Skolbarns hälsovanor i Sverige 2013/14

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skolbarns hälsovanor i Sverige 2013/14"

Transkript

1 AKTUELL KUNSKAP FRÅN FOLKHÄLSO MYNDIGHETEN BARN OCH UNGA Skolbarns hälsovanor i Sverige 2013/14 Hur har barns och ungas levnadsvanor och hälsa utvecklats över tid? Vilka skillnader finns mellan flickor och pojkar samt mellan olika åldrar? Dessa frågor svarar vi på i denna rapport, som bygger på resultat från en enkätundersökning av levnadsvanor och hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar som genomförts i Sverige vart fjärde år sedan 1985/86. Rapporten vänder sig till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå, skolpersonal och andra som på olika sätt arbetar med att främja barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Skolbarns hälsovanor i Sverige 2013/14 Skolbarns hälsovanor i Sverige 2013/14 Grundrapport

2 SAMORDNAD FOLKHÄLSORAPPORTERING Utvecklingsarbete kring barn i familjer med missbruk, psykisk ohälsa eller våld Uppväxtvillkor Barn och unga 2013 Utvecklingen av faktorer som påverkar hälsan och genomförda åtgärder STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, 2013 Barn och unga 2013 utvecklingen av faktorer som påverkar hälsan och genomförda åtgärder Rapporten visar hur förutsättningarna för barns och ungas hälsa, och deras faktiska hälsa, har förändrats de senaste decennierna. Rapporten redogör också för vilka åtgärder som har vidtagits på nationell nivå under perioden för att förbättra förutsättningarna för barns och ungas hälsa.. När föräldrarna mår dåligt påverkar det barnen Utvecklingsarbete kring barn i familjer med missbruk, psykisk ohälsa eller våld När föräldrarna inte mår bra påverkar det barnen Många barn växer upp i familjer med missbruksproblem, psykisk ohälsa eller våld. Svårigheter som gör att de vuxna kan brista i sin förmåga att ta hand om barnen. Barnen är utsatta och har en ökad risk att själva utveckla olika problem. Genom att stödja utvecklingsprojekt och ta fram kunskapssammanställningar arbetar Folkhälsomyndigheten för att dessa barn ska erbjudas ändamålsenligt stöd. Broschyren ger kortfattad information om det arbete som pågår under

3 Barns och ungas uppväxtvillkor är av avgörande betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet. Och föräldrarna är de viktigaste personerna med störst möjlighet att påverka sina barns framtid. För att göra det möjligt för föräldrar att ge sina barn de allra bästa förutsättningarna, behöver även samhället bidra. Vi har i dag goda kunskaper om hur man på lokal och regional nivå kan gå tillväga för att stödja föräldrar i sin viktiga roll. Det kan till exempel handla om att erbjuda en träffpunkt för familjer, en föräldrakurs under en hel termin eller individuella stödsamtal för familjer som har problem. Den här vägledningen vill bidra med kunskap om hur man lyckas med ett framgångsrikt föräldrastödsarbete. Vägledningen ger en samlad bild över aktuell forskning och olika former av föräldrastöd. Den ger också en konkret beskrivning av hur man kommer igång med ett framgångsrikt föräldrastödsarbete. Vägledningen vänder sig till beslutsfattare, tjänstemän och praktiker på lokal och regional nivå som vill påbörja eller vidareutveckla föräldrastödjande arbete. Förhoppningen är att vägledningen ska tjäna som inspiration och stöd. Solna Nobels väg 18, Solna Östersund Forskarens väg 3, Östersund. Föräldrar spelar roll Vägledning i lokalt och regionalt föräldrastödsarbete Föräldrar spelar roll. Vägledning i lokalt och regionalt föräldrastödsarbete. VÄGLEDNING I LOKALT OCH REGIONALT FÖRÄLDRASTÖDSARBETE Föräldrar spelar roll Vägledningen ger en samlad bild över aktuell forskning och olika former av föräldrastöd. Den ger också en konkret beskrivning av hur man kommer igång med ett framgångsrikt föräldrastödsarbete. Den vänder sig till beslutsfattare, tjänstemän och praktiker på lokal och regional nivå som vill påbörja eller vidareutveckla föräldrastödjande arbete. Förhoppningen är att vägledningen ska tjäna som inspiration och stöd. Två korta filmer om föräldrastöd FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN, 2013/2014 Filmerna handlar om föräldrars betydelse och om samhällets stöd till föräldrar, och är tänkta att fungera både som diskussionsunderlag och utbildningsmaterial. I filmen Föräldrar spelar roll får vi följa en nionde klass och elevernas relationer med sina föräldrar. I filmen Föräldrastöd lönar sig ges möjlighet att lyssna till bland andra de kända föräldrastödsforskarna Håkan Stattin och Anna Sarkadi om deras syn på föräldrastöd ur ett samhällsperspektiv. Varje film är ca tre minuter lång och finns tillgänglig på Folkhälsomyndighetens webbplats under ämnesområdet Barns och ungas hälsa/föräldrastöd. 3

4 Distansutbildningen Förebyggandets konst föräldrastöd Två utbildningstillfällen under våren och hösten 2015 Tillsammans med Örebro Universitet ger Folkhälsomyndigheten en utbildning i vad som behövs för att utveckla en lokal föräldrastödsstrategi. Utbildningen ger bland annan fördjupade kunskaper om barns och ungas hälsa, om familjens betydelse och om vilka metoder och verktyg som kan användas i olika situationer. Utbildningen vänder sig till tjänstemän, praktiker och beslutsfattare inom kommun, landsting, länsstyrelser och ideell sektor. Mer information och länk för anmälan finns på Örebro universitets webbplats: 4

