckling och åtgärdsvalsstudier i tidig planering Annica Lindström, Planering 1 2 Nära vardagen där det händer Så här arbetar vi Ekonomisk planeringsprocess Planläggningsprocessen

Läs mer

Samrådsyttrande Norrbotniabanan, Järnvägsutredning Piteå Luleå (Södra Gäddvik)

Samrådsyttrande Norrbotniabanan, Järnvägsutredning Piteå Luleå (Södra Gäddvik) Kommunstyrelsen 2011 01 17 32 43 Plan och tillväxtutskottet 2010 12 13 124 265 Dnr 10.777 53 janks18 Samrådsyttrande Norrbotniabanan, Järnvägsutredning Piteå Luleå (Södra Gäddvik) Ärendebeskrivning Bakgrund

Läs mer

Jämförelse av de samhällsekonomiska kostnaderna för. SLUSSEN plan B och Stadens förslag. Richard Murray SLUSSEN plan B

Jämförelse av de samhällsekonomiska kostnaderna för. SLUSSEN plan B och Stadens förslag. Richard Murray SLUSSEN plan B Jämförelse av de samhällsekonomiska kostnaderna för och Stadens Richard Murray Presentation 6 februari 2013 jämfört med Stadens Byggtid 4½ år istället för 8 år Byggkostnad 5 mdr istället för 8 mdr + bussterminalen

Läs mer

Regeringens totalrenovering av bostadspolitiken

Regeringens totalrenovering av bostadspolitiken Regeringens totalrenovering av bostadspolitiken Stefan Attefall, bostadsminister Kommunal Teknik 2014 3 september 201 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Nu vänder det

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Lerums Handelsstrategi. för levande centrum

Lerums Handelsstrategi. för levande centrum råbo loda rum Lerums Handelsstrategi för levande centrum Levande centrum i Floda, Gråbo och Lerum! Sedan flera år arbetar kommunen för att utveckla och stärka Lerums, Gråbo och Floda centrum så att de

Läs mer

Näringsliv och arbetsmarknad

Näringsliv och arbetsmarknad Turism 35 Genom Höga Kusten skapa en hög attraktionskraft som ger en långsiktig, konkurrenskraftig besöksnäring som bidrar till ökad tillväxt och social hållbarhet. (Härnösand Översiktsplan) 36 Turistnäringen

Läs mer

Stråkanalys Projekt Fjällvägen

Stråkanalys Projekt Fjällvägen Stråkanalys Projekt Fjällvägen Riksväg 83/84 är en ca 40 mil lång interregional pulsåder mellan Tönnebro och norska gränsen. Riksvägarna länkar samman fyra kommuner. Söderhamns, Bollnäs och Ljusdals kommuner

Läs mer

Presentation av förstudien - Fåröförbindelsen. Välkomna!

Presentation av förstudien - Fåröförbindelsen. Välkomna! Presentation av förstudien - Fåröförbindelsen Välkomna! 2 2013-05-21 Förstudie Varför en förstudie? Samhälle 3 2013-05-21 Vad är en Förstudie? Nuläge Analys Förslag på åtgärder 4 2013-05-21 5 2013-05-21

Läs mer

Hur löser vi framtidens krav på hållbara transporter Hur bygger vi det framtida Västsverige? Johan Trouvé, vd Västsvenska Handelskammaren

Hur löser vi framtidens krav på hållbara transporter Hur bygger vi det framtida Västsverige? Johan Trouvé, vd Västsvenska Handelskammaren Hur löser vi framtidens krav på hållbara transporter Hur bygger vi det framtida Västsverige? Johan Trouvé, vd Västsvenska Handelskammaren Regionförstoring 1970-2011 LA Stockholm LA Göteborg Geografisk

Läs mer

Kalkyl - PM. 1. Bakgrund. 2. Mål. Projekt: VVÄ_009 E6.20 Vädermotet-Björlandavägen, etapp 1 Objektsnummer: 43 72 40 och 43 68 90

