BYGGANVISNINGAR DETALJPLANEN FÖR BOBÄCK

Transkript

1 BYGGANVISNINGAR DETALJPLANEN FÖR BOBÄCK Vasa stadsplanering Planläggningen / AV

2 ALLMÄNT Bygganvisningarna förtydligar och kompletterar detaljplanen. Avsikten med bygganvisningarna är att inrikta planeringen och förverkligandet så att de nya byggområdena blir unika, mångsidiga boendemiljöer, där terrängens och landskapets samt den byggda miljöns särdrag beaktas. Bygganvisningarna ska underlätta sammanjämkningen av planeringen och förverkligandet av byggnader, gårdar, gator och grönområden i olika skeden. Bygganvisningarna innehåller principer för placeringen av byggnaderna på tomterna och beaktandet av terrängen, byggnadernas form och utseende, byggnadernas yttermaterial och färgsättning samt avgränsningen av tomterna och planteringarna. OMRÅDETS HELHETSBILD Planeringsområdet omfattar de obebyggda delarna av Bobäck. Planeringsområdet omfattar också de nya tomterna vid östra kanten av Impivaara samt de grönområden som gränsar till Impivaara och Vapenbrödrabyn. De nya byggområdena i Bobäck finns huvudsakligen norr och väster om de nuvarande bebyggda områdena, på åssluttningar. Därtill kompletteras gamla Bobäck på bägge sidorna om Smedsbyvägen, där de nya tomterna direkt anknyter till befintlig, bebyggd miljö. Småhusområdet Impivaara kompletteras vid dalkanten. På planeringsområdet finns sammanlagt 407 småhustomter. De helt nya, obebyggda tomterna är följande: tomter för fristående småhus (AO) - 8 tomter för fristående småhus eller radhus (AP) - 10 tomter för radhus och/eller små våningshus (AR, AKR). - två nya tomter för närservicebyggnader (PL). Planeringsprinciper Terrängen och jordmånen samt den omgivande byggda miljön har varit avgörande för de nya tomternas placering. På området uppkommer olika delhelheter, som gränsar till huvudgatorna och rekreationsområdena. Varje tomt är unik, eftersom terrängen, tomtens storlek och form, byggnadernas läge på tomten, gårdsarrangemangen och tomtens anknytning till omgivningen varierar. Ett mål är att möjliggöra ett småskaligt och intimt bostadsområde. Ett annat mål är att traditioner som tidigare har konstaterats vara 2

3 bra ska fortsätta vid nybyggandet, såsom byggande i trä och naturenlig skötsel av gårdar och närmiljö. DET GAMLA BOBÄCK OCH GRÄFTAREVÄGEN Gamla Bobäck är ursprungligen en del av registerbyn Smedsby i Korsholms kommun. En del av Bobäck anslöts till Vasa från Korsholm år 1935 och en annan del år Dokumenterade uppgifter finns om bosättningshistorien i Smedsby sedan 1400-talet. Bobäck var omgivet av vattendrag ännu under 1500-talet. På talen bedrevs fiske, jordbruk och boskapsskötsel på området. I slutet av 1700-talet byggdes en vägförbindelse till Klemetsö udde och den är i dag känd som Smedsbyvägen. De första bostadshusen uppfördes i västra delen av Bobäck, invid vägen. Bebyggelsen utökades jämnt under 1900-talet. I början av 1940-talet hade ca 45 gårdsplaner bebyggts. Av den tidens bostadshus finns nästan hälften kvar, men av uthusen finns endast några få kvar. I Bobäck har det också funnits bl.a. rävfarmer, smedja, mejeri, bageri och tre butiker. Paukkula skjutbana var i funktion från 1880-talet till 1980-talet. Det nuvarande svenska namnet Bobäck härstammar från namnet Bodbäck. Foto 1 och 2 Till vänster ett bostadshus på Centralgatan 41 från 1920-talet. Till höger Smedsbyvägen och bebyggelse invid den. 3

4 Foto 3 och 4 Till vänster ett svenskinspirerat bostadshus från 1930-talet invid Smedsbyvägen. Till höger ett bostadshus från 1950-talet omgivet av en trädgård invid Varpvägen. Foto 5 och 6 Till vänster en gammal stenmur mellan tomter invid Pellervogatan. Till höger portträd på bägge sidorna om infarten till en tomt. Foto 7 och 8 Den senaste bostadsbyggnadsstilen i Bobäck invid Överbacksvägen och Paukkulavägen. 4

