Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och ungdomar. en vägledning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och ungdomar. en vägledning"

Transkript

1 Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och ungdomar en vägledning

2 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella sammanhang. Socialstyrelsen har ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas, enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Även bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten, och du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. ISBN Artikelnr Omslag Foto Socialstyrelsen/Iwa Wasberg Scanpix/Jeppe Gustafsson, Bildarkivet/Leif Johansson, Matton/Julia Grossi, Corbis Tryck Edita Västra Aros, Västerås, maj 2013

3 Förord Att ta emot ensamkommande barn och unga är en angelägen och utmanande uppgift. Det är socialtjänstens ansvar att se till att barnen och ungdomarna erbjuds ett tryggt och säkert boende av god kvalitet med möjligheter till individuellt stöd och utveckling. Socialtjänsten har även ett ansvar för att se till att barnen och ungdomarna får tillgång till lämplig utbildning samt behövlig hälso- och sjukvård och tandvård. En betydande del av den ökning under de senaste åren av heldygnsplaceringar inom kategorin pojkar år, som rapporterats av kommunerna till den officiella statistiken för insatser för barn och unga, utgörs av ensamkommande asylsökande barn och unga som placerats vid ett hem för vård eller boende (HVB). Denna vägledning riktar sig till handläggare och beslutsfattare inom socialtjänsten med ansvar för handläggning och dokumentation av ärenden gällande ensamkommande barn och unga och ska ses som ett komplement till Socialstyrelsens andra olika publicerade föreskrifter och allmänna råd med tillhörande handböcker och vägledningar om handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga. Vägledningen riktar sig också till föreståndare och övrig personal vid HVB som ansvarar för den dagliga omsorgen om barnen och ungdomarna. Syftet med publikationen är att motivera ansvariga aktörer att flytta fram positionerna vad gäller ett etiskt, professionellt och kunskapsbaserat mottagande av ensamkommande barn och unga. Målsättningen är att barnen och ungdomarna ska erhålla trygg och säker vård samt att de ska utvecklas till självständiga och väl fungerande vuxna. Vägledningen har skrivits av Socialstyrelsens utredare Katarina Munier i samarbete med juristen Åsa Malmros. Ansvarig enhetschef är Mary Nilsson. Sven Ohlman Avdelningschef 3

4

5 Innehåll Förord... 3 Inledning... 9 Läsanvisning Förkortningar Ensamkommande barn och unga Allmän beskrivning av målgruppen Rätt till samma chanser i livet som andra barn i vårt samhälle Antalet barn och ursprungsländer samt hur många som får stanna Orsaker till varför barn kan skickas iväg eller fly Svårigheter i ursprungslandet, under flykten och i mottagarlandet Att ha sin bakgrund i en annan kontext än den svenska Faktorer för god utveckling Ohälsofaktorer Ökad risk för psykisk ohälsa Viljestark och full fart framåt Efter uppehållstillstånd inte enbart lättnad När det blir avslag Hur går det sen? Migrationsverkets ansvar Asylprocessen Offentligt biträde Barnets bästa i utlänningslagen Återförening med föräldrarna eftersträvas Om Migrationsverket ifrågasätter barnets ålder Åldersbedömning När blir åldersbedömning aktuell Socialstyrelsens rekommendationer om medicinsk åldersbedömning Om Migrationsverket ändrar åldern uppåt Om barnet får avslag på sin asylansökan Hinder för verkställighet Ärendet kan lämnas till polisen Dublinärenden Dublinärenden handläggs vid en särskild enhet Överföring till det land som ska pröva asylärendet Dublinbarn som avviker och överlämnande till polisen

6 Innehåll Familjeåterförening i Sverige Hur ansöker föräldrar och eventuella syskon om återförening? Möjligheter till resebidrag för föräldrar eller syskon När barnets föräldrar kommer till Sverige med uppehållstillstånd Föräldrar som kommer till Sverige och är asylsökande Socialnämndens ansvar Normaliseringsprincipen Individanpassade insatser Vistelsekommun vid barnets ankomst (ankomstkommun) Barn som är kvar länge i ankomstkommunen Barn som hinner få PUT i ankomstkommunen Vistelsekommun efter anvisning (anvisningskommun) Anvisning till kommun av särskilda skäl Placeringsalternativ för barn och unga Vård i familjehem Familjehemsutredning Ensamma barn som kommer till en släkting i Sverige Privat placering Vård i hem för vård eller boende (HVB) Samma bestämmelser gäller Resultat från Socialstyrelsens tillsyn HVB-personalens betydelse för barnens trygghet Tillgång till hälso- och sjukvård när man bor på HVB Boende för barn och unga i övre tonåren Socialtjänstens ansvar för barnets skolgång Fortsatt gymnasieutbildning eller jämförlig grundutbildning Allmänna råd för utbildning av nyanlända barn och ungdomar Skolinspektionen kvalitetsgranskning Ensamkommande barn och unga i socialtjänsten Samarbete med barnet och dess ställföreträdare Dokumentation av barns och ungas uppfattning Strukturen från Barns behov i centrum Socialtjänstens utredning Kommunikationsprincipen Slutsatser dras Tvångsvård Planering av insatser Rätt till delaktighet vid planering av insatser Strukturerade möten för planering av insatser Uppföljning av insatser Enskilda samtal med barnet eller den unge vid uppföljning Strukturerade uppföljningsmöten BBIC:s Samrådsdokument inför uppföljningsmötet BBIC:s intervjuformulär Samtal med placerade barn och unga

7 Innehåll Förord Övervägande vid placering Tidsbegränsade insatser eller tillsvidarebeslut Fortsatt placering för den som fyllt 18 år Planering inför vårdens upphörande Barn och unga som önskar flytta till annan kommun Unga vuxna som på eget initiativ flyttar till annan kommun Överflyttning av ärenden Barn som avviker Socialtjänstens ansvar för barn som avviker Människohandel Polisanmälan vid misstanke om brott mot barnet Socialtjänstens uppgiftsskyldighet enligt UtlL Om socialtjänsten tror att någon är vuxen Unga vuxna som vägrar lämna boendet Barn som får avslag på sin ansökan om asyl När barnet har fått uppehållstillstånd Id-kort via Skatteverket Barnbidrag Fastställande av faderskap för ensamkommande barn När ska socialnämnden utreda faderskapet? Ansvarig socialnämnd Fastställande av faderskap genom bekräftelse Fastställande av faderskap genom dom Särskilt förordnad vårdnadshavare Den särskilt förordnade vårdnadshavarens uppgifter Vem kan utses som särskilt förordnad vårdnadshavare? Utredning inför ansökan om särskilt förordnad vårdnadshavare Formalia Yrkande Skriftväxling Sammanträde och huvudförhandling Arvode till särskilt förordnad vårdnadshavare När upphör förordnandet Efterforskning av familjemedlemmar Röda Korsets efterforskning Uppmuntra och stödja barnets kontakt med anhöriga Umgänge Bistånd från socialnämnden till familjeåterförening i Sverige När barnets föräldrar har anlänt Socialnämndens ansvar vid familjeåterförening i Sverige Hälso- och sjukvårdens ansvar Hälsoproblem bland asylsökande Hälsoundersökning av barn som söker asyl Egenvård Placerade barn under 18 år med medicinska behov

