Konferens på Campus Väst i Lysekil onsdagen den 7 maj 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Konferens på Campus Väst i Lysekil onsdagen den 7 maj 2014"

Transkript

1 Version6, KvS Konferens på Campus Väst i Lysekil onsdagen den 7 maj 2014 Symposiet arrangerades av Näringslivscentrum i Lysekil i samarbete med Lysekils kommun och Västra Götalandsregionen. Ann Bjerdén Olsson, ordförande i Näringslivscentrum Lysekil NLC, hälsade alla välkomna till konferensen och gav en kort presentation av NLC:s vision, organisation och arbete med olika utvecklingsfrågor. Frågan om fast förbindelse över Gullmarn lyftes fram som en av de allra viktigaste för att utveckla näringsliv och attraktivt boende i Lysekils kommun. Ann riktade ett särskilt tack till Lysekils kommun och Västra Götalandsregionen för gott samarbete och ekonomiskt stöd som möjliggjort konferensen. Ett tack riktades också till NLC:s Infrastrukturgrupp som svarat för planeringen av konferensen. Per-Allan Olsson, samhällsplanerare från Rådhuset Arkitekter AB som knutits till NLC:s Infrastrukturgrupp som konsult, redogjorde för bakgrunden till konferensen och upplägget av konferensprogrammet. Frågan om en fast förbindelse över Gullmarn har diskuterats länge och olika lösningar har studerats men hittills fallit på svårigheter att finansiera de omfattande investeringskostnaderna. De nya möjligheter som nu aktualiserats är dels flytbrotekniken, som ger relativt låga bygg- och underhållskostnader, dels ny lagstiftning som möjliggör finansiering i form av broavgifter. Konferensens syfte var att bygga kunskap om flytbroar och broavgifter, att beskriva möjligheter att åstadkomma en fast förbindelse över Gullmarn samt att diskutera former och förutsättningar för fortsatt process. Per-Allan höll ihop de olika programpunkterna under dagen. Ferjefri E 39 Norsk storsatsning på infrastruktur och teknikutveckling Olav Egil Ellevset från Statens Vegvesen i Norge berättade om det gigantiska infrastrukturprojektet Ferjefri E 39. E 39 sträcker sig utmed den norska kusten från Trondheim i norr till Kristiansand i söder, en sträcka på cirka 1100 km. 1

2 Projektet är kostnadsberäknat till 150 miljarder NOK och beräknas ta 20 år. Infrastrukturprojekt är även ett kunskapsprojekt och ett branschlyft. Längs sträckan finns 8 djupa och breda fjordar (de flesta är cirka 500 djupa, med undantag av Sognefjorden med ett djup på meter), och man tittar på olika flytande tekniker (både broar och tunnlar) som en del i strategin. Olav visade en rad exempel från projektet (Bocknafjorden, Björnafjorden och Sognefjorden) hur man tänker använda flytande bro eller tunnel, eller kombinationer av dessa och kombinationer med fasta konstruktioner. Han visade olika koncept för flytande pontoner, bottenförankringar m.m. Sognefjorden med sina 3,7 km bredd och meters djup och sjöfart i form av stora kryssningsfartyg blir pilotprojekt, där man tittar på både traditionell hängbro, bro med flytande pontoner, flytbro med fackverkskonstruktion på flytande pontoner, samt rörbro eller en kombination av flytande bro och rörbro för att möjliggöra sjöfarten. Skiss på förbindelse över Sognefjorden med kombination bro/rörbro, Sweco Projektet kommer att leda till en restidsförkortning på 40 % vilket leder till en väsentlig förstoring av boende- och arbetsmarknadsregionen. Det regionalekonomiska värdet av infrastruktursatsningen beräknas vara upp till 100 miljarder NOK per år, som effekt av ökad produktivitet och värdeskapande på sträckan Stavanger-Bergen! Satsningen är en del i strategin ta heile Noreg i bruk d.v.s. att vända avfolkningstrenden på landsbygden. Statens Vegvesen har beräknat att trafiken kommer att öka med i snitt 300 % på E39, på grund av av att det är en starkt undertryckt trafik på sträckan idag. Olav betonade att projektet är en investering i teknisk utveckling och att det finns ett stort behov av forskning och utveckling på området, men också intressanta nya möjligheter med energiproduktion. Den största kostnaden för stora brokonstruktioner är stålförbrukningen och där hoppas Olav att nya material som t.ex. grafen kan få betydelse i framtiden. 2

3 Erfarenheter av genomförda flytbroprojekt i Norge Jan-Olov Skogland, projektledare på Statens vegvesen, berättade om erfarenheterna från byggnationen av Nordhordlandsbron. Färjetrafiken över Salhusfjorden kunde inte täcka lokalbefolkningens behov av biltransporter, och det skapades ett starkt lokalt engagemang för en bro. Det fanns även en vilja att betala broavgift för att få till stånd en bro (samma avgift som för båtarna). Så tidigt som 1966 gjordes en första förprojektering, men det skulle dröja ända till 1987 innan man fattade beslut i Stortinget om investeringen. Resultatet blev en 1614,75 meter bro bestående av en 1246 meter lång flytbro och en högbrodel för fartygspassage. Den lokala topografin möjliggjorde denna utformning eftersom det finns en bergsklack som sträcker sig ut i sundet på den södra sidan. Denna ger stöd för en fast förankring i den södra delen 170 meter ut och 30 meter ner i sundet. Detta ger en seglingsfri höjd under bron på 32 meter. I norra brodelen är bron förankrad på fastlandet. För att säkerställa fortsatt god vattenomsättning inne i fjorden är bron uppbyggd på separata pontoner i lättaggregatbetong med en bärande fackverkskonstruktion i stål. Totala kostnaden för Nordhordlandsbron (inkl tillfarter) uppgick till 960 milj Nkr (1994 års penningvärde). Kostnadsfördelningen för byggnationen av Nordhordlandsbron: 54 % Stålkonstruktionen och viadukt 13 % Pontonerna 13 % Landförankringarna 19 % Övriga kostnader inkl. transport och montering Hela projektets kostnader (lån, ränta, avgiftshantering) finansierades med broavgifter och var betalda efter 11 år då broavgiften upphörde. Broavgiften uppgick till 45 kr för liten bil (med rabatt 27 kr), passagerare åkte gratis. Trafikutvecklingen över bron har varit våldsam; från fordon/årsmedeldygn året innan öppnandet till året efter öppnandet, sista året med broavgift och år De problem man har kunnat se vid inspektioner av bron är fogarna och rostangrepp, men överlag avsevärt lägre underhållskostnad än vad man brukar räkna med. Under de 19 år bron varit i drift har underhållskostnaderna uppgått till 10,5 milj Nkr, dvs drygt en halv milj Nkr per år eller 0,09% av investeringskostnaden (normalt beräknas underhållskostnaden för konventionella broar till 1% av investeringskostnaden). 3

