EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION KOMMISSIONENS RAPPORT

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION KOMMISSIONENS RAPPORT"

Transkript

1 EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den KOM(2003) 396 slutlig KOMMISSIONENS RAPPORT till den budgetansvariga myndigheten om garantier som berör den allmänna budgeten per den 31 december 2002 [SEC(2003)767]

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Del 1: Transaktioner sedan rapporten per den 30 juni 2002, riskutvecklingen och utnyttjandet av de garantier som belastar budgeten Inledning: Transaktionernas natur Transaktioner med makroekonomiska mål Transaktioner med mikroekonomiska mål Transaktioner sedan rapporten per den 30 juni Ukraina Serbien och Montenegro Bosnien och Hercegovina Moldova Riskläget Utestående belopp per den 31 december Maximal risk som kan belasta gemenskapens budget, redovisad år för år: belopp som har utbetalats fram till den 31 december Maximal teoretisk risk som kan belasta gemenskapens budget, redovisad år för år Utnyttjandet av de garantier som belastar budgeten Användningen av de likvida medlen Intervention från garantifonden Analys av gemenskapens teoretiska kapacitet att bevilja lån och garantier till tredje land Garantifonden per den 31 december Relativ soliditet... 9 Del 2: Bedömning av potentiella risker: ekonomiskt och finansiellt läge i de tredje land som är föremål för de mest betydande lånetransaktionerna Inledning KANDIDATLÄNDERNA Bulgarien Rumänien Turkiet Västra Balkan Bosnien och Hercegovina

3 3.2. F. d. jugoslaviska republiken Makedonien Serbien och Montenegro De nya oberoende staterna Armenien Vitryssland Georgien Moldova Tadzjikistan Ukraina Andra icke-medlemsstater Algeriet Argentina Brasilien Jordanien Förkortningar

4 Del 1: Transaktioner sedan rapporten per den 30 juni 2002, riskutvecklingen och utnyttjandet av de garantier som belastar budgeten 1 1. INLEDNING: TRANSAKTIONERNAS NATUR De risker som täcks av garantier ur gemenskapens budget avser låne- och garantitransaktioner av två slag: lån med makroekonomiska mål och lån med mikroekonomiska mål Transaktioner med makroekonomiska mål Detta rör sig framför allt om betalningsbalanslån till medlemsstater eller tredje land. Lånen beviljas med stöd av väl definierade ekonomiska villkor och åtaganden Transaktioner med mikroekonomiska mål Det rör sig om lån för finansiering av projekt, där återbetalningstiden vanligen är lång och återbetalningen sker med hjälp av de medel som projektet förväntas generera. I allmänhet är det företag, finansinstitut eller tredje land som beviljas dessa lån, som inte bara omfattas av gemenskapsgarantin utan även av sedvanliga bankgarantier. Här avses Euratomlån till medlemsstater och lån till medlemsstater inom ramen för de nya gemenskapsinstrumenten 2, samt Euratom-lån och EIB-lån till länder utanför gemenskapen (länder i Medelhavsområdet, Central- och Östeuropa, länder i Asien och Latinamerika samt Sydafrika). 2. TRANSAKTIONER SEDAN RAPPORTEN PER DEN 30 JUNI Ukraina Den 12 juli 2002 beslöt rådet att bevilja makroekonomiskt stöd till Ukraina. Beloppet, som skall beviljas i form av lån med en löptid på högst femton år, uppgår till 110 miljoner euro Serbien och Montenegro Den 5 december 2002 beslöt rådet att bevilja makroekonomiskt stöd till Serbien och Montenegro. Det omfattar 55 miljoner euro i lån med en löptid på högst femton år samt ett gåvobistånd på 75 miljoner euro. 1 2 Observera att ett arbetsdokument från kommissionen innehåller en bilaga med detaljerade tabeller och kommentarer till denna rapport, [SEC(2003)767]. Förekommer inte sedan

5 2.3. Bosnien och Hercegovina Den 5 december 2002 beslöt rådet att bevilja makroekonomiskt stöd till Bosnien och Hercegovina. Det omfattar 20 miljoner euro i lån med en löptid på högst femton år samt ett gåvobistånd på 40 miljoner euro Moldova Den 19 december 2002 beslöt rådet att bevilja makroekonomiskt stöd till Moldova till ett belopp av 15 miljoner euro i form av gåvobistånd. Samtidigt upphävdes rådets beslut av den 10 juli 2000 om makroekonomiskt stöd till Moldova till ett belopp av 15 miljoner euro i form av lån. 3. RISKLÄGET De risker som påverkar gemenskapens budget kan bedömas med hjälp av två olika metoder: Den metod som ofta används av banker och som utgår från det totala utestående lånebeloppet en bestämd dag (se tabell A1 i bilagan). Den i budgetarbete vanligare metoden, enligt vilken det högsta belopp beräknas som gemenskapen kan behöva betala ut under budgetåret. Denna andra metod har i sin tur tillämpats på två olika sätt, nämligen med hänvisning till endast faktiska utbetalningar på dagen för rapporten från antagandet att det inte finns några förtida återbetalningar (se tabell A2 i bilagan, som visar den lägre gränsen för den maximirisk som kan belasta gemenskapens budget), i ett längre perspektiv med hänvisning till alla de transaktioner som beslutats av rådet eller föreslagits av kommissionen för att bedöma effekten på framtida budgetar från antagandet att kommissionens förslag godtas (se tabell A3 i bilagan, som visar den övre gränsen för den maximirisk som belastar gemenskapens budget). Den senare metoden ger en uppfattning om omfattningen av de risker som är förknippade med förslagen. Den förutsätter emellertid ett antal antaganden när det gäller utbetalningsdatum, villkor för återbetalning (se bilagan), räntesatser 3 och växelkurser 4. Resultaten framgår av tabellerna A1-A3 i bilagan, där beräkningar av risker i samband med lån till länder inom och utom gemenskapen redovisas. Totalbeloppen i tabellerna innefattar risker av skilda slag. I fallet med makroekonomiskt stöd gäller det lån till en enda stat, medan t. ex. Europeiska investeringsbankens verksamhet och gemenskapens nya instrument (GNI) rör projektlån. I följande analys görs en åtskillnad mellan total risk, risker som hänför sig till medlemsstaterna och risker som gäller icke-medlemsländer. 3 4 Vid de nya transaktionerna i tabell A3 har en ränta på 5,49 % använts. Växelkurserna för lån i andra valutor än euro är de som gällde per den 31 december

6 3.1. Utestående belopp per den 31 december 2002 Det totala riskbeloppet per den 31 december 2002 uppgick till miljoner euro, jämfört med miljoner euro per den 30 juni Se tabell A1 i bilagan. De transaktioner som påverkat det utestående beloppet sedan föregående rapport framgår av nedanstående tabell. Tabell 1: Utestående belopp per den 31 december 2002* miljoner euro Utestående belopp per den 30 juni Återbetalningar av lån Euratom 0 GNI 0 Ekonomiskt stöd -242 EIB -649 Utbetalningar av lån Euratom 25 GNI 0 Ekonomiskt stöd 0 EIB Variationer i växelkurserna för andra valutor i förhållande till euron Utestående belopp per den 31 december * Alla garanterade lån (medlemsstaterna, icke-medlemsstaterna) tillsammans. Det utestående belopp som avser medlemsstaterna var 39 miljoner euro per den 31 december 2002 jämfört med 45 miljoner euro per den 30 juni Det utestående belopp som avser tredje land var miljoner euro per den 31 december 2002 jämfört med miljoner euro per den 30 juni Maximal risk som kan belasta gemenskapens budget, redovisad år för år: belopp som har utbetalats fram till den 31 december 2002 Den totala risken för 2003 uppgår till miljoner euro. Risken vid transaktioner som avser medlemsstaterna uppgår till 15 miljoner euro. Risken vid transaktioner som avser tredje land uppgår till miljoner euro. Situationen beskrivs i tabell A2 i bilagan. 6

7 3.3. Maximal teoretisk risk som kan belasta gemenskapens budget, redovisad år för år Den maximala teoretiska risken för 2003 uppgår till miljoner euro. Från och med 2004 kommer den att öka för att 2011 uppgå till miljoner euro. Utvecklingen av den maximala teoretiska risk som avser medlemsstaterna är identisk med den som redovisas i tabell A2. För länderna utanför gemenskapen uppgår den till miljoner euro Från och med 2004 kommer den att öka för att 2011 uppgå till miljoner euro. Den maximala teoretiska risken framgår av tabell A3 i bilagan. 4. UTNYTTJANDET AV DE GARANTIER SOM BELASTAR BUDGETEN 4.1. Användningen av de likvida medlen Kommissionen har brukat sina likvida medel enligt artikel 12 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000 av den 22 maj 2000 om genomförande av beslut 94/728/EG, Euratom om systemet för gemenskapernas egna medel. Genom detta förfarande kan förseningar av kommissionens betalningar undvikas i de fall låntagarens återbetalning är försenad Intervention från garantifonden Genom rådets förordning (EG, Euratom) nr 2728/94 av den 31 oktober 1994 inrättas en garantifond för åtgärder avseende tredje land. Om en förfallodag för en återbetalning av ett lån som beviljats av gemenskapen överskrids av låntagaren skall garantifonden täcka underskottet inom tre månader efter förfallodagen. Om låntagaren underlåter att återbetala ett EIB-lån som garanteras av gemenskapen, skall gemenskapen vidta åtgärder inom tre månader från mottagandet av EIB:s begäran om aktivering av garantin. Kommissionen kommer därefter att godkänna att banken lyfter motsvarande belopp från garantifonden. Dröjsmålsränta mellan den dag då de likvida medlen görs tillgängliga och datum för fondens intervention skall belasta garantifonden och återföras till de likvida medlen. Under referensperioden har fonden inte belastats. 7

