Vad skall vi göra åt 0001 studiemedlen?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vad skall vi göra åt 0001 studiemedlen?"

Transkript

1 Vad skall vi göra åt 0001 studiemedlen? ALLAN SVENSSON ILLHÖR REFERENSBIBLIOTEKE' UTLÅNAS EJ UNIVERSITETS- OCH HÖGSKOLEÄMBETET FORSKNING OCH UTVECKLING FÖR HÖGSKOLAN [HE

2 Vad skall vi göra åt studiemedlen? NÅGRA REFLEKTIONER UTIFRÅN HÖGSKOLESTUDERANDES BEDÖMNINGAR ALLAN SVENSSON jg PROJEKTRAPPORT 1984:3

3 ISSN Liber Tryck Stockholm 1984

4 Innehåll 1. BAKGRUND OCH SYFTE Det svenska studiemedelssystemets uppbyggnad Projektet "Studiestöd och postgymnasial utbildn Undersökningens syfte 2. UNDERSÖKNINGSGRUPPEN 3. RESULTATREDOVISNING Synpunkter på studiemedlens fördelar Synpunkter på studiemedlens nackdelar Uttalanden om återbetalningsreglerna övriga synpunkter 4. SAMMANFATTANDE DISKUSSION Undersökningsresultatens validitet Generella kontra differentierade studiemedel Återbetalningsproblematiken Avslutande kommentarer BILAGOR REFERENSER

5

6 1 1. Bakgrund och syfte Det svenska studiemedelssystemets uppbyggnad Vårterminen 1965 infördes det nuvarande statliga studiemedelssystemet i Sverige. Ett av huvudmotiven härtill var att öka möjligheterna för ungdomar från ekonomiskt svagare grupper att erhålla högre utbildning och härigenom motverka den sociala snedrekryteringen till universitet- och högskolor. I sina huvuddrag består systemet fortfarande, även om vissa justeringar genomförts under den 20-årsperiod som förflutit. Bland de viktigaste bestämmelserna som fastslogs när studiemedelssystemet introducerades kan nämnas: - Studiemedlen skulle till 75% bestå av lån och till 25% av återbetalningsfria bidrag. - Studiemedlen gjordes värdebeständiga genom att de anknöts till det basbelopp, som fastställts i lagen om allmän försäkring. Maximibeloppet per läsår skulle utgöra 140% av basbeloppet. - De studerande som hade vården av barn under 16 år kunde därutöver få ett återbetalningspliktigt barntillägg uppgående till 25% av basbeloppet. - Alla studerande skulle ha lika rätt till studiemedel oavsett föräldrabakgrund, dvs någon prövning mot föräldrarnas ekonomi skulle inte ske. Däremot fick inte den studerande själv eller make/maka ha en inkomst eller förmögenhet som översteg en viss nivå. - Alla som påbörjade högre studier skulle också få rätt till studiemedel utan någon prövning av studielämpligheten. Efter det första året måste dock vissa resultat ha uppnåtts, för att fortsatta medel skulle beviljas.

7 2 - Äterbetalningstiden gjordes lång och lånet skulle vara betalt först vid 50 års ålder, i vissa fall först vid 65 år. - Lånen gjordes räntefria men indexreglerades. - Vid svag betalningsförmåga kunde man få uppskov med återbetalningarna. Kvarstående skuld avskrevs när den återbetalningsskyldige fyllt 65 år eller om vederbörande avled dessförinnan. Sedan 1965 har studiemedlen ökat kraftigt i nominellt penningvärde. Den främsta orsaken härtill är den starka inflationen. Till detta kommer en mindre reell höjning såtillvida att studiemedlens maximibelopp under 80-talet successivt höjts från 140 till 145% av basbeloppet. Som framgår av tabell 1:1 har ökningen nästan uteslutande berört lånedelen, varför bidragsdelen sjunkit från de ursprungliga 25 till endast 7.4 procentenheter år Tabell 1 :1 Studiemedlens maximibelopp för ensamstående studerande utan barn Termin Belopp per termin (4.5 månader) Studiebidrag Återbetalningspliktiga studiemedel Totalt kr kr lar Bidragets andel av totalbeloppet % Vt Vt Vt Vt Vt (Källa CSN, 1979; 1983; 1984a) Bland övriga förändringar som skett kan nämnas: - I mitten av 70-talet ändrades återbetalningsreglerna, så att den årliga skulduppräkningen inte kunde öka med mer än 3.2% ändrades reglerna ånyo och indextalet fastställdes till 4.2%.

8 avskaffades den s k äktamakeprövningen vid tilldelningen av studiemedel. Däremot kvarstår denna prövning vid återbetalningen. Redovisningen av studiemedelssystemets uppbyggnad har här gjorts mycket kortfattad. Kompletterande upplysningar om återbetalningsreglernas utformning finns i bilaga I, medan den som önskar ytterligare information om systemets tillkomst och utveckling hänvisas till SOU 1963; Reuterberg & Svensson, 1981 samt CSN, Projektet "Studiestöd och postgymnasial utbildning" Fram till 1980 var den studiesociala forskningen och speciellt sådan forskning som sysslar med effekterna av studieekonomiska insatser mycket sparsamt företrädd i Sverige, vilket påtalades både av forskare och utbildningsplanerare (se t ex Härnqvist, 1980, s 7 och Murray, 1980, s 47). Detta var en av anledningarna till att forskningsprojektet "Studiestöd och postgymnasial utbildning" startades - det projekt inom vilket föreliggande undersökning ingår. Projektets syfte är att ge en fördjupad kunskap, om hur det nuvarande studiemedelssystemet utnyttjas samt om dess betydelse för rekrytering och studieframgång. Forskningsarbetet kan genomföras tack vare tillgång till INDIVIDUALSTATISTIKENS databank. Denna startades med en insamling av uppgifter 1961 och gällde då samtliga svenskar födda den 5, 15 och 25 i någon månad Dessa data för cirka en tiondel av årskullen har sedan kontinuerligt kompletterats med data. Våren 1966 påbörjades på samma sätt en insamling av uppgifter för individer födda den 5, 15 och 25 i någon månad 1953, och även för dessa har uppgifter regelbundet registrerats. En utförlig redogörelse för individualstatistikens syfte och uppläggning ges av Härnqvist & Svensson (1973) och Statistiska centralbyrån (1976).

9 4 De uppgifter från INDIVIDUALSTATISTIKEN som utnyttjas i detta forskningsprojekt är följande. BASUPPGIFTER:föräldrarnasyrke och utbildning, resultat från begåvningstest och kunskapsprov samt svar på frågor som bl a belyser studie- och yrkesplanerna. ÄRLIGA UPPGIFTER: skoltillhörighet, årskurs, betyg, m m. UPPGIFTER FRÄN HÖGSKOLEREGISTRET: inskrivningsår, studieinriktning, eventuellt avlagd examen m m för samtliga som påbörjat eftergymnasial utbildning. UPPGIFTER FRÄN CENTRALA STUDIESTÖDSNÄMNDEN: omfattningen av eventuella studielån och studiebidrag. ENKÄTUPPGIFTER FRÄN DE STUDERANDE: information om den ekonomiska situationen under studietiden, attityderna till det statliga studiemedelssystemet m m. Av figur 1:1 framgår när de olika typerna av uppgifter insamlats INDIVIDER FÖDDA 1948 I Ärlig«uppgifter Uppgifter från högskoleregistret Uppgifter från CSN < Bnkatuppglfter INDIVIDER FÖDDA 1953 I Basuppgifter Basuppgifter Ärlig«uppgifter ter frin högskolereg ipglfter frin CSN 3 si Enkatuppglfter Figur 1:1 Uppgifter som utnyttjas av projektet STUDIESTÖD OCH PCSTGYMNÄS1AL UTBILDNING