4 Flytbrotekniken framtidens konstruktionsteknik Birger Opgård, sektionsledare på Multikonsult AS, visade bilder på flytande broar i USA och i Norge, för att beskriva olika konstruktionstekniker för flytande broar och tunnlar, och olika förankringstekniker. Som inledande kuriosa visade Birger bilder på flytande broar av gammalt snitt Birger förordade en kombination av landförankringar och sidoförankringar gör att bron inte påverkas (rör sig) lika mycket av strömmar och tidvatten, som om bron endast har landförankringar. Vidare visade Birger skisser på sektionskonstruerad flytbro, vilket ger en kedjeeffekt som innebär att bron inte utsätts för spänningar på samma sätt som en bro byggd i ett stycke med landförankringar Flytbrotekniken för- och nackdelar Marit Reiso från Reinertsen AS sammanfattade huvudmotiven för att välja flytbro: Lång och djup fjord/vatten Oberoende av bottenförhållanden Lägre materialkostnad* Minskade installationskostnader* Minskad visuell inverkan i miljön* *Detta gäller för flytbro nära vattenytan, inte för flytande hängbroar/högbroar Sammanfattande osäkerheter och risker med flytbrotekniken: Liten erfarenhet Rörelse och stabilitet Korrosion Översvämning och vatteninträgning Sjöfart/Påkörning 4

5 När det gäller det sistnämna kan man antingen ha en öppningsbar bro, men då måste trafiken stängas av under broöppning, vilket inte är önskvärt. Alternativt kan man placera en högbrodel i ena ändan av bron, så att sjötrafiken kan passera under bron. Nackdelen med denna variant är om fartygstrafiken måste ändra riktning från farleden för att passera bron. Marit presenterade en teknisk lösning med en rörbrodel mitt på bron för att erbjuda sjöfarten fri passage. För att garantera säkerheten vid punkterna för övergången från bro till tunneldel har man gjort skyddsbarriärer runt dessa punkter. Fördelen med denna konstruktion är att det inte finns någon begränsning i höjd och bredd för sjöfarten. Marit visade några olika modeller för att stabilisera för sidorörelser, bl.a. tekniker där det är besvärliga bottenförhållanden som omöjliggör bottenförankring. Marit redogjorde för kostnadsfördelarna med modulbyggda flytbroar, som enkelt kan monteras på plats efter att ha bogserats dit med båt. Jämfört med en platsbyggd bro är detta både snabbare och billigare. Ny lagstiftning öppnar möjligheter till avgiftsfinansiering Ulla-Stina Ingemarsson från Trafikverket, berättade om den nya lagstiftningen kring infrastrukturavgifter. Beslut togs i riksdagen i februari i år, och det är regeringen som beslutar vilka vägavsnitt som ska avgiftsbeläggas och vilka fordon som ska omfattas av avgiftsplikt och avgiftspliktens inträde. Det är Trafikverket som beslutar om infrastrukturavgiftens storlek, medan det ligger på Transportstyrelsen att besluta om betalning av infrastrukturavgift. Regeringens nuvarande bedömning är att på det allmänna vägnätet bör infrastrukturavgifter i närtid tas ut på bron över Motalaviken på väg 50 och bron över Sundsvallsfjärden på E4. Avgiften skall tas ut av alla typer av fordon med undantag av utryckningsfordon, EG-mobilkranar och bussar med en totalvikt av minst 14 ton. Lagen är utformad så att avgiften endast får täcka kostnader för lån och räntor som tagits för att bygga upp infrastrukturen samt driftkostnader. När man beräknar storleken på avgiften räknar man med en återbetalningstid baserat på planerad livslängd, minst 20 år (praxis max 40 år). Lagen gäller allmänna vägnätet utom för färjor och för tunga fordon på enskilda vägar. För de vägar som ingår i TEN-nätet och motorväg får man bara ta ut avgift för tunga fordon för bro, tunnel eller bergspass. Kostnaderna ska fördelas utifrån andel av trafik och får justeras för att ta hänsyn till ökade kostnaderna för att anlägga infrastruktur som kan hänföras till en viss kategori. Lagen ger ingen möjlighet till 5

6 rabatt eller differentiering för exempelvis pendlare. Ett regelverk för utländska fordon planeras till den 1 januari Ulla-Stina skickade med några egna kommentarer kring tankarna om att avgiftsfinansiera en del av kostnaden för en fast förbindelse över Gullmarn: Beakta noga allmänhetens och näringslivets acceptans för avgiftsfinansiering Jämför med nuläget och avgiftens relation till tidsvinsten Maxtaxa eller differentiering för exempelvis pendlare är inte tillåtet Differentiering av avgiften mellan tung och lätt trafik kan öka acceptansen för en avgiftsfinansierad fast förbindelse Betydelsen av en fast förbindelse över Gullmaren ur lokalt och regionalt samhällsutvecklingsperspektiv Michael Johansson, näringslivschef i Lysekils kommun målade upp den kanske mest kända bilden av sommarstaden Lysekil, men betonade att kommunen också har en stor tillverkningsindustri med Skandinaviens största oljeraffinaderi och oljehamn. Hela området kring denna anläggning är utpekat som ett av sju riksintressen i landet för anläggningar för industriell produktion. I Västra Götalandsregionens strategi för tillväxt och utveckling för fastlås att: Västra Götaland är landets ledande industriregion och har alla förutsättningar att fortsätta vara det. Vidare konstateras i samma dokument att: Företagens möjligheter till kompetensförsörjning på hemmaplan är avgörande för deras möjlighet att fortsätta utvecklas i regionen. Michael presenterade siffror och statistik som tydligt visade de stora utmaningar kommunen står inför när det gäller åldersstruktur, ungdomsflykt och stora pensionsavgångar. Detta kommer att innebära att varannan arbetsplats inte kommer att kunna besättas med ny arbetskraft om Lysekil inte kan bli en del i en större arbetsmarknadsregion än idag, helt i enlighet med vad som fastslås i den regionala utvecklingsstrategin: När de lokala arbetsmarknaderna vidgas, och fler når ett större utbud, stärks företags och andra organisationers förutsättningar att utvecklas. En fast förbindelse över Gullmarn i kombination med en förbättring av vägstandarden på väg 161 skulle ge Lysekil den chansen. 6

7 Restider till/från Lysekil utan respektive med fast förbindelse över Gullmarn. Illustration av Sweco Michael citerade förordet till den regionala utvecklingsstrategin: Västra Götaland 2020 handlar om hela Västra Götaland. Bilden av den gemensamma regionen, där alla innevånare har möjlighet att ta tillvara våra sammantaget starka förutsättningar för utbildning, arbete, kultur, fritid med mera, är en omistlig del av vår vision för framtiden. Michaels avslutningsord till auditoriet denna dag var: - Lysekil vill bidra till Västra Götalandsregionens vision men vi behöver också er hjälp för att lyckas med detta! Tomas Ekberg, chefsanalytiker på Västra Götalandsregionen, inledde med en bild på regionens vision om det goda livet och de fyra byggstenarna hälsa, att ha något meningsfullt att göra, delaktighet och ekonomiska resurser, och konstaterade att det är dessa fyra frågor som har starkast samband med att människor är mer nöjda/mindre missnöjda med sina liv långsiktigt. Att ha arbete eller snarare att inte vara arbetslös har en avgörande effekt på de andra tre faktorerna. Med tydlig statistik visade Tomas att den viktigaste drivkraften för ekonomisk tillväxt och utveckling i ett svenskt perspektiv är den lokala arbetsmarknadsregionens storlek. Och för mindre kommuner, närheten till större arbetsmarknadscentra, attraktivitet och ett positivt socialt kapital. Detta förklaras genom att större lokala arbetsmarknader relativt utvecklar ett mer diversifierat näringsliv och ger utrymme för mer specialiserade arbetsuppgifter. De får en större hemmamarknad och blir därmed mindre omvärldsberoende och mer robusta. Det bygger på en högre produktivitet och en bättre matchning på arbetsmarknaden som ger högre inkomster, högre ekonomisk tillväxt och fler jobb. En bättre fungerande arbetsmarknad ger 7