5 Rapporten innehåller en presentation av resultat från sexualitetsstudien UngKAB09. UngKAB09 besvarades av drygt ungdomar och unga vuxna och är därmed den största undersökningen i sitt slag i Sverige. Undersökningen fokuserar på ungas kunskaper, attityder och erfarenheter när det gäller sexualitet. Resultatet från UngKAB09 visar att de flesta unga är positiva till sina sexuella erfarenheter men också att det finns ett relativt utbrett sexuellt risktagande bland unga människor. Den visar också att social utsatthet är förknippad med risktagande i vid mening, inkluderande sexuellt risktagande. Resultaten visar därmed på behovet av att stärka unga människors egna förmågor att styra och utveckla sitt sexuella liv i en riktning de själva väljer och mår bra av. Preventivt arbete inom området behöver intensifieras och utvecklas för att kunna möta de unga ungas frågor och behov. Rapporten vänder sig till alla som arbetar med ungas sexuella hälsa. Kunskapen från enkäten utgör ett underlag som man kan utgå ifrån i arbetet med att intensifiera och förstärka hälsofrämjande insatser kring sexualitet bland ungdomar och unga vuxna. Ronny Heikki Tikkanen är filosofie doktor i socialt arbete och verksam som forskare vid Göteborgs universitet. Jonna Abelsson är filosofie kandidat och verksam som forskare vid Göteborgs universitet. Margareta Forsberg är filosofie doktor i socialt arbete och arbetar med forsknings- och utvecklingsarbete vid Enheten för hivprevention och sexuell hälsa vid Statens smittskyddsinstitut. Ungdomar och sexualitet Att förebygga hiv och STI Kunskapsunderlag och vägledning för förebyggande arbete bland ungdomar och unga vuxna SMITTSKYDDSINSTITUTET OCH SOCIALSTYRELSEN, 2011 Att förebygga hiv och Sti Kunskapsunderlag och vägledning för förebyggande arbete bland ungdomar och unga vuxna Vägledningen vänder sig i första hand till alla inom hälso- och sjukvård som arbetar med unga och unga vuxna, och som inom ramen för detta kan bedriva hiv- och STI-prevention, inklusive sex och samlevnad. Den bör även vara av intresse för andra som arbetar inom områden som berör sexualitet och samlevnad. Det förebyggande arbetet mot hiv och STI respektive smittspårning och behandling är arbetsuppgifter som kräver såväl medicinsk som beteendevetenskaplig och pedagogisk kunskap. UngKAB09 Kunskap, attityder och sexuella handlingar bland unga SMITTSKYDDSINSTITUTET, 2011 Skriftserien 2011:1 ISBN ISSN Ronny Heikki Tikkanen Jonna Abelsson Margareta Forsberg UngKAB09 UngKAB09 Kunskap, attityder och sexuella handlingar bland unga Ronny Heikki Tikkanen Jonna Abelsson Margareta Forsberg Skriftserien 2011:1 Rapporten är en kartläggande studie av ungdomar och unga vuxnas kunskaper, attityder och sexuella handlingar. Ungdomar och unga vuxna är mycket centrala i arbetet med att förebygga alla typer av sexuell ohälsa. Sexuella relationer är självklart något positivt men rymmer också risker, dels för hiv/sti men också för oönskad graviditet och andra problem med sexualitet som gemensam nämnare. Rapporten finns tillgänglig för nedladdning via Göteborgs universitet. 5

6 specialanalys för Ungdomsbarometern Ungdomar och sexualitet 2013/14 UNGDOMAR OCH SEXUALITET 2013/14 Folkhälsomyndigheten Folkhälsomyndighetens specialrapport Ungdomar och sexualitet från Ungdomsbarometern innehåller resultaten från en årlig, internetbaserad enkätundersökning kring ungdomars attityder och beteenden inom ett antal olika områden. Undersökningen presenterar resultat från 2007 och framåt. 6

7 Målet med skriften Barns miljöer för fysisk aktivitet är att lyfta fram samhällsplaneringens betydelse för att främja barns lek, fysiska aktivitet och rörelsefrihet i bostadsområden, lokalsamhällen och städer. Det är i dag ett väletablerat faktum att barns rörelsefrihet har minskat, sannolikt på grund av starkt ökande trafikvolym, höga hastigheter på motorfordon, längre avstånd samt otrygga fysiska förhållanden för till exempel gång och cykling till skolan. Vetenskapliga projekt visar dock att det är fullt möjligt att vända en negativ trend och åstadkomma ökad fysisk aktivitet hos barn och unga genom att förbättra den byggda miljön. Skriften vänder sig framför allt till kommuner och organisationer som agerar på det lokala och regionala planet och som har goda möjligheter att verka för en aktiv samhällsplanering när det gäller barns förutsättningar till fysisk aktivitet. Skriften bör också vara av stort intresse för pedagoger, folkhälsoarbetare, arkitekter, stadsplanerare, beslutsfattare och grupper som på olika sätt verkar för ett mer hållbart samhälle. Skriften är den tredje i en serie med fyra delrapporter. Skrifterna är en del av Statens folkhälsoinstituts regeringsuppdrag Stödjande miljöer för fysisk aktivitet , som handlar om att påbörja ett långsiktigt utvecklingsarbete kring byggd miljö och fysisk aktivitet. Statens folkhälsoinstitut Distributionstjänst Stockholm Fax R 2008:33 ISSN ISBN Miljö och hälsa Barns miljöer för fysisk aktivitet Samhällsplanering för ökad fysisk aktivitet och rörelsefrihet hos barn och unga STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, 2009 Barns miljöer för fysisk aktivitet samhällsplanering för ökad fysisk aktivitet och rörelsefrihet hos barn och unga Johan Faskunger Denna skrift lyfter fram samhällsplaneringens betydelse för att främja barns lek, fysiska aktivitet och rörelsefrihet i bostadsområden, lokalsamhällen och städer. Det är i dag ett väletablerat faktum att barns rörelsefrihet har minskat, sannolikt på grund av starkt ökande trafikvolym, höga hastigheter och motorfordon och otrygga fysiska förhållanden för till exempel gång och cykling till skolan. Vetenskapliga projekt visar dock att det är fullt möjligt att vända en negativ trend och åstadkomma ökad fysisk aktivitet hos barn och unga genom att förbättra den byggda miljön. Egenkontroll av inomhusmiljön i skolan TILL DIG SOM ÄR SKOLLEDARE Egenkontroll av inomhusmiljön i skolan Det här är en introduktion till arbetet med egen kontroll av inomhusmiljön i skolan. Den som ansvarar för en skola ska bedriva ett löpande, systematiskt arbete för att förhindra att lokalerna, eller det man gör i verksamheten, påverkar människors hälsa eller miljön negativt. 7

