Nulägesbeskrivning av stöd och bidrag till föreningar och andra intressenter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nulägesbeskrivning av stöd och bidrag till föreningar och andra intressenter"

Transkript

1 Nulägesbeskrivning av stöd och bidrag till föreningar och andra intressenter Kultur- och fritidsförvaltningen Lund

2 Innehåll 1. Inledning Organisation för översynen Stödformer i Lunds kommun Följande stödformer finns inom förvaltningen Vad händer i vår omvärld? Föreningsbidrag erfarenheter från UVI AB Stöd från stat och kommun Skillnader mellan kultur- och fritidsföreningar Olika stödmodeller Två olika ideologiska synsätt Exempel från några kommuner Exemplet Eskilstuna Exemplet Västerås Omvärld - kulturbidrag Ur ett europeiskt perspektiv Ur ett nationellt perspektiv Ur ett kommunalt perspektiv Omvärld bidrag till barn- och ungdomsverksamhet Idrottsföreningar Ungas egen organisering Omvärld studieförbund, pensionärsorganisationer och invandrarföreningar Bidrag till studieförbund Bidrag till pensionärsorganisationer Bidrag till invandrarföreningar Vad händer i vår närvärld? Enkät och dialog Enkät till föreningar och bidragstagare Dialogcafé Kultur- och fritidsvaneundersökningen De största idrotterna och idrottsföreningarna i Lund Ungas egen organisering i Lund

3 5. Kultur- och fritidsnämndens bidragsformer Kulturbidrag Verksamhetsbidrag Projektbidrag Framtidens Lund KulturCash Ateljéstipendium Kulturbidrag samlade reflektioner Bidrag till barn- och ungdomsverksamhet Kommunalt lokalt aktivitetsstöd Bidrag till sommarkolloverksamhet Stöd utifrån subventionerade lokalhyror/lokalkompensationsbidrag Utvecklingsbidrag till föreningsägda anläggningar Subventionerade lokaler Bidrag till barn- och ungdomsverksamhet samlade reflektioner Bidrag till studieförbund, pensionärsorganisationer och invandrarföreningar Bidrag till studieförbund Bidrag till pensionärsorganisationer Bidrag till invandrarföreningar Bidrag till studieförbund, pensionärsorganisationer och invandrarföreningar samlade reflektioner Uppdragsersättningar Mjukstöd stöd som inte handlar om kontanta medel Bidrag från andra delar av Lunds kommun Sammanfattande reflektion över kultur- och fritidsnämndens bidragsformer Referenser

4 1. Inledning Kultur- och fritidsnämnden har kommunfullmäktiges uppdrag att fördela olika ekonomiska bidrag till föreningar och organisationer som bedriver ungdomsverksamhet och kulturverksamhet, till invandrarorganisationer och pensionärsföreningar, samt till studieförbund. Nämnden har även rätt att ta ut avgifter av såväl föreningar och organisationer som av allmänheten. Kommunfullmäktige beslutar dessa avgifter. Förutom kontantstöd ges även service i form av exempelvis råd vid föreningsbildande, utbildning, hjälp med projektansökningar och nätverksbyggande. Eftersom såväl idrotts- som kulturverksamheten står inför uppdragen att se över hela eller delar av bidragssystemen och det finns ett behov av en mer enhetlig hantering av avgifter är detta ett utmärkt tillfälle att ta ett helhetsgrepp på samtliga verksamheter för att se om och i så fall vilka delar som är möjliga att samordna bidragsgrunderna för. I den kulturpolitiska handlingsplanen för angavs att nya och elastiska former för kulturstöd ska utredas. Denna utredning ska särskilt beakta strategiska prioriteringar för stöd, behovet av en ökning av de ekonomiska ramarna för stödet, samt möjligheten till andra former än de rent ekonomiska. I det idrottspolitiska programmet anges att kommunens kontantbidragssystem ska ha sin grund i barnkonventionen och de nationella folkhälsomålen. Bidragen ska riktas till de målgrupper som anses viktiga att stödja. Jämlikhet och mångfald ska eftersträvas. Kommunen ska också kunna ställa krav på föreningarnas verksamhet och följa upp och utvärdera om föreningarna uppfyller dessa krav. Bidragssystemet ska vara flexibelt och kunna ändras. Som underlag för översynen av bidrag och avgifter redovisas en inventering av de stödformer som finns samt den service som ges. Dessutom är det viktigt att beskriva vad som händer i landet i övrigt när det gäller stöd och bidrag till föreningar. Detta underlag utgör en grund för den pågående bidragsutredningen. 1.1 Organisation för översynen Arbetet leds av en styrgrupp bestående av kultur- och fritidsdirektören, idrotts- och fritidschefen samt kulturchefen. Redovisning och avväganden sker gentemot kultur- och fritidsnämndens presidium och till hela nämnden. Det konkreta utredningsarbetet bedrivs i utredningsgrupper. En projektgrupp med ansvariga för de olika utredningsgrupperna och en projektledare driver och samordnar arbetet samt belyser utredningen utifrån ett övergripande perspektiv. Kontinuerliga möten hålls mellan styrgrupp och projektgrupp för att uppnå transparens och bred kunskapsöverföring i processen. Delaktighet för föreningar och enskilda bidragstagare har i nulägesfasen skett genom en informationsträff och ett dialogcafé samt en enkät till alla som fick bidrag 2012 och 2013 om uppfattningen om dagens bidragsystem. 2. Stödformer i Lunds kommun Nedanstående inventering inriktas framförallt på det kontantstöd som kultur- och fritidsförvaltning betalar ut varje år till föreningar. I sammanhanget är det viktigt att framhålla att det kommunala 4

5 kontantstödet är en liten del av det totala stöd som framförallt går ut till idrottsföreningarna i form av subventionerade anläggningar och lokaler. 2.1 Följande stödformer finns inom förvaltningen Verksamhetsbidrag beviljas organisationer som driver en etablerad och kontinuerlig kulturverksamhet inom Lunds kommun. Projektbidrag vänder sig till såväl amatörer som professionella som har tidsbegränsade kulturprojekt och -arrangemang i Lunds kommun. Framtidens Lund är en finansieringsform för konst- och kulturprojekt som prioriterar hög kvalitet, experimentlusta och nyskapande. KulturCash delas ut i syfte att ge växtkraft till idéer från unga kreativa människor i Lund. Ateljéstipendium kan sökas av professionella och aktivt verksamma enskilda konstnärer inom bild och form, som har ateljé i Lund. Bidrag till föreningar som bedriver verksamhet för barn och unga, kommunalt lokalt aktivitetsstöd ska skapa förutsättningar för föreningslivets samhällsnyttiga arbete och stötta det ideella arbete som utförs i föreningarna och kan beviljas förening som bedriver verksamhet som i huvudsak är riktad till barn och unga i Lunds kommun. Bidrag till dagkoloni sommar ska ge föreningar möjlighet att anordna aktiviteter för de barn och ungdomar som är hemma under sommarlovet. Lokalkompensationsbidraget syftar till att utjämna förutsättningarna mellan de verksamheter som är i egna lokaler eller som hyr av annan part än kommunen och de verksamheter som är i kommunens lokaler. Utvecklingsbidrag till föreningsägda anläggningar syftar till att stödja bidragsberättigade ungdomsföreningar som utövar sin verksamhet i egna lokaler så att de får möjlighet att göra nödvändiga investeringar i anläggningen. Subventionerade idrottslokaler utgörs av rabatterade uthyrningstaxor för föreningar med ungdomsverksamhet. Subventionerade kulturlokaler utgörs av en hyressubvention som vissa kulturföreningar uppbär för att bedriva verksamhet i lokaler som kommunen äger eller hyr. Bidrag till studieförbunden ska stimulera och underlätta folkligt förankrat bildnings- och kulturarbete och ge förutsättningar för ett varierat och rikt kulturliv i kommunen. Bidrag till pensionärsorganisationer ska stimulera föreningarna till att bedriva verksamhet för pensionärer samt att utöva väntjänstarbete. Bidrag till invandrarföreningar syftar till att tillvarata invandrares kultur och underlätta integration i det svenska samhället. Uppdragsersättningar är stöd från kultur- och fritidsförvaltningen till följd av särskilda avtal och överenskommelser om utförande av uppdrag. 5

6 Stödform Stöd 2013 Verksamhetsbidrag kultur kr Projektbidrag kultur kr Framtidens Lund kr KulturCash kr Ateljéstipendium kr Kommunalt lokalt aktivitetsstöd kr Bidrag till dagkoloni sommar kr Lokalkompensationsbidrag kr Utvecklingsbidrag till föreningsägda anl kr Subventionerade idrottslokaler (ca) kr Subventionerade kulturlokaler kr Bidrag till studieförbund (2012) kr Bidrag till pensionärsorganisationer kr Bidrag till invandrarföreningar kr Uppdragsersättningar kr Totalt kr 3. Vad händer i vår omvärld? 3.1 Föreningsbidrag erfarenheter från UVI AB Vid en endagskurs, , som hölls av Utvärderingsringen AB om föreningsbidrag och verktyg för översyn av dessa framkom följande Stöd från stat och kommun Det är viktigt att se den samlade bilden av statligt och kommunalt stöd för föreningslivet och då ska man komma ihåg att det stora stödet ligger i subventionerade anläggningar, vilket framförallt kommer idrotten till del. Det statliga kontantstödet har ökat markant. Stödet till idrottsföreningar och övriga föreningar skiljer sig åt. Till idrottsföreningarna går stödet direkt ut till lokalföreningarna. Stödet till övriga föreningar går via Ungdomsstyrelsen till olika centrala nivåer som bedömer om det behövs insatser för gemensamma ändamål och först därefter ut till föreningar. Detta kan innebära att den lokala föreningen kanske inte får något alls av det statliga stödet. Staten har storsatsat på stödet till idrotten. Det har mer än tredubblats på 10 år. Ökningen kommer framförallt från Svenska Spels överskott och idrottslyftet. Det statliga stödet till en förening är nu i normalfallet större än kommunens verksamhetsstöd. I Lund fick 107 idrottsföreningar under ,9 miljoner i statligt stöd Skillnader mellan kultur- och fritidsföreningar Det råder principiella skillnader mellan kultur- och fritidsföreningar. UVI AB:s erfarenhet är att rättvisa får man om man har olika bidragssystem - ambitionen att vara rättvis kan bli orättvis. Ett sätt kan vara att ha högre bidrag till övriga föreningar än vad idrotten har. Exempelvis får en scoutförening som har en aktivitet 4 timmar för sina deltagare samma summa totalt som en 6

7 idrottsförening som har en aktivitet för sina deltagare en timme. Följande skillnader menar UVI AB att det finns: Kultur Fritid/idrott - Vänder sig till vuxengrupper år prioriterad målgrupp - Allmänheten är ofta målgrupp - Verksamhet för de egna medlemmarna - Uppdragsstöd är vanligt - Normerade bidrag - Vanligt med bidragsbelopp allt i ett - Större detaljstyrning - fler bidragsformer - Större andel unga tjejer utövar själv - Större andel unga killar utövar själv - Ungdomsverksamhet i kommunal regi - Ungdomsverksamhet i föreningsregi - Föreningarnas lokalsubventioner är inte omfattande - Föreningars lokalsubventioner är mycket stora Olika stödmodeller Normstyrda kontantbidrag vanligast. Kopplat till verksamhetsvolymer, medlemsantal, lokal- och driftbidrag. Modellen är hanterlig, någorlunda objektiv och anses lätt att förstå och tillämpa av såväl kommuner som föreningar. En nackdel kan vara att vad som mäts är främst kvantitativa volymer medan kvalitativa värden är svårare att väga in. Dessutom får både nya och gamla föreningar vars verksamhet inte bygger på täta och regelbundna sammankomster svårare att etablera sig eller att leva vidare. Ett normerat stödsystem kan därför sägas vara mer anpassat till exempelvis idrottsföreningarnas verksamheter. Övrigt föreningsliv kan inte på samma sätt tillgodogöra sig bidragsformer som till exempel lokalt aktivitetsstöd. Förhandlingsbaserade kontantbidrag finns i ett 40-tal kommuner. Allt i ett bidrag, det vill säga pengar i påsebidrag som ett resultat av diskussionen mellan kommun och förening. Arbetssättet innebär att tjänstemän och politiker resonerar sig fram till föreningsstödets inriktning och storlek för den aktuella föreningen. Även om kvantitativa bedömningar finns med i den totala bedömningen finns här utrymme för mer kvalitativa bedömningar. Stödet betalas ut i förskott baserat på planerad verksamhet till skillnad från normerade bidrag. De flesta kommuner som tillämpar detta sätt redovisar att föreningsföreträdrana är nöjda med den utökade kontakten med kommunen. Föreningarna känner sig uppmärksammade och får en större möjlighet att diskutera framtidsfrågor. Självklart är arbetssättet mer tidskrävande ju större kommunerna är. En nackdel är att det blir svårare att se helheten av den verksamhet föreningarna bedriver och för vilka områden stödet utgår. Det är också svårt att analysera föreningsverksamheten avseende åldrar och kön eftersom ingen rapportering sker, inte heller vad avser till exempel lokalkostnader. Mellanformer av ovanstående modeller olika stöd till olika föreningskategorier. Eftersom skillnaderna är så stora mellan kultur- och fritidsföreningar i verksamhet och arbetssätt bör stödet också se olika ut för grupperna. Samma sak gäller idrottsföreningar och övriga föreningar. En modell som förekommit är att lägga politiska värderingar som styrning, till exempel om boxningsträning anses mer angelägen för att nå vissa grupper har denna träning fått mer poäng. Varianter av detta har provats men erfarenheten är att dessa varianter är svåra att genomföra och innebär stor inblandning i föreningsverksamheten. Andra kommuner har provat att ge grundstöd och därutöver tilläggsstöd för politiskt prioriterade områden som till exempel integration eller verksamhet för funktionshindrade. En vanlig modell är att punktvis premiera vissa politiskt viktiga områden. 7

8 Fördelen är att man då inte förändrar i grundstrukturen för bidragssystemet och när det inte längre är angeläget eller ingen effekt uppnåtts kan man ta bort bidraget. Stöd till grupper utanför traditionellt föreningsliv. På många håll diskuteras att utöka stödet till icke föreningsaktiva och att ett utökat utrymme bör skapas för denna grupp i kommunens lokaler och anläggningar. I många kommuner har resurser frigjorts för att snabbt svara mot uppkomna behov; Piteås Pengar i påse var först på plan. Försök har också gjorts med att frigöra timmar men det är ofta timmar på icke attraktiva tider och samtidigt kvarstår problematiken med att föreningslivet ofta har behov av fler timmar. För att lyckas med nya stödformer är tidsfaktorn helt avgörande. Handläggning och beslut måste ske snabbt och kommuner med detta system har ofta en långtgående delegation på dessa beslut. Anläggande av ytor för fysisk aktivitet så kallade temaparker eller näridrottsplatser är exempel på ökad tillgänglighet. Tillgång till lokaler kan även förbättras genom strötider via Internet Två olika ideologiska synsätt UVI AB menar att förenklat kan två olika synsätt utkristalliseras. Det ena är att föreningsverksamheten har ett stort egenvärde för samhället och föreningsmedlemmarna. Organisationen arbetar utifrån egna mål och intressen. Kommunerna ska styra och påverka i begränsad omfattning. Ett givande samarbete uppstår när samhällets mål och intressen sammanfaller med organisationens intressen. Det andra är att föreningarna är användbara för att upprätthålla välfärdsproduktion när samhällets resurser minskar. Föreningslivet blir alltmer uppdragstagare på det offentligas villkor. Det kan t ex handla om övertagande av anläggningsdrift, riktade uppdrag till studieförbunden eller insatser i kommunens drogförebyggande arbete. Utmaningen för politiken blir att hitta rätt balans mellan dessa synsätt. Den stora frågan brukar dock vara på vilket sätt politiken ska styra bidragen. UVI AB:s analysmodell för att se hur stort stöd varje förening har, utgår från de föreningar som får bidrag och de som ingår i kommunens lokalbokningssystem. De menar att kommunen bör: Prissätta alla lokaler som bokas genom kommunens lokalbokningssystem och andra lokaler som förningarna har på helår. Bestämma möjliga öppettimmar per anläggning. Utifrån ovanstående ta fram värdet av de lokalsubventioner som kommunen ger totalt och per förening. Göra individuella föreningsbokslut som visar synliga och osynliga penningströmmar mellan kommunen och föreningarna. Genom enkäter få föreningarnas kostnader för egna och inhyrda lokaler och lokalsubvention via kommunens bidrag. 8

