Mikael R Karlsson. (anders.holmgren@boras.se) (mikael.karlsson@edu.boras.se)

Transkript

1 1 mer eller eller handlar handlar om om bedömning bed mning för Det Det handlar handlar inte inte om om mer mindre mindre bedömning bed mning - det det Mikael R Karlsson (anders.holmgren@boras.se) (mikael.karlsson@edu.boras.se) lärande rande!

2 Skolan är viktig! Att förbättra utbildning är prioriterat i alla länder Att höja utbildningsnivån i ett samhälle innebär Ökad ekonomisk tillväxt Lägre samhällskostnader för hälso- och sjukvård Lägre samhällskostnader för kriminalvård och rättsliga insatser Investeringar i utbildning är kostnadseffektiva (Schweinhart, Montie, Xian, Barnett, Belfield and Nores,2005) 2

3 viktig! Skolan är viktig Polis bekämpa brott Läkare bota och lindra Räddningstjänst rädda liv och egendom Men vad är egentligen skolans yttersta uppgift? 3

4 Elever med slutbetyg från gymnasiet har dubbelt så stor chans till arbete. Sambandet mellan bra resultat i grundskolan, slutbetyg från gymnasiet och möjlighet till arbete är tydligt. 4 DOCK! Det viktigaste att varje elev får utveckla sin potential och blomstra som människa! Skolan är viktig!

5 Skolan är v ik t i g Vilka faktorer i skolan ger bäst utdelning? 5

6 Forskning Forskning har har visat visat vilka vilka faktorer faktorer i i skolan skolan som som är r de de viktigaste: viktigaste: Att höja lärarens kvalitet med en standardavikelse ger två till tre gånger så stor höjning av elevernas resultat jämfört med att minska klasstorleken med tio elever (Jepsen & Ripkin 2002).

7 Bedömning för lärande! Stöd i forskningen HelenaKorp:Kunskapsbedömning Hur, vad och varför Paul Black och Dylan Wiliam: Inside the Black Box Royce Sadler: Formative assessment 7

8 Vad är positivt och negativt med bedömning? 8

9 Historik talet Vilka utbildningskrav ställdes Framtidstro på människorna och utvecklingsoptimism i moderniteten? 9

10 Historik talet Meritokrati - individens duglighet för yrke och utbildning Skolans uppgift: Kvalificerande - hitta de dugligaste. En rättvis och objektiv fördelning av högre utbildning krävde en omfattande och systematisk testapparat. 10

11 Kunskapssyn talet Kunskapssynen grundar sig på intelligensmätning Människorskiljer i begåvning Individensbegåvningbeskrivbar i förhållande till andra Instrument kan begåvningsskillnader tillförlitligtmäta Finns intelligens eller är det en konstruktion? Behaviorism människans tänkande oåtkomligt, endast beteendet kan studeras ochpåverkas. 11

12 Kunskapssyn talet Bedömning genom intelligensmätning leder till sortering Förmåga till studier Begåvningsreserven Klassresenärer Ej förmåga till studier Kortstudietid Sorteradesuturskolan Vad hände med dem som sorterades ut ur skolan på 50, 60 och 70 talen? 12

13 Vändpunkt: : 1980-talet Kraftig minskning av okvalificerade yrken 13

14 Vändpunkt: : 1980-talet Tillverkningsindustrin sönderdelad i en mängd små arbetstempon 221 olika yrkesbeteckningar i skoindustrin 14

15 Vändpunkt: : 1980-talet De som tidigare sorterades ut ur skolan till okvalificerade arbeten blir kvar i utbildning. Utbildningssystemet expanderar kraftigt: kraven förändras. Arbetslivet ställer allt högre krav på förmåga till problemlösning och kreativitet. Det demokratiska medborgaridealet kräver deltagande, dialog, reflektion. Gymnasium ej längre en merit ett grundkrav. Betygen och proven förlorar i värde som piska och morot 15

16 Utbildningskris i moderniteten U T B X I L D N I N G

17 GY 11 - En lyckad lösning? l UTBILDNING 1 VAL I ÅK 6 UTBILDNING 2

18 Två krafter i konfrontation postindustriella samhället Ökat förändringstempo. Komprimering av tid och rum. Fragmentisering. Teknologisering, datorisering, medialisering. Globalisering. Neoliberalism. Kulturell mångfald. Vetenskaplig osäkerhet.

19 Två krafter i konfrontation industriellt skolssystem Otidsenliga mål. Starkt byråkratisk organisation. Föga flexibla strukturer. Hämmande styrning och kontroll. Tröghet i mötet med den postmoderna kulturen och identiteten: det gränslösa jaget. Samtidigt: skolan har en stark vilja till förändring.