8 Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning i skolor och förskolor FoHMFS 2014:19 Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning i skolor, förskolor, fritidshem och öppen fritidsverksamhet Folkhälsomyndighetens författningssamling Brister i städningen kan göra att allergiska barn får känningar av sin allergi och blir trötta. En skola med fullgod städning av lokalerna får elever som mår bättre och presterar bättre. Folkhälsomyndigheten har beslutat om nya allmänna råd om städning i skolor och förskolor. Råden är ett viktigt verktyg i arbetet med att säkerställa att städningen i dessa lokaler sköts på ett godtagbart sätt. Allergi i skola och förskola SOCIALSTYRELSEN, 2013 Allergi i skola och förskola Allergierna bland barn ökar. Men utredningen visar att trots att många barn har besvär saknar många skolor och förskolor ett generellt, förebyggande allergiarbete. I stället fokuserar man arbetet på enskilda barn med redan konstaterade svåra besvär och ofta med särlösningar som pekar ut barnet. 8

9 Ett kunskapsunderlag med förslag till handläggning i primärvård Hälso- och sjukvård Tecken på allvarlig infektion hos barn Ett kunskapsunderlag med förslag till handläggning i primärvård Tecken på allvarlig infektion hos barn Kunskapsunderlaget ger förslag på handläggning av misstänkt allvarliga infektioner hos barn och är ett stöd för läkare och sjukvårdspersonal i primärvården att uppmärksamma när det finns risk för ett allvarligt sjukdomsförlopp hos barn. Barnvaccinationsprogrammet i Sverige 2013 Årsrapport Barnvaccinationsprogrammet i Sverige 2013 ÅRSRAPPORT Rapporten är en nationell sammanställning av uppföljningen av barnvaccinationsprogrammet. Den innehåller information om vaccinationstäckning, sjukdomsövervakning, mikrobiologisk övervakning och säkerhetsuppföljning. Sammanställningen visar att vaccinationsprogrammet är effektivt och ger ett gott och säkert skydd mot de sjukdomar vi vaccinerar mot. Rapporten har tagits fram av Folkhälsomyndigheten i samverkan med Läkemedelsverket. 9

10 RåD och fakta om antibiotika och InfektIoneR Impetigo (svinkoppor) är en ytlig hudinfektion som oftast drabbar barn i förskoleåldern. Den vanligaste formen av svinkoppor ger gulaktiga skorpor på rodnad hud och orsakas av bakterierna stafylokocker och/eller streptokocker. Svinkoppor sitter ofta i ansiktet men kan förekomma på nästan hela kroppen. Bakterierna kan lättare få fäste i en fuktig och irriterad hud, vilket gör att barn med eksem lättare får impetigo. Det är viktigt att dessa barn använder mjukgörande krämer och eventuell kortisonkräm. Små hudförändringar går ofta över av sig själva med hjälp av rengöring med tvål och vatten. Om större hudpartier är drabbade kan antibiotikasalva behövas och ibland även antibiotika i tablettform eller i flytande form. Behandling Vid små hudförändringar: Blöt upp och tvätta ut slaget noggrant med flytande tvål och vatten, både morgon och kväll tills skorporna försvinner. Kompletterande behandling med antibakteriell klor hexidinlösning på de såriga förändringarna kan ha effekt. Klorhexidinlösning kan köpas receptfritt på apotek. Detta kan prövas i en vecka. Om såren inte har läkt under denna tid eller fortsätter att sprida sig bör man kontakta sjukvården/vårdcentralen. Det kan då vara aktuellt med antibiotikasalva. Den stryks på två gånger dagligen i fem dagar. Om ditt barn har utbredda hudförändringar och/ eller svinkoppor som förvärrats kraftigt kan det ibland även bli aktuellt med antibiotika i flyt ande form eller i tablettform. Det är inte bra att ta antibiotika i onödan då de nyttiga bakterierna man bär på slås ut. Antibiotika kan ge biverkningar såsom diarré och utslag. Dessutom bidrar antibiotika till att bakterier blir motståndskraftiga (resistenta) så att antibiotika inte fungerar när det verkligen behövs vid allvarliga bakterieinfektioner. Förhindra smittspridning Föräldrar och barn bör tvätta händerna ofta. Använd gärna handsprit. Undvik direktkontakt med utslagen. Engångshanddukar är bra. Klipp naglarna på barnet och försök att få det att undvika att riva och klia i såren. Byt kläder och örngott ofta. Byt gärna ut barnets tandborste och nappar. Tvätta leksaker och annat, t.ex. dörrhandtag, som barnet tar i med händerna. Barn i förskoleåldern bör stanna hemma tills såren ser helt torra ut. Äldre barn som förstår att det är viktigt att vara noggrann med att tvätta händerna, kan vara i skolan. Det här faktabladet är framtaget av tidigare Smittskyddsinstitutet, sedan 1 januari 2014 folkhälsomyndigheten, med stöd av dess Stramaråd. texten baseras på behandlingsrekommendationer från Läkemedelsverket och tidigare nationella Strama och är granskad av katarina hedin, medicine doktor och specialist i allmänmedicin i Växjö och Sigvard mölstad, professor och specialist i allmänmedicin i Jönköping. faktabladet går att ladda ner på svenska och flera andra språk på Råd och fakta om antibiotika och InfektIoneR Öroninflammation hos barn är en mycket vanlig och i de flesta fall ofarlig infektion som oftast orsakas av bakterier. Infektionen läker hos de flesta barn utan antibiotikabehandling. I vissa fall krävs behandling med antibiotika och då oftast vanligt penicillin. Smärtstillande medicin kan behövas under något dygn oavsett om barnet fått anti biotika eller inte. Behandling Antibiotika rekommenderas inte till barn mellan ett och tolv år som har en okomplicerad akut öron inflammation. Om ditt barn är under ett år eller över tolv år och har en säker öroninflammation ger läkaren penicillin. Dubbelsidig öroninflammation hos barn under två år behandlas också eller inte. med penicillin, liksom alla öroninflammationer där trumhinnan brustit. Ibland kan läkaren skriva ut ett recept som Fyll i på mottagningen och kryssa kan hämtas ut senare om barnet inte blivit bättre inom en för de alternativ som gäller: till två dagar. Det är viktigt att vara uppmärksam på tecken till försämring eller problem med läkningen oavsett om I dag har barnet öroninflammation i barnet behandlas med antibiotika eller inte. vänster öra höger öra Ta ny kontakt Det andra örat är friskt. om det utvecklas svullnad eller rodnad bakom örat eller Det är vätska i det andra örat. om örat börjar stå ut Kontroll behövs inte om allt är bra. vid försämring med hög feber, ökad värk, eller påverkat Kontroll rekommenderas om 3 månader. allmäntillstånd vid öronflytning (eller hämta ut och ge antibiotika enligt tidigare utskrivet recept) samt vid kvarstående öronvärk barnet har VaRIt hos doktor eller feber efter två till tre dygn. dagens datum Smärtstillande läkemedel, t.ex. paracetamol, kan ges till barnet vid behov. Om barnet är över sex månader kan även kontakta/beställ tid hos ibuprofen ges. Barnet ska vara besvärsfritt och feberfritt minst ett dygn innan det går tillbaka till förskolan/skolan. Uppföljning Om ditt barn har öroninflammation i det ena örat och det andra örat är friskt behövs ingen efter kontroll (oavsett om barnet har fått antibiotika eller inte). Barn yngre än fyra år bör kontrolleras efter tre månader om de har dubbelsidig öroninflammation, eller öroninflammation i ena örat och vätska bakom trumhinnan i det andra örat. Äldre barn och vuxna med dubbelsidiga besvär rekommenderas kontroll efter tre månader endast om hörseln då fortfarande är försämrad. Tänk på att det är vanligt med nedsatt hörsel ett par veckor efter en öroninflammation. Ta alltid ny kontakt för undersökning vid andra symtom (till exempel värk, kraftig lock- eller tryckkänsla, öronflytning och balanspåverkan). Sök alltid läkare om du misstänker att ditt barn hör dåligt oavsett om du har märkt av någon öroninflammation telefon det här faktabladet är framtaget av tidigare Smittskyddsinstitutet, sedan 1 januari 2014 folkhälsomyndigheten, med stöd av dess Stramaråd. texten baseras på behandlingsrekommendationer från Läkemedelsverket och tidigare nationella Strama och är granskad av anita Groth, medicine doktor och specialist inom öron-, näs- och halssjukdomar i Lund, katarina hedin, medicine doktor och specialist i allmänmedicin i Växjö och Sigvard mölstad professor och specialist i allmänmedicin i Jönköping. faktabladet går att ladda ner på svenska och flera andra språk på publicerat-material/ Råd till föräldrar om svinkoppor Råd och fakta om antibiotikaanvändning Antibiotika och svinkoppor Råd till föräldrar om svinkoppor ISBN (pdf) februari 2014 Informationsblad som kan användas som ett stöd för läkare, sjuksköterskor och patienter. Det är framförallt tänkt att användas i samband med besök på vårdcentral. Patientinformationen bygger på Läkemedelsverkets och tidigare nationella Stramas behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård. Bladet går att ladda ner på svenska, finska, engelska, arabiska, somaliska, sorani och spanska. Råd till föräldrar vid akut öroninflammation Råd och fakta om antibiotikaanvändning Antibiotika och öroninflammation Råd till föräldrar vid akut öroninflammation ISBN (pdf) februari 2014 Informationsblad som kan användas som stöd i mötet mellan patient och sjuksköterska. Det är framförallt tänkt att användas i samband med besök på vårdcentral. Patientinformationen bygger på Läkemedelsverkets och tidigare nationella Stramas behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård. Bladet går att ladda ner på svenska, finska, engelska, arabiska, somaliska, sorani och spanska. 10