9 3.2 Exempel från några kommuner Exemplet Eskilstuna Eskilstuna kommun införde 2013 ett nytt bidragssystem där fokus ligger på verksamhet istället för föreningskategori eller om de tillhör kultur eller fritid. Tidigare system bestod av en rad olika typer av bidrag till antingen idrottsverksamhet, kulturverksamhet eller intresseverksamhet/övrigt. Utredarnas slutsats var att systemet växt fram över tid och var fragmenterat. Nämnden gav stöd till omfattande, varierande och god verksamhet. Systemet var i hög grad anpassat efter enskilda föreningar och grupper av föreningar. Därutöver var principer och kriterier inte alltid nedskrivna eller uttalade. Dessa bidrag omvandlades till totalt sju bidrag som infördes under tre kategorier; verksamhet för barn, unga och personer med funktionsnedsättning, publik verksamhet och verksamhet med särskild samhällsnytta. Målet var att få ett enkelt, tydligt och flexibelt system. Enkelhet handlar om att systemet fokuserar på verksamhet snarare än föreningskategori eller uppdelningen kultur/fritid. Tydlighet ska finnas i beslutade regler och kriterier. Flexibelt innebär att utfallet för olika föreningar kan förändras över tid utifrån föreningens utveckling och politiska prioriteringar och inte styras utifrån historik. De sju bidragen är följande; Verksamhet för barn, unga och personer med funktionsnedsättning Bidrag till verksamhetslokaler och anläggningar för barn, unga och vuxna med funktionsnedsättning kan sökas av föreningar som äger eller hyr en egen lokal, om den är ett viktigt alternativ till kommunens lokaler. Aktivitetsmedlemsbidrag för föreningar med ledarledd verksamhet för barn och unga, samt för vuxna med funktionsnedsättning. Publik verksamhet Arrangemangsbidrag för publik verksamhet. Det kan gälla allt från en teateruppsättning till en SM-tävling i skytte, eller en musikfestival. Samlingslokaler för publik verksamhet. Detta bidrag kan sökas av föreningar som äger eller hyr en egen lokal, om den är ett viktigt alternativ till kommunens lokaler. Verksamhet för särskild samhällsnytta Bidrag för särskild samhällsnytta kan sökas av föreningar som gör en särskild samhällsinsats. Det kan exempelvis gälla verksamhet för utsatta grupper eller verksamhet som leder till att människor mår bättre. För samtliga Stimulansbidrag för idrott och kultur. Kommunfullmäktige har beslutat om handlingsplaner för idrott och kultur för att göra Eskilstuna mer attraktivt. Föreningar som vill göra en särskild satsning för att bidra till detta kan söka bidrag. Satsningen kan exempelvis vara ett projekt 9

10 för att förbättra föreningens arbete, att inleda en ny verksamhet på försök, eller verksamhet för nya målgrupper. Utbildningsbidrag för ledare och personer med förtroendeuppdrag. Utbildningsbidrag kan dels ges till föreningar som anordnar utbildningar för andra föreningar, dels till föreningar som deltar i utbildningar. Uppföljning. För att en förening ska få stöd, krävs att den är stödberättigad. För att vara det måste den leva upp till ett antal krav som kommunen ställer, exempelvis vara en allmännyttig, ideell förening, ha ett demokratiskt arbetssätt, och bedriva verksamhet i Eskilstuna kommun. Detta gäller både för att få hyra lokaler till subventionerat pris och för att söka bidrag. Krav och tillit, mindre kontroll är ledorden för uppföljningsarbetet. Kommunen ställer krav på demokratiska arbetsformer och god verksamhet för att vara berättigad till stöd, genom kraven på att bli stödberättigad förening. Uppföljningen utgår från tillit till föreningar och att det finns andra granskare, exempelvis Skatteverket och Riksidrottsförbundet. Kommunen granskar vid registrering, löpande uppföljning, stickprovskontroller och vid misstanke om att krav inte uppfylls Exemplet Västerås Västerås har för några år sedan infört nya bidragsregler. Som övergripande riktlinjer uttalas att föreningslivet kan ha en utvecklande och främjande verksamhet av god kvalitet, samt medverka till bredd och mångfald i stadens kultur-, idrotts- och fritidsliv. Kultur-, idrotts- och fritidsnämnden ger stöd till två föreningskategorier; idrottsföreningar samt fritids- och kulturföreningar. Gemensamt för båda kategorierna är att man söker stöd för planerad verksamhet. Idrottsföreningar. För att höra till kategorin idrottsföreningar krävs att föreningen är medlem i Riksidrottsförbundet samt har verksamhet för barn och unga 7 20 år. Stödet till idrottsföreningar är uppdelat i tre delar: Den första delen baseras på verksamhetens omfattning beträffande antal aktivitetsdeltagare. Aktivitetsstödet ges per aktivitetsdeltagare och är samma summa för alla i åldrarna 7 20 år. Den andra delen är ett medlemsstöd som ges per aktiv medlem och är samma summa för alla medlemmar 7 20 år. För att vara aktiv medlem krävs att man deltar vid minst tio ledarledda tillfällen per år. Storlek på medlems- och aktivitetsstöd beslutas vid nämndens ordinarie budgetarbete. Den tredje delen baseras på verksamhetens innehåll och inriktning och är ett bedömningsstöd. Bedömningsstödet beviljas utifrån särskilda parametrar. Denna del motsvarar 25 % av det totala stödet. Fritids- och kulturföreningar. I denna kategori ingår kulturföreningar och de föreningar med barn- och ungdomsverksamhet som inte tillhör Riksidrottsförbundet. Stödet till fritids- och kulturföreningar är ett verksamhetsstöd vilket bedöms utifrån antagna parametrar. För de föreningar som får kronor eller mer i årligt verksamhetsstöd upprättas ett ettårigt eller tvåårigt åtagande. Därutöver finns ett projekt- och arrangemangsstöd som kan sökas senast en månad innan projektets/arrangemangets början. Stödet kan sökas av samtliga föreningskategorier och enskilda aktörer. 10

11 Föreningsstödets bedömningsdel. Som grund för bedömning av föreningsstödets storlek beslutar nämnden om ett antal parametrar. Detta ska vara ett levande dokument som kan variera utifrån nämndens viljeinriktning. Dialogmöten genomförs med samtliga föreningar utifrån bedömningsdelen. Parametrarna ska kommuniceras med föreningarna och eventuella förändringar påtalas i god tid: Verksamhetens innehållsmässiga bredd Omfattning av utåtriktad verksamhet Nyskapande och utvecklande verksamhet Tillgång till utbildade ledare i barn- och ungdomsverksamheten Verksamhetsformer som ökar medlemsaktiviteten och når nya grupper samt stimulerar medlemmar i åldern år till fortsatt föreningsaktivitet Verksamhet som är generationsöverbryggande Samarbete med andra föreningar, aktörer, studieförbund med flera Bred rekryteringsbas som ska ligga till grund för blivande spetsverksamhet Möten mellan olika kulturer Verksamhetsbudget för kommande år Uppföljning/Granskning. Förening som fått ekonomiskt stöd ska informera nämnden om verksamheterna, och om verksamheten genomgår väsentliga förändringar under verksamhetsåret ska nämnden genast underrättas. Verksamhetsberättelse, bokslut, revisionsberättelse och årsmötesprotokoll ska överlämnas efter genomfört årsmöte. Föreningen ska också vara behjälplig om nämnden önskar kompletterande uppgifter. Granskning av föreningens verksamhet kan ske såväl av Västerås stad som av för ändamålet engagerad extern aktör. En uppföljning av ett antal, på förhand utvalda och kommunicerade, parametrar genomförs varje år. Föreningen ska av nämnden underrättas om aktuella politiska beslut som kan beröra verksamheten. Utvärdering. Västerås stad har även utvärderat sitt nya föreningsstöd, där det framkom att 7 av 10 föreningar anser att föreningsstödet fungerar bra. Hälften upplever att nuvarande system fungerar bättre än det förra och en tredjedel tycker det varken är bättre eller sämre. Det som lyftes fram som bättre är att det är tydligare och inte enbart baseras på kvantitet utan att även de kvalitativa aspekterna lyfts fram. De slutsatser som Västerås stad drar från utvärderingen är att det kan vara färre parametrar för att sända tydligare signaler till föreningarna. Genom parametrarna efterfrågas faktorer som påverkar både föreningens innehåll och kvalité. De drar även slutsatsen att en blandning av kvalitativt och kvantitativt bidrag är att föredra framförallt för barn- och ungdomsföreningarna. 3.3 Omvärld - kulturbidrag Ur ett europeiskt perspektiv Kulturlivet påverkas starkt av internationella trender och kvalitetsbegrepp. I samband med den ekonomiska krisen har Europas kulturliv genomgått stora neddragningar vilket också avspeglar sig i Sverige och Lund. Större utställningar, samarbeten inom musik och scenkonst som bygger på internationell samverkan har det svårt. I rapporten European Cultural Values (2007) av Europeiska kommissionen tittar man framförallt på de olika europeiska ländernas uppfattning av kultur samt olika länders vanor vad gäller deltagande i kulturella aktiviteter. Det framkommer att Sverige är det 11

12 europeiska land där flest människor associerar ordet kultur med visuell konst och scenkonst snarare än till exempel traditioner eller litteratur. Bland deltagande i kulturella aktiviteter så toppar Sverige besök på museum, gallerier och bibliotek. Bättre än någon annan europeisk befolkning är svenskarna på att ha läst en bok och biobesök. Inför nästa utlysningsperiod från EU , Kreativa Europa, sammanförs nu kultur och media. Här syns bland annat följande inriktningar: Stärka och utveckla inom digital teknik och nya affärsmodeller Spridning av verk samt översättning Publikutveckling och aktivt deltagande Samarbete, nätverk Stöd för utveckling och utbildning Film, TV, Dataspel Europeiska Socialfonden har ännu inte satt sina definitiva områden men lyfter fram kompetensutveckling, metodutveckling, entreprenörskap och sysselsättning för unga Ur ett nationellt perspektiv För att ge alla tillgång till ett brett utbud av kultur avsatte staten, landstingen och kommunerna tillsammans närmare 23 miljarder kronor på kulturen Av dem bidrog staten med 45 procent, landstingen med 14 procent och kommunerna med 41 procent. Hur viktig kulturen är för vårt samhälle framkommer även genom att beräkna de pengar hushållen väljer att spendera på kulturupplevelser. Under 2009 spenderade de svenska hushållen sammanlagt cirka 45,2 miljarder kronor på kultur och media. (Statens kulturråd 2010) Myndigheten för kulturanalys tog 2013 fram en rapport som analyserar och beskriver hur näringslivet kan bidra till ökad finansiering av kulturlivet samt hur kulturlivet skulle kunna komma att påverkas av det. I rapporten lyfts fyra stycken trender fram som kan komma att påverka näringslivets engagemang i kulturlivet. Den första trenden är företags ökande strävan efter synlighet vilket medför möjligheten att kulturlivet kommer att ta en större plats vad gäller stärkandet av företags varumärken. Den andra trenden handlar om den ökade företagssponsringen i samhället och särskilt ökningen av social sponsring. Intressant blir här att se om kulturlivet i framtiden kommer att få stryka på foten till förmån för den sociala sponsringen eller om kultursponsringen kommer att ses som en del av företags samhällsansvar och därför kommer att ingå i den sociala sponsringen. Den tredje trenden som lyfts fram är en växande givarmentalitet i Sverige som möjligtvis kan leda till att privatpersoner och företag donerar mer pengar och tid till kulturlivet. Den fjärde och sista trenden handlar om uppgången av CSR, företags samhällsansvar, och de två möjliga sätt som detta kan påverka kulturlivet. Antingen kan det komma att innefattas i företags samhällsansvar att bidra till kulturlivet, eller så kan näringslivets engagemang i kulturlivet minska på grund av att allt större fokus går till sociala, humanitära och miljörelaterade frågor. Andra slutsatser som framkommer av rapporten är att det krävs en ökad ömsesidig förståelse mellan kulturlivet och näringslivet samt att det saknas tydliga kontaktytor där företag och kulturverksamheter kan mötas. Man belyser också att det finns en risk för att kulturen blir för marknadsinriktad och att det i huvudsak enbart är de stora, redan etablerade kulturverksamheterna som har chans att få finansiering av näringslivet (Myndigheten för kulturanalys 2013:3). 12

13 3.3.3 Ur ett kommunalt perspektiv I de flesta kommuner i Sverige har budgetbesparingar under de senaste åren inneburit neddragningar eller frysta ersättningar, vilket innebär att nyetableringar och utveckling försvårats. Det är därför nödvändigt att såväl kulturliv som kommun blir effektivare och hittar nya vägar för samverkan. Många kommuner har därför påbörjat en översyn av sina stödsystem. Några exempel på stödsystem från kommuner följer nedan. Helsingborg stad verkar bland annat genom sina kulturinstitutioner, så som Dunkers kulturhus, Fredriksdal och Sofiero. Dessa med flera har i uppdrag att inom sitt kompetensområde fungera som rådgivare och coacher för den ideella kultursektorns aktörer. Helsingborgs stad har fyra former av kulturstöd; ungas kulturinitiativ, årligt kulturarrangemangsstöd, arrangemangs- och projektstöd för enstaka arrangemang och projekt, samt stöd till kostnader för arrangemangslokal. Årligt kulturarrangemangsstöd kan sökas av föreningar som arrangerar ett flertal offentliga kulturprogram under en säsong och som har en dokumenterad kontinuerlig verksamhet. Stöd till kostnader för arrangemangslokal kan sökas vid arrangemang som anordnas i lokaler utformade och avsedda för kulturarrangemang. Stöd kan sökas för att täcka hela eller delar av lokalkostnaden. Malmö stad har fyra typer av kulturbidrag; projektstöd, verksamhetsstöd, utställningsersättningar samt stöd till amatörframträdanden. Projektstöden är för publika projekt inom samtliga konstformer som löper på max ett år. Verksamhetsstödet stödjer kulturverksamhet under ett kalenderår. Utställningsersättning är ett komplement till det statliga utställningsstödet inom bild och form och kan endast sökas i anslutning till projekt eller verksamhetsstöd. Stödet till amatörframträdanden avser offentliga friluftskonserter eller framträdanden på vårdhem, servicecentra och dylikt som arrangeras och genomförs av amatörensembler i Malmö. Två kommuner som har skapat nya typer av system är Västerås stad och Eskilstuna kommun. Västerås stad ger stöd till två föreningskategorier, idrottsföreningar respektive fritids- och kulturföreningar. Fritids- och kulturföreningar är de föreningar med barn och ungdomsverksamhet som inte tillhör Riksidrottsförbundet. Dessa kan söka bidrag som bedöms kvalitativt utifrån 8 kategorier. Västerås stad har sedan ett projekt- och arrangemangsstöd som kan sökas av båda typerna av föreningar. Kulturprojekt/arrangemang bedöms utifrån ett antal parametrar. Eskilstuna kommun införde 2013 ett nytt bidragssystem där fokus ligger på verksamhet istället för föreningskategori eller kultur eller fritid. Publik verksamhet innefattar två bidrag; arrangemangsbidrag och bidrag för samlingslokaler. Stockholm stad har ett antal bidrag till kulturlivet och genomförde nyligen en förändring av stödet. Stöd för publika verksamheter är ett stöd som finns för programverksamhet av hög kvalitet. Inom denna ram finns även möjlighet att söka stöd till flerårig programverksamhet, upp till tre år. Fleråriga stöd beviljas till programverksamhet som bär på tydlig utvecklingspotential för Stockholms kulturliv eller föreningar som har särskild nytta av ett långsiktigt stöd. Därutöver finns ett utvecklingsstöd som utvecklar programverksamhet och ger långsiktiga effekter för Stockholms kultur- och föreningsliv. Detta stöd omfattar områden som teknik, kompetensutveckling, etablering och förstudier. Stödet är av engångskaraktär. Stockholm stad har också ateljéstöd och stipendier, EU-projektstöd, kulturstöd för unga, samt stöd till lokalförvaltande organisationer. 13