10 5 I några tidigare undersökningar inom projektet har man belyst studiemedlens betydelse för rekryteringen till och framgången i högre studier, samt i vilken utsträckning som olika studerandekategorier kunnat finansiera sin utbildning med hjälp av studiemedel (Reuterberg & Svensson, 1981, 1982, 1983 samt Reuterberg 1983). Av undersökningarna framgår bl a att: - de statliga studiemedlen varit den viktigaste finansieringskällan under högskoletiden, - majoriteten av de studerande i full eller stor utsträckning kunnat finansiera sina studier med dessa medel, - studiemedlen haft en påtaglig rekryteringseffekt främst vad gäller studerande från lägre socialgrupper, - det finns ett klart samband mellan studiemedelsanvändning och studieframgång och detta samband tenderar att vara starkare i lägre än i högre socialgrupp. Denna positiva bild gäller i första hand för dem som är födda 1948 och som studerat i slutet av 60-talet och i början av 70- talet, då studiemedelssystemet var relativt nytt. Under senare år har studiemedlen fått en mindre avgörande roll för att utjämna skillnader i högskolans sociala rekrytering, samtidigt som en växande andel av de studerande fått allt svårare att klara sig på enbart studiemedel. De faktorer som kan ha orsakat denna utveckling diskuteras ingående i Reuterberg & Svensson (1983, s 47 ff). Undersökningens syfte Som framgått av den kortfattade resumén över den tidigare verksamheten inom projektet, har man hittills ägnat sig åt att besvara följande frågor: - I vilken utsträckning utnyttjas studiemedel av olika studerandekategorier? - Till vilken grad kan man finansiera studierna med dessa me del?

11 6 - Vad har studiemedlen betytt för beslutet att påbörja högre studier och för möjligheterna att fullfölja dem på ett framgångsrikt sätt? - Vilka förändringar har skett i dessa avseenden under den tid som systemet existerat? Denna undersökning skall ägnas åt frågan: - Hur kan det nuvarande studiemedelssystemet förbättras? Jag är väl medveten om att denna enkelt formulerade fråga egentligen utgör en mycket komplicerad frågeställning och att det inom projektet återstår mycket arbete, innan vi kan ge något mer uttömmande svar. Genom att bearbeta en del av de enkätuppgifter som hittills insamlats borde man dock kunna få fram en del resultat, vilka kan ge vissa antydningar om i vilken riktning man bör söka sig, den dag då det blir frågan om att göra mera radikala förändringar av det svenska studiemedelssystemet. I de tidigare undersökningarna har uppgifterna från Individualstatistiken kompletterats med data från SCB:s högskoleregister och CSN:s register. Dessutom har vi i ett par fall använt oss av särskilt insamlade enkätuppgifter. Det har då rört sig om slutna frågor, dvs frågor med fasta svarsalternativ. Syftet med den undersökning som nu skall presenteras är att analysera svaren på ett antal öppna frågor - svar som studiemedelstagarna själva formulerat, och som bl a handlar om vad de tycker är bra respektive dåligt med det nuvarande systemet. Jag skall inte ge mig in på någon diskussion vad gäller för- och nackdelarna med öppna frågor, utan hänvisar i stället till de metodböcker som är skrivna av Galtung (1973), Eriksson (1978) och Langlet & Wärneryd (1980). Låt mig endast påpeka, att en förtjänst med denna frågetyp i detta sammanhang är, att undersökningsdeltagarna på intet sätt styrs i sina svar utan kan komma med synpunkter på studiemedlen,. som vi som frågekonstruk-

12 7 törer inte skulle kommit att tänka på, samt att de har möjlighet att utförligt motivera sina svar. Sammanfattningsvis vill jag uttrycka en förhoppning, att den information som nu erhålles med hjälp av öppna frågor skall komplettera den som tidigare fåtts genom slutna frågor, och att man härigenom får en ökad kunskap om hur studiemedelssystemet fungerar, vilka skillnader i uppfattning som existerar mellan olika studerandekategorier, vilka förändringar de studerande vill genomföra och vilka förändringar som upplevs som mest angelägna.

13

14 9 2. Undersökningsgruppen Den enkätundersökning som våren 1980 genomfördes bland 48-orna hade som främsta syfte att belysa långtidseffekter av utbildning. I undersökningen deltog både de som genomgått högre utbildning och de som inte gjort detta. Enkäten innehöll ett stort antal frågor rörande yrkeserfarenheter, fritidsintressen, inställning till olika samhällsfrågor, uppfattning om egen förmåga och kompetens m m. Däremot ingick det endast ett fåtal frågor av studiefinansiell art, samtliga med fasta svarsalternativ. För närmare information om denna undersökning hänvisas till Christianson & Härnqvist (1980). Enkätundersökningen bland 53-orna våren 1982 var snävare både beträffande målgrupp och innehåll. Den riktade sig enbart till dem som bedrivit högskolestudier och enkäten bestod huvudsakligen av frågor som rörde ekonomin under studietiden. I gengäld var dessa frågor relativt många och några var också av den typ, att deltagarna själva fick formulera sina svar. Syftet med den undersökning som skall presenteras i denna rapport, är att redovisa de studerandes synpunkter på studiemedelssystemet, synpunkter som studiemedelstagarna själva utformat. Detta innebär att undersökningen måste begränsas till att enbart gälla dem som är födda Vidare begränsas undersökningsgruppen till: 1. Ungdomsstuderande, dvs de som påbörjat sin utbildning före 24 års ålder. 2. Högskolestuderande vid sådana institutioner som räknades som högskoleutbildningar innan reformen 1977, dvs studerande vid universitet, tekniska högskolor, socialhögskolor etc.

15 10 Skalen till dessa avgränsningar är flera, bl a svårigheterna att få fram information av de s k nytillkomna utbildningarna (Reuterberg & Svensson, 1983, s. 2-7). Det totala antalet högskolestuderande enligt definitionerna ovan uppgår till 1171 individer i 1953 års material, vilket motsvarar drygt 12% av årskullen. Av de högskolestuderande har 909 eller ca 80% besvarat den enkät som sändes ut Genomförda granskningar tyder inte på att bortfallet är av sådan art att det allvarligt skulle kunna påverka stickprovets representativitet (Reuterberg & Svensson, 1983, s 11). I de fortsatta analyserna kommer materialet att indelas efter kön, social bakgrund och studieframgång. Då antalet individer är relativt litet finns det emellertid ingen möjlighet att göra någon mer fingraderad indelning av de båda sistnämnda variablerna. Social bakgrund har indelats i två skikt. Grupp I består av sådana studerande som kommer från hem där fadern har någon form av teoretisk utbildning utöver folkskola, t ex realexamen, studentexamen eller akademisk utbildning. Denna grupp har bildats genom en sammanslagning av socialgrupperna A och och B i Individualstatistiken. I detta skikt återfinns en femtedel av dem som är födda 1953, men härifrån kommer drygt hälften av de högskolestuderande. Grupp II består av övriga studerande, dvs de vars fäder enbart har folkskola (grupp C, D och E i Individualstatistiken). Detta skikt omfattar 80% av samtliga födda, men knappt 50% av dem som påbörjat högskolestudier. Graden av studieframgång har också dikotomiserats såtillvida att de studerande har indelats i två kategorier - de som avlagt respektive inte avlagt någon examen före 27 års ålder. Som tidigare påpekats är detta ingalunda något perfekt mått på studieframgång (Reuterberg & Svensson, 1981, s 42-43), men det är det enda tillgängliga kriteriet som ger en sammanfattande bedömning av hur ungdomarnas högskolestudier utfallit.