8 Innehåll Överförmyndarens ansvar God man för ensamkommande barn Lämplighet för uppdraget som god man Arvode till god man Den gode mannens uppdrag Med barnets bästa för ögonen Inte ansvarig för uppsikt över barnet Fortlöpande hålla sig underrättad om asylprövningen Samarbete mellan god man och socialtjänsten När upphör godmanskapet Om god man försummar sitt uppdrag Länsstyrelsens ansvar Länsstyrelsernas tillsynsansvar Arbetsförmedlingens ansvar för vissa nyanlända Vissa nyanländas rätt till etableringsersättning Kort om kommuners rätt till statliga ersättningar Tillämpliga lagar och förordningar Under asyltiden Ersättning för vård i annat hem än barnets eget Ersättning för utredning enligt 11 kap. 1 och 2 SoL Ersättning för stödinsatser Ersättning för bistånd enligt LMA Ersättning för transport Ersättning för god man Ersättning för hälso- och sjukvård till asylsökande Efter uppehållstillstånd Ersättning för försörjningsstöd enligt 4 kap. 1 första stycket SoL Ersättning för vård i annat hem än barnets eget Ersättning till särskilt förordnade vårdnadshavare Kommuner som träffat en särskild överenskommelse om boende Ersättning för god man och särskilda kostnader Proposition om ökad schablonisering Referenser

9 Inledning Barn och unga som kommer till Sverige utan medföljande legal vårdnadshavare är inget nytt fenomen i historien. Före och under andra världskriget sändes judiska barn i stora antal ut från Tyskland bland annat till Sverige och många finländska barn skickades till Sverige också utan vårdnadshavare. Vid ungernrevolten 1956 sändes många barn ensamma ut från Ungern och kom även till de nordiska länderna [1 4]. Sedan den 1 juli 2006 gäller att staten, genom Migrationsverket som har huvudansvaret för mottagande av alla asylsökande ska anvisa en kommun som i sin tur ska ordna ett boende för barnet och det reella mottagandet ska ske i en kommun inom ramen för socialtjänsten. Att ta emot de barn som kommer är en angelägen och utmanande uppgift för socialtjänsten. Socialstyrelsen har identifierat vissa brister vad gäller socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och unga, varför denna vägledning tagits fram för att ge ansvariga inom professionen användbar information och hjälp i arbetet till gagn för barnen. Vägledningen riktar sig till den personal inom socialtjänsten som arbetar med ensamkommande barn och unga samt de vårdgivare som socialnämnden i sin tur utser att ta hand om barnens och ungdomarnas behov av boende, stöd och annan hjälp. Kunskapsunderlaget för denna vägledning framgår av referenslistan. Utöver denna litteratur har ett stort antal professionella inom socialtjänsten och HVB-vården medverkat med svar på frågor, uppgifter och egen kunskap allt till värdefull nytta i arbetet med vägledningen. Dessutom har ett antal myndigheter och organisationer medverkat under processen, liksom gode män, lärare och familjehemsföräldrar vilka också lämnat viktiga bidrag på vad vägledningen behöver innehålla för att utgöra ett bra handläggarstöd. Vägledningen ska ses som ett komplement till Socialstyrelsens olika publicerade föreskrifter och allmänna råd med tillhörande handböcker och vägledningar. Detta gäller t.ex. handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga, socialnämndens ansvar och uppgifter gällande barn och unga i familjehem och HVB, samt socialnämndens ansvar vid behov av ny vårdnadshavare. Samma regelverk och ansvar som gäller för alla andra placerade barn och unga, gäller givetvis också för barn och unga som när de kommer ensamma till Sverige blir aktuella för insatser inom socialtjänsten. Även Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2003:5) 9

10 Inledning om ekonomiskt bistånd med tillhörande handbok kan utgöra ett viktigt stöd för handläggare med ansvar för ärenden gällande ensamkommande barn och unga. Vägledningen är inte ett försök att täcka in alla frågor och innehåller ingen fullständig analys av problematiken. Det finns mycket att fördjupa sig i och många obesvarade frågeställningar och praktiska dilemman kvar. Praktiker, forskare, nationella myndigheter, lagstiftare och andra aktörer behöver alla arbeta vidare med att utveckla, trygga och säkra vården, så att barnens och ungdomarnas behov och rättigheter tillgodoses så att de kan utvecklas till självständiga och väl fungerande vuxna. 10

11 Läsanvisning Först återfinns en förteckning över olika slags förkortningar som återkommer i vägledningen. Sist uppräknas de referenser som kunskapsunderlaget grundar sig på. Kapitelindelningen är uppdelad enligt följande. Kap. 1 definierar målgruppen ensamkommande barn och beskriver barnen och ungdomarna utifrån ett urval av aktuell forskning och erfarenhetsbaserad kunskap inom området. Kap. 2 beskriver Migrationsverkets ansvar för asylprocessen och återvändande för de barn som inte får uppehållstillstånd. Kap. 3 handlar om socialnämndens ansvar för mottagandet av barnen, för tillhandahållande av boende, för utredning, vårdplanering och uppföljning samt samverkan med andra såsom skolan och hälso- och sjukvården, samarbete med barnet, den juridiske ställföreträdaren, vårdgivaren och andra i barnets nätverk. Kap. 3 innehåller också avsnitt om vilka placeringsalternativ som finns att tillgå, om nämndens ansvar för barn som avviker, om uppgiftsskyldigheten till Migrationsverket i åldersfrågan, om fastställande av faderskap och utredning av särskilt förordnade vårdnadshavare. I kapitlet nämns även nämndens ansvar för att tillgodose eventuella behov av stöd och hjälp efter avslutad placering. Kap. 4 poängterar barnens rätt till hälso- och sjukvård och tandvård. Kap. 5 redogör för överförmyndarnas och god mans skyldigheter. Länsstyrelsernas ansvar berörs kort i kap. 6. I kap. 7 benämns Arbetsförmedlingens ansvar för vissa nyanlända föräldrar till ensamkommande barn. Kap. 8 upplyser kortfattat om statliga ersättningar till socialtjänsten avseende mottagande av ensamkommande barn och unga 0 20 år. 11

12 Förkortningar AR Allmänna råd BBIC Barns behov i centrum BrB Brottsbalken BUP Barn och ungdomspsykiatrin DNA Förkortning av engelskans deoxyribonucleic acid, DNA-analys används bland annat för att fastställa släktskap Dnr Diarienummer Ds Departementsserien (rapporter och betänkanden från utredningar inom svenska departement) EG Europeiska gemenskaperna, som från 1967 till 1993 var namnet på den nuvarande Europeiska unionen EGCC Expert Group for Cooperation on Children at Risk EU Europeiska unionen FB Föräldrabalken ICRC Internationella Rödakorskommittén IFL Lagen om internationella faderskapsfrågor HFD Högsta förvaltningsdomstolen HSL Hälso- och sjukvårdslagen HVB Hem för vård eller boende JO Justitieombudsmannen Lgeb Lagen om god man för ensamkommande barn LMA Lagen om mottagande av asylsökande m.fl. LVU Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga OSL Offentlighets- och sekretesslagen Prop. Proposition PSL Patientsäkerhetslagen PUT Permanent uppehållstillstånd RCI Rättsligt ställningstagande inom Migrationsverket RÅ Regeringsrättens årsbok (numera Högsta förvaltningsdomstolens årsbok, HFD) SFS Svensk författningssamling SKL Sveriges Kommuner och Landsting SkolL Skollagen SoF Socialtjänstförordningen SoL Socialtjänstlagen 12

13 Förkortningar SOSFS Socialstyrelsens författningssamling SOU Statens offentliga utredningar UNHCR Förenta nationernas flyktingkommissariat UNICEF FN:s barnfond UT Uppehållstillstånd UtlF Utlänningsförordningen UtlL Utlänningslagen 13

