Vad skall vi göra åt 0001 studiemedlen?

Transkript

1 Vad skall vi göra åt 0001 studiemedlen? ALLAN SVENSSON ILLHÖR REFERENSBIBLIOTEKE' UTLÅNAS EJ UNIVERSITETS- OCH HÖGSKOLEÄMBETET FORSKNING OCH UTVECKLING FÖR HÖGSKOLAN [HE

2 Vad skall vi göra åt studiemedlen? NÅGRA REFLEKTIONER UTIFRÅN HÖGSKOLESTUDERANDES BEDÖMNINGAR ALLAN SVENSSON jg PROJEKTRAPPORT 1984:3

3 ISSN Liber Tryck Stockholm 1984

4 Innehåll 1. BAKGRUND OCH SYFTE Det svenska studiemedelssystemets uppbyggnad Projektet "Studiestöd och postgymnasial utbildn Undersökningens syfte 2. UNDERSÖKNINGSGRUPPEN 3. RESULTATREDOVISNING Synpunkter på studiemedlens fördelar Synpunkter på studiemedlens nackdelar Uttalanden om återbetalningsreglerna övriga synpunkter 4. SAMMANFATTANDE DISKUSSION Undersökningsresultatens validitet Generella kontra differentierade studiemedel Återbetalningsproblematiken Avslutande kommentarer BILAGOR REFERENSER

5

6 1 1. Bakgrund och syfte Det svenska studiemedelssystemets uppbyggnad Vårterminen 1965 infördes det nuvarande statliga studiemedelssystemet i Sverige. Ett av huvudmotiven härtill var att öka möjligheterna för ungdomar från ekonomiskt svagare grupper att erhålla högre utbildning och härigenom motverka den sociala snedrekryteringen till universitet- och högskolor. I sina huvuddrag består systemet fortfarande, även om vissa justeringar genomförts under den 20-årsperiod som förflutit. Bland de viktigaste bestämmelserna som fastslogs när studiemedelssystemet introducerades kan nämnas: - Studiemedlen skulle till 75% bestå av lån och till 25% av återbetalningsfria bidrag. - Studiemedlen gjordes värdebeständiga genom att de anknöts till det basbelopp, som fastställts i lagen om allmän försäkring. Maximibeloppet per läsår skulle utgöra 140% av basbeloppet. - De studerande som hade vården av barn under 16 år kunde därutöver få ett återbetalningspliktigt barntillägg uppgående till 25% av basbeloppet. - Alla studerande skulle ha lika rätt till studiemedel oavsett föräldrabakgrund, dvs någon prövning mot föräldrarnas ekonomi skulle inte ske. Däremot fick inte den studerande själv eller make/maka ha en inkomst eller förmögenhet som översteg en viss nivå. - Alla som påbörjade högre studier skulle också få rätt till studiemedel utan någon prövning av studielämpligheten. Efter det första året måste dock vissa resultat ha uppnåtts, för att fortsatta medel skulle beviljas.

7 2 - Äterbetalningstiden gjordes lång och lånet skulle vara betalt först vid 50 års ålder, i vissa fall först vid 65 år. - Lånen gjordes räntefria men indexreglerades. - Vid svag betalningsförmåga kunde man få uppskov med återbetalningarna. Kvarstående skuld avskrevs när den återbetalningsskyldige fyllt 65 år eller om vederbörande avled dessförinnan. Sedan 1965 har studiemedlen ökat kraftigt i nominellt penningvärde. Den främsta orsaken härtill är den starka inflationen. Till detta kommer en mindre reell höjning såtillvida att studiemedlens maximibelopp under 80-talet successivt höjts från 140 till 145% av basbeloppet. Som framgår av tabell 1:1 har ökningen nästan uteslutande berört lånedelen, varför bidragsdelen sjunkit från de ursprungliga 25 till endast 7.4 procentenheter år Tabell 1 :1 Studiemedlens maximibelopp för ensamstående studerande utan barn Termin Belopp per termin (4.5 månader) Studiebidrag Återbetalningspliktiga studiemedel Totalt kr kr lar Bidragets andel av totalbeloppet % Vt Vt Vt Vt Vt (Källa CSN, 1979; 1983; 1984a) Bland övriga förändringar som skett kan nämnas: - I mitten av 70-talet ändrades återbetalningsreglerna, så att den årliga skulduppräkningen inte kunde öka med mer än 3.2% ändrades reglerna ånyo och indextalet fastställdes till 4.2%.