8 också relativt sett lägre ohälsotal. Detta gör självklart större arbetsmarknader till mer attraktiva än mindre arbetsmarknadsregioner. Med statistik över befolkningsutvecklingen i regionen, utvecklingen av priser på småhus och arbetslöshetssiffror i regionen, konstaterade Tomas att Göteborgsregionen är motorn i Västsverige men att Bohuslän och Västkusten kompletterar som Västsveriges mest attraktiva områden för boende. Där dessa två företräden sammanfaller skapas särskilt starka förutsättningar för långsiktig välfärd för regionens invånare. Även Tomas återger förordet till den regionala utvecklingsstrategin för , och menar att detta är ett starkt argument för att få regionens stöd för en fast förbindelse över Gullmarn om invånarna i Lysekil i dag och i framtiden tycker det är en bra lösning. Han avslutade med att visionera om att man i framtiden inte har ett lika platsbundet arbete där fler kan bo där de vill, vilket talar till Lysekils fördel med sin attraktiva livsmiljö och som en redan etablerad stad vid havet. Tomas avslutade sin presentation med orden: Jag skulle rösta JA! till en fast förbindelse över Gullmarn, om den klarar de mycket höga krav när det gäller estetik och natur som området kräver. Lars Segelod från Västsvenska Handelskammaren framförde samma argumentation som Tomas Ekberg med Göteborg som motor för Västra Götalandsregionen och att det är genom en förstoring av arbetsmarknadsregionen Göteborg som Lysekil har sin chans att få en positiv ekonomisk tillväxt. Detta kan endast bli verklighet genom stora satsningar på infrastrukturen i regionen. Fast förbindelse över Gullmaren tidigare studier Stefan Andersson från Sweco sammanfattade resultatet i den tidigare genomförda idéstudien om fast förbindelse över Gullmarn, som genomfördes 2007/2010. Han börjar med att konstatera att när man söker på resväg från Lysekil till Uddevalla på Google, föreslår Google resrutt via Gläborg och E6, trots att det är 27 km längre, MEN 7 minuter kortare resväg! Väntetiden och den extra restiden med färjan i kombination med den låga vägtandarden på 161 gör att fler och fler väljer den betydligt längre vägen via E6. Detta innebär en ökad miljöbelastning för området. Enligt de genomförda studierna ger färjan en extra restid på cirka 20 minuter jämfört med om det funnits en fast förbindelse (Restid ca 10 min samt i genomsnitt 10 min väntetid) och i kombination med den låga vägstandarden på 161 mellan Skår Rotviksbro upplevs förbindelsen över Gullmarn som en barriär av Lysekils näringsliv och ett hinder för regional utveckling. 8

9 Med en fast förbindelse skulle man enligt studierna nå göteborgsområdet på en timma, en restid som idag ligger nära acceptanstiden för pendling. Lysekil skulle närma sig göteborgsregionens arbetsmarknadsområde. Med hänsyn till Gullmarns natur- och kulturvärden samt ekonomiska motiv har man i studien bedömt att de mest realistiska lägena för en fast förbindelse över Gullmarn finns i den södra delen i anslutning till befintlig transportkorridor och i kanten av områdena för naturintressen. I de tidigare studierna har man tittat på både bro- och tunnelalternativ, men det är broalternativet man har beräknat kostnaderna för. Kostnaderna för bro och vägförbättringar på 161 beräknades år 2007 till cirka Mnkr, vilket uppräknat till 2014 års penningvärde skulle innebära cirka Mnkr. De traditionella samhällsekonomiska effekterna, såsom restidsförkortning, ökad trafiksäkerhet mm, beräknas tillsammans generera en samhällsekonomisk nytta som ligger något högre jämfört med investeringskostnaderna för en hängbro. Den regionalekonomiska effekten av de föreslagna infrastruktursatsningarna i studien beräknas bli att cirka 75 personer, tidigare arbetslösa, kommer i sysselsättning och 275 personer hittar nya jobb som ökar produktiviteten. Detta beräknas motsvara ett samhällsekonomiskt värde på cirka 500 Mnkr i 60 år. Sammantaget, om de traditionella och regionalekonomiska effekterna läggs ihop, visar studierna att det är en samhällsekonomisk vinst att bygga en fast förbindelse över Gullmarn. Möjlig utformning av flytbro över Gullmarn Karl-Gunnar Lundström från konsultbolaget WSP visade skisser på tre olika förslag på sträckning för en flytbro över Gullmarn, där alternativ 1 som är i nära anslutning till den befintliga färjeleden, är det mest fördelaktiga ur ekonomisk och miljömässig synvinkel. Alternativ 2 och tre ligger längre in i Gullmaren. Han visade också visualiserade koncept för olika förslag på utformning av en flytbro med eller utan en högbrodel för passage för sjöfarten. 9

10 Skiss till flytbro med landfast högbrodel som snedkabelbro. Illustration WSP Konsekvenser av fast förbindelse över Gullmarn Stefan Andersson, Sweco, har beräknat att en flytbro med lokalisering i nära anslutning till färjeleden (1 800 meter) skulle kosta cirka Mnkr1 och med kringkostnader2 på c:a 200 Mnkr skulle projektet kosta cirka Mnkr, vilket är ungefär 60 % av den beräknade kostnaden för en traditionell brokonstruktion. Detta 1 2 Baserat på en schablon från WSP om att kostnaden är 1 Mnkr/meter. Bl a uppgradering av väg 161 mellan Skår och Bäcken 10

11 förbättrar kalkylen för den beräknade samhällsekonomiska nyttan av en fast förbindelse över Gullmarn. Möjlig finansiering av byggnation och drift Stefan Andersson hade också gjort en finansieringsanalys med syfte att ringa in nivån för några parameterar för att få en indikation på hur finansieringen skulle kunna ske. Det är dock en mängd olika faktorer på både intäkts- och kostnadssidan som påverkar analysen kraftigt, så den är att betrakta med en indikativ analys. Analysen är därför gjord utifrån följande antaganden: Bygget pågår i 5 år, med start 2025 och trafiköppning 1/ Dagens prisnivå Kalkylperiod 40 år Låneränta 5 % Kostnadsutveckling 2 % per år fordon/dygn (årsmedelvärde) kommer att nyttja förbindelsen med 0,36 % i årlig ökning (Trafikverkets prognos för nordvästra delen av Västra Götaland) Regionala/statliga anslag 500 Mnkr Underhållskostnaden utgör 1,5 % av investeringskostnaden Fyra olika beräkningar har gjorts med tre olika broavgifter (10, 20, 30 kr samma avgift för alla typer av fordon) och med intäkter från färjedriftsmedel under 20 respektive 40 år. Av störst betydelse för kalkylen är möjligheterna att få använda färjedriftsmedel under 40 år.* *Siffrorna i den preliminära rapporten håller för närvarande på att justeras ner utifrån att underhållskostnaderna enligt de norska representanterna är lägre än 1,5 % samt att anläggningskostnaden för avgiftsstationerna är betydligt lägre än i denna presentation. Möjlig beslutsprocess Max Falk, chef på enheten Infrastruktur och IT/bredband på Västra Götalandsregionen, förklarade beslutsprocessen för infrastruktursatsningarna i Västra Götaland. Processen sker på regeringsnivå, statlig nivå (Trafikverket) och regional nivå och går i fyraårscykler. Max betonade att infrastrukturfrågor är oerhört komplexa eftersom de är många olika intressen i den fysiska planeringen som skall vägas mot varandra, inte minst miljöaspekter och värden i natur- och kulturmiljön. Samtidighet och ömsesidig förståelse för hur olika delar hänger ihop blir viktigt för att få de olika planeringsformerna att samverka. Max tipsade om ett antal projekt där det finns intressanta erfarenheter att dra: 11