8 5. ANALYS AV GEMENSKAPENS TEORETISKA KAPACITET ATT BEVILJA LÅN OCH GARANTIER TILL TREDJE LAND Systemet med fonden och reserven för garantier innebär i praktiken en begränsning av unionens utlåningskapacitet gentemot tredje land, eftersom de anslag som är disponibla för de obligatoriska avsättningarna begränsas till det belopp som anges för garantireserven i budgetplanen 5. Vid varje givet tillfälle motsvarar utlåningskapaciteten det utrymme som står till förfogande under taket för garantireserven. Detta utrymme är lika med reserven minus summan av de avsättningar till garantifonden som avser åtgärder som redan vidtagits eller är under förberedande. Tabell A4 innehåller en beräkning av gemenskapens utlåningskapacitet gentemot tredje land under perioden enligt garantifondssystemet. Beräkningssättet beskrivs närmare i bilagan till denna rapport som också innehåller hänvisningar till rättsakter. Mot bakgrund av de beslut som fattats av rådet eller kommissionen samt de beslut som föreslagits och är under förberedande (se tabell A4 i bilagan) förväntas utnyttjandet av garantin för reserver uppgå till 194,58 miljoner euro under 2003, vilket gör att det i garantin för reserver kommer att finnas 22,42 miljoner euro tillgängliga i slutet av året. Om hänsyn tas till hur reserven för garantier påverkas av avsättningarna till garantifonden i samband med de lån som beviljats, föreslagits eller är under förberedande för 2002 kommer den återstående årliga utlåningskapaciteten att bli 249,11 miljoner euro för lån som till 100 % garanteras genom gemenskapens budget eller 383,25 miljoner euro för lån som garanteras till 65 % (genom tillämpning av rådets beslut 2000/24/EG av den 22 december 1999). 5 Det belopp som införts i budgetplanen är 200 miljoner euro i 1999 års priser. 8

9 Per den 31 december 2002 uppgick de utestående lånen och lånegarantierna till tredje land till totalt miljoner euro. Tabell 2: Utestående lån och lånegarantitransaktioner till icke-medlemsstater miljoner euro Per den 31 december Utestående belopp för upp- och utlåning Utestående belopp EIB Utestående belopp för uteblivna 0 betalningar 4. Dröjsmålsräntor 0 Obetald till betalning förfallen ränta* 143 Totalt * Obetald till betalning förfallen ränta enligt förordningen om garantifonden Förhållandet mellan fondens tillgångar och de utestående beloppen uppgår enligt förordningens definition till 10,71 %, vilket är mer än de 9 % som fastställs som målbelopp i förordning nr 1149/1999 om ändring av förordning nr 2728/94 om fondens inrättande. Om fondens tillgångar vid årets slut överstiger målbeloppet skall överskottet föras in under en särskild post i inkomstberäkningen i Europeiska gemenskapernas allmänna budget. Överskottet var 263,33 miljoner euro i slutet av budgetåret GARANTIFONDEN PER DEN 31 DECEMBER 2002 Garantifondens behållning uppgick per den 31 december 2002 till 1 645,55 miljoner euro. Under andra halvåret 2002 ägde följande transaktioner rum: Fonden har inte belastats av uteblivna betalningar. Inga försenade återbetalningar (inga förfallna skulder). Nettoavkastningen på fondens tillgångar uppgick till 44,6 miljoner euro. En överföring på 166,72 miljoner euro från 2002 års reserv. I augusti 2002 återbetalades 372,46 miljoner euro till budgeten som överskott i fonden per den 31 december RELATIV SOLIDITET Förhållandet mellan beloppet i garantifonden per den 31 december 2002 (1 645,55 miljoner euro) och den maximala årliga risk avseende lån till tredje land (definierad som det totala belopp som förfaller till betalning under året), som för 2003 framgår av tabell A3 i bilagan (1 909 miljoner euro), är 86 %. 9

10 Del 2: Bedömning av potentiella risker: ekonomiskt och finansiellt läge i de tredje land som är föremål för de mest betydande lånetransaktionerna 8. INLEDNING Siffrorna i del 1 av rapporten visar de kvantitativa aspekterna på den risk som belastar den allmänna budgeten. Dessa uppgifter behöver emellertid kompletteras med en bedömning av de kvalitativa aspekter, som påverkas av transaktionsslag och låntagarsituation. I detta avsnitt analyseras de händelser som inträffat den senaste tiden och som kan påverka landrisken. Liksom i tidigare rapporter innehåller bedömningen av landrisken i del 2 en tabell med indikatorer på landrisken (se bilagorna) i alla de tredje land, som mottagit makroekonomiskt stöd från EG och som fortfarande har skulder till EG. Riskbedömningen omfattar dessutom de övriga tredje land som vardera svarar för minst 2 % av den totala utestående skulden till EG (främst genom lånegarantier i anslutning till EIB-projekt) och som antingen definieras som "kraftigt skuldsatta" enligt Världsbankens kriterier eller har betydande obalanser i sin utlandsskuld eller skuldsituation. Som ett komplement till detta ges ytterligare en analys i textform för samtliga undersökta länder för att ta hänsyn till nya uppgifter som kan påverka riskbedömningen. Sammanfattningsvis täcker analysen av länderna nu 40 % av den totala utestående skuld där EG står som långivare eller garant via sin budget, och riskbedömningen blir därför meningsfull. 9. KANDIDATLÄNDERNA Det finns tecken som tyder på ekonomisk stabilisering men i Turkiet är utvecklingen fortfarande mycket osäker Bulgarien Trots den globala ekonomiska avmattningen råder fortsatt hög tillväxt och stabilitet i Bulgarien. Den reala BNP-tillväxten var 4,4 % under de första tre kvartalen 2002 och kommer inte att bli väsentligt lägre för året som helhet, på grund av en fortsatt hög inhemsk efterfrågan till följd av privat konsumtion och betydande investeringar samt en starkare ställning än väntat gentemot utlandet. Inflationen är på väg ner (5,8 % i genomsnitt för hela året, 3,8 % i december). Sedelfondssystemet (1 EUR=BGL 1,95583) bevaras och täcks fortfarande väl av valutareserven. Detta har inte lett till sämre konkurrenskraft gentemot utlandet då den stigande reala växelkursen i stor utsträckning har uppvägts av skillnader i produktivitetstillväxten. Bytesbalansunderskottet 2002 uppgår till ca 4 % av BNP, vilket är väsentligt lägre än tidigare års nivåer på 5-6 % av BNP. Detta beror inte minst på högre inkomster från turismen, lägre ränteutgifter och högre löpande transfereringar. Nettoinflödet av utländska direktinvesteringar var emellertid lägre än väntat under 2002 och kommer 10

11 eventuellt inte att kunna täcka bytesbalansunderskottet helt. Centralbankens valutareserv ökade emellertid ytterligare under Den finanspolitiska disciplinen har upprätthållits de senaste åren och bidragit till en stabilisering både internt och externt. Liksom tidigare år hade den offentliga sektorn ett underskott (i likvida medel) på 0,7 % av BNP för Den offentliga skulden minskade snabbt från drygt 100 % av BNP 1997 till 60 % av BNP i slutet av Utlandsskulden har minskat till under 70 % av BNP. Regeringen har inlett en aktiv skuldförvaltning i syfte att minska riskerna genom att successivt övergå från en denominering i US-dollar till en denominering i euro, från korta till långa löptider, från obligationer med rörlig ränta till obligationer med bunden ränta och från utländsk till inhemsk finansiering. I september 2002 genomfördes en andra omvandling till Brady-obligationer som innebar en besparing på 30 miljoner US-dollar i nettonuvärde Rumänien Under andra halvåret 2002 var den makroekonomiska utvecklingen fortfarande positiv med en fortsatt tillväxt i kombination med väsentligt lägre inflation och förnyade externa åtstramningar. Rumäniens återhämtning som inleddes för tre år sedan kunde motstå den ekonomiska avmattningen i EU på grund av att tillväxten fortfarande var god och dess sammansättning förbättrats. Under de första nio månaderna av 2002 steg BNP med 4,5 % på grund av att nettoexporten bidrog positivt till tillväxten för första gången under den nuvarande återhämtningen. Trots avmattningen på EU:s marknader, där ca 67 % av Rumäniens totala export av varor avsätts, ökade exporten med 15,6 % under 2002 års första nio månader jämfört med samma period 2001, samtidigt som importen ökade med 11,9 %. Stigande inhemsk efterfrågan bidrog till återhämtningen, men den makroekonomiska åtstramning som företogs under andra halvåret 2001 dämpade framgångsrikt hushållens kraftiga konsumtionsökning. Utgifterna för investeringar fortsatte däremot att stiga snabbt under de tre första kvartalen 2002 med en årstakt om 7,8 %. Den positiva ekonomiska tillväxten åtföljdes av en större stabilisering än väntat både i och utanför landet. Under 2002 sjönk den genomsnittliga inflationen med 12 procentenheter till 22,5 % samtidigt som underskottet i bytesbalansen minskade kraftigt vilket skingrade orosmolnen kring uppgången Det sammanlagda bytesbalansunderskottet i US-dollar under årets första elva månader minskade i realiteten med närmare en tredjedel jämfört med samma period 2001 på grund av en inledande uppgång för varuexporten, lägre priser på energiimporten och ökade privata transfereringar från utlandet. Även om varuimporten på senare tid har ökat i allt högre grad har exporten fortsatt att öka ännu snabbare. Även om den positiva inverkan från ökade privata och offentliga transfereringar från utlandet kommer att tillta på medellång sikt, kommer underskottet i handelsbalansen sannolikt att förbli högt, då stigande inkomster per capita och ökade investeringsbehov i oförminskad grad kommer att fortsätta bidra till import. Den positiva makroekonomiska utvecklingen har inneburit förbättrade externa finansieringsvillkor, vilket gjort det möjligt för Rumänien att på ett enkelt sätt tillgodose sina externa finansieringsbehov genom att bl. a. emittera sin första tioåriga eurobond i april Med en fortsatt låg skuldkvot på ca 33,7 % av BNP i slutet av november ökade de genomsnittliga löptiderna på lån under 2002, samtidigt som betygen för landrisk höjdes flera gånger och köp/sälj-intervallet för statsobligationer sjönk till ca 270 punkter. Valutareserven 11