5 Bobäck har under ca hundra års tid byggts upp på bägge sidorna om Smedsbyvägen genom byn. Byggnadsstilen är varierande. Byggnaderna speglar sin tids byggnadsstil. Byggnaderna har stildrag från såväl landsbygdens byggnadskultur som det stadsmässiga småhusbyggandet. På gårdarna finns många träd och andra planteringar. För det mesta är gårdarna avgränsade av häckar eller stenmurar. Gatorna är smala och de flesta av dem har en grund av sand. Området ger ett luftigt, grönt och byaliknande intryck. Den nyaste delen av Bobäck, Gräftarevägens område, är byggd i början av 1990-talet och omfattar 30 tomter. Egnahemshusen av trä i området finns i närheten av gatan och gränsar till ett slingrande gaturum. Tomternas bakgårdar gränsar till grönområde. Foto 9 och 10 Byggnadsstil vid Gräftarevägen Foto 11 och 12 Byggnadsstil vid Gräftarevägen 5

6 Obebyggda områden Landskapsstomme i Bobäck bildar vattendelaråsarna, som avgränsar en oval, skyddad sänka med ett våtområde i mitten. Vattnet från området rinner till dalen mellan Vapenbrödrabyn och Bobäck, på vars botten våtområden och Bobäck å finns. Denna dal gränsar till kanten av en relativt brant ås. Höjdskillnaden mellan dalbottnen på nästan nollnivå och åskrönet är meter. Åsarna är sköljda, näringsfattiga och kalt berg sticker fram här och där. Jordmånen på åsarna består huvudsakligen av morän. På de låglänta områdena finns mjuk mark, som när den är som djupast sträcker sig ca 12,5 meter ner. Den förorenade ytjorden på skjutbaneområdet har avlägsnats i början av 2000-talet. Skogarna är huvudsakligen färsk moskog av blåbärstyp. På åskrönen finns mo av lingontyp, på de nedre sluttningarna av åsarna lundaktig mo och vid östra kanten av Bobäck å finns en våtmarkslund. På de obebyggda områdena växer sammanlagt 226 kärlväxter. Kärlväxternas artmängd utökas av en kraftig kulturinverkan, bl.a. är skogsstigarnas och gårdarnas randområden relativt artrika. I det stora hela är artbeståndet och artmängden sedvanliga. Motions- och friluftsstigen Edvinsstigen (ca 2 km) löper i varierande skogsterräng. Vid stigen finns Edvin Hevonkoskis s.k. ITE-taide, Annan konst : skulpturer och korsubyggnader med omgivning. Foto 15 och 16 Till vänster skog på en ås, där nya tomter ska bebyggas. På skogsbilden till höger Edvin Hevonkoskis skulptur av en trana. 6

7 Foto 17 och 18 Till vänster en stor sten på en ås, vilken ska bevaras, på grönområdet vid Mellanvägen mittemot Nöjesvägen. Till höger Edvin Hevonkoskis björnskulptur och Edvinsstigen. Det här området förblir grönområde. BYGGANVISNINGAR FÖR DE NYA TOMTERNA Bygganvisningarna kompletterar detaljplanebestämmelserna för de tomter som ingår i detaljplanen för Bobäck (nr 931). De egentliga detaljplanebestämmelser som anges i de här bygganvisningarna är angivna med (dp). Utöver detaljplanen ska vid byggandet bland annat anvisningarna i Finlands byggbestämmelsesamling iakttas, liksom även Vasa stads byggnadsordning i tillämpliga delar. Byggnadstyp och byggrätt Tomtens användningsändamål och omfattningen på det byggande som är tillåtet på tomten anges i detaljplanen (dp). Tomtens särdrag Vid planeringen av användningen av tomten ska den befintliga terrängen, väderstrecken, infarten till tomten, byggsättet i närmiljön och platsens övriga särdrag beaktas. Byggnadernas placering och höjdnivå samt arrangemangen på gårdsområdena ska ske med iakttagande av terrängens naturliga höjdnivåer (dp). Man ska sträva efter att bevara kala berg och stora stenar (dp). 7

