VMK:s TILLÄMPNINGSANVISNING
|
|
- Anita Andreasson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Nationella instruktioner för virkesmätning VMK:s TILLÄMPNINGSANVISNING till Mätningsinstruktion för travmätning av rundvirke
2 Innehåll 1 Inledning VMK:s tillämningsanvisningar för virkesmätning Omfattning och tillämpning av denna tillämpningsanvisning Grundkrav för travmätning Traves mått och vedvolymprocent Travmätning på fordon Måttagning Uppmätning av bankbredd Märkning av fordon Travmätning på lagerplats Utrustning för travmätning Redskap för manuell mätning av traves dimensioner Travmätning i foton Hjälptabell för bedömning av traves vedvolymprocent Revisionshistorik Sida 2 (12)
3 1 Inledning 1.1 VMK:s tillämningsanvisningar för virkesmätning Denna tillämpningsanvisning utgör ett stöd för tolkning av motsvarande mätningsinstruktion (benämnd Instruktionen) som fastställs av SDC:s styrelse. Tillämpningsanvisningarna fastställs av Kontrollkommissionen med representanter från VMK (Virkesmätningskontroll), VMF Nord, VMF Qbera och VMF Syd. Aktuella instruktioner och tillämpningsanvisningar kan hämtas från under fliken Virkesmätning. 1.2 Omfattning och tillämpning av denna tillämpningsanvisning Instruktionen: Travmätning används för rundvirke och ger volym i kubikmeter fast mått under bark (m 3 fub). Mätningen avser formutjämnad fastvolym, d.v.s. då avdrag för eventuella utbuktningar gjorts. Denna volym ska motsvara den volym som erhålls vid stockvis topprotmätning, se Nationell instruktion Mätning av stocks volym under bark. Denna instruktion är tillämplig vid ersättningsgrundande mätning av rundvirke, oavsett trädslag, sortiment eller tänkt användning. Virket kan vara i fasta längder eller i fallande längder mellan 2,5 och 6,5 m. Instruktionen avser dels mätning av virke lastat på fordon, dels mätning av travar på lagerplats. Kvalitetsbestämmelser beskrivs i sortimentsvisa mätningsinstruktioner Grundkrav för travmätning Instruktionen: Virkesmätning ska utföras noggrant och enligt de bestämmelser som anvisats för mätningen. Om förhållandena inte medger att mätningen kan utföras på detta sätt, får den inte utföras. Virket ska mätas i befintligt skick. Före mätning besiktigas leveransen/traven av mätaren för undersökning av att virkets egenskaper, samt förutsättningarna för mätning, t.ex. säkerställd identitet, överensstämmer med gällande instruktioner och avtal. Om så ej är fallet vägras mätning. Vid mätning på fordon kan mätningsvägran också betingas av arbetsmiljöskäl, t.ex. rörande lastningen på fordonet eller förekomst av främmande föremål som t.ex. sten. Mätningsvägran samt orsaken härtill meddelas omedelbart säljare och köpare av det aktuella virket. Om traven innehåller så mycket kvarhängande kvistar att virkesmätaren inte bedömer sig kunna utföra ett bra arbete, vägras mätning. 2 Traves mått och vedvolymprocent Instruktionen: Travens virkesvolym under bark bestäms med ledning av dess mått och vedvolymprocent. Traves mått, d.v.s. travlängd, stocklängd och höjd, mäts som om virket vore inlagt i och väl fyllde en rektangulär låda. I travens stockändesida placeras lådsidan så att hålrum orsakade av att stockar ej når fram till lådsidan volymmässigt kompenseras av utskjutande stockändar. Avståndet mellan motstående sidor i den tänkta lådan mäts vinkelrätt mot dessa. Måtten anges i cm med avrundning enligt svensk standard. Vedvolymprocenten är andelen ved av den tänkta lådans volym. Virkesvolymen utgör produkten av travens mått och vedvolymprocent. Virkesvolymen beräknas i kubikmeter (m³fub) med minst två decimaler. Sida 3 (12)
4 Med vedvolymprocent avses vedvolymen uttryckt i procent av travvolymen. Ett virkespartis vedvolym beräknas som produkten av dess travvolym och vedvolymprocent dividerad med 100. För utbildningsändamål och som hjälp vid mätningen har utvecklats tabeller som med ledning av aktuella stock- och travegenskaper gör det möjligt att beräkna vedvolymprocenten. Principen för tabellerna är att ett utgångstal korrigeras med värdet av enskilda bedömningsfaktorer. Slutsumman ger travens vedvolymprocent. Med tilltagande erfarenhet kan bedömningen av en traves vedvolymprocent i praktisk mätning ske genom att mätaren med utgångspunkt i det "helhetsintryck" med avseende på virkestätheten, som en trave uppvisar, direkt ange dess vedvolymprocent. Instruktionen: Höjd: Traves höjd utgör avståndet mellan en plan bottenyta och ett medeltal för det översta stocklagrets högsta punkter. Traves överyta och bottenyta, även kallad bottenlinje, ska på samma sätt som gäller för övriga sidor avjämnas så att den tänkta lådan väl fylls. Avståndet mellan överyta och bottenlinje utgör travens höjd. Avjämningen av travens överyta ska göras med bibehållen täthet i traven eller sektionen som helhet. Överytan ska alltså fixeras vid en nivå som gör att stockarna i de avjämnade partierna varken ligger tätare eller glesare än stockarna i traven för övrigt. Figur 1. Avjämning av traves överyta. Vid mätning av en hög trave, t.ex. på avlägg eller vid bilväg, kan det, om man står nära traven, vara svårt att avgränsa travens eller sektionens överyta. Den avjämnade överytan kan då bedömas på avstånd från traven varvid överytans nivå fixeras till en bestämd punkt på någon lämplig stockända. Höjden bestäms därefter som summan av två delmått av vilka det ena utgörs av måttet från den fixerade punkten för överytan ned till en markering på lämplig arbetshöjd och det andra av måttet från bottenlinjen upp till markeringen. Bottenlinjen bestäms i regel av stockarnas underkanter om traven ligger på jämnt underlag. Om travens bottenlinje inte är rak ska den avjämnas på samma sätt som gäller för överytan. Underlag av massaved ska ingå i travens volym. Underlagets volym får bedömas. Instruktionen: Stocklängd (detta mått har tidigare benämnts travens bredd): För virke i fallande längder utgör travens stocklängd den grundytevägda medellängd som en stockmätning skulle Sida 4 (12)
5 resultera i. För virke i fasta längder är grundregeln att den avtalade stocklängden gäller som mått. Vid behov kontrolleras denna genom att längden hos enskilda stockar i åtkomliga delar av traven mäts. Om denna mätning ger en medellängd hos stockarna som avviker mer än 3 cm från den avtalade stocklängden ska den uppmätta längden gälla. Grundytevägd medellängd beräknas genom summering för varje stock av produkten av dess längd och area (grundyta) i ett plan genom travens mitt. Den erhållna produktsumman divideras därefter med summan av samtliga stockars areor (grundytor). Stocklängden blir på detta sätt "vägd" med stockarnas areor som vikter. Av detta följer att grövre stockar påverkar den beräknade medellängden mer än klenare stockar. 