14 Ensamkommande barn och unga Ensamkommande barn en definition Ensamkommande barn är enligt 1 femte stycket lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl., LMA, en gemensam beteckning för barn under 18 år som vid ankomsten till mottagarlandet är skilda från båda sina föräldrar eller från någon annan vuxen person som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe, eller som efter ankomsten står utan sådan ställföreträdare. Om ett barn kommer till Sverige tillsammans med en förälder bör barnet inte anses som ensamkommande oavsett om föräldern har vårdnaden om barnet eller inte, dvs. även om föräldern inte har formell behörighet att företräda barnet i Sverige (Prop. 2005/06:46 Mottagande av ensamkommande barn s. 37 f). I vissa fall anländer ett barn hit tillsammans med en vuxen person som kan anses ha trätt i förälders ställe. Med att en vuxen person trätt i förälders ställe avses här att personen i fråga på grund av lagen eller sedvanan i den stat där barnet senast hade sin hemvist har ställning som vårdnadshavare för barnet. Till denna kategori hör även personer som enligt ett domstolsavgörande som erkänns här i landet är vårdnadshavare för barnet. Det centrala bör alltså vara att den vuxne av svenska myndigheter erkänns som företrädare för barnet. (Prop. 2005/06:46 s.38) Ett barn ska givetvis bara anses som ensamkommande med de konsekvenser det får så länge ingen förälder eller vuxen som trätt i förälders ställe finns tillgänglig och har förmåga att ta hand om barnet. Om en förälder eller vuxen person som trätt i förälders ställe anländer till Sverige och tar hand om barnet ska barnet inte längre omfattas av bestämmelserna om ensamkommande barn. (Prop.2005/06:46 barn s. 38) Underåriga som har ingått äktenskap eller som ingår äktenskap här intar något av en särställning i fråga om vem som är att betrakta som ensamkommande. Om den underårige är gift med en person över 18 år som han eller hon anländer hit med kan det tänkas att tillämplig utländsk lag föreskriver att han eller hon företräds av sin make. Då skulle kunna hävdas att maken eller makan trätt i den underårigas föräldrars ställe och att personen ifråga inte är att betrakta som ensamkommande. Det torde 14

15 Ensamkommande barn och unga emellertid strida mot grundläggande värderingar här i landet att acceptera ett synsätt som innebär att en make underordnas den andre, och sannolikt skulle en sådan regel enligt utredningen frånkännas verkan med tillämpning av principen om ordre public. Med hänsyn härtill bör även en gift underårig utan medföljande föräldrar enligt arbetsgruppens uppfattning betraktas som ensamkommande (Ds 2004:54 Mottagandet av barn från annat land som kommer till Sverige utan medföljande legal vårdnadshavare (s.k. ensamkommande barn) s. 23). Även om någon säker slutsats inte går att dra av detta uttalande eftersom uttalandet gjordes i anslutning till frågan av betydelsen av att en make enligt utländsk rätt inträtt i en förälders ställe torde ett asylsökande barn som är gift och inte åtföljs av en förälder omfattas av regleringen i LMA som hänför sig till ensamkommande barn. Beträffande god man för ensamkommande barn som är gifta, se s. 98. Allmän beskrivning av målgruppen Barn och unga som kommer ensamma till Sverige utgör en blandad grupp. Gemensamt är dock erfarenheter av uppbrott från invand miljö, föräldrar och socialt nätverk [5 7]. Majoriteten kommer från områden med våldsamma och blodiga konflikter och många bär på erfarenheter av att vuxenvärlden svikit dem [6]. En stor del, kanske de flesta av barnen, har i sina hemländer varit med om svåra upplevelser såsom uppskakande förluster av nära anhöriga, varierande grader av hot och våld samt avsaknad av skolgång, allt riskfaktorer för en ogynnsam utveckling i den unga personens liv. För många har också själva flykten till Sverige varit lång och farlig med inslag av misshandel, fängslande och övergrepp av olika slag. En del av barnen och ungdomarna reagerar på detta med allvarliga psykiska symtom [5, 6]. Ju fler riskfaktorer desto högre risk att barnet drabbas av ohälsa och negativ utveckling [8]. Rätt till samma chanser i livet som andra barn i vårt samhälle Ensamkommande barn är inte enbart offer för krig, tortyr, människohandel och omsorgssvikt. De flesta har också resurser och egenskaper som gör att de klarar av att hantera de risker de utsatts för [3, 7]. Barn och ungdomar som kommer ensamma till Sverige och söker asyl behöver ett hem och trygga och kärleksfulla relationer med vuxna som på något plan kan utgöra en ersättningsfamilj och tillgång till bra skola eller 15

16 Ensamkommande barn och unga yrkespraktik. De kan behöva avlastas ansvar, men det är lika grundläggande att stötta barnens och ungdomarnas kompetens och erbjuda delaktighet och medinflytande i frågor som rör dem. Det är angeläget att barnen och ungdomarna bemöts med respekt och omsorg, med kunskap och omtanke under asylprövningen, i samband med att de eventuellt får uppehållstillstånd och ända tills de hunnit bygga upp ett nytt socialt nätverk och fått hjälp med att återknyta relationer med familj, släkt eller andra betydelsefulla personer i hemlandet. Om de inte får uppehållstillstånd är det lika viktigt att de bemöts med respekt och får stöd och omsorg fram till dess de har lämnat Sverige. De ensamkommande barnen och ungdomarna behöver boende, utbildning eller övning i ett yrke och stöd i den egna kompetensen för att klara sig bra i det nya landet. De har tagit ett stort ansvar under lång tid och flertalet är självständiga, handlingskraftiga och kompetenta. Likväl som barnen besitter stor kompetens, erfarenhet och förmåga, är de samtidigt i behov av särskilt stöd och omvårdnad. Dessutom finns bland de ensamkommande barnen även en sårbar högriskgrupp, som tidigt behöver identifieras och erbjudas riktade stöd- och behandlingsinsatser [3, 6]. Det är framförallt socialtjänstens ansvar att se till att barnen och ungdomarna erbjuds ett tryggt och säkert boende av god kvalitet med möjligheter till individuellt stöd och utveckling samt att barnen och ungdomarna får tillgång till lämplig utbildning, den hälso- och sjukvård och tandvård de behöver. Samverkan är nödvändig för att åstadkomma samordnade insatser från olika myndigheter och verksamheter som svarar mot barnets eller den unges behov. Denna behöver organiseras såväl på övergripande plan som på det individuella planet runt barnet. Samverkan bör även inkludera ideella organisationer och privatpersoner i barnets nätverk. Antalet barn och ursprungsländer samt hur många som får stanna Hur många barn och vilka länder barnen kommer ifrån varierar över tid och hänger samman med pågående krig och konflikter i andra länder eller utbrott av oroligheter och krig. Sverige var det land i Europa där flest ensamkommande barn och ungdomar sökte skydd. Totalt sökte ensamkommande barn och ungdomar asyl i Sverige Efter Sverige kom flest barn och ungdomar till Storbritannien (1 277) följt av Belgien (860) och Norge (858). År 2012 sökte barn och ungdomar asyl i Sverige. 16