12 ökade med drygt 50 % under året och uppgick i slutet av december till 6,1 miljarder USdollar. Även om nuvarande positiva makroekonomiska utveckling sannolikt kommer att fortsätta, påverkas dock utsikterna på medellång sikt negativt av de strukturella bristerna. Antagandet av en rimligare fördelning i enlighet med stand-by-avtalet med Internationella valutafonden (IMF) från oktober 2001 har bidragit till att stabilisera bytesbalansen och minska inflationen. Trots vissa framsteg när det gäller budgetåtstramningar är emellertid kraftiga löneökningar i flera offentliga företag och ständiga underskott i budgeten och i offentliga energiföretag en källa till oro. Privatiseringsprocessen går också fortsatt trögt, vilket visar att många företag inte är attraktiva och att förfarandena fortfarande inte är tillräckligt öppna. Potentiella köpare ställer dessutom upprepade krav på sysselsättnings- och investeringsåtaganden Turkiet Under 2002 har den turkiska ekonomin återhämtat sig från en av de värsta lågkonjunkturerna i landets historia. Efter en drastisk produktionsnedgång med 7,4 % under 2001 ökade landets reala BNP med 6,5 % under de tre första kvartalen Utslaget på hela perioden tycks även en något högre produktionstillväxt möjlig. I stor utsträckning avspeglar emellertid denna starka återhämtning en basårseffekt där ekonomin når upp till de produktionsnivåer som rådde före krisen. I nationalräkenskaperna anges lagerpåfyllning som den främsta tillväxtkällan. Aspekter på inhemsk efterfrågan, t. ex. konsumtion och investeringar, har mindre betydelse. Inflationstrycket minskade kraftigt under 2002, från en ökning av konsumentprisindex (KPI) på årsbasis med 73,2 % i januari ned till 29,7 % i december. Den genomsnittliga årliga konsumentprisinflationen sjönk från 54,4 % 2001 till 45,0 % Viktiga orsaker till denna nedgång var de löneökningar inom den offentliga sektorn, som kopplats till ett inflationsmål på 35 % vid årets slut samt en svag inhemsk efterfrågan. Tolvmånadersmålet för KPIinflationen i slutet av 2003 är 20 %. På grund av den ekonomiska krisen har arbetslösheten ökat från 8,5 % 2001 till 9,9 % under det tredje kvartalet Den största risken just nu gäller de offentliga finansernas stabilitet. På grund av kostnaderna för att undsätta banksektorn efter den finansiella krisen 2000/2001 har den offentliga sektorns skuldkvot i förhållande till BNP ökat från 56,4 % 2000 till 101,4 % Underskottet i de offentliga finanserna har ökat från 6 % av BNP 2000 till ca 28,4 % av BNP Underskottet 2002 var ca 15 % av BNP. Huvuddelen av den nya skulden har finansierats på den inhemska marknaden. Ungefär två tredjedelar av denna skuld är kopplad till kortfristiga räntor eller växelkursen, vilket gör skuldtjänsten mycket känslig för ränte- och växelkursförändringar. Den turkiska regeringens mål är att uppnå ett betydande primärt överskott på 6,5 % av BNP 2003 och 2004 för att minska den offentliga skulden. Under de senaste fem åren har bytesbalansen legat på mellan 4,9 % och +2,3 % av BNP. År 2002 var bytesbalansen nära noll. När det gäller handeln med råvaror brukar Turkiet ha ett stort handelsunderskott på ca 3-7 % av BNP. Detta underskott uppvägs dock i stor utsträckning av de traditionella överskotten från turismen och betalningarna från arbetstagare i utlandet. Valutareserven ligger vanligen på en tillfredsställande nivå och täcker kortfristiga skulder i utlandet. I slutet av 2002 ökade Turkiets centralbank reserven till 28 miljarder USdollar. Risken för en konflikt i grannlandet Irak bidrar i hög grad till osäkerheten när det gäller Turkiet. En långvarig uppgång i oljepriser och ränta skulle kunna få allvarliga följder för den 12

13 turkiska ekonomins återhämtning genom ökade kostnader för skuldtjänsten och stigande inflationstryck. Fortsatt instabilitet i denna region kan även få allvarliga följder för Turkiets turistindustri som i vanliga fall svarar för ca % av Turkiets valutaintäkter. 3. VÄSTRA BALKAN Den offentliga skuldens och utlandsskuldens stabilitet är en viktig fråga för regionen, framför allt för de mest skuldsatta länderna (Bosnien och Hercegovina samt Serbien och Montenegro). Ett av huvudmålen för IMF:s program är att säkra ett stabilt läge när det gäller budget och betalningsbalans. Under andra halvåret 2002 godkände IMF nya avtal om finansiering i Bosnien och Hercegovina samt i Serbien och Montenegro. Ett nytt stand-by-avtal med f. d. jugoslaviska republiken Makedonien skall också undertecknas med IMF:s ledning i februari 2003 och godkännas av IMF:s styrelse. Den senaste tidens positiva utveckling bidrar till att mildra de ekonomiska spänningarna och osäkerheten i dessa länder Bosnien och Hercegovina Under rapporteringsperioden har Bosnien och Hercegovina präglats av fortsatt makroekonomisk stabilitet och låg inflation samtidigt som ansträngningarna att förbättra de offentliga finanserna har fortsatt. Sjunkande bistånd gör dock att en varaktig ekonomisk tillväxt genererad inom landet låter vänta på sig. Den reala produktionen i Bosnien och Hercegovina uppskattas ha ökat med ca 4 % under 2002 i likhet med Genom att fortsätta att strikt hålla sig till sedelfondens regler har en solid grund lagts för den sjunkande genomsnittliga inflation, som uppskattas till mindre än 1 % Den offentliga skuldsättningen är mycket hög, 61 % av BNP 2002, och når till och med 87 % av BNP om de frusna tillgodohavandena i utländsk valuta inräknas. Krigsskadestånd är ytterligare en risk att beakta vid utlåning. De offentliga finanserna har förbättrats även om förvaltningssektorn fortfarande är stor och de offentliga utgifterna uppgår till 56 % av BNP. På grund av högre intäkter under 2002 har det beräknade konsoliderade budgetunderskottet justerats ned till 9,4 % av BNP (4 % efter bidrag). Underskottet i bytesbalansen är fortsatt mycket stort (exkl. transfereringar) och uppgår till 21 % av BNP 2002, vilket är något lägre än de 23 %, som noterades De utländska direktinvesteringarna beräknas ha ökat netto till 260 miljoner euro 2002 jämfört med 145 miljoner euro Bruttovalutareserven, som ökade till motsvarande drygt sex månaders import år 2001 med anledning av en ökad användning av den nationella valutan efter eurons införande, stabiliserades under 2002 och täcker ca fem månaders import. Även om Bosnien och Hercegovina klarar skuldtjänsten på utlandsskulden är betalningsbalansen fortfarande sårbar på grund av stora externa underskott, hög skuldkvot i den offentliga sektorn, sjunkande bistånd från utlandet och låga privata investeringar. Utlandsskulden uppgick till 52 % av BNP i slutet av 2002 och förväntas på medellång sikt ligga kvar på denna nivå. Skuldtjänstens andel av exporten har börjat öka (8,3 % år 2002) och kommer att öka ytterligare under 2003 (10 %) och därefter, på grund av åtaganden till IMF och Världsbanken. Staten Bosnien och Hercegovina, som garanterar betalningen av räntor och amorteringar på utlandsskulden och som saknar för närvarande egna medel och är beroende av budgetanslag från de två organisationerna för att klara sina åtaganden,har inte betygsatts av kreditvärderingsinstituten. Enligt Europeiska utvecklingsbankens övergångsindikatorer, som skall ge en bild av hur reformarbetet framskrider i central- och östeuropeiska länder, ligger Bosnien och Hercegovina långt ner på listan, även om vissa framsteg har gjorts. 13