3 Travmätning på fordon 3.1 Måttagning Instruktionen: Vid mätning av trave på fordon tas mått enligt Figur 1. Vid travmätning mäts vanligtvis travens höjd och vedlängd utifrån en av travens sidor, vilket kallas ensidesmätning. I de fall där travmätning sker på lastbil från marknivå ska dock mätning utföras på travens bägge sidor, så kallad tvåsidesmätning. Huvudregeln är att ta höjdmåtten vid var och en av stakarna på traven och därefter beräkna en medelhöjd. Även travens övre längdmått, det övre bankbreddsmåttet, bör bestämmas som medelvärdet av måtten mellan stakarna. Anledningen till detta tillvägagångssätt är att stakarna ändrar form med tid och slitage, samt att lastningen kan leda till att de olika stakarna buktar ut olika mycket. Generellt kan sägas att det finns skillnader i utbuktning mellan tillverkare, olika tungt virke samt olika lastningsstilar. Instruktionen: Den i Figur 1 angivna nedre bankbredden är svår att mäta när fordonet är lastat. Detta mått ska därför vara uppmätt och finnas angivet på fordonet, eller på annat sätt finnas tillgängligt för mätaren. Det uppmätta/krönta nedre bankbreddsmåttet justeras vid mätning/registrering utifrån uppmätt/uppskattat övre bankbreddsmått samt med hänsyn taget till stakarnas utbuktning. Det nedre bankbreddsmåttet ska finnas registrerat för varje bil och släp. Uppgifterna är till för att underlätta mätningen av travens längd/bankbredd. I mätplatsstödet kommer registrerad bankbredd att visas och det finns även möjlighet att registrera ett övre bankbreddsmått när det bedöms vara en skillnad mellan det övre och undre måttet. Systemet beräknar sedan själv ett medelvärde för de två måtten. 3.2 Uppmätning av bankbredd Efter ordinarie mätning ska fordonet i de fall bilen och/eller släpet inte finns upplagda i bankbreddsregistret komma tillbaka till mätbryggan efter avlastning för uppmätning och registrering. För obemannade mätplatser gäller att fordonet måste ha en uppmätt nedre bankbredd för att mätning ska få genomföras. Uppmätning ska utföras av virkesmätare vid bemannad mätplats eller genom att åka till åkerier/lastbilar och utföra uppmätning och märkning där. Vid uppmätning av bankbredden ska ett kalibrerat mätverktyg användas, förslagsvis en mätribba. Mätpunkten är den lägsta punkten på stakparen med det bredaste måttet och det är det Sida 5 (12)
6 inre måttet mellan stakparen som ska mätas. Det värde som ska registreras är medelvärdet för alla stakar på bil respektive släp (figur 2). Figur 2. Mätpunkt för uppmätning av nedre bankbreddsmått. Måttuppgifterna på ett fordons bankbredd ska kontrolleras av VMF-personal vart 3:e år eller med tätare intervall och ska dessutom kontrolleras efter nytillverkning och reparationer av stakarna. Gränsen 3 år gäller senast fr.o.m. att stöd för detta finns i mätplatssystemet. 3.3 Märkning av fordon Efter uppmätning och inregistrering i mätplatsstödet ska bil och släp märkas med bankbreddsmåtten genom särskilda klisterlappar som ska finns tillgängliga på varje mätplats. (34 i exemplet nedan, figur 3, betyder att bankbredden är uppmätt till 234 cm. Av utrymmesskäl markeras endast med de två sista siffrorna). Om siffrorna ej får plats horisontalt, fäst dem över och under varandra med tiotalssiffran överst. Klisterlapparna ska fästas väl synligt på nedre delen av stakarna på baksidan av biltraven och på baksidan av den bakre traven på släpet (se figur 3). Sida 6 (12)
7 Figur 3. Exempel på klisterlappar för märkning av nedre bankbredd samt hur de ska placeras på fordonet och släpet. Innan klisterlapparna fästs ska ytan de ska fästas på rengöras grundligt för att säkerställa att lapparna sitter kvar bättre. 4 Travmätning på lagerplats Instruktionen: Med lagerplats avses bilväg, hamn, terminal etc. Sektionsmätning av trave. Om travlängden överstiger 3 m ska sektionsmätning ske av stocklängd och höjd. Traven indelas därvid i ett antal lika långa sektioner om längst 3 m. Vid mätning av stocklängd tas ett mått för varje sektion. Vid mätning av traves höjd tas ett mått i vardera stockändesidan på varje sektion, medelvärdet anges som travens höjd. Krokig trave ska längdmätas med redskapet tätt intill traven. Travens längd utgör medelvärdet av längden på respektive sida. Sida 7 (12)
8 Figur 4. Längdmätning av krokig trave. För en trave framräknas i princip två olika volymer, nämligen dels travvolymen som utgör produkten av travens längd, bredd och höjd dels vedvolymen som utgör produkten av travvolymen och vedvolym procenten dividerad med 100. Volymberäkningen av en trave beskrivs i följande exempel. Antag att vi har en trave med de mått som framgår av Figur 5. Sektion Längd Bredd Fram Höjd Bak cm cm cm Medelvärde 301,3 107,6 avrundat Travvolymen kan beräknas till 6,00 3,01 1,08 = 19,505 m 3 t Med en antagen vedvolymprocent på 55 % blir vedvolymen 19, ,55 = 10,72764 = 10,73 m 3 fub Sida 8 (12)
9 Figur 5. Volymmätning av trave. Sida 9 (12)
10 5 Utrustning för travmätning 5.1 Redskap för manuell mätning av traves dimensioner Instruktionen: Redskap för mätning av travlängd, stocklängd och höjd ska vara godkända enligt det mätande företagets regelverk. Travens höjd ska av samma orsak mätas med mätredskap av minst samma längd som travens största höjd. Denna bestämmelse motiveras av riskerna för det fel i mätningen som kan uppstå, om höjdmåttet till följd av för korta redskap skulle behöva bestämmas i två steg. Med hänsyn till denna bestämmelse är de mätribbor som används normalt 3 m långa. 5.2 Travmätning i foton Instruktionen: Travmätning på fordon får göras i foton. Fotona måste möjliggöra likvärdig mätning och likvärdiga kontrollmöjligheter jämfört med manuell mätning vid fordonet. För berörda fordon ska bankbredden finnas registrerad och vara tillgänglig för mätaren. I system för travmätning i foton ska ingå: Foto vinkelrätt från traven för mätning av höjd och stocklängd. Funktion för kalibrering, t.ex. tydligt synligt kalibreringsobjekt i foton där mätning görs. Minst ett foto per trave i sådan vinkel att maximal del av travens ändyta kan bedömas. Möjlighet att zooma i bilderna så att leverantörsmärkning kan avläsas och kvalitetsbedömning kan göras. För ytterligare specifikationer vid uppförande av mätplats för travmätning i foton hänvisas till måttstocken som för tillfället revideras. För kontrollrutiner gällande bl.a. tillsyn hänvisas till de två kontrollanvisningarna för bildmätning för fotoriggar med fast avstånd respektive för rektifierade bilder. 6 Hjälptabell för bedömning av traves vedvolymprocent Instruktionen: Korrigering för virkets medeldiameter (aritmetisk medeldiameter på bark). Medeldiametern hos stockarna i en trave har teoretiskt sett inget direkt inflytande på vedvolymprocenten, vilket bl.a. framgår av redogörelsen för kvadratisk och triangulär travning nedan. I praktiken visar det sig emellertid att travens vedvolymprocent ökar med stigande medeldiameter hos stockarna i traven vilket alltså måste bero på att denna faktor indirekt samverkar med andra egenskaper, som i sin tur påverkar vedvolymprocenten. Betydelsefullt i detta sammanhang är sambandet mellan den enskilda stockens diameter och mantelyta respektive diameter och volym. Av detta följer också ett samband mellan stockdiameter och mantelarea per volymenhet. Detta samband framgår i princip av Figur 6. Sida 10 (12)