16 11 Av tabell 2:1 framgår hur undersökningsgruppen fördelar sig på kön, social bakgrund och studieframgång. 60% utgörs av män och drygt 50% kommer från det övre sociala skiktet (Grupp I). Ungefär varannan har nått fram till en.akademisk examen och i detta avseende finns det inga större skillnader mellan olika undergrupper. Tabell 2:1 Undersökningsmaterialet indelat efter kön, social bakgrund och studieframgång. Män Kvinnor Samtliga Gr.I Gr.II Gr.I Gr.II Gr.I Gr.II Examinerade Icke examinerade Summa För att det skall vara meningsfullt att ta reda på vad de studerande tycker om det statliga studiemedelssystemet, måste de känna till hur detta fungerar. Det kan därför vara av intresse att redovisa hur många som använt sig av studiemedel, ty man torde kunna förutsätta, att de som själva utnyttjat systemet också är väl förtrogna med dess förtjänster och brister. I tabell 2:2 anges hur stor andel inom olika undergrupper som under sin studietid erhållit fullständiga studiemedel, dvs både låneoch bidragsdelen. Av tabell 2:3 framgår på motsvarande sätt hur många som endast tagit ut bidragsdelen. Tabell 2:2 Andelen inom olika undergrupper som använt sig av fullständiga studiemedel (lån och bidrag). Procent. Män Gr.I Gr.II Kvinnor Gr.I Gr.II Examinerade Icke examinerade

17 12 Tabell 2:3 Andelen inom olika undergrupper som endast utnyttjat det återbetalnings fria studiebidraget. Procent. Män Gr.I Gr.II Kvinnor Gr.I Gr.II Examinerade Icke examinerade Cirka 90% av de högskolestuderande har utnyttjat möjligheterna till både lån och bidrag. Härtill kommer att drygt 5% enbart mottagit bidragsdelen, vilket gör att sammanlagt mer än 95% av de studerande haft studiemedel i någon form. Vad gäller fullständiga studiemedel, så har dessa anlitats i något högre utsträckning av dem som avlagt en examen än av dem som inte har gjort detta. Däremot finns det i detta avseende inga systematiska skillnader mellan män och kvinnor, ej heller mellan studerande med olika social bakgrund. Vad gäller dem som endast anlitat bidragsdelen, kan man här finna en viss överrepresentation bland kvinnor, speciellt kvinnor som ej avlagt någon examen. Eftersom de hittills presenterade tabellerna inte säger något om hur omfattande studiemedelsutnyttjandet varit, skall dessa kompletteras med uppgifter rörande antalet terminer som studiemedel utbetalats (tabell 2:4) respektive hur stora lån som de studerande tagit (tabell 2:5). Tabell 2:4 Antal terminer som studiemedel utbetalats till olika undergrupper. Män Kvinnor Gr.I Gr.II Gr.I Gr.II M s d M s d M s d M s d Examinerade Icke examinerade

18 13 Tabell 2:5 Utbetalade återbetalningspliktiga studiemedel till olika undergrupper. (Beloppen är uttryckta i tusentals kronor). Män Kvinnor Gr.I Gr.II Gr.I Gr.II M s d M s d M s d M s d Examinerade Icke examinerade I genomsnitt har de examinerade uppburit studiemedel i 8 till 9 terminer, medan de icke examinerade haft dem mellan 5 och 6 terminer. De genomsnittliga lånebeloppen ligger för den förstnämnda kategorin omkring kronor, för den sistnämnda omkring Av uppgifterna framgår att det genomgående är relativt små skillnader mellan män och kvinnor liksom mellan studerande från olika socialgrupper. Däremot antyder spridningskoefficienterna (sd) att det finns en betydande variation kring medelvärden inom undergrupperna, vilket bl a innebär att det finns vissa som inte nått fram till en examen, men som ändå ådragit sig stora studieskulder. Utifrån de data som redovisats i tabell 2:2 till 2:5 kan man konstatera, att strängt taget samtliga som ingår i undersökningsgruppen använt sig av studiemedel, att den överväldigande majoriteten utnyttjat både låne- och bidragsdelen samt att merparten uppburit studiemedel under relativt lång tid. Detta tyder på att de personer som ingår i undersökningen är väl förtrogna med det svenska studiemedelssystemet och kan yttra sig över detta med en viss sakkunskap. Deras synpunkter bör därför noga beaktas, när ändringar skall vidtagas i systemet.

19

20 15 3. Resultatredovisning En av de frågor som ingick i den enkät som ställdes 53-orna hade följande lydelse: till Vilka anser du vara de största för- respektive nackdelarna med det statliga studiemedelssystemets utformning? (Frågan återfinns på sidan 7 i bilaga II). Drygt 60% av de något över 900 som besvarat enkäten har gett synpunkter på studiemedlens fördelar. Andelen är något lägre vad gäller nackdelarna. De flesta har endast avgett ett svar, men det finns även de som gett två och i fråga om NACKDELARNA upp till tre svar (tabell 3:1). Tabell 3:1 Svarsfrekvenser på frågan: "Vilka anser du vara de största för- respektive nackdelarna med det statliga studiemedelssystemets utformning?" I procent av samtliga som besvarat enkäten (N=909). Andelen som angett: Ett svar Två svar Tre svar Totala andelen svarande Fördelar Nackdelar Anm. De som uppgett fler än två fördelar respektive fler än tre nackdelar är så få att detta ej beaktats vid kodningen.

21 16 I tabell 3:2 och 3:3 redovisas hur många procent det är inom olika undergrupper som kommenterat frågan. Några större skillnader existerar inte, men man kan notera att: - männen i större utsträckning än kvinnorna ger synpunkter både på studiemedlens för- och nackdelar, - socialgruppsskillnaderna är obetydliga vad gäller fördelarna, men att de från högre socialgrupper oftare kommenterar nackdelarna, - de som nått fram till en examen har lättare för att ange studiemedlens fördelar än de icke examinerade, medan motsatsen gäller beträffande nackdelarna, - examinerade kvinnor från lägre socialgrupp framstår som de, vilka synes mest tillfreds med studiestödssystemet, ty bland dessa är det förhållandevis få som påpekat nackdelarna, men relativt många som uttalat sig om fördelarna. Tabell 3:2 Andelen inom olika undergrupper som kommenterat studiemedlens fördelar. Procent. Män Gr.I Gr.II Samtl. Kvinnor Gr.I Gr.II Samtl. Avlagt examen Ej avlagt examen Totalt Tabell 3:3 Andelen inom olika undergrupper som kommenterat studiemedlens nackdelar. Procent. Män Gr.I Gr.II Samtl. Kvinnor Gr.I Gr.II Samtl. Avlagt examen Ej avlagt examen Totalt