12 Torsöbron klara likheter med Gullmarn E20 visar vad ett enat agerande kan skapa Trollhättepaketet omständigheter som lyfter behov Västsvenska paketet paketlösningar en framgångsfaktor Svinesundsbron alternativa finansieringslösningar Max lyfte fram ett antal andra framgångsfaktorer : För att få igenom större projekt krävs förankring och mod! Viktigt att skapa samsyn Visa på dynamiska effekter Hitta tydliga skäl som många kan ta till sig Enighet och tydlighet är viktigt Om handlingar finns framme vid rätt tillfälle så är det lättare att fatta beslut Om åtgärden speglar en övergripande inriktning Politisk timing Reflektioner Konferensen avslutades med en stunds reflektioner över dagens presentationer och diskussioner om hur den fortsatta processen med en fast förbindelse över Gullmarn skall genomföras. Anders Gunnarsson var moderator för detta avslutande samtal. Företrädarna för de närvarande politiska partierna var eniga om att det är angeläget om att få en fast förbindelse över Gullmaren och att det initiativ som Näringslivscentrum i Lysekil har tagit för att starta denna process måste fortsätta med oförminskad kraft om Lysekils näringsliv skall kunna få sin arbetskrafts/kompetensförsörjning tillgodosedd i framtiden. Det ökar också möjligheterna att kunna attrahera fler människor att bosätta sig i Lysekils kommun. Företrädare för Uddevalla och Orust kommun stödjer Lysekil i sin kamp för en fast förbindelse över Gullmarn. Flera företrädare för Näringslivet i Lysekils kommun betonade de problem med arbetskrafts/kompetensförsörjning som de redan idag lider av, och framförallt problemet med att hitta jobba till den medflyttande partnern. VD för Lysekils hamn, Tor Carlsen menade att en fast förbindelse över Gullmarn i kombination med en färjelinje till sydnorge skulle förkorta transporterna till sydnorge väsentligt. Det fanns en stor enighet i det samlade auditoriet om att måste komma igång nu och göra fördjupade studier på de konkreta förslag på flytande bro över Gullmarn som 12

13 presenterades under dagen. Viktigt är att lägga fast en tydlig färdriktning, och att det finns en stor politisk enighet i regionen om färdvägen. Olav Ellevset ansåg att SWECO s beräkning av den samhällsekonomiska nyttan är i underkant, och att de regionalekonomiska effekterna troligen är betydligt större! Olav skickade med att han tror att det är viktigt att visa på de stora regionalekonomiska långsiktiga motiven i argumentationen för en fast förbindelse över Gullmarn och att det just nu är viktigast med en stor och enad VILJA! På bilden från vänster: Per-Allan Olsson, Jan Olav Skogland, Anders Gunnarsson, Lars Segelod, Stefan Andersson, Michael Johansson, Jens Larsson, Marit Reiso, Max Falk, Ulla-Stina Ingemarsson, Birger Opgård, Olav Egil Ellevset, Tomas Ekberg, Ann Bjerdén Olsson, Roland Karlsson, Karl-Gunnar Lundström. 13

Driver infrastruktur- och näringslivsfrågor

Driver infrastruktur- och näringslivsfrågor NLC En politiskt oberoende ideell förening för näringslivet i Lysekil Samarbete med kommunen Driver infrastruktur- och näringslivsfrågor Ledstjärna: Den positiva attityden! Tillsammans kan vi! NLC anser

Läs mer

Västsvenska paketet med Västlänken och trängselskatt. Claes Westberg Trafikingenjör

Västsvenska paketet med Västlänken och trängselskatt. Claes Westberg Trafikingenjör Västsvenska paketet med Västlänken och trängselskatt Claes Westberg Trafikingenjör Västsvenska paketet Västlänken Marieholmstunneln Delfinansiering av nya Hisingsbron Kollektivtrafikbefrämjande åtgärder

Läs mer

Finansieringskalkyl, fast förbindelse Fårö

Finansieringskalkyl, fast förbindelse Fårö PM Finansieringskalkyl, fast förbindelse Fårö 1 Inledning 1.1 Bakgrund En förstudie för en fast förbindelse mellan Fårö och Fårösund har tagits fram av Atkins under 212/213. En fast förbindelse med bro

Läs mer

3. Förutsättningar och basfakta, kort beskrivning av objektet

3. Förutsättningar och basfakta, kort beskrivning av objektet Objektnr 85544655 Kalkyl-PM Datum: 2008-08-22 Beteckning: Version 1 1. Bakgrund Väg 2183 ingår i det lokala vägnätet och går mellan Ed och Nössemark i Dals Eds kommun, Västra Götaland. Vägen utgör enda

Läs mer

Västsvenska infrastrukturpaketet. För jobb och utveckling i Göteborgsområdet

Västsvenska infrastrukturpaketet. För jobb och utveckling i Göteborgsområdet Västsvenska infrastrukturpaketet För jobb och utveckling i Göteborgsområdet Innehållsförteckning FÖR JOBB OCH UTVECKLING I GÖTEBORGSOMRÅDET 3 Göteborgsregionen - Västra Götalands motor 3 BAKGRUND OM VÄSTSVENSKA

Läs mer

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö 2 2014-04-22 Det är det här det handlar om! Beställning från Näringsdepartementet Beställning: PM 2014-01-08 från Näringsdepartementet, Transportenheten Ett

Läs mer

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 1 Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 Näringslivsprogrammet har sin utgångspunkt i 2020 för Åmåls kommun Sveriges mest gästvänliga stad Syfte Åmåls kommuns Näringslivsprogram har till syfte att

Läs mer

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Uppdaterad: 5 juni 2013 Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Vägstandarden på E20 Vilka sträckor på E20 är fortfarande ännu inte utbyggda? Totalt handlar det om fem etapper eller ungefär 80 kilometer

Läs mer

Detta är Västsvenska paketet

Detta är Västsvenska paketet Västsvenska paketet en satsning som öppnar för framtiden Detta är Västsvenska paketet Foto: Folio Bildbyrå Vi vill skapa ett attraktivt, hållbart och växande Västsverige Västsverige växer, utvecklas och

Läs mer

Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas

Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas SKRIVELSE Vårt dnr: 2014-06-30 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Cecilia Mårtensson Regeringen 103 33 Stockholm Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas Det finns stora

Läs mer

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Tåg i tid Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Sedan våren 2011 har Region Värmland och Karlstads kommun tillsammans med Trafikverket drivit projektet Tåg i tid. Aktörerna har arbetat fram