11 Figur 6. Sambandet mellan stockdiameter och mantelarea per volymenhet. En följd av det samband som bilden visar är att den sammanlagda mantelarean hos stockarna i en trave med klent virke är större än mantelarean hos genomsnittligt grövre virke vid i övrigt samma travvolym. Den större mantelarean innebär att antalet "kontaktpunkter" mellan stockarna också ökar. Utgörs dessa punkter av kviststumpar eller kvistknölar är det uppenbart att vedvolymprocenten i en trave med klen ved blir lägre än i en trave med grövre ved även om kvistningens noggrannhet i båda fallen är densamma. Vid en viss tjocklek på t.ex. isbark påverkas av samma anledning vedvolymprocenten i en trave med klent virke mer negativt än i en trave med grövre virke. Eftersom travtätheten påverkas av många egenskaper, som direkt eller indirekt anknyter till den sammanlagda mantelarean hos stockarna i en trave, är alltså diametern i praktiken en mycket väsentlig faktor då det gäller att bestämma vedvolymprocenten. Det är också sambanden mellan diametern och andra egenskaper, som korrektionstalen för faktorn medeldiameter avser att ta hänsyn till. Av diagrammet över arean per volymenhet framgår att arean minskar kraftigt med stigande diameter upp till cm men att kurvan därefter "planar ut". Detta förhållande beaktas också i hjälptabellen. Korrektionstalen i tabellen ökar upp till cm diameter men är därefter oförändrade. Det krävs alltså speciell uppmärksamhet vid bedömning av vedvolymprocenten, när traven innehåller stockar med mycket liten eller stor medeldiameter. Instruktionen: Avdrag för bark respektive travning Med faktorn travning avses den täthet i traven som beror på stockarnas inbördes läge. De enskilda stockarnas utseende och form har i och för sig inget med travningen att göra. Ett uttryck för dålig travning är t.ex. att bitarna ligger snett eller att de inte lagts tillräckligt tätt intill fordonets stakar. Sida 11 (12)
12 Teoretiskt sett kan runda, jämngrova (cylindriska) stockar med en viss diameter aldrig travas tätare än att det uppstår % luftmellanrum. Beroende på sättet att trava stockarna kan de vedvolymprocenter erhållas som framgår av Figur 7. Kvadratisk travning Triangulär travning Figur 7. Vedvolymprocenter vid kvadratisk och triangulär travning I praktiken förekommer aldrig kvadratisk eller triangulär travning och dessutom ytterst sällan stockar med samma diameter. Stockarnas diameter och form varierar nämligen vanligtvis, och tillsammans med övriga egenskaper bidrar detta till att vedvolymprocenten aldrig blir ens så tät som 79 %. Instruktionen: Avdrag för krokighet respektive kvistning. Med faktorn krokighet avses den krokighet hos virket som minskar tätheten i traven på grund av att krokiga stockar normalt inte kan läggas tätt intill varandra. Vid bedömningen ska hänsyn enbart tas till den inverkan krokigheten har på tätheten i traven. Instruktionen: Korrigering för stamform/avsmalning. Denna faktor avser att beakta stamformens inflytande på vedvolymprocenten. I synnerhet rotstockar kännetecknas av stark avsmalning vartill rotansvällningen givetvis bidrar. Rotstockens stamform motsvaras av formen hos en neiloid. Som framgår av Figur 8 är dess avsmalning inte jämn längs hela stocken utan den ökar i rotändan. Mantelytans konturer blir därmed kurvformiga. Hög andel rotstockar minskar därför travens relativa vedvolym. Denna tendens blir särskilt påtaglig för virke i standardlängd som "änddragits", d.v.s. stockändarna bildar ett jämnt plan. Omvänt gäller att utskjutande rotändar inte "gillrar" traven. Figur 8. Stock med neiloidform. Sida 12 (12)
13 Den beskrivna stocken med neiloidform är alltså apterad från rotändan av ett träd med den stamform som framgår av Figur 9. Figur 9. Principskiss av stammens form. Trädstammen kan grovt indelas i en rotdel, en mellandel och en toppdel. Stamdelen närmast rotskäret har normalt en ansvällning vilket gör att rotstocken har en ganska stor avsmalning (= dålig stamform). Ansvällningens storlek liksom stamformen i övrigt varierar mellan olika trädslag och mellan individer av samma trädslag. Stammens mellandel, mellanstocken (-stockarna), har som regel ganska liten avsmalning. Stor andel mellanstockar kan därför medföra en påtaglig höjning av vedvolymprocenten vilket alltså måste beaktas i vedvolymbedömningen under faktorn stamform. Toppdelen hos en trädstam har normalt rätt stor avsmalning. Till skillnad från den neiloidformade rotstocken har toppstocken en tilltagande avsmalning mot toppändan vilket ger stocken s.k. paraboloidform, Figur 10. Figur 10. Stock med paraboloidform. Faktorn stockars läge i traven saknas i bedömningstabellerna men har ändå betydelse när det gäller att i praktisk mätning beakta inverkan på en traves vedvolymprocent av såväl de enskilda stockarnas läge i traven som deras diameterspridning. Travens täthet ökar nämligen högst avsevärt ju större variationen är hos stockarnas diameter. Denna effekt förklaras av att utrymmet mellan grova stockar i större utsträckning kan fyllas ut med klena stockar. Tidigare undersökningar visar att om diameterblandningen är stor, kan travtätheten öka med hela 4 %-enheter. Vedvolymtabellen anger ej så stor variationsvidd som 4 %-enheter men eftersom tabellen ska användas till ledning för bedömningen av vedvolymprocenten, är det givetvis tillåtet att göra en större korrigering än vad som finns angiven i tabellen, t.ex. vid bedömning av vedvolymprocenten i en timmertrave med särskilt stor diameterblandning. Instruktionen: Avdrag för snö och is respektive avverkningsavfall. Användningen av faktorn snö och is beror ytterst av de klimatiska förutsättningarna inom det geografiska området där mätningen sker. Det bör därför finnas anledning att beakta faktorn under en större del av året i norra Sverige än i landets södra delar. Sida 13 (12)
14 Problemen med snö och is upplevs dock i vissa fall som större i de södra delarna av landet än i norr. Förklaringen torde vara dels att erfarenheterna i allmänhet av snö och is är begränsade, dels att temperaturen inom detta område ofta pendlar kring nollstrecket med skarsnö eller isbildning som följd. Inverkan på vedvolymprocenten blir härigenom större än om snön hela tiden är kall och lös. 7 Revisionshistorik Tillämpningsanvisningen ersätter travmätningsdelarna i Kompendium i Virkesmätning del III (kapitel ), allmänt om virkesmätning. Anvisningen fastställd av Kontrollkommissionen Nationella instruktioner och ny framsida. Uppdaterad innehållsförteckning. Avsnitt 1.1. Under fliken Virkesmätning. Avsnitt reviderade och utvidgad med avseende på fjärrmätning och bankbredder. Två nya figurer införda. Även instruktionen ändrad. Avsnitt 5.2 För kontrollrutiner gällande bl.a. tillsyn hänvisas till kontrollanvisning för fotoriggar. Sida 14 (12)
VMK:s TILLÄMPNINGSANVISNING
SDC:s instruktioner för virkesmätning VMK:s TILLÄMPNINGSANVISNING till Mätningsinstruktion för travmätning av rundvirke 2015-04-22 Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 VMK:s tillämningsanvisningar för virkesmätning...