17 Ensamkommande barn och unga De största grupperna ensamkommande barn och ungdomar som sökte asyl i Sverige åren kom från Afghanistan, följt av Somalia, Eritrea och Irak. De grupper som ökar mest nu har sitt ursprung i Syrien, Marocko, Algeriet, Albanien och Uganda. Även gruppen statslösa har ständigt ökat. Utbrott av oroligheter och krig i Mellanöstern, speciellt i Syrien kan delvis ligga bakom denna utveckling. Det finns också grupper som minskar i antal, exempelvis från Serbien och Irak. Medelåldern hos de ensamkommande barnen som sökte asyl i Sverige åren var 15 år. Drygt hälften av de ensamkommande barnen som sökte asyl i Sverige under var år och drygt en tredjedel år. År 2012 kom barn i åldrarna år. Att yngre barn kommer ensamma är mera sällsynt (325 barn (0 12 år) år 2012). Majoriteten av samtliga är pojkar (84 procent år 2012). Om man för år 2011 bara inkluderar de barn som fick sitt asylärende prövat i Sverige, alltså räknar bort de barn som omfattas av Dublinförordningen och de vars ärende avskrevs, fick 85 procent uppehållstillstånd i första instans. Om Dublinärendena och de vars ärende avskrevs räknas in, låg bifallsandelen på 74 procent. Motsvarande aktuell siffra avseende bifallsandel av totala antalet avgjorda ärenden under 2012 var 65 procent, vilket utgörs av barn som alltså fick uppehållstillstånd i Sverige år Under 2012 hanterades också 328 ensamkommande barn enligt Dublinförordningen (läs mer om Dublinförordningen på s. 33). Migrationsverket presenterar regelbundet aktuell statistik på sin webbplats (www.migrationsverket.se) om hur många barn som kommer ensamma till Sverige, varifrån barnen kommer, hur lång verkets handläggningstid är samt hur många som får uppehållstillstånd eller avslag. Orsaker till varför barn kan skickas iväg eller fly I alla tider har människor tvingats lämna sitt hemland och föräldrar har bestämt sig för att skicka iväg sina barn till ett land där barnet kan bo, utbilda sig och leva i trygghet. Barn som skickas iväg eller flyr är en följd av att leva i samhällen som präglas av krig, hot och våld eller av fattigdom där det råder brist på det mesta och där det inte finns fungerande basverksamheter såsom hälso- och sjukvård, skolor, myndigheter och domstolar samt där utsikterna att det snart ska bli bättre syns avlägsna [3, 5 7]. Faktorer som kan påverka en individ att lämna sitt ursprungsland kallas inom migrationsforskning för pushfaktorer. Förhållanden som gör att en individ söker sig till ett specifikt annat land benämns pullfaktorer [9 11]. 17

18 Ensamkommande barn och unga Ensamkommande barn kan förklaras som en lokal konsekvens av globala migrationsprocesser. De främsta orsakerna till varför barn och unga drivs till att lämna ursprungslandet eller snarare deras föräldrar att skicka iväg sitt barn brukar vara krig, förföljelse och organiserat våld. En del barn flyr för att slippa bli rekryterade för militärtjänst. Andra orsaker som brukar nämnas av barnen som skäl i samband med asylprövningen, är möjligheten till skolgång och studier i mottagarlandet samt bättre livsvillkor i stort [1, 12]. Det finns studier som pekar på att barnen själva kan spela en avgörande roll i beslutsfattandet om att migrera, även om det vanligaste tycks vara att de inte är involverade. I de fall barnen är involverade i beslutet att migrera är deras centrala motiv, förhoppningar om bättre utbildning och/eller inkomst eller att överhuvudtaget få utbildning och arbete [1, 12, 13]. Orsaker till migration är ofta en kombination av ekonomiska, sociala, säkerhetsmässiga och existentiella faktorer, det vill säga av yttre orsaker som krig, fattigdom, konflikter i släkt eller familj och en önskan om ett bättre liv [3, 7, 12]. Svårigheter i ursprungslandet, under flykten och i mottagarlandet De asylsökande barnens hälsa påverkas av förhållanden såväl före och under flykten som i asylprocessen och efter att den är avslutad [14]. Det är vanligt att barnen har upplevt svåra, stressande situationer i ursprungslandet, under flykten och även i anslutning till ankomsten i mottagarlandet. Trauman i ursprungslandet kan orsakas av exempelvis krig, våld, tortyr och familjevåld [6]. Många har själva upplevt eller bevittnat våld och död, kanske mot närstående. Tillgänglig forskning visar att ensamkommande barn är särskilt utsatta för psykiska hälsoproblem [3]. Barn har det extra svårt när det råder krig, svåra motsättningar, förtryck, diskriminering och fattigdom i ett land. Omständigheterna blir påtagligare för barn än för vuxna eftersom barn är beroende av vuxenvärlden för att klara sig. När förhållanden i landet försämrar föräldrars förmåga att kunna ge sina barn en tillfredsställande och trygg barndom eller till och med sätter föräldraförmågan ur spel blir barnen dubbelt utsatta. En del ensamkommande barn kan också bära på upplevelser av att ha blivit svikna av sina föräldrar eller andra nära släktingar [5, 6]. Många barn och ungdomar vittnar om en upplevelse av osäkerhet kring den egna överlevnaden under tiden som flykten pågick [5, 6]. 18

19 Ensamkommande barn och unga Under flykten, som ofta tar lång tid, finns många faror som beskjutning, misshandel av vakter och polis i transitland, sexuella övergrepp, inlåsning och fängslande, minimalt med mat och dryck samt rädsla för en okänd människosmugglare [5, 6]. Olika studier som redovisas i litteraturen visar att dessa barn som i hög grad har upplevt krig på nära håll, har en hög risk för att utveckla kroniska psykiska problem som depression, ångest och traumatiska stressreaktioner. Detta gäller särskilt barn i högre åldrar. Kunskapen om de yngre barnen är begränsad [3, 6]. Stressfaktorer efter ankomsten till ankomstlandet kan t.ex. vara att känna sig rädd för vad som ska ske i framtiden [12], inte ha några släktingar i det nya landet, att bli ifrågasatt under asylprocessen eller att känna sig tvingad att uppge fel identitet, historia eller ålder [15]. Att ha sin bakgrund i en annan kontext än den svenska Den allt större variationen i etnisk och kulturell bakgrund, religion, normer och värderingar, traditioner och samlevnadsformer framträder inte särskilt tydligt i det sociala arbetets kompetens- och verksamhetsutveckling [16]. I socialtjänstens arbete med personer med utländsk eller minoritetsbakgrund utöver allmängiltig yrkeskunskap behövs också kunskap och insikter om specifika aspekter som kan ha betydelse för förståelsen av den enskilda, unika, brukarens behov. Det kan vara faktorer som har med det kulturella mötet att göra, migrationserfarenhet och traumatisering, rättigheter och villkor för nationella minoriteter, villkor för uppväxt och föräldraskap inom flera kulturer, strukturell diskriminering m.m. [16]. Kultur kan definieras som livsmönster inklusive institutioner, lagar, skrivna och oskrivna, normer, värderingar, moraliska system, språk, religion, trossystem, beteendemönster, seder, klädsel, ritualer, lekar, konst och så vidare hos en viss population. Dessa överförs socialt från generation till generation [17]. I det här avsnittet nämns några olikheter mellan den svenska kulturen idag och kulturen i flera av de länder som de ensamkommande barnen kommer ifrån. Vid läsningen och framför allt i mötet med den enskilda individen, måste man likafullt ha i åtanke att kulturer inte är några stabila homogena system utan att skillnaderna är betydande inom ett och samma land, exempelvis beroende på om man befinner sig i en storstad eller på landsbygden, hur lång utbildning personen har, socioekonomisk status etc. Det viktigaste är att möta varje person som en unik individ och inte ha förutfattade meningar om henne eller honom bara för att personen ifråga 19