8 avskaffades den s k äktamakeprövningen vid tilldelningen av studiemedel. Däremot kvarstår denna prövning vid återbetalningen. Redovisningen av studiemedelssystemets uppbyggnad har här gjorts mycket kortfattad. Kompletterande upplysningar om återbetalningsreglernas utformning finns i bilaga I, medan den som önskar ytterligare information om systemets tillkomst och utveckling hänvisas till SOU 1963; Reuterberg & Svensson, 1981 samt CSN, Projektet "Studiestöd och postgymnasial utbildning" Fram till 1980 var den studiesociala forskningen och speciellt sådan forskning som sysslar med effekterna av studieekonomiska insatser mycket sparsamt företrädd i Sverige, vilket påtalades både av forskare och utbildningsplanerare (se t ex Härnqvist, 1980, s 7 och Murray, 1980, s 47). Detta var en av anledningarna till att forskningsprojektet "Studiestöd och postgymnasial utbildning" startades - det projekt inom vilket föreliggande undersökning ingår. Projektets syfte är att ge en fördjupad kunskap, om hur det nuvarande studiemedelssystemet utnyttjas samt om dess betydelse för rekrytering och studieframgång. Forskningsarbetet kan genomföras tack vare tillgång till INDIVIDUALSTATISTIKENS databank. Denna startades med en insamling av uppgifter 1961 och gällde då samtliga svenskar födda den 5, 15 och 25 i någon månad Dessa data för cirka en tiondel av årskullen har sedan kontinuerligt kompletterats med data. Våren 1966 påbörjades på samma sätt en insamling av uppgifter för individer födda den 5, 15 och 25 i någon månad 1953, och även för dessa har uppgifter regelbundet registrerats. En utförlig redogörelse för individualstatistikens syfte och uppläggning ges av Härnqvist & Svensson (1973) och Statistiska centralbyrån (1976).

9 4 De uppgifter från INDIVIDUALSTATISTIKEN som utnyttjas i detta forskningsprojekt är följande. BASUPPGIFTER:föräldrarnasyrke och utbildning, resultat från begåvningstest och kunskapsprov samt svar på frågor som bl a belyser studie- och yrkesplanerna. ÄRLIGA UPPGIFTER: skoltillhörighet, årskurs, betyg, m m. UPPGIFTER FRÄN HÖGSKOLEREGISTRET: inskrivningsår, studieinriktning, eventuellt avlagd examen m m för samtliga som påbörjat eftergymnasial utbildning. UPPGIFTER FRÄN CENTRALA STUDIESTÖDSNÄMNDEN: omfattningen av eventuella studielån och studiebidrag. ENKÄTUPPGIFTER FRÄN DE STUDERANDE: information om den ekonomiska situationen under studietiden, attityderna till det statliga studiemedelssystemet m m. Av figur 1:1 framgår när de olika typerna av uppgifter insamlats INDIVIDER FÖDDA 1948 I Ärlig«uppgifter Uppgifter från högskoleregistret Uppgifter från CSN < Bnkatuppglfter INDIVIDER FÖDDA 1953 I Basuppgifter Basuppgifter Ärlig«uppgifter ter frin högskolereg ipglfter frin CSN 3 si Enkatuppglfter Figur 1:1 Uppgifter som utnyttjas av projektet STUDIESTÖD OCH PCSTGYMNÄS1AL UTBILDNING