Läs merTRAVMÄTNING AV RUNDVIRKE
Version 2018-01-01 Nationella instruktioner för virkesmätning beslutas av SDC:s styrelse efter rekommendation från Rådet för mätning och redovisning (RMR) i samverkan med landets tre virkesmätningsföreningar
Läs merSKÄPPMÄTNING AV SÖNDERDELAD SKOGSRÅVARA
Version 2019-01-01 beslutas av Biometrias styrelse efter rekommendation från Rådet för mätning och redovisning (RMR) SKÄPPMÄTNING AV SÖNDERDELAD SKOGSRÅVARA Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 lagstiftning om
Läs merSKÄPPMÄTNING AV SÖNDERDELAD SKOGSRÅVARA
Version 2016-08-01 Nationella instruktioner för virkesmätning beslutas av SDC:s styrelse efter rekommendation från Rådet för mätning och redovisning (RMR) i samverkan med landets tre virkesmätningsföreningar
Läs merSKÄPPMÄTNING AV SÖNDERDELAD SKOGSRÅVARA
Version 2017-01-01 Nationella instruktioner för virkesmätning beslutas av SDC:s styrelse efter rekommendation från Rådet för mätning och redovisning (RMR) i samverkan med landets tre virkesmätningsföreningar
Läs merMätningsinstruktion för massaved
2006-08-01 Mätningsinstruktion för massaved rekommenderad av Rådet för virkesmätning och redovisning VMR 1-06 Dokumentet ersätter från 1 augusti 2006 tillämpliga delar av sidorna 19-21 (kap 4 Mätningsinstruktion
Läs merGodkännande och kontroll av automatisk diameterfördelning av stockar i trave
Nationella instruktioner för virkesmätning Sida 1 av 6 Godkännande och kontroll av automatisk diameterfördelning av stockar i trave 1 ALLMÄNT OM GODKÄNNANDE OCH KONTROLL AV UTRUSTNING FÖR AUTOMATISK DIAMETERFÖRDELNING
Läs merKVALITETSBESTÄMNING AV MASSAVED
Version 2019-01-01 beslutas av Biometrias styrelse efter rekommendation från Rådet för mätning och redovisning (RMR) KVALITETSBESTÄMNING AV MASSAVED Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 lagstiftning om virkesmätning...
Läs merNya eller reviderade mätningsinstruktioner
Nya eller reviderade mätningsinstruktioner 1 Under 2014 införs nya eller reviderade mätningsinstruktioner SDCs instruktioner för virkesmätning Ny struktur VMR 1-99 fasas ut Arbetsgång och förankring: Instruktionsgrupp,
Läs merKOMPLETTERANDE INSTRUKTIONER GÄLLANDE MÄTNING AV RUNDVIRKE
KOMPLETTERANDE INSTRUKTIONER GÄLLANDE MÄTNING AV RUNDVIRKE INNEHÅLL Detta cirkulär är ett komplement till SDCs instruktioner gällande massaved, barrsågtimmer samt bränsleved och därtill hörande tillämpningsanvisningar.
Läs merKOMPLETTERANDE INSTRUKTIONER GÄLLANDE MÄTNING AV RUNDVIRKE
KOMPLETTERANDE INSTRUKTIONER GÄLLANDE MÄTNING AV RUNDVIRKE INNEHÅLL Detta cirkulär är ett komplement till nationella instruktionerna för virkesmätning och VMK:s tillämpningsanvisningar gällande massaved,
Läs merFrån avtal till redovisning
Från avtal till redovisning Så här fungerar det när du säljer virke Information om virkesmätning och virkesredovisning i Sverige Så här fungerar det när du säljer virke Redovisning Avtal Mätbesked Kontrakt
Läs merFrån avtal till redovisning
Från avtal till redovisning Så här fungerar det när du säljer virke Information om virkesmätning och virkesredovisning i Sverige Så här fungerar det när du säljer virke Redovisning Avtal Mätbesked Kontrakt
Läs merDEL III. Allmänt om virke
VIRKESMÄTNINGSRÅDET ( VMR ) www.virkesmatningsradet.org 2000-06-07 KOMPENDIUM I VIRKESMÄTNING DEL III Allmänt om virke VMR 2000-06-07 ALLMÄNT OM VIRKESMÄTNING OCH VIRKE. Innehållsförteckning. 1. VISSA
Läs merKVALITETSBESTÄMNING AV MASSAVED
Version 2017-01-01 Nationella instruktioner för virkesmätning beslutas av SDC:s styrelse efter rekommendation från Rådet för mätning och redovisning (RMR) i samverkan med landets tre virkesmätningsföreningar
Läs merTillredningskrav på MÄTRINGSVÄGRAN TRÄDSLAG. Endast vanlig gran (torrgran tillåts ej) Björk, asp och övrigt löv (varierar mellan mottagningsplatser)
Mätning av massaved VMF Qberas mätmetod, TBFS-mätning, gör mätningen av massaved mer effektiv än traditionell mätning. I jämförelse med den tidigare mätmetoden, TBF-mätning, minimeras framförallt systematiska
Läs merKontroll av sektionsmätt stockvolym
VMK:s anvisningar för kontroll av virkesmätning Sida 1 av 5 Kontroll av sektionsmätt stockvolym 1 Syfte... 2 2 Allmänt om godkännande och kontroll av mätteknik för automatisk stockmätning... 2 3 Tester
Läs merSkogsstyrelsens författningssamling
Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Skogsstyrelsens föreskrifter om virkesmätning beslutade den X månad 2015. SKSFS 2015:X Utkom från trycket den X månad 2015. Sakord: Virkesmätning Skogsstyrelsen
Läs merFÖRESKRIFT Nr 2/2013. Skogsforskningsinstitutet Ånäsgränden Vanda. Datum Dnr 498/62/2013. Giltighetstid 1.1.