11 Luftvägsinfektion hos förskolebarn Handläggning i öppenvård SMITTSKYDDSINSTITUTET, 2012 Luftvägsinfektioner hos förskolebarn handläggning i öppenvård Kortversion Detta är en skrift om de vanligaste luftvägsinfektionerna hos förskolebarn och hur dessa handläggs i öppen vård. Materialet har ursprungligen tagits fram av Strama och finns även i en längre version med bakgrundsmaterial. 11

12 Allt material i broschyren kan du kostnadsfritt ladda ner från Folkhälsomyndighetens webbplats, om inte annat angivits. Vissa material kan även beställas i tryckt form via webbplatsen. Där hittar du även priser och leveransvillkor. Folkhälsomyndigheten, Grafisk produktion: AB Typoform Tryck: Edita, 2014 Solna Nobels väg 18, Solna Östersund Forskarens väg 3, Östersund.

Råd och fakta om antibiotika och infektioner

Råd och fakta om antibiotika och infektioner Till dig som har ont i halsen De allra flesta halsinfektioner läker ut av sig själv inom en vecka, oavsett om de orsakats av virus eller bakterier. Om du har ont i halsen och samtidigt har snuva, heshet

Läs mer

Antibiotika eller inte, det är frågan. En liten guide om våra vanligaste infektioner

Antibiotika eller inte, det är frågan. En liten guide om våra vanligaste infektioner Antibiotika eller inte, det är frågan En liten guide om våra vanligaste infektioner Råd och fakta om infektioner och antibiotika Bakterier och virus ger infektioner med likartade symtom. Antibiotika hjälper

Läs mer

Ont i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten

Ont i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten Ont i halsen De allra flesta halsinfektioner läker ut av sig själva inom en vecka, oavsett om besvären orsakas av virus eller bakterier. Har du eller ditt barn halsont och feber utan hosta, heshet eller

Läs mer

hjälp Din Fritt återbesök affischer Broschyr och BVC Katt och Förkyld? Tips och råd Barn, infektioner Du hittar

hjälp Din Fritt återbesök affischer Broschyr och BVC Katt och Förkyld? Tips och råd Barn, infektioner Du hittar Din hjälp i vardagsarbetet för en klok ochh rationell antibiotikaförskrivning INNEHÅLL Patientinformation När barnet har ont i örat Till dig som har hosta Föräldraråd vid svinkoppor (impetigo) Till dig

Läs mer

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn 1 Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn Näst efter förkylning är akut öroninflammation den vanligaste infektionssjukdomen hos barn. Det är framför allt små barn som drabbas. Fram till 2 års

Läs mer

Infektioner hos barn i förskolan

Infektioner hos barn i förskolan Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm SV Stockholm, november 2015 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenhet Nord & Sydväst johanna.rubin@karolinska.se Tel: 08 6186386,

