Utdrag ur sockenstämmoprotokoll från Näs Urval Herman Svenngård före I sammandrag av G. Sandén 1995.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utdrag ur sockenstämmoprotokoll från Näs 1762-1775. Urval Herman Svenngård före 1970. I sammandrag av G. Sandén 1995."

Transkript

1 Utdrag ur sockenstämmoprotokoll från Näs Urval Herman Svenngård före I sammandrag av G. Sandén maj sockenstämma i Näs Sockenstuga underskrivet Anders Jöransson, Tuna, (A) Per Erson, Ålsta (bomärke), Jonas Mattson, Ålsta, (bomärke), Jan Jansson, Asker, (J J), Anders Månsson, Skälby, (A), Erik Jansson, Sylta i Uppsylta, (bomärke). I A Holmberg. Sedan gammalt åligger det oss enligt kontrakt att bygga och hålla brygghus vid Ryds prästgård. Det gamla är nu alldeles förfallet. Vi har kommit överens med kyrkoherde Hernodius att han låter uppföra ett nytt på den nya tomten. Timret skall tas av det överblivna timret efter karaktärsbyggnaden. Huset skall vara med mur och spis försett. Kostnaden skall vara 12 daler kopparmynt per mantal och villkoret är att pengarna lånas ur Näs kyrka. Vi betalar 1764, sedan utläggen för karaktärsbyggnaden är betalda. Detta skall således gälla som revers till kyrkans säkerhet. Mantalslängd och uträkning för gårdarna i Näs socken Protokoll från sockenstämma i Näs socken 14 juni Finns även kopia. Efter ordentlig kallelse samlades sockenborna efter avslutad gudstjänst. Undertecknad föredrog på kyrkoherdens vägnar ärendet om socknens klockstapels lagande och förbättrande. Den 8/6 och 10/6 besiktigade kyrkoherden och jag tillsammans med sockenbor klockstapeln. Den befanns på vissa ställen bristfällig och anstucken av röta och om inte snar hjälp vidtas blir den inom kort alldeles förlorad. Här upplästes en promemoria av herr kammarherren Wachschlager på Frölunda. Samtliga sockenbor förklarade att de till alla delar gillar den och instämmer. 1) Beslöts att klockstapeln skall repareras innan bärgningstiden infaller under min och länsman Holmbergs och kyrkvärdarnas tillsyn. Sparsamhet och försiktighet skall iakttagas och arbetet göras av förståndige män. Sockenmännen utsåg till arbetsledare mjölnaren vid Aspviks kvarn, Jan Lindström, vilken åtog sig arbetet för en summa av 36 daler. Han lovade att utföra arbetet med grunden och stapelns nedre del, om 2-3 karlar var dag hjälpte honom. 2) För att arbetet skall komma igång beslöts att pengarna skall lånas ur kyrkokassan, men under kraftigaste förbindelse betalas igen för Mikaeli tid. Varje hemman svarar för sin del av skulden efter hemmanens storlek. 3) Bifölls kammarherrens förslag att en ny och anständig sockenstuga skulle byggas på sockenbornas bekostnad. Kyrkoherden fick i uppdrag att efter skedd uträkning utverka timmer från Häradsallmänningen på samma sätt som gjordes, när man byggde kyrkoherdens byggnad. Revisor Hedlund, arrendator på Aspviks Sätesgård, påminde att om sockenstuga byggdes, borde den inrymma bostad åt klockaren. Sockenmännen skildes utan att något beslut i denna sista fråga kunde träffas, då den var ny och inte genomtänkt. Ärendet skall dock tagas upp i samband med byggningen. I samråd med byggmästare Jan Lindström tog sockenmännen en ny besiktning av stapeln och överlade hur arbetet skulle gå till. Protokollet skrivet av Petrus Flumèn, komminister Protokoll från allmän sockenstämma i Näs socken 24 juni Finns även i kopia. 1) Då protokollet av den 14 juni justerades erinrade sig sockenmännen, angående sockenstugans nybyggnad, att lovliga Häradsrätten lovat ersättning för den gamla. Den användes som bål, då en barnamörderska avrättades på Häradsallmänningen. Sockenmännen 1 D:\Sockstämmoprot\1700-TAL\s doc Skapat den :09:00 Senast utskrivet :53:00

2 hade sedan dess inte hört av denna ersättning och ville nu påminna så att de måtte få någon kontant hjälp till den nya stugans uppsättande. 2) Blev sockenmännen ense, att torparna i församlingen skulle i tur och ordning göra arbetshjälp vid klockstapelns reparation, så mycket byggmästaren ansåg nödvändigt. De utfäste sig att betala efter hemmanets storlek. Detta gällde både brukare och åbor. 3) Materialet till reparationen är nu inköpt till pris, som är allmännast och mest gångbart, varöver sockenmännen förklarade sig nöjda. Protokollet skrivet av Petrus Flumèn, komminister juni 1767 hölls efter skedd kungörelse allmän sockenstämma med Näs församling under kyrkoherde Hernodius ledning. 1) Kyrkoherden undrar, om inte församlingen skulle förse sig med ett kyrkoråd, som kunde ha inseende på kyrkans ekonomi och med församlingens biträde ombesörja reparationer och byggande. Detta är brukligt i flera församlingar. Redan 15 nov 1680 tillstyrkte en Kongl resolution detta. Sockenmännen beviljade och ansåg förslaget gott. 2) När personerna till kyrkorådet skulle utses så var kyrkoherden självskriven efter prästerskapets privilegier. Vidare föll valet i första hand på kammarherre Gustaf Wachschlager, som bodde på orten stor del av året. Han var närvarande och åtog sig uppdraget, om församlingen och sockenmännen alltid måtte visa sig eniga och samdräktiga i sina beslut angående kyrkans bästa. Kammarherren anmälde att han önskade att statssekreteraren och riddaren Carl Carlskiöld skulle förena sig med honom i nämnden. Carlskiöld var inte närvarande, men kammarherren förmodade att han skulle kunna övertalas. Frälseinspektoren vid Granhammars Gård, Jonas Rydlig, omtalade att hans principal, överståthållaren och riddaren och kommendören baron Jacob Albrect von Lantingshausen såsom ägare till flera egendomar i socknen vore villig att delta i kyrkorådet. Församlingen mottog med vördnad och tacksamhet hans deltagande. Vidare anmodades arrendatorn på Aspvik, revisor Olof Hedlund, och inspektoren Schenson på Stäket, att för sina principaler, generalmajor och kommendören Ture Gustav Rudbeck samt översten och riddaren greve Pontus de la Gardie anmäla och göra förfrågningar om herrarna voro villiga att delta i kyrkorådet. Då de mestadels vore frånvarande kunde de skriftligen inlämna sina rådslag eller annars medge vad de närvarande beslutade. 3) Anmälde pastor på kyrkorådets i Ryd vägnar, att medlen till den vidlyftiga och kostsamma byggnad till Ryds kyrka trots egna medel och herrskapens ansenliga sammanskott inte skulle förslå. Man föreslog att medel skulle lånas ut från Näs kyrkas medel mot billig ränta. Detta bifölls, men räntan skulle vara 6 %, vilket var mer än pastor önskade. 4) Översågs räkningarna för klockstapelns reparation. Byggmästarlönen sattes till 100 daler. Beslöts i övrigt att klockstapeln skulle tjäras. Inspektor Schenson och gästgivaren Holmström lovade att ordna någon, som med hjälp av gångled bland torpare och husfolk, skulle åta sig arbetet. 5) Påminde kammarherre Wachschlager, att komminister Flumén skulle anmodas att göra ett skriftligt inventarium på de byggnadsmaterial och annat vid kyrkan, som inte redan var uppskrivna. Kyrkvärdarna skulle ha denna inventarieförteckning i förvar. Protokollet fört av O.J. Hernodius febr 1768 var, efter skedd kallelse, församlingens ledamöter församlade i Näs sakristia för att överlägga om tillsättande av kyrkvaktare i den avgångnes ställe. Herrskaperna nämligen överståthållare von Lantingshausen, statssekreteraren Carlskiöld, greve de la Gardie, ceremonimästare Wachschlager, löjtnant Rosengren, revisor Hedlund hade genom 2 D:\Sockstämmoprot\1700-TAL\s doc Skapat den :09:00 Senast utskrivet :53:00

3 egenhändiga sedlar förordnat avskedade soldaten Eric Andersson Örn till tjänsten, vilket togs till protokollet. Protokollet skrevs av O.J.Hernodiu aug 1768 hölls allmän sockenstämma med Näs församling i anledning av domkapitlets cirkulär. 1) Diskuterades hur denna församling borde ställa sig till Kongl Maj:ts Nådiga skrivelse av den 19 febr angående byggnad av skolhus och inrättande av skolmästare. Hur mycket kunde sammanskjutas till en fond för att täcka kostnaderna? Carlskiöld och Wachschlager yttrade å församlingens vägnar att då klockarsysslan var vakant, skulle man med fördel slå samman den med skolmästarsysslan. De förmodade också att ett sammanskott till skolhus och skolmästarens och klockarens underhåll kunde göras. Pastor erinrade att detta vore helt enligt kyrkolagen, där det står, att klockaren skall undervisa församlingens ungdomar i sjungande, läsande och skrivande. Om han skulle kallas klockare eller skolmästare gick på ett ut. Men här var frågan om församlingen fann en utväg att anställa särskild skolmästare eller om båda sysslorna skulle förenas och om någon fond kunde tänkas till hans utkomst. Klockarlönen var ringa och det fanns inte heller något boställe för honom. Efter någon ordväxling beslöts, att varje matlag, det fanns 38 stycken, skulle årligen ge tre fjärdingar säd och att skolhus om tre rum skulle byggas nära kyrkan. Ett av rummen skulle tjäna som sockenstuga. Häremot protesterade genast 7 hushåll, som var frälse under hovjunkaren Gripenstedt på Lejondal. De ville inte åtaga sig mera än vad som stod i klockarförordningen av Även arrendatorn i Tibble och de bönder eller hälftenbrukare som bodde där protesterade på samma sätt. Inspektor Rydling menade dock att Lantingshausen skulle hålla den skadelösa. Därefter beslöts att på församlingens vägnar begära att konsistoriet skulle utse två personer, som hade sådana egenskaper som en skicklig pedagogus tillhörer, nämligen sång och åderlåtning. De skulle prövas i sång och församlingen skulle välja en av dem. 2) Förfrågan om församlingen ville anlita det inrättade Provincial Lasarettet i Uppsala och ekonomiskt stödja verksamheten. Man svarade, att avståndet var för stort för att man skulle ha någon nytta av lasarettet och ville inte göra något sammanskott. 3) I kyrkan fanns en vacker kalk av förgyllt silver men ingen silverkanna som passade till. Man önskade nu göra en silverkanna av gammalt obrukbart och gammalmodigt silver, vilket förslag enhälligt beviljades. I kyrkoräkenskapsbokens inventarium fanns en gammal oförgylld och trasig silverkanna om 41 3/4 lod, en silverflaska om 45 3/4 lod och en kalk med paten om 36 1/2 lod. Wachschlager åtog sig att ta dessa gamla saker till en guldsmed och beställa en ny kanna. Arbetslönen skall tas av kyrkans medel. 4) Besågs platsen, där man trodde att nya skolhuset och sockenstugan skulle ligga. Pastor fick i uppgift att hos Häradsrätten begära timmer från Bro häradsallmänning. Tolvmännen Anders Jöransson och Eric Nilsson skulle göra ett förslag hur mycket timmer, som kunde gå åt. Protokollet undertecknat O.J.Hernodius Protokoll i Näs församlings kyrkoråd den 21 aug Justerades förra protokollet varvid von Lantingshausen förklarade sig till alla delar instämma i församlingens beslut, med det förbehållet att det för denna gång och på försök må ske, vilken nytta inrättningen av skolmästare i framtiden kan bli. 3 D:\Sockstämmoprot\1700-TAL\s doc Skapat den :09:00 Senast utskrivet :53:00