14 Bosnien och Hercegovina har med framgång förhandlat fram ett nytt stand-by-avtal för 15 månader (augusti 2002-november 2003) på ca 100 miljoner euro. Den första delen (ca 29 miljoner euro) betalades ut strax efter beviljandet, medan den andra delen (ca 18 miljoner euro) betalades ut den 20 december F. d. jugoslaviska republiken Makedonien Den ekonomiska situationen i f. d. jugoslaviska republiken Makedonien var under 2002 föga imponerande. Den politiska osäkerheten kring de allmänna valen i september och frånvaron av ett IMF-avtal inverkade negativt på de ekonomiska förutsättningarna och företagsklimatet. Under 2002 ökade BNP med 0,3 % jämfört med den första mer positiva prognosen på 3-4 %. Konsumentpriserna steg med i genomsnitt 2,4 %. Underskottet i de offentliga finanserna uppgick till nästan 6 % av BNP 2002 vilket är en liten minskning jämfört med underskottet på 6,2 % I februari 2003 ingick de nationella myndigheterna slutligen ett stand-by-avtal med IMF. Enligt de överenskomna makroekonomiska ramarna för 2003 beräknas den reala BNPtillväxten bli 3 % och inflationen 3 %, medan målet för underskottet i de offentliga finanserna är 2 % av BNP (1,6 % på central nivå). På medellång sikt bör genomförandet av det nya IMFprogrammet kunna skapa makroekonomisk stabilitet i landet. Under 2002 ökade handelsunderskottet till ca 750 miljoner US-dollar från 520 miljoner USdollar 2001 vilket motsvarar ca 23 % av BNP. Ökningen av importen under året (+10 %) kunde inte uppvägas av en motsvarande utveckling av exporten som sjönk med ca 4 % jämfört med På grund av en stark återhämtning i privata och offentliga transfereringar är emellertid underskottet i bytesbalansen för 2002 väsentligt lägre än handelsunderskottet och uppskattas till 8,7 % av BNP. Trycket på valutamarknaden ledde till en minskning av valutareserven i slutet av Den låg emellertid kvar på över 700 miljoner US-dollar vilket motsvarar mer än fyra månaders import. Utlandsskulden i förhållande till BNP uppskattas ha ökat från 38 % 2001 till 39 % i slutet av 2002 vilket är en nivå som betrktas som stabil Serbien och Montenegro Utsikterna för Serbien och Montenegros (nytt namn på Förbundsrepubliken Jugoslavien efter den nya konstitutionens ikraftträdande i början av februari 2003) förmåga att betala räntor och amorteringar på sina lån är i stort sett oförändrade. Under andra halvåret 2002 fortsatte landets ekonomiska politik att inriktas på att upprätthålla makroekonomiska stabilitet. De strukturella reformerna fortsatte enligt nya rättsliga och reglerande ramar från I synnerhet ökade privatiseringarna vilket också återspeglas i ett större inflöde av utländska direktinvesteringar än väntat (ca 475 miljoner US-dollar totalt år 2002). Saneringen av banksystemet har varit framgångsrik även om finanssektorn fortfarande är svag och de finansiella tjänsterna relativt få. Förtroendet för landets valuta stärktes ytterligare, insättningarna i landets banksystem ökade kraftigt och dinarens värde gentemot euron var i stort sett oförändrat under året. En betydande real appreciering (dvs. inhemska priser och löner stiger i förhållande till utländska) berodde främst på prisökningar på icke-handelsvaror. Den serbiska (f. d. jugoslaviska) centralbankens bruttoreserv nästan fördubblades från ca miljoner US-dollar i slutet av 2001 till miljoner US-dollar i slutet av 2002 vilket motsvarar 3,5 månaders import. Den kraftiga 14

15 ökningen berodde på ett fortsatt inflöde av betalningar från utlandet och finansiering från de internationella finansinstituten. Även om den makroekonomiska stabiliseringen och de strukturella reformerna fortskrider med gott resultat i Serbien och Montenegro enligt det nu gällande utvidgade IMF-avtalet ( ) är ekonomins stabilitet gentemot utlandet fortfarande en stor utmaning för myndigheterna. Betydande finansieringsbehov främst på grund av skuldtjänståtaganden och behovet av att ytterligare förstärka valutareserven kommer att sätta stor press på betalningsbalansen. Landets kapacitet för ny upplåning är begränsad och försiktighet bör iakttas vid beviljande av nya lån. Omfattande skuldlättnader (66 %) lämnas av fordringsägarna i Paris-klubben samtidigt som förhandlingar fortfarande pågår med Londonklubben. Utlandsskulden (som var 11,5 miljarder US-dollar i slutet av september 2002) kommer att förbli relativt stor under och uppgå till 67 % av BNP, trots en planerad minskning av bytesbalansunderskottet från 11,7 % 2002 till 10,7 % av BNP Skuldtjänståtagandena kommer att öka kraftigt från ca 343 miljoner US-dollar 2002 (10,9 % av exporten av varor och tjänster) till 467 miljoner US-dollar (12,9 %) 2003 och 719 miljoner US-dollar (17,4 %) 2004, ett resultat av landets återupptagande av ränteinbetalningar och låneamorteringar efter skuldomläggningsavtalet med Paris-klubben i november DE NYA OBEROENDE STATERNA På grund av en stark tillväxttakt har det ekonomiska klimatet generellt förbättrats. Otillräckliga framsteg när det gäller att genomföra strukturella reformer i flera länder i regionen hindrar dock en varaktig förbättring av skuldsituationen Armenien Armeniens ekonomi fick en stark tillväxt även under andra halvåret 2002 vilket fick den reala BNP-tillväxten att stiga till en rekordhög nivå om ca 12,9 % för hela året (9,6 % 2001). Den ekonomiska tillväxten genereras fortfarande av industrisektorn (+14,2%) främst diamantindustrin men även andra industrisektorer gick bra under 2002 t. ex. metall- och livsmedelsindustrin. Konsumentprisinflationen var fortsatt låg och uppgick till 2 % i slutet av 2002 (3 % i slutet av 2001). Den armeniska valutan dram var ganska stabil i nominella termer 2002 på grund av betalningar från utlandet (uppskattade till ca 4 % av BNP) och låg inflation. I reala faktiska termer sjönk dramens värde under vilket i hög grad gynnade ekonomins konkurrenskraft. Regeringen lyckades minska det offentliga underskottet förra året. Underskottet i de offentliga finanserna 2002 beräknas uppgå till ca 3 % av BNP (en ytterligare minskning jämfört med 3,8 % 2001). Mervärdesskatten är det främsta skälet till de förbättrade offentliga finanserna, ett resultat både av ökad inhemsk efterfrågan och bättre skatteförvaltning. Intäkterna från mervärdesskatten ökade med närmare 20 % och utgjorde 40 % av de offentliga intäkterna. Underskottet i bytesbalansen minskade ytterligare under 2002 till ca 8,5 % av BNP (9,5 % 2001). Exporten var 48,5 % högre än 2001 och importen ökade med 12,9 % vilket minskade handelsunderskottet till 20,9 % av BNP (25,2 % 2001). Ädelmetaller och ädelstenar svarade för nästan hälften av den totala exporten. De utländska direktinvesteringarna ökade under 2002, omfattade fler sektorer än tidigare och inriktades mer på små och medelstora företag. WTO:s allmänna råd godkände Armeniens anslutning till WTO i december

16 Armeniens offentliga utlandsskuld och offentligt garanterade lån uppgick till 1,02 miljarder US-dollar (ca 42 % av BNP) i slutet av december Närmare 80 % av låneavtalen har förmånliga villkor. Utlandsskuldens nettonuvärde beräknas ha minskat från 129 % av exporten 2001 till ca 120 % I november 2002 undertecknade Armenien ett avtal med Ryssland om byte av skulder mot aktieinnehav när det gäller landets utestående skuld på ca 100 miljoner US-dollar. Bytet omfattar överlåtelse av fem företag (inkl. ett värmekraftverk) till Ryssland som ett led i den utestående skuldens reglering. Genom detta byte beräknas utlandsskuldens nettonuvärde minska till 96 % av exporten 2003 då bytet skall ske. Armenien förhandlar även med Turkmenistan om byte av varor mot utestående skulder. Centralbankens bruttovalutareserv ökade under andra halvåret och låg på en tillfredsställande nivå vid årets slut motsvarande fyra månaders import Vitryssland Vitrysslands ekonomi fortsätter att växa med ca 4-5 % årligen. Tillväxten inom industrin har emellertid avmattats och många företag fortsätter att gå med förlust. Lagren har ökat kraftigt och investeringarna minskar. Det statligt kontrollerade jordbruket befinner sig i ett uselt finansiellt skick. Exportens tillväxt stagnerade under 2002 och detta i kombination med en begränsad importökning ledde till ett större handelsunderskott. Budgetunderskottet för 2002 uppgick till 1,2 % av BNP. Inflationen har dock minskat kraftigt vilket lett till räntesänkningar, men den senaste tidens ökning av penningmängden kan vända denna tendens. Valutans värdeminskning gentemot den ryska rubeln har legat inom ramen för målen i centralbankens glidande valutakurssystem. Vitrysslands centralbank är dock långt ifrån oberoende och kommer att prioritera regeringens önskemål om större penningmängd framför prisstabilitet. Regeringen kommer sannolikt att försöka föra en ekonomisk politik som är tillräckligt expansiv för att tillgodose behoven inom de ineffektiva industri- och jordbrukssektorerna utan att hota den politiska stabiliteten genom att låta inflationen stiga. Inflationen kommer att mildras genom att affärsbankerna tvingas att köpa statsobligationer och genom ansträngningar att öka det långsiktiga banksparandet. En sådan politik får emellertid endast begränsad och tillfällig verkan. Rysslands villighet att acceptera försenade betalningar och förlänga lån på fördelaktiga villkor förväntas bli till stor hjälp för att rätta till obalansen i Vitrysslands betalningsbalans då det saknas utländska direktinvesteringar och krediter från väst. Under 2002 lånade Ryssland ut 4,5 miljarder rubel (142 miljoner US-dollar) i tre delutbetalningar om 1,5 miljarder rubel till Vitryssland för att stabilisera landets valuta. Vitryssland har få andra källor till utländsk finansiering än Ryssland. Detta är det viktigaste skälet till landets låga skuldsättningsnivå. I februari 2003 uppgick den totala utlandsskulden till 813 miljoner US-dollar eller endast 6 % av BNP enligt officiella källor. Därutöver är Vitryssland fortfarande skyldigt ryska naturgasleverantörer 265 miljoner US-dollar, skulder som landet till största delen ådrog sig före Förhandlingar om denna skuld har pågått i mer än tre år. Myndigheterna fortsätter att undvika strukturella reformer trots de privatiseringsplaner som fastställts i ett nytt program. Den ekonomiska politik som regeringen fört sedan nittiotalets mitt har syftat till att bevara en stor del av den tunga industri som är ett arv från sovjettiden och förhindra framväxten av en stor privat sektor som står utanför statens kontroll. Till följd av detta och till skillnad från de mer utvecklade tidigare kommunistländerna i regionen svarar små och medelstora företag därför fortfarande endast för en mycket liten andel av BNP och återfinns i huvudsak inom detaljhandeln och restaurangbranschen. Som en följd av denna politik härrör närmare 95 % av landets produktion fortfarande från stora statligt ägda eller 16