20 Läraren i den postmoderna skolan Nya roller, uppgifter och mål för lärare. Avprofessionalisering? Samtidigt: gamla strukturer sitter kvar. Tid frigörs från klassrumsarbetet, men tas tillbaka genom övervakning och strängare kontroll av tidsanvändningen. Fler och fler förändringar inom samma tidsram. (Snart skall vi presentera en till).

21 Popper Paradigmskifte en alternativ syn på kunskap Kuhn Den positivistiska kunskapssynen ifrågasatt. Fakta är alltid teoriladdade. Kunskap är sociala konstruktioner som uppkommer och får sin mening i samspelet mellan människor. Kunskap kan ses mindre som en encyklopedisk förmåga och mer som en förmåga till djupstruktur, kognition, reflektion, metakognition, etik och social kompetens. 21

22 Huvudfrågan är: kan verkligen alla lära sig? Torkel Klingberg: Den översvämmade hjärnan Flynn-effekten Hjärnan är formbar Klingberg Barn med ADHD trän ar med RoboMemo Arbetsminnet förbättrats Hjärnaktivitet i de multimodala områdena ökade 22

23 av sson // Liedman Förmedlingspedagogik Målfokus Objektfokus Progressivism Processfokus Subjektfokus Bildning

24

25 Klassrummet - den svarta lådan Klassrummet behandlas för närvarande som systemvetenskapens svarta låda. Man förser lådan med vissa ingångsvärden och krav. Detta genererar vissa utgångsvärden. Men vad händer inuti? Hur kan någon vara säker på att vissa förändrade ingångsvärden leder till bättre utgångsvärden om vi inte åtminstone studerar vad som händer inuti? Black & Wiliam

26 Klassrummet - den svarta lådan Fråga: hur kan vi komma in i den svarta lådan? Svar: genom att fokusera på - formativ bedömning/bedömning för lärande. Bedömning för lärande är kärnan i effektiv undervisning. Black, Wiliam

27 Kunskapsbedömning Bedömningens syfte är avgörande för dess utformning. Skillnad mellan formativ och summativ bedömning Formativ bedömning har som syfte att ge information som kan utveckla elevens lärande Summativ bedömning har som syfte att ge resultat för ett omdöme om det som studerats Formativbedömningärnärkockensmakar avsoppanochsummativbedömningärnär gästengördet. RobertStake 27

28 Kunskapsbedömning Balans mellan summativ och formativ bedömning. Formativ bedömning lärande (BFL) för elevens Summativ bedömning av elevens lärande 28

29 Forskning om formativ bedömning Bedömning för lärande - BFL Black och Wiliam (1998a) Assessment and classroom learning, Assessment in Education, 5(1): En genomgång av 681 forskningsartiklar och studier. Material från 250 av dessa användes i den sammanställda rapporten om formativ bedömning och dess effekt. Många studier visar att förbättrad formativ bedömning gör att hela elevgruppen presterar bättre men också att de så kallade svagpresterande förbättrar sig mest Gapet mellan de bästa och sämsta minskar Ingen annan känd strategi för att förbättra utbildningskvalitet har så stor effekt som utvecklingen av formativ bedömning. Black, Wiliam

30 Forskning om formativ bedömning Bedömning för lärande - BFL (White,Fredriksen98)Enstudieavmellanstadieelever naturvetenskapligaämnensom fokuseradepå undersökandearbetssätt. i Tolvklassermed trettioelever i tvåskolorundervisades enligtsammakursplanochallaeleverarbetade i kamratgrupper.allaelevergavssamma testav grundkunskapervidstarten. Kontrollgruppens eleveranvändeendelavklassrumstiden tillgenerella diskussioner omkursen,medan experimentgruppen använde likamycket tid till diskussioner för att förbättra bedömningsreflektion,såväl kamratbedömningavpresentationer införklassensom självbedömning. 30

31 Forskning om formativ bedömning Bedömning för lärande - BFL Efterprojektetvisadeexperimentgruppenenbetydande förbättring föralla.närmanbrötner resultatetutet ifrån d inledandeprovetvisade: gruppenmedde lägsta in ledande resultaten en förbättringommemfört r än tre standardavvikelser jä medkontr oll gruppens resultat me delgruppen precis över två De medlägstingångsvärden förbättrar sigmest varför? de med de h ögsta inledande resultatenen förbättringpå precis över e nstandardavvikelse jämförtmed kontrollgruppen. 31

32 Forskning om kunskapsbedöm ning Bedömning för lär ande av elevens arbete ger alltid information om tre perspektiv: Det avsedda målet Beviset på elevens läge i förhållande till målet Hurelevenskallkrympa avståndetmellansitt lägeochmålet Varför måste en elev se beviset på sitt läge? Engrundförutsättning föratteleverskallkunna förbättrasigärattdemåsteutvecklaen förmåga attsjälva kontrolleraochåtgärdakvaliteten isitt egetarbete.prof. R Sadler,