4 Påmindes att vid samma sockenstämma kyrkorådet begärt få veta hur socknens fattigkassa disponerades. Denna begäran fanns inte i protokollet, men nu blivit intagen där och redovisning skall ske vid nästa kyrkorådssammankomst. Anmäldes underofficer Johan Estmans ödmjukaste ansökning, att erhålla den nyinrättade skolmästartjänsten på de villkor som är uppställda och han är villig att underkasta sig klockaresysslan. Han hade uppträtt hedrande och hade vackra bevis från konsistoriet både i vetenskapen till ungdomens undervisning och färdighet i åderlåtning. Kyrkorådet fann för gott att höra han färdighet i sång. Vid genomläsandet av sockenstämmoprotokollet av den 21 aug fann jag med förundran att lönen till skolmästaren skulle uttagas på matlaget och inte på mantalet, som det blev beslutat. Jag förklarar, som min mening att den skall tas av varje mantal och inte av matlag. Undertecknat J.A. von Lantingshausen. Avskriften och originalet stämmer inte på grund av misskrivning. I sockenstämman beslöts att lönen skulle tas av matlagen och detta måste intas i protokollet. Efter justering har det ändrats och var och en äger frihet att göra större eller mindre sammanskott. Undertecknat Gust. Wachschlager sept 1768 upplästes på allmänna sockenstämman det protokoll, som författades vid stämman den 14 aug. Protokollet godkändes. Wachschlager kom med en avskrift av nämnda protokoll med någon ändring av ordalydelsen. Dessutom framlades protokollet från den 21 aug vederbörligen underskrivet. Pastor meddelade att de tre fjärdedelar av vart matlag, som blev bestämt till lön åt skolmästaren och klockaren ändrats till tre fjärdedelar av vart mantal i proportion till hur stora hemmanen är. Häremot nekade Wachschlager, då baron von Lantingshausen förklarat sig till alla delar instämma i det förra beslutet och så borde det förbliva. Även bataljonsadjutanten Georg von Hellern på sina och löjtnant Rosengrens vägnar yttrade att de inte givit revisor Hedlund tillstånd att bevilja efter matlag utan efter mantal. Gripenstedts frälsebönder ville fortfarande inte ge annan lön till klockaren än de varit vana. Wachschlager menade, att den av kyrkorådet föreslagne underofficeren Estman, som nu provsjungit, inte bör antas utan man skall söka bland flera andra. Wachschlager hade vid förra stämman bett att få veta dispositionen av såväl kyrkans som de fattigas medel. Pastor menade att båda räkenskaperna blivit upplästa och godkända vid sockenstämman den 12 juni och borde inte behöva läsas upp igen. Om kyrkorådet så önskade, kunde han inför landshövdingen och konsistoriet vid tillfälle visa dem. Protokollet undertecknat O.J. Hernodius Protokoll den 9 okt 1768 i Näs sockenstämma. Efter kallelse av kyrkorådet, de frånvarande herrskapernas fullmäktige och övriga sockenbor meddelade komministern att kyrkoherden inte kunde närvara. Han ville dock höra församlingens tankar om sammanslagningen av klockare och skolmästarsysslan. Wachschlager yttrar sig, att sista protokollet först borde justeras och säger att han är felciterad. Han kommenterar: 1) Att han själv kommit med förslaget om mantal istället för matlag, under förutsättning att de 7 matlagen som undandrogo sig skall bilda ett. När de likafullt inte ville delta, vanns ju inte ändamålet med förslaget, nämligen enhälligt beslut om skolmästarens lön. Protokollet av den 14 aug visar att sockenstämman bifallit avgiften efter matlag. Jag menar att detta beslut skall bestå intill dess ett enhälligt och lagligt beslut av annan mening finns. Vilken säkerhet har man annars om man ena gången avgör en sak och nästa sätter den ifråga. Allting stannar 4 D:\Sockstämmoprot\1700-TAL\s doc Skapat den :09:00 Senast utskrivet :53:00

5 då i ordkrig och villervalla. För att få slut på saken meddelar jag, att jag går med på antingen mantal eller matlag och väljer det som är bäst för mig och detta beslut endast på försök. 2) Angående vem som skall antas till skolmästare, var min mening att Estman fått en del av herrskapens förtroende och att det är troligt att han får fleras, men att det finns boställshavare vars tankar jag inte känner. Under sådana omständigheter bör man anhålla om flera sökande. De som nu sökt har inte tillräckliga meriter. 3) Saknar jag det väsentliga angående kyrko- och fattigmedlen, nämligen de lån som givits åt privatpersoner och inte finns upptagna i räkenskaperna. Räntan har inte redovisats och jag yrkar att de som vill behålla sina lån skall ställa säkerhet eller inlösa lånen. De skall också årligen utan uppskov betala räntan. Jag vill inte som medlem i kyrkorådet ha ansvar för detta. 4) Jag finner den påskrift, som adjutanten Heller och länsman Holmberg gjort på protokollen besynnerlig. Ett protokoll skall väl justeras i närvaro av fler än två personer och i sockenstugan. Om ändamålet varit att hindra mig att ha åsikter kan de känna sig bedragna. Jag förklarar härmed att det är både orimlig och olagligt. Wachschlager fortsätter, att som protokollet nu är skrivet, är frågan om förenade klockaroch skolmästaresysslan avgjord. Han vill nu att församlingens innevånare vill förena sig med honom om vilken person, som skall antagas. Antingen Johan Estman eller att en ny sökande skulle skickas från konsistoriet. Härpå svarades, att det senare vore onödigt, då Estman ägde de egenskaper som voro nödvändiga och dessutom var en snabb och habil åderlåtare. Estman blev vald och skulle tillträda 1 maj ) Sedan val av person var över beslöts att sockenstuga och skolmästarhus skulle byggas. Byggnaden skall bestå av 3 rum, en stor stuga på gaveln och kammare och kök på andra gaveln. Härtill anslogs 120 timmer. Kyrkoherden anmodades att för de skoglösa hemmanen begära timmer av Häradsallmänningen som på deras del ankommer. Huset skall ha panel på bjälkarna, golv i stugan och kammare av bräder. Köket skall byggas av annat tjänligt virke och yttertaket täckas med näver och torv på underlag av utskottsbräder. Materialet skulle köpas nu på hösten, då priserna var lägst och teglet föras fram på vinterföret. Kyrkokassan skall låna så mycket som möjligt och sedan riktigt återbetalas såsom förra lånet till klockstapeln. 6) Beträffande skolmästarens lön begärde kyrkoherden i denna sockenstämma fullständigt säkert beslut om det skulle ske efter matlag eller mantal. Wachschlager menar, att den är avgjord, att lönen skall tas efter mantal. Protokollet fördes av Pertus Flumén. Gångleden vid klockstapelns reparerande har nu gått runt hela församlingen. Nästa gång, när något kyrkoarbete skall utföras, kan man börja var som helst. En lista på sommarens arbete och körslor med klockstapeln redovisas. Carl Bengtson i Tuna lånade ut en tunna tjära, som han körde till klockstapeln. Länsman Holmberg hämtade bräder från Stäks färja. Jonas Jonasson och Anders Persson i Tibble körde bräder och hämtade tre tunnor tjära. En av tunnorna återställde Jonas Jonasson hos Carl Bengtsson. Per Janssons son i Sylta for till Granhammar och bytte bräder mot annan dimension. Gästgivare Holmström red omkring i församlingen och uppbådade 5 karlar att göra gångled, när huven på klockstapeln skulle tjäras. Nämndeman Eric Nilsson i Sylta återförde pannan, som man lånat från Ryd att koka tjäran i. Undertecknat P. Flumén. Räkningen på reparationen av klockstapeln uppgick till 389 daler. En förteckning följer på hur hemmanen betalade efter mantal. Undertecknat P. Flumén. 5 D:\Sockstämmoprot\1700-TAL\s doc Skapat den :09:00 Senast utskrivet :53:00

6 Räkning för de medel, som är uttagna ur Näs kyrkokassa för det nya skolhuset. Kyrkoherde Hernodius har tagit ut 900 daler och lämnat i kyrkvärdarnas förvar. Följer detaljerad redogörelse hur pengarna använts. Undertecknat Näs 20 dec 1769 Petrus Flumén april 1769 blev följande hemmansbrukare och torpare efter fastställs tur vara sexmän under ett år, nämligen: Jan Ersson i Tuna för den roten Jan Bengtsson i Berga för Frölunda, Berga, Asker och öråker Anders Månsson i Skälby för Ålsta och Sylta Eric Jansson i Källtorpet för Aspvik Nils Ersson i Hagtorpet för Tibble, Ekhammar och Kyrkbyn Anders Tomsson i Stäksbacka för Stäks Rote Undertecknat Petrus Flumén Protokoll från den 7 maj 1769 med allmän sockenstämma i Näs. 1) Kyrkoherde Hernodius kunde inte närvara, men komministern frågade å hans vägnar om församlingen ville börja bygget av skolhuset. De svarade ju förr desto hellre och Stäkets rote blev anmodade att börja med syllarnas upptäljande. 2) Man besökte platsen, som man hade tänkt till husen, nämligen på östra sidan av landsvägen litet ut på kapellansbordets åker. Vid närmare påseende tyckte man dock att platsen där de gamla klockarhusen stod var lämpligare. Då kunde man använda en del av gamla grunden och undvika en sumpig plats, som skulle ge mer arbete och kostnad. 3) Hur skulle nu husen ställas och indelas? Indelningen hade man beslutat redan den 9 okt, men hur byggningen skulle ställas ville man återkomma till, när de gamla husen var rivna. De som ägde eller köpte de gamla husen, skulle snarast borttaga dem och tomten göras ren. 4) Frågades om byggnaderna skulle upphuggas av vissa karlar för lön. Svar skulle ges efter nästa sockenstämma. 5) Om upphuggningen skulle ske efter matlag eller mantal blev inte heller avgjord. 6) Även frågan om arbetsledare uppsköts. 7) Upplästes till sist fullmakten för skolmästare Estman given av konsistoriet i Uppsala. Erinrades, att nu kunde de i församlingen som så ville låta sina barn undervisas i kristendom, ha frihet och tillfälle därtill. Undertecknat Petrus Flumén Protokoll 21 maj 1769 från allmän sockenstämma i Näs. De gamla klockarhusen var nu borta och platsen rengjord enligt beslut i förra stämman. Man såg nu platsen och efter rådplägning beslöt man att lägga husen där de gamla legat. 1) Storleken på huset fastställdes. 2) Indelningen skulle vara lika, som i komministerns hus med undantag för att här skulle bara vara 4 dörrar mot fem. Ville någon bekosta dörren mellan kammaren och skolhuset står det dem fritt. Skolhuset blev vänt mot öster och bostaden mot väster. 3) Skoldelen skulle få två fönster, ett på gaveln och ett mot söder. Den kammare som vätte mot landsvägen skulle inredas till kök. Fönstren skulle ha samma storlek som i länsman Holmbergs byggning på Ekhammar. Dörrarna helt släta och spontade. 6 D:\Sockstämmoprot\1700-TAL\s doc Skapat den :09:00 Senast utskrivet :53:00