17 kontrollerade företag. Särskilt tillverkningssektorn står fortfarande under direkt statlig kontroll och regeringen pressar rutinmässigt affärsbankerna att tillhandahålla lån till industriföretag till en ränta som ligger under marknadsräntan. Något låneprogram från IMF är inte aktuellt under Georgien Preliminära uppgifter för 2002 visar en ökning av den reala BNP-tillväxten från 4,5 % 2001 till 5,4 %. Jordbruks-, transport- och byggnadsindustrin står för den ekonomiska tillväxten. Konsumentprisinflationen uppgick till 5,6 % i slutet av 2002 (5 % i slutet av 2001). Larin var i nominella termer fortsatt relativt stabil under 2002 och gynnades av betalningar från utlandet. Regeringen har vidtagit några åtgärder för att förbättra skatteuppbörden. Den har också lyckats minska den totala obetalda skuldsumman samtidigt som en försiktig hållning till nya utgifter intagits. Budgeten för 2002 har som mål att öka förhållandet mellan skatt och BNP för den offentliga sektorn från 14,25 % 2001 till 14,75 % vilket skulle minska den offentliga sektorns underskott från 2 % av BNP 2001 till ca 1,5 %. Georgiens handelsbalans försämrades under Exporten ökade endast med 1,5 %, medan importen ökade med 6,1 % (importen består främst av olja, oljeprodukter och naturgas). I december 2001 införde parlamentet ett förbud mot export av icke-järnhaltigt metallskrot (Georgiens viktigaste exportvara) i ett försök att förhindra stölder. Förbudet upphävdes i juni 2002 efter påtryckningar från de internationella finansinstituten. Exportintäkterna återhämtade sig dock inte tillräckligt under andra halvåret. Georgiens bytesbalansunderskott väntas inte ha förändrats jämfört med de 6,5 % som noterades 2001 (exkl. transfereringar skulle underskottet uppgå till 10,5 %). En överenskommelse nåddes i december 2002 om att bygga en oljeledning på sträckan Baku-Tbilisi-Ceyhan och en parallell gasledning från Azerbajdzjan till Turkiet genom Georgien. År 2003 kommer därför de utländska direktinvesteringarna att stiga till ca 12 % av BNP, medan de 2002 beräknas ligga kvar på 2001 års nivå, ca 3 % av BNP. Georgiens offentliga och offentligt garanterade utlandsskuld uppgår till ca 1,8 miljarder USdollar (ca 54 % av BNP) och dess nettonuvärde motsvarar för närvarande över 300 % av de offentliga intäkterna. På grund av den förväntade ökningen av skuldtjänsten på utlandsskulden från 2003 förväntas Georgien ansöka om ytterligare omläggning av landets bilaterala skulder. Centralbankens bruttovalutareserv ökade under 2002 och motsvarar för närvarande 1,7 månaders import Moldova En gynnsam regional miljö på grund av god tillväxt i Ukraina och Ryssland har medfört en uppgång för Moldovas ekonomi. Den reala BNP-tillväxten ökade med 5,9 % under 2002, jämfört med 6,1 % En stark industriproduktion (ökad med 11 % under 2002) fortsätter att gynna den tillväxt som ökar på grund av export till Ryssland och en stigande inhemsk efterfrågan. Under 2002 stabiliserades växelkursen på 13-13,5 leu/us-dollar och inflationen sjönk ytterligare till knappt 4,4 % på årligen i december Ekonomin är i hög grad beroende av Ryssland samtidigt som den stora jordbrukssektorn gör att även klimatförhållandena får stor inverkan på tillväxten. Exportprodukter och exportmarknader är fortfarande relativt outvecklade. Investeringarna är begränsade då förtroendet för landet är lågt, och inflödet av utländska direktinvesteringar inte har motsvarat 17

18 förväntningarna. Strukturella reformer som gynnar en öppnare och mer företagsvänlig miljö skulle leda till ökade investeringar. De institutionella ramarna och investeringsklimatet i stort är fortfarande relativt dåliga och präglade av betydande byråkrati, korruption och trakasserier, vilket gör det dyrt att bedriva näringsverksamhet. Trots att de strukturella reformerna har tilltagit de senaste åren är övergången till marknadsekonomi långt ifrån genomförd. Även om jordreformen nästan är genomförd har regeringen först nyligen inlett en privatisering av de ekonomiska nyckelsektorerna. Av tradition har både hinder i de rättsliga och administrativa ramar som inverkar direkt på privatiseringen och politiska åtgärder stått i vägen för avyttringar av stora företag, särskilt inom telekommunikations-, energi- och vinsektorerna. Avsaknaden av seriösa spekulanter på Moldovas nationella telekommunikationsoperatör Moldtelecom har gjort att privatiseringen utvecklats svagt även under Finanspolitiken har varit fortsatt stram men läget förvärrades samtidigt som regeringen brottades med den tunga uppgiften att betala räntor och amorteringar på sina lån, som för närvarande uppgår till mer än 110 % av BNP. Skuldtjänståtaganden tar närmare hälften av statens intäkter i anspråk och utgör en stor begränsning av mängden tillgängliga medel. Beroendet av kapitalinflöde från multilaterala och bilaterala långivare är därför fortsatt mycket stort. I april 2003 hade Moldova inte kunnat slutföra den andra översynen inom ett treårigt avtal värt 147 miljoner US-dollar inom ramen för IMF:s facilitet för att minska fattigdom och främja tillväxt. Försummelser när det gäller fonden kan göra att landet går miste om ca 50 miljoner euro i Världsbanks- och IMF-medel och 15 miljoner euro i makroekonomiskt stöd från Europeiska gemenskapen, vilket leder till ett glapp mellan betalningsbalansen och den finansiering som skall ske via budgeten. Det kan också äventyra ett avtal med Parisklubben (om ca 200 miljoner US-dollar i bilaterala lån) och ge upphov till osäkerhet om strukturella reformer och ekonomins utsikter på medellång sikt. En kombination av dessa problem med statsfinanserna och betalningsbalansen under 2002 gjorde att regeringen omstrukturerade sin enda eurobond, som utfärdades 1997 med en löptid på fem år och ett nominellt värde på 75 miljoner US-dollar. Efter ett tidigt återköp på 35,6 miljoner US-dollar överfördes 39,4 miljoner US-dollar till en sjuårig obligation Tadzjikistan Tadzjikistans reala BNP-tillväxt för 2002 uppskattas till 9,1 % (jämfört med 10,2 % år 2001). Jordbruksproduktionen ökade med 15 % och industriproduktionen med 8,2 %, den senare på grund av aluminiumsektorn. Efter en utveckling med sjunkande månatliga inflationstal under första halvåret bidrog en snabb tillväxt i valutareserven till högre inflation under tredje kvartalet, då Tadzjikistans centralbank utfärdade riktade lån till bomullssektorn i strid med den politik som tidigare aviserats. I slutet av året uppgick därför konsumentprisinflationen till ca 14,5 % (jämfört med 12,5 % i slutet av 2001) och livsmedelspriserna stod för den största ökningen. Tadzjikistans centralbank fortsätter att föra en politik med flytande växelkurs som gör att somonin kan depreciera i nominella och reala termer. Under 2002 sjönk somonins värde med ca 15 % i förhållande till US-dollarn främst som följd av den misslyckade penningpolitiken under tredje kvartalet. Statsfinanserna försämrades något under 2002 med ett underskott på 1 % av BNP (0,1 % år 2001) på grund av ökade utgifter för löner till offentliganställda och de sänkningar av skatten på bomullsförsäljning och arbete, som är en del av en större skattereform som avtalats med IMF. Under 2002 hade det offentliga investeringsprogram som finansieras genom utländska 18