Läs mer

NÄRINGSLIVSTRÄFF DEN 28 MAJ PÅ CAMPUS VÄST MED FINN JOHNSSON

NÄRINGSLIVSTRÄFF DEN 28 MAJ PÅ CAMPUS VÄST MED FINN JOHNSSON NÄRINGSLIVSTRÄFF DEN 28 MAJ PÅ CAMPUS VÄST MED FINN JOHNSSON Det var glädjande att se en stor uppslutning vid näringslivsträffen, ca 35 personer kom för att diskutera hur näringslivsutveckling skall åstadkommas

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

Protokoll L02-2011. LAG Terra et Mare 30 maj 2011. Tid: 16.00-18.40. Stenungsögården, Stenungsund

Protokoll L02-2011. LAG Terra et Mare 30 maj 2011. Tid: 16.00-18.40. Stenungsögården, Stenungsund L02-2011 Protokoll LAG Terra et Mare 30 maj 2011 Tid: 16.00-18.40 Plats: Stenungsögården, Stenungsund Medverkande: Arne Lernhag (ordf.) Lars Strömberg Gösta Andersson Bert Olsson Tomas Börgesson Rolf Andersson

Läs mer

PM Fast HH-förbindelse underlag för praktikfall

PM Fast HH-förbindelse underlag för praktikfall STADSLEDNINGSFÖRVALTNINGEN STRATEGISK SAMHÄLLSUTVECKLING ENHETEN FÖR INFRASTRUKTURPLANERING PM Fast HH-förbindelse underlag för praktikfall En fast förbindelse Helsingborg-Helsingör Projektbeskrivning

Läs mer

Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv. Bertil Hallman SVäpl Projektledare

Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv. Bertil Hallman SVäpl Projektledare Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv Bertil Hallman SVäpl Projektledare Bertil Hallman Långsiktig planerare Samhälle Region Väst Projektledare för Stråkstudie Vänersjöfartens

Läs mer

AVTAL OM MEDFINANSIERING AV TRANSPORTSLAGSÖVERGRIPANDE INFRASTRUKTURÄTGÄRDER I VÄSTSVERIGE

AVTAL OM MEDFINANSIERING AV TRANSPORTSLAGSÖVERGRIPANDE INFRASTRUKTURÄTGÄRDER I VÄSTSVERIGE AVTAL OM MEDFINANSIERING AV TRANSPORTSLAGSÖVERGRIPANDE INFRASTRUKTURÄTGÄRDER I VÄSTSVERIGE TRAFIKVERKET BORLÄNGE Inkom 2010 - O~- O 1 YORVowl Dj 35E99 Parter /Medfinansiärer 1. Vägverket 2. Banverket 3.

Läs mer

Hur löser vi framtidens krav på hållbara transporter Hur bygger vi det framtida Västsverige? Johan Trouvé, vd Västsvenska Handelskammaren

Hur löser vi framtidens krav på hållbara transporter Hur bygger vi det framtida Västsverige? Johan Trouvé, vd Västsvenska Handelskammaren Hur löser vi framtidens krav på hållbara transporter Hur bygger vi det framtida Västsverige? Johan Trouvé, vd Västsvenska Handelskammaren Regionförstoring 1970-2011 LA Stockholm LA Göteborg Geografisk

Läs mer

Mer människor, mindre trafik

Mer människor, mindre trafik Mer människor, mindre trafik Nyckeln till ett större och mer hållbart Göteborg Västlänken En storstad med trivsel och nära till det mesta Året är 2026 och Göteborgsregionen beräknas ha 1,6 miljoner invånare,

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer

Ansökan om bidrag för främjande av samverkan mellan kommuner och mellan landsting med befolkningsminskning

Ansökan om bidrag för främjande av samverkan mellan kommuner och mellan landsting med befolkningsminskning 2003-03-07 Region Värmland Box 1065 651 15 Karlstad Ansökan om bidrag för främjande av samverkan mellan kommuner och mellan landsting med befolkningsminskning Säffle kommun i Värmland och Åmåls kommun

Läs mer

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi Bilaga 1 Mått och uppföljning Skellefteå 2030 är en strategi som syftar till att göra vårt lokala samhälle starkare och mer attraktivt, och för att veta om utvecklingen går åt rätt håll måste den mätas.

Läs mer

SYDÖSTRA SKÅNES SAMARBETSKOMMITTÉ. Fyra kommuner i samverkan 78 800 invånare varav Ystad 28 500

SYDÖSTRA SKÅNES SAMARBETSKOMMITTÉ. Fyra kommuner i samverkan 78 800 invånare varav Ystad 28 500 SYDÖSTRA SKÅNES SAMARBETSKOMMITTÉ Fyra kommuner i samverkan 78 800 invånare varav Ystad 28 500 Vi är många som vill förbättra infrastrukturen i sydöstra Skåne! Vi är så här många som pendlar ut: 14 435

Läs mer

26 punkter för ett bättre Västra Götaland

26 punkter för ett bättre Västra Götaland 26 punkter för ett bättre Västra Götaland Västra Götalandsregionen Kristdemokraterna vill arbeta för ett Västra Götaland med stark tillväxt där alla känner trygghet. Vår vision för hälso- och sjukvården

Läs mer

Kalkyl - PM. 1. Bakgrund. 2. Mål. Projekt: VVÄ_009 E6.20 Vädermotet-Björlandavägen, etapp 1 Objektsnummer: 43 72 40 och 43 68 90

Kalkyl - PM. 1. Bakgrund. 2. Mål. Projekt: VVÄ_009 E6.20 Vädermotet-Björlandavägen, etapp 1 Objektsnummer: 43 72 40 och 43 68 90 Vägverket Region Väst 14033 400 20 Göteborg www.vv.se Telefon: 0771-119 119 Henrik Erdalen henrik.erdalen@vv.se Direkt: 031-63 51 97 Mobil: 0733-58 62 00 Christer Claesson christer.claesson@vv.se Direkt:

Läs mer

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Bjerkemo Konsult 1 Kustjärnväg förbi Oskarshamn Framsidesbild från Rydebäcks station PM 2011-10-31 Bakgrund Regionförbundet i Kalmar har tagit initiativ till

Läs mer

Välkommen till cykelfrukostseminarium

Välkommen till cykelfrukostseminarium Välkommen till cykelfrukostseminarium WSP 2013-03-12 Björn Hugosson (moderator) Gruppchef på trafikavdelningen Foto: ubrayj02 @ flickr. Creative Commons BY 2.0 2013-03-12 Välkommen! à Program 08.00 08.30

Läs mer

Fast förbindelse Fårö

Fast förbindelse Fårö Samrådsredogörelse efter färdigställandet av förstudien: Fast förbindelse Fårö Gotlands kommun, Region Gotland 2013-12-20 Projektnummer: 107323 Dokumenttitel: Fast förbindelse Fårö Skapat av: Atkins Sverige