20 Ensamkommande barn och unga kommer från ett visst land. Med detta i minne kan det trots allt vara till hjälp att ha insikt om att kulturella skillnader kan förekomma och påverka individens handlingssätt och föreställningar. Erfarenheter från praktiken visar att flertalet av barnen som kommer till Sverige har sitt ursprung i s.k. holistiska eller kollektivistiska kulturer där familjen och släkten är det bärande elementet i samhället. Förvisso spelar familjen en viktig roll i den svenska kulturen också, men i Sverige betonas mer och mer den enskilda individen och dennas rätt att självständigt få välja hur hon eller han vill framleva sitt liv, oberoende av familjen, ätten eller klanen. I Sverige tycker de flesta att det ska råda jämlikhet mellan könen och att alla individer, oavsett om de är kvinnor eller män, ska ha samma formella rättigheter. Jämlikhet är dock inte en självklar officiell uppfattning i alla länder; många av de ensamkommande barnen och ungdomarna, och inte minst deras föräldrar, är uppvuxna i samhällen som präglas av en mer eller mindre patriarkal struktur [17]. Många av länderna där de ensamkommande barnen kommer ifrån har även tydliga auktoritära, ickedemokratiska inslag. En annan distinktion som betonas av verksamheter som tar emot ensamkommande barn är vikten av vänskapsförbindelser eller kontakter med personer med makt och inflytande, för att exempelvis få tillgång till hälso- och sjukvård, utbildning eller skydd vid våld och andra faror, i de länder där flertalet av barnen kommer ifrån. Slutligen ett exempel på olikheter är skillnaden vad gäller tillit till samhället, dess myndigheter och representanter med olika grad av maktbefogenheter. Att känna tillit till samhället, dess myndigheter och representanter är något som personer uppvuxna i Sverige i allmänhet har tillägnat sig under uppväxten. Detta är emellertid inget som är självklart för en person som kommer från ett land där det inte finns något socialt skyddsnät och inga erfarenheter av att samhället, dess myndigheter och representanter agerar till invånarnas nytta. Det är viktigt för förståelsen och samarbetet med barnen att personal vid HVB, socialsekreterare, gode män m.fl. är medvetna om dessa olika tänkbara skillnader kring hur man kan betrakta sin omvärld, och därmed kan vara lyhörda för barnets signaler samt hantera eventuell misstänksamhet, stress eller brist på förtroende från barnets sida på ett etiskt och professionellt sätt. Så här berättar en pojke om när han med polisens hjälp kom till transitboendet i Kirseberg i Malmö: 20

Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och ungdomar. en vägledning

Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och ungdomar. en vägledning Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och ungdomar en vägledning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du

Läs mer

Komplement till Socialstyrelsens SOSFS och tillhörande handböcker Frågor och oklarhet om roller och ansvar, barnens rättigheter och socialtjänstens

Komplement till Socialstyrelsens SOSFS och tillhörande handböcker Frågor och oklarhet om roller och ansvar, barnens rättigheter och socialtjänstens Komplement till Socialstyrelsens SOSFS och tillhörande handböcker Frågor och oklarhet om roller och ansvar, barnens rättigheter och socialtjänstens skyldigheter Angelägen och utmanande uppgift delvis ny

Läs mer

Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och ungdomar

Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och ungdomar Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och ungdomar Vägledningens målgrupper och syfte Socialsekreterare och arbetsledare Personal vid HVB Andra handläggare inom socialtjänsten Uppmärksamma barnens

Läs mer

Meddelandeblad. Mottagande av ensamkommande barn

Meddelandeblad. Mottagande av ensamkommande barn Meddelandeblad Mottagare: Socialnämnd eller motsvarande, individoch familjeomsorg, överförmyndarnämnder, länsstyrelser, Migrationsverket Januari 2007 Mottagande av ensamkommande barn Meddelandebladet behandlar

Läs mer

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Ett gemensamt ansvar för ensamkommande och ungdomar September 2007 Varje år kommer flera hundra och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka asyl, så

Läs mer

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2009

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2009 Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2009 Årligen kommer ett stort antal barn och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka

Läs mer

Överförmyndarens ansvar. God mans uppdrag och roll

Överförmyndarens ansvar. God mans uppdrag och roll Överförmyndarens ansvar God mans uppdrag och roll OLIKA MYNDIGHETERS ANSVAR Migrationsverket Länsstyrelserna Kommunerna Landstingen Inspektionen för vård och omsorg Socialstyrelsen Migrationsverket ansvarar

Läs mer

Information till nya goda män för ensamkommande barn.

Information till nya goda män för ensamkommande barn. Överförmyndaren i Tingsryds kommun Box 88 362 22 TINGSRYD 0477-44 330 overformyndaren@tingsryd.se Välkommen till uppdraget som god man för ensamkommande barn För att hjälpa dig i ditt uppdrag som god man

Läs mer

Riktlinjer avseende ensamkommande flyktingbarn

Riktlinjer avseende ensamkommande flyktingbarn Dnr SN11/78 Riktlinjer avseende ensamkommande flyktingbarn Dnr SN 11/78 Gäller fr o m den 1 januari 2012 Dnr SN11/78 2/9 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Verksamhetens inriktning...

Läs mer

Information om ensamkommande barn

Information om ensamkommande barn Information om ensamkommande barn Uppehållstillstånd 2013 Kvottuttagna 2 % Vem är ensamkommande? Under 18 år. Skilt från båda sina föräldrar vid ankomsen till Sverige. Övergivet barn. Migrationsverkets

Läs mer

Meddelandeblad. Januari 2005

Meddelandeblad. Januari 2005 Meddelandeblad Mottagare: Kommunstyrelser, socialtjänstens individ- och familjeomsorg, länsstyrelser, förvaltningsdomstolar, Utrikesdepartementet och Migrationsverket Januari 2005 Rättigheter inom socialtjänsten

Läs mer

Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och unga

Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och unga Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och unga Katarina Munier 2014-06-19 Barnen har rätt till En vårdnadshavare och förmyndare i förälders ställe Ett hem och trygga och tillitsfulla relationer

Läs mer

för Ensamkommande barn

för Ensamkommande barn Information från Överförmyndare i Samverkan Hultsfred/Högsby/Oskarshamn/Mönsterås om God man för Ensamkommande barn Överförmyndaren är en kommunal tillsynsmyndighet över kommunens gode män, förvaltare

Läs mer

God man för ensamkommande barn

God man för ensamkommande barn Överförmyndarnämnden 1 (5) 2009-03-19 God man för ensamkommande barn Genom särskild lagstiftning föreskrivs att en god man för ensamkommande barn och barn som har blivit ensamma i Sverige skall utses så

Läs mer

Överförmyndarens roll och god mans uppdrag

Överförmyndarens roll och god mans uppdrag Överförmyndarens roll och god mans uppdrag Annika Ewe Sjöberg, förvaltningsjurist Överförmyndarenheten Mölndals stad annika.ewe.sjoberg@molndal.se Pernilla Andemore, socionom Överförmyndarverksamheten

Läs mer

Gode mannens uppgifter:

Gode mannens uppgifter: 2011-05-20 Riktlinjer / Checklista God man för ensamkommande barn Framtagen av arbetsgruppen överförmyndare och gode män i projektet Ensamkommande barn i Stockholms län. Beslutad av styrgruppen i projektet.

Läs mer

Uppehållstillstånd 2014

Uppehållstillstånd 2014 Information om ensamkommande barn Augusti 2015 Uppehållstillstånd 2014 Kvottuttagna 2 % 1 Migrationsverkets ansvar ta emot och pröva ansökan om asyl göra åldersbedömningar ekonomiskt bistånd efterforska

Läs mer

Till dig som söker asyl i Sverige

Till dig som söker asyl i Sverige Senast uppdaterad: 2015-09-28 Till dig som söker asyl i Sverige www.migrationsverket.se 1 Reglerna för vem som kan få asyl i Sverige står i FN:s flyktingkonvention och i svensk lag. Det är som prövar din

Läs mer

Vägledning och checklista God man för ensamkommande barn

Vägledning och checklista God man för ensamkommande barn 2013-10-01 Rev. Vägledning och checklista God man för ensamkommande barn Framtagen av arbetsgruppen överförmyndare och gode män i projektet Ensamkommande barn i Stockholms län. Beslutad av styrgruppen

Läs mer

God man för ensamkommande och ensamma barn

God man för ensamkommande och ensamma barn MED RÄTT God man AT T HJÄLPA God man för ensamkommande och ensamma barn Överförmyndarnämnden Mitt NORDANSTIGS KOMMUN God man för ensamkommande och ensamma barn Ensamkommande barn Ett ensamkommande barn

Läs mer

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet.