19 förmånliga lån ännu inte inkluderats i de offentliga finanserna. Om detta program uttryckligen inkluderas i statsfinanserna uppgår det offentliga underskottet till ca 3 % av BNP. En god bomullsskörd i kombination med ökad aluminiumproduktion ledde till en ökning av exporten med 13 %, medan importen endast uppgick till 4,4 %. Resultatet blev ett överskott i handelsbalansen för Aluminium utgjorde närmare 55 % av den totala exporten. Bytesbalansunderskottet beräknas ha minskat till ca 4,2 % av BNP 2002 (jämfört med 7,2 % 2001). Exkl. transfereringar uppskattas underskottet i bytesbalansen till ca 12 % av BNP (jämfört med 15,3 % 2001). I december 2002 träffade Tadzjikistan ett avtal med Ryssland om omstrukturering av den utestående skulden, där även viss avskrivning ingick. Genom avtalet kunde Tadzjikistans utlandsskuld minskas från 1,02 miljarder US-dollar (98 % av BNP) i slutet av 2001 till 985 miljoner US-dollar (88 % av BNP) i slutet av året. Skuldtjänsten var en tung börda för landet under 2002 och upptog över 40 % av de offentliga intäkterna. Centralbankens bruttovalutareserv ökade under 2002 och motsvarade 2,3 månaders import i slutet av året (jämfört med 1,9 månader i slutet av 2001) Ukraina Ukrainas ekonomiska tillväxt sjönk från 9,1 % år 2001 till 4,1 % år Inflationen har varit fortsatt överraskande låg och konsumentprisindex sjönk till och med 0,6 % under Trots svagare ekonomisk tillväxt än väntat blev resultatet för de offentliga finanserna 2002 ett överskott på ca 1 % av BNP. Detta på grund av de utgiftsnedskärningar som gjorts men också på grund av de ackumulerade återbetalningarna av mervärdesskatt trots de åtaganden som gjorts inom ramen för IMF-programmet att reglera dessa. I 2003 års budget som antogs av parlamentet i december förra året förutspås ett konsoliderat underskott i likvida medel motsvarande 1,75 % av BNP vilket innebär en betydande expansion av den offentliga ekonomin. Betalningsbalansen har förbättrats kraftigt de senaste åren. Bytesbalansen har haft ett överskott sedan Överskottet för 2002 uppskattas till ca 3,5 % av BNP, starkt understött av intäkter från löpande transfereringar och tjänster. Den skuldomläggning som avtalades med privata obligationsinnehavare i april 2000 och med Paris-klubben i juli 2001 har i hög grad minskat Ukrainas skuldtjänståtaganden och valutareserven har fortsatt att öka och uppgick till ca 2,8 miljarder US-dollar, eller 2,5 månaders import, i slutet av september I början av december 2002 fick Ukraina dessutom på nytt tillgång till de internationella kapitalmarknaderna (vilka landet utestängdes från efter den ryska krisen 1998) genom att utfärda en statlig eurobond på 399 miljoner US-dollar med löptid till och med Regeringen planerar att utfärda en ny eurobond i början av Inflödet av utländska direktinvesteringar är dock fortfarande nedslående lågt. Landets valuta hryvnia har varit anmärkningsvärt stabil i nominella termer efter den kraftiga nedgången Framstegen med strukturella reformer minskade Framför allt var de intäkter som genereras av privatiseringar mycket lägre än budgeterat under båda åren, delvis på grund av fördröjningar i privatiseringen av de regionala elbolagen ("oblenergos") och det statliga telekommunikationsmonopolet. Ukrainas utvidgade finansieringsfacilitet (EFF) som avtalats med IMF och som avvek från planen i början av 2002 löpte ut i september Myndigheterna förhandlar för närvarande om ett förebyggande stand-by-avtal. I juli 2002 godkände rådet ett nytt makroekonomiskt stöd 19

20 till Ukraina i form av ett lån på upp till 110 miljoner euro. Diskussionerna om de politiska villkoren för den första utbetalningen av detta stöd har skjutits upp då ett operativt avtal med IMF saknas. 5. ANDRA ICKE-MEDLEMSSTATER Med undantag av Algeriet förblir osäkerheten stor trots en positiv utveckling under senare tid Algeriet Det råder fortfarande ett relativt stabilt makroekonomiskt klimat i Algeriet då inga betydande strukturella förändringar skett. BNP uppskattas ha ökat till ca 3,3 % 2002 (från 2,1 % 2001) på grund av stimulanseffekter av både skatte- och penningpolitik. Det konsoliderade offentliga underskottet för 2002 beräknas till 3 % av BNP (officiellt mål: +0,4 % av BNP), och detta i kombination med en ökning av lånen beräknas få inflationen att stiga till ca 6 % i slutet av Trots sina rika naturtillgångar har Algeriet fortfarande många strukturella problem t. ex. landets beroende av olje- och gassektorn (>95 % av exporten och 30 % av BNP) och den stora jordbrukssektorn. Landets säkerhetsrelaterade problem inverkar också mycket negativt på investeringsverksamheten. Den senaste tidens höga oljepriser har fortfarande positiv effekt på Algeriets bytesbalans. Algeriet beräknas få ett fortsatt överskott i bytesbalansen 2002 (8,1 % av BNP) om än i mindre utsträckning än då intäkterna från olje- och gasexporten börjat minska. De oplanerade oljeintäkterna de senaste två åren har minskat Algeriets utlandsskuld som i december 2002 uppgick till ca 21 miljarder US-dollar (38 % av BNP) samtidigt som skuldkvoten ligger kvar på en måttlig nivå på ca 27 % av de totala löpande intäkterna. Valutareserven ökade till över 21 miljarder US-dollar i december 2002 vilket motsvarar närmare två års import och landets starka position gentemot utlandet förstärks därför ytterligare Argentina De senaste sex månaderna har Argentinas ekonomi visat allt fler tecken på stabilisering och begynnande ekonomisk återhämtning. Den reala BNP-tillväxten uppskattas nu ha minskat med ca 11 % under 2002, vilket är betydligt mindre än den nedgång på % som först befarades i de flesta prognoser. Växelkursen har hämtat in inflationen, räntorna har sjunkit och banksystemet återfår sina medel. I mitten av februari hade växelkursen stigit med ca 22 % jämfört med den låga nivå 3,9 peso per 1 USD, som nåddes i slutet av juni Efter en topp på 10,5 % i april 2002 sjönk den månatliga KPI-inflationen till under 0,5 % de sista månaderna Den privata bankinlåningen ökade kraftigt under tredje och fjärde kvartalen 2002, vilket fick myndigheterna att lätta på de restriktioner på uttag av banktillgodohavanden, som infördes i början av Till följd av svag inhemsk efterfrågan och brist på utländsk finansiering beräknas bytesbalansen (i likvida medel, dvs. exkl. ränta på förfallna skulder) ha svängt från ett underskott på 1,7 % av BNP år 2001 till ett överskott på 7-8 % av BNP. Centralbankens valutareserv har ökat till 10,5 miljarder US-dollar i slutet av 2002, jämfört med ca 8,9 miljarder US-dollar i slutet av juli Den förbättrade betalningsbalansen har också gjort det möjligt för myndigheterna att från och med den 2 januari 2003 i betydande omfattning lätta på sina valutarestriktioner. 20

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SEK(2001) 716 SLUTLIG/2 BRYSSEL DEN 11.6.2001 ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2001 AVSNITT III - KOMMISSIONEN DEL B Corrigendum: Annule et remplace le texte précédent.

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SEK(2005) 479 SLUTLIG BRYSSEL DEN 15.04.2005 ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2005 AVSNITT III - KOMMISSIONEN AVDELNING 01 ANSLAGSÖVERFÖRING NR DEC11/2005 OBLIGATORISKA

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. om garantier som täcks av den allmänna budgeten Läget per den 31 december 2014

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. om garantier som täcks av den allmänna budgeten Läget per den 31 december 2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 31.7.2015 COM(2015) 373 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om garantier som täcks av den allmänna budgeten Läget per den 31 december 2014

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

KOMMISSIONENS RAPPORT TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. om garantier som täcks av den allmänna budgeten. Situationen den 30 juni 2012

KOMMISSIONENS RAPPORT TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. om garantier som täcks av den allmänna budgeten. Situationen den 30 juni 2012 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.4.2013 COM(2013) 211 final KOMMISSIONENS RAPPORT TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om garantier som täcks av den allmänna budgeten. Situationen den 30 juni 2012 {SWD(2013)

Läs mer

Den inhemska ekonomin är akilleshälen

Den inhemska ekonomin är akilleshälen Swedbank Östersjöanalys Nr 22 21 December Ryssland Den inhemska ekonomin är akilleshälen Den senaste tidens ekonomiska utveckling i Ryssland har varit positiv. Återhämtningen i energipriserna har stabiliserat

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam

Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam Konjunkturläget december 2011 33 FÖRDJUPNING Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam I denna fördjupning beskrivs det euroländerna redan gjort för att hantera skuldkrisen i euroområdet

Läs mer

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Sammanfattning Fyra år efter den stora recessionens början befinner sig euroområdet fortfarande i kris. BNP och BNP per capita ligger under nivån

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV EUROSYSTEMETS EXPERTER 1

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV EUROSYSTEMETS EXPERTER 1 MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV EUROSYSTEMETS EXPERTER 1 Eurosystemets experter har gjort framtidsbedömningar för den makroekonomiska utvecklingen i euroområdet baserade på de uppgifter

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Försörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år):

Försörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år): Makroekonomiska begrepp, balanser och samband Förkortningar: Y: BNP = Nationalinkomst C: Privat konsumtion G: Offentlig konsumtion KONS =C+G = total konsumtion I: Investeringar X: Export M: Import S: Sparande

Läs mer

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET. Teknisk justering av budgetramen för 2016 för att kompensera för BNI-utvecklingen

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET. Teknisk justering av budgetramen för 2016 för att kompensera för BNI-utvecklingen EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.5.2015 COM(2015) 320 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET Teknisk justering av budgetramen för 2016 för att kompensera för BNI-utvecklingen

Läs mer

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.12.2010 KOM(2010) 774 slutlig Bilaga A/kapitel 14 BILAGA A till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet

Läs mer

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad FRÅGA 1. 12 poäng. Varje deluppgift ger 1 poäng. För att få poäng på delfrågorna krävs helt rätt svar. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar

Läs mer

EUROPEISKA CENTRALBANKEN

EUROPEISKA CENTRALBANKEN C 345/6 SV EUROPEISKA CENTRALBANKEN AVTAL av den 1 september 1998 mellan Europeiska centralbanken och de nationella centralbankerna i medlemsstaterna utanför euro-området avseende operativa förfaranden

Läs mer

Valutabevis. Låt dina pengar upptäcka världen!