Skogsforskningsinstitutet Ånäsgränden 1 01370 Vanda FÖRESKRIFT Nr 2/2013 Datum 18.12.2013 Dnr 498/62/2013 Giltighetstid 1.1.2014 tills vidare Behörighetsbestämmelser Lag om mätning av virke (414/2013)
Läs merVMK:s TILLÄMPNINGSANVISNING
Nationella instruktioner för virkesmätning VMK:s TILLÄMPNINGSANVISNING till Mätningsinstruktion för bestämning av torrhalt och energiinnehåll på skogsråvara 2017-01-01 Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 VMK:s
Läs merKalibrering av mätsystem på skördare
Kalibrering av mätsystem på skördare Här presenteras hur man mäter längd och diameter vid manuell kalibrerings- eller kontrollmätning. Det är mycket viktigt att den som mäter gör det på rätt sätt, annars
Läs merVMF SYDS AVLASTNINGSINSTRUKTION
VMF SYDS AVLASTNINGSINSTRUKTION KRAV PÅ SKOGSBILVÄG SAMT INSTRUKTION FÖR UPPLÄGGNING AV VIRKE Version 1.2 1 Innehållsförteckning Sidan Krav på skogsbilväg 3 Virkesupplag vid allmän och enskild väg 17 VMF
Läs merErsättningsgrundande virkesmätning med skördare
Ersättningsgrundande virkesmätning med skördare Version 2015-10-26 Instruktionen får tillämpas från och med 26 oktober 2015 enligt beslut av SDC:s styrelse. Datum för införande beslutas av respektive mätande
Läs merErsättningsgrundande virkesmätning med skördare
Version 2019-04-04 beslutas av Biometrias styrelse efter rekommendation från Rådet för mätning och redovisning (RMR) Ersättningsgrundande virkesmätning med skördare Innehåll 1. Inledning 3 1.1. lagstiftning
Läs merVMK:S TILLÄMPNINGSANVISNING
SDC:s instruktioner för virkesmätning VMK:S TILLÄMPNINGSANVISNING till Mätningsinstruktion för kvalitetsbestämning av massaved 2016-04-01 Innehåll Innehåll Innehåll... 2 1. Inledning... 3 1.2. Omfattning
Läs merJämförelser mellan metoder för beräkning av stockars fastvolym
Datum 2015-12-11 Handläggare Jacob Edlund Jämförelser mellan metoder för beräkning av stockars fastvolym WWW.SDC.SE P o s t a d r e s s : 8 5 1 8 3 S u n d s v a ll B e s ö k s a d r e s s : S k e p p
Läs merMätdonet bör fungera tillförlitligt under alla drivningsförhållanden.
BILAGA 1 VIRKESMÄTNING MED SKÖRDARE 1(5) VIRKESMÄTNING MED SKÖRDARE 1 Definition Mätdonets egenskaper 3 Krav på mätdonet Med virkesmätning med skördare avses att volymen hos virke som upparbetas med avverkningsmaskin
Läs merNy kvalitetsklassning av massaved
Ny kvalitetsklassning av massaved Den 1 augusti 2019 införs travvis klassning i prima, sekunda respektive utskott/mätningsvägran Klassningen ersätter nuvarande bestämning av vrakandel Innehåll Inledande
Läs merNy kvalitetsklassning av massaved
Ny kvalitetsklassning av massaved Den 1 augusti 2019 införs travvis klassning i prima, sekunda respektive utskott/mätningsvägran Klassningen ersätter nuvarande bestämning av vrakandel Vad är kvalitet?
Läs merVMK:s TILLÄMPNINGSANVISNING
Nationella instruktioner för virkesmätning VMK:s TILLÄMPNINGSANVISNING till Mätningsinstruktion för kvalitetsbestämning av massaved 2018-08-01 Innehåll Innehåll... 2 1. Inledning... 3 1.2. mfattning och
Läs merKontroll av automatisk bestämning av utbytesförlust
VMK:s anvisningar för kontroll av virkesmätning Sida 1 av 8 Kontroll av automatisk bestämning av utbytesförlust 1 Syfte... 2 2 Allmänt om godkännande och kontroll av mätteknik för automatisk stockmätning...
Läs merSKOGLIGA TILLÄMPNINGAR
STUDIEAVSNITT 3 SKOGLIGA TILLÄMPNINGAR I detta avsnitt ska vi titta på några av de skogliga tillämpningar på geometri som finns. SKOGSKARTAN EN MODELL AV VERKLIGHETEN Arbetar man i skogen klarar man sig
Läs merBark på massaved en studie över barkhalten i travar med massaved
VMR virkesmätning och redovisning Bark på massaved en studie över barkhalten i travar med massaved November 2004 Lars Björklund 1 Innehåll Sammanfattning 2 Bakgrund 3 Material och metod 3 Platser och omfattning
Läs merPrislista H419-0A Massaved
Prislista H419-0A Massaved Gäller fr.o.m 2019-04-01 tills vidare. Gäller inom: Örebro län exkl. landskapet Värmland Angivna priser avser pris exklusive moms. Baspriser Kronor/m 3 fub Prima Sekunda Utskott
Läs merBildmätning analys av inledande praktisk drift
15 oktober Anders Bjurulf (Optima Wood) Bildmätning analys av inledande praktisk drift Under har bildmätning tagits i bruk på flera mätplatser. I denna rapport analyseras de första månadernas operativa
Läs merAnvisningar för kontroll och underhåll av sållningsutrustning
Nationella instruktioner för virkesmätning Sida 1 av 6 Anvisningar för kontroll och underhåll av sållningsutrustning 1 INLEDNING... 2 2 KOMPETENSKONTROLL... 2 3 KONTROLL OCH UNDERHÅLL AV SÅLLNINGSUTRUSTNING...
Läs merAnvisningar för godkännande och kontroll av fotoriggar för bildmätning automatisk rektifiering
Nationella instruktioner för virkesmätning Sida 1 av 10 Anvisningar för godkännande och kontroll av fotoriggar för bildmätning 1 INLEDNING... 2 2 KOMPETENSKONTROLL... 2 3 DAGLIG TILLSYN AV UTRUSTNING FÖR
Läs merAnvisningar för kontroll och underhåll av sållningsutrustning
SDCs instruktioner för virkesmätning Sida 1 av 5 Anvisningar för kontroll och underhåll av sållningsutrustning 1 INLEDNING... 2 2 KOMPETENSKONTROLL... 2 3 KONTROLL OCH UNDERHÅLL AV SÅLLNINGSUTRUSTNING...