14 Stockholm stads nya system för kulturstöd har blivit mycket uppmärksammat i medier och hårt kritiserat av teaterverksamma. Tidigare fanns det ett verksamhetsstöd vilket inte hade något krav på att de sökta pengarna skulle vara öronmärka. En teatergrupp kunde söka pengar utan att i förväg veta exakt vilka föreställningar de skulle genomföra. Denna bidragsform är nu ersatt av programstöd vilket innebär att man behöver redogöra för varje enskild produktion. Det går fortfarande att söka årsvis och även för flerårig programverksamhet upp till tre år, men det krävs ändå en tydlig redovisning av varje enskild produktion. Det är framför allt de fria teatergrupperna med etablerad verksamhet och fasta lokaler som har kritiserat det nya systemet. De menar att det är ohållbart att de inte längre kan få stöd för löpande kostnader och att de tvingas lämna in en ansökan för varje enskilt projekt. Kultur- och fastighetsborgarrådet Madeleine Sjöstedt och Stockholm stads kulturförvaltning menar istället att det är otroligt viktigt att de verksamheter som mottar kulturstöd redovisar tydligt vad pengarna går till. De belyser vikten av att det finns en transparens i utdelningen av skattepengar. Hon menar att det nya systemet banar väg och öppnar upp för nya aktörer att ta plats på kulturscenen. De stora etablerade teatergrupperna behöver vara beredda på att konkurrera med nya talanger och inte få stöd på grund av att de tidigare har fått stöd (DN , SVD debatt om det nya kulturstödet , SVD , SVD , 3.4 Omvärld bidrag till barn- och ungdomsverksamhet Idrottsföreningar Idrottsföreningar började organiseras under senare delen av 1800-talet. Den moderna svenska barnoch ungdomsverksamheten växte sig stark först på och 60-talet. Från början var det statliga föreningsbidraget riktat till barn i åldern 12 år och uppåt. Men när LOK-stödet introducerades år 1971, ändrades stödet till att omfatta verksamhet för barn och ungdomar mellan 7 och 20 år. Idrottsrörelsen är vår största folkrörelse. Närmare 90 % av alla barn och ungdomar i Sverige har någon gång varit medlem i en idrottsförening under sin uppväxt. Den organiserade föreningsidrotten har dock haft en vikande tendens under 2000-talet för åldersgruppen 7-20 år. Både vad avser antalet medlemmar och antalet deltagartillfällen. Det finns olika tänkbara förklaringar till att den organiserade föreningsidrotten har minskat i omfattning. Ungdomar vill inte vara bundna till en viss tidpunkt och en viss dag för att utöva en idrott eller aktivitet utan de vill kunna göra det spontant och när de själva vill. Själva utformningen av verksamheten kan också spela in, den allt tidigare starten och den tidiga specialiseringen mot en idrott kan medföra att man också slutar tidigare. Konkurrensen från andra aktiviteter är stor, inte minst från TV- och datorspel. Det går heller inte att bortse ifrån att det blivit allt dyrare att delta i idrottsaktiviteter, både vad avser medlems- och deltagaravgifter samt utrustning. Enligt budgetpropositionen för 2013/14 sjönk antalet LOK-stödsberättigade deltagartillfällen på nationell nivå med 6,7 % och antalet bidragsberättigade sammankomster med 8,3 % mellan år Under samma period minskade andelen unga i åldern 7 20 år med 2,6 %. En närmare granskning av LOK-stödsstatistiken visar att nedgången är störst bland äldre ungdomar (13 20 år) och hos flickor. Av statistiken från år 2012 och 2013 att döma ser vi dock en utplaning och till och 14

15 med en svag ökning av antalet medlemmar och deltagartillfällen. För att bedöma om trenden därmed är bruten behöver vi nog vänta ytterligare ett eller två år. Både stat och kommun har reagerat på de senaste årens nedgång för den organiserade föreningsidrotten. Riksidrottsförbundet höjde åldern för att erhålla LOK-stöd till att även omfatta åldern år från och med januari En hel del kommuner väntas följa efter och anpassa det kommunala lokala aktivitetsstödet till det åldersintervall som gäller för det statliga stödet. När det gäller tjejers idrottande föreligger mycket diskussion hur detta ska kunna stimuleras på bästa sätt. Exempel på insatser har varit att exempelvis ge dubbla poäng för LOK-stödet för åldern år. Detta har dock visat sig vara ett för trubbigt instrument för att få fler tjejer att stanna kvar inom idrotten. Kommuner med självaktning jobbar även för ett jämlikt anläggningsstöd. Inte minst gäller detta i utformandet av spontanidrottsplatser eftersom dessa i mätningar har uppvisat en dyster fördelning i nyttjandegrad mellan pojkar (80 %) och flickor (20 %) Ungas egen organisering Ungas inflytande och delaktighet i samhället mäts ofta utifrån hur organiserade de är i traditionella föreningar. Ungdomar av idag förefaller att samsas kring en sakfråga eller ett intresseområde snarare än genom de traditionella folkrörelserna (Ungas organisering över tid, , Rϋdiger m. fl 2010). Ungas egen organisering syftar på både unga som startar och driver egna föreningar och unga som väljer att engagera sig gemensamt men utan föreningsformen. Ungas egen organisering i föreningsform - ungdomsorganisationer Ungas egen organisering i föreningar handlar om unga som väljer att organisera sig själva i föreningsformen, där det är unga själva som startar, leder och organiserar andra unga inom ett brett spektrum av områden. Föreningsformen är ett alternativ för de unga som vill organisera sig utifrån en mer formell och representativ demokrati. Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer (LSU) är en samlings- och intresseorganisation för ungdomsorganisationer i Sverige. LSU har 81 medlemsorganisationer och totalt medlemmar. Kravet för att vara en medlemsorganisation är att 60 % av medlemmarna är 6-25 år. LSU vill förbättra villkoren för ungas organisering, ge dem en meningsfull fritid och generellt sett öka inflytandet för ungdomar i samhället. Andemeningen för verksamheten är att unga leder unga. LSU pekar i rapporten Med vilket syfte? på de orättvisor och olika förutsättningar som de menar finns för olika ungdomsorganisationer. Exempelvis får idrottsrörelsen årligen miljoner kronor i stöd från staten. Detta ska jämföras med det årliga stöd på 250 miljoner kronor som övriga ungdomsorganisationer erhåller. Sammantaget får alltså idrottsrörelsen väsentligt högre stöd än många andra ungdomsorganisationer. LSU konstaterar också att det är lättare för idrottsorganisationer att få tillgång till lokaler än vad fallet är för övriga ungdomsorganisationer. Skollokaler är tillgängliga i begränsad omfattning för civilsamhället både under och efter skoltid. Det kommunala lokala aktivitetsstödet är också i hög grad anpassat efter idrottens villkor med ledarledd gruppverksamhet där aktiviteten har en början 15

16 och ett slut. LSU upplever också att det finns trösklar i form av krångliga regler för att starta en förening. Sverok som samlar, utvecklar och sprider spelhobbyn är Sveriges största ungdomsförbund med medlemmar i föreningar. Enligt deras undersökning från 2012, Det hemliga föreningslivet, har endast 29 % av Sveroks medlemsföreningar sökt bidrag från kommunerna och endast 20 % av föreningarna har fått bidrag från sina kommuner. Oftast rör det sig om bidrag till lokaler, projekt eller aktiviteter. Ungas egen organisering i andra former Många unga samlas för att genomföra ett projekt, ett event för andra unga eller kring sakfrågor eller intressesfärar. De unga väljer ofta att engagera sig i direktdemokratiska former. Det vill säga att de inledningsvis inte vill formalisera samarbetet i exempelvis en förening. Gamla mönster med styrelser, stadgar och regelbundna tider för aktiviteter passar inte längre alla unga idag. Man vill aktivera sig när man själv vill och har lust, man vill ta eget ansvar och organisera sig på annat sätt. Unga vill också prova många olika saker och byter gärna aktivitet och engagemang efter en tid. Det finns många exempel på nya eller halvnya aktiviteter som organiseras av unga. För att nämna några exempel: skejtrörelsen, LAN-event och parkour. I både föreningsformen och i andra former av ungas egen organisering kan ett demokratiskt lärande ske. I föreningsformen arbetar man utifrån formell och representativ demokrati medan man i de andra formerna ofta arbetar i direktdemokratiska former. Att unga väljer att organisera sig själva i fria former innebär inte heller att de inte senare kommer att starta föreningar eller företag för sitt vidare arbete. 3.5 Omvärld studieförbund, pensionärsorganisationer och invandrarföreningar Bidrag till studieförbund Riksrevisionens rapport om statens stöd till studieförbunden I en rapport som Riksrevisonen gjort, Statens stöd till Studieförbunden, RiR 2011:12, granskas regeringens rapportering och styrning samt Folkbildningsrådets fördelning, uppföljning, utvärdering och kontroll av statsbidraget till studieförbunden. Riksrevisionen redovisar en övergripande slutsats om att systemet för fördelning, uppföljning, utvärdering och kontroll behöver förändras och förbättras så att användningen av statsbidraget för folkbildningen kan styras bättre mot de syften och prioriteringar som riksdagen har beslutat om. Eftersom dagens system inte premierar kvalitet i tillräcklig grad och uppföljningen inte i tillräcklig grad inriktas på kvaliteten i verksamheten får riksdagen som uppdragsgivare inte tillräcklig information om hur bland annat syftena med verksamheten uppnås. Enligt Riksrevisionen ligger lösningen i att skapa ett fördelningssystem som bygger på en kvalitativ värdering av verksamheterna. Både kommunerna och studieförbundens lokala avdelningar uppger att en dialogmodell för fördelning av bidrag leder till mer inriktning på verksamhetens innehåll och kvalitet. Folkbildningsutredningen Folkbildningsutredningen, Folkbildningens samhällsvärden en ny modell för statlig utvärdering, SOU 2012:72, omfattar såväl folkhögskolor som studieförbund. I utredningen konstateras att När 16

17 folkhögskolekurser, studiecirklar och olika estetiska arrangemang fungerar som bäst har de förutsättningar att skapa öppna, demokratiska och kulturella rum för bildning. Där kan människor, var för sig och tillsammans, utveckla kunskaper, förhållningssätt, tillit och självkänsla. Utöver den kunskap och de färdigheter som förvärvas, fungerar folkbildningen även som ett socialt sammanhang av stor betydelse för många människor. Förutom nyttan för individerna kan den här typen av bildningsprocesser även resultera i en samhällsnytta i form av högre delaktighet i kulturliv, demokrati och arbetsliv. Däremot behöver kunskapen fördjupas om i vilken grad folkhögskolor och studieförbund lever upp till de förväntningar som är knutna till statsbidraget. Den statliga styrningen av folkbildningen genomgick år 1991 en omfattande organisatorisk förändring. Staten skulle fastställa syftena för bidragsgivningen, medan folkbildningens egna aktörer skulle besluta om målen för verksamheten. En av slutsatserna från folkbildningsutredningen är att tidigare utvärderingar inte tagit fasta på folkbildningens uppfyllelse av fastställda syften i tillräckligt stor utsträckning. Trots att tidigare utvärderingar tagit stora resurser i anspråk har utvärderingarna inte kunnat redovisa effekterna eller nyttan av folkbildningens samlade verksamhet på en övergripande nivå. Folkbildningsutredningen bedömer att de tidigare utvärderingarna koncentrerat sig mer på formerna för, än på resultaten av, folkbildningens verksamhet. Läge för dialog Folkbildningsförbundet 2011 Studieförbundens intresseorganisation Folkbildningsförbundet har i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting, Bildningsförbunden i Skåne och Västra Götaland samt Västerbottens läns bildningsförbund givit ut en ny rapport för att bidra till en konstruktiv diskussion om studieförbundens roll i kommunerna, nu och i framtiden. Folkbildningsförbundets rapport bygger på ett urval av 15 av Sveriges 290 kommuner. En viktig slutsats är att relationen mellan studieförbund och kommuner uppvisar stora variationer. Även kommunernas politik gentemot studieförbunden skiftar, både när det gäller bidragsfrågor och synen på studieförbundens roll i kommunen. Utredningen menar att det ändå finns vissa gemensamma mönster som synliggörs och som man kan ta fasta på i den fortsatta diskussionen. Ett stort förtroende på väg att minska? Vi är positiva till studieförbunden, men Så kan med några få ord, och naturligtvis förenklat, den syn som många kommunföreträdare har på studieförbunden sammanfattas. Nästan alla har en grundläggande positiv inställning till studieförbund och folkbildning och även ett stort intresse för de frågor som lyfts fram i denna studie. Men man uttrycker i många fall tveksamhet och osäkerhet om studieförbundens verksamhet. Brist på kunskap och argument om samhällsnyttan. Ett genomgående tema i kommentarerna från tjänstemän och politiker är att man vill veta mer om studieförbundens insatser. De flesta känner visserligen till vad studieförbunden gör, i form av studiecirklar och kulturprogram men många efterlyser kunskap om verksamhetens mervärden och långsiktiga betydelse i kommunen och för dess invånare. Flera röster, både från studieförbund och från kommuner, uttrycker svårigheten att utvärdera studieförbundens insatser, just i termer av långsiktig betydelse för samhället. 17

18 Bristande dialog med förbättringspotential. Dialog och kontakter mellan studieförbund och kommuner förekommer och värderas högt. Men på detta område finns uppenbar förbättringspotential, både vad gäller dialogens omfattning och dess innehåll. Ett första steg kan vara samtal om själva förutsättningarna för dialogen vilka frågor som ska diskuteras, hur dialogen ska organiseras, vilka som ska delta etcetera. Många förespråkar att dialogen inte enbart ska omfatta ett formellt utbyte av information. Politiker och tjänstemän, och även många studieförbundsrepresentanter, efterlyser mer av strategiska diskussioner, utifrån kunskap om vad studieförbunden kan tillföra i kommunen och för dess invånare. Bidragsnivåer och fördelning. Studieförbundens omdömen om bidragsnivåerna relateras ofta till situationen i den egna kommunen, i jämförelse med andra kommuner. Kommunrepresentanterna förklarar neddragningarna i första hand med allmänna besparingar i kommunen. Frågan om bidragsfördelning är komplex och kontroversiell. Olika åsikter förs fram i undersökningen. Att bidragsfördelningen ska vara enkel och rättvis hävdas av många, men åsikterna om vad detta innebär skiftar. Många har funderingar kring frågor om kvalitet och kvantitet i folkbildningsverksamheten. En del befarar att det kvantitativa fördelningssystemet leder till timjakt som i sin tur riskerar att få negativa följder för kvaliteten i studiecirklar och kulturprogram. Samtidigt uttrycks i många fall svårigheten med att fördela bidrag utifrån kvalitativa bedömningar av verksamheten. En central fråga tycks vara i vilken mån och med vilka medel kommunen ska styra studieförbundens verksamhetsinriktning och i vilken grad resurser ska fördelas utifrån de olika studieförbundens förmåga att uppfylla kommunens riktlinjer. Detta är i grunden en politisk och ideologisk fråga, kopplad till bland annat synen på den civila sektorns roll i samhället Bidrag till pensionärsorganisationer Medborgardialog handlar om att fästa likvärdig uppmärksamhet vid alla organisationer som arbetar för att göra det möjligt för äldre att delta i det politiska beslutsfattandet, det vill säga engagera alla organisationer oavsett deras erfarenhet eller kunskap om politiskt arbete så att varje röst i samhället hörs. Vidare behöver pensionärsorganisationer ekonomiskt stöd så att de kan bli aktiva aktörer i utformningen av politiken. Detta kan ske genom flerårig medfinansiering, kortsiktiga bidrag, projektbidrag, assistans vid behov för dagliga aktiviteter att på olika sätt försvara de äldres intressen. Men också genom att ge förutsättningar för delaktighet och initiativ som innebär att äldre medborgare deltar i utformningen av policybeslut (Guide för medborgardialog som främjar äldres sociala integration, Age Platform Europe). Statliga bidrag till Pensionärsorganisationer Syftet med statsbidraget är att pensionärsorganisationer ska kunna tillvarata pensionärsgruppers intressen inom ett flertal samhällsområden. 18