Kalkyl - PM. 1. Bakgrund. 2. Mål. Projekt: VVÄ_009 E6.20 Vädermotet-Björlandavägen, etapp 1 Objektsnummer: 43 72 40 och 43 68 90 Vägverket Region Väst 14033 400 20 Göteborg www.vv.se Telefon: 0771-119 119 Henrik Erdalen henrik.erdalen@vv.se Direkt: 031-63 51 97 Mobil: 0733-58 62 00 Christer Claesson christer.claesson@vv.se Direkt:

Läs mer

effekterna av en regional flygplats

effekterna av en regional flygplats Samhällsekonomiska effekterna av en regional flygplats 15 november 2011 Mattias Frithiof Innehåll Bakgrund, frågeställningar, behov Vad kan vi mäta? Metoder raps RUT Antaganden och scenarier för jämförelse

Läs mer

Därför behöver vi Götalandsbanan

Därför behöver vi Götalandsbanan Därför behöver vi Götalandsbanan Mindre tid till resan. Mer tid till annat. De nya höghastighetsjärnvägarna kretsar mycket kring tid: 320 km/h, 45 minuter dit, en timme hit, Stockholm Göteborg inom loppet

Läs mer

Avtal om medfinansiering av åtgärdsvalsstudie för kust till kustbanan

Avtal om medfinansiering av åtgärdsvalsstudie för kust till kustbanan TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning 2015-02-24 KS 2015/0165 Kommunstyrelsen Avtal om medfinansiering av åtgärdsvalsstudie för kust till kustbanan Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner

Läs mer

Gods- och industristråket!

Gods- och industristråket! E18 E2 E4 E2 Rv4 E22 Gods- och industristråket! Historisk trafikutveckling, totalt 15 E2 vid Alingsås E2 norr Mariestad 15 1 1 5 5 1992 1996 2 24 1993 1997 21 25 Rv 4 öster Ulricehamn 15 E4 norr om Gränna

Läs mer

Vedlegg 4 - Alternative finansieringsløsninger. Oslo Göteborg. Utvikling av jernbanen i korridoren. Ett samarbete mellan:

Vedlegg 4 - Alternative finansieringsløsninger. Oslo Göteborg. Utvikling av jernbanen i korridoren. Ett samarbete mellan: Vedlegg 4 - Alternative finansieringsløsninger Oslo Göteborg Utvikling av jernbanen i korridoren Ett samarbete mellan: 1 Alternative finansieringsløsninger I detta vedlegg ges exempel på olika typer av

Läs mer

Göteborg-Kornsjö Förslag till minskad restid

Göteborg-Kornsjö Förslag till minskad restid Tågförbindelsen mellan Göteborg och Oslo är i dagens läge mycket långsam och därmed knappast attraktiv, gäller främst person- men även godsstrafik. IC-förbindelsen Oslo-Göteborg är till och med långsammare

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Leif Nilsson. Aktuellt om trafiken i Sundsvall

Leif Nilsson. Aktuellt om trafiken i Sundsvall Leif Nilsson Ordförande stadsbyggnadsnämnden Aktuellt om trafiken i Sundsvall Videokonferens 17 sept. 2008 Trafikstrategi Trafikstrategins övergripande mål är att medverka till att skapa en attraktiv stad

Läs mer

2011-08-30. 5 miljarder kronor till järnväg och väg

2011-08-30. 5 miljarder kronor till järnväg och väg 2011-08-30 5 miljarder kronor till järnväg och väg Den globala skuldkrisen påverkar också Sverige. Tillväxten dämpas och arbetsmarknaden försämras. En stor osäkerhet kring den ekonomiska utvecklingen ställer

Läs mer

S15041 Enskild motion

S15041 Enskild motion Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:892 av Berit Högman m.fl. (S) Infrastruktur Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i infrastrukturplaneringen

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

Välkomna till workshop LÄNSPLAN FÖR VÄSTMANLAND

Välkomna till workshop LÄNSPLAN FÖR VÄSTMANLAND Välkomna till workshop LÄNSPLAN FÖR VÄSTMANLAND 2012-02-16 PRESENTATION! Program Inledning och syfte med dagen 9.00-9.15 Lägesrapporter från delprojekt 9.15-10.15 Paus med kaffe och frukt 10.15-10.30 Genomgång