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet. September 2012 RUTIN FÖR ATT ANSÖKA OM SÄRSKILD FÖRORDNAD VÅRDNADSHAVARE (SFV) FÖR ENSAMKOMMANDE BARN När ett barn som har kommit till Sverige utan vårdnadshavare får permanent uppehållstillstånd (PUT)

Läs mer

God man för ensamkommande ungdomar

God man för ensamkommande ungdomar God man för ensamkommande ungdomar Kommunens åtagande Mariestads kommun och Töreboda kommun har tecknat avtal med Migrationsverket om att tillhandahålla 12 platser för ensamkommande barn/ungdomar, som

Läs mer

Checklista för gode män för ensamkommande barn

Checklista för gode män för ensamkommande barn Checklista för gode män för ensamkommande barn (Reservation för att checklistan inte är fullständig, 2014-07-22) Att göra omgående (innan beslut) Träffa barnet för ett första samtal (med tolk) Efter träffen:

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Handbok för god man till ensamkommande barn

Handbok för god man till ensamkommande barn r Handbok för god man till ensamkommande barn Överförmyndarnämnden i 2011-07-15 ÖVERFÖRMYNDARKONTORET Sida 2(10) Innehållsförteckning 1 Välkommen till ett ideellt åtagande som god man till ensamkommande

Läs mer

Ensamkommande barn och ungdomar God mans roll under asylprocessen och Överförmyndarens roll

Ensamkommande barn och ungdomar God mans roll under asylprocessen och Överförmyndarens roll Ensamkommande barn och ungdomar God mans roll under asylprocessen och Överförmyndarens roll Pernilla Andemore, socionom Arbetsledare, överförmyndarverksamheten för Stenungsund, Orust, Lilla Edet och Tjörns

Läs mer

Sida1. www.hassleholm.se. Välkommen. som god man för ensamkommande barn!

Sida1. www.hassleholm.se. Välkommen. som god man för ensamkommande barn! 1 Sida1 www.hassleholm.se Välkommen som god man för ensamkommande barn! 2 Välkommen Till ditt uppdrag som god man! Syftet med denna information är att ge dig, som nybliven god man en vägledning och ett

Läs mer

Vägledning och checklista. God man för ensamkommande barn

Vägledning och checklista. God man för ensamkommande barn Materialet är framtaget av Harry Lindberg, god man i Mjölby kommun, tillsammans med det regionala nätverket för gode män inom Regionförbundet Östsam, juni 2014. Färg & form: hillevi@kreatens.se 2 Innehåll

Läs mer

Information om uppdrag som god man för ensamkommande barn

Information om uppdrag som god man för ensamkommande barn ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN JANUARI 2015 Information om uppdrag som god man för ensamkommande barn Ett ensamkommande barn är en person under 18 år som kommer till Sverige utan sina föräldrar eller annan legal

Läs mer

Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande

Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande SFS 1994:137 Källa: Rixlex Utfärdad: 1994-03-30 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2007:323 Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. [Fakta & Historik] Allmänna bestämmelser 1 I denna lag ges bestämmelser

Läs mer

Information om ensamkommande barn

Information om ensamkommande barn Information om ensamkommande barn Uppehållstillstånd 2013 Kvottuttagna 2 % Migrationsverkets ansvar ta emot och pröva ansökan om asyl göra åldersbedömningar ekonomiskt bistånd efterforska barnens vårdnadshavare

Läs mer

God man fo r ensamkommande flyktingbarn KOMMUNFULLMÄKTIGE. Överförmyndaren EN INFORMATION FRÅN ÖVERFÖRMYNDAREN I SALA KOMMUN

God man fo r ensamkommande flyktingbarn KOMMUNFULLMÄKTIGE. Överförmyndaren EN INFORMATION FRÅN ÖVERFÖRMYNDAREN I SALA KOMMUN God man fo r ensamkommande flyktingbarn KOMMUNFULLMÄKTIGE EN INFORMATION FRÅN ÖVERFÖRMYNDAREN I SALA KOMMUN FÖRORD Detta är en vägledning där du får information om vad som krävs av dig som god man för

Läs mer

Ensamkommande barn och unga

Ensamkommande barn och unga 2011-05-11 SIDAN 1 Ensamkommande barn och unga Vad gör socialtjänsten? Ingrid Persson enhetschef, Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning, Stockholm telefon 08 508 01 360 ingrid.persson@stockholm.se Föräldrakontakt.

Läs mer

Så fungerar det att söka asyl

Så fungerar det att söka asyl Så fungerar det att söka asyl Denna broschyr tillhör: Till dig som söker asyl utan förälder, föräldrar eller annan vårdnadshavare SÅ HÄR FUNGERAR DET AT T SÖKA ASYL 1 Innehållsförteckning Hej Barn Vad

Läs mer

SOSFS 2003:14 (S) Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2003:14 (S) Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (S) frfattningssam ling Allmänna råd Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS)

Läs mer

ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN. Godmanskap för ensamkommande barn

ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN. Godmanskap för ensamkommande barn Ö ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN Godmanskap för ensamkommande barn 2 Innehållsförteckning Sid Allmänt... 2 Vem kan utses till god man......2 Uppdraget som god man... 3 När godmanskapet upphör... 4 Överförmyndarnämndens

Läs mer

Handbok för god man till ensamkommande barn

Handbok för god man till ensamkommande barn Handbok för god man till ensamkommande barn Information och vägledning angående uppdraget som God man för ensamkommande barn 1 Innehållsförteckning 1. Välkommen till uppdraget som god man till ensamkommande

Läs mer

Detta är en uppdatering av Theódoros Demetriádes dokument från den 2006-04-01, gjord av Peter Carlsson och Anna-Pia Beier 2008-10-11.

Detta är en uppdatering av Theódoros Demetriádes dokument från den 2006-04-01, gjord av Peter Carlsson och Anna-Pia Beier 2008-10-11. INVANDRAR- OCH FLYKTINGFRÅGOR Detta är en uppdatering av Theódoros Demetriádes dokument från den 2006-04-01, gjord av Peter Carlsson och Anna-Pia Beier 2008-10-11. Migrationsverket är Sveriges centrala

Läs mer

Integrationsenheten Haparanda Stad

Integrationsenheten Haparanda Stad Integrationsenheten Haparanda Stad Verksamhetsbeskrivning Innehåll Verksamhetsbeskrivning... 3 Överenskommelse med Migrationsverket... 3 Integrationsenheten... 3 Kvalitetsarbete... 3 Mottagning och integration

Läs mer

Shirin Pettersson Henare. Tel: 010-4855499. Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket.

