Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och ungdomar. en vägledning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och ungdomar. en vägledning"

Transkript

1 Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och ungdomar en vägledning

2 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella sammanhang. Socialstyrelsen har ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas, enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Även bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten, och du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. ISBN Artikelnr Omslag Foto Socialstyrelsen/Iwa Wasberg Scanpix/Jeppe Gustafsson, Bildarkivet/Leif Johansson, Matton/Julia Grossi, Corbis Tryck Edita Västra Aros, Västerås, maj 2013

3 Förord Att ta emot ensamkommande barn och unga är en angelägen och utmanande uppgift. Det är socialtjänstens ansvar att se till att barnen och ungdomarna erbjuds ett tryggt och säkert boende av god kvalitet med möjligheter till individuellt stöd och utveckling. Socialtjänsten har även ett ansvar för att se till att barnen och ungdomarna får tillgång till lämplig utbildning samt behövlig hälso- och sjukvård och tandvård. En betydande del av den ökning under de senaste åren av heldygnsplaceringar inom kategorin pojkar år, som rapporterats av kommunerna till den officiella statistiken för insatser för barn och unga, utgörs av ensamkommande asylsökande barn och unga som placerats vid ett hem för vård eller boende (HVB). Denna vägledning riktar sig till handläggare och beslutsfattare inom socialtjänsten med ansvar för handläggning och dokumentation av ärenden gällande ensamkommande barn och unga och ska ses som ett komplement till Socialstyrelsens andra olika publicerade föreskrifter och allmänna råd med tillhörande handböcker och vägledningar om handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga. Vägledningen riktar sig också till föreståndare och övrig personal vid HVB som ansvarar för den dagliga omsorgen om barnen och ungdomarna. Syftet med publikationen är att motivera ansvariga aktörer att flytta fram positionerna vad gäller ett etiskt, professionellt och kunskapsbaserat mottagande av ensamkommande barn och unga. Målsättningen är att barnen och ungdomarna ska erhålla trygg och säker vård samt att de ska utvecklas till självständiga och väl fungerande vuxna. Vägledningen har skrivits av Socialstyrelsens utredare Katarina Munier i samarbete med juristen Åsa Malmros. Ansvarig enhetschef är Mary Nilsson. Sven Ohlman Avdelningschef 3

4

5 Innehåll Förord... 3 Inledning... 9 Läsanvisning Förkortningar Ensamkommande barn och unga Allmän beskrivning av målgruppen Rätt till samma chanser i livet som andra barn i vårt samhälle Antalet barn och ursprungsländer samt hur många som får stanna Orsaker till varför barn kan skickas iväg eller fly Svårigheter i ursprungslandet, under flykten och i mottagarlandet Att ha sin bakgrund i en annan kontext än den svenska Faktorer för god utveckling Ohälsofaktorer Ökad risk för psykisk ohälsa Viljestark och full fart framåt Efter uppehållstillstånd inte enbart lättnad När det blir avslag Hur går det sen? Migrationsverkets ansvar Asylprocessen Offentligt biträde Barnets bästa i utlänningslagen Återförening med föräldrarna eftersträvas Om Migrationsverket ifrågasätter barnets ålder Åldersbedömning När blir åldersbedömning aktuell Socialstyrelsens rekommendationer om medicinsk åldersbedömning Om Migrationsverket ändrar åldern uppåt Om barnet får avslag på sin asylansökan Hinder för verkställighet Ärendet kan lämnas till polisen Dublinärenden Dublinärenden handläggs vid en särskild enhet Överföring till det land som ska pröva asylärendet Dublinbarn som avviker och överlämnande till polisen

6 Innehåll Familjeåterförening i Sverige Hur ansöker föräldrar och eventuella syskon om återförening? Möjligheter till resebidrag för föräldrar eller syskon När barnets föräldrar kommer till Sverige med uppehållstillstånd Föräldrar som kommer till Sverige och är asylsökande Socialnämndens ansvar Normaliseringsprincipen Individanpassade insatser Vistelsekommun vid barnets ankomst (ankomstkommun) Barn som är kvar länge i ankomstkommunen Barn som hinner få PUT i ankomstkommunen Vistelsekommun efter anvisning (anvisningskommun) Anvisning till kommun av särskilda skäl Placeringsalternativ för barn och unga Vård i familjehem Familjehemsutredning Ensamma barn som kommer till en släkting i Sverige Privat placering Vård i hem för vård eller boende (HVB) Samma bestämmelser gäller Resultat från Socialstyrelsens tillsyn HVB-personalens betydelse för barnens trygghet Tillgång till hälso- och sjukvård när man bor på HVB Boende för barn och unga i övre tonåren Socialtjänstens ansvar för barnets skolgång Fortsatt gymnasieutbildning eller jämförlig grundutbildning Allmänna råd för utbildning av nyanlända barn och ungdomar Skolinspektionen kvalitetsgranskning Ensamkommande barn och unga i socialtjänsten Samarbete med barnet och dess ställföreträdare Dokumentation av barns och ungas uppfattning Strukturen från Barns behov i centrum Socialtjänstens utredning Kommunikationsprincipen Slutsatser dras Tvångsvård Planering av insatser Rätt till delaktighet vid planering av insatser Strukturerade möten för planering av insatser Uppföljning av insatser Enskilda samtal med barnet eller den unge vid uppföljning Strukturerade uppföljningsmöten BBIC:s Samrådsdokument inför uppföljningsmötet BBIC:s intervjuformulär Samtal med placerade barn och unga

7 Innehåll Förord Övervägande vid placering Tidsbegränsade insatser eller tillsvidarebeslut Fortsatt placering för den som fyllt 18 år Planering inför vårdens upphörande Barn och unga som önskar flytta till annan kommun Unga vuxna som på eget initiativ flyttar till annan kommun Överflyttning av ärenden Barn som avviker Socialtjänstens ansvar för barn som avviker Människohandel Polisanmälan vid misstanke om brott mot barnet Socialtjänstens uppgiftsskyldighet enligt UtlL Om socialtjänsten tror att någon är vuxen Unga vuxna som vägrar lämna boendet Barn som får avslag på sin ansökan om asyl När barnet har fått uppehållstillstånd Id-kort via Skatteverket Barnbidrag Fastställande av faderskap för ensamkommande barn När ska socialnämnden utreda faderskapet? Ansvarig socialnämnd Fastställande av faderskap genom bekräftelse Fastställande av faderskap genom dom Särskilt förordnad vårdnadshavare Den särskilt förordnade vårdnadshavarens uppgifter Vem kan utses som särskilt förordnad vårdnadshavare? Utredning inför ansökan om särskilt förordnad vårdnadshavare Formalia Yrkande Skriftväxling Sammanträde och huvudförhandling Arvode till särskilt förordnad vårdnadshavare När upphör förordnandet Efterforskning av familjemedlemmar Röda Korsets efterforskning Uppmuntra och stödja barnets kontakt med anhöriga Umgänge Bistånd från socialnämnden till familjeåterförening i Sverige När barnets föräldrar har anlänt Socialnämndens ansvar vid familjeåterförening i Sverige Hälso- och sjukvårdens ansvar Hälsoproblem bland asylsökande Hälsoundersökning av barn som söker asyl Egenvård Placerade barn under 18 år med medicinska behov

8 Innehåll Överförmyndarens ansvar God man för ensamkommande barn Lämplighet för uppdraget som god man Arvode till god man Den gode mannens uppdrag Med barnets bästa för ögonen Inte ansvarig för uppsikt över barnet Fortlöpande hålla sig underrättad om asylprövningen Samarbete mellan god man och socialtjänsten När upphör godmanskapet Om god man försummar sitt uppdrag Länsstyrelsens ansvar Länsstyrelsernas tillsynsansvar Arbetsförmedlingens ansvar för vissa nyanlända Vissa nyanländas rätt till etableringsersättning Kort om kommuners rätt till statliga ersättningar Tillämpliga lagar och förordningar Under asyltiden Ersättning för vård i annat hem än barnets eget Ersättning för utredning enligt 11 kap. 1 och 2 SoL Ersättning för stödinsatser Ersättning för bistånd enligt LMA Ersättning för transport Ersättning för god man Ersättning för hälso- och sjukvård till asylsökande Efter uppehållstillstånd Ersättning för försörjningsstöd enligt 4 kap. 1 första stycket SoL Ersättning för vård i annat hem än barnets eget Ersättning till särskilt förordnade vårdnadshavare Kommuner som träffat en särskild överenskommelse om boende Ersättning för god man och särskilda kostnader Proposition om ökad schablonisering Referenser