Läs mer

Borås Göteborg Sveriges sämsta järnväg

Borås Göteborg Sveriges sämsta järnväg Borås Göteborg Sveriges sämsta järnväg Rapport 2011:2 ISSN 1650-7965 Författare Stefan Gustavsson, Västsvenska Handelskammaren. stefan.gustavsson@handelskammaren.net Publicerad av Västsvenska Handelskammaren

Läs mer

PM Fast HH-förbindelse underlag för praktikfall

PM Fast HH-förbindelse underlag för praktikfall STADSLEDNINGSFÖRVALTNINGEN STRATEGISK SAMHÄLLSUTVECKLING ENHETEN FÖR INFRASTRUKTURPLANERING PM Fast HH-förbindelse underlag för praktikfall En fast förbindelse Helsingborg-Helsingör Projektbeskrivning

Läs mer

Uddevalla i regionen; Mellankommunala frågor

Uddevalla i regionen; Mellankommunala frågor 20 Uddevalla i regionen; Mellankommunala frågor 21 Detta kapitel visar Uddevalla i regionen och utvecklingsfrågor som Uddevalla delar med kommuner i närheten. Uddevalla i regionen Uddevallas läge vid E6

Läs mer

Sammanställning från Demografiseminariet i Trysil 23-24 oktober 2013

Sammanställning från Demografiseminariet i Trysil 23-24 oktober 2013 Sammanställning från Demografiseminariet i Trysil 23-24 oktober 2013 1 Under seminariedagarna som arrangerades i Trysil, Norge, den 22-23 oktober av Gränskommittén Hedmark Dalarna var temat demografi.

Läs mer

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010 IUC Sverige AB RAPPORT SEK! Samhällsekonomisk kalkyl NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS Utförd av IUC Sverige AB 2010 RAPPORT 2010-06-30 Samhällsekonomisk Kalkyl NyföretagarCentrum Strängnäs Sammanfattning Våra

Läs mer

Betänkandet trängselskatt delegation, sanktioner och utländska fordon (SOU 2013:3). Svar på remiss

Betänkandet trängselskatt delegation, sanktioner och utländska fordon (SOU 2013:3). Svar på remiss Daniel Firth Trafikplanering 08-508 261 24 daniel.firth@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2013-04-18 Betänkandet trängselskatt delegation, sanktioner och utländska fordon (SOU 2013:3).

Läs mer

Västsvenska Industrioch Handelskammarens rapport nr 2005:1 ISSN 1650-7965. Västsverige - en tyst del av Sverige

Västsvenska Industrioch Handelskammarens rapport nr 2005:1 ISSN 1650-7965. Västsverige - en tyst del av Sverige Västsvenska Industrioch Handelskammarens rapport nr 2005:1 ISSN 1650-7965 Västsverige - en tyst del av Sverige Om västsvensk representation på den nationella maktarenan 2004 Långsam framgång ger mersmak

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Protokoll L02-2011. LAG Terra et Mare 30 maj 2011. Tid: 16.00-18.40. Stenungsögården, Stenungsund

Protokoll L02-2011. LAG Terra et Mare 30 maj 2011. Tid: 16.00-18.40. Stenungsögården, Stenungsund L02-2011 Protokoll LAG Terra et Mare 30 maj 2011 Tid: 16.00-18.40 Plats: Stenungsögården, Stenungsund Medverkande: Arne Lernhag (ordf.) Lars Strömberg Gösta Andersson Bert Olsson Tomas Börgesson Rolf Andersson

Läs mer

Näringslivsstrategi Strömstads kommun

Näringslivsstrategi Strömstads kommun Strömstads kommun Näringslivsstrategi Strömstads kommun 2017-2020 Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Strategi Kommunfullmäktige Kommunledningsförvaltningen Antagen 2017-03-23 Ansvar Kommunstyrelsen

Läs mer

Välkommen till cykelfrukostseminarium

Välkommen till cykelfrukostseminarium Välkommen till cykelfrukostseminarium WSP 2013-03-12 Björn Hugosson (moderator) Gruppchef på trafikavdelningen Foto: ubrayj02 @ flickr. Creative Commons BY 2.0 2013-03-12 Välkommen! à Program 08.00 08.30