19 Organisation Bidrag 2011 (kr) Bidrag 2012 (kr) Bidrag 2013 (kr) Pensionärernas Riksorganisation (PRO) Sveriges Pensionärsförbund (SPF) Svenska kommunalpensionärers förbund (SKPF) Sveriges Pensionärers Riksförbund (SPRF) Riksförbundet Pensionärsgemenskap (RPG) Södra Sveriges distrikt av Svensk-finska pensionärer Sveriges Dövas Pensionärsförbund Finska pensionärers riksförbund Summa Regionalt stöd till Pensionärsorganisationer Hälso- och sjukvårdsberedningens regler för bidrag till pensionärsorganisationerna innebär att 80 % av bidraget fördelas utifrån antal medlemmar som distriktsorganisationerna omfattar. Resterande 20 % fördelas utifrån antalet lokalavdelningar inom respektive distriktsorganisation. Syftet med bidraget är att stödja pensionärsorganisationerna för att förbättra pensionärers livskvalitet, stimulera till aktivt och meningsfull tillvaro och stimulera verksamhet genom stöd till regional organisation. Organisation Bidrag 2011 (kr) Bidrag 2012 (kr) Pensionärernas Riksorganisation Skåne (PRO) Sveriges Pensionärsförbund, Skånedistriktet (SPF) Svenska kommunalpensionärers förbund, distrikt Skåne (SKPF) Sveriges Pensionärers Riksförbund, distrikt Skåne (SPRF) Riksförbundet Pensionärsgemenskap i Skåne-Blekinge (RPG) Södra Sveriges distrikt av Svensk-finska pensionärer Summa Bidrag till invandrarföreningar Olika definitioner av inkludering skapar olika förhållningssätt gentemot invandrarföreningar. En allmän samhällstrend är att bidragssystem har gått från en kulturbevarande till en integrationsfrämjande funktion, där integration definieras som att skapa kontakt mellan invandrargrupper och majoritetssamhället. I Malmö söker invandrarföreningar samma bidrag som andra organisationer inom den ideella sektorn av Fritidsförvaltningen, Sociala Resursförvaltningen och Avdelningen för Integration och Arbetsmarknad. Det handlar om organisationsbidrag, bidrag för lönebidragsanställda, aktivitetsbidrag och projektbidrag (Så påverkas invandrarorganisationer av politiska krav och förväntningar, Roberto Scaramuzzino, Sector3). Ungdomsstyrelsen ger bidrag till etniska organisationer för löpande verksamhet för kansli, administration eller anställda. Etniska organisationer och paraplyorganisationer för etniska organisationer kan söka bidrag. Bidragets storlek beror på hur mycket pengar som finns att dela ut och hur många som söker bidraget. År 2014 delas nära 19 miljoner kronor ut i bidrag till 54 etniska organisationer. 19

20 4. Vad händer i vår närvärld? 4.1 Enkät och dialog Enkät till föreningar och bidragstagare En enkät gick ut till samtliga föreningar och enskilda aktörer som fått bidrag inom förvaltningens ansvarsområde under 2012 och Urvalsgruppen omfattade idrottsföreningar, kulturföreningar och övriga föreningar. I den senare ingick pensionärs-, invandrarföreningar samt kategorin annan förening. Enkäten består av en viktdel och en betygsdel. Genom att ta reda på föreningarnas åsikter om hur viktigt ett påstående är och dessutom låta dem sätta ett betyg på detta påstående kan svaga och starka områden tas fram. Om exempelvis ett påstående anses viktigt av 85 % av de som svarat och dessa sätter ett betyg som är lågt måste åtgärder vidtas. Om betyget för samma påstående däremot är högt är det ett kvitto på att allt fungerar som det ska. Totalt har 214 föreningar/bidragsmottagare ingått i undersökningen. 130 av dessa har besvarat enkäten, vilket innebär att den totala svarsfrekvensen motsvarade 61 %. Nedan redovisas enbart några exempel på resultat från undersökningen. Hur tycker du/din förening att det fungerar? Betyg från de som viktat Vikt Betyg 1-2 % Betyg 3 % Betyg 4-5 % % Normerna/villkoren för bidragsgivningen är tydliga Normerna/villkoren för bidragsgivningen tar hänsyn till att olika verksamheter har olika förutsättningar Bidragen till verksamheten fungerar bra för vår förening Normerna/villkoren för bidragsgivningen är rättvisa Informationen om bidragsgivning är lätt att förstå Det är lätt att hitta information om kommunens bidrag på kommunens hemsida Bidragen till lokaler/anläggningar fungerar bra för vår förening Det går enkelt att få tag på personalen som handlägger bidrag Personalen som handlägger bidragen är kunniga Utbetalning av bidrag sker snabbt efter ansökan Kommunen ställer krav på att föreningarna/bidragstagarna följer kommunens värdegrund för bidragen Kommunen följer upp föreningarnas/bidragstagarens ekonomiska redovisning Jag blir alltid väl bemött av personalen som handlägger bidrag Totalt sett fungerar bidragsgivningen bra Kommentar: Medelbetyg beräknat från samtliga svarande, oavsett om föreningen har viktat påståendet eller inte, uppvisar tydliga likheter inom urvalsgruppen. Påståendet Jag blir alltid väl bemött av personalen som handlägger bidrag är det påstående som får högst medelbetyg. 20

21 Påståendena Bidragen till lokaler/anläggningar fungerar bra för vår förening och Normerna/villkoren för bidragsgivningen tar hänsyn till att olika verksamheter har olika förutsättningar erhåller lägst medelbetyg. Omkring hälften av hela urvalsgruppen ger höga betyg till påståendet Totalt sett fungerar bidragsgivningen bra. Vilken åldersgrupp anser du/din förening är den viktigaste för kommunen att stödja? Svarsalternativ Alla (%) Idrott (%) Kultur (%) Annan (%) Invandrar/ Pensionär (%) 4-20 år 20 23,1 15,8 31,3 12, år 15,4 25 2,6 31,3 4, år 40 51,9 34,2 37, år 5,4 0 18, år 6,9 0 21,1 0 4,2 65 år och däröver 10,8 0 2,6 0 54,2 Kommentar: När det gäller vilken åldersgrupp som bidragen ska rikta sig till framhålls främst åldersgruppen 7-25 år för samtliga kategorier. Till skillnad från idrott och övriga har kultur en tydligare inriktning på de övre åldersgrupperna vilket inte är konstigt eftersom deras verksamhet riktar sig till stor del till vuxna. Vilka kontanta stödformer ser du/din förening som de viktigaste att utveckla? Svarsalternativ Alla Idrott Kultur Annan Invandrar/ Pensionär (%) Flexibla medel för aktiviteter 55,4 67,3 31,6 56,3 66,7 Arrangemangsbidrag 46,9 34, ,8 70,8 Projektbidrag till tidsbestämda satsningar 40,8 44,2 52,6 37,5 16,7 Flexibla medel för utveckling 36,9 46,2 39,5 18,8 25 Annat 14,6 15,4 21,1 12,5 4,2 Startbidrag för nya föreningar 6,9 9,6 5,3 12,5 4,2 Snabba cash för unga 2, ,3 0 Kommentar: De kontanta stödformer som anses viktigast att utveckla är för kulturföreningar projektbidrag till tidsbestämda satsningar, för invandrar- och pensionärsföreningar arrangemangsbidrag och för idrott och annan förening flexibla medel för aktiviteter Dialogcafé Som ett led i delaktighetsarbetet i bidragsöversynen hölls den 10 september 2013 ett informationsoch dialogmöte med de aktörer som fått bidrag under 2012 och Vid träffen genomfördes ett dialogcafé för att hämta in kunskap och åsikter från de som fått bidrag för sin verksamhet. Dialogcafé är en metod att organisera stora möten eller konferenser som ger upp till ett hundratal personer möjlighet att kring ett givet tema utforska gemensamma intressen, enas om tolkningar och definitioner samt prata ihop sig kring förslag de finner intressanta och fruktbara. Dialogcaféet den 10 september hade fyra teman; Nuvarande bidrag/stöd, Framtidens bidrag/stöd, Fördelning av bidrag/stöd samt Uppföljning och utvärdering. Dessa hade alla olika underfrågor. Totalt deltog strax 21

22 över 90 personer. Vid dialogcaféet lyftes många olika aspekter, förslag och behov, med fokus på framtidens bidrag. Dialogcaféet var mycket lyckat och överlag kan vi se att många är nöjda med dagens system men att en hel del utvecklingsfrågor finns. Stöd utöver det ekonomiska Det klargörs i dialogcaféet att det behövs annat stöd än rent ekonomiskt. Ett genomgående tema är stöd från kommunen som hjälper föreningen i sitt arbete. En mening som framförs är att kontantstödet kan minskas om kommunen dirigerar om pengarna till stöd från tjänstemän i kommunen. Andra efterfrågar projektutvecklingsstöd och coaching eller utbildningsinsatser för föreningarna. Ett särskilt tema under dialogcaféet är behovet av stöd till att starta nya föreningar eller stöd till nya föreningar. Särskilt nämns behovet av att hjälpa unga som vill starta förening. Det behövs startkitt och/eller uppstartsbidrag, då det inte är lätt att starta förening om man inte vet hur. Skäl som nämns är att föreningar är viktigt för demokratisk fostran och ett rikt föreningsliv med nya typer av föreningar. Även nystartade föreningar kan behöva stöd av kommunens tjänstemän. Uppföljning och utvärdering Ett område som flera berör är att använda sig av föreningarnas verksamhetsberättelser mer aktivt. Kommunen måste kräva att bidragen används till rätt grupp. Vissa krävde bättre uppföljning medan andra ansåg att ingen uppföljning alls krävs. Några ifrågasatte de resurser som man skulle behöva lägga på uppföljning: fokusera på missförhållande istället, i annat fall behövs det inte. De som tycker att det behövs uppföljning är mycket inne på kvalitativa uppföljningar men pekar också på svårigheten med detta. En ökad dialog och personliga möten efterfrågas också av några för att visa att kommunen bryr sig och för att hjälpa föreningarna att hamna rätt. Kommunen ska tydligt tala om vad de vill ha ut av sina bidrag och styra riktningen. Kommunen bör ställa högre krav på föreningarna och följa upp genom besök i verksamheten och förbättra dialogen. Genom dialog ökar förståelsen för bägge parter. Överhuvudtaget önskas en större närvaro från förvaltningens sida. Kriterier för stöd När det gäller kriterier som utgångspunkt för att få bidrag finns det många förslag på förändringar. Flertalet av de som vill få till en förändring lyfter fram att bidragen inte bara ska baseras på kvantitativa data utan att större vikt ska läggas på att också mäta kvalitet och innehåll. Andra förslag på förändringar gäller att bidragets storlek ska baseras på antalet medlemmar. Sammanfattningsvis finns det förespråkare både för att behålla normstyrda bidrag och gå över till förhandlingsbaserade verksamhetsbidrag. Målgrupp De flesta har synpunkter på vem, vilken målgrupp som bidragen ska vara riktade till. Av de som vill ha en förändring finns förespråkare för att höja åldern till att också inbegripa de som är år. Skälet som anges är att unga vuxna borde prioriteras mer. Lika många vill att åldern för att få bidrag sänks så att de som är 3-6 år också får ta del av bidragen. Argumentet att det kommunala lokala aktivitetsstödet borde följa Ungdomsstyrelsen (6-25 år) och Riksidrottsförbundet (7-25 år) lyfts fram som ett argument i sig. 22

23 Folkhälsoperspektivet är viktigt att ha med sig i en målgruppsdiskussion för bidragen. Här tycker många att våra pensionärer/seniorer är en grupp som borde prioriteras mer. Någon frågar sig varför inte pensionärer ska kunna få aktivitetsstöd. Ledarperspektivet anses också angeläget att lyftas fram. Här skulle många välkomna en särskild satsning på unga ledare. Enskilda synpunkter finns också på att ge ett riktat stöd till tjejer och att en extra satsning borde göras mot de som är år. En ålder då många väljer att sluta med sin föreningsaktivitet. Kontinuitet, förutsägbarhet Det ska vara överskådligt att ta del av vilka bidrag som finns att söka. Det ska vara enkelt att förstå vad bidragen syftar till och hur ansökningsförfarandet ser ut. Bidragsreglerna ska vara tydliga och man ska eftersträva en likabehandling. Bidragsprocessen ska präglas av transparens det vill säga att det är möjligt att få insyn i processen. Det ska finnas god framförhållning vid förändringar. Värdegrund En fråga som lyftes var behovet av att utveckla en gemensam värdegrunds-, mångfalds-, attityd- och trygghetspolicy. Det är viktigt att verksamheter ska vara öppna och tillgängliga för alla, ett brett kultur-, fritids- och idrottsutbud oavsett ålder, etnicitet, funktionsförmåga. Man lyfte även att det är viktigt att fånga upp resurssvaga grupper som lätt hamnar vid sidan av. Det är också viktigt enligt många deltagare att synliggöra föreningarnas och verksamheternas betydelse för lokalsamhället. Samverkan En annan fråga som var återkommande var att föreningarna behöver hjälp med nätverkande, mötesplatser och samverkan. Samverkan är viktigt bland annat för att komma överens om viktiga parametrar, för att förstå och lära av andra organisationer, för korsbefruktning mellan verksamheter och för att stödja mindre föreningar. Nya bidragsformer och flexibelt stöd Framförallt ungdomsföreningarna vill att arrangemangsbidraget återinförs. Argumentet är att det måste finnas en möjlighet att stödja initiativ utöver föreningens kärnverksamhet. Det måste finnas tillgång till snabba pengar till mindre projekt. Det är angeläget att det skapas ett aktivitetscash med erfarenheter och upplägg från kulturcash. Arbetet med att få in fler unga i föreningarnas styrelse bör prioriteras mer. Någon vill att man inför ett demokratibidrag för att stimulera till och möjliggöra detta. Många är också inne på att det behövs riktade bidrag till resurssvaga målgrupper för att bidra till social hållbarhet. Ett annat tema som lyfts av några är behovet av flexibla stöd. Stödet behöver vara flexibelt iförhållande till verksamhet samt till olika utvecklingsstadier i en föreningsverksamhet. 4.2 Kultur- och fritidsvaneundersökningen 2012 genomförde kultur- och fritidsförvaltningen i Lund en kultur- och fritidsvaneundersökning. I undersökningen är det lundabornas vanor som beskrivs, alltså vad de gör på sin fritid, inte varför de gör det de gör. Vanor förändras inte särskilt snabbt över tid, men några långsiktiga trender och tendenser kan ändå utläsas om lundabornas kultur- och fritidsvanor idag genom att jämföra resultatet med tidigare undersökningar och framförallt den undersökning som gjordes Man kan se en tydlig nedgång av antalet unga lundabor (10-19 år) som tränar eller motionerar regelbundet (tabell 1). Detta är en tendens som också återfinns generellt under de senaste åren inom den föreningsorganiserade idrotten, såväl lokalt som nationellt. Stora idrotter som fotboll har minskat, vilket vi också kan utläsa av kultur- och fritidsvaneundersökningen. Däremot har jogging, 23

24 styrketräning och träning på gym ökat inom åldersgruppen i Lund. Det är också tydligt att livsstilsidrotter som skate, inlines och parkour nu har etablerat sig på allvar bland lundaungdomarna (tabell 2). Tabell 1. Andel av åldersgruppen år som tränar/motionerar minst 2 ggr i veckan. Tränar/motionerar minst 2 gånger i veckan Ja, procent 2006 Totalt 2012 Totalt 2006 Pojkar 2012 Pojkar 2006 Flickor 2012 Flickor Tabell 2. Andel av åldersgruppen år som utför idrottsaktiviteter minst någon gång i månaden. Flera larmrapporter har kommit under den senaste tiden där det beskrivs hur läsandet minskar både bland vuxna och unga i landet. Vi ser samma trend i Lund vad gäller skönlitterärt läsande på fritiden 24

25 både bland unga och vuxna. Men skrivandet och bloggandet är stort bland ungdomar, framförallt bland unga tjejer. Och fler unga sjunger i kör och dansar eller tränar dans, även det framförallt tjejer. Däremot är det färre unga i Lund som spelar i band, och det är framförallt pojkarna som står för minskningen (tabell 3). Men vad gör då alla unga killar i Lund på sin fritid? Spelar spel på dator, deltar i LAN-träffar och spelar rollspel. I varje fall är det tydligt att detta är aktiviteter som engagerar killarna i hög grad idag (tabell 4). Tabell 3. Andel i procent av åldersgruppen år som utför kulturaktiviteter minst en gång per år. Flickor Flickor Pojkar Pojkar Totalt Totalt Aktivitet Läst böcker som inte är skol-, kurs-eller facklitteratur Spelat musikinstrument Redigerat film och foto* Skrivit t.ex. egna berättelser, raptexter, dikter** Skapande verksamhet t.ex. måla, sy, keramik Dansat/tränat dans Deltar i Kulturskolans aktivteter Sjungit i kör Spelat teater Spelat i band Spelat i orkester - klassisk musik Tabell 4. Andel av åldersgruppen år som utfört aktivitet 2012 Aktivitet någon gång per år Flickor Pojkar Spelar spel på datorn (ej om pengar) 77 % 93 % Deltar i LAN-träffar 8 % 46 % Spelar rollspel 12 % 21 % 4.3 De största idrotterna och idrottsföreningarna i Lund Riksidrottsförbundet (RF) har under sitt paraply ett 70-tal olika specialidrotter. RF redovisar årligen verksamhetsvolymer för alla dessa idrotter. Uppgifterna baseras på de ansökningar föreningarna gör för att få statligt lokalt aktivitetsstöd. I tabell 1 redovisas de 10 största idrotterna i Lund utifrån antalet deltagartillfällen för pojkar och flickor 7-20 år. Med deltagartillfällen menas att om en förening genomför en träning med 10 deltagare registreras 10 deltagartillfällen. I tabell 2a och 2b redovisas de 10 största idrotterna sett till kön, utifrån deltagartillfällen, i åldern 7-20 år. Slutligen, i tabell 3, redovisas de 10 största idrottsföreningarna i Lund, också det utifrån antalet deltagartillfällen i åldern 7-20 år. 25