9 Inledning Barn och unga som kommer till Sverige utan medföljande legal vårdnadshavare är inget nytt fenomen i historien. Före och under andra världskriget sändes judiska barn i stora antal ut från Tyskland bland annat till Sverige och många finländska barn skickades till Sverige också utan vårdnadshavare. Vid ungernrevolten 1956 sändes många barn ensamma ut från Ungern och kom även till de nordiska länderna [1 4]. Sedan den 1 juli 2006 gäller att staten, genom Migrationsverket som har huvudansvaret för mottagande av alla asylsökande ska anvisa en kommun som i sin tur ska ordna ett boende för barnet och det reella mottagandet ska ske i en kommun inom ramen för socialtjänsten. Att ta emot de barn som kommer är en angelägen och utmanande uppgift för socialtjänsten. Socialstyrelsen har identifierat vissa brister vad gäller socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och unga, varför denna vägledning tagits fram för att ge ansvariga inom professionen användbar information och hjälp i arbetet till gagn för barnen. Vägledningen riktar sig till den personal inom socialtjänsten som arbetar med ensamkommande barn och unga samt de vårdgivare som socialnämnden i sin tur utser att ta hand om barnens och ungdomarnas behov av boende, stöd och annan hjälp. Kunskapsunderlaget för denna vägledning framgår av referenslistan. Utöver denna litteratur har ett stort antal professionella inom socialtjänsten och HVB-vården medverkat med svar på frågor, uppgifter och egen kunskap allt till värdefull nytta i arbetet med vägledningen. Dessutom har ett antal myndigheter och organisationer medverkat under processen, liksom gode män, lärare och familjehemsföräldrar vilka också lämnat viktiga bidrag på vad vägledningen behöver innehålla för att utgöra ett bra handläggarstöd. Vägledningen ska ses som ett komplement till Socialstyrelsens olika publicerade föreskrifter och allmänna råd med tillhörande handböcker och vägledningar. Detta gäller t.ex. handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga, socialnämndens ansvar och uppgifter gällande barn och unga i familjehem och HVB, samt socialnämndens ansvar vid behov av ny vårdnadshavare. Samma regelverk och ansvar som gäller för alla andra placerade barn och unga, gäller givetvis också för barn och unga som när de kommer ensamma till Sverige blir aktuella för insatser inom socialtjänsten. Även Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2003:5) 9

10 Inledning om ekonomiskt bistånd med tillhörande handbok kan utgöra ett viktigt stöd för handläggare med ansvar för ärenden gällande ensamkommande barn och unga. Vägledningen är inte ett försök att täcka in alla frågor och innehåller ingen fullständig analys av problematiken. Det finns mycket att fördjupa sig i och många obesvarade frågeställningar och praktiska dilemman kvar. Praktiker, forskare, nationella myndigheter, lagstiftare och andra aktörer behöver alla arbeta vidare med att utveckla, trygga och säkra vården, så att barnens och ungdomarnas behov och rättigheter tillgodoses så att de kan utvecklas till självständiga och väl fungerande vuxna. 10

11 Läsanvisning Först återfinns en förteckning över olika slags förkortningar som återkommer i vägledningen. Sist uppräknas de referenser som kunskapsunderlaget grundar sig på. Kapitelindelningen är uppdelad enligt följande. Kap. 1 definierar målgruppen ensamkommande barn och beskriver barnen och ungdomarna utifrån ett urval av aktuell forskning och erfarenhetsbaserad kunskap inom området. Kap. 2 beskriver Migrationsverkets ansvar för asylprocessen och återvändande för de barn som inte får uppehållstillstånd. Kap. 3 handlar om socialnämndens ansvar för mottagandet av barnen, för tillhandahållande av boende, för utredning, vårdplanering och uppföljning samt samverkan med andra såsom skolan och hälso- och sjukvården, samarbete med barnet, den juridiske ställföreträdaren, vårdgivaren och andra i barnets nätverk. Kap. 3 innehåller också avsnitt om vilka placeringsalternativ som finns att tillgå, om nämndens ansvar för barn som avviker, om uppgiftsskyldigheten till Migrationsverket i åldersfrågan, om fastställande av faderskap och utredning av särskilt förordnade vårdnadshavare. I kapitlet nämns även nämndens ansvar för att tillgodose eventuella behov av stöd och hjälp efter avslutad placering. Kap. 4 poängterar barnens rätt till hälso- och sjukvård och tandvård. Kap. 5 redogör för överförmyndarnas och god mans skyldigheter. Länsstyrelsernas ansvar berörs kort i kap. 6. I kap. 7 benämns Arbetsförmedlingens ansvar för vissa nyanlända föräldrar till ensamkommande barn. Kap. 8 upplyser kortfattat om statliga ersättningar till socialtjänsten avseende mottagande av ensamkommande barn och unga 0 20 år. 11

12 Förkortningar AR Allmänna råd BBIC Barns behov i centrum BrB Brottsbalken BUP Barn och ungdomspsykiatrin DNA Förkortning av engelskans deoxyribonucleic acid, DNA-analys används bland annat för att fastställa släktskap Dnr Diarienummer Ds Departementsserien (rapporter och betänkanden från utredningar inom svenska departement) EG Europeiska gemenskaperna, som från 1967 till 1993 var namnet på den nuvarande Europeiska unionen EGCC Expert Group for Cooperation on Children at Risk EU Europeiska unionen FB Föräldrabalken ICRC Internationella Rödakorskommittén IFL Lagen om internationella faderskapsfrågor HFD Högsta förvaltningsdomstolen HSL Hälso- och sjukvårdslagen HVB Hem för vård eller boende JO Justitieombudsmannen Lgeb Lagen om god man för ensamkommande barn LMA Lagen om mottagande av asylsökande m.fl. LVU Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga OSL Offentlighets- och sekretesslagen Prop. Proposition PSL Patientsäkerhetslagen PUT Permanent uppehållstillstånd RCI Rättsligt ställningstagande inom Migrationsverket RÅ Regeringsrättens årsbok (numera Högsta förvaltningsdomstolens årsbok, HFD) SFS Svensk författningssamling SKL Sveriges Kommuner och Landsting SkolL Skollagen SoF Socialtjänstförordningen SoL Socialtjänstlagen 12

13 Förkortningar SOSFS Socialstyrelsens författningssamling SOU Statens offentliga utredningar UNHCR Förenta nationernas flyktingkommissariat UNICEF FN:s barnfond UT Uppehållstillstånd UtlF Utlänningsförordningen UtlL Utlänningslagen 13