Läs mer

Din hjälp i vardagsarbetet för en rationell antibiotikaförskrivning

Din hjälp i vardagsarbetet för en rationell antibiotikaförskrivning Strama verktygslåda Din hjälp i vardagsarbetet för en rationell antibiotikaförskrivning Förskriva, avvakta eller avstå antibiotika? Strama verktygslåda är avsedd att hjälpa dig i din kliniska vardag när

Läs mer

Infektioner hos barn i förskolan

Infektioner hos barn i förskolan Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm Stockholm, november 2016 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenheten johanna.rubin@sll.se Tel: 08-6161551, Mobil: 072-59937644

Läs mer

T ILL DIG SOM Ä R SKOLLEDA RE. Egenkontroll av inomhusmiljön i skolan

T ILL DIG SOM Ä R SKOLLEDA RE. Egenkontroll av inomhusmiljön i skolan T ILL DIG SOM Ä R SKOLLEDA RE Egenkontroll av inomhusmiljön i skolan Egenkontroll ska förebygga ohälsa Den som driver en skola måste enligt miljöbalken bedriva ett löpande, systematiskt arbete, så kallad

Läs mer

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan Information till familjer med barn i förskola Smitta som sprids på förskolan ställer till bekymmer för barn, personal, syskon och föräldrar. Barn i

Läs mer

Förkylningstider stundar. Hur ska jag tänka?

Förkylningstider stundar. Hur ska jag tänka? Förkylningstider stundar. Hur ska jag tänka? Du har ett bra immunförsvar. Var rädd om det. Använd mer av din egen kraft. Undvik antibiotika när det inte behövs. Vårt immunförsvar är en viktig kraft som

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd om våra vanliga infektioner Frisk utan antibiotika Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika.

Läs mer

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär.

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Anita Groth, privat ÖNH-specialist Strama Vilka är symtomen vid förkylning? Snuva Ont

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid vanliga luftvägsinfektioner Antibiotika har räddat miljontals liv......men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. Sedan 1940-talet har

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I drygt 60 år har penicillin

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I snart 70 år har penicillin

Läs mer

Behandling av rinosinuit (inflammation i näsa och bihålor)

Behandling av rinosinuit (inflammation i näsa och bihålor) Behandling av rinosinuit (inflammation i näsa och bihålor) Sammanfattning Rinosinuit är en inflammation i näsan och bihålorna. Det kan finnas flera orsaker till inflammationen till exempel infektioner

Läs mer

Effektiv mot. svinkoppor MICROCID. Antibakteriell kräm utan antibiotika

Effektiv mot. svinkoppor MICROCID. Antibakteriell kräm utan antibiotika Effektiv mot svinkoppor MICROCID Antibakteriell kräm utan antibiotika Effektiv mot svinkoppor Utan antibiotika Receptfri Ingen resistensutveckling Brett antibakteriellt spektrum MICROCID Antibakteriell

Läs mer

Bromma Planeten Sjukdomspolicy

Bromma Planeten Sjukdomspolicy Innehållsförteckning 1 Vår Sjukdomspolicy 2 1.1 När är mitt barn så sjukt så att det behöver stanna hemma?.. 2 1.2 När barnet blir sjukt på förskolan................. 2 1.3 Maginfluensa eller magsjuk.....................

Läs mer

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder Patient information Några råd när någon i Din familj får en infektion varskrivelse 131 praktiserende læg Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder LUFTVEJSINFEKTIONER I ALMEN PRAKS Virus eller

Läs mer

Barn, infektioner och antibiotika

Barn, infektioner och antibiotika Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika -ett utbildningsmaterial inom ramen för föräldrautbildningen på BVC 1 Infektioner är normalt Småbarn är ofta sjuka i infektioner

Läs mer

Infektioner hos barn i förskolan

Infektioner hos barn i förskolan Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm SV Stockholm, november 2014 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenhet Nord & Sydväst johanna.rubin@karolinska.se Tel: 08-6186386,

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Snuva, hosta, feber, ledsen, ont i halsen, ont i örat, röda och svullna ögon, huvudvärk, ont när hon

Läs mer

RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND. Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom:

RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND. Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom: RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom: Barnets allmäntillstånd gäller = Barnet skall orka delta i förskolans dagliga aktivitet

Läs mer

Vårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting

Vårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting Vårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting INNEHÅLL Symtom 3 Orsak 3 Differentialdiagnoser 3 Frekvens 3 Läkarkontakt 3 Behandling 4 Kontroller 5 Komplikationer

Läs mer

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen När är barnet så sjukt att det ska stanna hemma? Det är barnets behov, som är avgörande för om barnet ska vara hemma, inte föräldrarnas eller

Läs mer

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika En föräldrautbildning inom ramen för BVC:s utbildningsprogram Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner

Läs mer

Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige

Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige Camilla Pettersson Länsstyrelsen i Örebro län Örebro universitet Illustration: MostPhotos Varför bör vi utveckla stödet till föräldrar? Nationell

Läs mer

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika En föräldrautbildning inom ramen för BVC:s utbildningsprogram Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner

Läs mer

Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt

Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt En utbildning inom ramen för BVC:s föräldrautbildning Min mamma tycker att jag jämt är sjuk. Ska det vara så? För Strama Halland: Lisa

Läs mer

SJUKA BARN VAR GÅR GRÄNSEN?

SJUKA BARN VAR GÅR GRÄNSEN? SJUKA BARN VAR GÅR GRÄNSEN? En ständigt återkommande fråga är; var går gränsen för när mitt barn bör vara hemma från förskolan? Vi har valt att hämta vår gränsdragning ur boken Smitta i förskolan som Socialstyrelsen

Läs mer

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär Denna information är utgiven 2008-09-30 av Strama (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning

Läs mer

Smitta i förskolan. Förskolebarnens infektioner. Smittvägar. Hygienrutiner. När skall barnet vara hemma?