Läs mer

FÖRSTUDIE OM SAMORDNINGSVINSTER MED ATT KOMBINERA VINDKRAFT OCH EN FAST FÖRBINDELSE. Kvarkenrådet 2009

FÖRSTUDIE OM SAMORDNINGSVINSTER MED ATT KOMBINERA VINDKRAFT OCH EN FAST FÖRBINDELSE. Kvarkenrådet 2009 FÖRSTUDIE OM SAMORDNINGSVINSTER MED ATT KOMBINERA VINDKRAFT OCH EN FAST FÖRBINDELSE Kvarkenrådet 2009 En vision om vindkraft i Kvarken 2 Förstudiens målsättning och utgångspunkter Målsättning Att kartlägga

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011 Turistnäringens Resindex och prognos Q2 Utfall Q2 jämfört med Q2 2010. Sammantaget visar turistnäringens resindex att resandet och boendet till, från och inom Sverige ökade med 3 procent jämfört med motsvarande

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Lerums Handelsstrategi. för levande centrum

Lerums Handelsstrategi. för levande centrum råbo loda rum Lerums Handelsstrategi för levande centrum Levande centrum i Floda, Gråbo och Lerum! Sedan flera år arbetar kommunen för att utveckla och stärka Lerums, Gråbo och Floda centrum så att de

Läs mer

Jämförelse av de samhällsekonomiska kostnaderna för. SLUSSEN plan B och Stadens förslag. Richard Murray SLUSSEN plan B

Jämförelse av de samhällsekonomiska kostnaderna för. SLUSSEN plan B och Stadens förslag. Richard Murray SLUSSEN plan B Jämförelse av de samhällsekonomiska kostnaderna för och Stadens Richard Murray Presentation 6 februari 2013 jämfört med Stadens Byggtid 4½ år istället för 8 år Byggkostnad 5 mdr istället för 8 mdr + bussterminalen

Läs mer

Sverigebygget. 150 000 100 000 nya bostäder

Sverigebygget. 150 000 100 000 nya bostäder Sverigebygget 150 000 100 000 nya bostäder Nya Moderaterna vill nå 150 000 nya bostäder Nya Moderaterna presenterar i dag ytterligare åtgärder för mer och snabbare bostadsbyggande. Vi vill öka tillgången

Läs mer

Betänkandet SOU 2013:13 Trängselskatt delegation, sanktioner och utländska fordon

Betänkandet SOU 2013:13 Trängselskatt delegation, sanktioner och utländska fordon YTTRANDE 2013-02-10 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet SOU 2013:13 Trängselskatt delegation, sanktioner och utländska fordon Det var bara under medeltiden som ägarna till strategiska vägar

Läs mer

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 RAPPORT 1(6) Datum: Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Nedan beskrivs de identifierade önskvärda funktionerna

Läs mer

Västlänken - en del av Göteborgs framtid

Västlänken - en del av Göteborgs framtid - en del av Göteborgs framtid Bakgrund Göteborgs lokala arbetsmarknad ska växa med över en halv miljon människor till år 2020 Göteborgs centrala delar, regionens kärna, stärks med fler arbetsplatser, fler

Läs mer

Solveig Andersson kommunchef Ulrika Thorell kommunsekreterare Annika Karlsson planerare 229

Solveig Andersson kommunchef Ulrika Thorell kommunsekreterare Annika Karlsson planerare 229 1(6) Plats och tid Sammanträdesrum Majberget, kommunkontoret i Bengtsfors, klockan 13.00 14.00 Beslutande Övriga närvarande Justerare Ledamöter Per Eriksson (s) ordförande Per Jonsson (c) 1:e vice ordförande

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017 Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Antagen av kommunstyrelsen 24 mars 2014 2/5 Innehållsförteckning Målbild 2017... 3 Kvantitativa övergripande

Läs mer

VÄG 63/763 TULLEN VÄG 63/826 BRATTFORS

VÄG 63/763 TULLEN VÄG 63/826 BRATTFORS KALKYL PM VÄG 63/763 TULLEN VÄG 63/826 BRATTFORS Objektnr: 85731485 Objektnamn: 63/763 Tullen 63/826 Brattfors Skede: Förstudie Datum: 2009-01-13 Rev datum: 1(5) 1 Bakgrund Vägverket avser att förbättra

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Sammanfattning av anteckningar förda vid temadiskussioner

Sammanfattning av anteckningar förda vid temadiskussioner Bilaga 2 Sammanfattning av anteckningar förda vid temadiskussioner Temadiskussioner från juni 2013 Möjliga effekter av kortrutt Hur man kan resa utan bil mellan färjorna (berör särskilt unga och åldringar).

Läs mer

Inrikes persontransport en handlingsplan

Inrikes persontransport en handlingsplan Inrikes persontransport en handlingsplan Framtagen inom Sjöfartsforums strategiprocess för det maritima klustret, av arbetsgruppen för Närsjöfart och inrikes sjöfart. Arbetsgruppen har bestått av representanter

Läs mer

RTS INDEX Q2 2010 OM RTS INDEX BESKRIVNING BAKGRUND

RTS INDEX Q2 2010 OM RTS INDEX BESKRIVNING BAKGRUND Q2 2010 RTS Index utfall för det andra kvartalet 2010 visar att det totala antalet resenärer som reser via rederier till/från våra kuster (-5 procent), via flyg (-2 procent) och via tåg (-1 procent) sjunker

Läs mer

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,

Läs mer

Kabinbana i Västra Götalands region

Kabinbana i Västra Götalands region H Backa, 28/3 14 MPM Techno.HB/Mem Kabinbana i Västra Götalands region Kabinbana (K bana) under balk mellan Drottningtorget/Gbg C och Lindholmen löser vårt mest akuta transportbehov på ett ytterst miljösmart

Läs mer

Minusjobben. 20 000 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken

Minusjobben. 20 000 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken Minusjobben 2 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken En analys av de växande mörkertalen i officiell svensk statistik om gränsregioner Inledande sammanfattning Vissa använder

Läs mer

Västsverige som klustermotor för den maritima näringen

Västsverige som klustermotor för den maritima näringen Västsverige som klustermotor för den maritima näringen Den svenska maritima sektorns framtida roll och betydelse Västsverige är en maritim region, både i ett europeiskt och globalt perspektiv. Den långa

Läs mer

Sätt fart på Sverige

Sätt fart på Sverige Sätt fart på Sverige Länsstyrelser vill investera mer Rapport från 6F fackförbund i samverkan juni 2015 Länsstyrelser ger regeringen underkänt Sveriges länsstyrelser är eniga. Regeringens satsningar på

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist Bjuvs kommun Grupp 10. Anna Andersson Jenny Ekberg Anders Fex Marianne Lindkvist Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Demografi... 4 Fördelning av yrken inom kommunen... 4 Inkomst...

Läs mer

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet.

Läs mer

Projekt Utländska Akademiker arbetar på bred front för att vägen till ett kvali cerat arbete för utländska akademiker ska bli kortare.