14 Ensamkommande barn och unga Ensamkommande barn en definition Ensamkommande barn är enligt 1 femte stycket lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl., LMA, en gemensam beteckning för barn under 18 år som vid ankomsten till mottagarlandet är skilda från båda sina föräldrar eller från någon annan vuxen person som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe, eller som efter ankomsten står utan sådan ställföreträdare. Om ett barn kommer till Sverige tillsammans med en förälder bör barnet inte anses som ensamkommande oavsett om föräldern har vårdnaden om barnet eller inte, dvs. även om föräldern inte har formell behörighet att företräda barnet i Sverige (Prop. 2005/06:46 Mottagande av ensamkommande barn s. 37 f). I vissa fall anländer ett barn hit tillsammans med en vuxen person som kan anses ha trätt i förälders ställe. Med att en vuxen person trätt i förälders ställe avses här att personen i fråga på grund av lagen eller sedvanan i den stat där barnet senast hade sin hemvist har ställning som vårdnadshavare för barnet. Till denna kategori hör även personer som enligt ett domstolsavgörande som erkänns här i landet är vårdnadshavare för barnet. Det centrala bör alltså vara att den vuxne av svenska myndigheter erkänns som företrädare för barnet. (Prop. 2005/06:46 s.38) Ett barn ska givetvis bara anses som ensamkommande med de konsekvenser det får så länge ingen förälder eller vuxen som trätt i förälders ställe finns tillgänglig och har förmåga att ta hand om barnet. Om en förälder eller vuxen person som trätt i förälders ställe anländer till Sverige och tar hand om barnet ska barnet inte längre omfattas av bestämmelserna om ensamkommande barn. (Prop.2005/06:46 barn s. 38) Underåriga som har ingått äktenskap eller som ingår äktenskap här intar något av en särställning i fråga om vem som är att betrakta som ensamkommande. Om den underårige är gift med en person över 18 år som han eller hon anländer hit med kan det tänkas att tillämplig utländsk lag föreskriver att han eller hon företräds av sin make. Då skulle kunna hävdas att maken eller makan trätt i den underårigas föräldrars ställe och att personen ifråga inte är att betrakta som ensamkommande. Det torde 14

15 Ensamkommande barn och unga emellertid strida mot grundläggande värderingar här i landet att acceptera ett synsätt som innebär att en make underordnas den andre, och sannolikt skulle en sådan regel enligt utredningen frånkännas verkan med tillämpning av principen om ordre public. Med hänsyn härtill bör även en gift underårig utan medföljande föräldrar enligt arbetsgruppens uppfattning betraktas som ensamkommande (Ds 2004:54 Mottagandet av barn från annat land som kommer till Sverige utan medföljande legal vårdnadshavare (s.k. ensamkommande barn) s. 23). Även om någon säker slutsats inte går att dra av detta uttalande eftersom uttalandet gjordes i anslutning till frågan av betydelsen av att en make enligt utländsk rätt inträtt i en förälders ställe torde ett asylsökande barn som är gift och inte åtföljs av en förälder omfattas av regleringen i LMA som hänför sig till ensamkommande barn. Beträffande god man för ensamkommande barn som är gifta, se s. 98. Allmän beskrivning av målgruppen Barn och unga som kommer ensamma till Sverige utgör en blandad grupp. Gemensamt är dock erfarenheter av uppbrott från invand miljö, föräldrar och socialt nätverk [5 7]. Majoriteten kommer från områden med våldsamma och blodiga konflikter och många bär på erfarenheter av att vuxenvärlden svikit dem [6]. En stor del, kanske de flesta av barnen, har i sina hemländer varit med om svåra upplevelser såsom uppskakande förluster av nära anhöriga, varierande grader av hot och våld samt avsaknad av skolgång, allt riskfaktorer för en ogynnsam utveckling i den unga personens liv. För många har också själva flykten till Sverige varit lång och farlig med inslag av misshandel, fängslande och övergrepp av olika slag. En del av barnen och ungdomarna reagerar på detta med allvarliga psykiska symtom [5, 6]. Ju fler riskfaktorer desto högre risk att barnet drabbas av ohälsa och negativ utveckling [8]. Rätt till samma chanser i livet som andra barn i vårt samhälle Ensamkommande barn är inte enbart offer för krig, tortyr, människohandel och omsorgssvikt. De flesta har också resurser och egenskaper som gör att de klarar av att hantera de risker de utsatts för [3, 7]. Barn och ungdomar som kommer ensamma till Sverige och söker asyl behöver ett hem och trygga och kärleksfulla relationer med vuxna som på något plan kan utgöra en ersättningsfamilj och tillgång till bra skola eller 15

16 Ensamkommande barn och unga yrkespraktik. De kan behöva avlastas ansvar, men det är lika grundläggande att stötta barnens och ungdomarnas kompetens och erbjuda delaktighet och medinflytande i frågor som rör dem. Det är angeläget att barnen och ungdomarna bemöts med respekt och omsorg, med kunskap och omtanke under asylprövningen, i samband med att de eventuellt får uppehållstillstånd och ända tills de hunnit bygga upp ett nytt socialt nätverk och fått hjälp med att återknyta relationer med familj, släkt eller andra betydelsefulla personer i hemlandet. Om de inte får uppehållstillstånd är det lika viktigt att de bemöts med respekt och får stöd och omsorg fram till dess de har lämnat Sverige. De ensamkommande barnen och ungdomarna behöver boende, utbildning eller övning i ett yrke och stöd i den egna kompetensen för att klara sig bra i det nya landet. De har tagit ett stort ansvar under lång tid och flertalet är självständiga, handlingskraftiga och kompetenta. Likväl som barnen besitter stor kompetens, erfarenhet och förmåga, är de samtidigt i behov av särskilt stöd och omvårdnad. Dessutom finns bland de ensamkommande barnen även en sårbar högriskgrupp, som tidigt behöver identifieras och erbjudas riktade stöd- och behandlingsinsatser [3, 6]. Det är framförallt socialtjänstens ansvar att se till att barnen och ungdomarna erbjuds ett tryggt och säkert boende av god kvalitet med möjligheter till individuellt stöd och utveckling samt att barnen och ungdomarna får tillgång till lämplig utbildning, den hälso- och sjukvård och tandvård de behöver. Samverkan är nödvändig för att åstadkomma samordnade insatser från olika myndigheter och verksamheter som svarar mot barnets eller den unges behov. Denna behöver organiseras såväl på övergripande plan som på det individuella planet runt barnet. Samverkan bör även inkludera ideella organisationer och privatpersoner i barnets nätverk. Antalet barn och ursprungsländer samt hur många som får stanna Hur många barn och vilka länder barnen kommer ifrån varierar över tid och hänger samman med pågående krig och konflikter i andra länder eller utbrott av oroligheter och krig. Sverige var det land i Europa där flest ensamkommande barn och ungdomar sökte skydd. Totalt sökte ensamkommande barn och ungdomar asyl i Sverige Efter Sverige kom flest barn och ungdomar till Storbritannien (1 277) följt av Belgien (860) och Norge (858). År 2012 sökte barn och ungdomar asyl i Sverige. 16

17 Ensamkommande barn och unga De största grupperna ensamkommande barn och ungdomar som sökte asyl i Sverige åren kom från Afghanistan, följt av Somalia, Eritrea och Irak. De grupper som ökar mest nu har sitt ursprung i Syrien, Marocko, Algeriet, Albanien och Uganda. Även gruppen statslösa har ständigt ökat. Utbrott av oroligheter och krig i Mellanöstern, speciellt i Syrien kan delvis ligga bakom denna utveckling. Det finns också grupper som minskar i antal, exempelvis från Serbien och Irak. Medelåldern hos de ensamkommande barnen som sökte asyl i Sverige åren var 15 år. Drygt hälften av de ensamkommande barnen som sökte asyl i Sverige under var år och drygt en tredjedel år. År 2012 kom barn i åldrarna år. Att yngre barn kommer ensamma är mera sällsynt (325 barn (0 12 år) år 2012). Majoriteten av samtliga är pojkar (84 procent år 2012). Om man för år 2011 bara inkluderar de barn som fick sitt asylärende prövat i Sverige, alltså räknar bort de barn som omfattas av Dublinförordningen och de vars ärende avskrevs, fick 85 procent uppehållstillstånd i första instans. Om Dublinärendena och de vars ärende avskrevs räknas in, låg bifallsandelen på 74 procent. Motsvarande aktuell siffra avseende bifallsandel av totala antalet avgjorda ärenden under 2012 var 65 procent, vilket utgörs av barn som alltså fick uppehållstillstånd i Sverige år Under 2012 hanterades också 328 ensamkommande barn enligt Dublinförordningen (läs mer om Dublinförordningen på s. 33). Migrationsverket presenterar regelbundet aktuell statistik på sin webbplats (www.migrationsverket.se) om hur många barn som kommer ensamma till Sverige, varifrån barnen kommer, hur lång verkets handläggningstid är samt hur många som får uppehållstillstånd eller avslag. Orsaker till varför barn kan skickas iväg eller fly I alla tider har människor tvingats lämna sitt hemland och föräldrar har bestämt sig för att skicka iväg sina barn till ett land där barnet kan bo, utbilda sig och leva i trygghet. Barn som skickas iväg eller flyr är en följd av att leva i samhällen som präglas av krig, hot och våld eller av fattigdom där det råder brist på det mesta och där det inte finns fungerande basverksamheter såsom hälso- och sjukvård, skolor, myndigheter och domstolar samt där utsikterna att det snart ska bli bättre syns avlägsna [3, 5 7]. Faktorer som kan påverka en individ att lämna sitt ursprungsland kallas inom migrationsforskning för pushfaktorer. Förhållanden som gör att en individ söker sig till ett specifikt annat land benämns pullfaktorer [9 11]. 17