10 5 I några tidigare undersökningar inom projektet har man belyst studiemedlens betydelse för rekryteringen till och framgången i högre studier, samt i vilken utsträckning som olika studerandekategorier kunnat finansiera sin utbildning med hjälp av studiemedel (Reuterberg & Svensson, 1981, 1982, 1983 samt Reuterberg 1983). Av undersökningarna framgår bl a att: - de statliga studiemedlen varit den viktigaste finansieringskällan under högskoletiden, - majoriteten av de studerande i full eller stor utsträckning kunnat finansiera sina studier med dessa medel, - studiemedlen haft en påtaglig rekryteringseffekt främst vad gäller studerande från lägre socialgrupper, - det finns ett klart samband mellan studiemedelsanvändning och studieframgång och detta samband tenderar att vara starkare i lägre än i högre socialgrupp. Denna positiva bild gäller i första hand för dem som är födda 1948 och som studerat i slutet av 60-talet och i början av 70- talet, då studiemedelssystemet var relativt nytt. Under senare år har studiemedlen fått en mindre avgörande roll för att utjämna skillnader i högskolans sociala rekrytering, samtidigt som en växande andel av de studerande fått allt svårare att klara sig på enbart studiemedel. De faktorer som kan ha orsakat denna utveckling diskuteras ingående i Reuterberg & Svensson (1983, s 47 ff). Undersökningens syfte Som framgått av den kortfattade resumén över den tidigare verksamheten inom projektet, har man hittills ägnat sig åt att besvara följande frågor: - I vilken utsträckning utnyttjas studiemedel av olika studerandekategorier? - Till vilken grad kan man finansiera studierna med dessa me del?

11 6 - Vad har studiemedlen betytt för beslutet att påbörja högre studier och för möjligheterna att fullfölja dem på ett framgångsrikt sätt? - Vilka förändringar har skett i dessa avseenden under den tid som systemet existerat? Denna undersökning skall ägnas åt frågan: - Hur kan det nuvarande studiemedelssystemet förbättras? Jag är väl medveten om att denna enkelt formulerade fråga egentligen utgör en mycket komplicerad frågeställning och att det inom projektet återstår mycket arbete, innan vi kan ge något mer uttömmande svar. Genom att bearbeta en del av de enkätuppgifter som hittills insamlats borde man dock kunna få fram en del resultat, vilka kan ge vissa antydningar om i vilken riktning man bör söka sig, den dag då det blir frågan om att göra mera radikala förändringar av det svenska studiemedelssystemet. I de tidigare undersökningarna har uppgifterna från Individualstatistiken kompletterats med data från SCB:s högskoleregister och CSN:s register. Dessutom har vi i ett par fall använt oss av särskilt insamlade enkätuppgifter. Det har då rört sig om slutna frågor, dvs frågor med fasta svarsalternativ. Syftet med den undersökning som nu skall presenteras är att analysera svaren på ett antal öppna frågor - svar som studiemedelstagarna själva formulerat, och som bl a handlar om vad de tycker är bra respektive dåligt med det nuvarande systemet. Jag skall inte ge mig in på någon diskussion vad gäller för- och nackdelarna med öppna frågor, utan hänvisar i stället till de metodböcker som är skrivna av Galtung (1973), Eriksson (1978) och Langlet & Wärneryd (1980). Låt mig endast påpeka, att en förtjänst med denna frågetyp i detta sammanhang är, att undersökningsdeltagarna på intet sätt styrs i sina svar utan kan komma med synpunkter på studiemedlen,. som vi som frågekonstruk-

12 7 törer inte skulle kommit att tänka på, samt att de har möjlighet att utförligt motivera sina svar. Sammanfattningsvis vill jag uttrycka en förhoppning, att den information som nu erhålles med hjälp av öppna frågor skall komplettera den som tidigare fåtts genom slutna frågor, och att man härigenom får en ökad kunskap om hur studiemedelssystemet fungerar, vilka skillnader i uppfattning som existerar mellan olika studerandekategorier, vilka förändringar de studerande vill genomföra och vilka förändringar som upplevs som mest angelägna.