Shirin Pettersson Henare. Tel: 010-4855499. Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket. Januari 2013 Shirin Pettersson Henare Tel: 010-4855499 Teamledare på Mottagningsenheten i Borås shirin.petterssonhenare@migrationsver ket.se Migrationsverkets uppdrag Vi prövar ansökningar från de som

Läs mer

Yttrande över promemorian Genomförande av det omarbetade asylprocedurdirektivet (Ds 2015:37)

Yttrande över promemorian Genomförande av det omarbetade asylprocedurdirektivet (Ds 2015:37) 2015-10- 08 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm (e- post till ju.l7@regeringskansliet.se) Yttrande över promemorian Genomförande av det omarbetade asylprocedurdirektivet (Ds 2015:37) Frågor om situationen

Läs mer

Ensamkommande men inte ensamma

Ensamkommande men inte ensamma Ensamkommande men inte ensamma Att arbeta med ensamkommande barn och ungdomar i praktik och teori Marie Hessle Fil.dr.,leg.psykolog,spec.i klinisk psykologi, Valsta VC Märsta marie.hessle@gmail.com 2013-10-30

Läs mer

Så fungerar det att söka asyl

Så fungerar det att söka asyl Så fungerar det att söka asyl Till dig som söker asyl med förälder, föräldrar eller annan vårdnadshavare. Denna broschyr tillhör: 1 Innehållsförteckning Hej Barn Vad betyder orden? Asylansökan vad händer

Läs mer

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar April 2012 1 2 Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar April 2012 Årligen kommer ett stort antal barn och ungdomar utan medföljande

Läs mer

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Februari 2013 1 2 Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Februari 2013 Årligen kommer ett stort antal barn och ungdomar utan medföljande

Läs mer

Mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar i Europa

Mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar i Europa Mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar i Europa Länsstyrelsen, Malmö, 12 mars Mikaela Hagan, mikaela.hagan@rb.se, www.connectproject.eu The contents of this presentation can in no way be taken

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga; SFS 2003:406 Utkom från trycket den 23 juni 2003 utfärdad den 12 juni 2003. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen

10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen Migrationsverket Utlänningshandboken Kap 10.12 Barn Allmänt Skapat 2003-12-18 Uppdaterat 2006-03-31 10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen OBSERVERA

Läs mer

Lagrum: 1 första stycket lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.; 8 förordningen (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl.

Lagrum: 1 första stycket lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.; 8 förordningen (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. HFD 2013 ref 83 Personkretsen i 1 första stycket lagen om mottagande av asylsökande m.fl. omfattar också den som håller sig undan så att ett beslut om avvisning eller utvisning inte kan verkställas. Lagrum:

Läs mer

Vanliga fördomar om invandrare

Vanliga fördomar om invandrare Vanliga fördomar om invandrare Det pågår en massinvandring till Sverige. Det stämmer inte. I dag är cirka 15 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Statistiska centralbyrån beräknar att

Läs mer

EN INFORMATION FRÅN ÖVERFÖRMYNDAREN I SALA KOMMUN, 2011-09-15

EN INFORMATION FRÅN ÖVERFÖRMYNDAREN I SALA KOMMUN, 2011-09-15 ÖVERFÖRMYNDAREN EN INFORMATION FRÅN ÖVERFÖRMYNDAREN I SALA KOMMUN, 2011-09-15 Detta är en vägledning där du får information om vad som krävs av dig som god man för ensamkommande flyktingbarn. Du får information

Läs mer

Februari 2015. Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande

Februari 2015. Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande Februari 2015 Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, artikel 14; Envar har rätt att i andra länder söka och åtnjuta fristad från förföljelse

Läs mer

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Monica Brendler Lindqvist, socionom, leg. psykoterapeut, handledare, verksamhetschef Röda Korsets Center för torterade flyktingar Innehåll: Från

Läs mer

Meddelandeblad. Handläggning inom socialtjänsten av ärenden då barn med hemvist i Sverige söker hjälp hos svenska utlandsmyndigheter

Meddelandeblad. Handläggning inom socialtjänsten av ärenden då barn med hemvist i Sverige söker hjälp hos svenska utlandsmyndigheter Meddelandeblad Mottagare: Kommunstyrelser, socialtjänstens individ- och familjeomsorg, länsstyrelser, förvaltningsdomstolar, Utrikesdepartementet, Migrationsverket November 2004 Reviderat juli 2006 Handläggning

Läs mer

Etablering av verksamhet för ensamkommande barn

Etablering av verksamhet för ensamkommande barn Kommunstyrelsen 2007-06-04 129 296 Arbets- och personalutskottet 2007-05-28 125 279 07.94 13 juniks17 Etablering av verksamhet för ensamkommande barn Bilaga: Faktablad Migrationsverket Migrationsverket

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Utdrag ur föräldrabalken

Utdrag ur föräldrabalken Utdrag ur föräldrabalken Inledande bestämmelser 1 Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig

Läs mer

Välkommen som god man till ensamkommande barn

Välkommen som god man till ensamkommande barn Välkommen som god man till ensamkommande barn Överförmyndare i samverkan hälsar dig välkommen till ditt uppdrag som ställföreträdare. I de ensamkommande barnens situation ligger att de vid sin ankomst

Läs mer

- Vilket stöd får ensamkommande flyktingbarn i Vadstena?

- Vilket stöd får ensamkommande flyktingbarn i Vadstena? LINKÖPINGS UNIVERSITET A-uppsats Vt. 2014 Statsvetenskap 1 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Det svenska politiska systemet Grupp 1 - Vilket stöd får ensamkommande flyktingbarn i Vadstena?

Läs mer

Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf)

Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf) Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf) Migrationsverket har tagit fram ett presentationsunderlag (Vidarebosättning Presentation Bildspel) kring vidarebosättningen

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

CHECKLISTA FÖR ATT KOMMA IGÅNG MED UPPDRAGET SOM GOD MAN FÖR ENSAMKOMMANDE BARN; NYTT ÄRENDE

CHECKLISTA FÖR ATT KOMMA IGÅNG MED UPPDRAGET SOM GOD MAN FÖR ENSAMKOMMANDE BARN; NYTT ÄRENDE checklista komma igång nytt ekb.doc Malmö stad Sociala resursförvaltningen CHECKLISTA FÖR ATT KOMMA IGÅNG MED UPPDRAGET SOM GOD MAN FÖR ENSAMKOMMANDE BARN; NYTT ÄRENDE Här är en lista på åtgärder som är

Läs mer

Information för Ställföreträdare till ensamkommande barn och ungdomar

Information för Ställföreträdare till ensamkommande barn och ungdomar Information för Ställföreträdare till ensamkommande barn och ungdomar En skrivelse från överförmyndarenheterna i Gävleborgs län 2011-02-08 Innehållsförteckning Förtydligande av förkortningar i texten...

Läs mer

En introduktion till att vara. -God man för ensamkommande barn I RONNEBY KOMMUN

En introduktion till att vara. -God man för ensamkommande barn I RONNEBY KOMMUN 1 En introduktion till att vara -God man för ensamkommande barn I RONNEBY KOMMUN 2 Innehåll Överförmyndarnämnden... 3 Lagen (2005:429) om god man för ensamkommande barn... 3 Förordnandet... 3 I vårdnadshavarens

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

Kommittédirektiv. Försörjningskrav vid anhöriginvandring. Dir. 2008:12. Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008

Kommittédirektiv. Försörjningskrav vid anhöriginvandring. Dir. 2008:12. Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008 Kommittédirektiv Försörjningskrav vid anhöriginvandring Dir. 2008:12 Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska lämna förslag som innebär att

Läs mer

Placerade barn som ska eller eventuellt kommer att utvisas eller avvisas. en genomgång av ansvar, rättsläge och samverkan

Placerade barn som ska eller eventuellt kommer att utvisas eller avvisas. en genomgång av ansvar, rättsläge och samverkan Placerade barn som ska eller eventuellt kommer att utvisas eller avvisas en genomgång av ansvar, rättsläge och samverkan Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

RÄTTSFALLSREGISTER JO BESLUT - REGISTER

RÄTTSFALLSREGISTER JO BESLUT - REGISTER ASYLRÄTT - HANDBOK Asyl - migrationsrätt Ensamkommande barn Bevisbördan för att asylsökanden har den ålder som denne har uppgett. Ekonomiskt bidrag för att besöka familjen i hemlandet Ekonomiskt bidrag

Läs mer

Samarbetssamtal. Ett stöd för föräldrar vid separation

Samarbetssamtal. Ett stöd för föräldrar vid separation Alla kommuner ska kunna erbjuda samarbetssamtal till föräldrar som ska eller har separerat, eller som inte har levt tillsammans. I den här foldern beskrivs kortfattat vad samarbetssamtal är. Samarbetssamtal