Smitta i förskolan. Förskolebarnens infektioner. Smittvägar. Hygienrutiner. När skall barnet vara hemma? Smitta i förskolan Förskolebarnens infektioner Smittvägar Hygienrutiner När skall barnet vara hemma? Infektioner kan undvikas Spridning av infektioner i småbarnsgrupper går inte helt att undvika. Men genom

Läs mer

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE MRSA INFORMATION PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna broschyr är framtagen oktober 2010 av Smittskydd Stockholm i Stockholms läns landsting Om du vill beställa broschyren eller få

Läs mer

Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014

Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014 Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014 Den här skriften är ett gemensamt dokument för smittskyddsläkaren, barnavårdscentralerna och förskoleverksamheten i Solna. Den bygger på Socialstyrelsens

Läs mer

förskolan Smittsamt påp derström Smittskyddsläkare Ann SöderstrS kare Thomas Arvidsson Barnhälsov mars 2011

förskolan Smittsamt påp derström Smittskyddsläkare Ann SöderstrS kare Thomas Arvidsson Barnhälsov mars 2011 Smittsamt påp förskolan Ann SöderstrS derström Smittskyddsläkare kare Thomas Arvidsson Barnhälsov lsovårdsöverläkare mars 2011 Utbildningsmaterial Smitta i förskolan Infektioner hos barn är normalt Vi

Läs mer

Aktuella studier Adlongruppens regionala hiv/sti- konferens Örebro 9-10 november 2016

Aktuella studier Adlongruppens regionala hiv/sti- konferens Örebro 9-10 november 2016 Aktuella studier Adlongruppens regionala hiv/sti- konferens Örebro 9-10 november 2016 Anna-ChuChu Schindele, Utredare Kenneth Kaartinen, Utredare Enheten för Hälsa och sexualitet Avdelningen för kunskapsstöd

Läs mer

MRSA. Svar på vanliga frågor om MRSA

MRSA. Svar på vanliga frågor om MRSA MRSA Svar på vanliga frågor om MRSA 1 Broschyren har sammanställts av Smittskyddsenheten i Uppsala län. En motsvarande broschyr från Smittskydd Stockholm har varit förlaga. Produktion: Smittskyddsenheten/Byrå4

Läs mer

2016-04-01. Fundera och diskutera i pausen. När barnet är sjukt. När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör.

2016-04-01. Fundera och diskutera i pausen. När barnet är sjukt. När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör. Fundera och diskutera i pausen Plastförkläde I vilka situationer riskerar ni att arbetskläderna förorenas? Handskar I vilka situationer finns risk att ni kommer i kontakt med kroppsvätskor? Handdesinfektion

Läs mer

MRSA. Information till patienter och närstående

MRSA. Information till patienter och närstående MRSA Information till patienter och närstående Broschyren har sammanställts av Smittskyddsenheten i Uppsala län. En motsvarande broschyr från Smittskydd Stockholm har varit förlaga. Bilder på framsidan:

Läs mer

Så kan vi minska spridning av

Så kan vi minska spridning av Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm t kh Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen. Handtvätt hos barnen.

Läs mer

Information till dig som är förälder

Information till dig som är förälder Information till dig som är förälder Varför får inte mitt barn antibiotika? När ditt barn är sjukt önskar du som förälder självklart att det ska tillfriskna så fort som möjligt. En vanlig fråga är då,

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

#SEX I SKOLAN. En rektorshearingsguide för elevkårer om sexualundervisningen

#SEX I SKOLAN. En rektorshearingsguide för elevkårer om sexualundervisningen #SEX I SKOLAN En rektorshearingsguide för elevkårer om sexualundervisningen KNOW IT OWN IT! Rätten till bra sex- och samlevnadsundervisning! Vad är en rektorshearing? Syftet med rektorshearingen är i första

Läs mer

Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm.

Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm. Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen. Handtvätt hos barnen. Hygienrutiner

Läs mer

Varför bör vi erbjuda stöd till föräldrar?

Varför bör vi erbjuda stöd till föräldrar? Varför bör vi erbjuda föräldrastöd under barnets hela uppväxt och vad vill föräldrar ha? Camilla Pettersson Länsstyrelsen i Örebro län Örebro universitet Illustration: Eva Lindén Varför bör vi erbjuda

Läs mer

Regler och rutiner vid sjukdom och maginfektion

Regler och rutiner vid sjukdom och maginfektion Regler Regler och och rutiner rutiner vid vid sjukdom sjukdom och maginfektion Uppdaterad maj 2008 Riktlinjer vid sjukdom Det är barnets behov som är avgörande för om barnet ska vara hemma. Det är barnets

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Hygienrutiner på förskolan

Hygienrutiner på förskolan Hygienrutiner på förskolan Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Mona.insulander@sll.se Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen. Handtvätt hos barnen. Hygienrutiner

Läs mer

MRSA. Information till patienter och närstående

MRSA. Information till patienter och närstående MRSA Information till patienter och närstående Förlagan till denna broschyr kommer från Smittskyddsenheten i Stockholm. Landstinget information 2008. Tryck, Prinfo Team Offset & Media. Du eller en närstående

Läs mer

Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare

Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare Smittsamt på förskolan Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare Förskola eller hemma Trött, orkar ej hela dagen Feber Smittar ned omgivningen Kräver mer skötsel än personalen

Läs mer

1 januari 2014: Smittskyddsinstitutet, Folkhälsoinstitutet och hälsoskydd och folkhälsorapportering från Socialstyrelsen

1 januari 2014: Smittskyddsinstitutet, Folkhälsoinstitutet och hälsoskydd och folkhälsorapportering från Socialstyrelsen Greta Smedje 1 januari 2014: Smittskyddsinstitutet, Folkhälsoinstitutet och hälsoskydd och folkhälsorapportering från Socialstyrelsen Effektivisera det förebyggande folkhälsoarbetet, vidareutveckla det

Läs mer

Apotekets råd om. Hudbesvär

Apotekets råd om. Hudbesvär Apotekets råd om Hudbesvär Huden har många olika, viktiga funktioner. Bland annat är huden ett mekaniskt skydd mot omvärlden. Huden kan liksom alla andra organ drabbas av olika typer av åkommor. Vissa

Läs mer

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Om du är sjuk Ring vårdcentralen om du är sjuk och behöver vård. Ring vårdcentralen även när ditt barn är sjukt. Du kan ringa dygnet runt. Har det