18 Ensamkommande barn och unga Ensamkommande barn kan förklaras som en lokal konsekvens av globala migrationsprocesser. De främsta orsakerna till varför barn och unga drivs till att lämna ursprungslandet eller snarare deras föräldrar att skicka iväg sitt barn brukar vara krig, förföljelse och organiserat våld. En del barn flyr för att slippa bli rekryterade för militärtjänst. Andra orsaker som brukar nämnas av barnen som skäl i samband med asylprövningen, är möjligheten till skolgång och studier i mottagarlandet samt bättre livsvillkor i stort [1, 12]. Det finns studier som pekar på att barnen själva kan spela en avgörande roll i beslutsfattandet om att migrera, även om det vanligaste tycks vara att de inte är involverade. I de fall barnen är involverade i beslutet att migrera är deras centrala motiv, förhoppningar om bättre utbildning och/eller inkomst eller att överhuvudtaget få utbildning och arbete [1, 12, 13]. Orsaker till migration är ofta en kombination av ekonomiska, sociala, säkerhetsmässiga och existentiella faktorer, det vill säga av yttre orsaker som krig, fattigdom, konflikter i släkt eller familj och en önskan om ett bättre liv [3, 7, 12]. Svårigheter i ursprungslandet, under flykten och i mottagarlandet De asylsökande barnens hälsa påverkas av förhållanden såväl före och under flykten som i asylprocessen och efter att den är avslutad [14]. Det är vanligt att barnen har upplevt svåra, stressande situationer i ursprungslandet, under flykten och även i anslutning till ankomsten i mottagarlandet. Trauman i ursprungslandet kan orsakas av exempelvis krig, våld, tortyr och familjevåld [6]. Många har själva upplevt eller bevittnat våld och död, kanske mot närstående. Tillgänglig forskning visar att ensamkommande barn är särskilt utsatta för psykiska hälsoproblem [3]. Barn har det extra svårt när det råder krig, svåra motsättningar, förtryck, diskriminering och fattigdom i ett land. Omständigheterna blir påtagligare för barn än för vuxna eftersom barn är beroende av vuxenvärlden för att klara sig. När förhållanden i landet försämrar föräldrars förmåga att kunna ge sina barn en tillfredsställande och trygg barndom eller till och med sätter föräldraförmågan ur spel blir barnen dubbelt utsatta. En del ensamkommande barn kan också bära på upplevelser av att ha blivit svikna av sina föräldrar eller andra nära släktingar [5, 6]. Många barn och ungdomar vittnar om en upplevelse av osäkerhet kring den egna överlevnaden under tiden som flykten pågick [5, 6]. 18

19 Ensamkommande barn och unga Under flykten, som ofta tar lång tid, finns många faror som beskjutning, misshandel av vakter och polis i transitland, sexuella övergrepp, inlåsning och fängslande, minimalt med mat och dryck samt rädsla för en okänd människosmugglare [5, 6]. Olika studier som redovisas i litteraturen visar att dessa barn som i hög grad har upplevt krig på nära håll, har en hög risk för att utveckla kroniska psykiska problem som depression, ångest och traumatiska stressreaktioner. Detta gäller särskilt barn i högre åldrar. Kunskapen om de yngre barnen är begränsad [3, 6]. Stressfaktorer efter ankomsten till ankomstlandet kan t.ex. vara att känna sig rädd för vad som ska ske i framtiden [12], inte ha några släktingar i det nya landet, att bli ifrågasatt under asylprocessen eller att känna sig tvingad att uppge fel identitet, historia eller ålder [15]. Att ha sin bakgrund i en annan kontext än den svenska Den allt större variationen i etnisk och kulturell bakgrund, religion, normer och värderingar, traditioner och samlevnadsformer framträder inte särskilt tydligt i det sociala arbetets kompetens- och verksamhetsutveckling [16]. I socialtjänstens arbete med personer med utländsk eller minoritetsbakgrund utöver allmängiltig yrkeskunskap behövs också kunskap och insikter om specifika aspekter som kan ha betydelse för förståelsen av den enskilda, unika, brukarens behov. Det kan vara faktorer som har med det kulturella mötet att göra, migrationserfarenhet och traumatisering, rättigheter och villkor för nationella minoriteter, villkor för uppväxt och föräldraskap inom flera kulturer, strukturell diskriminering m.m. [16]. Kultur kan definieras som livsmönster inklusive institutioner, lagar, skrivna och oskrivna, normer, värderingar, moraliska system, språk, religion, trossystem, beteendemönster, seder, klädsel, ritualer, lekar, konst och så vidare hos en viss population. Dessa överförs socialt från generation till generation [17]. I det här avsnittet nämns några olikheter mellan den svenska kulturen idag och kulturen i flera av de länder som de ensamkommande barnen kommer ifrån. Vid läsningen och framför allt i mötet med den enskilda individen, måste man likafullt ha i åtanke att kulturer inte är några stabila homogena system utan att skillnaderna är betydande inom ett och samma land, exempelvis beroende på om man befinner sig i en storstad eller på landsbygden, hur lång utbildning personen har, socioekonomisk status etc. Det viktigaste är att möta varje person som en unik individ och inte ha förutfattade meningar om henne eller honom bara för att personen ifråga 19

20 Ensamkommande barn och unga kommer från ett visst land. Med detta i minne kan det trots allt vara till hjälp att ha insikt om att kulturella skillnader kan förekomma och påverka individens handlingssätt och föreställningar. Erfarenheter från praktiken visar att flertalet av barnen som kommer till Sverige har sitt ursprung i s.k. holistiska eller kollektivistiska kulturer där familjen och släkten är det bärande elementet i samhället. Förvisso spelar familjen en viktig roll i den svenska kulturen också, men i Sverige betonas mer och mer den enskilda individen och dennas rätt att självständigt få välja hur hon eller han vill framleva sitt liv, oberoende av familjen, ätten eller klanen. I Sverige tycker de flesta att det ska råda jämlikhet mellan könen och att alla individer, oavsett om de är kvinnor eller män, ska ha samma formella rättigheter. Jämlikhet är dock inte en självklar officiell uppfattning i alla länder; många av de ensamkommande barnen och ungdomarna, och inte minst deras föräldrar, är uppvuxna i samhällen som präglas av en mer eller mindre patriarkal struktur [17]. Många av länderna där de ensamkommande barnen kommer ifrån har även tydliga auktoritära, ickedemokratiska inslag. En annan distinktion som betonas av verksamheter som tar emot ensamkommande barn är vikten av vänskapsförbindelser eller kontakter med personer med makt och inflytande, för att exempelvis få tillgång till hälso- och sjukvård, utbildning eller skydd vid våld och andra faror, i de länder där flertalet av barnen kommer ifrån. Slutligen ett exempel på olikheter är skillnaden vad gäller tillit till samhället, dess myndigheter och representanter med olika grad av maktbefogenheter. Att känna tillit till samhället, dess myndigheter och representanter är något som personer uppvuxna i Sverige i allmänhet har tillägnat sig under uppväxten. Detta är emellertid inget som är självklart för en person som kommer från ett land där det inte finns något socialt skyddsnät och inga erfarenheter av att samhället, dess myndigheter och representanter agerar till invånarnas nytta. Det är viktigt för förståelsen och samarbetet med barnen att personal vid HVB, socialsekreterare, gode män m.fl. är medvetna om dessa olika tänkbara skillnader kring hur man kan betrakta sin omvärld, och därmed kan vara lyhörda för barnets signaler samt hantera eventuell misstänksamhet, stress eller brist på förtroende från barnets sida på ett etiskt och professionellt sätt. Så här berättar en pojke om när han med polisens hjälp kom till transitboendet i Kirseberg i Malmö: 20