8 Byggnadens läge på tomten Bostadshus och ekonomibyggnad ska byggas på den i detaljplanen anvisade byggnadsytan så att de tangerar den gräns av byggnadsytan som är angiven med pil (dp). Mot gatan får bostadshusens farstukvistar, balkonger och motsvarande byggnadsdelar/konstruktioner sträcka sig utanför byggnadsytan, men avståndet från tomtgränsen ska vara minst en meter (dp). Byggnadens och gårdens höjdnivå Bostadshusens grundläggningsdjup och golvnivå bestäms av den befintliga terrängens höjdförhållanden, gatans höjdnivå, avloppsnätets uppdämningshöjd, grund- och översvämningsvattennivån samt dräneringsmöjligheten när det gäller grunden. Byggnaden ska ha en sockel på minst 0,5 meter eller ett luftande bottenbjälklag på pelare. Golvytan i första våningen i bostadshuset ska vara minst 0,7 meter högre än gårdsytan (dp). Det är möjligt att bygga källare i husen och källaren ska alltid huvudsakligen vara under markytan. Undantag från det här utgör tomterna i närheten av Bobäck å, där källare inte kan byggas, eftersom källarens golvnivå inte får sträcka sig under markytans höjdnivå +2,0 (dp). Höjdnivån för golvytan i ekonomibyggnad bestäms enligt situationen. Höjdnivåerna på gården ska anpassas till den ursprungliga terrängens höjdnivåer. Avvikande från det här ska markytan på tomterna i närheten av Paukkulaparken höjas med 0-1 meter pä grund av avloppet, lika så ska markytan på tomterna i närheten av Bobäck å höjas. Byggnadens form Bostadshusets form väljs enligt tomtens särdrag. En klar och enkel grundform ger en bra utgångspunkt för planeringen. Byggnaden ska ha en huvudmassa och farstukvistar, skyddstak, balkonger, burspråk o.d. mindre byggnadsdelar som kompletterar den. Det bör finnas en naturlig förbindelse från bostadshusets ingång till utevistelserummen och tomten i ankomstriktningen. Man bör undvika att bostadens ingång öppnas direkt mot gatan. Antalet våningar i bostadshuset varierar från en till två, antalet våningar i ekonomibyggnaden ska vara en (dp). Om våningstalet II är understreckat för ett bostadshus i detaljplanen, kan våningsytan för en våning vara högst 65 % av den på tomten tillåtna bostadsvåningsytan (dp). Det här ger en möjlighet att i jämn terräng välja antalet våningar från I 2 /3 till II och i sluttning från 2 /3 I till II. Separata ekonomibyggnader har alltid en våning (dp). 8

9 Bostadshusen ska ha åstak eller mansardtak, dvs. brutet tak (dp). Rännorna är öppna. För en del av bostadshusen har huvudåsens riktning angivits på detaljplanekartan (dp). Taklutningen väljs enligt byggnadens helhetsgestalt och dimensioner. Som lutning på åstak rekommenderas 22 o - 27 o i byggnader med en våning, två våningar och byggnader på sluttning. 30 o - 34 o i byggnader, där den övre våningen är en delvåning, exempelvis 1 2 / 3. Ekonomibyggnadens dimensioner ska vara i samklang med bostadshusets. Taket är åstak. För en del ekonomibyggnader invid gatan har åsriktningen anvisats i detaljplanekartan (ak). Byggnadsmaterial och färger Som material för bostadshusets och ekonomibyggnadens stomme rekommenderas trä eller stock. Fasadmaterialet ska vara trä eller rappning. Takmaterialet ska ha matt yta. Med bostadshusets färger framhävs byggnadens grundläggande form. På byggnadens utsprång, såsom farstukvistarna, kan färger som avviker från huvudfasaderna användas. Färgen på listerna och foderbrädena ska ha en grad ljusare nyans än färgen på fasaden intill, och som färg kan användas vilken färg som helst som passar i helheten, exempel fasadens komplementfärg, dock inte vitt. Dörrarna är en del av fasaden, och färgen på dem ska vara i samklang med den yttre färgsättningen i övrigt. Färgen på sockeln ska vara granitgrå eller någon jordfärg som passar bra ihop med beläggningen på gården. Som färg på taket rekommenderas mörkgrått, traditionellt tegelrött eller någon annan dämpad färg. Färgen på ekonomibyggnaden kan avvika från bostadshusets färger. Som färg på ekonomibyggnadens fasad väljs en färg som är mörkare än bostadshusets färg, om ekonomibyggnaden finns i tomtens bakre del. Grannbyggnaders material och färgsättning bör vara i harmoni sinsemellan, men så att en uttrycksfull helhet bildas. Målet är att byggnaderna på tomterna intill varandra är av olika färg, men att färgstyrkorna ligger nära varandra. Mallar med huvudfärger som sinsemellan passar ihop och som rekommenderas för fasaderna finns till påseende på Vasa byggnadstillsyn. Avgränsning av tomten, planteringar och övrigt gårdsbyggande Vid tomtgränserna ska buskar planteras eller en mur av natursten anläggas (dp) eller en kombination av dem. Buskarna ska planteras inne på tomten på minst en meters avstånd från tomtgränsen, och buskarna kan vara högst 1,5 meter höga. Under den tid buskarna växer kan ett terrängfärgat trä- eller metallstaket användas. Stenmaterial som uppkommer i samband med byg- 9