13

14 9 2. Undersökningsgruppen Den enkätundersökning som våren 1980 genomfördes bland 48-orna hade som främsta syfte att belysa långtidseffekter av utbildning. I undersökningen deltog både de som genomgått högre utbildning och de som inte gjort detta. Enkäten innehöll ett stort antal frågor rörande yrkeserfarenheter, fritidsintressen, inställning till olika samhällsfrågor, uppfattning om egen förmåga och kompetens m m. Däremot ingick det endast ett fåtal frågor av studiefinansiell art, samtliga med fasta svarsalternativ. För närmare information om denna undersökning hänvisas till Christianson & Härnqvist (1980). Enkätundersökningen bland 53-orna våren 1982 var snävare både beträffande målgrupp och innehåll. Den riktade sig enbart till dem som bedrivit högskolestudier och enkäten bestod huvudsakligen av frågor som rörde ekonomin under studietiden. I gengäld var dessa frågor relativt många och några var också av den typ, att deltagarna själva fick formulera sina svar. Syftet med den undersökning som skall presenteras i denna rapport, är att redovisa de studerandes synpunkter på studiemedelssystemet, synpunkter som studiemedelstagarna själva utformat. Detta innebär att undersökningen måste begränsas till att enbart gälla dem som är födda Vidare begränsas undersökningsgruppen till: 1. Ungdomsstuderande, dvs de som påbörjat sin utbildning före 24 års ålder. 2. Högskolestuderande vid sådana institutioner som räknades som högskoleutbildningar innan reformen 1977, dvs studerande vid universitet, tekniska högskolor, socialhögskolor etc.

15 10 Skalen till dessa avgränsningar är flera, bl a svårigheterna att få fram information av de s k nytillkomna utbildningarna (Reuterberg & Svensson, 1983, s. 2-7). Det totala antalet högskolestuderande enligt definitionerna ovan uppgår till 1171 individer i 1953 års material, vilket motsvarar drygt 12% av årskullen. Av de högskolestuderande har 909 eller ca 80% besvarat den enkät som sändes ut Genomförda granskningar tyder inte på att bortfallet är av sådan art att det allvarligt skulle kunna påverka stickprovets representativitet (Reuterberg & Svensson, 1983, s 11). I de fortsatta analyserna kommer materialet att indelas efter kön, social bakgrund och studieframgång. Då antalet individer är relativt litet finns det emellertid ingen möjlighet att göra någon mer fingraderad indelning av de båda sistnämnda variablerna. Social bakgrund har indelats i två skikt. Grupp I består av sådana studerande som kommer från hem där fadern har någon form av teoretisk utbildning utöver folkskola, t ex realexamen, studentexamen eller akademisk utbildning. Denna grupp har bildats genom en sammanslagning av socialgrupperna A och och B i Individualstatistiken. I detta skikt återfinns en femtedel av dem som är födda 1953, men härifrån kommer drygt hälften av de högskolestuderande. Grupp II består av övriga studerande, dvs de vars fäder enbart har folkskola (grupp C, D och E i Individualstatistiken). Detta skikt omfattar 80% av samtliga födda, men knappt 50% av dem som påbörjat högskolestudier. Graden av studieframgång har också dikotomiserats såtillvida att de studerande har indelats i två kategorier - de som avlagt respektive inte avlagt någon examen före 27 års ålder. Som tidigare påpekats är detta ingalunda något perfekt mått på studieframgång (Reuterberg & Svensson, 1981, s 42-43), men det är det enda tillgängliga kriteriet som ger en sammanfattande bedömning av hur ungdomarnas högskolestudier utfallit.

16 11 Av tabell 2:1 framgår hur undersökningsgruppen fördelar sig på kön, social bakgrund och studieframgång. 60% utgörs av män och drygt 50% kommer från det övre sociala skiktet (Grupp I). Ungefär varannan har nått fram till en.akademisk examen och i detta avseende finns det inga större skillnader mellan olika undergrupper. Tabell 2:1 Undersökningsmaterialet indelat efter kön, social bakgrund och studieframgång. Män Kvinnor Samtliga Gr.I Gr.II Gr.I Gr.II Gr.I Gr.II Examinerade Icke examinerade Summa För att det skall vara meningsfullt att ta reda på vad de studerande tycker om det statliga studiemedelssystemet, måste de känna till hur detta fungerar. Det kan därför vara av intresse att redovisa hur många som använt sig av studiemedel, ty man torde kunna förutsätta, att de som själva utnyttjat systemet också är väl förtrogna med dess förtjänster och brister. I tabell 2:2 anges hur stor andel inom olika undergrupper som under sin studietid erhållit fullständiga studiemedel, dvs både låneoch bidragsdelen. Av tabell 2:3 framgår på motsvarande sätt hur många som endast tagit ut bidragsdelen. Tabell 2:2 Andelen inom olika undergrupper som använt sig av fullständiga studiemedel (lån och bidrag). Procent. Män Gr.I Gr.II Kvinnor Gr.I Gr.II Examinerade Icke examinerade