7 4) Panel på bjälkarna och yttre taket skulle ha underlag av kluvet virke. Ovanpå näver, som skulle skäras i visst mått och bestås efter mantal. 5) Huvudman för bygget blev soldaten Eric Öhamn, som skulle leda arbetet med hjälp av gångled. Han skulle också timra en knut. 6) Arbetsfolket skulle rätta sig efter klämtning i stora klockan. De skulle börja klockan 6 om morgonen och sluta klockan 8 på aftonen. Den som kom försent bötade 3 daler kopparmynt. Den som inte inställde sig till arbetet, när han i god tid blivit budad, allra senast dagen före, skulle böta 6 daler. Detta gällde också om han inte utförde arbetet till belåtenhet. Undertecknat Pertus Flumén Protokoll fört 4 juni 1769 med Näs allmänna sockenstämma. Sedan kyrkoräkningarna med fattig kladden voro upplästa för ledamöterna och socknemännen godkändes de till alla delar. 1) Överenskom man med soldat Eric Öhman, som varit huvudman för skolbygget, att han med hjälp av så många män han behöver, skall uppsätta takstolarna. Hans lön skall vara 18 daler. 2) Gjordes förfrågan om ryttare och soldater som var inhyses samt folk som fick fattigpengar skulle slippa arbetet med skolhuset. Eller skulle de leja någon annan om de själva ej kunde utföra arbetet. Det var gästgivaren i Tibble Petter Holmström, som väckt denna fråga. Länsman Holmberg på Ekhammar menade att dessa personer skulle vara befriade från arbetet, men väl göra gångled vid andra arbeten, som passade dem bättre. Undertecknat Petrus Flumén Protokoll den 11 juni 1769 med allmän sockenstämma i Näs. Sockenmännen sammanträdde efter slutad gudstjänst efter att ha blivit kallade samma dag. 1) Det saknades sten till syllar och spis i skolhuset och man undrade hur man skulle på billigaste sätt skaffa det som behövdes. Man gjorde en överenskommelse med inspektor Schensson på Stäket att få låna den sten som var ämnad till att reparera bogårdsmuren med. Stenen skulle återställas nästa vinter, när det arbetet kunde påbörjas. 2) Man ville inköpa material till inredning så snart som möjligt och skulle låna ur kyrkokassan. Häremot reserverade sig löjtnant Rosengren på Skälby och ville betala kontant på sin del av kostnaden. Beslöts att lån skulle tas ur kyrkokassan. Länsman Holmberg och bägge kyrkvärdarna Per Ersson i Ålsta och Jan Jansson i Asker skulle sköta redovisning och lämna ut kvitton. 3) Överenskoms med soldat Eric Öhman, att han skulle sköta takläggningen mot en ersättning av 3 daler per dag. 4) Överenskoms med muraren Åberg, att han murade spisarna i skolhuset för 48 daler med hjälp av gångledsmän. 5) Beslöts att de som inte hade råd med takbäror eller sparrar till takfoten skulle skaffa krokar av järn. 6) Beslöts att underlaget skulle vara av kluvet virke och inte av gärdsel, som en del menade. Det skulle anskaffas i proportion till hemmanstalet. Undertecknat Petrus Flumén Protokoll den 3 dec 1769 vid allmän sockenstämma i Näs församling. 7 D:\Sockstämmoprot\1700-TAL\s doc Skapat den :09:00 Senast utskrivet :53:00

8 1) Upplästes räkningen för kostnaderna för nya skolhuset fört av komministern. Godkändes av alla. 2) Tiden för återbetalande till kyrkokassan fastställdes till söndagen efter trettondagen ) Komministern, som haft överinseendet av bygget meddelade att ängsvaktar Korsberg, ryttare Ask och soldat Lindgren inte velat göra gångled och dels försummat tiden till arbete. Ville församlingen att de instämdes till tinget enligt protokollet av 21 maj? Länsman Holmberg utsågs att föra talan inför tinget och agera i domstolen. Wachschlager skrev en allvarsam skrivelse, som stämde väl med församlingens önskan. Undertecknat Petrus Flumén. Protokollen saknas ; brev Brev från kyrkoherde Hernodius till komminister Flumén. Daterat Ry prästgård den 28 april Komministern anmodas att kalla till sockenstämma med Näs församling för att diskutera kyrkans skyndsamma reparation. Det gäller främst taket. Några betrodda män borde utses för att stiga upp i valvet och inspektera takstolarna. Komministern skall föra protokoll så att framtiden inte kan belasta prästerskapet med att inte tid försökt åtgärda skador på kyrkan. Komministern skall vid samma tillfälle läsa upp detta brev och meddela att kyrkan har Rdl kopparmynt i kapital ; brev Brev från Wachschlager daterat 8 maj ) Om kyrktaket är i så bristfälligt skick att reparation är nödvändig, skall denna ske så snart som möjligt för att undvika svårare kostnader. Särskilt som kyrkan har egna medel och reparationen inte behöver belasta socknen. Dock skall en skicklig och pålitlig man genom beting göra reparationen. 2) Andra reparationer av bänkar och annat kan jag inte samtycka till. Orsaken är att dagsverken och körslor efter den fem års svåra tid inte kan läggas på allmogen. De ha knappt födan hemma och kan inte utrusta arbetare med matsäck vid en långvarig byggnad. Material till ett bygge skall inköpas på hösten. Bräder som köps på våren hinner inte torka och har föga bestånd i framtiden. Kostnaderna och arbetet är bortkastade och ger inte den nytta man kan vänta. Tegel bör framföras på vintern för att spara sockenbornas dragare. Alltså avsäger jag mig och mina frälse hemmans åbor allt deltagande i annat arbete än att laga taket, vilket är min fulla rätt och inte kan rubbas av majoritetsbeslut från dem som har annan uppfattning Protokoll från allmän sockenstämma med Näs församling den 15 maj Upplästes kyrkoherde Hernodius brev angående kyrkans reparation. Genast utsågs arrendatorn vid Aspviks kvarn Petter Sjödal, som bäst kunnig i byggnadskonsten, och arrendator Petter Holmström i Tibble, frälseinspektor Magnus Salström på Lennartsnäs, Anders Jöransson i Frölunda att snarast besiktiga takstolarna och själva taket. De verkställde inspektionen den maj och avgav följande redogörelse. Talstolarna var i gott skick och utan fara, likaså spirorna och resningsverket varpå taket vilade. Trots att några spiror bognar, så att gropar syntes utanpå taket var de säkra och pålitliga. Dessa spiror hade böjt sig redan när taket var nytt, då de inte varit torra. En av spirorna, där ljuskronan är fäst bör med det snaraste repareras. Även taket var i gott skick, så när som på några små 8 D:\Sockstämmoprot\1700-TAL\s doc Skapat den :09:00 Senast utskrivet :53:00

9 bristfälligheter, som lätt avhjälps när taket tjäras, vilket är nödvändigt. Detta bör ske till sommaren. Sockenmännen, som var glada att taket kunde repareras för liten kostnad beslöto att köpa tjära och med det snaraste låta stryka taket. Däremot ansåg de att en reparation av bänkar och golv i kyrkans inre med det snaraste borde göras. Snickare Lindeqvist från Sjö Herrgård i Holms socken anmälde sig att få åtaga sig detta arbete. Han hade erfarenhet av reparationer i kyrkor och försäkrade att han skulle göra arbetet till allas nöje. Han kom med ett förslag hur mycket bräder som skulle gå åt och lovade att köpa dem i sommar och göra arbetet nästa år om han blev antagen. Holmström hade församlingens förtroende att köpa 6 tunnor tjära och dessutom skaffa fram en pålitlig och kunnig karl, som kunde laga taket och tjära det. Tibble och Ekhammar fick i uppdrag att som gångledsarbete skaffa fram 2 stegar, som räckte från jorden och till taket samt 2 mindre, som kunde läggas på taket. Undertecknat Petrus Flumén Protokoll från allmän sockenstämma med Näs församling den 27 juni Så snart protokollet från Ryd blivit hitskickat, undertecknat av församlingens herrskaper och sockenmän, blev det uppläst och följande beslut togs. Att begära hos konsistoriet att framlidne kyrkoherde Hernodius måg, Eric Elfstadius måtte bli förordnad som kyrkoherde under nu löpande tjänsteår och även följande nådår. Undertecknat av Vegesack på greve de la Gardies vägnar Georg von Hellern Sven Almqvist, inspektor på Stäket på landshövding Carlskölds vägnar Petrus Flumèn På de övriga sockenmännens vägnar Petr. Holmström, arrendator av Tibble Lilljeberg, arrendator av Ekhammar, Jan Jansson, arrendator av Frölunda ; brev Brev från Wachschlager 9 sept 1773 till komminister Flumén. Återsänder protokoll från 1755 angående bogårdsmurens reparation. Eftersom det gått 18 år utan att något blivit gjort, kan dessa beslut inte gälla. En del av muren blev lagad, men är nu i lika dåligt skick överallt. De bitar som lagades var de bästa och lättaste. Nu bör fastställas en laglig delning av muren så att man kan börja om från början. Min mening är att om detta skall bliva gjort måste ett beslut tas i enighet. Man skall inte försöka förvilla med ovidkommande saker. Jag har inte haft tid att tänka på fattigstugubyggningen och vill först avvakta herrskapens beslut. Ber att få mig tillsänt protokollen i avskrift i denna sak. Beträffande listan på så kallade fattiga, som jag sett, omfattar den så många att de flesta inte får rum. Efter vår sista överläggning skulle endast 4-6 personer komma i fråga. Jag hade önskat få se vad var och en av dessa har i fattigpengar Brev till välmanhaftige korpral Sven Almqvist från P. De la Gardie den 10 sept Brevet är skrivet på Sjö. 9 D:\Sockstämmoprot\1700-TAL\s doc Skapat den :09:00 Senast utskrivet :53:00

10 Jag önskar stödja förslaget att bygga fattighus för socknens fattiga och ta min andel i kostnaden. Jag önskar att de övriga innevånarna i socknen gör ett med mig ; brev Brev från Wachschlager daterat Stockholm den 16 sept Om Näs församlings innebyggare önska bygga en fattigstuga har jag inget att invända utan vill bidraga vid uppsättandet. Mina tankar i denna fråga är dessa. 1) Vid nästa höstting kommer landshövdingens beslut att anmälas med begäran att Häradsrätten prövar hur mycket timmer som kan gå åt. Där skall också begäras att de som har otillräcklig skog får på vinterföret hämta var som behövs ur Bro Härads Allmänning. Dessutom skall en plan fastställas så att inrättningen kommer att fungera förnuftigt både i början och i fortsättningen. Det gäller främst hur många personer, som skall tas om hand. 2) Vid byggandet bör huset förses med en vind, där hjonen kan förvara sina förråd. Då slipper man bygga en bod. 3) När det gäller platsen för byggnaden bör den blir nära kyrkan, så att inhyseshjonen har nära dit. Den bör också ligga nära landsvägen, så att vägfaranden kan lägga en slant i fattigbössan, då de rastar eller far förbi. Denna påfyllning i fattigkassan mister man om fattigstugan läggs avsides. Spånga och Järfällas fattigstugor tjäna som bevis och är de bästa häromkring. 4) Skulle man anse att platsen vid kyrkan, där resande kommer och folk uppehåller sig, vara olämplig, tror jag att baron Lantingshausen, som äger marken runt kyrkan skulle kunna upplåta en plats på de avbrända tomterna eller vid Tibble backe där soldathusen står. 5) Jag vill i en senare sockenstämma yttra mig över antalet personer, som skall intagas och över deras underhåll. Detta först när socknen uppfyllt sitt beslut om husets anskaffande. 6) Jag protesterar mot att inköpa en gammal stuga på en avlägsen tomt. Huset måste lagas och kanske flyttas från tomten om någon senare boställsinnehavare än länsman Blomberg, vill nyttja platsen till annat. Detta boställe är kronans och kan inte köpas av socknen, vilket kan leda till bekymmer i framtiden. 7) Utom denna omständighet vore det vanhedrande för bygden att inte kunna visa upp en fattigstugubyggnad, som är belägen så, att överheten som passerar, ser att socknen tar hand om de sina. 8) Önskar att övriga sockenbor ville förena sig med mig i denna sak. Jag vill för framtiden ge ett verkligt bevis att jag vill ha ordning men inte utan föregånget moget tänkande. 9) Man får inte ha fler intaga än man har råd med och sockenmännen bör i öppen sockenstuga pröva de sökande så att var ock en får efter sina behov. 10) Jag vill få detta medtaget i protokollet, som ett bevis att jag velat socknens och innevånarnas bästa, utan egen avsikt. Brevet skall bara öppnas om jag inte infinner mig personligen den 19 sept vid sockenstämman. Komminister Flumén öppnade och läste brevet Protokoll fört den 19 sept 1773 vid allmän sockenstämma i Näs. 1) Upplästes och godkändes kyrkoräkenskaperna från 1 maj 1771 till 1 maj På grund av kyrkoherde Hernodius död hade det inte blivit gjort tidigare. 2) Kyrkvärden Jan Jansson i Asker hade dött i maj och sysslan efter honom måtte besättas. Nådårspredikanten Eric Elfstadius anmodade ledamöterna att välja ny kyrkvärd. De utnämnde enhälligt bonden Carl Bengtsson i Tuna, som åtog sig sysslan. 3) Anmälde kyrkvärden Carl Ersson i Kyrkbyn att kyrkans vinkällare vore så förstörd att där inte kunde förvaras något vin. Om sommaren blev det mögligt och surt och om vintern frös det. Vinet kunde inte användas vid nattvarden och kyrkans utgifter ökades, liksom kyrkvärdarnas besvär av att varje nattvardsgång skaffa nytt vin. När åtgärder diskuterades 10 D:\Sockstämmoprot\1700-TAL\s doc Skapat den :09:00 Senast utskrivet :53:00