Läs mer

Norrköping och kommunsamarbete Ulf Arumskog

Norrköping och kommunsamarbete Ulf Arumskog Norrköping och kommunsamarbete Ulf Arumskog Fakta om Norrköpings kommun 130 000 invånare, 57 000 förvärvsarbetande Fakta om Norrköpings kommun 6000 studenter vid Campus Norrköping Vård, omsorg och handel

Läs mer

SYDÖSTRA SKÅNES SAMARBETSKOMMITTÉ. Fyra kommuner i samverkan 78 800 invånare varav Ystad 28 500

SYDÖSTRA SKÅNES SAMARBETSKOMMITTÉ. Fyra kommuner i samverkan 78 800 invånare varav Ystad 28 500 SYDÖSTRA SKÅNES SAMARBETSKOMMITTÉ Fyra kommuner i samverkan 78 800 invånare varav Ystad 28 500 Vi är många som vill förbättra infrastrukturen i sydöstra Skåne! Vi är så här många som pendlar ut: 14 435

Läs mer

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 RAPPORT 1(6) Datum: Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Nedan beskrivs de identifierade önskvärda funktionerna

Läs mer

RIKARE En hållbar tillväxtstrategi till BoU - Lärande för hållbar utveckling av Eva- Marie Tyberg

RIKARE En hållbar tillväxtstrategi till BoU - Lärande för hållbar utveckling av Eva- Marie Tyberg RIKARE En hållbar tillväxtstrategi till 2021 BoU - Lärande för hållbar utveckling 2013-11- 26 av Eva- Marie Tyberg Vad vill ni veta? Det går hyfsat bra för Sundsvall Varför en hållbar tillväxtstrategi?

Läs mer

Blekinge i Sverigeförhandlingen

Blekinge i Sverigeförhandlingen Blekinge i Sverigeförhandlingen Redovisning av nyttoberäkningar Vi vill vara med om att utveckla Sveriges järnvägssystem, men då måste vi få rätt förutsättningar att delta. Bild från långfilmen Gäst hos

Läs mer

Bakgrund. uppdrag. decenniet inneburit. kommer. utnyttja. ömsesidig

Bakgrund. uppdrag. decenniet inneburit. kommer. utnyttja. ömsesidig Underlag inför Rådslag i Fyrbodals kommunerr Bakgrund Fyrbodal bildades år 2005 som en konsekvens av att vi tidigare bildat ett nytt storlandsting. Kommunerna behövde en gemensam arena för att kunna medverka

Läs mer

Sverigeförhandlingen. Höghastighetsbanor Linköping-Borås Jönköping-Malmö. Kommunförbundet Skåne 2016-05-18. TMALL 0143 Presentation engelsk v 1.

Sverigeförhandlingen. Höghastighetsbanor Linköping-Borås Jönköping-Malmö. Kommunförbundet Skåne 2016-05-18. TMALL 0143 Presentation engelsk v 1. TMALL 0143 Presentation engelsk v 1.0 Sverigeförhandlingen Höghastighetsbanor Linköping-Borås Jönköping-Malmö Kommunförbundet Skåne 2016-05-18 SVERIGEFÖRHANDLINGEN Detta är det största sammanhållna samhällsutvecklingsprojektet

Läs mer

2014-04-03. Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland

2014-04-03. Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland 2014-04-03 Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland Regeringens främsta mål är full sysselsättning. En utbyggd och fungerande infrastruktur knyter ihop landet och är

Läs mer

LEADER NORDVÄSTRA SKÅNE MED ÖRESUND

LEADER NORDVÄSTRA SKÅNE MED ÖRESUND LEADER NORDVÄSTRA SKÅNE MED ÖRESUND Den Självförsörjande Regionen VAD ÄR LEADER? En del i det svenska landsbygdsprogrammet En metod för att utveckla landsbygden 48 leaderområden i Sverige 7 leaderområden

Läs mer

Minnesanteckningar dialogmöte Hyppeln

Minnesanteckningar dialogmöte Hyppeln Minnesanteckningar dialogmöte Hyppeln 120510 Närvarande politiker: Ingvar Svensson (Fp) och Rolf Edvardsson (S) Närvarande tjänstemän: Robert Svensson samhällsbyggnadschef och Sofia Wiman planarkitekt