17 12 Tabell 2:3 Andelen inom olika undergrupper som endast utnyttjat det återbetalnings fria studiebidraget. Procent. Män Gr.I Gr.II Kvinnor Gr.I Gr.II Examinerade Icke examinerade Cirka 90% av de högskolestuderande har utnyttjat möjligheterna till både lån och bidrag. Härtill kommer att drygt 5% enbart mottagit bidragsdelen, vilket gör att sammanlagt mer än 95% av de studerande haft studiemedel i någon form. Vad gäller fullständiga studiemedel, så har dessa anlitats i något högre utsträckning av dem som avlagt en examen än av dem som inte har gjort detta. Däremot finns det i detta avseende inga systematiska skillnader mellan män och kvinnor, ej heller mellan studerande med olika social bakgrund. Vad gäller dem som endast anlitat bidragsdelen, kan man här finna en viss överrepresentation bland kvinnor, speciellt kvinnor som ej avlagt någon examen. Eftersom de hittills presenterade tabellerna inte säger något om hur omfattande studiemedelsutnyttjandet varit, skall dessa kompletteras med uppgifter rörande antalet terminer som studiemedel utbetalats (tabell 2:4) respektive hur stora lån som de studerande tagit (tabell 2:5). Tabell 2:4 Antal terminer som studiemedel utbetalats till olika undergrupper. Män Kvinnor Gr.I Gr.II Gr.I Gr.II M s d M s d M s d M s d Examinerade Icke examinerade

18 13 Tabell 2:5 Utbetalade återbetalningspliktiga studiemedel till olika undergrupper. (Beloppen är uttryckta i tusentals kronor). Män Kvinnor Gr.I Gr.II Gr.I Gr.II M s d M s d M s d M s d Examinerade Icke examinerade I genomsnitt har de examinerade uppburit studiemedel i 8 till 9 terminer, medan de icke examinerade haft dem mellan 5 och 6 terminer. De genomsnittliga lånebeloppen ligger för den förstnämnda kategorin omkring kronor, för den sistnämnda omkring Av uppgifterna framgår att det genomgående är relativt små skillnader mellan män och kvinnor liksom mellan studerande från olika socialgrupper. Däremot antyder spridningskoefficienterna (sd) att det finns en betydande variation kring medelvärden inom undergrupperna, vilket bl a innebär att det finns vissa som inte nått fram till en examen, men som ändå ådragit sig stora studieskulder. Utifrån de data som redovisats i tabell 2:2 till 2:5 kan man konstatera, att strängt taget samtliga som ingår i undersökningsgruppen använt sig av studiemedel, att den överväldigande majoriteten utnyttjat både låne- och bidragsdelen samt att merparten uppburit studiemedel under relativt lång tid. Detta tyder på att de personer som ingår i undersökningen är väl förtrogna med det svenska studiemedelssystemet och kan yttra sig över detta med en viss sakkunskap. Deras synpunkter bör därför noga beaktas, när ändringar skall vidtagas i systemet.