11 erbjöd sig arrendatorn Holmström i Tibble att mot 24 öres höjning av priset mot i Stockholm, hålla kyrkan med gott vin. Han skulle även byta till sig det av kyrkans vin som blivit skämt. Församlingens ledamöter voro nöjda och beslöt att anta erbjudandet tills kyrkan kunde med en duglig vinkällare bli försedd. 4) Församlingen uppdrog åt inspektor och arrendator Liljeberg i Ekhammar att ha hand om kyrkokassans nyckel. Han är sexman och bor nära kyrkan. 5) Undertecknad meddelade att ett av låsen till stora kyrkokistan kunde öppnas även med andra nycklar. Beslöts att byta eller sälja låset och sätta ett annat i stället. 6) Upplästes sockenstämmoprotokollet av den 12 sept angående anskaffande av ett fattighus. Förslag fanns att man skulle inköpa ett hus av kronolänsman Blomberg beläget i Skarphagen. Beträffande denna sak hade Wachschlager genom inspektor Sahlström lämnat en skrift som man nu bröt och läste. Efter uppläsandet instämde församlingen med Wachschlager, då hans förslag länder socknen till heder och de fattiga till bästa. Undertecknat Eric Elfstadius, tjänst- och nådårspredikant Protokoll hållet i Näs sockenstuga den 26 sept ) Vid justering av protokollet av den 19 sept gjorde sockenborna en erinran och ändring att Holmströms löfte att köpa vin för 8 dlr kannan skulle gälla till årets slut. Skulle vinet sedan stiga eller falla i pris, skulle också Holmströms pris följa den utvecklingen. Angående Wachschlagers förslag om nytt fattighus biföllo de inte detta genast, utan önskade betänketid. 2) Sockenmännen tillfrågades vem som skulle representera socknen vid tinget, som började nästa dag vid Grans gård. Frågorna gällde hållskjutsen, tingets flyttandet från Tibble till Gran och om församlingen ville tillsammans med Håtuna antaga den till barnmorska, som de kommit överens om. Sockenmännen menade att ingen kunde vara säkrare än länsman Blomberg. Han tilldelades fullmakt och förklarade sig sockenmännen, att de skulle vara nöjda med hans beslut. 3) På fråga om inte sockenborna ville finna sig i Wachschlagers förslag att bygga fattigstuga så svarade de flesta så här. Då man haft så stora kostnader för bogårdsmurens reparation och byggnationen av prästgård och skolhus, samt dessutom måste delta i tingshusets förbättrande ansåg man sig inte ha möjlighet till fler stora kostnader. Man ville istället anta kronolänsman Blombergs erbjudande att få inköpa en stuga vid Skarphagen för ett pris av 9 daler mantalet. Länsman skall utverka tillstånd av Höga vederbörande så att platsen där stugan står för framtiden kan nyttjas till fattigstuguplats. Man beslöt också att åtgärda taket på stugan. Undertecknat Petrus Flumén Protokoll vid sockenstämma med Näs församling den 21 nov Sedan undertecknad erinrat församlingen om deras beslut att bygga ny fattigstuga enligt Wachschlagers förslag trodde han att nu skulle man besluta om stugans storlek och var huset skulle stå. Då protesterade större delen av församlingen att de hade ändrat sig och ville hellre anta Blombergs erbjudande att få köpa hans stuga i Skarphagen. Undertecknad erinrade om deras beslut och ansåg inte att det kunde ändras om det blivit antaget med de flestas gillande. Påminde även om landshövdingens instruktion att fattigstuga skall byggas vid kyrkan. Läste även upp ett protokoll från en lagligt utlyst proststämma den 22 jan Där står att församlingens herrskaper och ledamöter voro överens att bygga en fattigstuga vid kyrkan och nära allmänna landsvägen. På grund av andra kostsamma åtaganden kom arbetet inte igång. Församlingen stod dock fast vid sin önskan att få köpa Blombergs stuga i Skarphagen. Orsakerna var att de ansåg platsen vid Skarphagen vara bättre än vid kyrkan, att de för 13 år 11 D:\Sockstämmoprot\1700-TAL\s doc Skapat den :09:00 Senast utskrivet :53:00

12 sedan haft omkostnader vid prästgårdens i Ryd byggande, att de för 6 år sedan lagat klockstapeln, att de för 5 år sedan byggt skolhus. Dessutom är bogårdsmuren så förfallen att den snart måste lagas. De trodde sig också göra en besparing av skogen om de inte behövde bygga nytt fattighus. De menade att de uppfyllde Kongl Maj:ts befallning även om de härbärgerade de fattiga i gamla stugan. Undertecknad anförde att om de ville begära en plats närmare kyrkan skulle baron Lantingshausen inte vägra dem detta. De fattiga borde ha en bekvämare plats än Skarphagen, varifrån en utgammal och krympling inte kunde ta sig under hösten och vintern. Vad beträffande kostnaderna kommer den gamla stugan att behöva ständiga reparationer. Reparationen av bogårdsmuren kunde inte anföras som orsak att slippa bygga fattigstuga. Detta oaktat ville församlingen köpa den gamla stugan i Skarphagen. Häremot protesterade greve De la Gardie på Stäket, genom fiskaren Lars Öberg, ceremonimästaren Wachschlager, komminister Flumén, bönderna Lars Jansson i Asker, Carl Andersson och Anders Ersson i Kyrkbyn. De ville alla bygga vid kyrkan. Vinkällaren borde snarast repareras. Härtill fordrades ett par tegelstenar och en fjärding kalk. Vem som skulle antas till murmästare och hans lön skulle beslutas nästa sockenstämma genom auktion för de bästa villkoren. Beslöts att sockenstämma skulle hållas 2:dra söndagen i Advent för att bestämma vilka som skulle få understöd av fattigkassan. Undertecknat Eric Elfstadius, Petrus Flumén, Carl Blomberg, Anders Liljeberg, Carl Ersson och Carl Bengtsson. De båda sista undertecknade med bomärke Protokoll vid sockenstämman 5 dec ) Murarmästare Sundberg i Ryd erbjöd sig att laga vinkällaren för 12 daler och att reparera remnan i kyrkvalvet för 6 daler. Härvid hade församlingen intet att säga annat än att om murarmästare Åberg i Tuna ville lämna ett bättre pris skulle man välja det billigaste alternativet. 2) Efter genomgång av vilka fattiga, som skulle komma i åtnjutande av bidrag och att ingen minskning för närvarande behövde göras av de tvåhundra daler som de senaste 10 åren utbetalts, beslöts att följande skulle få dela på de för året återstående 59 dalerna: Fattiga av första klassen - fader och moderlösa, oäkta gossen Nils, bör hysas och fostras hos änkan Maja Johnsdotter i Hagtorp, får 10 daler - änkan Maja Lisa bör försörja sig själv och sitt ena barn, men får understöd till det andra med 10 daler - fader och moderlösa gossen Eric Ersson bör födas och uppfostras hos Jan Jansson i Berga, tills hustrun gör reda för pengar hon fått från barnhusets fond. Gossen får 9 daler Fattiga av andra klassen - avskedade soldaten i Skarphagen, Oförgod, får 4 daler och hans hustru Maja Egelia Oförgod får lika mycket - kyrkvaktaränkan Marta Maeiidotter i prästgården får 4 daler - Lisa i Kortvreten intogs som fattighjon i sockenstämman 29 maj Strukna är Mats Olofsson i Ålsta som dött i mars 1774 och ängsvaktaränkan Maja Jansdotter, som flyttat till Ed Fattiga av tredje klassen - änkan Anna Andersdotter i Uppsylta får 2 daler 12 D:\Sockstämmoprot\1700-TAL\s doc Skapat den :09:00 Senast utskrivet :53:00

13 - Olof Andersson i Kyrkbyn får 2 daler - änkan Lena Hansdotter i Tuna får 2 daler - änkan Maja Jonsdotter i Hagtorp intog bland de fattigas antal och får understöd på villkor att hon tar hand om föräldralösa gossen Nils, får 2 daler - Temans hustru Sara Månsdotter på Tibble äng får 2 daler Frågade nådårspredikanten Elfstadius om det inte vore klokt att sätta in fattigkassans kapital i banken mot 4 % ränta. Han vore sinnad att fråga greve De la Gardie och ceremonimästare Wachschlager. En del ansåg att det vore förmånligare att låna ut privat mot 6 % ränta. Pastor menade att man inte kunde låna ut pengarna privat på lång tid och alltså aldrig skulle få så hög ränta. Församlingen ville inte instämma i detta förslag. Undertecknat Er. Elfstadius. Justerat den 29 maj 1774 G. v Hellern, Carl Blomberg, Anders Jöransson Protokoll den 13 mars Samtliga församlingsbor i Näs församling samtycker till att begravningshjälp skall betalas ur fattigkassan med 6 eller 9 daler beroende av vad som åtgår till dem som inte själva lämnat något efter sig till begravning. Sådan begravningshjälp har av ålder varit vanlig. Mats Olsson i Ålsta, som varit allmosehjonens äldsta och på grund av sin höga ålder och bräcklighet den uslaste och torftigaste beviljades 9 daler till begravning. Komministern fick också 6 daler för att han begravt en utfattig gardessoldat, som under sin hemresa råkat dö hos Anders Ersson i Kyrkbyn. Uppläst och beviljat intygar G. v Hellern, Pet. Holmström Persson, Sv. Almqvist och Anders Jöransson. Undertecknat Petter Sjödal Sockenstämmoprotokoll den 26 mars 1775 i Näs. Underrättade undertecknade nådårspredikanten med oro och grämelse att en ansenlig stöld begåtts ur kyrkan huvudkista. Stölden uppgick till 2966 daler i pengar och dessutom en del pantsatt silver och guld. Stölden såg misstänkt ut, då inget våld syntes på varken kyrkan eller sakristian. Bara kistan lås, som var av det polhemska var sönderbrutet. För att vara säker på kyrkans övriga lås, var en smed tillkallats för att undersöka om de var dyrkfria. Han konstaterade inför ledamöterna att alla låsen kunde dyrkas och låsas. Emellertid hade han inte så stora dyrkar med sig utan skulle återkomma följande söndag för att i församlingens närvaro försöka. Vid undersökning av kistlåset visade det sig att tjuven med en hovtång fått loss märlan och efteråt kunnat inskjuta den igen så att inget skulle märkas. Smeden dyrkade sedan upp det inre låset och låste igen. Det visade sig dock att botten på kistan var murken och järnen avrostade och beslöts att en ny kista skulle förfärdigas. Församlingen tillfrågades om någon kände till om nycklarna vanskötts eller på något sätt missbrukats. Alla svarade nej. Man ansågs att kyrkans övriga egendom var i fara och bad att hos komminister P. Flumén få ställa kyrkan silver och skrudar samt spar- och fattigkassan. Han lovade förvara egendomen i sin kammare. Vidare ville komministern avsäga sig ansvaret som klockare, som han åtagit sig att sköta med hjälp av inspektor Liljeberg och kyrkvärd Norlöf, efter den bortflyttade skolmästare Estman. Stölden skulle anmälas hos landshövdingeämbetet i Uppsala och efterlysning av tjuven ske i Uppsala och Stockholms län. 13 D:\Sockstämmoprot\1700-TAL\s doc Skapat den :09:00 Senast utskrivet :53:00