22 17 För att man skall kunna ge en överskådlig redogörelse för de framförda synpunkterna, måste de avgivna svaren kategoriseras på något sätt. Denna procedur genomfördes på följande vis: Samtliga svar kopierades och försågs med det kodnummer som varje deltagare tilldelats. Härefter sorterades kommentarerna till FÖRDELARNA respektive NACKDELARNA i separata högar. Från varje hög valdes slumpmässigt ut 200 kommentarer, vilka gavs till två bedömare som fick i uppdrag att var för sig göra en kategoriindelning. Villkoren var att kategorierna skulle vara klart avgränsade från varandra, inbördes homogena samt till sin frekvens ej alltför begränsade. I de fall där det visade sig att bedömarna hade skilda åsikter, diskuterades en kompromisslösning fram. Sedan utarbetades en detaljerad kategoribeskrivning, varpå hela materialet överlämnades till kodning. Innan denna blev klar fick dock bedömarna vid flera tillfällen ta ställning till svårkategoriserade svar - ty att indela nyanserat utformade synpunkter i ett begränsat antal kategorier är förvisso ingen lätt uppgift. Som tidigare nämnts har vissa individer givit flera svar på samma fråga, eller rättare sagt, gett så utförliga svar att dessa kunnat spjälkas upp och delarna föras till skilda kategorier. Detta innebär att synpunkter från samma person kan återfinnas under skilda kategorier (jfr tabell 3:1). Synpunkter på studiemedlens fördelar Först skall vi granska de synpunkter som framförts angående studiemedelssystemets fördelar. Kommentarerna är sammanförda till de fyra huvudkategorier som redovisas nedan. I. UTBILDNINGSMÖJLIGHETER FÖR ALLA I de uttalanden som förts till denna kategori påpekas studiemedlens betydelse för att åstadkomma en större jämlikhet i rekryteringen till universitet och högskolor. Som exempel på sådana uttalanden kan nämnas: - Ger i princip alla möjlighet att studera oavsett ekonomisk bakgrund. - En garanti för att man oberoende av privata lånemöjligheter ekonomiskt sett klarar studietiden.

23 18 - Ett mycket jämlikt system. Varje medborgare kan ha en möjlighet att studera utan att i större utsträckning vara en belastning för föräldrar eller ev. sammanboende/fru-man. - Ger möjlighet till studerande från kulturellt-socialt understimulerade grupper (gäller i hög grad mig själv) att ta igen något av det förlorade på egen hand, har därför en avgörande effekt för utjämnande av privilegier rotade i samhällets struktur. II BRA UTFORMAT SYSTEM I kommentarerna här är man allmänt positiv till systemets utformning. Många betonar det enkla ansökningsförfarandet och att det ej krävs någon säkerhet (borgen) för den sökande. Vidare påpekas relativt ofta att beloppet är tillräckligt stort för att täcka de nödvändigaste utgifterna. Likaså är man gynnsamt inställd till de krav på studieresultat som ställs. Exempel: - Fördelar är naturligtvis att man kan ägna sin energi åt studierna, eftersom man kan leva på studiemedlen under terminen (förutsättningen är att man har ett visst sinne för ekonomi!) - Att man får dem för studier och p g a uppvisade resultat och ej något annat. Enkelt ansöknings för farande. Räcker att leva på. - Stimulerar till studieresultat, eftersom detta är förutsättningen för fortsatta studiemedel under den tid utbildningen fortgår. - Lätt att få utan krångel med någon bank. III LAGT INDEXTAL Den förhållandevis låga årliga uppräkningen av skuldbeloppet framhålls på ett eller annat sätt i samtliga påpekanden. Exempel: - Låg "ränta". Mycket bättre än banklån. - Ett relativt billigt sätt att låna pengar. - Att beloppet skrivs upp såpass lite varje år, jämfört med inflationen.

24 19 - Den låga indexuppräkningen gör att inflationen efterhand äter upp mycket av lånet, vilket är en fördel för mig som ska betala av - för statskassan är det ju däremot en nackdel. IV GODA ÄTERBETALNINGSVILLKOR I de svar som samlats i den fjärde kategorin framhålls att återbetalningsvillkoren är gynnsamma beroende på bl a den långa amorteringstiden och de garantier som finns inbyggda i återbetalningsreglerna. Exempel; - Den långa återbetalningstiden. - Att man ej är återbetalningsskyldig under de första åren man arbetar. - Att man ej betalar under den tid man har för låg inkomst (studier, arbetslös). - Att lånet är personligt. Det drabbar ingen annan i fall att jag inte kan amortera igen lånet. De båda första kategorierna är på något sätt relaterade till utbetalningen av studiemedlen, medan de övriga två har att göra med återbetalningen. Som framgår av tabell 3:4 har närmare en fjärdedel av de som besvarat enkäten gjort något uttalande som hänförts till kategori I och nästan lika många har skrivit något som förts till kategori II. Kategori III och IV är något mindre frekventa - var sjätte har uttalat sig positivt om indextalets storlek och ungefär lika stor andel nämner den långa återbetalningstiden, möjligheterna till uppskov, den sociala tryggheten som systemet garanterar eller något annat i återbetalningsvillkoren som upplevs positivt.

25 20 Tabell 3:4 Studiemedlens fördelar. Fördelningen av kommentarer på de fyra kategorierna. Svarskategori Andel i % åv gjorda uttalanden totala antalet: Antal uttalanden enkätdeltagare I II III IV Utbildningsmöjligheter för alla Bra utformat system Lågt indextal Goda återbetalningsvillkor Summa *) Procentsumman överskrider andelen enkätbesvarare som kommenterat fördelarna (62%) p.g.a. att det i vissa svar angetts flera fördelar. För att klarlägga om kön, social bakgrund eller studieframgång har någon betydelse för vilken typ av fördelar som nämns, har vi undersökt om procentsatserna i de fyra kategorierna skiljer sig åt mellan män och kvinnor, mellan grupp I och II, respektive mellan examinerade och icke examinerade (tabell 3:5). Den som önskar en mer detaljerad redovisning, dvs en redovisning där materialet samtidigt är uppspjälkat på kön, socialgrupp och studieframgång, hänvisas till bilaga III. Tabell 3:5 Andelen bland olika studerandekategorier som uttalat sig om studiemedlens fördelar. Procent. Svarskategori Kön Män Kvinnor Soc.gr. I II Avlagt ex. Ja Nej I II III IV Utbildningsmöjligheter för alla Bra utformat system Lågt indextal Goda återbetalningsvillkor

26 21 Beträffande sådana kommentarer som rör systemets betydelse för demokratiseringen av den högre utbildningen eller villkoren för att erhålla studiemedel (kategori I och II) finns det inga egentliga skillnader mellan olika studerandegrupper. I samtliga fall är det mellan 20 och 25% som påpekat förtjänsterna i dessa avseenden. När det däremot gäller sådana faktorer som har med återbetalningen att göra, kan man spåra vissa samband både med kön och studieframgång. Särskilt märks detta i frågan om de positiva kommentarerna angående den låga årliga uppräkningen av skuldbeloppet, vilka är betydligt oftare förekommande bland män än bland kvinnor och något mer frekventa bland de studerande som nått fram till en akademisk examen. Orsakerna härtill kommer att tas upp till diskussion efter det att även studiemedlens nackdelar behandlats. Innan vi lämnar "fördelarna" bör det påpekas att den uppdelning i undergrupper som gjorts i bilaga III inte ger någon väsentligare information utöver den som finns i tabell 3:5, utom i ett avseende. Inte mindre än 38% av samtliga examinerade kvinnor från lägre socialgrupp påpekar att studiemedlen skapat förutsättningar för alla att erhålla högre utbildning. Inte i någon annan undergrupp, ej heller i någon annan svarskategori, finns det en procentandel som är tillnärmelsevis så hög. Förklaringen till att framgångsrika kvinnor från ekonomiskt svagare grupper så starkt betonar studiemedlens rekryteringsfunktion, torde vara att denna varit av så stor betydelse för dem själva. Hälften av dessa kvinnor hade nämligen aldrig kunnat påbörja högskolestudier, om inte statliga studiestöd funnits att tillgå (Reuterberg & Svensson, 1983, s 20-22).