Projekt Utländska Akademiker arbetar på bred front för att vägen till ett kvali cerat arbete för utländska akademiker ska bli kortare. Projekt Utländska Akademiker arbetar på bred front för att vägen till ett kvali cerat arbete för utländska akademiker ska bli kortare. Foto: Filip Andersson; bild från Utländska tekniker och ingenjörer

Läs mer

Uppdrag och struktur. Samverkansformer och Överenskommelser. Avtal och finansieringsprinciper

Uppdrag och struktur. Samverkansformer och Överenskommelser. Avtal och finansieringsprinciper Uppdrag och struktur Samverkansformer och Överenskommelser Avtal och finansieringsprinciper Sverigeförhandlingens roll och betydelse för finansieringsfrågor Vårt övergripande uppdrag Fyra transportslag

Läs mer

Lura 2:3 & 2:7-2 Nacka

Lura 2:3 & 2:7-2 Nacka Lura 2:3 & 2:7-2 Nacka Beräkning av buller från väg och flygtrafik Uppdragsnummer: 150510 Beställare: Sixten Jaskari Rapport: R150510-1 Datum: 2015-09-15 Antal sidor: 6 Handläggare: Rickard Hellqvist Granskare:

Läs mer

Svensk färjeservice till öar 2014

Svensk färjeservice till öar 2014 Udvalget for Landdistrikter og Øer 2013-14 (Omtryk - 11-04-2014 - yderligere præsentation vedlagt) ULØ Alm.del Bilag 126 Offentligt Svensk färjeservice till öar 2014 Ö-STATISTIK TRANSPORTER TILL/FRÅN

Läs mer

Skanörs Kallbadhus & Restaurang. Nicholas Hörlin & Daniel Krook 13 augusti 2013

Skanörs Kallbadhus & Restaurang. Nicholas Hörlin & Daniel Krook 13 augusti 2013 Skanörs Kallbadhus & Restaurang Nicholas Hörlin & Daniel Krook 13 augusti 2013 Initiativtagare Nicholas Hörlin, 1972, Uppväxt i Skanör & Falsterbo Har i över 10 år arbetat med affärsutveckling inom fastighetsbranschen.

Läs mer

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk PROJEKTBESKRIVNING DcV kommer i denna ansökan för projektutveckling från Västra Götalandsregionen (VGR),, att fokusera på marknaden för dansutövarna, nämligen

Läs mer

Hej. Åsa Sikberg Ordförande landsbygdsgruppen Nya Moderaterna Uppsala län. Jessika Vilhelmsson Ordförande Nya Moderaterna Uppsala län.

Hej. Åsa Sikberg Ordförande landsbygdsgruppen Nya Moderaterna Uppsala län. Jessika Vilhelmsson Ordförande Nya Moderaterna Uppsala län. Uppsala län växer Jessika Vilhelmsson Ordförande Nya Moderaterna Uppsala län Enköping Åsa Sikberg Ordförande landsbygdsgruppen Nya Moderaterna Uppsala län Gåvastbo i Tierps kommun Hej. Vi vill berätta

Läs mer

Strategisk plan för utveckling av Besöksnäringen Prioritera varumärket Bohuslän och gemensamheten i Norra Bohuslän Inriktning för Norra Bohuslän att lokala och regionala organisationer stärker och utvecklar

Läs mer

Systemfel i transportsektorn. Jan-Eric Nilsson

Systemfel i transportsektorn. Jan-Eric Nilsson Systemfel i transportsektorn Jan-Eric Nilsson En bakgrund: Riksrevisionens observationer Planeringen genomförs inte enligt fastlagda principer man bygger bort problem som skulle kunna hanteras med andra

Läs mer

BYGGA BROAR En vandringsutställning med broar och broexperiment

BYGGA BROAR En vandringsutställning med broar och broexperiment BYGGA BROAR En vandringsutställning med broar och broexperiment BYGGA BROAR Broar och broexperiment Bygga broar är producerad av Teknikens Hus och är en interaktiv utställning där du kan bygga, experimentera

Läs mer

Västsvenska infrastrukturpaketet. För jobb och utveckling i Göteborgsområdet

Västsvenska infrastrukturpaketet. För jobb och utveckling i Göteborgsområdet Västsvenska infrastrukturpaketet För jobb och utveckling i Göteborgsområdet Innehållsförteckning FÖR JOBB OCH UTVECKLING I GÖTEBORGSOMRÅDET 3 Göteborgsregionen - Västra Götalands motor 3 BAKGRUND OM VÄSTSVENSKA

Läs mer

Kostnadseffektivitet i valet av infrastrukturinvesteringar

Kostnadseffektivitet i valet av infrastrukturinvesteringar Kostnadseffektivitet i valet av infrastrukturinvesteringar Jonas Eliasson, Professor transportsystemtanalys Maria Börjesson, Docent transportsystemanalys, KTH Royal Institute of Technology Länk effektivitet

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Allmänna fasta förutsättningar (Gäller för alla kalkyler som utgör underlag för åtgärdsplaneringen) 1. Fasta förutsättningar

Allmänna fasta förutsättningar (Gäller för alla kalkyler som utgör underlag för åtgärdsplaneringen) 1. Fasta förutsättningar Allmänna fasta förutsättningar (Gäller för alla kalkyler som utgör underlag för åtgärdsplaneringen) 1. Fasta förutsättningar - Projektets totalkostnad ska uttrycktas i prisnivå 2008-06. - För objekt i

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

KalmarÖland En smartare landsbygd!

KalmarÖland En smartare landsbygd! KalmarÖland En smartare landsbygd! Utdrag ur strategins delar som är väsentliga för urval av projekt. Materialet är inte fullt språkgranskat och måste till vissa delar kortas. Kommentarer och förslag till

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Kunskap kompetens - arbete Processbeskrivning för programhandling

Kunskap kompetens - arbete Processbeskrivning för programhandling Kunskap kompetens - arbete Processbeskrivning för programhandling Tommy Johansson, SPU 2013 Innehållsförteckning Kunskap kompetens - arbete 1 1. Bakgrund och uppdrag 3 2. Intressenter 5 2.1 Politik 5 2.2

Läs mer

Sammanställning från Demografiseminariet i Trysil 23-24 oktober 2013

Sammanställning från Demografiseminariet i Trysil 23-24 oktober 2013 Sammanställning från Demografiseminariet i Trysil 23-24 oktober 2013 1 Under seminariedagarna som arrangerades i Trysil, Norge, den 22-23 oktober av Gränskommittén Hedmark Dalarna var temat demografi.

Läs mer

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning Svenska Handelskammarförbundets analys 2009 mars Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som behövs

Läs mer

Delaktig eller utanför om arbete för personer med funktionsnedsättning

Delaktig eller utanför om arbete för personer med funktionsnedsättning HafV Forskning i Västsverige om människor med funktionsnedsättning Delaktig eller utanför om arbete för personer med funktionsnedsättning Måndag 17 november 2008 Pulsen Konferens i Borås med snabbare och

Läs mer

Tog og vei ga regionvekst i en fei!

Tog og vei ga regionvekst i en fei! Tog og vei ga regionvekst i en fei! Historien om to byer I to land - Öresundsbron 3 september 2015 av Johan Wessman, vd Øresundsinstituttet Skapar broar och tunnlar nya regioner? NEJ ofta är förhoppningarna

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Detaljplan för Hossaberget PM om trafikmängder på Nya Öjersjövägen

Detaljplan för Hossaberget PM om trafikmängder på Nya Öjersjövägen Detaljplan för Hossaberget Detaljplan för Hossaberget Beställare: Partille kommun 433 82 Partille Beställarens representant: Erika von Geijer Konsult: Uppdragsledare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-07-02 Sverigebygget: Fler jobb och mer tillväxt, höghastighetståg och 100 000 nya bostäder Alliansen

Läs mer

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström Framtida arbetsmarknad Västra Götaland 26/11 2013 Joakim Boström Kompetensplattform Västra Götaland Regeringsuppdraget sedan dec 2009 Stärka förutsättningar för kompetensförsörjning Öka kunskaperna om

Läs mer

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den

Läs mer

Välkommen till GR:s nystartade nätverk inom Servicesektorn!