14 Undertecknat nådårspredikant Eric Badén. Uppläst och underskrivet den 2 april Conrad von Wegesack, Anders Liljeberg, Anders Ersson i Skälby AES, Carl Ersson i Kyrkbyn, kyrkvärd (bomärke) och Fredrik Johansson Sockenstämmoprotokoll i Näs den 26 mars Dublett av tidigare Protokoll den 1 juni angående den lediga klockarsysslan i Näs. Den nya kyrkoherden G. Nordstedt hade den 19 maj genom kungörelse i Dagligt Allehanda till i dag den 1 juni låtit inkalla den som anmält sig till den lediga klockarsysslan i Näs. De skulle låta höra sig i sjungande och förhöras i de stycken, som fordras av en klockare. Följande inställde sig: 1) Linnevävaren från Sigtuna Johan Liman med bevis om sin frejd. Han kan läsa och skriva och har stadskirurgens Fredric Söderbergs betyg om sin färdighet i åderlåtande. Han befanns i bokstavering och innanläsning ferm, räknar ävenså. Skriver skäligen, sjunger jämt dock inte efter noter. 2) Timmermannen från Stockholm Petter Ullberg, försedd med frejdebrev från komministern i Adolf Fredriks kyrka, Raphael Rothstein. Han äger erforderlig kunskap i läsning, och har bevis att han kan åderlåta. Rekommenderas av Wachschlager. I bokstavering och innanläsande nog oredig och opålitlig att lära nybörjare läsa i bok, har dessutom inga löftesmän. Helt okunnig i räkning, slät skrivare men har stark röst. 3) Murargesällen Jacob Hedman från Stockholm har muraråldermannen Eric Roos och byggmästare Schalls bevis för sin hederlighet och frejd. Kompanikirurgens vid Änkedrottningens Regemente Petterssons attest om färdighet i åderlåtning. Han befanns någorlunda försvarlig i läsning och bokstavering, ovan räknare, skriver illa och har något späd röst. 4) Vice klockare Carl G. Hymnelius från Tierp har handelsmannen i Uppsala Joh. Boneviers flera prästbevis på sin frejd. Han befann ren och redig i bokstavering och läsning, räknar tämligen, kan slå åder. Han skriver skäligen och sjunger efter noter. Dessutom anmälde sig avskedade soldaten Joh. Schröder och organistens dräng i Enköping som inte kunde komma ifråga till tjänsten. 1) Linnevävaren Johan Liman 2) Vice klockaren Hymnelius 3) Då timmerman Ullberg och murargesällen bedömdes ungefär lika lottades de och lotten föll på Ullberg Undertecknat G. Nordstedt, kyrkoherde och Pet. Flumén, komminister Utdrag ur protokoll hållet i Näs den 11 juni Upplästes protokollet av den 1 juni, där förslag till skolmästartjänsten lämnades. Förslaget hade läst upp från predikstolen och godkänts av församlingen och nu gick man efter vallängden till omröstning. Det befanns att vice klockare Carl Gustaf Hymnelius från Tierp erhöll de flesta rösterna. Han antogs och lyckönskades och förmanades att med all trohet och till församlingens full nöje vårda sin syssla och i synnerhet sköta barnaundervisningen. Han uppmanades att med det snaraste hos Ärkedomkapitlet i Uppsala få sin fullmakt. Undertecknat G. Nordstedt, pastor i Ryd och Näs. 14 D:\Sockstämmoprot\1700-TAL\s doc Skapat den :09:00 Senast utskrivet :53:00

15 Protokoll 11 juni 1775 vid allmän sockenstämma i Näs. I närvaro av kyrkorådet, greve Pontus De la Gardie, ceremonimästare Wachschlager, kyrkvärdarna, sexmän och övriga ledamöter trädde för första gången Pastor Nordstedt in i denna sockenstämma. Han utbad sig i ett kort tal om herrskapens gunst och övriga sockenmäns bevågenhet och förtroende. 1) Upplästes protokollet med förslaget till skolmästartjänsten, som varit uppläst från predikstolen och godkänts. Valdes Hymnelius. Se utdrag ur protokollet. Wachschlager undrade med anledning av den stora kyrkstölden, som nyligen varit, om klockaren skulle ha så obehindrad tillgång till kyrkans nycklar. Greve De la Gardie och de övriga ledamöterna menade att de hade fullt förtroende för den nya klockaren och förmodade att komministern, som blivit invecklad i dessa förtretligheter knappast var villig att dela sysslan. Pastor menade också att enligt kyrkolagen var det klockaren och ingen annan, som skulle ansvara för vården av nycklarna. Domkapitlet hade ju bestyrkt Hymnelius tro och redlighet. Därvid lät Wachschlager det bero. 2) Vid ett 1755 hållet proststämmoprotokoll hade överenskommit att de byar som inte lagat sin del av bogårdsmuren skulle göra det innan årets slut. Sedan skulle man göra om fördelningen rättvisare efter mantal. Pastor frågade om det inte var på tiden att detta arbete utfördes. Efter resonerande för och emot menade en del att de strax skulle bättra sina nedfallna stycken, till vilka greven redan låtit framföra sten. Greven menade att det var orättvist att de som redan skött om sina delar nu skulle delta i den allmänna reparationen. Wachschlager för sin del menade att man inte längre visste vilka de mest förfallna delarna tillhörde. Löjtnant von Vegesack, adjutant von Hellern och kronolänsman Blomberg förklarade, att de inte kunde gå in i en kostnad, som deras företrädare skulle gjort för 20 år sedan. Beslutades att församlingens ledamöter med förenad hand och pung bidrar till hela murens förnyande. Den gamla huven skall tas bort och säljas. Uppföres en ny kallmur utan täckning, något högre än den gamla. Sten skall under hösten brytas och framföras under vintern. 20 lass per mantal. För att full rättvisa skall råda skall arbetet utbjudas på entreprenad genom annons i Dagligt Allehanda. Pastor åtog sig att dra försorg om detta. 3) Sedan man överenskommit om bogårdsmuren ville pastor höra församlingens mening om ett förslag han hört av en förmän ledamot. Nämligen att på samma sätt som i Ryd göra en tillbyggnad, uppföra torn och sätta dit klockorna. Wachschlager erkände att det var hans förslag och menade att det var väl inte svårare för Näs än för Ryd. Greve De la Gardie menade att visst skulle man följa goda exempel, men i denna sak borde man vara försiktig med tanke på den ringa summa, som kyrkan själv äger. Man borde åtgärda det nödvändigaste och sedan finge man se hur villiga medlemmarna var med bidrag till kyrkans prydnad. De övriga gick helt på grevens förslag, vartill även Wachschlager förklarade sig nöjd. Beslöts att till hösten laga och tjära taket om väderleken tillät. Till våren borde man ta i tu med det spruckna valvet och fortsätta med att lägga in nytt golvtegel. Nya bänkar behövdes, men där ville man samråda om byggnadssättet. Om man hann med skulle man bygga en läktare bak i kyrkan. Detta arbete annonserades i tidningarna och materialet skulle anskaffas till sommaren. Församlingens ledamöter gör efter sin tur vanlig gångled, som övervakas av pastor och komminister. 4) Då klagomål inkommit om orättvisa vid utdelning av fattigmedel lästes fattiglistan upp. Det befanns skäligt att stryka änkan Maria Jansdotter och hennes del av moder och faderlösa gossen Mats Larssons del. I stället blev den förut strukne gamle Mats Hindricsson i Skälby åter intagen. För att ingen obehörig skulle ta medel från församlingens barn och arvingar lovade pastor att noggrant sköta listan och inte utan överenskommelse med sockenstämman sätta någon på fattiglistan. Undertecknat G. Nordstedt. 15 D:\Sockstämmoprot\1700-TAL\s doc Skapat den :09:00 Senast utskrivet :53:00

16 PS. Efter avslutad stämma läste pastor ett brev från Landshövdingen i Västerås Carl Carlschöld angående kyrkans reparation. Näs församling har kallat mig till kyrkoråd, men på grund av mitt ämbete har jag aldrig kunnat delta. Vad kyrkans reparation angår kan jag inte delta, men finner mig nöjd med vad de flesta och hederliga män av församlingen finner för gott. Med tanke på kyrkans lilla kapital borde det användas till de mest nödvändiga behoven. Uppläst vid justeringen. Vid detta tillfälle tillsattes nya sexmän, nämligen: Stäkets rote Carl Jansson i Kortvreten Tuna rote Isac Bengtsson i Tuna Frölunda rote Eric Ersson i Frölunda Skälby rote Fredric Jansson i Uppsylta Aspviks rote Erik Persson i Glädjen Tibble rote Herr Holmström Protokoll vid sockenstämma den 23 juli ) Anmälde pastor att en murarmästare från Stockholm Augustin Scheffer efter annons i Dagligt Allehanda anmält sitt intresse att göra reparationen av kyrkan. Hans förslag till löner och materialer upplästes. Han erbjöd sig också att laga bogårdsmuren till en summa av 3400 daler kopparmynt. Denna del av arbetet skilde man från det övriga. Sockenmännen tyckte entreprenaden var billig särskilt om man kunde pruta på arbetslönerna något. De vill dock avvakta greve De la Gardies förslag på en man som skulle kunna göra snickeriarbetet i kyrkan för 1400 daler. Man ville också höra med Wachschlager, som var den som skickat Scheffer, om hans pålitlighet. Det kunde pastor ge besked om, då han träffat Wachschlager under veckan och han berättat, att Scheffer begärt respengar för att ta kyrkan i besiktigande. Wachschlager menade att Scheffer var för orkeslös och inte heller hade säkert folk att driva arbetet med. Wachschlager menade att man skull vänta på muraråldermannen Roos ankomst, då även han var intresserad av arbetet. 2) Den gamla materialboden var i så dåligt skick att någon större reparation inte var tillrådlig. Man skulle med gamla bräder laga henne hjälpligt, så att åtminstone taket höll tätt. Bräderna kunde sedan användas till ställningar. Bonden Anders Ersson i Kyrkbyn åtog sig arbetet mot att det avräknades från hans del i gångleden. 3) Torparen Anders Andersson i Hagtorpet åtog sig att tjära kyrktaket mot vanlig betalning per ton. 4) Ryttare Ask här i församlingen lovade efter anmodan från greve De la Gardie att i höst spränga sten och till våren börja med den nya bogårdsmuren. Församlingen förklarade sitt förtroende för Ask, men ville inte betala sprängningen av stenen. De menade att med andras hjäp uppföra muren med den sten som redan fanns framkörd. Man hade tidigare beslutat att räkna betalningen per famn och ej för dag. Pastor lovade att skyndsamt underrätta greven. 5) Man undrade om inte syn på den nya skolbyggnaden, där skolmästaren bor, borde genomföras nu när byte nyligen skett mellan Estman och Hymnelius. Pastor lovade att anhålla om syn genom brev till landshövdingen i Uppsala. Pastor ville i sammanhanget veta församlingens tankar om den 1768 beslutade sammanslagningen av klockare och skolmästarsysslorna och skolmästaren lön. Det stod nämligen i protokollet att beslutet var på försök och för behaglig tid. Man kunde inte anse det som en lag för framtiden utan åtog sig att efter förordning betala lön till klockaren. De som satte sina barn i skola hos honom hade skyldighet att betala för hans arbete. Ju flitigare han var desto mer tjänade han. Socknens 16 D:\Sockstämmoprot\1700-TAL\s doc Skapat den :09:00 Senast utskrivet :53:00