26 Tabell 1. De största idrotterna i Lund 2012 Idrott Deltagartillfällen 7-20 år Andel pojkar Andel flickor Fotboll % 25 % Handboll % 46 % Tennis % 34 % Ridsport % 95 % Innebandy % 33 % Simidrott % 57 % Gymnastik % 80 % Basket % 49 % Budo och kampsport % 22 % Judo % 29 % Tabell 2a. De största idrotterna i Lund 2012, flickor Idrott Deltagartillfällen 7-20 år, flickor Handboll Fotboll Ridsport Gymnastik Simidrott Basket Tennis Akademisk idrott Innebandy Konståkning Tabell 2b. De största idrotterna i Lund 2012, pojkar Idrott Deltagartillfällen 7-20 år, pojkar Fotboll Handboll Tennis Innebandy Simidrott Basket Ishockey Budo och kampsport Judo Gymnastik

27 Tabell 3. De största idrottsföreningarna i Lund 2012 Förening (idrott) Deltagartillfällen 7-20 år H 43 (handboll) Lugi Handbollsförening (handboll) Simklubben Poseidon (simidrott) Lunds Bollklubb (fotboll) Idrottsklubben Eos (basket) Södra Sandby IF (fotboll, friidrott) Veberöds Allmänna IF (fotboll) Allmänna Tennisklubb Lund (tennis) Lunds Sportklubb (fotboll) Lugi Innebandyklubb (innebandy) Ungas egen organisering i Lund I Lund finns i dagsläget begränsad information om ungas egen organisering och ytterligare efterforskningar behöver göras. En översikt kan dock göras utifrån de riksorganisationer som har lokala föreningar i Lund samt de föreningar som söker bidrag från Lunds kommun. Inom LOK-stödet finns kategorin övriga föreningar vilket bland annat innefattar scoutföreningar och LAN-föreningar och dessa innefattar 33 föreningar med medlemmar i åldern 7-20 år. Sveroks lokala föreningar i Lund har medlemmar i 94 föreningar med ett genomsnitt på 13 medlemmar per förening. Sverok uppger även att deras föreningar har en genomsnittlig livstid på 3 år. Enligt uppgift från LSU har de 112 lokala föreningar i Lund anslutna till LSU exklusive Sveroks föreningar. Av de 112 är 41 lokala KFUK scoutföreningar. Fritidsforum har även de anslutna lokalföreningar där unga har gått samman för att starta en förening inom sin intressesfär. Totalt finns 16 stycken föreningar i Lund som är anknutna till Fritidsforum. Dessa har samtliga koppling till fritidsgårdar och mötesplatser i Lund, framförallt Hemgården. Totalt handlar det om 222 föreningar (exklusive de 33 som söker LOK-stöd men som kan ingå i de 222 stycken). Därutöver vet vi exempelvis att skejten samlar ca personer både organiserat och oorganiserat. I februari 2014 skedde även en dialogträff i Lund mellan kulturoch fritidsförvaltningen och lokala Sverok-föreningar. Det som framkom där var att kunskapen mellan kommunen och föreningar var låg. Flera av föreningarna kände inte till att de kunde få stöd av kommunen och andra upplevde att stödet inte var anpassat för dem. Överlag behövde man stöd i form av lokaler och coaching i vilket stöd och vilken hjälp man kan få av kommunen. Många unga som inte är organiserade i föreningar söker därutöver Kulturcash för sina projekt. Där finns det inte något krav på föreningsform utan kravet är att det ska vara av unga för alla unga i Lund, vilket innebär att unga kan arrangera projekt och aktiviteter för andra unga utan att driva förening. 5. Kultur- och fritidsnämndens bidragsformer 5.1 Kulturbidrag Kulturbidragen är grundpelaren till professionellt och semiprofessionellt kulturutövande i Lund och särskilt för den delen som är producerande. För den producerande delen av Lunds kulturliv är även tillgången till produktions- och arrangemangslokaler avgörande. Stödformerna hänger ihop som ett ekosystem för olika delar och behov, och försöker att balansera nyskapande och bevarande av 27

28 konstarter och kompetenser. Stödsystemen hänger ihop med såväl de regionala som nationella stödstrukturerna. Aktörer inom det professionella kulturlivet skapar ofta utbud som skall fungera på flera plan och som kan erhålla olika typer av stöd för sin verksamhet. Här finns till exempel Månteaterns och Teater Sagohusets verksamheter med både lokalt och regionalt arbete. Ett lokalt stödsystem är alltså inte bara ett internt ekosystem utan också en del av det regionala och nationella. Lunds kulturliv och utbud av arrangemang, konstformer och utövande är, förutom att skapa attraktiva miljöer och liv för Lunds medborgare, också en av baserna för Lunds besöksnäring och turism. Som exempel har 1 miljon i projektbidrag genererat kultur för totalt 5 miljoner kr enligt beviljade ansökningar. Insatta medel genererar andra medel förutom ideella insatser, upplevelser och andra värden Verksamhetsbidrag Syfte Syftet med bidragen är att möjliggöra kulturverksamhet som präglas av kvalitet och allmänintresse. I Lund är verksamhet som riktar sig till barn och unga särskilt viktig. Bidragen ska också främja mångfald och förnyelse. Regler Årligt verksamhetsbidrag kan beviljas kulturorganisationer men inte enskilda personer som driver en etablerad och kontinuerlig kulturverksamhet inom Lunds kommun. Verksamhetsbidrag beviljas i regel för ett kalenderår i taget. Bidrag 2013 Totalt inkom 17 ansökningar 2013, sett till de sökta beloppen uppgick dessa till över 10 miljoner kr. För 2013 beviljades 12 organisationer ett verksamhetsstöd på totalt kr, vilket innebar en ökning med kr mot föregående år. Vidare utgick kr som uppdragsersättningar till Kulturhistoriska föreningen och Kulturmejeriet för verksamhet och lokalkostnader. För 2012 beviljades totalt 11 stycken verksamhetsbidrag på totalt kr. Totala antalet sökande var 17 stycken. Nuläge Det finns ett behov av att klargöra skillnaden mellan uppdrag och verksamhetsbidrag. Flertalet av de verksamheter som idag har verksamhetsbidrag har även stöd nationellt och/eller regionalt på samma långsiktiga bas. Lunds verksamhetsbidrag är ett direkt villkor för det regionala eller nationella stödet. Övriga punkter som beaktas är kontinuerlig verksamhet, att de drivs av flertalet personer (stabilitet och hållbarhet), inriktning samt omfattning av extern verksamhet för Lunds medborgare. Långsiktighet och dialog krävs för att beslut ska fattas. I följande diagram ses hur verksamhetsstödet fördelas mellan konstformerna i Lund, där scenkonsten är dominerande. Om även uppdragsersättningar inom kultur räknas med så dominerar kulturarv, då ersättningen till Kulturen är omfattande. Scenkonst och kulturarv är dock resurskrävande områden. 28

29 Reflektioner Vi bör se över vilka som faller under uppdragsersättningar och vilka som faller under verksamhetsbidrag. Samma organisationer har haft verksamhetsbidrag under lång tid, vilket gör det 29

30 svårt för nya att etablera sig. Regler och syfte fungerar bra förutom att det är svårt att få in nya. Dialogmöten och samverkansmöten lägger en grund för den dialog och det större engagemang som krävs av dessa organisationer. Här fungerar man också som referensgrupper i olika frågor. Det är ett glapp mellan verksamhetsbidrag och projektbidrag. Verksamhetsbidragen avslutas i princip endast om organisationen själva lägger ner eller om verksamhetens behov inte längre kan uppfyllas (till exempel ökade medel). Politiska beslut krävs för förändringar. En annan fråga som bör genomlysas är likställighetsprincipen och olika aktörers förhållande till politiken. Insynsposter, styrelseuppdrag, medlemskap med mera påverkar och bör synliggöras för att undvika jävsfrågor och lägga en god grund för Lunds kommuns viljeinriktning och visioner för sitt kulturliv Projektbidrag Syfte Projektbidrag vänder sig till såväl amatörer som professionella som har tidsbegränsade projekt och arrangemang i Lunds kommun. Syftet med bidragen är att möjliggöra kulturverksamhet som präglas av kvalitet och allmänintresse. I Lund är verksamhet som riktar sig till barn och unga särskilt viktig. Bidragen ska också främja mångfald och förnyelse. Regler Man kan ge projektbidrag till ideella föreningar och andra kulturorganisationer samt till grupperingar eller enskilda arrangemang som har god kvalitet och tillför Lunds kommuninvånare ett intressant kulturutbud av den art som har svårt att hitta annan finansiering arrangemang som är öppna för allmänheten arrangemang som äger rum i Lunds kommun Man kan inte ge projektbidrag till verksamhet eller projekt i kommunala förvaltningars regi projekt som går med vinst Man ger oftast inte projektbidrag till verksamheter och arrangörer som får annan typ av kommunalt bidrag Bidrag 2013 Totalt inkom 54 ansökningar till projektbidrag varav 28 beviljades med totalt kr. Inklusive ateljéstipendierna är summan 1 miljon kronor. Nuläge Projektbidragsmedlen har ökat från kr till 1 miljon kr. Den fördelade miljonen genererar kultur till Lund med ett värde av totalt 5 miljoner kr enligt ansökningarnas totaltbudget, det vill säga en femdubbling. Siffran utgår från de ansökningar med budget som ligger till grund för bidragsbesluten. 30

31 Summa Andelen små bidrag och ansökningar om små bidrag minskade för fyra år sedan. Detta på grund av ökande krav på rapportering, krav på professionella inslag samt att de skall vara tillgängliga för Lunds medborgare (till exempel offentliga arrangemang). Det var många amatörer som sökte och det fanns en problematik kring beloppet och insatsen att skriva och sedan rapportera från bidragstagarna. Beloppen gick ofta till interna arrangemang, amatörverksamhet, körer, och olika sorters firande. Idag koncenteras bidragen på de delar av kulturområdet som inte sker eller existerar utan stöd. Stödet skall generera brett deltagande och offentliga arrangemang. Bidragen fördelar sig idag på få stora och många mellanstora Beviljade bidrag&belopp Antal ansökningar Antalet ansökningar har gått ner men fortfarande ansöker mer än dubbelt så många än som kan få stöd. Det är alltså en stor konkurrens om de medel som finns och med minskade medel för kultur som trend internationellt, nationellt och regionalt ökar trycket. Arbete med att balansera fördelningen mellan förnyelse och att stötta för att bevara konstformer och producerande kulturutövare i Lund är svår. En utmaning är den inlåsningseffekt som finns i projektbidragen. De aktörer som får verksamhetsbidrag är relativt konstanta vilket gör att få aktörer kan övergå till ett mer långsiktigt stöd. Förflyttningen från temporär till långvarig verksamhet försvåras. Medlen är inte heller tillräckliga för produktionsstöd för film. 31

32 Framtidens Lund Syfte Framtidens Lund är ett samverkansprojekt mellan Stiftelsen Framtidens kultur och kultur- och fritidsförvaltningen som löper , där vardera part bidrar med totalt 3 miljoner kronor. Framtidens Lund är en finansieringsform för konst- och kulturprojekt som prioriterar hög kvalitet, experimentlusta och nyskapande. Framtidens Lund prioriterar dessutom gränsöverskridande samverkan mellan kultur, forskning och näringsliv, mellan olika länder, städer och regioner, och uppmuntrar också till att pröva nya former för deltagande och delaktighet. Regler Prioriterade områden. Framtidens Lund prioriterar konstnärliga och kulturella projekt som uppfyller högt ställda kvalitetskrav är experimentella och nyskapande innebär samverkan mellan kultur, forskning och/eller näringsliv prövar nya former för deltagande och delaktighet främjar regional, nationell och internationell samverkan Allmänna krav 1) Projektet ska antingen eller anordnas av fysisk/juridisk person skriven/med säte i Lund, men kan i förekommande fall även äga rum på annan ort, äga rum i Lund, men kan i förekommande fall även anordnas av fysisk/juridisk person skriven på/med säte i annan ort 32

33 2) Projektet ska ha ett tydligt inslag av kulturell och konstnärlig förnyelse. Detta gäller särskilt projekt som ägs av kommun, region eller av etablerad institution. 3) Bidrag lämnas inte till löpande verksamhet såsom genomförande av nästa utställning eller nästa föreställning för att täcka enskild persons behov av studieresa eller utbildning Ansökningarna behandlas vid två tillfällen per år av en särskild kvalitetssäkringsgrupp bestående av: Jonas Anderson, vd Framtidens kultur Ellen Nyman, konstnär och skådespelare, Köpenhamn Per Persson, näringslivschef, Lunds kommun Torsten Schenlaer, kulturchef, Lunds kommun Helen Tovinger, ungkulturcoach, Falkenbergs kommun Ansökningarna handläggs av Kulturs verksamhetsutvecklare och kulturstödshandläggare. Handläggare kan ha en rådgivande funktion i kontakten med ansökanden och ser till att ansökningarna är kompletta. Handläggare gör research kring projektet och gör en första bedömning av och rekommendation kring projektet till kvalitetssäkringsgruppen. Bidrag 2013 År 2013 hade endast ett fördelningstillfälle av bidraget mot tidigare två. Totalt inkom 29 ansökningar, 9 beviljades med totalt kr. Sista fördelningen sker i februari År 2012 genomfördes två utlysningsomgångar. Av totalt 51 ansökningar beviljades kr till 16 projekt. Framtidens Lunds budget bekostar också den externa referensgruppen och utlysningskostnader. Nuläge Framtidens Lunds finansiering består till 50 procent av nationella medel från Framtidens Kultur. Dessa upphör efter 2015 och det är en oklar framtid för bidraget efter detta. Ytterligare en utlysning kommer ske under 2014 och då med särskild koppling till innovation och nyskapande. Reflektioner Det behövs någon form av nyskapande stöd. Denna form har skapat aktiviteter, utveckling och händelser som inte vanligtvis sker i Lund, exempelvis ljudakustisk lekplats i Stadsparken och Musikteater Landskap Måryds naturreservat, Innovationssamarbete Vattenhallen-Sagohuset, filminspelning, Tamams utveckling av en plattform för kultur och immigranter, samt Cross-Media. Den har också medfört att regionala, nationella och internationella aktörer genomfört kulturarrangemang, utveckling och produktion i Lund som aldrig annars skulle ske. I delutvärderingen av Framtidens Lund av Malmö Högskola lyfte bidragstagarna att beviljandet av deras ansökan varit avgörande för att kunna genomföra sin projektidé. För några av de som intervjuades är Framtidens Lund en av flera bidragsgivare för projektet. De bidragstagarna poängterar att det är mixen av olika fonder som tillsammans möjliggjort genomförandet. 33