33 Vad hamnar i elevens fokus? Klassrumskultur som fokuserar på belöningar (betyg, poäng, placering i klassrum) Eleven letar efter sätt att erhålla bästa omdömet i stället för efter de kunskapskvaliteter de behöver utveckla. Eleven undviker svåra uppgifter. Eleven lägger mycket tid och energi på att leta efter ledtrådar till rätt svar. VG 4 23p/60 33

34 Vad hamnar i elevens fokus? Många är motvilliga att ställa frågor av rädsla för att göra fel. Elever som presterar dåliga resultat uppfattar att de saknar förmåga. Dessa elever drar sig undan sina misslyckanden och försöker hitta andra vägar för att bygga upp sin självkänsla. VG 4 23p/60 34

35 Vad hamnar i elevens fokus? Bedömningen redovisar arbetets kvalitet = Bedömning för lärande. Eleven blir då kunnig om: Det avsedda målet Beviset på sitt läge i förhållande till målet Hur hon/han skall krympa avståndet mellan sitt läge och målet Prof. R Sadler, 89 Kvalitet 35

36 Grunden för att förstå kvalitet är att kunna bedöma kvalitet En bedömning av kvalitet görs relativt direkt av en människ a med hjälp av sitt Hur medvetande och sin a sinnen. lär man sig En mängd k riterier till grund för bedömningen. Ofta sammankop plade. Några kriter ier är diffusa, bedöma andra tydliga. De diffusa blir meningsfull a i kontexten. Vid en bedö mning kvalitet? så hämtas en mindre grupp ur en större mäng d av kriterier. Viktig del i kompetensen. Inget oberoe nde instrument eller metod kan avg öra om den kvalitativa bedömningen är korrekt. En kvalitativ bedömning erhålls aldrig genom att räkna ihop ett resultat. Prof. R Sadler, 89 36

37 Från novis till expertis Att gå från novis till expertis handlar om att pendla mellan att göra och att bedöma Kvalitet Förståelse för kvalitet Förmåga att tillämpa kvalitet 37

38 Expertis Att kunna göra tillförlitliga kvalitativa bedömningar är en expertkompetens. För lärare är denna kompetens t. ex. att bedöma vilken grad av matematiskt kunnande följande visar 5-5=4? Lisa Björklund Boistrup: Att fånga lärandet i flykten Pedagogisk bedömning 38

39 Expertis Att kunna göra tillförlitliga kvalitativa bedömningar är en expertkompetens. Lärare äger denna kompetens som till stor del är s.k. tyst kunskap Denna kompetens är en form av skråkunskap. Hurviskallkunnadrasjälva kvalitetskännedomenur lärarnas huvuden, formuleradenochgöraden tillgänglig för våra eleverärsjälvakärnfrågan. 39

40

41 ELEVTEXT KVALITATIVA KRITERIER BEDÖMNING BETYG Lärande är ett komplicerat och svårgreppbart begrepp. Så pass att det i vardaglig mening har åtminstone fyra betydelser, menar Illeris (2001, 2007). För det första kan man förstå lärandet som lärandets resultat, alltså koppla samman lärande med det som man har lärt sig eller den förändring som har skett. Man kan för det andra hänvisa till de psykiska processer som lärande skapar hos den enskilde... VÄL GODKÄNT

42

43 ELEVTEXT KVALITATIVA KRITERIER BEDÖMNING BETYG Lärande är ett komplicerat och svårgreppbart begrepp. Så pass att det i vardaglig mening har åtminstone fyra betydelser, menar Illeris (2001, 2007). För det första kan man förstå lärandet som lärandets resultat, alltså koppla samman lärande med det som man har lärt sig eller den förändring som har skett. Man kan för det andra hänvisa till de psykiska processer som lärande skapar hos den enskilde... Förståelse och förtrogenhet Analys av problemet Slutsatser Presentation Ok, bra, utmärkt, kvalitet. Ok, bra, utmärkt, kvalitet. Ok, bra, utmärkt kvalitet. Ok, bra, utmärkt kvalitet. SUMMA: VÄL GODKÄNT Språk Ok, bra, utmärkt kvalitet.

44 BFL Bedömning för lärande av elevens arbete klargör alltid tre perspektiv: 44

45 BFLVarför skall eleven se beviset på sitt läge? Välj det viktigaste alternativet! A. Eleven kommer att lyckas bättre på prov B. Elever tvivlar ibland på sina lärares kompetens C. Eleven kan utveckla en självständig medvetenhet om och i sitt lärande D. Eleven kan bättre förstå vad läraren håller på med E. Elever måste vara aktiva i formativ bedömning