Välkommen till GR:s nystartade nätverk inom Servicesektorn! 080908 Till: Ansvariga för utbildningar inom Handel/Turism/Hotell o Restaurang inom gymnasieskolan samt motsvarande personer inom Vuxenutbildningen. Inbjudna: En skolledare och en lärare per ingående program

Läs mer

Lokal näringslivsutveckling

Lokal näringslivsutveckling Lokal näringslivsutveckling Insatser för lokalt utvecklingsarbete Åsa Bjelkeby Enhetschef Regionala miljöer 1 Kort om Tillväxtverket 370 medarbetare på 9 orter Arjeplog, Gävle, Göteborg, Jönköping, Luleå,

Läs mer

Studie Transportkorridor. Mölndalsåns dalgång Underlag till Fördjupad Översiktsplan. BILAGA Transportkorridoren

Studie Transportkorridor. Mölndalsåns dalgång Underlag till Fördjupad Översiktsplan. BILAGA Transportkorridoren Studie Transportkorridor Mölndalsåns dalgång Underlag till Fördjupad Översiktsplan BILAGA Transportkorridoren Februari 2012 INNEHÅLL 1 NORRA DELEN 2 2 MELLERSTA DELEN 6 3 SÖDRA DELEN 10 Beställare: Trafikverket

Läs mer

Kalmar 15 nov 2007 Irene Karlsson

Kalmar 15 nov 2007 Irene Karlsson kulturvara Kalmar 15 nov 2007 Irene Karlsson Välkommen till Karta x 2 Vara kommun 16 000 invånare - varannan på landsbygd - var fjärde i Vara Tillverkn/Jordbruk Tillverkningsindustri Jordbruk Låg utbildningsnivå

Läs mer

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2014/2227 Författningsförslag avseende förslaget i hemställan från Göteborgs Stad och Trafikverket om förändringar av trängselskatten i Göteborg September

Läs mer

Säker och estetisk utformning av spårvägssystem. Presentation vid Spårvagnsstädernas konferens 2015-03-27

Säker och estetisk utformning av spårvägssystem. Presentation vid Spårvagnsstädernas konferens 2015-03-27 1 Säker och estetisk utformning av spårvägssystem Presentation vid Spårvagnsstädernas konferens 2015-03-27 2 Lars H Ericsson Säkerhetsdirektör Trafikförvaltningen i Stockholms läns landsting (också känt

Läs mer

GRÄNSÖVERSKRIDANDE PROJEKT från investering till återbetalning. HH som business case

GRÄNSÖVERSKRIDANDE PROJEKT från investering till återbetalning. HH som business case GRÄNÖVERKRIDANDE ROJEKT från investering till återbetalning HH som business case INEDNING Konkurrenskraftiga regioner är regioner som är tillräckligt stora och som dessutom hänger samman. Där avstånd mäts

Läs mer

Norrköping i siffror 2013

Norrköping i siffror 2013 Norrköping i siffror 2013 Innehållsförteckning Norrköpings kommun sid Färgstarka Norrköping 4-5 Folkmängd och befolkningsförändringar 6-7 Befolkningsstruktur 8-9 Förvärvsarbete och arbetstillfällen 10-11

Läs mer

Nya bostäder i Diseröd

Nya bostäder i Diseröd Nya bostäder i Diseröd Tyfter 1:19 m fl, Kungälvs kommun Trafik- och bullerutredning 2012-10-31 ÅF Infrastructure AB, Kvarnbergsgatan 2, Box 1551 SE-401 51 Göteborg Telefon +46 10 505 00 00. Fax +46 10

Läs mer

Hur vill transportnäringen att HCT skall utvecklas? NVF 2014-12-04. Lena Larsson, Volvo GTT Per Olsson, Parator

Hur vill transportnäringen att HCT skall utvecklas? NVF 2014-12-04. Lena Larsson, Volvo GTT Per Olsson, Parator Hur vill transportnäringen att HCT skall utvecklas? Lena Larsson, Volvo GTT Per Olsson, Parator Historia 2006 2005 2009 2008 2007 2010 2014-15 2012-13 2011 Vision 2017 DUO-trailer Timber Strategy DUO-CAT,

Läs mer

NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR LYSEKILS KOMMUN. Del 3: Handlingsplan ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014-01-30

NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR LYSEKILS KOMMUN. Del 3: Handlingsplan ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014-01-30 NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR LYSEKILS KOMMUN Del 3: Handlingsplan ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014-01-30 1 Utvecklingsområde 1: Infrastruktur Aktiviteter med hög prioritet (Prio 1) Upphandla upprätthållandet

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Samhällsentreprenörskap och sociala innovationer i region Jönköpings län

Samhällsentreprenörskap och sociala innovationer i region Jönköpings län Tjänsteskrivelse 2015-03-25 Regionledningskontoret Nämnden för arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet Samhällsentreprenörskap och sociala innovationer i region Jönköpings län Förslag till beslut Samhällsentreprenörskap

Läs mer

Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och formscenen i stort i regionen.

Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och formscenen i stort i regionen. Resurscentrum workshop Jämtland Östersund 2011-03-03 Anteckningar Karin Larsson Konsthandläggare Tar anteckningar för Karin Kvam Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och

Läs mer

Mark för Näringslivet

Mark för Näringslivet Mark för Näringslivet Beskrivning av uppdraget och nuläge Arbetsgruppen föreslår pilotstudie Metodik, datainsamling, förväntade resultat Fortsatt arbete Utgångspunkter Bakgrundsmaterial Vi vill tillsammans

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR VERKSAMHETSÅRET 2013

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR VERKSAMHETSÅRET 2013 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR VERKSAMHETSÅRET 2013 HANDELSKAMMAREN VÄRMLAND SERVICE AB HANDELSKAMMARÅRET 2013 Handelskammaren Värmland är en regional och oberoende medlemsorganisation. Vi arbetar för att utveckla

Läs mer

Kundundersökning juli 2011. Operatör: Destination Gotland Trafikslag: Färja Sträcka: Nynäshamn - Visby

Kundundersökning juli 2011. Operatör: Destination Gotland Trafikslag: Färja Sträcka: Nynäshamn - Visby Kundundersökning juli 2011 Operatör: Destination Gotland Trafikslag: Färja Sträcka: Nynäshamn - Visby Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer

Läs mer

Ö R E S U N D S R E G I O N E N

Ö R E S U N D S R E G I O N E N WWW.TENDENSORESUND.ORG Svensk version ÖRESUNDSREGIONEN INVÅNARNA I ÖRESUNDSREGIONEN Öresundsregionen är hem för 3,8 miljoner invånare och under de närmaste 20 åren beräknas befolkningen växa med ytterligare

Läs mer

KAMPEN OM KOMPETENSEN

KAMPEN OM KOMPETENSEN NYA vägar för flexibilitet i högre utbildning Hur kan vi säkra kompetensförsörjningen i mindre städer och på landsbygden? KAMPEN OM KOMPETENSEN Ett samarbetsprojekt med Nitus, nätverket för kommunala lärcentra.

Läs mer