17 innevånare var skyldiga enligt lag och förordning att låta klockaren sköta barnens undervisning. Annars måste behörigt tillstånd sökas hos församlingens äldste och pastor. Pastor bad att fattiga änkan Maria Werner, som under hela vintern och våren skött undervisningen, sedan Estman flyttat, skulle få någon erkänsla för detta arbete. Hon hade varit mycket omtyckt och pastor hade examinerat de 26 barnen och funnit att hon skött dem både till kropp och själ i såväl seder som läsande. Hon vore förtjänt av vedergällning särskilt som hon dessutom haft 4 fattiga barn om hand som ingen annan velat betala för. Beslöts att hon får 24 daler ur fattigkassan redan samma dag. 6) Avskedade gardessoldaten Jonas Lundberg antogs till sockenskomakare. Ingen sådan hantverkare finns i socknen och då Lundberg vistats här och gjort sig känd för god frejd och skicklighet i becksöm och tyskt arbete lämnades honom enhälligt tillstånd. Han skall uppföras å mantalslistan och anställa en dräng eller gosse till hjälp. Undertecknat G.Nordstedt. Justerat 30 juli 1775 av Condrad von Vegesack, Per Flumén, G.v Hellern, Pet. Holmström Persson, Carl Ersson (bomärke), Carl Bengtsson (bomärke), And. Bengtsson i Öråker (bomärke), Anders Ersson i Skälby (bomärke) And. Jansson i Tuna (bomärke) Protokoll den 3 dec 1775 hållet i Näs sockenstuga i närvaro av greve Pontus De la Gardie och församlingens övriga herrar och män samt pastor. 1) Upprepades, att kyrkan och bogårdsmuren skall repareras till våren om Gud vill. Muraråldermannen Eric Roos i Stockholm har gjort en ritning och tre förslag över materialåtgång. Pastor har köpt upp det nödvändigaste, såsom kalk, bräder och tjära för en summa av 818 daler. Greven har givit nådigt tillstånd att förvara materialet under tak på Stäket till bönderna kan köra bort det på vinterföret. Pastor ansåg sig inte kunna köpa mer utan församlingens tillstånd, men ville vid vintertinget göra en rekvisition av bjälkar och spiror från Allmänningen, så han anhåller om församlingens positiva yttrande. 2) Pastor önskar församlingens avgörande beslut och yttrande dels om ritningen dels om materialförslagen och arbetsmetoden både för kyrkans och bogårdsmurens reparation. Frågan är om man skall behandla båda reparationerna som en eller om man för undvikande av för stor tyngd på socknen skall dela dem. Vilken skall då repareras först? Greven och herrar boställsinnehavare samt arrendatorerna å sina herrars vägnar anförde: Tornbyggnaden blev enhälligt avslagen. De tre förslagen av Roos, Scheffer och Lindqvist upptog för höga arbetslöner. Greven, som skulle resa till Stockholm åtog sig att förhandla om sänkta arbetskostnader. Han lovade att påskynda ärendet så att pastor fick besked innan vintertinget. På frågan om man skulle utföra båda reparationerna samtidigt menade man att kyrkan var i så dåligt skick att man snart inte kunde ha gudstjänst där. Därför beslöts att först utföra arbetet på kyrkan särskilt som det redan fanns material och två billiga förslag till genomförandet. Roos begärde 2980 daler och Scheffer 3400 daler. Dessutom kunde den framkörda stenen till bogårdsmuren inte gärna varken förfaras eller stjälas, så det arbetet kunde vänta till man fick dalkarlar eller annan arbetskraft. Dock fick pastor i uppdrag att se till att muren på de mest nedfallna ställena ersattes med gärdsgård, så att de dödas ben inte ofredades av djur. Pastor hade strax före gudstjänsten fått brev från Wachschlager av följande innehåll. Jag önskar att kyrkoherden inser vilken villervalla det blir om man börjar med båda arbetena på en gång. Därför föreslår jag att man börjar med någon del av kyrkoarbetet, som att tjära taket. Då bogårdsmuren torde vara det nödvändigaste arbetet har man god tid att komma överens om kyrkbänkarnas utseende. 17 D:\Sockstämmoprot\1700-TAL\s doc Skapat den :09:00 Senast utskrivet :53:00

18 Som detta brev var helt stridande mot nyss tagna beslut uppstod allmänt missnöje. Greven föreslog votering, vilket samtycktes. Voteringen utföll så att kyrkans reparation utom tornbyggnaden skulle ske till nästa sommar. Rösterna var 21 för och 9 1/2 mot. Greven, som redan visat så mycket nåd och ömhet för församlingen, genom att härbärgera materialet till bygget ökade nu på nåden genom att lova tegel till kyrkans behov. Förbehållet var att arbetet kom i gång nästa år. De närvarande tackade ödmjukast och samtyckte helt att arbetet borde börja till våren. Slutligen presenterade pastor en 9 års gosse, Mats Larsson, född i församlingen och nu fader- och moderlös. Han har haft förnäma faddrar, men nu vill ingen veta av honom. Länsman Holmström hade några år vårdat honom, då han trott sig var hans fadder. Nu kände han sig inte skyldig till detta längre. Vem skulle nu ta hand om gossen? Beslöts att klockaren skulle ha honom i sin vård och flera åtog sig att bidra till hans underhåll. Klockaren skulle få någon ökning av fattigmedlen till gossen, tills han kunde sättas i någon hantverkslära eller själv försörja sig. Klockaren var ansvarig för hans kristliga uppfostran tillsammans med prästerskapet och församlingen. Undertecknat G. Nordstedt. 18 D:\Sockstämmoprot\1700-TAL\s doc Skapat den :09:00 Senast utskrivet :53:00

Utdrag ur sockenstämmoprotokoll från Näs 1776-1777 Urval Herman Svenngård före 1970. I sammandrag av G. Sandén 1995.

Utdrag ur sockenstämmoprotokoll från Näs 1776-1777 Urval Herman Svenngård före 1970. I sammandrag av G. Sandén 1995. Utdrag ur sockenstämmoprotokoll från Näs 1776-1777 Urval Herman Svenngård före 1970. I sammandrag av G. Sandén 1995. 1776-01-28 Protokoll fört vid sockenstämma den 28 jan 1776 i Näs. Efter gudstjänsten

Läs mer

Utdrag ur sockenstämmoprotokoll från Näs 1778-1782 Urval Herman Svenngård före 1970. I sammandrag av G. Sandén 1995.

Utdrag ur sockenstämmoprotokoll från Näs 1778-1782 Urval Herman Svenngård före 1970. I sammandrag av G. Sandén 1995. Utdrag ur sockenstämmoprotokoll från Näs 1778-1782 Urval Herman Svenngård före 1970. I sammandrag av G. Sandén 1995. 1778-05-11 Protokoll från stämma den 11 maj 1778. Efter 14 dagars pålysning från predikstolen

Läs mer

Erik Perssons historia (1830-1920) Mjölnare

Erik Perssons historia (1830-1920) Mjölnare Erik Perssons historia (1830-1920) Mjölnare 1830-05-10 Född i Frykerud, Lene, Mörkerud 1846 16 år Flyttar till Boda 1848 18 år Flyttar till Köla 1858-12-21 28 år Flyttar till Stavnäs 1859 29 år Flyttar

Läs mer

Närvarande: Underteknad ordförande uti Kommunal Stämman och en större samling af Sockens innevånarne.

Närvarande: Underteknad ordförande uti Kommunal Stämman och en större samling af Sockens innevånarne. Protokoll hållet vid ordinarie Kommunal Stämma uti Lerums Skola Den 2 Mars 1866. Närvarande: Underteknad ordförande uti Kommunal Stämman och en större samling af Sockens innevånarne. 1. Då debiterings=

Läs mer

Bostadsrättsföreningen Bögatan 43 Organisationsnummer 769615-1880. Stadgar för Brf. Bögatan 43 Antagna 2006-08-22

Bostadsrättsföreningen Bögatan 43 Organisationsnummer 769615-1880. Stadgar för Brf. Bögatan 43 Antagna 2006-08-22 Stadgar för Brf. Bögatan 43 Antagna 2006-08-22 1 Föreningsnamn Föreningens firma (föreningsnamn) är Bostadsrättsföreningen Bögatan 43. 2 Ändamål och verksamhet Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas

Läs mer

Föreningens firma är Anläggningssamfälligheten Timjanen i Uppsala.

Föreningens firma är Anläggningssamfälligheten Timjanen i Uppsala. Stadgar för samfällighetsförening, bildad enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Lagens bestämmelser om förvaltningen skall gälla i den mån inte annat framgår av dessa stadgar. Firma

Läs mer

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2 1 (7) VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2 STADGAR FÖR STIFTELSEN VÄSTERVIKS MUSEUM Fastställda av kommunfullmäktige 1994-02-24, 25 med ändringar 1997-05-29, 41, 1998-06-25, 75 och 2012-12-17 242

Läs mer

Stadgar för bostadsrättsföreningen Nora Kungsholmen Antagna den 9 oktober 2002

Stadgar för bostadsrättsföreningen Nora Kungsholmen Antagna den 9 oktober 2002 Stadgar för bostadsrättsföreningen Nora Kungsholmen Antagna den 9 oktober 2002 1 Föreningens namn (firma) är Nora Kungsholmen. 2 Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen

Läs mer

Stadgar för stiftelsen Hellerströmska pensionärshemmen i Karlshamn

Stadgar för stiftelsen Hellerströmska pensionärshemmen i Karlshamn Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Kansli Gäller från: 1951-01-27 Antagen: KF 86, 1944-09-22, Sammaläggningsdelegerade 74, 1966-12-29 Reviderad: KF, 37 1980-03-31, 169, 1992- Godkända av länsbostadsnämnden

Läs mer

3 Till justeringsmän för protokollet valdes herrar Strömstedt och Pettersson.

3 Till justeringsmän för protokollet valdes herrar Strömstedt och Pettersson. www.brfymer.se www.brfymer.se www.brfymer.se ) Protokoll fört vid sammanträde med bostadsföreningen Ymer u.p.a. i Uppsala den 8 September 1924. 1 Sammanträdet öppnades kl. 8.15 e.m. av styrelseordf. Hr.

Läs mer

Stadgar för Göteborgs Läkaresällskap Stiftat år 1845

Stadgar för Göteborgs Läkaresällskap Stiftat år 1845 Stadgar för Göteborgs Läkaresällskap Stiftat år 1845 antagna den 11 dec 1974 ändrade den 7 nov 1994 samt den 4 juni 2003 Sällskapets syfte och sammansättning 1 Göteborgs Läkaresällskap har som syfte att

Läs mer

Stadgar för Bostadsrättsföreningen Malmö Värnhem 13

Stadgar för Bostadsrättsföreningen Malmö Värnhem 13 1 av 5 Stadgar för Bostadsrättsföreningen Malmö Värnhem 13 Antagna 2011-05-17 Ändrade 2015-05-24 1 Föreningen namn Föreningens namn (firma) är Bostadsrättsföreningen Malmö Värnhem 13 2 Ändamål och verksamhet

Läs mer

STADGAR FÖR HSB NORRA BOHUSLÄNS STIFTELSE JAKOBSBERG I UDDEVALLA

STADGAR FÖR HSB NORRA BOHUSLÄNS STIFTELSE JAKOBSBERG I UDDEVALLA Blad 1 STADGAR FÖR HSB NORRA BOHUSLÄNS STIFTELSE JAKOBSBERG I UDDEVALLA Antagna av kommunfullmäktige den 8 december 1992, 312, med ändringar den 12 december 1995, 263. 1 Firma Stiftelsens benämning är

Läs mer

Stadgar för Bostadsrättsföreningen Välten 9

Stadgar för Bostadsrättsföreningen Välten 9 Stadgar för Bostadsrättsföreningen Välten 9 Antagna den 27/3 2007 1 Föreningsnamn Föreningens firma (föreningsnamn) är Bostadsrättsföreningen Välten 9. 2 Ändamål och verksamhet Föreningen har till ändamål

Läs mer

Stadgar för Ollebacken vind Ek. för.

Stadgar för Ollebacken vind Ek. för. STADGAR Stadgar för Ollebacken vind Ek. för. 1 Namn Föreningens firma är Ollebacken vind Ek. för. Org. 769618-1010. 2 Ändamål Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom

Läs mer

Stadgar för BRF Ateljéhuset 2010

Stadgar för BRF Ateljéhuset 2010 Stadgar för BRF Ateljéhuset 2010 Organisationsnummer 769619-1803. Antagna den 7 mars 2011, reviderade 28 november 2012. 1 FÖRENINGENS NAMN Föreningens firma är Bostadsrättsföreningen Ateljéhuset 2010.

Läs mer

STYRDOKUMENT 1. Bolagsordning. Beslutad av ordinarie bolagsstämma den 13 april 2011 och godkänd av Finansinspektionen den 29 juni 2011

STYRDOKUMENT 1. Bolagsordning. Beslutad av ordinarie bolagsstämma den 13 april 2011 och godkänd av Finansinspektionen den 29 juni 2011 STYRDOKUMENT 1 Bolagsordning Beslutad av ordinarie bolagsstämma den 13 april 2011 och godkänd av Finansinspektionen den 29 juni 2011 1 (5) Bolagsordning för Länsförsäkringar Jönköping 1 Bolaget, vars firma

Läs mer

REGLEMENTE. för Gällivare allmänningsskog

REGLEMENTE. för Gällivare allmänningsskog REGLEMENTE för Gällivare allmänningsskog ALLMÄNNA BESTÄMMELSER... 2 1 ÄGANDERÄTT... 2 2 DELÄGARFASTIGHET OCH DESS FÖRETRÄDARE... 2 3 FÖRVALTNING... 2 4 VÅRD AV ALLMÄNNINGSSKOGEN... 2 5 AVYTTRING AV MARK...