27 22 Synpunkter på studiemedlens nackdelar Som tidigare redovisats är det något färre som kommenterat studiemedlens nackdelar (tabell 3:1), men å andra sidan är kommentarerna utförligare och mer varierande, vilket tvingat oss till att här arbeta med fler svarskategorier. Trots att det gjorts en uppdelning på inte mindre än tio kategorier, kan emellertid flera av dem kritiseras för bristande homogenitet. En ytterligare uppdelning är dock inte möjlig, eftersom kategorierna då skulle bli alltför små för statistiska bearbetningar. De tio kategorierna beskrivs och exemplifieras nedan: I TOTALBELOPPET FÖR LÄGT Det genomgående temat är att studiemedlen är otillräckliga. De måste kompletteras med inkomster från förvärvsarbete, något som ofta är svårt att få och/eller att kombinera med studier. I några fall påpekas att barntilläggen borde höjas. Exempel: - Studiemedlen är för låga. Har ej följt den allmänna prisnivån. De studerande måste arbeta parallellt. Detta inverkar givetvis på studieresultatet. - På tok för lite. Man kan ej klara sig på studiemedlena och bor man i en studentstad som Lund kan det dessutom vara svårt att få deltidsarbete. - Beloppet är litet. Linjebundna studier vid tekniska högskolor är mycket svåra att kombinera med arbete. Kurserna bygger hela tiden vidare på varandra. Nästan alla dagar är fullt sohemalagda med ett stort inslag av obligatoriska laborationer. - Att det är ganska lågt t det räcker inte till några oförutsedda utgifter. Att det inte följer inflationen. I början när jag fick studielån (1973) klarade jag mig bra och fick även lite över. Sen blev exempelvis maten dyrare och dyrare och det blev svårare och svårare att klara sig på det. - Storleken på "lånet" gör det svårt att klara av ekonomin om man har familj. Skulle det vara större skulle det å andra sidan bli svårt att kunna betala tillbaka det och samtidigt ha en hyfsad ekonomi.

ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER

ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER FöreningsSparbanken och samverkande sparbanker Institutet för privatekonomi (1) Rapport ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER Institutet för Privatekonomi Ulla Samuel Januari

Läs mer

Studielån: Dags välja återbetalningsalternativ

Studielån: Dags välja återbetalningsalternativ November 2004 Studielån: Dags välja återbetalningsalternativ För dig som har studielån och avslutat studierna höstterminen 2003 eller vårterminen 2004 startar återbetalningen nästa år. Har du lån i både

Läs mer

8 Den sociala bakgrundens betydelse för prestationer på Högskoleprovet

8 Den sociala bakgrundens betydelse för prestationer på Högskoleprovet 8 Den sociala bakgrundens betydelse för prestationer på Högskoleprovet Sven-Eric Reuter berg När högskoleprovet infördes fanns förhoppningar om att provet skulle bidra till att minska den sociala snedrekryteringe

Läs mer

Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund

Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund Diarienummer 2014-000-000 Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund CSN, rapport 2014:8 2 Diarienummer 2014-219-6424 Diarienummer

Läs mer

UF 70 SM 0401. Studiestöd 2002. Återbetalning av studiestöd. Financial aid for students 2002 Repayment of student loans

UF 70 SM 0401. Studiestöd 2002. Återbetalning av studiestöd. Financial aid for students 2002 Repayment of student loans UF 70 SM 0401 Studiestöd 2002 Återbetalning av studiestöd Financial aid for students 2002 Repayment of student loans UF 70 SM 0401 Studiestöd 2002 Återbetalning av studiestöd Financial aid for students

Läs mer

Studiemedel medel för jämlikhet?

Studiemedel medel för jämlikhet? Studiemedel medel för jämlikhet? EN GRANSKNING AV STUDIEMEDELSSYSTEMET SVEN-ERIC REUTERBERG OCH ALLAN SVENSSON ILLHÖR REFERENSBIBLIOTEKET UTLÅNAS EJ UNIVERSITETS- OCH HÖGSKOLEÄMBETET FORSKNING OCH UTVECKLING

Läs mer

ViS 2012 19 mars. Högre bidraget Ansökan om studiemedel VUX 2012 Studiemedel för grundskolestuderande Samverkan

ViS 2012 19 mars. Högre bidraget Ansökan om studiemedel VUX 2012 Studiemedel för grundskolestuderande Samverkan ViS 2012 19 mars Högre bidraget Ansökan om studiemedel VUX 2012 Studiemedel för grundskolestuderande Samverkan 1 Högre bidraget för Yrkesvux CSN-rapport juli 2011 Registeruppgifter Enkäter till studerande

Läs mer

Lagrum: 4 kap. 13 1 studiestödslagen (1999:1395); artiklarna 18 och 21 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

Lagrum: 4 kap. 13 1 studiestödslagen (1999:1395); artiklarna 18 och 21 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt HFD 2014 ref 52 Fråga om nedsättning av årsbelopp enligt 4 kap. 13 1 studiestödslagen då låntagaren bedriver studier i ett annat EU-land och där uppbär stöd motsvarande svenskt studiestöd. Lagrum: 4 kap.

Läs mer

Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för studier tryggt, enkelt och flexibelt. (SOU 2009:28)

Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för studier tryggt, enkelt och flexibelt. (SOU 2009:28) Sundbyberg 2009-08-13 Vår referens: Annika Nyström Karlsson Diarienummer 09-023 Ange diarienummer vid all korrespondens Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för

Läs mer

studera i stockholm - en dyr affär

studera i stockholm - en dyr affär studera i stockholm - en dyr affär innehåll. 3. inledning. 13. budget. 4. Metod. den genomsnittliga studentten. arbete vid sidan av studier. 14. budget. studenten med barn. 5. diagram 6. 7. 8. 9. studiemedel

Läs mer

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter.

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. 1. Inledning Sveriges förenade studentkårer, SFS, har under lång tid arbetat för att de stora bristerna i sjukförsäkringssystemet

Läs mer

Studentekonomi på Högskolan Kristianstad

Studentekonomi på Högskolan Kristianstad Studentekonomi på Högskolan Kristianstad - En rapport från Kristianstad Studentkår Amanda Lindborg Sofie Forss 1 Innehållsförteckning Introduktion... 3 Underlag... 3 Resultat och Analys... 4 Huvudsaklig

Läs mer

Folke Bernadotteakademins allmänna villkor för stöd till verksamhet som främjar genomförandet av FN:s säkerhetsrådsresolution 1325

Folke Bernadotteakademins allmänna villkor för stöd till verksamhet som främjar genomförandet av FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 Folke Bernadotteakademins allmänna villkor för stöd till verksamhet som främjar genomförandet av FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 Tillämpning 1 Dessa villkor reglerar stöd till verksamhet som främjar

Läs mer

Återbetalning av studiestöd 2010

Återbetalning av studiestöd 2010 Återbetalning av studiestöd 2010 UF0402 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Utbildning och forskning A.2 Statistikområde Studiestöd A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Statistikprodukten

Läs mer

Studenternas ekonomiska situation

Studenternas ekonomiska situation Studenternas ekonomiska situation En undersökning av Stockholms universitets studenters ekonomiska situation, sammanställd av Stockholms universitets studentkår 19 mars 2010 2010 Stockholms universitets

Läs mer

STUDI ESTÖDET I DE NORDI SK A L ÄNDERNA

STUDI ESTÖDET I DE NORDI SK A L ÄNDERNA STUDI ESTÖDET I DE NORDI SK A L ÄNDERNA HÖGSKOLESTUDERANDE PÅ HÖSTEN 211 (euro) Ilpo Lahtinen FPA / ASIN ilpo.lahtinen@kela.fi 1. STUDI ESTÖDETS BEL OPP Hos föräldrarna Bor självständigt e/mån e/mån e/år

Läs mer

Ett modernt studiestöd

Ett modernt studiestöd Ett modernt studiestöd - Förslag till förändringar i studiestödssystemet oktober 2008 Centerpartiets framtidsdialog för frihet, medmänsklighet och framtidstro Förord Många människor har fått det bättre

Läs mer

Lättläst om studiemedel

Lättläst om studiemedel Lättläst om studiemedel 2015 1 2 Innehåll Vad är studiemedel?...6 Vem kan få studiemedel?... 7 Hur mycket pengar kan du få?... 9 Hur många poäng måste du läsa?...14 Hur länge kan du få studiemedel?...16

Läs mer

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten 2 (8) Förord Skolenkäten är en av de mest omfattande enkäter som görs i svensk skola. Utöver årsvisa sammanställningar och

Läs mer

Tonåringarna och deras pengar V

Tonåringarna och deras pengar V Tonåringarna och deras pengar V Maria Ahrengart Institutet för privatekonomi September 2008 Sammanfattning... 3 Månadspeng... 3 Köpkraftsförändring 1998-2008... 4 Sommarjobb... 4 Sammanlagda inkomster...