Valutabevis. Låt dina pengar upptäcka världen! Valutabevis Låt dina pengar upptäcka världen! Valutabevis Låt dina pengar upptäcka världen! Reporäntan i dag: 0 % Så här fungerar valutabevis Löptid på cirka två år Nominellt belopp 10 000 kr/post Fyra

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Betalningsbalans och utlandsställning

Betalningsbalans och utlandsställning Nationalräkenskaper 2014 Betalningsbalans och utlandsställning Portföljinvesteringarna i utlandet ökade under andra kvartalet 2014 Korrigering Siffrorna i offentliggörandet har korrigerats 1892014 De korrigerade

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

RP 57/2010 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2010

RP 57/2010 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2010 RP 57/2010 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2010 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition föreslås,

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

SV 1 SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN BRYSSEL DEN 05/11/2010 ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2010 AVSNITT III - KOMMISSIONEN AVDELNINGARNA 01, 29

SV 1 SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN BRYSSEL DEN 05/11/2010 ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2010 AVSNITT III - KOMMISSIONEN AVDELNINGARNA 01, 29 EUROPEISKA KOMMISSIONEN BRYSSEL DEN 05/11/2010 ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2010 AVSNITT III - KOMMISSIONEN AVDELNINGARNA 01, 29 ANSLAGSÖVERFÖRING NR DEC 55/2010 euro MEDLEN ÖVERFÖRS FRÅN KAPITEL - 2902

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 26.3.2010 KOM(2010)114 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET Bedömning av de italienska myndigheternas rapport om indrivningen av den tilläggsavgift som mjölkproducenterna

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 6 augusti 212 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Sysselsättningen i USA

Läs mer

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Budgetöverskott i Sverige men budgetkris i vår omvärld Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Finansiellt sparande, procent av BNP 2009 2010 2011 Belgien -6,0-4,2-3,9 Frankrike -7,5-7,0-5,8 Grekland

Läs mer

Telemeddelande (A) Sid. 1(5) Mnr PEKI/20061124-1 2006-11-24. Peking. Sara Dahlsten. UD-ASO Dnr 166

Telemeddelande (A) Sid. 1(5) Mnr PEKI/20061124-1 2006-11-24. Peking. Sara Dahlsten. UD-ASO Dnr 166 Telemeddelande (A) Sid. 1(5) Mnr PEKI/20061124-1 2006-11-24 Peking Sara Dahlsten UD-ASO Dnr 166 Kinas valutapolitik några argument för och emot kraven på flexibel växelkurs eller omfattande revalvering

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om utlåning och garantier; SFS 2011:211 Utkom från trycket den 22 mars 2011 utfärdad den 10 mars 2011. Regeringen föreskriver följande. Förordningens tillämpningsområde

Läs mer

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING 13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING Starten på sommaren blev inte så behaglig. Greklandsoron intensifierades då landet i början av juni fick anstånd med en återbetalning till

Läs mer

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Beslut om kontracykliskt buffertvärde 2015-09-07 BESLUT FI Dnr 15-11646 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommentarer Denna ekonomiska kommentar beskriver hur IMF lånar ut pengar till sina medlemsländer och hur villkoren för de lånen ser ut. IMF har mandat att låna ut pengar till länder som har

Läs mer

Riktlinjer för statsskuldens förvaltning 2015

Riktlinjer för statsskuldens förvaltning 2015 2015-03-12 Riktlinjer för statsskuldens förvaltning 2015 Förvaltningen av statsskulden regleras i budgetlagen (2011:203), förordningen (2007:1447) med instruktion för Riksgäldskontoret och regeringens

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

skuldkriser perspektiv

skuldkriser perspektiv Finansiella kriser och skuldkriser Dagens kris i ett historiskt Dagens kris i ett historiskt perspektiv Relativt god ekonomisk utveckling 1995 2007. Finanskris/bankkris bröt ut 2008. Idag hotande skuldkris.

Läs mer

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Offentliga finanser 125 FÖRDJUPNING FÖRDJUPNING Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Konjunkturinstitutets prognoser för såväl svensk ekonomi i dess helhet som de offentliga finanserna har hittills

Läs mer

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET 10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF så godkänndes till slut ett sparpaket från

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Den internationella valutamarknaden är ett nätverk av banker, mäklare och valutahandlare runt om i världen Viktigaste marknaderna finns i London, New York, Zürich, Frankfurt, Tokyo,

Läs mer

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag Diagram A. Räntor på nya bolåneavtal till hushåll och reporänta 8 9 Genomsnittlig boränta Kort bunden boränta Lång bunden

Läs mer

Kommentar till situationen i Grekland

Kommentar till situationen i Grekland Kommentar till situationen i Grekland Finansminister Magdalena Andersson 29 juni 2015 AGENDA Vad har hänt? Möjliga följder för Sverige 3 Allvarligt läge 26 juni Tsipras meddelar folkomröstning den 5 juli

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 19.2.2009 KOM(2009) 72 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om den ståndpunkt som Europeiska gemenskapen ska inta i AVS EG-ministerrådet beträffande

Läs mer

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit Nationalräkenskaper 2010 Finansräkenskaper Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år har utkommit Finansräkenskapernas årsuppgifter för år har reviderats på basis av kompletterade källuppgifter.

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

SV BILAGA XIII. RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 5 av 5: STABIL FINANSIERING)

SV BILAGA XIII. RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 5 av 5: STABIL FINANSIERING) BILAGA XIII RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 5 av 5: STABIL FINANSIERING) 1. Poster som ger stabil finansiering 1.1. Allmänna kommentarer 1. Detta är en sammanfattande mall som innehåller information om

Läs mer

RP 337/2014 rd. gäller det europeiska finansiella stabiliseringsinstrumentets

RP 337/2014 rd. gäller det europeiska finansiella stabiliseringsinstrumentets RP 337/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i lagen om statsborgen för ett europeiskt finansiellt stabiliseringsinstrument PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Läs mer

LANDRISKKLASS. 5/7 Landriskklasserna går från 0 till 7. Ju lägre siffra desto bättre kreditvärdighet har landet. EKN:S UTESTÅENDE GARANTIER PÅ LANDET

LANDRISKKLASS. 5/7 Landriskklasserna går från 0 till 7. Ju lägre siffra desto bättre kreditvärdighet har landet. EKN:S UTESTÅENDE GARANTIER PÅ LANDET LANDRISKKLASS 5/7 Landriskklasserna går från 0 till 7. Ju lägre siffra desto bättre kreditvärdighet har landet. EKN:S POLICY Statsrisker: Normal riskprövning Övriga offentliga risker: Restriktiv riskprövning

Läs mer

Handelsstudie Island

Handelsstudie Island Handelsstudie Island Juni 2013 Andreas Thörnroos 2013-06-05 Sammanfattning Handelns utveckling totalt Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och handeln har en avgörande betydelse för svensk

Läs mer

Vad handlar eurokrisen om?

Vad handlar eurokrisen om? Vad handlar eurokrisen om? U. Michael Bergman Københavns Universitet Presentation på konferens för undervisere 18 september 2018 Vad är problemet i Europa idag? Statsfinansiell kris i Grekland (stor och

Läs mer

Kommissionens tillkännagivande. av den 16.12.2014. Kommissionens vägledande not om tillämpningen av vissa bestämmelser i förordning (EU) nr 833/2014

Kommissionens tillkännagivande. av den 16.12.2014. Kommissionens vägledande not om tillämpningen av vissa bestämmelser i förordning (EU) nr 833/2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Strasbourg den 16.12.2014 C(2014) 9950 final Kommissionens tillkännagivande av den 16.12.2014 Kommissionens vägledande not om tillämpningen av vissa bestämmelser i förordning (EU)

Läs mer

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering ENKÄT 2011 Riksbankens kartläggning av företagens lånebaserade finansiering Flera journalister och finansanalytiker har på senare år hävdat

Läs mer

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.

Läs mer

Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11

Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11 Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11 1. Kombinera rätt (3 poäng) a) Kombinera med ett streck land och offentlig skuld av BNP. (1 poäng) USA Japan Finland 1 2 3 Offentlig skuld 250 200 % av BNP 1

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar KOM(2010) 368

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar KOM(2010) 368 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.7.2010 KOM(2010)369 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar

Läs mer

SV BILAGA XIII. RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 3 av 5: INFLÖDEN)

SV BILAGA XIII. RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 3 av 5: INFLÖDEN) BILAGA XIII RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 3 av 5: INFLÖDEN) 1. Inflöden 1.1. Allmänna kommentarer 1. Detta är en sammanfattande mall som innehåller information om likviditetsinflöden mätt under de närmaste

Läs mer

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen i ekonomin Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen utlöstes i september 2008 Investmentfirman Lehman Brothers går omkull vilket blir startskottet på en global finanskris Men grunderna till krisen var helt

Läs mer

Statens upplåning i en överskottsmiljö

Statens upplåning i en överskottsmiljö Statens upplåning i en överskottsmiljö Sammanfattning av tal av Thomas Olofsson, upplåningschef på Riksgäldskontoret, på Nordeas Fixed Income Seminarium i Köpenhamn torsdagen den 18 maj 2006. Svenska staten

Läs mer

Finansinspektionen och makrotillsynen

Finansinspektionen och makrotillsynen ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

Full fart på den svenska hotellmarknaden

Full fart på den svenska hotellmarknaden Full fart på den svenska hotellmarknaden Utveckling första tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00

Läs mer

LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA, 13-14 ÖVERSIKTLIGT, 15-17 NOGA

LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA, 13-14 ÖVERSIKTLIGT, 15-17 NOGA FRÅN MIKRO TILL MAKRO MIKRO: MARKNADER, INDIVIDUELLT BETEENDE MAKRO: SAMMAN LAGDA RESULTAT, AGGREGERAD NIVÅ, SAMHÄLLET LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA,

Läs mer

Betalningsbalans och utlandsställning

Betalningsbalans och utlandsställning Nationalräkenskaper 2014 Betalningsbalans och utlandsställning Finlands nettoställning mot utlandet minskade år 2013 Till minskningen av Finlands nettoställning mot utlandet år 2013 bidrog mest ökningen

Läs mer

LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN

LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 1, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 onsdag 25 april 2012. Kursansvarig: Magnus Carlsson Tillåtna hjälpmedel: miniräknare Tentamen består

Läs mer

Kvartalsrapport 2012 STOR EFTERFRÅGAN PÅ EKN:S TJÄNSTER UNDER TREDJE KVARTALET

Kvartalsrapport 2012 STOR EFTERFRÅGAN PÅ EKN:S TJÄNSTER UNDER TREDJE KVARTALET Kvartalsrapport 2012 Q3 STOR EFTERFRÅGAN PÅ EKN:S TJÄNSTER UNDER TREDJE KVARTALET Perioden i korthet 42 miljarder kronor i nya garantier för svenska exportaffärer. Nya garantier för export till 118 länder.