34 Bidragstagarna lyfter också fram bekräftelsen som ett positivt beslut för med sig och responsen från eventuella deltagare/publik som goda effekter av bidraget. Det framkommer också i utvärderingen att Framtidens Lund sticker ut i sin bidragsform det finns ju inte så många instanser där du kan söka pengar för sånt här i regionen, säger någon. Bland bidragstagarna av Framtidens Lund uppskattades även stödet från handläggaren av bidragsformen, som nyttjades i form av att ha någon att bolla idéer med på möten och få tillgång till kontaktnät vilket gav projektet större spridning. Det blir alltid väldigt bra samtal för de kommer med tips och idéer säger någon. Kritik som framförs från bidragstagare är att man inte får hela beloppet från början, då projekt har olika förutsättningar ekonomiskt. Malmö Högskola framför även kritik mot att inte uppföljning av kriterierna sker mer kontinuerligt. Framtidens Lund tillåter rent utvecklings- och innovationsarbete och rena experiment och kräver hög professionalitet och nyskapande och utvecklande arbete för att få bidrag. Bidragsformen har också fungerat bra för de projekt som hamnar i mellanläge mellan olika områden som t e x kultur/stadsplanering, kultur/näringsliv, kultur/hållbar utveckling/miljö och kultur/fritid KulturCash Syfte Varje år delas det ut kr i syfte att ge växtkraft till idéer från unga kreativa människor i Lund. Ansökningarna administreras av Ungdomspolitiken och betalas ut efter kvittoredovisning eller via fakturor som skickas direkt till Ungdomspolitiken. Handläggningstiden är max två veckor och beslut tas av en arbetsgrupp bestående av verksamhetsutvecklare och ungdomsombuden på Ungdomspolitiken med stöd av unga som ger sin syn på ansökan, fritidsledare ute på fritidsområdena samt vid behov professionellt stöd från Kultur. Regler Kriterier: Alla som står bakom ansökan, samt är involverade i projektet, måste vara mellan år gamla. Projektet skall initieras, planeras och genomföras av och för unga. Projektet skall i största möjliga mån vara öppet för alla unga och gagna ett flertal unga i Lunds kommun. Projektet skall inte resultera i någon typ av ekonomisk vinning för arrangörerna. Vi rekommenderar att ni söker högst kronor. Projektet skall på något sätt bidra till det unga kulturlivet i Lunds kommun. Projektet måste vara alkohol- och drogfritt. De pengar som inte används i projektet skall gå tillbaka in i KulturCash så att andra ungdomar kan få nytta av dem. Tyvärr kan vi inte finansiera livsmedel. Vi kan inte ge bidrag till inköp av teknisk utrustning. 34

35 Bidrag 2013 Under 2013 inkom det 37 ansökningar och av dessa avslogs fyra och övriga 33 godkändes. Under 2012 inkom det 37 ansökningar och av dessa blev det avslag på två och övriga godkändes. Bidragen fördelades enligt följande diagram: Fotografi 2% Kulturarv 3% Musikal 3% Kulturcash Litteratur 2% Design 2% Crossmedia 2% Eldkonst 3% Konst 3% Musik 25% Dans 5% Skate m.m. 5% DJ 5% Film 12% LAN 5% Mässa 7% Spex 8% Diverse 8% Nuläge Det är viktigt med stöd till ungas egna idéer och egen organisering. Det är även viktigt att vidga kulturbegreppet och ge utrymme för fri tolkning inom kultur. Sedan bidragsformen startade har det delats ut bidrag till ungdomskulturer i största allmänhet, de flesta kulturarterna, LAN, Skate, mountainboard, Tv-spelsevent, miljöaktioner, crossmediaprojekt med mera. Bidragsformen har ett bredare angreppssätt på kultur med ett vidgat kulturbegrepp på grund av att ungas kulturuttryck är brett och många projekt är crossoverprojekt mellan konstformer och idrott. Det finns stort behov av denna typ av bidrag/cash för att så frö till ungas eget kulturskapande. Det blir ett första steg in i kulturekosystemet där de unga sedan kan gå vidare i systemet till etablerade kulturskapare. Det är även viktigt att stötta unga som vill genomföra enstaka projekt utan att det nödvändigtvis måste leda till en fortsättning. De positiva effekterna finns i personens egen 35

36 upplevelse av att genomföra ett projekt och känna känslan av sammanhang med andra i projektgruppen under vägen eller med publiken. Stödet fungerar endast med det stödsystem som finns runtomkring. Bristande tid är ett hot mot fortsättningen och stödet. Stöd under vägen behövs och då speciellt till de grupper som har svårare att hävda sig. En utmaning som inte möts fullt ut än men som förvaltningen arbetar på. I och med Wickmanskas försvinnande finns det nu ingen naturlig mötesplats för stöd och möjlighet till produktion, samt konsert och utställningsmöjlighet. Det fattas bra produktionslokaler för de unga att skapa sina projekt i. Reflektioner I den utvärdering av KulturCash som Malmö högskola gjorde i september 2013 svarade de flesta att de känner stolthet och glädje över sina genomförda projekt. Man upplever att bidragsformen fungerar väl, ansökningsprocessen är lätt och smidig, och att det är positivt att man kan söka stöd med kort varsel och få snabbt svar. Det finns dock en hel del områden inom bidragsformen som kan förbättras. Det behövs bland annat en tydlig kommunikationsplan för att nå ut till alla i målgruppen (12-25 år). Det är viktigt att KulturCash blir tillgängligt för alla unga i målgruppen inte bara de som själva har förmågan att hitta information om bidraget, skriva en ansökan och möjliggöra sina projektidéer. För att uppnå detta behövs det kontaktpersoner ute på varje fritidsområde med fokus på att stödja unga som vill förverkliga sina projektidéer. I kommunstyrelsens protokoll från , då beslutet om att starta KulturCash togs, nämndes det att det var viktigt att sprida kunskap om bidraget samt att unga i de östra kommundelarna särskilt skulle beaktas. Förvaltningen anser att både spridningen och stödet till unga i de östra kommundelarna kan bli bättre. Fokus kommer att läggas på detta under De områden som fokuseras på utöver marknadsföring och de östra kommundelarna är en viss justering av kriterierna, underlättande av uppföljning och återrapportering med en redovisningsmall, samt att hitta en lösning på de ekonomiska problem som finns kring utbetalning av kontanter. Enligt Malmö högskola finns det stora problem med just det administrativa kring ekonomin. I studien Fria pengar, lösa boliner av Thomas Johansson (oktober 2012) resonerar han kring den öppna fritidsverksamhetens betydelse för den grupp unga som är svagast i samhället. När fritidsverksamheter runt omkring i landet tappar besökare och vissa kommuner går över till så kallade Fria pengar läggs det på de unga själva att ta ansvar för sin fritid och de projekt de vill genomföra. Detta gör att en viss grupp unga hamnar utanför och endast de unga som redan är företagssamma har tillgång till dessa pengar. Det antal unga som utnyttjar Fria pengar är inte så stort som man hade hoppats på. Inom KulturCash vill man gärna råda bot på detta och tillsammans med målgruppen resonera hur man kan gå vidare så att man inte faller i samma grop som så många andra kommuner i landet har gjort. För att genomföra de förbättringar som krävs för att KulturCash som bidragsform ska vara optimal krävs det resurser. Stödfunktionen kunde varit mycket bättre men den är i dagsläget endast i förhållande till nuvarande resurser. 36

37 5.1.5 Ateljéstipendium Syfte Ateljéstipendiet är en ny stödform från och med 2012 och kan sökas av professionella och aktivt verksamma enskilda konstnärer inom bild och form, som har ateljé i Lund. Vid ansökan ska man ha kontrakt på en konstnärsateljé i Lund. Ateljéstipendiet söks senast 28 februari för den kommande tvåårsperioden. Stödbeloppet är kronor per kalenderår och utbetalades första gången retroaktivt från januari 2012 till och med december Totalt kan tio stipendier utdelas årligen, med ett rullande schema, som innebär att 2012 utdelas fem tvååriga stipendier för perioden , varefter ytterligare fem tvååriga stipendier utdelas under 2013 för perioden Detta för att göra det möjligt att varje år utdela fem nya stipendier. Totalt stöd är alltså tio stipendier om vardera kronor per år. Stödet införs på försök fram till och ska därefter utvärderas. Regler Urval Nyutbildade konstnärer, med högskoleexamen från de tre senaste åren, ges förtur. Konstnärer som inte erhållit ateljéstipendium tidigare ges förtur. Omfattande konstnärlig yrkesverksamhet under de senaste fem åren är meriterande. Handläggning och beslut. Kultur- och fritidsförvaltningens avdelning Kultur, Stöd & Utveckling handlägger ansökningarna och tar fram underlag för beslut. Kulturchefen beslutar i enlighet med delegationsrätt för medel. Kvalitetssäkringsgrupp. Vid bedömningen av ansökningarna deltar en rådgivande kvalitetssäkringsgrupp med minst två externa sakkunniga personer inom konstområdet samt konsthallschef och kulturchef. Sammansättningen kan variera från år till år. Kvalitetssäkringsgruppen utses av kulturchefen. Bidrag 2013 För 2013 beviljades tre stipendier för två år på totalt kr. Pengarna ligger inom ramen för projektbidrag om totalt kr. Nuläge Ateljéstipendium för bildkonsten är ett sätt att stödja bildkonstens lokalutmaning. Det är idag ej tillräckligt med kvalificerade sökande till bidraget. De sökande söker för lokaler de redan har lokalstöd av från förvaltningen. Dessa kan inte få både lokalstöd och ateljébidrag. Detta kommer ändra sig när lokaler är uppsagda. 37

38 Reflektioner Det behövs både lokalstöd och ateljéstipendium. De måste finnas av rättviseskäl. Pengarna går istället ut till projektbidrag. Uppstartsfasen har varit lång och situationen kommer antagligen ändras när lokaler sägs upp under år Kulturbidrag samlade reflektioner Bidrag och stöd fungerar som ett ekosystem. Stödsystemen hänger ihop med såväl de regionala som nationella stödstrukturerna. Aktörer inom det professionella kulturlivet skapar ofta utbud som skall fungera på flera plan och som kan erhålla olika typer av stöd för sin verksamhet. Ett lokalt stödsystem är alltså inte bara ett internt ekosystem utan också en del av det regionala och nationella. Eventuella förändringar i stödsystemet bör sättas i relation och i konsekvensanalys med övriga stödstrukturer. Lunds bidrag till kultur kan ses som ett ekosystem med ingången KulturCash för unga som första gången provar på att driva ett kulturprojekt. Projektbidragens tanke är att vara icke återkommande projekt och verksamhetsbidragen står för den mer kontinuerliga verksamheten. Idag fastnar dock lätt aktörer i bidragsformerna. Det är svårt att byta bidragsform. En hel del av projektbidragen går till återkommande arrangemang men som inte klassificerar sig för att få verksamhetsbidrag. Verksamhetsbidragen är över tid relativt beständiga och det är därför svårt för nya aktörer att etablera en kontinuerlig verksamhet. Dock krävs bidrag av en långsiktig karaktär för att klargöra för det regionala och statliga stödet att dessa verksamheter har ett kontinuerligt stöd lokalt för att de i sin tur ska bevilja verksamhetsbidrag. Bidraget som utvecklats för att stärka utvecklingen och innovationen, Framtidens Lund, har ingen klar finansiering efter Det bidraget har hjälpt till att skapa förnyelse och utveckling inom området. I den kulturpolitiska handlingsplanen för anges att nya och elastiska former för kulturstöd ska utredas. Dagens ekosystem innehåller både långsiktiga bidrag, projektbidrag och KulturCash som introduktion till kulturstöd. Dock fastnar lätt kulturaktörerna inom en form och kan inte röra sig flexibelt i systemet. Samtliga konstformer får idag stöd men en utmaning ligger i att både stödja bevarande av kulturaktörer och konstformer samtidigt som stödet behöver skapa förnyelse. Det är idag inte heller alltid klart vad som är kultur eller fritid och idrott. Ofta sker möten mellan olika typer av arrangemang och stöd söks till arrangemang inom andra sektorer än kultur inom kulturbidragen. 38

Förslag till nya och ändrade former av bidrag till föreningar och organisationer. Det här är en lättläst sammanfattning av texten. 1.

Förslag till nya och ändrade former av bidrag till föreningar och organisationer. Det här är en lättläst sammanfattning av texten. 1. Förslag till nya och ändrade former av bidrag till föreningar och organisationer Det här är en lättläst sammanfattning av texten. 1. Inledning Bakgrund Kommunfullmäktige i Lund har bett Kultur- och fritidsnämnden

Läs mer

Nedanstående regler och riktlinjer för stöd gäller Surahammars kommuns sätt att se på det kommunala stödet till föreningslivet

Nedanstående regler och riktlinjer för stöd gäller Surahammars kommuns sätt att se på det kommunala stödet till föreningslivet VIKTIG INFORMATION Barn och Bildningsnämnden har i år sett över reglerna för föreningsstödet. Det av kommunen antagna Alkohol och drogpolitiska programmet har införlivats i föreningsstödet. Andra viktiga

Läs mer

Bidragsregler i Skara kommun

Bidragsregler i Skara kommun Kultur- och fritidsnämnden Bidragsregler i Skara kommun Skara kommun har ett stort och rikt föreningsliv där kommuninvånarna har möjlighet att hitta just den förening som är anpassad efter individens önskemål

Läs mer

Regelverk gällande stöd till Säffle kommuns kulturföreningar Beslut Kun 35, 2008-08-26

Regelverk gällande stöd till Säffle kommuns kulturföreningar Beslut Kun 35, 2008-08-26 Regelverk gällande stöd till Säffle kommuns kulturföreningar Beslut Kun 35, 2008-08-26 Inledning Kulturen ska vara en utvecklingsmotor för hela Säffle kommun. Kulturen ska stimulera, initiera och stödja.

Läs mer

Allmänna bestämmelser

Allmänna bestämmelser Allmänna bestämmelser Sundsvalls kommun vill genom sitt bidragssystem stödja kommunens föreningsliv så att möjlighet skapas för en omfattande och stimulerande fritid för alla på ett både jämlikt och jämställt

Läs mer

Föreningar kan söka bidrag för verksamhet, idéförverkligande, utbildning och driftsstöd av anläggning.

Föreningar kan söka bidrag för verksamhet, idéförverkligande, utbildning och driftsstöd av anläggning. 1 (5) Kultur & Fritid Föreningsbidrag Föreningar kan söka bidrag för verksamhet, idéförverkligande, utbildning och driftsstöd av anläggning. Allmänna bestämmelser Kriterier för kultur- och fritidsnämndens

Läs mer

Regler för bidrag till organisationer som bedriver ungdomsverksamhet i Lunds kommun

Regler för bidrag till organisationer som bedriver ungdomsverksamhet i Lunds kommun Kultur- och fritidsförvaltningen 1 (5) Regler för bidrag till organisationer som bedriver ungdomsverksamhet i Lunds kommun Senaste revidering: 2010-02-10 1. SYFTET MED BIDRAG Syftet med bidrag till föreningar

Läs mer

Regler för KULTURSTÖD. Reglerna gäller från 2014-01-01 Beslutade av kulturnämnden i Halmstads kommun 2013-10-30

Regler för KULTURSTÖD. Reglerna gäller från 2014-01-01 Beslutade av kulturnämnden i Halmstads kommun 2013-10-30 Regler för KULTURSTÖD Reglerna gäller från 2014-01-01 Beslutade av kulturnämnden i Halmstads kommun 2013-10-30 1 1. Arrangemangs- och projektstöd Stödet kan sökas för enstaka eller en serie av kulturarrangemang,

Läs mer

BIDRAGSREGLER 2013. Att starta en förening... 3. Startbidrag 3. Föreningens verksamhet... 3. Aktivitetsbidrag 3 Utvecklingsbidrag 3

BIDRAGSREGLER 2013. Att starta en förening... 3. Startbidrag 3. Föreningens verksamhet... 3. Aktivitetsbidrag 3 Utvecklingsbidrag 3 BIDRAGSREGLER 2013 Att starta en förening... 3 Startbidrag 3 Föreningens verksamhet... 3 Aktivitetsbidrag 3 Utvecklingsbidrag 3 Mentorsbidrag... 4 Vilka kan söka? 4 Hur stort är bidraget? 4 Utbildning...