19

20 15 3. Resultatredovisning En av de frågor som ingick i den enkät som ställdes 53-orna hade följande lydelse: till Vilka anser du vara de största för- respektive nackdelarna med det statliga studiemedelssystemets utformning? (Frågan återfinns på sidan 7 i bilaga II). Drygt 60% av de något över 900 som besvarat enkäten har gett synpunkter på studiemedlens fördelar. Andelen är något lägre vad gäller nackdelarna. De flesta har endast avgett ett svar, men det finns även de som gett två och i fråga om NACKDELARNA upp till tre svar (tabell 3:1). Tabell 3:1 Svarsfrekvenser på frågan: "Vilka anser du vara de största för- respektive nackdelarna med det statliga studiemedelssystemets utformning?" I procent av samtliga som besvarat enkäten (N=909). Andelen som angett: Ett svar Två svar Tre svar Totala andelen svarande Fördelar Nackdelar Anm. De som uppgett fler än två fördelar respektive fler än tre nackdelar är så få att detta ej beaktats vid kodningen.

21 16 I tabell 3:2 och 3:3 redovisas hur många procent det är inom olika undergrupper som kommenterat frågan. Några större skillnader existerar inte, men man kan notera att: - männen i större utsträckning än kvinnorna ger synpunkter både på studiemedlens för- och nackdelar, - socialgruppsskillnaderna är obetydliga vad gäller fördelarna, men att de från högre socialgrupper oftare kommenterar nackdelarna, - de som nått fram till en examen har lättare för att ange studiemedlens fördelar än de icke examinerade, medan motsatsen gäller beträffande nackdelarna, - examinerade kvinnor från lägre socialgrupp framstår som de, vilka synes mest tillfreds med studiestödssystemet, ty bland dessa är det förhållandevis få som påpekat nackdelarna, men relativt många som uttalat sig om fördelarna. Tabell 3:2 Andelen inom olika undergrupper som kommenterat studiemedlens fördelar. Procent. Män Gr.I Gr.II Samtl. Kvinnor Gr.I Gr.II Samtl. Avlagt examen Ej avlagt examen Totalt Tabell 3:3 Andelen inom olika undergrupper som kommenterat studiemedlens nackdelar. Procent. Män Gr.I Gr.II Samtl. Kvinnor Gr.I Gr.II Samtl. Avlagt examen Ej avlagt examen Totalt

22 17 För att man skall kunna ge en överskådlig redogörelse för de framförda synpunkterna, måste de avgivna svaren kategoriseras på något sätt. Denna procedur genomfördes på följande vis: Samtliga svar kopierades och försågs med det kodnummer som varje deltagare tilldelats. Härefter sorterades kommentarerna till FÖRDELARNA respektive NACKDELARNA i separata högar. Från varje hög valdes slumpmässigt ut 200 kommentarer, vilka gavs till två bedömare som fick i uppdrag att var för sig göra en kategoriindelning. Villkoren var att kategorierna skulle vara klart avgränsade från varandra, inbördes homogena samt till sin frekvens ej alltför begränsade. I de fall där det visade sig att bedömarna hade skilda åsikter, diskuterades en kompromisslösning fram. Sedan utarbetades en detaljerad kategoribeskrivning, varpå hela materialet överlämnades till kodning. Innan denna blev klar fick dock bedömarna vid flera tillfällen ta ställning till svårkategoriserade svar - ty att indela nyanserat utformade synpunkter i ett begränsat antal kategorier är förvisso ingen lätt uppgift. Som tidigare nämnts har vissa individer givit flera svar på samma fråga, eller rättare sagt, gett så utförliga svar att dessa kunnat spjälkas upp och delarna föras till skilda kategorier. Detta innebär att synpunkter från samma person kan återfinnas under skilda kategorier (jfr tabell 3:1). Synpunkter på studiemedlens fördelar Först skall vi granska de synpunkter som framförts angående studiemedelssystemets fördelar. Kommentarerna är sammanförda till de fyra huvudkategorier som redovisas nedan. I. UTBILDNINGSMÖJLIGHETER FÖR ALLA I de uttalanden som förts till denna kategori påpekas studiemedlens betydelse för att åstadkomma en större jämlikhet i rekryteringen till universitet och högskolor. Som exempel på sådana uttalanden kan nämnas: - Ger i princip alla möjlighet att studera oavsett ekonomisk bakgrund. - En garanti för att man oberoende av privata lånemöjligheter ekonomiskt sett klarar studietiden.