Komplement till Socialstyrelsens SOSFS och tillhörande handböcker Frågor och oklarhet om roller och ansvar, barnens rättigheter och socialtjänstens

Komplement till Socialstyrelsens SOSFS och tillhörande handböcker Frågor och oklarhet om roller och ansvar, barnens rättigheter och socialtjänstens Komplement till Socialstyrelsens SOSFS och tillhörande handböcker Frågor och oklarhet om roller och ansvar, barnens rättigheter och socialtjänstens skyldigheter Angelägen och utmanande uppgift delvis ny

Läs mer

Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och ungdomar. en vägledning

Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och ungdomar. en vägledning Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och ungdomar en vägledning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du

Läs mer

Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och ungdomar

Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och ungdomar Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och ungdomar Vägledningens målgrupper och syfte Socialsekreterare och arbetsledare Personal vid HVB Andra handläggare inom socialtjänsten Uppmärksamma barnens

Läs mer

Presentation Länsstyrelsen Gävleborg Gustav Wilhelmsson

Presentation Länsstyrelsen Gävleborg Gustav Wilhelmsson Presentation Länsstyrelsen Gävleborg 2016-06-16 Gustav Wilhelmsson Agenda Organisation Statistik Migrationsverkets uppdrag Mottagningssystemet Skydd/asyl/asylsökande Asylprocessen Rättigheter/skyldigheter

Läs mer

Överförmyndarens ansvar. God mans uppdrag och roll

Överförmyndarens ansvar. God mans uppdrag och roll Överförmyndarens ansvar God mans uppdrag och roll OLIKA MYNDIGHETERS ANSVAR Migrationsverket Länsstyrelserna Kommunerna Landstingen Inspektionen för vård och omsorg Socialstyrelsen Migrationsverket ansvarar

Läs mer

Meddelandeblad. Mottagande av ensamkommande barn

Meddelandeblad. Mottagande av ensamkommande barn Meddelandeblad Mottagare: Socialnämnd eller motsvarande, individoch familjeomsorg, överförmyndarnämnder, länsstyrelser, Migrationsverket Januari 2007 Mottagande av ensamkommande barn Meddelandebladet behandlar

Läs mer

Om ensamkommande barn

Om ensamkommande barn Om ensamkommande barn April 2016 Vem är ett ensamkommande barn? Defineras utifrån FN:s barnkonvention Barn under 18 år Barn som är skilt från sina föräldrar eller vårdnadshavare före eller efter ankomsten

Läs mer

Information om ensamkommande barn

Information om ensamkommande barn Information om ensamkommande barn Uppehållstillstånd 2013 Kvottuttagna 2 % Vem är ensamkommande? Under 18 år. Skilt från båda sina föräldrar vid ankomsen till Sverige. Övergivet barn. Migrationsverkets

Läs mer

Information till nya goda män för ensamkommande barn.

Information till nya goda män för ensamkommande barn. Överförmyndaren i Tingsryds kommun Box 88 362 22 TINGSRYD 0477-44 330 overformyndaren@tingsryd.se Välkommen till uppdraget som god man för ensamkommande barn För att hjälpa dig i ditt uppdrag som god man

Läs mer

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2009

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2009 Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2009 Årligen kommer ett stort antal barn och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka

Läs mer

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Ett gemensamt ansvar för ensamkommande och ungdomar September 2007 Varje år kommer flera hundra och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka asyl, så

Läs mer

för Ensamkommande barn

för Ensamkommande barn Information från Överförmyndare i Samverkan Hultsfred/Högsby/Oskarshamn/Mönsterås om God man för Ensamkommande barn Överförmyndaren är en kommunal tillsynsmyndighet över kommunens gode män, förvaltare

Läs mer

Riktlinjer avseende ensamkommande flyktingbarn

Riktlinjer avseende ensamkommande flyktingbarn Dnr SN11/78 Riktlinjer avseende ensamkommande flyktingbarn Dnr SN 11/78 Gäller fr o m den 1 januari 2012 Dnr SN11/78 2/9 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Verksamhetens inriktning...

Läs mer

Till dig som söker asyl i Sverige

Till dig som söker asyl i Sverige Senast uppdaterad: 2015-09-28 Till dig som söker asyl i Sverige www.migrationsverket.se 1 Reglerna för vem som kan få asyl i Sverige står i FN:s flyktingkonvention och i svensk lag. Det är som prövar din

Läs mer

God man för ensamkommande barn

God man för ensamkommande barn Överförmyndarnämnden 1 (5) 2009-03-19 God man för ensamkommande barn Genom särskild lagstiftning föreskrivs att en god man för ensamkommande barn och barn som har blivit ensamma i Sverige skall utses så

Läs mer

Meddelandeblad. Januari 2005

Meddelandeblad. Januari 2005 Meddelandeblad Mottagare: Kommunstyrelser, socialtjänstens individ- och familjeomsorg, länsstyrelser, förvaltningsdomstolar, Utrikesdepartementet och Migrationsverket Januari 2005 Rättigheter inom socialtjänsten

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:83 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Barnperspektiv i asylprocessen

Motion till riksdagen 2015/16:83 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Barnperspektiv i asylprocessen Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:83 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Barnperspektiv i asylprocessen 1 Innehåll 1 Innehåll 1 2 Förslag till riksdagsbeslut 1 3 Inledning 2 4 Barnkonventionen

Läs mer

Överförmyndarens roll och god mans uppdrag

Överförmyndarens roll och god mans uppdrag Överförmyndarens roll och god mans uppdrag Annika Ewe Sjöberg, förvaltningsjurist Överförmyndarenheten Mölndals stad annika.ewe.sjoberg@molndal.se Pernilla Andemore, socionom Överförmyndarverksamheten

Läs mer

Uppehållstillstånd 2014

Uppehållstillstånd 2014 Information om ensamkommande barn Augusti 2015 Uppehållstillstånd 2014 Kvottuttagna 2 % 1 Migrationsverkets ansvar ta emot och pröva ansökan om asyl göra åldersbedömningar ekonomiskt bistånd efterforska

Läs mer

Om ensamkommande barn

Om ensamkommande barn Om ensamkommande barn April 2016 Vem är ett ensamkommande barn? Defineras utifrån FN:s barnkonvention Barn under 18 år Barn som är skilt från sina föräldrar eller vårdnadshavare före eller efter ankomsten

Läs mer

21 förordning (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m. och 28 förordning (2010:1122) om statlig ersättning för vissa utlänningar

21 förordning (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m. och 28 förordning (2010:1122) om statlig ersättning för vissa utlänningar HFD 2016 ref. 31 En kommuns rätt till statlig ersättning för kostnader för mottagande av ensamkommande barn upphör när barnet tagits om hand av en förälder eller den rättsliga vårdnaden överförts till

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Frågor kring kommunens hantering av ensamkommande barn som genom beslut av annan myndighet än Göteborgs stad bedömts vara myndigt

Frågor kring kommunens hantering av ensamkommande barn som genom beslut av annan myndighet än Göteborgs stad bedömts vara myndigt 2016-10-19 Frågor kring kommunens hantering av ensamkommande barn som genom beslut av annan myndighet än Göteborgs stad bedömts vara myndigt Bakgrund Migrationsverket är beslutande myndighet i asylprocessen.

Läs mer

Vem är ensamkommande?