Läs mer

STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING

STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING 2000-12-11 STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING =Prognosen för 2000 indikerar ett budgetöverskott på 88,1 miljarder kr. Justerat för tillfälliga betalningar beräknas ett överskott på ca 40 miljarder. =Prognosen

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande. Dir. 2015:63. Beslut vid regeringssammanträde den 11 juni 2015

Kommittédirektiv. Översyn av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande. Dir. 2015:63. Beslut vid regeringssammanträde den 11 juni 2015 Kommittédirektiv Översyn av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande Dir. 2015:63 Beslut vid regeringssammanträde den 11 juni 2015 Sammanfattning En parlamentariskt sammansatt kommitté ges

Läs mer

Koncernens fakturering uppgick i kvartalet till 1 005 MSEK, vilket var en ökning med 12 procent. Valutaeffekter svarade för hela ökningen.

Koncernens fakturering uppgick i kvartalet till 1 005 MSEK, vilket var en ökning med 12 procent. Valutaeffekter svarade för hela ökningen. 1 SECO TOOLS AB Delårsrapport januari - september år Kvartalets resultat före skatt var oförändrat jämfört med föregående år. Försäljningen för kvartalet steg totalt med 12 procent. En fortsatt konjunkturförsvagning

Läs mer

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet I denna fördjupning tecknas ett alternativt scenario där skuldkrisen i euroområdet fördjupas och blir allvarligare och mera utdragen

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Delårsrapport. januari mars 2014 REKORDSTOR GARANTIGIVNING TILL SMÅ- OCH MEDELSTORA FÖRETAG

Delårsrapport. januari mars 2014 REKORDSTOR GARANTIGIVNING TILL SMÅ- OCH MEDELSTORA FÖRETAG Delårsrapport januari mars 2014 REKORDSTOR GARANTIGIVNING TILL SMÅ- OCH MEDELSTORA FÖRETAG Perioden i korthet Under kvartalet garanterade EKN 411 exportaffärer till ett värde av 7,4 (10,6) miljarder kronor.

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet (2015:1)

Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet (2015:1) REGERINGSRAPPORT 1 (4) Hanteringsklass: Öppen 2015-03-13 Dnr 2015/215 Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet

Läs mer

Bedömare som i dag vill fördela "skulden" för krisen mellan olika aktörer bör därför inte glömma bort de utländska långivarnas missbedömningar.

Bedömare som i dag vill fördela skulden för krisen mellan olika aktörer bör därför inte glömma bort de utländska långivarnas missbedömningar. DN DEBATT: "Domedagsprofetiorna kommer för tidigt". Assar Lindbeck och Dan Lindbeck analyserar den asiatiska finanskrisen: Västländernas skuld får inte glömmas bort. Asiatiska företag och banker har underskattat

Läs mer

Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009

Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009 Rapport till Finanspolitiska rådet 2009/1 Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009 Clas Bergström Handelshögskolan i Stockholm Finanskrisen och Sverige Likviditetsaspekt:

Läs mer

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Lönebildningsrapporten 211 73 FÖRDJUPNING Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Den svenska kronan har efter 199-talskrisen varit undervärderat i ett långsiktigt perspektiv. Svagheten har avspeglat

Läs mer

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning ANFÖRANDE DATUM: 5-4-6 TALARE: Vice riksbankschef Henry Ohlsson PLATS: Facken inom industrin, Aronsborg, Bålsta SVERIGES RIKSBANK SE- 7 Stockholm (Brunkebergstorg ) Tel +46 8 787 Fax +46 8 5 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och

Läs mer

En investeringsplan för Europa

En investeringsplan för Europa En investeringsplan för Europa Den goda triangeln INVESTERINGAR STRUKTUR- REFORMER BUDGETANSVAR 1 En investeringsplan för Europa MOBILISERA FINANSIERING FÖR INVESTERINGAR Kraftigt stöd till strategiska

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Varför behövs exportfinansiering? sid 2. Vilka alternativ finns det att välja mellan? sid 3. Hur mycket och i vilka valutor kan man låna?

Varför behövs exportfinansiering? sid 2. Vilka alternativ finns det att välja mellan? sid 3. Hur mycket och i vilka valutor kan man låna? Innehåll Varför behövs exportfinansiering? sid 2 Vilka alternativ finns det att välja mellan? sid 3 Hur mycket och i vilka valutor kan man låna? sid 4 Hur kan riskerna hanteras? sid 5 Vilka räntevillkor

Läs mer

SEK:s lilla handbok i exportfinansiering

SEK:s lilla handbok i exportfinansiering SEK:s lilla handbok i exportfinansiering Innehåll Varför behövs exportfinansiering?...sid 2 Vilka alternativ finns det att välja mellan?...sid 3 Hur mycket och i vilka valutor kan man låna?...sid 4 Hur

Läs mer

Eurokrisen. Lars Calmfors Folkpartiets ledning 23 oktober 2011

Eurokrisen. Lars Calmfors Folkpartiets ledning 23 oktober 2011 Eurokrisen Lars Calmfors Folkpartiets ledning 23 oktober 2011 När bör krisländer stödjas? Solvens eller likviditetsproblem? Insolvens: Framtida primära budgetöverskott räcker inte för att klara räntor

Läs mer

Sparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen

Sparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen Konjunkturläget mars 11 1 FÖRDJUPNING Sparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen På år har den svenska bytesbalansen gått från att visa ett underskott på nära miljarder

Läs mer

Kinas ekonomi första kvartalet 2004: Överhettningens vägval

Kinas ekonomi första kvartalet 2004: Överhettningens vägval Telemeddelande (A) Sid. 1(8) Mnr PEKI/20040513-1 2004-05-13 Peking Ambassaden i Peking Erik Widman UD-ASO Dnr 51 Kinas ekonomi första kvartalet 2004: Överhettningens vägval Sammanfattning Den kinesiska

Läs mer

1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE EUROPEISKA KOMMISSIONEN Generaldirektoratet för konkurrens SAC Bryssel den DG D(2004) GEMENSKAPENS RAMBESTÄMMELSER FÖR STATLIGT STÖD I FORM AV ERSÄTTNING FÖR OFFENTLIGA TJÄNSTER 1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

UTKAST 18.5.2006 MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN. om en översyn av metoden för fastställande av referensränta

UTKAST 18.5.2006 MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN. om en översyn av metoden för fastställande av referensränta SV SV SV UTKAST 18.5.2006 MEDDELANDE FRÅN KOMMISSION om en översyn av metoden för fastställande av referensränta 1. REFERS- OCH DISKONTERINGSRÄNTA Inom ramen för gemenskapens kontroll av statligt stöd

Läs mer

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson Harpsund 21 augusti 2015 AGENDA Det ekonomiska läget Världen Sverige Inriktningen för politiken Sammanfattning

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om statliga garantier till banker m.fl.; SFS Utkom från trycket den utfärdad den X oktober 2008 Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelse 1 I denna förordning

Läs mer

LANDRISKKLASS. 7/7 Landriskklasserna går från 0 till 7. Ju lägre siffra desto bättre kreditvärdighet har landet. EKN:S UTESTÅENDE GARANTIER PÅ LANDET

LANDRISKKLASS. 7/7 Landriskklasserna går från 0 till 7. Ju lägre siffra desto bättre kreditvärdighet har landet. EKN:S UTESTÅENDE GARANTIER PÅ LANDET LANDRISKKLASS 7/7 Landriskklasserna går från 0 till 7. Ju lägre siffra desto bättre kreditvärdighet har landet. EKN:S POLICY Statsrisker: Restriktiv riskprövning Övriga offentliga risker: Restriktiv riskprövning

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om underlag för årsredovisning för staten; SFS 2011:231 Utkom från trycket den 22 mars 2011 utfärdad den 10 mars 2011. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

Kursnamn/benämning Makroekonomi

Kursnamn/benämning Makroekonomi Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings (fylls i av ansvarig) Datum för tentamen 2008-11-07 Sal TER1 Tid 8-13 Kurskod 730G49 Provkod EXAM Kursnamn/benämning Makroekonomi Institution

Läs mer

Landrapport från ISLAND NBO:s styrelsemöte 21.-22.november 2012 i Göteborg

Landrapport från ISLAND NBO:s styrelsemöte 21.-22.november 2012 i Göteborg Landrapport från ISLAND NBO:s styrelsemöte 21.-22.november 2012 i Göteborg Nyckeltal för ISLAND nov. 2012 Förväntad BNP-utveckling 2,8 % Inflationstakt 4,6 % Arbetslöshet 5,0 % Bostadsbyggande prognos

Läs mer