Läs mer

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 TCO GRANSKAR: vidareutbildning behövs i kristid #6/09 Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 Författare Jana Fromm Utredare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO

Läs mer

Tredje avstämningen av bostadsbidrag

Tredje avstämningen av bostadsbidrag REDOVISAR 21:6 Tredje avstämningen av bostadsbidrag Resultat av genomförda avstämningar av bostadsbidrag till barnfamiljer och ungdomar Enheten för statistisk analys 21-6-14 Upplysningar: Katriina Severin

Läs mer

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014 Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 14 Lina Collin All 15/236 Särskilt utbildningsstöd Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) fördelar särskilt utbildningsstöd till universitet

Läs mer

Fråga om avskrivning av studielån på grund av synnerliga skäl.

Fråga om avskrivning av studielån på grund av synnerliga skäl. HFD 2013 ref 62 Fråga om avskrivning av studielån på grund av synnerliga skäl. Lagrum: 8 kap. 12 studiestödslagen (1973:349) J.F. hade haft diabetes sedan tonåren. Under sjätte terminen på sjuksköterskeutbildningen

Läs mer

En fördjupad redovisning av studietider i sfi

En fördjupad redovisning av studietider i sfi PM 1 (15) En fördjupad redovisning av studietider i sfi Innehållsförteckning Sammanfattning 2 1 Inledning 4 2 Sfi-elevernas studietider 5 2.1 Deltagare 2003/04 5 2.2 Deltagare utan tillfälliga studieuppehåll

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

Regler för introduktionsersättning till flyktingar i Katrineholms kommun

Regler för introduktionsersättning till flyktingar i Katrineholms kommun Introduktionsenheten 1 Regler för introduktionsersättning till flyktingar i Katrineholms kommun Som försörjningsform för personer som tas emot inom ramen för den kommunala introduktionen kan en kommun

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

REMISSVAR (U2009/2195/SV)

REMISSVAR (U2009/2195/SV) 2009-08-14 Rnr 34.09 Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM REMISSVAR (U2009/2195/SV) Stärkt stöd för studier tryggt, enkelt och flexibelt Betänkande av studiesociala kommittén (SOU 2009:28) Sacos synpunkter

Läs mer

Studenternas bostadssituation och ekonomiska förhållanden våren 2002

Studenternas bostadssituation och ekonomiska förhållanden våren 2002 STATISTIK& ANALYS Lars Brandell och Per Gillström 2002-09-04 Studenternas bostadssituation och ekonomiska förhållanden våren 2002 Innehållsförteckning Studenternas bostadssituation och ekonomiska förhållanden

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 26.3.2010 KOM(2010)114 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET Bedömning av de italienska myndigheternas rapport om indrivningen av den tilläggsavgift som mjölkproducenterna

Läs mer

HFD 2015 ref 10. Lagrum: 16 a kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring

HFD 2015 ref 10. Lagrum: 16 a kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring HFD 2015 ref 10 Sjukersättning som betalats ut innan Försäkringskassan beslutat att de särskilda reglerna om steglös avräkning ska tillämpas ska inte behandlas som preliminär sjukersättning och kan därmed

Läs mer

Bidragsgivare är regeringen eller Regeringskansliet. Bidragsmottagare är den som söker eller får bidraget.

Bidragsgivare är regeringen eller Regeringskansliet. Bidragsmottagare är den som söker eller får bidraget. Bilaga till beslut om bidrag Version 2014:1 Villkor för bidrag 1. Tillämpning Dessa villkor gäller för bidrag enligt beslut av regeringen eller Regeringskansliet om bidrag till t.ex. föreningar, stiftelser,

Läs mer

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen Dnr 2015/287 2015-04-20 Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån (FI Dnr 14-16628) Sammanfattning Riksgäldskontoret

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

Högre bidrag för unga arbetslösa - 2015. Maria Grahn Sillén Joacim Strömblad

Högre bidrag för unga arbetslösa - 2015. Maria Grahn Sillén Joacim Strömblad Högre bidrag för unga arbetslösa - 2015 Maria Grahn Sillén Joacim Strömblad Utbildningskontrakt Får utfärdas för 20 24 år Saknar gymnasieexamen Inte rätt till etableringsplan Studier Vid KVX eller FHSK

Läs mer

SKOP Skandinavisk opinion ab

SKOP Skandinavisk opinion ab SKOP,, har på uppdrag av Post & Telestyrelsen intervjuat cirka 1.2 personer bosatta i hela landet i åldern 16 till 69 år. Intervjuerna gjordes mellan den 29 juni och 21 augusti 1999. Undersökningens resultat

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 28 januari 2010 KLAGANDE AA Ombud: BB MOTPART Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Stockholms dom den 6 oktober 2006

Läs mer

Studiemedel Linköpings universitet 23 april 2015. Anders Axelsson och Mattias Andersson

Studiemedel Linköpings universitet 23 april 2015. Anders Axelsson och Mattias Andersson Studiemedel Linköpings universitet 23 april 2015 Anders Axelsson och Mattias Andersson Registrering på kurser Beslut om studiemedel fattas utifrån uppgifterna i ansökan. 30 hp = 20 veckor med studiemedel

Läs mer

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska GRAFISK FORM ILLUSTRATION ÖVERSÄTTNING TRYCK TRYCKT PÅ MILJÖVÄNLIGT PAPPER Att studera

Läs mer

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden. Studie mars 2009

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden. Studie mars 2009 Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Studie mars 2009 Innehåll Introduktion 1 Sammanfattning av årets studie 1 Marknadsriskpremien på den svenska aktiemarknaden 3 Undersökningsmetodik 3 Marknadsriskpremien

Läs mer

SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD

SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2009:13 2008: Datum 2009-06-04 Dnr B 8/08 SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD MOTPART Bank2 Bankaktiebolag, Box 7824, 103 97 STOCKHOLM Ombud: advokaten P-E.