Läs merGodkännande och kontroll av automatisk mätning av fordonstraves mått
Nationella instruktioner för virkesmätning Sida 1 av 10 Godkännande och kontroll av automatisk mätning av fordonstraves mått 1 ALLMÄNT OM GODKÄNNANDE OCH KONTROLL AV UTRUSTNING FÖR AUTOMATISK MÄTNING AV
Läs merGodkännande och kontroll av torrhaltsmätare för mindre provmängder
VMK:s anvisningar för kontroll av virkesmätning Sida 1 av 6 Godkännande och kontroll av torrhaltsmätare för mindre provmängder 1 ALLMÄNT OM GODKÄNNANDE OCH KONTROLL AV UTRUSTNING FÖR ERSÄTTNINGSGRUNDANDE
Läs merHitta rätt värde. Aptering av Tall
Aptering av Tall Aptering av rotstock Granska trädet före fällning och bedöm var torrkvistarna som är 15-20 cm långa sitter. Under de torra kvistarna finns kvistansvällningarna. Om de torra kvistana finns
Läs merVirkespriser D62 Leveransvirke Ångermanland och Medelpad
1(5) Virkespriser D62 Leveransvirke Ångermanland och Medelpad Denna prislista gäller fr o m 2015-04-15 och tills vidare inom följande Skogsbruksområden: SBO Sollefteå SBO Borgsjö-Haverö SBO Torp-Stöde
Läs merAnvisningar för godkännande och kontroll av fotoriggar för bildmätning automatisk rektifiering
Nationella instruktioner för virkesmätning Sida 1 av 9 Anvisningar för godkännande och kontroll av fotoriggar för bildmätning 1 INLEDNING... 2 2 KOMPETENSKONTROLL... 2 3 DAGLIG TILLSYN AV UTRUSTNING FÖR
Läs merKvalitetsbestämning av sågtimmer av tall och gran
SDC:s instruktioner för virkesmätning Kvalitetsbestämning av sågtimmer av tall och gran Januari 2015 Rev 2015-10-13 1 Instruktionen Ersätter VMR 1-07 som infördes 2008 Endast små förändringar Omfattar
Läs merGodkännande och kontroll av automatisk mätning av fordonstraves mått
Nationella instruktioner för virkesmätning Sida 1 av 10 Godkännande och kontroll av automatisk mätning av fordonstraves mått 1 ALLMÄNT OM GODKÄNNANDE OCH KONTROLL AV UTRUSTNING FÖR AUTOMATISK MÄTNING AV
Läs merKontroll av automatisk bestämning av utbytesförlust
VMK:s anvisningar för kontroll av virkesmätning Sida 1 av 5 Kontroll av automatisk bestämning av utbytesförlust 1 Syfte... 2 2 Allmänt om godkännande och kontroll av utrustning för automatisk stockmätning...
Läs mer5.1 IDENTIFIERING, MÄTNING OCH REDOVISNING
5.1 IDENTIFIERING, MÄTNING OCH REDOVISNING Kontroll av virkets identitet Den grundläggande uppgiften, när virke mäts in eller avlämningsregistreras vid industri eller annan mottagningsplats, är att identifiera
Läs merBankbreddsundersökning
Datum 2017-08-31 Författare Sven Jägbrant & Johnny Johansson Bankbreddsundersökning VMU Virkesmätningsutveckling 1 (15) Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 3 3 Material och metod... 4 3.1 Stresstest
Läs merMätramar för sortering och ersättningsgrundande mätning vid svenska sågverk 2015
VMU rapport Datum 2016-04-11 Författare Monika Strömgren Mätramar för sortering och ersättningsgrundande mätning vid svenska sågverk 2015 Foto: Hans Fryk WWW.SDC.SE P o s t a d r e s s : 8 5 1 8 3 S u
Läs merAnvisningar för godkännande och kontroll av fotoriggar för bildmätning - fast avstånd till kameror
Nationella instruktioner för virkesmätning Sida 1 av 10 Anvisningar för godkännande och kontroll av fotoriggar för bildmätning - fast avstånd till kameror 1 INLEDNING... 2 2 KOMPETENSKONTROLL... 2 3 DAGLIG
Läs merAnvisningar för godkännande och kontroll av fotoriggar för bildmätning - fast avstånd till kameror
Nationella instruktioner för virkesmätning Sida 1 av 9 Anvisningar för godkännande och kontroll av fotoriggar för bildmätning - fast avstånd till kameror 1 INLEDNING... 2 2 KOMPETENSKONTROLL... 2 3 DAGLIG
Läs merAnvisningar för kontroll av kranspetsvåg på skotare
Nationella instruktioner för virkesmätning Sida 1 av 6 Anvisningar för kontroll av kranspetsvåg på skotare 1 INLEDNING... 2 2 GRUNDKRAV PÅ KRANSPETSVÅG... 2 3 SKÖTSEL OCH UNDERHÅLL, KONTROLLVIKT... 3 4
Läs merKVALITETSBESTÄMNING AV MASSAVED
Version 2019-03-29 Anvisningen giltig från 2019-08-01 Nationella instruktioner för virkesmätning KVALITETSBESTÄMNING AV MASSAVED (Instruktionen inkluderar kvalitetsklassning av trave som prima eller sekunda)
Läs merMAS Mobil Automatisk Stockmätning
MAS Mobil Automatisk Stockmätning Massaved mäts vanligtvis in genom ett så kallat kollektiv där slumpvis uttagna provtravar mäts in stockvis. Tidigare utfördes denna stockmätning helt manuellt. Idag används
Läs merB-8106 Hassela/Plyfa- stockmätning av svarvtimmer av gran och rotstockar/grovtimmer av gran
Mätningsbestämmelse: 8106 Hassela mätningsbestämmelse för svarvtimmer av gran och MÄTPLATS: Hassela KÖPARE: Plyfa Plywood AB SÄLJARE: Samtliga MÄTMETOD: 2. Stockmätning SVARVTIMMER AV GRAN: SORT/TRSL:
Läs merKVALITETSBESTÄMNING AV MASSAVED
Version 2019-06-03 Instruktionen giltig från 2019-08-01 Nationella instruktioner för virkesmätning beslutas av Biometrias styrelse efter rekommendation från Rådet för mätning och redovisning (RMR) KVALITETSBESTÄMNING
Läs merKVALITETSBESTÄMNING AV SÅGTIMMER AV TALL OCH GRAN
Version 2018-08-01 Nationella instruktioner för virkesmätning beslutas av SDC:s styrelse efter rekommendation från Rådet för mätning och redovisning (RMR) i samverkan med landets tre virkesmätningsföreningar
Läs mer5.1 IDENTIFIERING, MÄTNING OCH
5.1 IDENTIFIERING, MÄTNING OCH REDOVISNING Kontroll av virkets identitet Den grundläggande uppgiften, när virke mäts in eller avlämningsregistreras vid industri eller annan mottagningsplats, är att identifiera
Läs merRiktlinjer för VMK:s värdering av mätningskvalitet
Anvisningar för kontroll av virkesmätning Sida 1 av 6 Riktlinjer för VMK:s värdering av mätningskvalitet 1 INLEDNING... 2 2 SYFTE... 2 3 HANTERING AV AVVIKELSER AVSEENDE MÄTNINGSKVALITET... 2 4 KRAV OCH
Läs merFörsök med bildstödd travmätning Gävle och Väja 2010/2011
Försök med bildstödd travmätning Gävle och Väja 2010/2011 Johnny Johansson, SDC/VMU Lars Björklund, SDC/VMU Ver. 2011-05-27 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING 4 2. INLEDNING 5 3. MATERIAL OCH METODER
Läs merMÄTNING AV STOCKS VOLYM UNDER BARK
MÄTNING AV STOCKS VOLYM UNDER BARK 2014-12-01 Instruktionen får tillämpas från och med 1 januari 2014 enligt beslut av SDC:s styrelse. Datum för införande beslutas av respektive mätande företag. Innehåll
Läs merRevision av partsmätning - komplett revisionspaket för travmätning av bränsleved
Revision av partsmätning - komplett revisionspaket för travmätning av bränsleved Med anledning av nya virkesmätningslagen erbjuder VMF Syd sina medlemmar möjligheten att med revision utförd av VMF Syd