23 18 - Ett mycket jämlikt system. Varje medborgare kan ha en möjlighet att studera utan att i större utsträckning vara en belastning för föräldrar eller ev. sammanboende/fru-man. - Ger möjlighet till studerande från kulturellt-socialt understimulerade grupper (gäller i hög grad mig själv) att ta igen något av det förlorade på egen hand, har därför en avgörande effekt för utjämnande av privilegier rotade i samhällets struktur. II BRA UTFORMAT SYSTEM I kommentarerna här är man allmänt positiv till systemets utformning. Många betonar det enkla ansökningsförfarandet och att det ej krävs någon säkerhet (borgen) för den sökande. Vidare påpekas relativt ofta att beloppet är tillräckligt stort för att täcka de nödvändigaste utgifterna. Likaså är man gynnsamt inställd till de krav på studieresultat som ställs. Exempel: - Fördelar är naturligtvis att man kan ägna sin energi åt studierna, eftersom man kan leva på studiemedlen under terminen (förutsättningen är att man har ett visst sinne för ekonomi!) - Att man får dem för studier och p g a uppvisade resultat och ej något annat. Enkelt ansöknings för farande. Räcker att leva på. - Stimulerar till studieresultat, eftersom detta är förutsättningen för fortsatta studiemedel under den tid utbildningen fortgår. - Lätt att få utan krångel med någon bank. III LAGT INDEXTAL Den förhållandevis låga årliga uppräkningen av skuldbeloppet framhålls på ett eller annat sätt i samtliga påpekanden. Exempel: - Låg "ränta". Mycket bättre än banklån. - Ett relativt billigt sätt att låna pengar. - Att beloppet skrivs upp såpass lite varje år, jämfört med inflationen.

24 19 - Den låga indexuppräkningen gör att inflationen efterhand äter upp mycket av lånet, vilket är en fördel för mig som ska betala av - för statskassan är det ju däremot en nackdel. IV GODA ÄTERBETALNINGSVILLKOR I de svar som samlats i den fjärde kategorin framhålls att återbetalningsvillkoren är gynnsamma beroende på bl a den långa amorteringstiden och de garantier som finns inbyggda i återbetalningsreglerna. Exempel; - Den långa återbetalningstiden. - Att man ej är återbetalningsskyldig under de första åren man arbetar. - Att man ej betalar under den tid man har för låg inkomst (studier, arbetslös). - Att lånet är personligt. Det drabbar ingen annan i fall att jag inte kan amortera igen lånet. De båda första kategorierna är på något sätt relaterade till utbetalningen av studiemedlen, medan de övriga två har att göra med återbetalningen. Som framgår av tabell 3:4 har närmare en fjärdedel av de som besvarat enkäten gjort något uttalande som hänförts till kategori I och nästan lika många har skrivit något som förts till kategori II. Kategori III och IV är något mindre frekventa - var sjätte har uttalat sig positivt om indextalets storlek och ungefär lika stor andel nämner den långa återbetalningstiden, möjligheterna till uppskov, den sociala tryggheten som systemet garanterar eller något annat i återbetalningsvillkoren som upplevs positivt.

25 20 Tabell 3:4 Studiemedlens fördelar. Fördelningen av kommentarer på de fyra kategorierna. Svarskategori Andel i % åv gjorda uttalanden totala antalet: Antal uttalanden enkätdeltagare I II III IV Utbildningsmöjligheter för alla Bra utformat system Lågt indextal Goda återbetalningsvillkor Summa *) Procentsumman överskrider andelen enkätbesvarare som kommenterat fördelarna (62%) p.g.a. att det i vissa svar angetts flera fördelar. För att klarlägga om kön, social bakgrund eller studieframgång har någon betydelse för vilken typ av fördelar som nämns, har vi undersökt om procentsatserna i de fyra kategorierna skiljer sig åt mellan män och kvinnor, mellan grupp I och II, respektive mellan examinerade och icke examinerade (tabell 3:5). Den som önskar en mer detaljerad redovisning, dvs en redovisning där materialet samtidigt är uppspjälkat på kön, socialgrupp och studieframgång, hänvisas till bilaga III. Tabell 3:5 Andelen bland olika studerandekategorier som uttalat sig om studiemedlens fördelar. Procent. Svarskategori Kön Män Kvinnor Soc.gr. I II Avlagt ex. Ja Nej I II III IV Utbildningsmöjligheter för alla Bra utformat system Lågt indextal Goda återbetalningsvillkor