Vem är ensamkommande? Ensamkommande barn Vem är ensamkommande? Under 18 år. Ansökt om asyl Skilt från båda sina föräldrar vid ankomsten till Sverige. Övergivet barn. Statistik 2015 Asylsökande ensamkommande barn 2015 AFGHANISTAN

Läs mer

Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och unga

Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och unga Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och unga Katarina Munier 2014-06-19 Barnen har rätt till En vårdnadshavare och förmyndare i förälders ställe Ett hem och trygga och tillitsfulla relationer

Läs mer

Checklista ensamkommande barn

Checklista ensamkommande barn Checklista ensamkommande barn Du bevakar barnets rätt mot myndigheter, förvaltar dess tillgångar och ser till att barnet får den dagliga vård och omsorg som det behöver under asylprocessen. Sammanfattningsvis

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (8) meddelad i Stockholm den 29 april 2016 KLAGANDE Migrationsverket 601 70 Norrköping MOTPART Göteborgs kommun Box 7010 402 31 Göteborg ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

Vem gör vad i kommunen? Socialtjänsten

Vem gör vad i kommunen? Socialtjänsten Vem gör vad i kommunen? Socialtjänsten Olika myndigheters ansvar Kommunen Förhandla med kommunerna om mottagande Teckna överenskommelser Anvisa kommuner Pröva asylansökan och ersättning till kommuner Ansvar

Läs mer

God man för ensamkommande och ensamma barn

God man för ensamkommande och ensamma barn MED RÄTT God man AT T HJÄLPA God man för ensamkommande och ensamma barn Överförmyndarnämnden Mitt NORDANSTIGS KOMMUN God man för ensamkommande och ensamma barn Ensamkommande barn Ett ensamkommande barn

Läs mer

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet.

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet. September 2012 RUTIN FÖR ATT ANSÖKA OM SÄRSKILD FÖRORDNAD VÅRDNADSHAVARE (SFV) FÖR ENSAMKOMMANDE BARN När ett barn som har kommit till Sverige utan vårdnadshavare får permanent uppehållstillstånd (PUT)

Läs mer

Gode mannens uppgifter:

Gode mannens uppgifter: 2011-05-20 Riktlinjer / Checklista God man för ensamkommande barn Framtagen av arbetsgruppen överförmyndare och gode män i projektet Ensamkommande barn i Stockholms län. Beslutad av styrgruppen i projektet.

Läs mer

Checklista för gode män för ensamkommande barn

Checklista för gode män för ensamkommande barn Checklista för gode män för ensamkommande barn (Reservation för att checklistan inte är fullständig, 2014-07-22) Att göra omgående (innan beslut) Träffa barnet för ett första samtal (med tolk) Efter träffen:

Läs mer

Vägledning och checklista God man för ensamkommande barn

Vägledning och checklista God man för ensamkommande barn 2013-10-01 Rev. Vägledning och checklista God man för ensamkommande barn Framtagen av arbetsgruppen överförmyndare och gode män i projektet Ensamkommande barn i Stockholms län. Beslutad av styrgruppen

Läs mer

Rättsavdelningen SR 35/2015. Det är den sökande som har bevisbördan för sin ålder, som ska göras sannolik.

Rättsavdelningen SR 35/2015. Det är den sökande som har bevisbördan för sin ålder, som ska göras sannolik. 1 (5) Rättsavdelningen 2015-09-03 SR 35/2015 Rättslig kommentar angående bedömning av ålder i asylärenden Sammanfattning Migrationsverket ska i prövningen både ta ställning till om sökanden har gjort sannolikt

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om tvångsvård för barn och unga (S 2012:07) Dir. 2014:87

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om tvångsvård för barn och unga (S 2012:07) Dir. 2014:87 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om tvångsvård för barn och unga (S 2012:07) Dir. 2014:87 Beslut vid regeringssammanträde den 12 juni 2014 Sammanfattning av tilläggsuppdraget Regeringen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2012:776 Utkom från trycket den 7 december 2012 utfärdad den 29 november 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar i Europa

Mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar i Europa Mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar i Europa Länsstyrelsen, Malmö, 12 mars Mikaela Hagan, mikaela.hagan@rb.se, www.connectproject.eu The contents of this presentation can in no way be taken

Läs mer

Flyktingmottagande. Bjuvs kommun. Hur kan du göra för att hjälpa till?

Flyktingmottagande. Bjuvs kommun. Hur kan du göra för att hjälpa till? Flyktingmottagande i Bjuvs kommun Hur kan du göra för att hjälpa till? Just nu kommer det många människor till Sverige som är på flykt från förtryck, övergrepp och förföljelse. I denna folder har vi samlat

Läs mer

Ensamkommande barn och ungdomars försörjning

Ensamkommande barn och ungdomars försörjning PM 2015-11-11 Dnr 3.2-27697/2015 1(5) Avdelningen för kunskapsstyrning för socialtjänsten Anette Agenmark anette.agenmark@socialstyrelsen.se Ensamkommande barn och ungdomars försörjning Detta PM är en

Läs mer

DOM Meddelad i Stockholm

DOM Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2015-12-17 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 623-15 1 KLAGANDE Ombud: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Stockholm; migrationsdomstolens dom den 19 december 2014

Läs mer

Ärende om uppehållstillstånd m.m.

Ärende om uppehållstillstånd m.m. 1 / 6 Dublinenheten, Kontoret i Malmö Beslut 2010-10-21 Beteckning Ärende om uppehållstillstånd m.m. Sökande Adress: född 9204 medborgare i Afghanistan Språk: persiska/dari Beslut Migrationsverket beslutar

Läs mer

Sida1. www.hassleholm.se. Välkommen. som god man för ensamkommande barn!

Sida1. www.hassleholm.se. Välkommen. som god man för ensamkommande barn! 1 Sida1 www.hassleholm.se Välkommen som god man för ensamkommande barn! 2 Välkommen Till ditt uppdrag som god man! Syftet med denna information är att ge dig, som nybliven god man en vägledning och ett

Läs mer

Ensamkommande barn och unga

Ensamkommande barn och unga 2011-05-11 SIDAN 1 Ensamkommande barn och unga Vad gör socialtjänsten? Ingrid Persson enhetschef, Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning, Stockholm telefon 08 508 01 360 ingrid.persson@stockholm.se Föräldrakontakt.

Läs mer

Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande

Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande SFS 1994:137 Källa: Rixlex Utfärdad: 1994-03-30 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2007:323 Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. [Fakta & Historik] Allmänna bestämmelser 1 I denna lag ges bestämmelser

Läs mer

Mars Mottagande av asylsökande

Mars Mottagande av asylsökande Mars 2016 Mottagande av asylsökande Hur arbetar Migrationsverket med asylsökande och flyktingar? Tar ut och hjälper kvotflyktingar att komma till Sverige. Prövar asylansökningar. Ansvarar för boendet.

Läs mer

18 april Mottagande av asylsökande

18 april Mottagande av asylsökande 18 april 2016 Mottagande av asylsökande Att få söka asyl är en mänsklig rättighet FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna (1948): - Artikel 14 1. Var och en har rätt att i andra länder söka

Läs mer

Ensamkommande barn och ungdomar God mans roll under asylprocessen och Överförmyndarens roll

Ensamkommande barn och ungdomar God mans roll under asylprocessen och Överförmyndarens roll Ensamkommande barn och ungdomar God mans roll under asylprocessen och Överförmyndarens roll Pernilla Andemore, socionom Arbetsledare, överförmyndarverksamheten för Stenungsund, Orust, Lilla Edet och Tjörns

Läs mer

Rättsutredning 2016-03-21

Rättsutredning 2016-03-21 Bfd22 141107 1 (8) Patrik Havermann Telefon: 010-485 29 20 Rättsutredning 2016-03-21 Diarienummer 1.3.4-2016-45137 FRÅGOR OM BEDÖMNING AV ÅLDER Uppdraget är att utreda hur ansvaret för bedömning av ålder

Läs mer

Information om uppdrag som god man för ensamkommande barn

Information om uppdrag som god man för ensamkommande barn ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN JANUARI 2015 Information om uppdrag som god man för ensamkommande barn Ett ensamkommande barn är en person under 18 år som kommer till Sverige utan sina föräldrar eller annan legal