Läs merRiktlinjer för VMK:s värdering av mätningskvalitet
VMK-dokument Sida 1 av 6 Riktlinjer för VMK:s värdering av mätningskvalitet 1 INLEDNING... 2 2 SYFTE... 2 3 HANTERING AV AVVIKELSER AVSEENDE MÄTNINGSKVALITET... 2 4 KRAV OCH RIKTMÅL... 3 5 VMK:S VÄRDERING
Läs merKontroll av röntgenklassning av tallsågtimmer
VMK:s anvisningar för kontroll av virkesmätning Sida 1 av 5 Kontroll av röntgenklassning av tallsågtimmer 1 SYFTE... 2 2 ALLMÄNT OM SEMIAUTOMATISK KLASSNING... 2 3 ALLMÄNT OM GODKÄNNANDE OCH KONTROLL AV
Läs merMÄTNING AV STOCKS VOLYM UNDER BARK
Version 2017-04-01 Nationella instruktioner för virkesmätning beslutas av SDC:s styrelse efter rekommendation från Rådet för mätning och redovisning (RMR) i samverkan med landets tre virkesmätningsföreningar
Läs mer6DPEDQGPHOODQ U WDUHDLVWRFNlQG\WRUQD RFKU WYRO\P
VIRKESMÄTNINGSRÅDET ( VMR ) 5RJHU $QGHUVVRQ URJHUDQGHUVVRQ#YPUDVH 6.2*65g7$,0$66$9(' 6DPEDQGPHOODQ U WDUHDLVWRFNlQG\WRUQD RFKU WYRO\P Arbetsrapport 2000-05-04 2 Innehållsförteckning 1 Bakgrund...3 2 Syfte...3
Läs merKVALITETSBESTÄMNING AV MASSAVED
Fastställd av Biometrias styrelse 2019-04-15 Instruktionen giltig från 2019-08-01 Nationella instruktioner för virkesmätning beslutas av Biometrias styrelse efter rekommendation från Rådet för mätning
Läs merAnvisningar för godkännande och kontroll av fotoriggar för bildmätning vid fast avstånd till kameror
Nationella instruktioner för virkesmätning Sida 1 av 8 Anvisningar för godkännande och kontroll av fotoriggar för bildmätning vid fast avstånd till kameror 1 INLEDNING... 2 2 KOMPETENSKONTROLL... 2 3 DAGLIG
Läs merALLMÄNT RÖRANDE SDC:s INSTRUKTIONER FÖR VIRKESMÄTNING
SDC:s instruktioner för virkesmätning ALLMÄNT RÖRANDE SDC:s INSTRUKTIONER FÖR VIRKESMÄTNING 2014-12-01 Instruktionen får tillämpas från och med 1 januari 2014 enligt beslut av SDC:s styrelse. Datum för
Läs merVirkesprislista BL130S. Leveransvirke SCA SKOG. Från den 9 juni 2014 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten
Virkesprislista Leveransvirke Från den 9 juni 2014 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten SCA SKOG Sågtimmer Tall och Gran För att i rådande situation förenkla och effektivisera hanteringen
Läs merMÄTNING AV BRÄNSLEVED VID ENA ENERGI AB I ENKÖPING Mats Nylinder och Hans Fryk
Results esearch 9 Research results from the Department of Forest Products at the University of Agricultural Sciences, Uppsala, Sweden www.slu.se/skogensprodukter MÄTNING AV BRÄNSLEVED VID ENA ENERGI AB
Läs merDEL V. Mätning av massaved
VMR virkesmätning och redovisning Kompendium i virkesmätning del V massaved KOMPENDIUM I VIRKESMÄTNING DEL V Mätning av massaved enligt VMR 1-06 2011-05-24 INNEHÅLL DEL V... 1 INNEHÅLL... 2 Beskaffenhet...
Läs merGodkännande och kontroll av askhaltsmätare för mindre provmängder
VMKs anvisningar för kontroll av virkesmätning Sida 1 av 5 Godkännande och kontroll av askhaltsmätare för mindre provmängder ALLMÄNT OM GODKÄNNANDE OCH KONTROLL AV UTRUSTNING FÖR ERSÄTTNINGSGRUNDANDE VIRKESMÄTNING...
Läs merNy virkesmätningslag (VML)
Ny virkesmätningslag (VML) Övergripande information 1 Struktur för mätning och redovisning Regering/riksdag Lag och förordningar Skogsstyrelsen Föreskrifter för virkesmätning samt lagtillsyn Utförande
Läs merVMK-nämndens verksamhetsberättelse
VMK-nämndens verksamhetsberättelse 2015 Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 VMK-NÄMNDENS LEDAMÖTER 2015... 3 3 VMK-NÄMNDENS UPPDRAG ENLIGT ARBETSORDNINGEN... 3 4 VMK-NÄMNDENS UTTOLKNING AV SITT UPPDRAG... 4 4.1
Läs merTopprotmätning anpassad för sågbara sortiment av tall och gran
Datum 2018-01-10 Jacob Edlund Lars Björklund Monika Strömgren Topprotmätning anpassad för sågbara sortiment av tall och gran WWW.SDC.SE P o s t a d r e s s : 8 5 1 8 3 S u n d s v a l l B e s ö k s a d
Läs merNORMER FÖR KONTROLL AV VIRKES- MÄTNING OCH VIRKESREDOVISNING
SDC:s instruktioner för virkesmätning NORMER FÖR KONTROLL AV VIRKES- MÄTNING OCH VIRKESREDOVISNING 2015-03-18 Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Kontrollformer... 3 2 Kompetenskontroll... 3 3 Kontroll av mätutrustning...
Läs merD72 Leveransvirke VIRKESPRISER D72. Leveransvirke fr o m
VIRKESPRISER D72 Leveransvirke fr o m 2019-08-01 SÅGTIMMER Stockmätning Virkespriser i kr/m 3 to (toppmätt volym), fritt farbar bilväg. TALL Toppdiam (cm) 12 13 14 15 16 18 20 22 24 26 28 30 34 GRAN Kvalitet
Läs merVMK-dokument för virkesmätning Sida 1 av 6. Riktlinjer för VMK:s värdering av mätningskvalitet hos VMKauktoriserade
VMK-dokument för virkesmätning Sida 1 av 6 Riktlinjer för VMK:s värdering av mätningskvalitet hos VMKauktoriserade 1 INLEDNING... 2 2 SYFTE... 2 3 HANTERING AV AVVIKELSER AVSEENDE MÄTNINGSKVALITET... 2
Läs merNy teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare
Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Vid affärsformen virkesmätning med skördare mäts och registreras stammens m 3 fub-volym i skördarens dator redan vid avverkningen ute i
Läs merAnvisningar för kontroll och underhåll av statisk fordonsvåg
Nationella instruktioner för virkesmätning Sida 1 av 5 :s anvisningar för kontroll av virkesmätning Framtaget av: /Kontrollkommissionen Datum: 2018-05-30 Anvisningar för kontroll och underhåll av statisk
Läs merKrav och Mål. Mätningskvalitet
Krav och Mål Mätningskvalitet Krav och målnivåer är fastställda av s styrelse den 23 november 2018 VO Mätningskvalitet 2019-01-25 Krav och målnivåer för mätningskvalitet Krav och målnivåer är fastställda
Läs merVirkesprislista BL130S. Leveransvirke SCA SKOG. Från den 9 juni 2014 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten
Virkesprislista Leveransvirke Från den 9 juni 2014 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten SCA SKOG Sågtimmer Tall och Gran För att i rådande situation förenkla och effektivisera hanteringen
Läs merMarknadslista IM Område: Gästrikland, Dalarna Period: och tills vidare
Marknadslista IM 18-23 Sågtimmer tall Tall Priser kr/m 3 to, fritt bilväg Toppdiameter under bark, cm (13-) 14-15- 16-17- 18-20- 22-24- 26-28- 30-32- 34-36- Klass 1 470 495 500 525 550 585 690 760 800
Läs mer1 INLEDNING VMK-NÄMNDENS LEDAMÖTER
VMK-nämndens verksamhetsberättelse 2017 Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 VMK-NÄMNDENS LEDAMÖTER 2017... 3 3 VMK-NÄMNDENS UPPDRAG... 3 3.1 ENLIGT ARBETSORDNINGEN... 3 3.2 VMK-NÄMNDENS UTTOLKNING AV SITT UPPDRAG...