26 21 Beträffande sådana kommentarer som rör systemets betydelse för demokratiseringen av den högre utbildningen eller villkoren för att erhålla studiemedel (kategori I och II) finns det inga egentliga skillnader mellan olika studerandegrupper. I samtliga fall är det mellan 20 och 25% som påpekat förtjänsterna i dessa avseenden. När det däremot gäller sådana faktorer som har med återbetalningen att göra, kan man spåra vissa samband både med kön och studieframgång. Särskilt märks detta i frågan om de positiva kommentarerna angående den låga årliga uppräkningen av skuldbeloppet, vilka är betydligt oftare förekommande bland män än bland kvinnor och något mer frekventa bland de studerande som nått fram till en akademisk examen. Orsakerna härtill kommer att tas upp till diskussion efter det att även studiemedlens nackdelar behandlats. Innan vi lämnar "fördelarna" bör det påpekas att den uppdelning i undergrupper som gjorts i bilaga III inte ger någon väsentligare information utöver den som finns i tabell 3:5, utom i ett avseende. Inte mindre än 38% av samtliga examinerade kvinnor från lägre socialgrupp påpekar att studiemedlen skapat förutsättningar för alla att erhålla högre utbildning. Inte i någon annan undergrupp, ej heller i någon annan svarskategori, finns det en procentandel som är tillnärmelsevis så hög. Förklaringen till att framgångsrika kvinnor från ekonomiskt svagare grupper så starkt betonar studiemedlens rekryteringsfunktion, torde vara att denna varit av så stor betydelse för dem själva. Hälften av dessa kvinnor hade nämligen aldrig kunnat påbörja högskolestudier, om inte statliga studiestöd funnits att tillgå (Reuterberg & Svensson, 1983, s 20-22).

27 22 Synpunkter på studiemedlens nackdelar Som tidigare redovisats är det något färre som kommenterat studiemedlens nackdelar (tabell 3:1), men å andra sidan är kommentarerna utförligare och mer varierande, vilket tvingat oss till att här arbeta med fler svarskategorier. Trots att det gjorts en uppdelning på inte mindre än tio kategorier, kan emellertid flera av dem kritiseras för bristande homogenitet. En ytterligare uppdelning är dock inte möjlig, eftersom kategorierna då skulle bli alltför små för statistiska bearbetningar. De tio kategorierna beskrivs och exemplifieras nedan: I TOTALBELOPPET FÖR LÄGT Det genomgående temat är att studiemedlen är otillräckliga. De måste kompletteras med inkomster från förvärvsarbete, något som ofta är svårt att få och/eller att kombinera med studier. I några fall påpekas att barntilläggen borde höjas. Exempel: - Studiemedlen är för låga. Har ej följt den allmänna prisnivån. De studerande måste arbeta parallellt. Detta inverkar givetvis på studieresultatet. - På tok för lite. Man kan ej klara sig på studiemedlena och bor man i en studentstad som Lund kan det dessutom vara svårt att få deltidsarbete. - Beloppet är litet. Linjebundna studier vid tekniska högskolor är mycket svåra att kombinera med arbete. Kurserna bygger hela tiden vidare på varandra. Nästan alla dagar är fullt sohemalagda med ett stort inslag av obligatoriska laborationer. - Att det är ganska lågt t det räcker inte till några oförutsedda utgifter. Att det inte följer inflationen. I början när jag fick studielån (1973) klarade jag mig bra och fick även lite över. Sen blev exempelvis maten dyrare och dyrare och det blev svårare och svårare att klara sig på det. - Storleken på "lånet" gör det svårt att klara av ekonomin om man har familj. Skulle det vara större skulle det å andra sidan bli svårt att kunna betala tillbaka det och samtidigt ha en hyfsad ekonomi.