Läs mer

God man för ensamkommande barn

God man för ensamkommande barn God man för ensamkommande barn Att vara god man för ett ensamkommande barn innebär att du under en tid kommer vara en av de viktigaste personerna för barnet. Barnet kommer att träffa många personer med

Läs mer

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Monica Brendler Lindqvist, socionom, leg. psykoterapeut, handledare, verksamhetschef Röda Korsets Center för torterade flyktingar Innehåll: Från

Läs mer

Integrationsenheten Haparanda Stad

Integrationsenheten Haparanda Stad Integrationsenheten Haparanda Stad Verksamhetsbeskrivning Innehåll Verksamhetsbeskrivning... 3 Överenskommelse med Migrationsverket... 3 Integrationsenheten... 3 Kvalitetsarbete... 3 Mottagning och integration

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4

Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4 Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4 Författning om socialnämnders och vårdgivares ansvar vid våld i nära relationer Marit Birk 2014-12-12 Inledning Målbeskrivning Sammanhållen

Läs mer

ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN. Godmanskap för ensamkommande barn

ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN. Godmanskap för ensamkommande barn Ö ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN Godmanskap för ensamkommande barn 2 Innehållsförteckning Sid Allmänt... 2 Vem kan utses till god man......2 Uppdraget som god man... 3 När godmanskapet upphör... 4 Överförmyndarnämndens

Läs mer

Utbildning 2015. God man för ensamkommande barn

Utbildning 2015. God man för ensamkommande barn Utbildning 2015 God man för ensamkommande barn Vilka barn är ensamkommande? Kommit till Sverige o Utan förälder / annan vuxen som kan anses ha trätt i föräldrars ställe Barn som blivit ensamma efter ankomst

Läs mer

Handbok för god man till ensamkommande barn

Handbok för god man till ensamkommande barn r Handbok för god man till ensamkommande barn Överförmyndarnämnden i 2011-07-15 ÖVERFÖRMYNDARKONTORET Sida 2(10) Innehållsförteckning 1 Välkommen till ett ideellt åtagande som god man till ensamkommande

Läs mer

Socialtjänstens ansvar för ensamkommande barn frågor och svar

Socialtjänstens ansvar för ensamkommande barn frågor och svar PM 2015-11-02 Dnr x.x-xxxxxxxxxx/xxxx 1(8) Avdelningen för kunskapsstyrning för socialtjänsten Elisabet Svedberg elisabet.svedberg@socialstyrelsen.se Socialtjänstens ansvar för ensamkommande barn frågor

Läs mer

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2011 Årligen kommer ett stort antal barn och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka

Läs mer

Vägledning och checklista. God man för ensamkommande barn

Vägledning och checklista. God man för ensamkommande barn Materialet är framtaget av Harry Lindberg, god man i Mjölby kommun, tillsammans med det regionala nätverket för gode män inom Regionförbundet Östsam, juni 2014. Färg & form: hillevi@kreatens.se 2 Innehåll

Läs mer

God man för ensamkommande ungdomar

God man för ensamkommande ungdomar God man för ensamkommande ungdomar Kommunens åtagande Mariestads kommun och Töreboda kommun har tecknat avtal med Migrationsverket om att tillhandahålla 12 platser för ensamkommande barn/ungdomar, som

Läs mer

Shirin Pettersson Henare. Tel: 010-4855499. Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket.

Shirin Pettersson Henare. Tel: 010-4855499. Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket. Januari 2013 Shirin Pettersson Henare Tel: 010-4855499 Teamledare på Mottagningsenheten i Borås shirin.petterssonhenare@migrationsver ket.se Migrationsverkets uppdrag Vi prövar ansökningar från de som

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga; SFS 2003:406 Utkom från trycket den 23 juni 2003 utfärdad den 12 juni 2003. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

Information om ensamkommande barn

Information om ensamkommande barn Information om ensamkommande barn Vem är ensamkommande? Under 18 år. Skilt från båda sina föräldrar vid ankomsen till Sverige. Övergivet barn. Migrationsverkets ansvar ta emot och pröva ansökan om asyl

Läs mer

Verksamhetschefens instruktion om rättsliga och praktiska konsekvenser av mål C- 648/11

Verksamhetschefens instruktion om rättsliga och praktiska konsekvenser av mål C- 648/11 BFD12 080926 1 (5) Verksamhetsområde asylprövning 2013-07-02 VCI AP 8/2013 Verksamhetschefens instruktion om rättsliga och praktiska konsekvenser av mål C- 648/11 Bakgrund EU-domstolen uttalade nyligen

Läs mer

Information om ensamkommande barn

Information om ensamkommande barn Information om ensamkommande barn Uppehållstillstånd 2013 Kvottuttagna 2 % Migrationsverkets ansvar ta emot och pröva ansökan om asyl göra åldersbedömningar ekonomiskt bistånd efterforska barnens vårdnadshavare

Läs mer

Svar på skrivelse gällande ensamkommande asylsökande barn som försvinner

Svar på skrivelse gällande ensamkommande asylsökande barn som försvinner Socialförvaltningen Socialtjänstavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2015-07-09 Handläggare Nina Mörman Aldunge Telefon: 08 50825006 Till Socialnämnden Svar på skrivelse gällande ensamkommande asylsökande

Läs mer

Ensamkommande men inte ensamma

Ensamkommande men inte ensamma Ensamkommande men inte ensamma Att arbeta med ensamkommande barn och ungdomar i praktik och teori Marie Hessle Fil.dr.,leg.psykolog,spec.i klinisk psykologi, Valsta VC Märsta marie.hessle@gmail.com 2013-10-30

Läs mer

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag G2 2013 v 2.1 2014-01-23 Dnr 10.1-44318/2013 1(8) Avdelning sydväst Annelie Andersson annelie.andersson@ivo.se Socialstyrelsen Avdelningen för regler och behörighet Enheten för socialjuridik 106 30 Stockholm

Läs mer

DOM Meddelad i Stockholm

DOM Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2014-12-19 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 5998-14 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPART ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Stockholms, migrationsdomstolens, dom den 21 juli 2014 i mål

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Yttrande över promemorian Genomförande av det omarbetade asylprocedurdirektivet (Ds 2015:37)

Yttrande över promemorian Genomförande av det omarbetade asylprocedurdirektivet (Ds 2015:37) 2015-10- 08 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm (e- post till ju.l7@regeringskansliet.se) Yttrande över promemorian Genomförande av det omarbetade asylprocedurdirektivet (Ds 2015:37) Frågor om situationen

Läs mer

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2010 Årligen kommer ett stort antal barn och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka

Läs mer

Ny lag om god man för ensamkommande barn, SFS 2005:429

Ny lag om god man för ensamkommande barn, SFS 2005:429 Cirkulärnr: 2005:58 Diarienr: 2005/1469 Handläggare: Eva von Schéele Sektion/Enhet: Juridiska enheten Datum: 2005-06-21 Mottagare: Överförmyndare/ Överförmyndarnämnder Individ- och familjeomsorg Rubrik:

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i utlänningslagen (2005:716); utfärdad den 27 november 2014. SFS 2014:1400 Utkom från trycket den 5 december 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 att 4

Läs mer

God man fo r ensamkommande flyktingbarn KOMMUNFULLMÄKTIGE. Överförmyndaren EN INFORMATION FRÅN ÖVERFÖRMYNDAREN I SALA KOMMUN

God man fo r ensamkommande flyktingbarn KOMMUNFULLMÄKTIGE. Överförmyndaren EN INFORMATION FRÅN ÖVERFÖRMYNDAREN I SALA KOMMUN God man fo r ensamkommande flyktingbarn KOMMUNFULLMÄKTIGE EN INFORMATION FRÅN ÖVERFÖRMYNDAREN I SALA KOMMUN FÖRORD Detta är en vägledning där du får information om vad som krävs av dig som god man för

Läs mer

Kommunernas ansvar för ensamkommande barn. Konsekvensutredning Dnr 27207/2015 1(5)

Kommunernas ansvar för ensamkommande barn. Konsekvensutredning Dnr 27207/2015 1(5) Konsekvensutredning 2015-11-04 Dnr 27207/2015 1(5) Avdelningen för regler och behörighet Anna Giertz anna.giertz@socialstyrelsen.se Konsekvensutredning Socialstyrelsens föreskrifter om undantag från vissa

Läs mer

Lagrum: 1 första stycket lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.; 8 förordningen (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl.