Läs mer

Att sälja folköl SNABBGUIDE OCH PRAKTISKA RÅD

Att sälja folköl SNABBGUIDE OCH PRAKTISKA RÅD Att sälja folköl SNABBGUIDE OCH PRAKTISKA RÅD Folkhälsomyndigheten, 2014 ISBN 978-91-7603-388-3 (pdf) ISBN 978-91-7603-389-0 (print) Foto omslag: thinkstock.com Foto inlaga: Transportstyrelsen Grafisk

Läs mer

Inledning. Smittor på förskolor

Inledning. Smittor på förskolor Sjukdomspolicy 2013 Inledning Vi vill genom vår sjukdomspolicy tydliggöra våra riktlinjer vid sjukdom, minska smittspridning och informera om de vanligaste smittorna inom förskolan. Vi har utformat vår

Läs mer

Apotekets råd om. Svamp och klåda i underlivet

Apotekets råd om. Svamp och klåda i underlivet Apotekets råd om Svamp och klåda i underlivet Klåda i underlivet kan ha många orsaker. Bland kvinnor i fertil ålder är svampinfektion den vanligaste orsaken. Vid användning av antibiotika kan normalfloran

Läs mer

Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun

Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun 2016-2017 Ett basprogram säkerställer likvärdig Elevhälsa medicinsk inriktning - för alla elever i Tierps kommun och programmet följer Socialstyrelsens

Läs mer

Utbrott förskola. Smittskydd Vårdhygien

Utbrott förskola. Smittskydd Vårdhygien Utbrott förskola Utbrott = fler sjukdomsfall än vanligt Magsjuka-diarré, kräkning Streptokocker Impetigo Resistenta bakterier Vattkoppor Influensa Kikhosta Löss, skabb Antal Kartläggning Start av utbrott

Läs mer

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Suzanne Nilsson, utredare, enheten för uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Statens folkhälsoinstitut Vår uppgift att främja hälsa samt

Läs mer

Forts. e0ologi. Fall 1 Mogens 2 år. 12-10- 15 och 12-11- 22. Ny# om tonsilliter och o0ter Stramaföreläsning med mentometerfrågor Anita Groth

Forts. e0ologi. Fall 1 Mogens 2 år. 12-10- 15 och 12-11- 22. Ny# om tonsilliter och o0ter Stramaföreläsning med mentometerfrågor Anita Groth Ny# om tonsilliter och o0ter- fallbeskrivningar Med.dr. ÖNH- specialist Medlem i terapigruppen för an0bio0ka i öppen vård, Läkemedelsrådet och Strama, Region Skåne Ny# Tonsillitworkshop sept 2012 Senaste

Läs mer

Infektionskänslighet i samband med hematologisk behandling. Information till patient och närstående

Infektionskänslighet i samband med hematologisk behandling. Information till patient och närstående Infektionskänslighet i samband med hematologisk behandling Information till patient och närstående Informationen ska vara en vägledning för dig och dina närstående. Är det något du undrar över - tveka

Läs mer

Influensa i Västernorrlands län säsongen Vecka

Influensa i Västernorrlands län säsongen Vecka Antal anmälda fall SmittnYtt Nyhetsbrev från Smittskyddsenheten Västernorrland Nr 5, 2017 I detta nummer av SmittnYtt kan man bl.a. läsa om den gångna influensasäsongen i länet, den goda effekten av barnvaccinationsprogrammet

Läs mer

Information till dig som är förälder

Information till dig som är förälder Information till dig som är förälder Varför får inte mitt barn antibiotika? När ditt barn är sjukt önskar du som förälder självklart att det ska tillfriskna så fort som möjligt. En vanlig fråga blir då,

Läs mer

Hygienrutiner på förskolan

Hygienrutiner på förskolan Hygienrutiner på förskolan Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Tfn 08 7373912 Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen. Handtvätt hos barnen. Hygienrutiner vid

Läs mer

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn Luftvägsinfektioner hos förskolebarn Katarina Hedin Specialist i allmänmedicin, Med Dr Växjö Monto AS, Ullman BM. JAMA 1974;227:164-9 procent 60 50 Dagar med rapporterade symtom 0 dagar 1-7 dagar 8-14

Läs mer

PATIENTINFORMATION Behandling av atopiskt eksem med Elidel

PATIENTINFORMATION Behandling av atopiskt eksem med Elidel PATIENTINFORMATION Behandling av atopiskt eksem med Elidel Patientinformation Behandling av atopiskt eksem med Elidel Du har fått Elidel förskrivet för behandling av atopiskt eksem. I denna informationsbroschyr

Läs mer

MRSA. Information till patienter och närstående

MRSA. Information till patienter och närstående MRSA Information till patienter och närstående Foto: Lars Johansson och Ulf Sjöstedt/pixgallery Här får du svar på vanliga frågor om MRSA Vad är Staphylococcus aureus (S. aureus)? S. aureus är en bakterie

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

2015-02-16 Karin Persson www.smittskyddstockholm.se

2015-02-16 Karin Persson www.smittskyddstockholm.se Kikhosta Anmälnings- och smittspårningspliktig Vad är kikhosta? Kikhosta = Pertussis är en luftvägsinfektion som orsakas av kikhostebakterien Bordetella pertussis. Inkubationstiden 1 2 veckor. Bakterien

Läs mer

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete

Läs mer

Apotekets råd om. Eksem

Apotekets råd om. Eksem Apotekets råd om Eksem Eksem är en inflammation i hudens övre lager, vilket orsakar klåda och rodnad av huden. Akut eksem känne tecknas av kliande, röd, svullen, vätskeblåsor. Bakterieinfektion kan tillstöta

Läs mer

När föräldrarna inte mår bra påverkar det barnen. Utvecklingsarbete kring barn i familjer med missbruk, psykisk ohälsa eller våld

När föräldrarna inte mår bra påverkar det barnen. Utvecklingsarbete kring barn i familjer med missbruk, psykisk ohälsa eller våld När föräldrarna inte mår bra påverkar det barnen Utvecklingsarbete kring barn i familjer med missbruk, psykisk ohälsa eller våld Folkhälsomyndigheten, 2014 Denna titel kan beställas från: Folkhälsomyndighetens

Läs mer

Hej! Jag vill att du läser det här! Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner.