Läs mer

REGLER FÖR REGIONBIDRAG TILL STUDIEFÖRBUNDENS REGIONALA VERKSAMHET

REGLER FÖR REGIONBIDRAG TILL STUDIEFÖRBUNDENS REGIONALA VERKSAMHET 021206 REGLER FÖR REGIONBIDRAG TILL STUDIEFÖRBUNDENS REGIONALA VERKSAMHET Regionen stödjer de fria och frivilliga bildningssträvandena. Folkbildningen är en del i samhällets demokratiska process och ger

Läs mer

Riktlinje för föreningsbidrag i Nyköpings kommun

Riktlinje för föreningsbidrag i Nyköpings kommun KFN13/62 RIKTLINJE Riktlinje för föreningsbidrag i Nyköpings kommun Antagen av Kultur- och fritidsnämnden 2013-09-04. Antagen datum 2013-09-04 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3

Läs mer

Föreningsstöd Regler. Fritids- och kulturförvaltningen. Idrotts-, scout-, frilufts- och nykterhetsföreningar, politiska och religiösa föreningar

Föreningsstöd Regler. Fritids- och kulturförvaltningen. Idrotts-, scout-, frilufts- och nykterhetsföreningar, politiska och religiösa föreningar Landskrona stad & Föreningsstöd Regler Idrotts-, scout-, frilufts- och nykterhetsföreningar, politiska och religiösa föreningar Fritids- och kulturförvaltningen Landskrona stad Allmänna bestämmelser 1

Läs mer

Bidragsnormer Eslövs kommun. Barn- och ungdomsföreningar Handikappföreningar Pensionärsföreningar

Bidragsnormer Eslövs kommun. Barn- och ungdomsföreningar Handikappföreningar Pensionärsföreningar Bidragsnormer Eslövs kommun Barn- och ungdomsföreningar Handikappföreningar Pensionärsföreningar Bidragsnormer Delar ur Kultur- och fritidsnämndens mål för 2003 2006 Kultur- och fritidsaktiviteter främjar

Läs mer

Idrotts- och ungdomsföreningar Kulturföreningar Hembygdsföreningar Naturskyddsföreningar Invandrarföreningar Samlingslokalsföreningar Studieförbund

Idrotts- och ungdomsföreningar Kulturföreningar Hembygdsföreningar Naturskyddsföreningar Invandrarföreningar Samlingslokalsföreningar Studieförbund 1 Bidragsregler 2010 för Idrotts- och ungdomsföreningar Kulturföreningar Hembygdsföreningar Naturskyddsföreningar Invandrarföreningar Samlingslokalsföreningar Studieförbund ALLMÄNT Kultur- och fritidsnämndens

Läs mer

Regler för kommunala bidrag till ungdomsföreningar i Vänersborgs kommun

Regler för kommunala bidrag till ungdomsföreningar i Vänersborgs kommun Dnr: 2015/37 1 (5) Regler för kommunala bidrag till ungdomsföreningar i Vänersborgs kommun Fastställt av Barn- och ungdomsnämnden 2012-12-10 136 Reviderad 2014-04-14 58 Överfört och fastställt av Kultur-

Läs mer

Bidragsregler för fritidsföreningar i Tjörns kommun

Bidragsregler för fritidsföreningar i Tjörns kommun KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN Bidragsregler för fritidsföreningar i Tjörns kommun Antagna av kultur- och fritidsnämnden 2012-09-03, KFN 2012/45 Tillägg antaget av kultur- och fritidsnämnden 2013-03-18, KFN

Läs mer

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 Idrotten spelar en central roll för Eslöv. Med en lång tradition av ett rikt föreningsliv

Läs mer

Bidragsregler för ideella föreningar i Botkyrka kommun

Bidragsregler för ideella föreningar i Botkyrka kommun Bidragsregler för ideella föreningar i Botkyrka kommun Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Bidragsregler för

Läs mer

Föreningsbidrag. & Regler. Landskrona kommun Fritids- och kulturförvaltningen. Foto: Zebra Media

Föreningsbidrag. & Regler. Landskrona kommun Fritids- och kulturförvaltningen. Foto: Zebra Media Föreningsbidrag & Regler Foto: Zebra Media 2008 Landskrona kommun Fritids- och kulturförvaltningen Ansvarig handläggare i bidragsärenden är: Louise Jönsson Tel: 0418-47 30 13 E-post: louise.jonsson@landskrona.se

Läs mer

REMISSVERSION: Översyn av kultur- och fritidsnämndens stöd till föreningslivet

REMISSVERSION: Översyn av kultur- och fritidsnämndens stöd till föreningslivet Kultur- och fritidsnämnden Datum 1 (30) Kultur- och fritidsförvaltningen 2012-02-02 Förvaltningsledningen Stina Edqvist, 016-710 2093 KFN/2012:20 Kultur- och fritidsnämnden REMISSVERSION: Översyn av kultur-

Läs mer

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER FÖR KOMMUNALA BIDRAG TILL FÖRENINGAR I MORA KOMMUN

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER FÖR KOMMUNALA BIDRAG TILL FÖRENINGAR I MORA KOMMUN ALLMÄNNA BESTÄMMELSER FÖR KOMMUNALA BIDRAG TILL FÖRENINGAR I MORA KOMMUN 1 Kommunalt bidrag utgår till lokalavdelning i kommunen, ansluten till riksorganisation som erhåller statsbidrag till ungdomsorganisationer

Läs mer

FÖRENINGSBIDRAG. Handikappverksamhet. Dokumentet uppdaterat 2015-02-20 SKÖVDE KOMMUN

FÖRENINGSBIDRAG. Handikappverksamhet. Dokumentet uppdaterat 2015-02-20 SKÖVDE KOMMUN FÖRENINGSBIDRAG Handikappverksamhet Dokumentet uppdaterat 2015-02-20 SKÖVDE KOMMUN 1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1:1 Rätt till bidrag Organisation i Skövde kommun som bedriver fritidsverksamhet för handikappade

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

Regler och anvisningar för stöd till idrotts och friluftsorganisationernas

Regler och anvisningar för stöd till idrotts och friluftsorganisationernas Juni 2005 Kulturnämnden Reviderad 2008-01-17 Reviderad 2009-01-01 Reviderad 2011-09-20 Regler och anvisningar för stöd till idrotts och friluftsorganisationernas distriktsorganisationer 1 Generella kriterier

Läs mer

Bidragsregler. för kultur- och fritidsverksamhet i Norrköping

Bidragsregler. för kultur- och fritidsverksamhet i Norrköping Bidragsregler för kultur- och fritidsverksamhet i Norrköping Innehåll Föreningsbidrag Grundregler för föreningsbidrag...4 Bidragsformer: - Driftsstöd för föreningsdrivna anläggningar...5 - Handikappanpassningsstöd...5

Läs mer

Förslag till nya och reviderade bidragsformer till föreningar och andra aktörer

Förslag till nya och reviderade bidragsformer till föreningar och andra aktörer Kultur- och fritidsnämnden Förslag till nya och reviderade bidragsformer till föreningar och andra aktörer Remissförslag 2015-01-12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING sid 3 Bakgrund sid 3 Vad innebär ett

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

BIDRAGSREGLER 2003 FÖR BARN- OCH UNGDOMSFÖRENINGAR M.FL.

BIDRAGSREGLER 2003 FÖR BARN- OCH UNGDOMSFÖRENINGAR M.FL. FÖRENINGSSERVICE NYA BIDRAGSREGLER 2003 FÖR BARN- OCH UNGDOMSFÖRENINGAR M.FL. Tillämpning av Förändrade regler för stöd till barn och ungdomsorganisationer i Uppsala antagna av KF 25-26 mars 2002 70. ADRESS:

Läs mer

www.pwc.se Granskning av kommunens kultur- och fritidsverksamhet Cecilia Fehling Stefan Wik Mars 2014 Hultsfreds kommun

www.pwc.se Granskning av kommunens kultur- och fritidsverksamhet Cecilia Fehling Stefan Wik Mars 2014 Hultsfreds kommun www.pwc.se Cecilia Fehling Stefan Wik Mars 2014 Granskning av kommunens kultur- och fritidsverksamhet Hultsfreds kommun Innehållsförteckning 1. Inledning...2 1.1. Bakgrund...2 1.2. Revisionsfråga...2 1.3.

Läs mer

Kultur och Fritid. Bidragsregler för. föreningar och studieförbund

Kultur och Fritid. Bidragsregler för. föreningar och studieförbund Kultur och Fritid Bidragsregler för föreningar och studieförbund Bidragsregler för föreningar och studieförbund Antagna av Kultur- och fritidsnämnden Grundvillkor - Bidragsberättigade är ideella och demokratiska

Läs mer

Föreningsbidrag. För ideella idrotts- och kulturföreningar i Kävlinge kommun. Bildning

Föreningsbidrag. För ideella idrotts- och kulturföreningar i Kävlinge kommun. Bildning Föreningsbidrag För ideella idrotts- och kulturföreningar i Kävlinge kommun Bildning Kullagatan 2, 244 80 Kävlinge 046-73 90 00 kommunen@kavlinge.se www.kavlinge.se Innehållsförteckning Föreningsstöd...

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA PROJEKTMALL Inledning Detta är ett stöddokument för er som ska skriva en projektansökan. I en projektansökan så ska ni oftast fylla i en ansökan och därefter skicka med en projektplan detta är lite tips

Läs mer

REGLER FÖR BIDRAG TILL FÖRENINGAR I HALLSTAHAMMARS KOMMUN GÄLLANDE FR O M 2010-07-01

REGLER FÖR BIDRAG TILL FÖRENINGAR I HALLSTAHAMMARS KOMMUN GÄLLANDE FR O M 2010-07-01 REGLER FÖR BIDRAG TILL FÖRENINGAR I HALLSTAHAMMARS KOMMUN GÄLLANDE FR O M 2010-07-01 BIDRAGSBERÄTTIGAD FÖRENING Bidrag kan utgå till ideell förening med ungdomsverksamhet som arbetar efter demokratiska

Läs mer

Svedala Kommuns 3:09 Författningssamling 1(8)

Svedala Kommuns 3:09 Författningssamling 1(8) Författningssamling 1(8) Riktlinjer och regler för Svedala kommuns stöd till ungdomsföreningar antagna av kommunfullmäktige 2014-09-08, 97 Svedala kommuns syn på föreningsstödet Gäller från 2015-01-01

Läs mer

REGLER FÖR BIDRAG TILL 805-1 IDEELLA FÖRENINGAR INOM NYNÄSHAMNS KOMMUN

REGLER FÖR BIDRAG TILL 805-1 IDEELLA FÖRENINGAR INOM NYNÄSHAMNS KOMMUN REGLER FÖR BIDRAG TILL 805-1 IDEELLA FÖRENINGAR INOM NYNÄSHAMNS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 1993-06-22, 129. Ändrade av kommunfullmäktige 1993-10-26, 186, 1995-10- 26, 288. Reglerna tillämpas fr

Läs mer

TRU 18/2009 LANDSTINGET GÄVLEBORGS BESTÄMMELSER OM BIDRAG TILL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET I GÄVLEBORGS LÄN

TRU 18/2009 LANDSTINGET GÄVLEBORGS BESTÄMMELSER OM BIDRAG TILL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET I GÄVLEBORGS LÄN TRU 18/2009 LANDSTINGET GÄVLEBORGS BESTÄMMELSER OM BIDRAG TILL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET I GÄVLEBORGS LÄN Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Allmänna villkor 3 Bidragsformer 4 Grundbidrag och Medlemsbidrag

Läs mer

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Strategisk plan för Studiefrämjandet från 2012 med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Syften och motiv med statens stöd till folkbildningen Riksdagen har angett fyra syften med statens stöd till folkbildningen.

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

RIKTLINJER FÖR SERVICENÄMNDENS FÖRENINGSBIDRAG

RIKTLINJER FÖR SERVICENÄMNDENS FÖRENINGSBIDRAG Antagna av SeN 141119 90 RIKTLINJER FÖR SERVICENÄMNDENS FÖRENINGSBIDRAG 2015 2 INNEHÅLLFÖRTECKNING Målsättning sid 3 Allmänna villkor sid 4-5 Registrering av förening sid 5 Sammankomstbidrag/Aktivitetsstöd

Läs mer

RIKTLINJER FÖR SERVICENÄMNDENS FÖRENINGSBIDRAG

RIKTLINJER FÖR SERVICENÄMNDENS FÖRENINGSBIDRAG RIKTLINJER FÖR SERVICENÄMNDENS FÖRENINGSBIDRAG 2012 2(15) INNEHÅLLFÖRTECKNING Målsättning sid 3 Allmänna villkor sid 4-5 Sammankomstbidrag sid 6-7 Stimulansbidrag sid 8 Bidrag till anställda sid 8-9 Lokalbidrag

Läs mer

Riktlinjer för föreningsbidrag Fastställda av Farsta stadsdelsnämnd den 19 nov 2013

Riktlinjer för föreningsbidrag Fastställda av Farsta stadsdelsnämnd den 19 nov 2013 Avdelningen för förskola och fritid Sida 1 (5) 2013-10-22 Riktlinjer för föreningsbidrag Fastställda av Farsta stadsdelsnämnd den 19 nov 2013 Bakgrund Farsta stadsdelsnämnd fördelar årligen bidrag till

Läs mer

Ungdomsstyrelsens kommentarer

Ungdomsstyrelsens kommentarer Ungdomsstyrelsens kommentarer till Förordning (2011:65) om statsbidrag till barnoch ungdomsorganisationer Förordningen utfärdades av Utbildningsdepartementet den 20 januari år 2011. Regeringen har skrivit

Läs mer

Kulturbidrag. Bestämmelser för bidrag till kulturverksamhet. Antagna av kultur- och fritidsnämnden 2015-10-12 57

Kulturbidrag. Bestämmelser för bidrag till kulturverksamhet. Antagna av kultur- och fritidsnämnden 2015-10-12 57 Kulturbidrag Bestämmelser för bidrag till kulturverksamhet Antagna av kultur- och fritidsnämnden 2015-10-12 57 1. SYFTE OCH MÅL Utifrån kultur- och fritidsnämndens (KFN) ansvarsområden och kommunens övergripande

Läs mer

Bidragsregler för idrottsföreningar

Bidragsregler för idrottsföreningar sregler för idrottsföreningar Gäller från 080101 Regler för bidrag till idrottsföreningar och övriga idéorganisationer i Partille kommun Allmänna förutsättningar Kultur- och fritidsnämndens målsättning

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

SVALÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING BIDRAGSBESTÄMMELSER FÖR FÖRENINGAR I SVALÖVS KOMMUN

SVALÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING BIDRAGSBESTÄMMELSER FÖR FÖRENINGAR I SVALÖVS KOMMUN SVALÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING Kommunfullmäktige KFS 1997:2 1997-12-22, 173 2000-01-31, 6 2002-02-25, 15 2004-01-26, 5 2005-08-29, 157 2008-12-22, 153 2009-12-21, 146 Reviderade av välfärdsutskottet

Läs mer

Riktlinjer för bidrag till handikapp- och pensionärsföreningar samt samhällsnyttiga föreningar i Värnamo kommun

Riktlinjer för bidrag till handikapp- och pensionärsföreningar samt samhällsnyttiga föreningar i Värnamo kommun Riktlinjer för bidrag till handikapp- och pensionärsföreningar samt samhällsnyttiga föreningar i Värnamo kommun Fr.o.m. 2014-01-01 Antagna av kommunfullmäktige 2013-12-12 280 Bakgrund Värnamo kommun stödjer

Läs mer

BIDRAGSREGLER FÖR LANDSTINGETS BIDRAGSGIVNING TILL EXTERNA ORGANISATIONER

BIDRAGSREGLER FÖR LANDSTINGETS BIDRAGSGIVNING TILL EXTERNA ORGANISATIONER BIDRAGSREGLER FÖR LANDSTINGETS BIDRAGSGIVNING TILL EXTERNA ORGANISATIONER Antagna av landstingsfullmäktigen 2001-06-20- -21 Organisationsbidrag 2(19) INNEHÅLL 1 ALLMÄNT...3 1 1.1 BIDRAGSGIVNINGENS BETYDELSE

Läs mer

FOLKBILDNING 1997/98:115

FOLKBILDNING 1997/98:115 FOLKBILDNING 1997/98:115 Regeringens proposition 12 mars 1998 Textunderlag för OH-presentation 6.1 Bedömning av folkbildningens verksamhet Folkbildningen har genomfört en verksamhet som står i god överensstämmelse

Läs mer

Föreningsbidrag - fritid barn- och ungdomsverksamhet

Föreningsbidrag - fritid barn- och ungdomsverksamhet RIKTLINJE Föreningsbidrag - fritid Dokumentets syfte Dokumentet syftar till att beskriva riktlinjer för ekonomiska bidrag för föreningar som bedriver fritidsverksamhet för barn och ungdomar i Nacka. Dokumentet

Läs mer

Riktlinjer för föreningsbidrag och utvecklingsstöd inom Social välfärd

Riktlinjer för föreningsbidrag och utvecklingsstöd inom Social välfärd 2012-05-16 Sov 71/2012 Sov 52/2010 Riktlinjer för föreningsbidrag och utvecklingsstöd inom Social välfärd Reviderade 2012-06-07 Innehållsförteckning Riktlinjer för föreningsbidrag och utvecklingsstöd inom

Läs mer

Föreningsträff. Sammanställning av föreningsträffen den 4 juni 2013

Föreningsträff. Sammanställning av föreningsträffen den 4 juni 2013 Föreningsträff Sammanställning av föreningsträffen den 4 juni 2013 Beredningen för Kultur och Fritid i Svedala kommun har fått i uppdrag att genomföra en översyn av kommunens stöd till föreningar inom

Läs mer

Handlingsplaner Kultur för Kultur- och föreningsnämnden 2012-2015

Handlingsplaner Kultur för Kultur- och föreningsnämnden 2012-2015 Tjänsteskrivelse 2011-10-21 KFN 2010.0079 Handläggare: Hans Lundell Kultur- och föreningsnämnden Handlingsplaner Kultur för Kultur- och föreningsnämnden 2012-2015 Sammanfattning Kultur- och föreningsnämnden

Läs mer

Prövning av nya regionala ungdomsorganisationer 2015

Prövning av nya regionala ungdomsorganisationer 2015 Enheten för kultur- och föreningsstöd Handläggare: Fredrik Schlott Karin Sundequist Prövning av nya regionala ungdomsorganisationer 2015 1 Förslag till beslut Kulturförvaltningen föreslår kulturnämnden

Läs mer

Stöd till kulturverksamhet i Varbergs kommun

Stöd till kulturverksamhet i Varbergs kommun Stöd till kulturverksamhet i Varbergs kommun Stöd till kulturverksamhet så här går Det till: Allmänna beskrivningar: Projektstöd: Syftet med Varbergs kommuns kulturstöd: Förstärka kultur- och fritidsnämndens

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Organisationsuppdrag i Halland

Organisationsuppdrag i Halland Organisationsuppdrag i Halland ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ Regler för anslag till distriktsorganisationer Fastställd av Regionfullmäktige 24 november, 2004, 35 samt 4 juni 2008, 9.