Lagrum: 1 första stycket lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.; 8 förordningen (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. HFD 2013 ref 83 Personkretsen i 1 första stycket lagen om mottagande av asylsökande m.fl. omfattar också den som håller sig undan så att ett beslut om avvisning eller utvisning inte kan verkställas. Lagrum:

Läs mer

Vanliga fördomar om invandrare

Vanliga fördomar om invandrare Vanliga fördomar om invandrare Det pågår en massinvandring till Sverige. Det stämmer inte. I dag är cirka 15 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Statistiska centralbyrån beräknar att

Läs mer

SOSFS 2003:14 (S) Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2003:14 (S) Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (S) frfattningssam ling Allmänna råd Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS)

Läs mer

Stockholm den 13 maj 2005 R-2005/0478. Till Utrikesdepartementet UD2005/8587/MAP

Stockholm den 13 maj 2005 R-2005/0478. Till Utrikesdepartementet UD2005/8587/MAP R-2005/0478 Stockholm den 13 maj 2005 Till Utrikesdepartementet UD2005/8587/MAP Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 15 februari 2005 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Tidsbegränsat

Läs mer

Grundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic

Grundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic Grundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic De grundläggande bestämmelserna om myndigheternas skyldighet att registrera allmänna handlingar. Allmänna handlingar ska registreras så snart de har kommit in

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i utlänningslagen (2005:716); SFS 2016:753 Utkom från trycket den 30 juni 2016 utfärdad den 22 juni 2016. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om utlänningslagen

Läs mer

Kommittédirektiv. Möjligheten att bevilja uppehållstillstånd när ett beslut om avvisning eller utvisning inte kan verkställas eller har preskriberats

Kommittédirektiv. Möjligheten att bevilja uppehållstillstånd när ett beslut om avvisning eller utvisning inte kan verkställas eller har preskriberats Kommittédirektiv Möjligheten att bevilja uppehållstillstånd när ett beslut om avvisning eller utvisning inte kan verkställas eller har preskriberats Dir. 2016:92 Beslut vid regeringssammanträde den 3 november

Läs mer

SOSFS 2006:20 (S) Allmänna råd. Socialnämndens ansvar vid behov av ny vårdnadshavare. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2006:20 (S) Allmänna råd. Socialnämndens ansvar vid behov av ny vårdnadshavare. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2006:20 (S) Allmänna råd Socialnämndens ansvar vid behov av ny vårdnadshavare Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och

Läs mer

Endast svenska medborgare har en absolut rä4 a4 vistas i Sverige. Sverige har reglerad invandring.

Endast svenska medborgare har en absolut rä4 a4 vistas i Sverige. Sverige har reglerad invandring. Endast svenska medborgare har en absolut rä4 a4 vistas i Sverige. Sverige har reglerad invandring. Beviljade uppehålls

Läs mer

Rättslig styrning 2012-07-05 RCI 19/2012

Rättslig styrning 2012-07-05 RCI 19/2012 1 Rättslig styrning 2012-07-05 RCI 19/2012 Rättsligt ställningstagande angående åldersbedömning 1 Bakgrund och sammanfattning Detta rättsliga ställningstagande ger riktlinjer för ärenden där en åldersbedömning

Läs mer

Så fungerar det att söka asyl

Så fungerar det att söka asyl Så fungerar det att söka asyl Denna broschyr tillhör: Till dig som söker asyl utan förälder, föräldrar eller annan vårdnadshavare SÅ HÄR FUNGERAR DET AT T SÖKA ASYL 1 Innehållsförteckning Hej Barn Vad

Läs mer

Ändring av bestämmelserna om rätt till bistånd i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.

Ändring av bestämmelserna om rätt till bistånd i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. Ändring av bestämmelserna om rätt till bistånd i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. Promemoria upprättad inom Justitiedepartementet december 2015 1 Promemoria Ändring av bestämmelserna

Läs mer

Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf)

Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf) Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf) Migrationsverket har tagit fram ett presentationsunderlag (Vidarebosättning Presentation Bildspel) kring vidarebosättningen

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

Nämnden anförde i remissvaren i huvudsak följande (de bilagor som omnämns har här utelämnats):

Nämnden anförde i remissvaren i huvudsak följande (de bilagor som omnämns har här utelämnats): BESLUT Justitieombudsmannen Lilian Wiklund Datum 2015-03-18 Dnr Sid 1 (5) Kritik mot Socialnämnden i Säters kommun, som beslutat att omplacera 16-åriga ensamkommande barn utan att barnen hade hörts i ärendet

Läs mer

Detta är en uppdatering av Theódoros Demetriádes dokument från den 2006-04-01, gjord av Peter Carlsson och Anna-Pia Beier 2008-10-11.

Detta är en uppdatering av Theódoros Demetriádes dokument från den 2006-04-01, gjord av Peter Carlsson och Anna-Pia Beier 2008-10-11. INVANDRAR- OCH FLYKTINGFRÅGOR Detta är en uppdatering av Theódoros Demetriádes dokument från den 2006-04-01, gjord av Peter Carlsson och Anna-Pia Beier 2008-10-11. Migrationsverket är Sveriges centrala

Läs mer

Barnen är vår framtid. Barn är nu!

Barnen är vår framtid. Barn är nu! 1 Barnen är vår framtid Barn är nu! 2 Marcus Wihk verksamhetsutvecklare, Rädda Barnen marcus.wihk@rb.se 3 Idag, Om god man Ingen juridisk genomlysning Snarare en diskussion om hur vi kan göra något bra

Läs mer

Handbok för god man till ensamkommande barn

Handbok för god man till ensamkommande barn Handbok för god man till ensamkommande barn Information och vägledning angående uppdraget som God man för ensamkommande barn 1 Innehållsförteckning 1. Välkommen till uppdraget som god man till ensamkommande

Läs mer

10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen

10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen Migrationsverket Utlänningshandboken Kap 10.12 Barn Allmänt Skapat 2003-12-18 Uppdaterat 2006-03-31 10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen OBSERVERA

Läs mer

Så fungerar det att söka asyl

Så fungerar det att söka asyl Så fungerar det att söka asyl Till dig som söker asyl med förälder, föräldrar eller annan vårdnadshavare. Denna broschyr tillhör: 1 Innehållsförteckning Hej Barn Vad betyder orden? Asylansökan vad händer

Läs mer

Urval av lagar som rör barn utan uppehållstillstånd

Urval av lagar som rör barn utan uppehållstillstånd Urval av lagar som rör barn utan uppehållstillstånd Seminarium Livlinan 2 december 2005 A. STATUS 15 november-lagen 1. Ur överenskommelsen mellan regeringen, mp och v september 2005 Partiernas målsättning

Läs mer

Vanliga fördomar om invandrare

Vanliga fördomar om invandrare Matton Collection/Johnér Vanliga fördomar om invandrare Det pågår en massinvandring till Sverige. Det stämmer inte. I dag är cirka 15 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Statistiska

Läs mer

Samarbetssamtal. Ett stöd för föräldrar vid separation

Samarbetssamtal. Ett stöd för föräldrar vid separation Alla kommuner ska kunna erbjuda samarbetssamtal till föräldrar som ska eller har separerat, eller som inte har levt tillsammans. I den här foldern beskrivs kortfattat vad samarbetssamtal är. Samarbetssamtal

Läs mer

god man och offentligt biträde för barn utan vårdnadshavare i ärenden där Dublinförordningen ska tillämpas

god man och offentligt biträde för barn utan vårdnadshavare i ärenden där Dublinförordningen ska tillämpas Bfd22 080929 1 (6) Rättslig styrning 2014-01-14 RCI 07/2014 Rättsligt ställningstagande angående god man och offentligt biträde för barn utan vårdnadshavare i ärenden där Dublinförordningen ska tillämpas

Läs mer