Läs mer

Trafikverket - Hur har det gått? Vägdagen 15 mars Andreas Rydbo Trafikverket

Trafikverket - Hur har det gått? Vägdagen 15 mars Andreas Rydbo Trafikverket Trafikverket - Hur har det gått? Vägdagen 15 mars 2011 Andreas Rydbo Trafikverket Trafikverket har ett uppdrag från samhället 2 2011-03-21 Sveriges vägar och järnvägar Vägnätet 98 400 km statliga vägar

Läs mer

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Bjerkemo Konsult 1 Kustjärnväg förbi Oskarshamn Framsidesbild från Rydebäcks station PM 2011-10-31 Bakgrund Regionförbundet i Kalmar har tagit initiativ till

Läs mer

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Tåg i tid Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Sedan våren 2011 har Region Värmland och Karlstads kommun tillsammans med Trafikverket drivit projektet Tåg i tid. Aktörerna har arbetat fram

Läs mer

Remissvar: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar SOU 2016:3. Dnr N2016/00179/TIF

Remissvar: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar SOU 2016:3. Dnr N2016/00179/TIF Yttrande 2016-03-31 Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnadskontoret Josefin Selander Remissvar: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar SOU 2016:3. Dnr N2016/00179/TIF Inledning

Läs mer

Koncernkontoret Avdelning för samhällsplanering

Koncernkontoret Avdelning för samhällsplanering Avdelning för samhällsplanering Enheten för infrastruktur Lars Brümmer Infrastrukturstrateg 044-309 32 03 lars.brummer@skane.se Datum 2013-08-18 1 (8) Inriktning för fortsatt cykelutveckling i Skåne Bakgrund

Läs mer

Uppdrag och struktur. Samverkansformer och Överenskommelser. Avtal och finansieringsprinciper

Uppdrag och struktur. Samverkansformer och Överenskommelser. Avtal och finansieringsprinciper Uppdrag och struktur Samverkansformer och Överenskommelser Avtal och finansieringsprinciper Sverigeförhandlingens roll och betydelse för finansieringsfrågor Vårt övergripande uppdrag Fyra transportslag

Läs mer

2007:5. Farliga förbindelser

2007:5. Farliga förbindelser Västsvenska Industrioch Handelskammarens rapport nr 2007:5 ISSN 1650-7965 Farliga förbindelser Om sårbarheten i Göteborgs trafiksystem Endast 3 cm hindrar Tingstadstunneln från att vattenfyllas och sjunka

Läs mer

FÖRSTUDIE OM SAMORDNINGSVINSTER MED ATT KOMBINERA VINDKRAFT OCH EN FAST FÖRBINDELSE. Kvarkenrådet 2009

FÖRSTUDIE OM SAMORDNINGSVINSTER MED ATT KOMBINERA VINDKRAFT OCH EN FAST FÖRBINDELSE. Kvarkenrådet 2009 FÖRSTUDIE OM SAMORDNINGSVINSTER MED ATT KOMBINERA VINDKRAFT OCH EN FAST FÖRBINDELSE Kvarkenrådet 2009 En vision om vindkraft i Kvarken 2 Förstudiens målsättning och utgångspunkter Målsättning Att kartlägga

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om infrastrukturavgifter på väg; utfärdad den 19 december 2014. SFS 2014:1564 Utkom från trycket den 30 december 2014 Regeringen föreskriver 1 följande. Innehåll och

Läs mer

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030 Staden möter havet Strategin går ut på att bättre utnyttja Ystads unika läge vid havet och bättre koppla ihop staden med havet. Att koppla staden till havet handlar om att flytta ut hamnverksamheten till

Läs mer

NÄRINGSLIVSTRÄFF DEN 28 MAJ PÅ CAMPUS VÄST MED FINN JOHNSSON

NÄRINGSLIVSTRÄFF DEN 28 MAJ PÅ CAMPUS VÄST MED FINN JOHNSSON NÄRINGSLIVSTRÄFF DEN 28 MAJ PÅ CAMPUS VÄST MED FINN JOHNSSON Det var glädjande att se en stor uppslutning vid näringslivsträffen, ca 35 personer kom för att diskutera hur näringslivsutveckling skall åstadkommas

Läs mer