Läs mer

Kvalitetsbarometern 2011

Kvalitetsbarometern 2011 Kvalitetsbarometern 2011 Brukarnas upplevelser av kvalitet i vård och omsorg i Halmstad, Kristianstad, Växjö, Kalmar och Karlskrona kommun. Bo Engström Sammanfattning En konsultrapport från Utredningsspecialisten

Läs mer

Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund. och Sveriges Elevkårer

Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund. och Sveriges Elevkårer Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund och Sveriges Elevkårer Almedalen 2012 Sveriges Elevkårer 1 Förord Lärarnas Riksförbund och Sveriges Elevkårer arbetar för

Läs mer

Remiss från Utbildningsdepartementet avseende promemorian Avskaffad åldersavskrivning för studielån och återkrav av studiemedel (svarsdatum 1 okt)

Remiss från Utbildningsdepartementet avseende promemorian Avskaffad åldersavskrivning för studielån och återkrav av studiemedel (svarsdatum 1 okt) SIGNERAD 2014-08-31 Malmö stad Stadskontoret 1 (7) Datum 2014-08-29 Vår referens Kerstin Wramell Lundin Utredningssekreterare Tjänsteskrivelse kerstin.wramell.lundin@malmo.se Remiss från Utbildningsdepartementet

Läs mer

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi 2005-05-03 Räkna med amortering Svenska hushåll ökar sin skuldsättning, framförallt vad gäller lån på bostäder. När räntan är låg är

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall

Läs mer

Så många ingenjörer finns och behövs 2030 kanske

Så många ingenjörer finns och behövs 2030 kanske Så många ingenjörer finns och behövs 2030 kanske PM med kommentarer till SCB:s Trender och prognoser 2008. Olle Dahlberg, utredare Sveriges Ingenjörer, 2009-02-10 Så många ingenjörer finns och behövs 2030

Läs mer

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer

Dick Magnusson Linköpings Universitet Tema Teknik och social förändring

Dick Magnusson Linköpings Universitet Tema Teknik och social förändring Dick Magnusson Linköpings Universitet Enkät om Valdemarsviks kommun och saneringsprojektet Valdemarsviken Under våren 2013 genomfördes en enkätstudie kring medborgarnas uppfattning om saneringen av Valdemarsviken.

Läs mer

Valenkät 2014 fullständiga svar

Valenkät 2014 fullständiga svar Valenkät 2014 fullständiga svar Innehåll Moderaterna...1 Socialdemokraterna...4 Miljöpartiet...6 Folkpartiet...8 Vänsterpartiet...10 Centerpartiet...12 Kristdemokraterna...14 Moderaterna Sjukförsäkringssystemet

Läs mer

Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11

Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11 REMISSYTTRANDE 1(5) Datum Diarienummer 2011-06-01 2011-63 Finansdepartementet Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11 Sammanfattning Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) anser att det

Läs mer

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23) D nr YTTRANDE Stockholm 2013-07-10 Handläggare Anna Gabrielsson Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Läs mer

Den ekonomiska situationen för studiemedelstagare med barn

Den ekonomiska situationen för studiemedelstagare med barn Diarienummer 2014-219-3658 Den ekonomiska situationen för studiemedelstagare med barn CSN, rapport 2014:3 Diarienummer 2014-219-3658 Den ekonomiska situationen för studiemedelstagare med barn Sammanfattning...

Läs mer

Studie över investeringsstödets betydelse för jordbrukarnas beslutsfattande

Studie över investeringsstödets betydelse för jordbrukarnas beslutsfattande 1 Studie över investeringsstödets betydelse för jordbrukarnas beslutsfattande Jordbruksverket Landsbygdsanalysenheten December 2012 2 Jordbruksverket Landsbygdsanalysenheten 2012-11-21 Per Persson Studie

Läs mer

Du som vill få ordning på din ekonomi behöver troligen mer information. Om du vill läsa mer om skuldsanering hittar du information på

Du som vill få ordning på din ekonomi behöver troligen mer information. Om du vill läsa mer om skuldsanering hittar du information på Skuldsanering Du som vill få ordning på din ekonomi behöver troligen mer information. Om du vill läsa mer om skuldsanering hittar du information på www.kronofogden.se. Du kan också ringa Kronofogden på

Läs mer

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering ENKÄT 2011 Riksbankens kartläggning av företagens lånebaserade finansiering Flera journalister och finansanalytiker har på senare år hävdat

Läs mer

Uppföljning av en särskild utbildningssatsning på NT-utbildningar (NT-SVUX)

Uppföljning av en särskild utbildningssatsning på NT-utbildningar (NT-SVUX) Uppföljning av en särskild utbildningssatsning på NT-utbildningar (NT-SVUX) Högskoleverket Birger Jarlsgatan 43 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fax 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se

Läs mer

Statskontorets rapport Återkrav vid felaktiga utbetalningar Försäkringskassans och CSN:s hantering av återkravsfordringar (2008:12)

Statskontorets rapport Återkrav vid felaktiga utbetalningar Försäkringskassans och CSN:s hantering av återkravsfordringar (2008:12) 1 (5) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Statskontorets rapport Återkrav vid felaktiga utbetalningar Försäkringskassans och CSN:s hantering av återkravsfordringar (2008:12) Allmänt I rapporten behandlas

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Svenska studenter utomlands

Svenska studenter utomlands Svenska studenter utomlands Först 1989 tilläts svenska studenter ta med sig studiemedlen utomlands, något som gjorde att svenska studenter i utlandet blev allt fler. Under 2000-talet har antalet varit

Läs mer

ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN

ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN EN KVANTITATIV MÅLGRUPPSUDERSÖKNING DECEMBER 2007 Ullrica Belin Jonas Björngård Robert Andersson Scandinavian Research Attitydundersökning SAF LO-gruppen En kvantitativ

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

Sjuk Även sjukpenningen sänks med 2 kronor till följd av lägre prisbasbelopp. Högsta ersättning 2014 blir 708 kronor per kalenderdag.

Sjuk Även sjukpenningen sänks med 2 kronor till följd av lägre prisbasbelopp. Högsta ersättning 2014 blir 708 kronor per kalenderdag. Nyheter 2014 Löntagare Det femte jobbskatteavdraget ger några hundralappar (150-340 kronor, beroende på inkomst) mer i plånboken varje månad. Från årsskiftet höjs även brytpunkten för statlig inkomstskatt,

Läs mer

Är det lönsamt att satsa på kvalificerade insatser för invandrade akademiker?

Är det lönsamt att satsa på kvalificerade insatser för invandrade akademiker? Statistik Är det lönsamt att satsa på kvalificerade insatser för invandrade akademiker? Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare. Sammanfattning Det

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i studiestödsförordningen (2000:655); SFS 2010:442 Utkom från trycket den 4 juni 2010 utfärdad den 27 maj 2010. Regeringen föreskriver i fråga om studiestödsförordningen

Läs mer

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Rapport 2015 Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Stockholm 2015-04-30 Beställare: Järfälla kommun, Lidingö Stad,

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

Ett enpersonshushåll utan barn får drygt 500 kronor mer i disponibel inkomst till följd av högre löner och lägre skatt.

Ett enpersonshushåll utan barn får drygt 500 kronor mer i disponibel inkomst till följd av högre löner och lägre skatt. Pressmeddelande 20 november 2013 Så här blir din ekonomi 2014 Reallöneökningar, skattesänkningar, låg inflation och låga räntor. Det bäddar för att många svenskar kan se fram emot mer pengar nästa år och

Läs mer

Stockholm den 16 januari 2013

Stockholm den 16 januari 2013 R-2012/1860 Stockholm den 16 januari 2013 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2012/3134/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 oktober 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över Uppsägningstvistutredningens

Läs mer

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP)

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Särskild löneskatt slår hårt mot seniorer Vart femte företag i Sverige skulle minska antalet anställda över 65 år om

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015

Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015 Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015 Svenska hushåll har de starkaste finanserna i hela. De är också mer optimistiska om sin ekonomi än hushåll i andra länder och har den högsta sparbenägenheten.

Läs mer

Bolån 60+ Upptäck lånet som frigör ditt bundna kapital.