10 gandet ska i första hand placeras på tomten, exempelvis som en stenmur (dp). Stenmuren kan anläggas så att den tangerar tomtgränsen, och då kan höjden på den vara högst 0.8 meter. I anslutning till stenmuren rekommenderas buskar. I synnerhet de tomter som gränsar till åskrön avgränsas med en naturstensmur eller stenblock, som kombineras med stenpartiväxter och buskar. Slänten vid kanten på de tomter som gränsar till Paukkulaparken anläggs med natursten och på tomtens sida planteras buskar. Infarten till tomten är 2,4-4,0 m bred och bredden på en separat öppning för fotgängare högst 1,5 m bred. På bägge sidorna om infarten, ca 2 meter in på tomten planteras storvuxna portträd. I öppningarna kan portar av lodräta spjälor eller järnportar byggas. De obebyggda delar av tomten som inte används som vägar eller för parkering ska hållas i naturtillstånd eller förses med planteringar (dp). Lämpliga som stora gårdsträd är tallar och ekar, om tomten finns på en backe. Om tomten finns på en sluttning rekommenderas lind, lönn och lärkträd. Om tomten finns på nedre delen av en sluttning rekommenderas gran, ask, alm och klibbal. Vägarna och parkeringsområdena ska ha en beläggning som släpper igenom vatten (dp). ANLÄGGANDET AV GATUOMRÅDEN Anläggandet av gator i området startar med Mellanvägen, på avsnittet Smedsbyvägen-Nöjesvägen. Nöjesvägen samlar upp trafiken från det nya området och styr den vidare förbi gamla Bobäck. Både i anslutning till Mellanvägen och Nöjesvägen byggs en fotgängar- och cykelväg och planteras en trädrad. De övriga nya gatorna är i allmänhet av bostadsgatutyp, gator som tar slut vid en vändplats eller genomfartsgator som är relativt smala. Tomtgatornas vändplats är i allmänhet så omfattande att en trädgrupp ryms mitt i den. BYGGANDE OCH UTVECKLING AV NÄRREKREATIONSOMRÅDENA Rekreationsområdena utvecklas i enlighet med sin växtlighetstyp. Avsikten är att det i Bobäck ådal och Paukkulaparken ska byggas vattenbassänger som tar emot och renar dagvatten, ett nät av stigar och broar. Krönen på åsen kring Bobäck ådal förblir oförändrade förutom när det gäller utfyllnadsområdena. Av de jordmassor som uppkommer från byggandet görs en 10

11 fyllnadsbacke (ett uppsamlingsområde för överskottsmassor) på åsen där det ryms ca m 3. Fyllnadsbackens krön kommer att vara ca 7 meter ovanför den nuvarande markytan. Också invid Mellanvägen görs små utfyllnader, som samtidigt ska fungera som bullervallar. Fyllnadsområdena beskogas när utfyllnaden är klar. På åsen kan små stigar anläggas enligt behovet. Edvinsstigen förblir motions- och friluftsstig. I närheten av Bobäck å byggs en fotgängar- och cykelväg som en del av ett mera omfattande lättrafiknät, som fortsätter i söder till Södra stadsfjärden och i norr i riktning mot Böle. Längs Fågeltået mellan Bobäck och Orrnäs kommer man österut till Molnträskets friluftsområde. Bild,1 pä följande sida Illustration i anslutning till byggnadsanvisningarna, första byggnadsskedet. Illustration för hela planeområdet finns till päseende på Vasa byggnadstillsyn. 11

12 12

13 KOMPLETTERANDE SKRIFTLIGA UTREDNINGAR OCH DOKUMENT Rapport om kartläggningen av flygekorrar i Bobäck 2005, Ralf Wistbacka, Y-Work Consulting (på finska) Häckande fåglar i Bobäck i Vasa 2005, Jan Nyman (på finska) Naturutredning beträffande detaljplaneområdet Bobäck i Vasa 2005, Jyrki Oja, Satu Oja (på finska) Fladdermuskartläggning beträffande Bobäck i Vasa 2008, Pekka Hiekkala & Jan Nyman (på finska) Kulturmiljöinventering beträffande Bobäck 2006, Annukka Rajala (på finska) Bobäck, detaljplan och detaljplaneändring, nr 931, 2007 Klassificering av grönområdena i detaljplaneområdet Bobäck Vasa stads byggnadsordning,