Läs mer

Riktlinjer för särskild förordnad vårdnadshavare

Riktlinjer för särskild förordnad vårdnadshavare Riktlinjer för särskild förordnad Avseende ensamkommande flyktingbarn 2015-04-01 lena.bergstrom@upplands-bro.se 0721-788 059 www.upplands-bro.se Innehåll 1... 3 1.1 Inledning...3 1.2 Återflyttning av vårdnaden

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden SOSFS (S) Föreskrifter och allmänna råd Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

SOSFS 2012:4 (S) Allmänna råd. Socialnämndens ansvar för vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:4 (S) Allmänna råd. Socialnämndens ansvar för vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (S) Allmänna råd Socialnämndens ansvar för vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens

Läs mer

BESLUT. Ärendet Ansökan om överflyttning av ärende från Malmö stad till Trelleborgs kommun

BESLUT. Ärendet Ansökan om överflyttning av ärende från Malmö stad till Trelleborgs kommun BESLUT inspektionen för vård och omsorg 2014-03-14 Dnr 8.7.4-44536/2013 1(4) Avdelning mitt Solveig Segerholm SoIveig.Segerholm@ivo.se Sökande Malmö stad Stadsområdesnämnd Söder 205 80 Malmö Motpart Trelleborgs

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i utlänningslagen (2005:716); utfärdad den 27 juni 2013. SFS 2013:648 Utkom från trycket den 9 juli 2013 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om utlänningslagen

Läs mer

Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås

Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås Anna Hollander Vårdnaden om barn Vårdnaden om ett barn

Läs mer

Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan. Johannes Lunneblad

Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan. Johannes Lunneblad Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan Johannes Lunneblad Migration Legal migration : Tvingad migration Familjeanknytning Illegal migration (pappers lösa) Flyktingar och nyanlända Konventionsflykting:

Läs mer

Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar

Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Egnell Eva Datum 2015-03-30 Diarienummer AMN-2015-0227 Arbetsmarknadsnämnden Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar Förslag till beslut Arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Ensamkommande barn och ungdomar i Göteborg 25 frågor och svar

Ensamkommande barn och ungdomar i Göteborg 25 frågor och svar Ensamkommande barn och ungdomar i Göteborg 25 frågor och svar 1 Det här är tredje upplagan (redigerad mars 2014) av vägledningen Ensamkommande barn och ungdomar i Göteborg. 25 frågor och svar. Vägledningen

Läs mer

SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd. Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd. Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm

Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2008-01-15 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Fax: 08-59 88 88 01 Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm

Läs mer

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens

Läs mer

Rättslig styrning 2011-06-22 RCI 19/2011

Rättslig styrning 2011-06-22 RCI 19/2011 BFD12 080926 1 (5) Rättslig styrning 2011-06-22 RCI 19/2011 Rättsligt ställningstagande angående uppehållstillstånd för fristadsförfattare 1 Bakgrund Med fristadsförfattare avses författare som i sina

Läs mer

Checklista för ett bra mottagande av ensamkommande flyktingbarn

Checklista för ett bra mottagande av ensamkommande flyktingbarn Checklista för ett bra mottagande av ensamkommande flyktingbarn Vår vision är en värld där Barnkonventionen är förverkligad och alla barns rättigheter är tillgodosedda. Det är en värld som respekterar

Läs mer

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Maj 2015 1 2 Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Maj 2015 Årligen kommer ett stort antal minderåriga utan medföljande förälder

Läs mer

Rutin utredning 11:1 barn

Rutin utredning 11:1 barn Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp,

Läs mer

Nytt avtal barn utan vårdnadshavare som söker asyl i Sverige. KS 2014-279

Nytt avtal barn utan vårdnadshavare som söker asyl i Sverige. KS 2014-279 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-06-17 202 Nytt avtal barn utan vårdnadshavare som söker asyl i Sverige. KS 2014-279 KS Beslut Arbetsutskottet

Läs mer

Statliga ersättningar efter PUT. Bosättnings- och statsbidragsenheten Norrköping

Statliga ersättningar efter PUT. Bosättnings- och statsbidragsenheten Norrköping Statliga ersättningar efter PUT Bosättnings- och statsbidragsenheten Norrköping Ekonomiskt anslag för 2014 Ny schablonersättning 2 455 819 000 Ersättning för initialt ekonomiskt bistånd 157 620 000 Prestationsbaserad

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

ÖVERFÖRMYNDAREN Överförmyndaren i Sorsele kommun är ansvarig för att förordna en god man till de ensamkommande barnen som bor i Sorsele.

ÖVERFÖRMYNDAREN Överförmyndaren i Sorsele kommun är ansvarig för att förordna en god man till de ensamkommande barnen som bor i Sorsele. SORSELE KOMMUN BAKGRUND Sorsele kommun har tagit emot ensamkommande barn sedan februari 2007 utifrån avtal med Migrationsverket. Just nu har man ett avtal från den 11 januari 2010 gällande att ta emot

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

Frågor och svar Inventering av evakueringsplatser för asylsökande

Frågor och svar Inventering av evakueringsplatser för asylsökande 1 [5] Stöd- och utvecklingsenheten 2015-10-12 Frågor och svar Inventering av evakueringsplatser för asylsökande Finns inte just din fråga besvarad? Hör i så fall av dig till Kontaktcenter kontaktcenter@botkyrka.se)

Läs mer

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn RIKTLINJE Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn Dokumentets syfte Syftet med riktlinjerna är att säkerställa att ensamkommande barn som placerats i Nacka kommun får en rättssäker handläggning.

Läs mer

ENSAMKOMMANDE BARN OCH UNGDOMAR

ENSAMKOMMANDE BARN OCH UNGDOMAR ENSAMKOMMANDE BARN OCH UNGDOMAR Riktlinjer för handläggning av ärenden gällande ensamkommande barn och ungdomar. Beslut i socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden: 2010-05-17 Antagna av kommunfullmäktige

Läs mer

Handlingsplan för ensamkommande flyktingbarn inom SiS för åren 2015 och 2016

Handlingsplan för ensamkommande flyktingbarn inom SiS för åren 2015 och 2016 2015-09-22 2015-09-22 DSD Dnr 1.4.2 3174-2015 Dd Dnr 1.4.2-3174- 2201d 2015 Catrine Kaunitz 010-4534127 Catrine.Kaunitz@stat-inst.se Handlingsplan för ensamkommande flyktingbarn inom SiS för åren 2015

Läs mer

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag LAG OCH REGELSTYRD Socialtjänstlagen SoL Förvaltningslagen Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga LVU Lag om vård av missbrukare i vissa fall LVM Offentlighets och sekretesslagen Lagen om stöd

Läs mer

God man för ensamkommande barn

God man för ensamkommande barn God man för ensamkommande barn Vägledning och checklista Varje ensamkommande asylsökande barn har rätt att få en god man som kan företräda barnet i Sverige. Det är överförmyndaren i den kommun som barnet

Läs mer

TIMRÅ KOMMUN Socialförvaltningen Verksamhetsplan Ensamkommande barn

TIMRÅ KOMMUN Socialförvaltningen Verksamhetsplan Ensamkommande barn Verksamhetsplan Ensamkommande barn Upprättad 2012-06-20 Fastställd av socialnämnden 2012-06-20 2(9) Inriktning och mål för boendet ensamkommande flyktingbarn Bakgrund Det finns ett stort antal lagar och

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Hearing på Immigrant-institutet i Borås lördagen den 22 november 2008 kl. 9.30 17.00

Hearing på Immigrant-institutet i Borås lördagen den 22 november 2008 kl. 9.30 17.00 Hearing på Immigrant-institutet i Borås lördagen den 22 november 2008 kl. 9.30 17.00 Hur tillämpas barnperspektivet under Migrationsverkets handläggning? Av nedanstående utdrag av Migrationsverkets

Läs mer