Hej! Jag vill att du läser det här! Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner. Hej! Jag vill att du läser det här! Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner. Det handlar om vaccination mot pneumokocker Små barn får lätt infektioner av bakterier och virus

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

NYA BHV-PROGRAMMET 2015 NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen

Läs mer

Vaccinera barn mot bakterier förhindra antibiotikaresistens

Vaccinera barn mot bakterier förhindra antibiotikaresistens Vaccinera barn mot bakterier förhindra antibiotikaresistens Bakterier som har utvecklat resistens mot antibiotika blir ett allt större hot mot vår hälsa. information från Barnplantorna Foto: Karim Hatoum

Läs mer

www.printo.it/pediatric-rheumatology/se/intro Borrelia-Artrit 1. VAD ÄR BORRELIA-ARTRIT 1.1 Vad är det? Borrelia-artrit är en av de sjukdomar som orsakas av bakterien Borrelia och som överförs genom bett

Läs mer

Utveckla insatserna kring sexuell hälsa för ungdomar och unga vuxna

Utveckla insatserna kring sexuell hälsa för ungdomar och unga vuxna Utveckla insatserna kring sexuell hälsa för ungdomar och unga vuxna Anna-ChuChu Schindele, utredare Enheten för hivprevention och sexuell hälsa Smittskyddsinstitutet Sju webbsända seminarier med fokus

Läs mer

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser 2013-04-12 Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser God hygien är avgörande för att undvika smitta.

Läs mer

Vanliga sjukdomar A-Ö

Vanliga sjukdomar A-Ö Vanliga sjukdomar A-Ö Diarré och kräkningar ( maginfluensa, magsjuka ) Inkubationstiden för tarminfektioner varierar eftersom de kan orsakas av olika virus, bakterier eller parasiter. Virus är den vanligaste

Läs mer

HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING Solveigs förskolor AB

HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING Solveigs förskolor AB HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING Solveigs förskolor AB Allmänt Handlingsplan med syfte att informera, förebygga och motverka smitta och smittspridning vid förskolan. Spridning av infektioner i förskolan går

Läs mer

Hälsopolicy för Hedlunda förskola Denna version skapades 2014-10-13 och ersätter tidigare versioner

Hälsopolicy för Hedlunda förskola Denna version skapades 2014-10-13 och ersätter tidigare versioner Hälsopolicy för Hedlunda förskola Denna version skapades 2014-10-13 och ersätter tidigare versioner Hälsopolicyn är en sammanställning av några av de vanligaste symtomen som barn i förskoleåldern kan drabbas

Läs mer

2012-01-19 HILTI Brasilian Jiu-Jitsu Klubb Årsta skolgränd 8 11743 Stockholm www.hiltibjj.com. Hygien och kontaktidrotter

2012-01-19 HILTI Brasilian Jiu-Jitsu Klubb Årsta skolgränd 8 11743 Stockholm www.hiltibjj.com. Hygien och kontaktidrotter Hygien och kontaktidrotter Innehåll Förord... 3 Sjukdomar som smittar vid kontaktidrott... 4 Ringorm... 4 Svinkoppor... 4 Svamp... 4 Stafylokocker... 4 MRSA... 4 Det personliga ansvaret... 5 Den personliga

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Henriks Hage Förskola

Henriks Hage Förskola Henriks Hage Förskola 2015 Innehållsförteckning Sidan: 1 Inledning 2 Allmän information 4 Förebyggande arbete i förskolan 6 Råd vid vanliga symtom såsom: 6 Feber 6 Förkylning 7 Halsont 7 Hepatit B 7 Hosta

Läs mer

Åtgärder inom förlossnings- och BB-vård vid fynd av β- hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn.

Åtgärder inom förlossnings- och BB-vård vid fynd av β- hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn. hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn. Vid positiv odling hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn ska epidemiologisk utredning påbörjas. Åtgärder ska vidtas omgående

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

Streptokocker Betahemolyserande grupp A streptokocker (GAS) Streptococcus pyogenes

Streptokocker Betahemolyserande grupp A streptokocker (GAS) Streptococcus pyogenes Streptokocker Betahemolyserande grupp A streptokocker (GAS) Streptococcus pyogenes Helena Hervius Askling Bitr.smittskyddsläkare helena.hervius-askling@sll.se Smittskyddssjuksköterska karin.m.persson@sll.se

Läs mer

Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor)

Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor) Kommunkontoret Personalavdelningen Riktlinjer 1( ) Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor) Ska göras innan arbetet påbörjas Riktlinjerna är

Läs mer

Handläggning av AOM. Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping. Sigvard Mölstad, Medicinska Riksstämman 2010,

Handläggning av AOM. Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping. Sigvard Mölstad, Medicinska Riksstämman 2010, Handläggning av AOM Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping AOM 15% av all antibiotika i primärvård Bakgrund Konsensusuttalande år 2000 om behandling av sporadisk AOM: Sporadisk AOM Alternativ

Läs mer

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation.

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som inte har några andra sjukdomar, är 3 år eller

Läs mer

Nytt om klamydia i Norrbotten. Nr 4 2007

Nytt om klamydia i Norrbotten. Nr 4 2007 SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 9-28 36 16 Nr 4 7 Innehåll Nytt om klamydia i Norrbotten... 1 Trendbrott bland ungdomar... 1 Handläggning av klamydiafall... 2 Antibiotikabehandling

Läs mer

Förskolans policy och rutiner för hygien, smitta och smittspridning.

Förskolans policy och rutiner för hygien, smitta och smittspridning. Förskolans policy och rutiner för hygien, smitta och smittspridning. Handtvätt för barn och personal Tvätta händerna med flytande tvål under rinnande vatten. Tvätta alla ytor på händerna så att ordentligt

Läs mer

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation.

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som: inte har några andra sjukdomar är 3 år eller

Läs mer

Fakta om tuberkulos. Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling

Fakta om tuberkulos. Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling Fakta om tuberkulos Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling Vad är tuberkulos? Tuberkulos (tbc) är en infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Den ger oftast lunginflammation

Läs mer

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas

Läs mer

Hälsoundersökning av asylsökande med flera Rev. 2015-10-12

Hälsoundersökning av asylsökande med flera Rev. 2015-10-12 Hälsoundersökning av asylsökande med flera Rev. 2015-10-12 Inledning Denna information vänder sig till vårdgivare i primärvården och ska förtydliga vad som ingår i en hälsoundersökning av asylsökande med

Läs mer