Bolån 60+ Upptäck lånet som frigör ditt bundna kapital. Bolån 60+ Upptäck lånet som frigör ditt bundna kapital. Min syster och hennes man tog ett lån före mig. Boel 67 år Frigör pengar som finns låsta i din bostad. Är du över 60 år och bor i en helt eller nära

Läs mer

Attityder till skattesystemet och skattemyndigheten

Attityder till skattesystemet och skattemyndigheten 207 11 Attityder till skattesystemet och skattemyndigheten 11.1 Inledning Riksskatteverket, RSV, har sedan mitten av 1980-talet genomfört stora enkätundersökningar riktade till allmänheten om deras inställning

Läs mer

Påverka Mariefreds framtid

Påverka Mariefreds framtid Rapport om 500 invånares syn på kommunens verksamhet och service 1 Inledning 2 Invånarnas syn på att påverka Mariefreds framtid I Strängnäs kommun, som har drygt 33 000 invånare, finns Mariefred, med drygt

Läs mer

Sammanhållen hantering. En ansökan och ett beslut

Sammanhållen hantering. En ansökan och ett beslut Sammanhållen hantering En ansökan och ett beslut Bakgrund och syfte När det nuvarande studiestödssystemet infördes år 2001, valde CSN att varje studiestödsform skulle hanteras som separata ärenden (ärendeklasser).

Läs mer

Arboga kommun Regler vid ersättning. Revisionsrapport nr 3, 2011 R Wallin

Arboga kommun Regler vid ersättning. Revisionsrapport nr 3, 2011 R Wallin Arboga kommun Regler vid ersättning Revisionsrapport nr 3, 2011 R Wallin Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Metod och avgränsning... 3 3. Ersättning för förlorad arbetsförtjänst...

Läs mer

EN RIKTIG FÖRÄNDRING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN

EN RIKTIG FÖRÄNDRING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN EN RIKTIG FÖRÄNDRING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN En riktig förändring av arbetslöshetsförsäkringen REFORMERING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN Inledning Sverigedemokraterna betraktar arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Kandipalaute - Kandidatrespons - Finnish Bachelor's Graduate Survey 2014. Suomi Svenska English

Kandipalaute - Kandidatrespons - Finnish Bachelor's Graduate Survey 2014. Suomi Svenska English Kandipalaute - Kandidatrespons - Finnish Bachelor's Graduate Survey 2014 Suomi Svenska English Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande

Läs mer

Riksförsäkringsverkets författningssamling

Riksförsäkringsverkets författningssamling RIKSFÖRSÄKRINGSVERKET FÖRESKRIVER Riksförsäkringsverkets författningssamling ISSN 0348-582X RFFS 1981:3 PENSIONERING P Utkom från trycket den 3 juni 1981 Kungörelse om ändring i kungörelsen (RFFS 1979:5)

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Inbjudan att svara på remiss: Förslag till ändring av föreskrifter om återbetalning

Inbjudan att svara på remiss: Förslag till ändring av föreskrifter om återbetalning Handläggare: Salli Fanaei Datum: 2008-10-02 Dnr: PT2-3/0809 Inbjudan att svara på remiss: Förslag till ändring av föreskrifter om återbetalning Med hänsyn till bl.a. ändrad praxis inom återbetalningsområdet

Läs mer

BYGGBRANSCHEN I SAMVERKAN UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDER MOT SVARTARBETE - KONSUMENTMARKNAD

BYGGBRANSCHEN I SAMVERKAN UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDER MOT SVARTARBETE - KONSUMENTMARKNAD BYGGBRANSCHEN I SAMVERKAN UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDER MOT SVARTARBETE - KONSUMENTMARKNAD MAJ 2006 2 INNEHÅLL Sammanfattande slutsatser...3 1. Effekter hos villaägare av utökat ROT-avdrag...5 2. Hushållens

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om statsbidrag för kvinnors organisering; SFS 2005:1089 Utkom från trycket den 16 december 2005 utfärdad den 8 december 2005. Regeringen föreskriver 1 följande. Statsbidragets

Läs mer

ROT och RUT ger jobb

ROT och RUT ger jobb Januari 2010 ROT och RUT ger jobb Innehåll Bakgrund... 3 Vart fjärde byggföretag tackar ROT för jobben... 3 7 300 nya RUT-jobb... 5 Skatteverkets utbetalningar minst 12 000 nya jobb... 5 Plus för statsbudgeten...

Läs mer

REKRYTERING TILL GYMNASIAL UTBILDNING Utvecklingen under det statliga studiestödets 15 första år.

REKRYTERING TILL GYMNASIAL UTBILDNING Utvecklingen under det statliga studiestödets 15 första år. REKRYTERING TILL GYMNASIAL UTBILDNING Utvecklingen under det statliga studiestödets 15 första år. En rapport från forskningsprojektet STUDIEHJÄLP OCH VUXENSTUDIESTÖD UTNYTTJANDE OCH EFFEKTER Allan Svensson

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

REMISSVAR Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)

REMISSVAR Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) 2015-08-17 Socialdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) Saco studentråd har getts möjlighet att yttra sig över remissen Mer trygghet och bättre försäkring

Läs mer

Studerande föräldrars studiesociala situation

Studerande föräldrars studiesociala situation Studerande föräldrars studiesociala situation Emma Mattsson Umeå Studentkår Maj 2011 Bakgrund Projektet Studenter med barn finns med i verksamhetsplanen för 2010/11 och har legat på den studiesociala presidalens

Läs mer

Ändring i kapitalförsörjningsförordningen

Ändring i kapitalförsörjningsförordningen 2002-09-16 Ny lånemodell Ändring i kapitalförsörjningsförordningen Regeringen tog den 10 maj 2002 beslut om att ändra 6 första stycket i kapitalförsörjningsförordningen. Ändringen trädde i kraft den 1

Läs mer

Yttrande över betänkandet Moderniserad studiehjälp (SOU 2013:52) U2013/4160/SF

Yttrande över betänkandet Moderniserad studiehjälp (SOU 2013:52) U2013/4160/SF 2015-05-21 1 (5) KFKS 2015/277-610 Regeringen Utbildningsdepartementet Yttrande över betänkandet Moderniserad studiehjälp (SOU 2013:52) U2013/4160/SF Nacka kommun har fått möjlighet att yttra sig över

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i studiestödsförordningen (2000:655); utfärdad den 12 februari 2015. SFS 2015:50 Utkom från trycket den 24 februari 2015 Regeringen föreskriver i fråga

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

Nej till sjukpenning Vad hände sen?

Nej till sjukpenning Vad hände sen? Social Insurance Report Nej till sjukpenning Vad hände sen? ISSN 1654-8574 Utgivare Upplysningar Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Christina Olsson Bohlin 08-786 95 83 christina.olsson.bohlin@forsakringskassan.se

Läs mer

EXTRA FÖRENINGSSTÄMMA

EXTRA FÖRENINGSSTÄMMA Till boende i Styrelsens kommentarer och förslag inför extra stämma onsdagen den 12 mars 2008. Gruppen som vill ha en ny typ av finansiering har begärt att få en ny extra stämma. Styrelsen har en mycket

Läs mer

Holmen Skogs anvisningar för examensarbeten 15 högskolepoäng

Holmen Skogs anvisningar för examensarbeten 15 högskolepoäng Holmen Skogs anvisningar för examensarbeten 15 högskolepoäng 1. Allmänt Inom Holmen Skog fyller examensarbeten tre syften: - ett sätt att knyta kontakter med studenter i slutfasen av deras utbildningar

Läs mer

Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar

Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar STATISTISK ANALYS Nils Olsson Utredningsavdelningen 8-563 88 4 nils.olsson@hsv.se Mer information hittar du på www.hsv.se Nummer: 26/12 Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar Antalet personer

Läs mer