Läs merALLMÄNT RÖRANDE NATIONELLA INSTRUKTIONER FÖR VIRKESMÄTNING
Version 2016-08-01 Nationella instruktioner för virkesmätning beslutas av SDC:s styrelse efter rekommendation från Rådet för mätning och redovisning (RMR) i samverkan med landets tre virkesmätningsföreningar
Läs merVirkesprislista CL13C2. Leveransvirke inland SCA SKOG
Virkesprislista Leveransvirke inland Från den 1 juli 2013 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten Arjeplog, Arvidsjaur, Gällivare, Jokkmokk, Kiruna och Pajala SCA SKOG Sågtimmer Tall Kr/m 3 to
Läs merMarknadslista IM Område: Gästrikland, Dalarna Period: och tills vidare
Marknadslista IM 17-21 Område: Gästrikland, Dalarna Område: Gästrikland, Dalarna Sågtimmer tall Tall Priser kr/m 3 to, fritt bilväg Toppdiameter under bark, cm (13-) 14-15- 16-17- 18-20- 22-24- 26-28-
Läs merKVALITETSBESTÄMNING AV TRÄDBRÄNSLEN
Version 2016-08-01 Nationella instruktioner för virkesmätning beslutas av SDC:s styrelse efter rekommendation från Rådet för mätning och redovisning (RMR) i samverkan med landets tre virkesmätningsföreningar
Läs merMarknadslista IM Område: Gästrikland, Dalarna Period: och tills vidare
Marknadslista IM 18-22 Sågtimmer tall Tall Priser kr/m 3 to, fritt bilväg Toppdiameter under bark, cm (13-) 14-15- 16-17- 18-20- 22-24- 26-28- 30-32- 34-36- Klass 1 470 495 500 525 550 585 690 760 800
Läs merInnehåll. Bestämning av ojämnheter VV Publ. nr 2001:29 och tvärfall med rätskiva VVMB 107
Bestämning av ojämnheter VV Publ. nr 2001:29 1 Innehåll 1 Orientering... 3 2 Sammanfattning... 3 3 Utrustning... 3 4 Utförande... 4 4.1 Fördelning av stickprovets kontrollpunkter... 4 4.2 Utsättning av
Läs merStyrelsens för teknisk ackreditering författningssamling
Styrelsens för teknisk ackreditering författningssamling ISSN 1101-7805 Utgivare: Erik Hansson STAFS 1993:16 Utkom från trycket 1994-01-8 Styrelsens för teknisk ackreditering särskilda föreskrifter om
Läs merVMK-NÄMNDENS LEDAMÖTER
VMK-nämndens verksamhetsberättelse 2018 Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 VMK-NÄMNDENS LEDAMÖTER 2018... 3 3 VMK-NÄMNDENS UPPDRAG... 3 3.1 ENLIGT ARBETSORDNINGEN... 3 3.2 VMK-NÄMNDENS UTTOLKNING AV SITT UPPDRAG...
Läs merANVISNINGAR FÖR GODKÄNNANDE OCH KONTROLL AV UTRUSTNING FÖR AUTOMATISK MÄTNING AV DIAMETER OCH LÄNGD
Nationella instruktioner för virkesmätning Sida 1 av 9 ANVISNINGAR FÖR GODKÄNNANDE OCH KONTROLL AV UTRUSTNING FÖR AUTOMATISK MÄTNING AV DIAMETER OCH LÄNGD Innehåll 1 Syfte 2 2 Allmänt om godkännande och
Läs merANVISNINGAR FÖR GODKÄNNANDE OCH KONTROLL AV VIRKESMÄTNING MED SKÖRDARE
Anvisningar för godkännande & kontroll av virkesmätning med skördare Sida 1 av 10 ANVISNINGAR FÖR GODKÄNNANDE OCH KONTROLL AV VIRKESMÄTNING MED SKÖRDARE 1 Syfte 2 2 Allmänt om godkännande och kontroll
Läs merDM 1409. Prislista sågtimmer, limträstock och massaved
DM 1409 Prislista sågtimmer, limträstock och massaved Prislista sågtimmer, limträstock och massaved 1409-tv TALLTIMMER Prislista nr DM1409 Pris kr/m 3 to Kvalitet 1 397 467 535 602 658 715 756 780 801
Läs merVirkesprislista Leveransvirke
Virkesprislista Leveransvirke Från den 1 juni 2017 och tills vidare avseende SCA SKOG AB Örnsköldsvik, Nordmaling, Bjurholm, Umeå, Vännäs, Vindeln, Robertsfors och Skellefteå kommun Sågtimmer Tall Kr/m
Läs merANVISNINGAR FÖR GODKÄNNANDE OCH KONTROLL AV UTRUSTNING FÖR AUTOMATISK MÄTNING AV DIAMETER OCH LÄNGD
VMK:s anvisningar för kontroll av virkesmätning Sida 1 av 10 ANVISNINGAR FÖR GODKÄNNANDE OCH KONTROLL AV UTRUSTNING FÖR AUTOMATISK MÄTNING AV DIAMETER OCH LÄNGD 1 Syfte 2 2 Allmänt om godkännande och kontroll
Läs merMarknadslista IM Område: Uppland Period: och tills vidare
Marknadslista IM 18-13 Sågtimmer Tall Priser kr/m 3 to, fritt bilväg Baspriser Toppdiameter under bark, cm 14-16- 18-20- 22-24- 26-28- 30-32- 34-36+ Klass 1 450 480 520 605 660 710 740 765 785 785 785
Läs merMarknadslista IM Område: Distrikt Uppland Period: och tills vidare
Marknadslista IM 10-15 Prislista: IM 10-15 PRISLISTA Sågtimmer Tall Priser kr/m 3 to, fritt bilväg Baspriser Toppdiameter under bark, cm 14-16- 18-20- 22-24- 26-28- 30-32- 34-36+ Klass 1 410 440 480 565
Läs mer