Läs mer

Styrelsens förslag till verksamhetsplan för VLBF verksamhetsåret 2013

Styrelsens förslag till verksamhetsplan för VLBF verksamhetsåret 2013 Styrelsens förslag till verksamhetsplan för VLBF verksamhetsåret 2013 Inledning Folkbildningen i Västmanlands län är en garant för det demokratiska kvalitetsfyllda mötet och ger människor med olika bakgrund

Läs mer

Översyn av kultur- och fritidsnämndens samlade stöd till föreningslivet i Falkenbergs kommun

Översyn av kultur- och fritidsnämndens samlade stöd till föreningslivet i Falkenbergs kommun Översyn av kultur- och fritidsnämndens samlade stöd till föreningslivet i Falkenbergs kommun Slutrapport 2014-10-21 Anders Lundkvist Magnus Holmgren Daniel Johansson Utvärderingsringen www.utvarderingsringen.se

Läs mer

RF:s REGLER MED KOMMENTARER FÖR STATLIGT LOKALT AKTIVITETSSTÖD

RF:s REGLER MED KOMMENTARER FÖR STATLIGT LOKALT AKTIVITETSSTÖD RF:s REGLER MED KOMMENTARER FÖR STATLIGT LOKALT AKTIVITETSSTÖD (Beslutade av RS den 8 december 1997 samt reviderade av RS den 21-22 november 2002, den 1-2 december 2003 och den 3 oktober 2006 ) 1 BIDRAGSBERÄTTIGADE

Läs mer

Bidragsbestämmelser för kultur- och fritidsföreningar i Oskarshamns kommun

Bidragsbestämmelser för kultur- och fritidsföreningar i Oskarshamns kommun Bildningsförvaltningen Bidragsbestämmelser för kultur- och fritidsföreningar i Oskarshamns kommun 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1 Allmänna bestämmelser 3 2 Föreningskategorier 4 3 Föreningar fritid 5 3.1

Läs mer

Handledning för förening i EFK UNGs Bidragsspår

Handledning för förening i EFK UNGs Bidragsspår Handledning för förening i EFK UNGs Bidragsspår En praktisk handledning för de som vill bilda en ny förening, som vill ansluta en redan befintlig förening eller som redan är anslutna till EFK UNGs Bidragsspår

Läs mer

Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen

Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen Ett aktivt liv, där både kropp och själ får sitt, är bra för hälsan och välbefinnandet. Vi inom kultur och fritid arbetar för att skapa förutsättningarna. Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som

Läs mer

BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR GIVARGUIDEN 2014

BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR GIVARGUIDEN 2014 BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR GIVARGUIDEN 2014 Demokrati Givarguiden har valt att betygsätta ideella föreningars och trossamfunds demokratiska nivå utifrån organisationernas stadgar. Givarguidens bedömning utgår

Läs mer

Framtid och engagemang i Svedala kommun. En översyn av systemen för stöd till det lokala föreningslivets verksamheter för barn och unga

Framtid och engagemang i Svedala kommun. En översyn av systemen för stöd till det lokala föreningslivets verksamheter för barn och unga Framtid och engagemang i Svedala kommun En översyn av systemen för stöd till det lokala föreningslivets verksamheter för barn och unga Kommunstyrelsen beslutade den 22 april 2013 att uppdra Beredningen

Läs mer

ÅTVIDABERGS KOMMUNS RIKTLINJER FÖR EKONOMISKT STÖD TILL FÖRENINGAR

ÅTVIDABERGS KOMMUNS RIKTLINJER FÖR EKONOMISKT STÖD TILL FÖRENINGAR ÅTVIDABERGS KOMMUNS RIKTLINJER FÖR EKONOMISKT STÖD TILL FÖRENINGAR Föreningslivets värde för samhället I ett demokratiskt samhälle är ett aktivt föreningsliv en oumbärlig tillgång. Inom det traditionella

Läs mer

Bidragsbestämmelser. För ideella föreningar och organisationer inom Kävlinge kommun. Kulturnämnden

Bidragsbestämmelser. För ideella föreningar och organisationer inom Kävlinge kommun. Kulturnämnden Bidragsbestämmelser För ideella föreningar och organisationer inom Kävlinge kommun Kulturnämnden Bestämmelser och tillämpningsföreskrifter för kommunal bidragsgivning till föreningslivet i Kävlinge kommun.

Läs mer

FÖR FÖRENINGAR VERKSAMMA INOM

FÖR FÖRENINGAR VERKSAMMA INOM BIDRAGSNORMER FÖR FÖRENINGAR VERKSAMMA INOM MULLSJÖ KOMMUN Februari 2002 (Smärre rev. 2011) ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Kommunala bidrag enligt dessa normer, bidragsform A-F), utgår till förening med ungdomsverksamhet

Läs mer

REGLEMENTE FÖR FÖRENINGSBIDRAG. Allmänna bestämmelser för kommunala bidrag till ideella föreningar i Mora kommun

REGLEMENTE FÖR FÖRENINGSBIDRAG. Allmänna bestämmelser för kommunala bidrag till ideella föreningar i Mora kommun REGLEMENTE FÖR FÖRENINGSBIDRAG Allmänna bestämmelser för kommunala bidrag till ideella föreningar i Mora kommun Dokumentbeskrivningar Policy En policy ska ange viljeinriktningen för ett specifikt område.

Läs mer

Handledning för förening i EFK UNGs Bidragsspår

Handledning för förening i EFK UNGs Bidragsspår Handledning för förening i EFK UNGs Bidragsspår En praktisk handledning för de som vill bilda en ny förening, som vill ansluta en redan befintlig förening eller som redan är anslutna till EFK UNGs Bidragsspår

Läs mer

REGIONFÖRBUNDET JÄMTLANDS LÄNS BIDRAGSREGLER FÖR EXTERNA ORGANISATIONER

REGIONFÖRBUNDET JÄMTLANDS LÄNS BIDRAGSREGLER FÖR EXTERNA ORGANISATIONER REGIONFÖRBUNDET JÄMTLANDS LÄNS BIDRAGSREGLER FÖR EXTERNA ORGANISATIONER Fastställt av Regionstyrelsen 2011-12-19 2(21) Innehållsregister 1 ALLMÄNT 3 1.1 BIDRAGSGIVNINGENS BETYDELSE FÖR LÄNSINNEVÅNARNA

Läs mer

PROPOSITION: NYA MEDLEMSORGANISATIONER

PROPOSITION: NYA MEDLEMSORGANISATIONER PROPOSITION: NYA MEDLEMSORGANISATIONER STYRELSEN FÖRESLÅR ÅRSMÖTET BESLUTA Att bevilja följande organisationer ordinarie medlemskap i LSU Freethem Sveriges förenade studentkårer (SFS) Freethems ansökan

Läs mer

Bidragsreglemente för ideell. fritidsverksamhet i Nordmalings kommun

Bidragsreglemente för ideell. fritidsverksamhet i Nordmalings kommun Bidragsreglemente för ideell fritidsverksamhet i Nordmalings kommun Fastställt av kommunfullmäktige 2013-12-16 126 Innehållsförteckning 1 Målsättning... 3 2 Allmänna villkor... 3 3 Föreningsregister...

Läs mer

Bidragsregler. för Idrotts- och fritidsföreningar

Bidragsregler. för Idrotts- och fritidsföreningar Bidragsregler för Idrotts- och fritidsföreningar Bidragsregler för idrotts- och fritidföreningar, beslutade av kultur- och fritidsnämnden 2006-05-31 1 Innehållsförteckning Allmänna bestämmelser 3 Att starta

Läs mer

Bidragsnormer för ungdomsföreningar, övriga ideella föreningar, föreningsägda samlingslokaler och handikappföreningar.

Bidragsnormer för ungdomsföreningar, övriga ideella föreningar, föreningsägda samlingslokaler och handikappföreningar. Bidragsnormer för ungdomsföreningar, övriga ideella föreningar, föreningsägda samlingslokaler och handikappföreningar. Ungdomsföreningar För att bli registrerad och godkänd som ungdomsförening hos nämnden

Läs mer

Regler och riktlinjer för Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens stöd till föreningar/ organisationer som främjar integration

Regler och riktlinjer för Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens stöd till föreningar/ organisationer som främjar integration UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSNÄMNDEN Regler och riktlinjer för Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens stöd till föreningar/ organisationer som främjar integration Fastställt av UAN 2005-12-15 278 Nämndens

Läs mer

Utredning taxor för vuxna i föreningslivet

Utredning taxor för vuxna i föreningslivet Utredning taxor för vuxna i föreningslivet Bakgrund och uppdrag I Huddinge kommun har all föreningsverksamhet inklusive studieförbunden oavsett ålder på deltagarna, 0-taxa för träning, seriespel, interna

Läs mer

Nämnd- och bolagsplan 2015. Kulturnämnd

Nämnd- och bolagsplan 2015. Kulturnämnd Kulturnämnd Innehållsförteckning Ledning... 3 Förutsättningar för verksamhetsåret... 4 Mål och mått... 6 Budget... 9 Bilagor... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2 (9) Ledning Förvaltning: Ordförande:

Läs mer

Föreningsbidrag i Malung-Sälens kommun

Föreningsbidrag i Malung-Sälens kommun Bilaga KA 2012.41 Föreningsbidrag i Malung-Sälens kommun Policy och riktlinjer Malung-Sälens kommun Box 14, 782 21 Malung Tfn: 0280 181 00 Fax: 0280 183 09 Plusgiro: 3 43 41 8 Bankgiro: 468 4312 www.malung-salen.se

Läs mer

Vilken typ av aktiviteter inom fritidsfältet önskar ungdomar i Stockholms stad att det ska satsas på? -Stig Elofsson

Vilken typ av aktiviteter inom fritidsfältet önskar ungdomar i Stockholms stad att det ska satsas på? -Stig Elofsson Vilken typ av aktiviteter inom fritidsfältet önskar ungdomar i Stockholms stad att det ska satsas på? -Stig Elofsson Förord Forskningsenheten vid idrotts- och kulturförvaltningarna genomför kontinuerligt

Läs mer

Fyra frågor. från idrottsrörelsen i Västra Götaland. Inför valet 2010 har idrottsrörelsen ställt fyra frågor till

Fyra frågor. från idrottsrörelsen i Västra Götaland. Inför valet 2010 har idrottsrörelsen ställt fyra frågor till Fyra frågor från idrottsrörelsen i Västra Götaland Inför valet 2010 har idrottsrörelsen ställt fyra frågor till de politiska partier som finns representerade i Västra Götalandsregionens kulturnämnd. Svaren

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Beslut i kultur- och fritidsnämnden 2012-12- 10 109. Bestämmelser för stöd till föreningar i Täby kommun PROMEMORIA 2012-12-19

Beslut i kultur- och fritidsnämnden 2012-12- 10 109. Bestämmelser för stöd till föreningar i Täby kommun PROMEMORIA 2012-12-19 PROMEMORIA 2012-12-19 Kultur och fritid Mats Bergström 08-5555 98 03 Beslut i kultur- och fritidsnämnden 2012-12- 10 109 Bestämmelser för stöd till föreningar i Täby kommun Innehåll 1. Allmänna bestämmelser

Läs mer

Organisationsuppdrag och överenskommelse 2008-04-15

Organisationsuppdrag och överenskommelse 2008-04-15 Organisationsuppdrag och överenskommelse 2008-04-15 Dessa regler avser Region Hallands organisationsuppdrag till distriktsorganisationer i Halland och det anslag som är kopplat till uppdraget. Anslag lämnas

Läs mer

Kvalitetsundersökning för föreningsservice i Falkenberg

Kvalitetsundersökning för föreningsservice i Falkenberg 1 FALKENBERGS KOMMUN Kvalitetsundersökning för föreningsservice i Falkenberg Enkätundersökning hösten 4 Kultur- och fritidsförvaltningen 2 FALKENBERGS KOMMUN Kultur- och fritidsförvaltningen Anders Bengtsson

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Förslag till revidering av regler för föreningsbidrag i Huddinge kommun (HKF 8020)

Förslag till revidering av regler för föreningsbidrag i Huddinge kommun (HKF 8020) KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 21 oktober 2013 8 Paragraf Diarienummer KS-2013/798.112 Förslag till revidering av regler för föreningsbidrag i Huddinge kommun (HKF 8020)

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Föreningspool - MISO och MIP

Tjänsteskrivelse. Föreningspool - MISO och MIP Malmö stad Fritidsförvaltningen 1 (5) Datum 2014-09-01 Vår referens Sara Mellander Planeringssekreterare Tjänsteskrivelse Sara.Mellander@malmo.se Föreningspool - MISO och MIP FRI-2013-1283 Sammanfattning

Läs mer

Regler fastställda i upplevelsenämnden 4 december 2014. Regler för bidrag till föreningar med idrotts- och kulturverksamhet 2015

Regler fastställda i upplevelsenämnden 4 december 2014. Regler för bidrag till föreningar med idrotts- och kulturverksamhet 2015 Regler fastställda i upplevelsenämnden 4 december 2014 Ärendenummer UPN2012/104 Regler för bidrag till föreningar med idrotts- och kulturverksamhet 2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING GEMENSAMMA REGLER FÖR FÖRENINGAR

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2016

VERKSAMHETSPLAN 2014-2016 1 VERKSAMHETSPLAN 2014-2016 2 BAKGRUND Riksteatern verksamhetsplanerar Riktesteatern verksamhetsplanerar är ett projekt som startade hösten 2012. På kongressen 2011 fattades beslut om att hela Riksteaterns

Läs mer

Bestämmelser för kulturstöd i Malmö

Bestämmelser för kulturstöd i Malmö Senast reviderade av Malmö kulturnämnd 2014-03-26 Bestämmelser för kulturstöd i Malmö Målsättning Malmö kulturnämnd ska genom att stödja det utominstitutionella kulturlivet möjliggöra kultur- och bildningsverksamhet

Läs mer

Verksamhetsplan & Budget

Verksamhetsplan & Budget Verksamhetsplan & Budget 2013 Malmö Idrottsföreningars Samorganisation MISO Idrott åt alla MISO stöder Idrottens värdegrund och dess fyra grundpelare Glädje och gemenskap Demokrati och delaktighet Allas

Läs mer

Nedan följer ett antal definitioner som gäller inom kultur & fritids verksamhetsområde.

Nedan följer ett antal definitioner som gäller inom kultur & fritids verksamhetsområde. Bidragsbestämmelser Adress Kultur & fritid 291 80 Kristianstad Besöksadress: Spannmålsgatan 9 DEFINITIONER Nedan följer ett antal definitioner som gäller inom kultur & fritids verksamhetsområde. Barn-

Läs mer

Handlingar för extra årsmöte 3/6 2012 För Sverok Västerbotten. Dagordning

Handlingar för extra årsmöte 3/6 2012 För Sverok Västerbotten. Dagordning Handlingar för extra årsmöte 3/6 2012 För Sverok Västerbotten I detta dokument finner du handlingarna för det extra inkallade årsmötet för sverok västerbotten, du kan dels hitta den nuvarande Verksamhetsplanen

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Utvecklingsplan för Idrottslyftet 2013-2015 Svenska Castingförbundet (SCF)

Utvecklingsplan för Idrottslyftet 2013-2015 Svenska Castingförbundet (SCF) Utvecklingsplan för Idrottslyftet 2013-2015 (SCF) Denna utvecklingsplan är ett levande dokument som kan göra förändringar i om så krävs för att Idrottslyftets mål i ännu högre utsträckning ska uppnås.

Läs mer