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING MOTALA KOMMUN

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING MOTALA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING MOTALA KOMMUN 92/KK542 107 KFS 1995:3 Ers KFS 1993:5 STADGAR FÖR BOSTADSSTIFTELSEN PLATEN (Antagna av KF 1995-09-25, 121, att gälla fr o m 1 oktober 1995) 1 Stiftelsens firma

Läs mer

Anfäder Eric Nilsson Åstrand

Anfäder Eric Nilsson Åstrand Anfäder Eric Nilsson Åstrand Eric Nilsson Åstrand. Klockare. Född 1742-09-20 Hägerstad, Ånestad (E) 1). Döpt 1742-09-26 Hägerstad (E) 1). Bosatt 1764 Hycklinge (E) 2). från Hägerstad (E). Död 1815-03-26

Läs mer

Rödöns Bygdegårdsförening

Rödöns Bygdegårdsförening Förslag till nya stadgar Rödöns Bygdegårdsförening Stadgar Gällande fr.o.m. 2015 1 Föreningens firma är : Rödöns Bygdegårdsförening. 2 Ändamål Föreningen som är en ideell förening, politiskt och religiöst

Läs mer

STADGAR. Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne. för. den 24 mars 1927 med däri gjorda ändringar t.o.m. 2009-10-02

STADGAR. Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne. för. den 24 mars 1927 med däri gjorda ändringar t.o.m. 2009-10-02 STADGAR för Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne den 24 mars 1927 med däri gjorda ändringar t.o.m. 2009-10-02 3 l Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne grundar sig på den gåva, som i enlighet

Läs mer

Styrelsens ordförande Mikael Ahlström hälsade stämmodeltagarna välkomna och förklarade stämman öppnad.

Styrelsens ordförande Mikael Ahlström hälsade stämmodeltagarna välkomna och förklarade stämman öppnad. Protokoll fört vid årsstämma i Byggmästare Anders J Ahlström Holding AB (publ), 556943-7774, den 16 april 2015, på Gula villan i Alby, Albyvägen 37, Norsborg. 1 Öppnande av stämman Styrelsens ordförande

Läs mer

Ordföranden meddelade att styrelsen anmodat advokat Magnus Pauli, Advokatfirman Vinge, att tjänstgöra som sekreterare vid stämman.

Ordföranden meddelade att styrelsen anmodat advokat Magnus Pauli, Advokatfirman Vinge, att tjänstgöra som sekreterare vid stämman. PROTOKOLL fört vid årsstämma med aktieägarna i CATENA AB (publ), 556294-1715, i Göteborg den 21 april 2008, kl 16:30 17:30 1 Stämmans öppnande Stämman öppnades av styrelsens ordförande, Henry Klotz. 2

Läs mer

BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag

BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag KYRKORÅDET 2015-02-02 1 (6) Plats och tid Åkersberga Kyrkliga Centrum måndagen den 2 februari 2015 klockan 19.00 20.20 Ledamöter Tjänstgörande ersättare Ersättare Övriga Utses justera Gerhard Nuss, Josephine

Läs mer

STADGAR. för Gotlands Gille ( Reviderade 1955 samt med mindre ändringar 1963, 1976, 1993 och 1996.)

STADGAR. för Gotlands Gille ( Reviderade 1955 samt med mindre ändringar 1963, 1976, 1993 och 1996.) STADGAR för Gotlands Gille ( Reviderade 1955 samt med mindre ändringar 1963, 1976, 1993 och 1996.) I KAP. Gillets ändamål och omfattning 1. Gotlands gille skall hava till ändamål att, jämte befrämjandet

Läs mer

1. Stämmans öppnande Öppnade styrelsens ordförande, Rolf Blom, dagens stämma.

1. Stämmans öppnande Öppnade styrelsens ordförande, Rolf Blom, dagens stämma. Protokoll fört vid årsstämma i Net Entertainment NE AB (publ), 556532-6443, den 29 april 2009, kl. 15.00 i Konferens Spårvagnshallarna, Birger Jarlsgatan 57A i Stockholm. 1. Stämmans öppnande Öppnade styrelsens

Läs mer

STADGAR FÖR STIFTELSEN FOLKTEATERN I GÄVLEBORGS LÄN antagna av teaterstyrelsen vid sammanträde 29 februari 2000

STADGAR FÖR STIFTELSEN FOLKTEATERN I GÄVLEBORGS LÄN antagna av teaterstyrelsen vid sammanträde 29 februari 2000 STADGAR FÖR STIFTELSEN FOLKTEATERN I GÄVLEBORGS LÄN antagna av teaterstyrelsen vid sammanträde 29 februari 2000 1 Stiftelsens namn är Stiftelsen Folkteatern i Gävleborgs län. 2 Stiftelsens styrelse har

Läs mer

Fastigheten Nor 1:10, 1:26 Sammanställt av Sture Götesson 2012-10-08. Kortet föreställer Georg och Frida Karlsson den 29 september 1930

Fastigheten Nor 1:10, 1:26 Sammanställt av Sture Götesson 2012-10-08. Kortet föreställer Georg och Frida Karlsson den 29 september 1930 1 Fastigheten Nor 1:10, 1:26 Sammanställt av Sture Götesson 2012-10-08 Kortet föreställer Georg och Frida Karlsson den 29 september 1930 Kortet är taget ca 1950 tal 2 Fastighetens historik Karl Gustav

Läs mer

Stadgar för Bostadsrättsföreningen Gröna Husen Lidingö - antagna den 19 januari 2010.

Stadgar för Bostadsrättsföreningen Gröna Husen Lidingö - antagna den 19 januari 2010. Stadgar för Bostadsrättsföreningen Gröna Husen Lidingö - antagna den 19 januari 2010. 1 Föreningens firma och säte Föreningens firma är Bostadsrättsföreningen Gröna Husen Lidingö. Organisationsnummer är

Läs mer

Stadgar för Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder

Stadgar för Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder Stadgar för Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder 1 Stiftelsens benämning är Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder och (SGS Studentbostäder ). Stiftelsen är ett allmännyttigt bostadsföretag. Benämning verksamhetsområde

Läs mer

Protokoll fört vid årsstämma med aktieägarna i addvise inredning skyddsventilation ab (publ), org.nr. 556363-2115 i Bromma den 24 september 2009

Protokoll fört vid årsstämma med aktieägarna i addvise inredning skyddsventilation ab (publ), org.nr. 556363-2115 i Bromma den 24 september 2009 Protokoll fört vid årsstämma med aktieägarna i addvise inredning skyddsventilation ab (publ), org.nr. 556363-2115 i Bromma den 24 september 2009 Närvarande: Enligt förteckning i Bilaga 1, med angivande

Läs mer

Stadgar för Tyluddens Fritidsby Ekonomisk Förening 716408-0256 Halmstad

Stadgar för Tyluddens Fritidsby Ekonomisk Förening 716408-0256 Halmstad Stadgar för Tyluddens Fritidsby Ekonomisk Förening 716408-0256 Halmstad 1 Föreningens namn Föreningens namn är Tyluddens Fritidsby Ekonomisk Förening. 2 Ändamål och verksamhet Föreningen har till ändamål

Läs mer

Dnves[or. Årsstämman öppnades av styrelsens ordförande Jacob Wallenberg, som höll ett inledande anförande. (Bilaga 1)

Dnves[or. Årsstämman öppnades av styrelsens ordförande Jacob Wallenberg, som höll ett inledande anförande. (Bilaga 1) Dnves[or Protokoll fört vid årsstämma i Investor Aktiebolag (Org nr 556013-8298) på City Conference Centre, Barnhusgatan 12-14, Stockholm, tisdagen den 12 maj 2015, kl 15.00 1 Årsstämman öppnades av styrelsens

Läs mer

STADGAR FÖR STOCKHOLMS ORIENTERINGSFÖRBUND

STADGAR FÖR STOCKHOLMS ORIENTERINGSFÖRBUND STADGAR FÖR STOCKHOLMS ORIENTERINGSFÖRBUND Antagna vid Stockholms Orienteringsförbunds årsmöte 2005-03-09 1. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER Ändamål 1 Stockholms Orienteringsförbund (OF) skall främja, utveckla och

Läs mer

BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag

BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag KYRKORÅDET 2015-04-28 1 (7) Plats och tid Åkersberga Kyrkliga Centrum måndagen den 28 april 2015 klockan 19.00 20.25 Ledamöter Tjänstgörande ersättare Ersättare Övriga Utses justera Gerhard Nuss, Josephine

Läs mer

Föreningens firma är Källö-Knippla Fiskehamnsförening, ekonomisk förening.

Föreningens firma är Källö-Knippla Fiskehamnsförening, ekonomisk förening. l. Föreningens firma. Föreningens firma är Källö-Knippla Fiskehamnsförening, ekonomisk förening. 2. Föreningens ändamål. Föreningen, vars verksamhetsområde utgöres av Källö-Knippla i Öckerö kommun, har

Läs mer

BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag

BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag KYRKORÅDET 2013-11-18 1 (6) Plats och tid Ledamöter Tjänstgörande ers Ersättare Övriga Åkersberga Kyrkliga Centrum 18 november kl.19.30-20.20 Leif Törnquist, Mia Hinndal Bellander, Lars Starkerud, Marianne

Läs mer

Diarienummer KS2014.0296

Diarienummer KS2014.0296 Diarienummer KS2014.0296 Bolagsordning för Skövde Flygplats AB, 556297-7339 Nedanstående bolagsordning har godkänts av Skövde kommunfullmäktige den 27 oktober 2014 och fastställts vid bolagets ordinarie

Läs mer

Därjämte var advokaterna Sven Rasmusson och Ulrika Magnusson närvarande.

Därjämte var advokaterna Sven Rasmusson och Ulrika Magnusson närvarande. Protokoll fört vid årsstämma i PA Resources AB (publ), org.nr. 556488-2180, avhållen den 16 april 2014 i Stockholm Närvarande: Se bilaga 1 Därjämte var advokaterna Sven Rasmusson och Ulrika Magnusson närvarande.

Läs mer

Ljungskogens Strandbads Bouleförening till Prins Bertils åminnelse

Ljungskogens Strandbads Bouleförening till Prins Bertils åminnelse Ljungskogens Strandbads Bouleförening till Prins Bertils åminnelse Årsmöte nr 2, 2011-06-18 vid Boulebanan 1 Ordföranden Lars Danielsson hälsade de 15 närvarande medlemmarna välkomna till Bouleföreningens

Läs mer

Stadgar för den ideella föreningen Sveriges Hattmakare Förening

Stadgar för den ideella föreningen Sveriges Hattmakare Förening Stadgar för den ideella föreningen Sveriges Hattmakare Förening 1 Definition Med Hattmakare avses i dessa stadgar tillverkare av herrhattar, med användande av traditionsbundna arbetsmetoder och arbetsredskap.

Läs mer

Viktor Klingbergs skulder

Viktor Klingbergs skulder Viktor Klingbergs skulder Viktor Klingberg var född 1856. Han studerade i Uppsala från 1877 och avlade medicine kandidatexamen 1885, och hade sedan flera korta förordnanden som läkare på olika platser;

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kyrkofullmäktige 2010-06-17 Sida 1

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kyrkofullmäktige 2010-06-17 Sida 1 Kyrkofullmäktige 2010-06-17 Sida 1 Plats och tid Pastoratsgården Örslösa kl. 19.00 21.15 ande Kerstin Hennersten, ordförande Sture Eliasson Göran Kjörk Christina Fredriksson Inger Nyqvist Urban Sand Lennart

Läs mer

STADGAR för. SAMVERKAN VISIT SÖDRA DALARNA ekonomisk förening

STADGAR för. SAMVERKAN VISIT SÖDRA DALARNA ekonomisk förening STADGAR för SAMVERKAN VISIT SÖDRA DALARNA ekonomisk förening 1 FIRMA, ÄNDAMÅL, SÄTE Namn Föreningens namn är SAMVERKAN VISIT SÖDRA DALARNA ekonomisk förening Ändamål Föreningens ändamål är att främja och

Läs mer

Centerstudenters stadgar

Centerstudenters stadgar Centerstudenters stadgar fastställda av förbundsstämman i april 1984 reviderade vid förbundsstämman 1992 reviderade vid förbundsstämman 1997 reviderade vid förbundsstämman 00 reviderade vid förbundsstämman

Läs mer

Betalningsföreläggande och handräckning

Betalningsföreläggande och handräckning Betalningsföreläggande och handräckning Betalningsföreläggande och handräckning Har du lånat ut pengar som du inte får tillbaka? Får du inte betalt för en faktura? Flyttar inte din uppsagda hyresgäst?

Läs mer

NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet.

NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet. 1(6) NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet. LÄGE Koordinater: (RT90) S/N 6462879 V/Ö 1498219 För Whbf 2014-10-17/ HH Utsnitt ur

Läs mer

BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag

BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag KYRKORÅDET 2014-04-28 1 (8) Plats och tid Åkersberga Kyrkliga Centrum måndagen den 28 april 2014 klockan 19.30 21.05 Ledamöter Gerhard Nuss, Josephine Emtevik, Birgitta Karlsson, Lars Starkerud, Leif Lanner,

Läs mer

Karleby svenska församling FÖRSAMLINGSRÅDET Möte 4/2011

Karleby svenska församling FÖRSAMLINGSRÅDET Möte 4/2011 Karleby svenska församling FÖRSAMLINGSRÅDET Möte 4/2011 Tid Tisdagen den 24 maj 2011 kl. 19 Plats Mikaelsalens kafé, Västra Kyrkogatan 15 Närvarande Kankkonen, Peter - ordförande Ahola, Ann-Charlotte Björkgren,

Läs mer

Föreningen kan i fullgörandet av sin uppgift verka genom ett helägt servicebolag.

Föreningen kan i fullgörandet av sin uppgift verka genom ett helägt servicebolag. STADGAR för den ideella föreningen ByggDialog Dalarna 1 Ändamål ByggDialog Dalarna är en ideell förening med ändamål att inom Dalarnas län utifrån alla aktörers perspektiv arbeta proaktivt för att bidra

Läs mer

Dombok för Bro Härads vinterting år 1774

Dombok för Bro Härads vinterting år 1774 Dombok för Bro Härads vinterting år 1774 Den 17 januari 1774 hölls laga vinterting med menige man och allmoge från Bro Härad i Tibble gästgivargård, av undertecknad häradshövding. Närvarande länsman Carl

Läs mer

Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30

Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30 Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30 Född 29 maj 1831, Hemmansägare i Ryd, Åsa. Död i Hjälmseryd 19 oktober 1915. Gift med Britta Katrina Andersdotter född 5 oktober 1837 i Hjärtlanda

Läs mer

Knut Omark (ns) Stig Lampinen (m) Helena Haapaniemi (.kr) Anneli Hedlund (.kr) Josefina Simu (s)

Knut Omark (ns) Stig Lampinen (m) Helena Haapaniemi (.kr) Anneli Hedlund (.kr) Josefina Simu (s) 1(8) Plats och tid: Beslutande: Övriga deltagande: Övertorneå församlingsgård Kl 09.00 11.00 Kent Alanentalo, ordf. Knut Omark (ns) Stig Lampinen (m) Helena Haapaniemi (.kr) Anneli Hedlund (.kr) Josefina

Läs mer

Villaföreningen Dungen

Villaföreningen Dungen Villaföreningen Dungen Protokoll fört vid vårstämman med Villaföreningen Dungen, den 11 mars 2008 i Magasinet, Segeltorp 1. Stämmans öppnande Mötet öppnades av Arne Lindqvist som hälsade de närvarande

Läs mer

STADGAR FÖR BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN MALMÖ MORKULLAN. Föreningens namn är Bostadsrättsföreningen Malmö Morkullan.

STADGAR FÖR BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN MALMÖ MORKULLAN. Föreningens namn är Bostadsrättsföreningen Malmö Morkullan. STADGAR FÖR BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN MALMÖ MORKULLAN 1 FÖRENINGENS NAMN Föreningens namn är Bostadsrättsföreningen Malmö Morkullan. 2 ÄNDAMÅL OCH VERKSAMHET Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas

Läs mer

STADGAR FÖR DEN IDEELLA FÖRENINGEN KÄRRA VÄNNER

STADGAR FÖR DEN IDEELLA FÖRENINGEN KÄRRA VÄNNER STADGAR FÖR DEN IDEELLA FÖRENINGEN KÄRRA VÄNNER 1 Ändamål KÄRRA VÄNNER är en ideell förening, vars syfte är att verka för att bevara byn Kärradals karaktär och verka för en god, trivsam och innehållsrik

Läs mer

Strädelängan. 1700-talet

Strädelängan. 1700-talet Strädelängan. 1700-talet 1700-talet. Ur scouternas redogörelse till Scoutförbundet 1952: Kommunen har ställt en gammal 1700-talsstuga till disposition som scoutlokal och detta hus har både praktiskt och

Läs mer

Rubrik: Handelsbalk (1736:0123 2)

Rubrik: Handelsbalk (1736:0123 2) Rubrik: Handelsbalk (136:0123 2) Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna saknas. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. - SFS nr: 136:0123.2

Läs mer

STADGAR FÖR VÄSTERSOCKENS MOTIONSFÖRENING (aug 2014)

STADGAR FÖR VÄSTERSOCKENS MOTIONSFÖRENING (aug 2014) STADGAR FÖR VÄSTERSOCKENS MOTIONSFÖRENING (aug 2014) 1 kap Allmänna bestämmelser 1 Ändamål Föreningen har som ändamål att utveckla, stödja och bedriva motionsverksamhet för alla åldrar, samt i övrigt verka

Läs mer

Stadgar för Sveriges Bygg- och Järnhandlareförbund

Stadgar för Sveriges Bygg- och Järnhandlareförbund Stadgar för Sveriges Bygg- och Järnhandlareförbund 1 Ändamål Förbundets namn är Sveriges Bygg- och Järnhandlareförbund, i det följande kallat Förbundet. Förbundet har till ändamål att tillvarata medlemmarnas

Läs mer

STADGAR FÖR BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN. Åre Sjö 6

STADGAR FÖR BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN. Åre Sjö 6 STADGAR FÖR BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN Åre Sjö 6 Stadgar för Åre Sjö 6 Antagna den 8/1 2008 1 Föreningsnamn Föreningens firma (föreningsnamn) är Bostadsrättsföreningen Åre Sjö 6. Föreningen har sitt säte i

Läs mer

Stadgar för Skarholmens båtklubb i Uppsala

Stadgar för Skarholmens båtklubb i Uppsala Stadgar för Skarholmens båtklubb i Uppsala Föreningens firma och ändamål 1 Föreningens firma är Skarholmens båtklubb i Uppsala 2 Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas intresse genom att se

Läs mer

Att vara god man eller förvaltare. Till dig som är nyfiken på vad uppdraget innebär

Att vara god man eller förvaltare. Till dig som är nyfiken på vad uppdraget innebär Att vara god man eller förvaltare Till dig som är nyfiken på vad uppdraget innebär 1 Att vara god man eller förvaltare Till dig som är nyfiken på vad uppdraget innebär Innehåll 3 Att göra till att börja

Läs mer

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 1 VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING BOLAGSORDNING FÖR VÄSTERVIK BIOGAS AB Fastställd av kommunfullmäktige 2008-02-28, 13 1 Bolagets firma Bolagets firma är Västervik Biogas AB. 2 Styrelsens säte Styrelsen

Läs mer

Föreningen Sveriges Sjöfartsmuseum i Stockholm.

Föreningen Sveriges Sjöfartsmuseum i Stockholm. Stadgar för Föreningen Sveriges Sjöfartsmuseum i Stockholm. Föreningen bildades den 27 mars 1913 Hans Majestät Konung Carl XVI Gustaf är föreningens höge beskyddare 1 Föreningen, vars benämning är Föreningen

Läs mer

STADGAR Sammanträdesdatum 1978-11-19

STADGAR Sammanträdesdatum 1978-11-19 1 1979-01-22 beviljade Länsstyrelsen i Stockholms län Organisationsnummer registrering av Fjällhöjdens samfällighetsförening 716417-0560 /Anders Brodd STADGAR Sammanträdesdatum 1978-11-19 Stadgar för samfällighetsförening,

Läs mer

Installationer och/eller servicearbeten av pelletsrelaterad utrustning. Övrig relevant utrustning för användning av pellets

Installationer och/eller servicearbeten av pelletsrelaterad utrustning. Övrig relevant utrustning för användning av pellets PelletsFörbundet Stadgar för PelletsFörbundet i Sverige Ek. För. 1 Firma Föreningens firma är PelletsFörbundet i Sverige Ek. För. (uttalas och utrycks i tal och skrift som PelletsFörbundet ) 2 Ändamål

Läs mer

Maria Matilda Henrikssons tragiska liv

Maria Matilda Henrikssons tragiska liv Maria Matilda Henrikssons tragiska liv En 7,5 poängs uppsats i kursen Släktforskning en introduktion vid Mittuniversitetet Torgny Henriksson Torgny Henriksson 2 Innehåll Uppsatsen, s. 3 Bilagor: Ansedel,

Läs mer

STADGAR FÖR Mikrofonden för social ekonomi och lokal utveckling Antagna vid konstituerande stämma 2009-10-13

STADGAR FÖR Mikrofonden för social ekonomi och lokal utveckling Antagna vid konstituerande stämma 2009-10-13 STADGAR FÖR Mikrofonden för social ekonomi och lokal utveckling Antagna vid konstituerande stämma 2009-10-13 1 FIRMA Föreningens firma är Mikrofonden för social ekonomi och lokal utveckling ekonomisk förening.

Läs mer

INFORMATION OM UPPDRAG SOM GOD MAN ENLIGT LAGEN OM ENSAMKOMMANDE BARN

INFORMATION OM UPPDRAG SOM GOD MAN ENLIGT LAGEN OM ENSAMKOMMANDE BARN INFORMATION OM UPPDRAG SOM GOD MAN ENLIGT LAGEN OM ENSAMKOMMANDE BARN Varför god man? Ensamkommande barn saknar vid sin ankomst till Sverige föräldrar eller andra för dem kända vuxna företrädare som kan

Läs mer

Att starta en förening

Att starta en förening Att starta en förening Fritidskontoret Hur du bildar en förening En grupp människor med samma intresse samlas till ett möte för att bilda en förening. En provisorisk styrelse (interimsstyrelse) utses som

Läs mer

Bilaga 1 INSTRUKTION. för LOKALAVDELNINGARNA SOS BARNBYAR SVERIGE. LEGAL#1483290v1

Bilaga 1 INSTRUKTION. för LOKALAVDELNINGARNA SOS BARNBYAR SVERIGE. LEGAL#1483290v1 Bilaga 1 INSTRUKTION för LOKALAVDELNINGARNA i SOS BARNBYAR SVERIGE Antagen vid årsmöte den 15 maj 2004 Antagen vid årsmötet den 23 april 2005 Antagen vid årsmötet den 22 april 2006 Antagen vid årsmötet

Läs mer

FÖRSLAG TILL STADGAR FÖR CLASSIC CAR WEEK ATT FÖRSTA GÅNGEN BEHANDLAS AV FÖRENINGSSTÄMMAN DEN 15 MARS 2015

FÖRSLAG TILL STADGAR FÖR CLASSIC CAR WEEK ATT FÖRSTA GÅNGEN BEHANDLAS AV FÖRENINGSSTÄMMAN DEN 15 MARS 2015 FÖRSLAG TILL STADGAR FÖR CLASSIC CAR WEEK ATT FÖRSTA GÅNGEN BEHANDLAS AV FÖRENINGSSTÄMMAN DEN 15 MARS 2015 Förslaget har upprättats av Anders Klasson, Göran Wendelin och Jan Säbb 1 KAP ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Läs mer

Protokoll fört vid styrelsemöte i Springerklubbens huvudstyrelse. Taxinge, Södertälje 2008 12 21

Protokoll fört vid styrelsemöte i Springerklubbens huvudstyrelse. Taxinge, Södertälje 2008 12 21 21.1 Mötets öppnande Protokoll fört vid styrelsemöte i Springerklubbens huvudstyrelse Närvaro : Tina Kauppinen, Barbro Collin, Sophia Jarl, Olle Carlson, Anna-Greta Lingebrandt Hans-Gunnar Leytman, Veronica

Läs mer

Reglemente för kultur- och fritidsnämnden i Ljungby kommun

Reglemente för kultur- och fritidsnämnden i Ljungby kommun (2015) Reglemente för kultur- och fritidsnämnden i Ljungby kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-26 127 2 Reglemente för kultur- och fritidsnämnden i Ljungby kommun Utöver det som står skrivet om

Läs mer

Kalmar Kommunbolag AB. Utdrag ur protokoll fört vid styrelsemöte den 22 september 2015

Kalmar Kommunbolag AB. Utdrag ur protokoll fört vid styrelsemöte den 22 september 2015 Kalmar Kommunbolag AB Utdrag ur protokoll fört vid styrelsemöte den 22 september 2015 63 Ändringar i bolagsordning för Kalmar Hamn AB Handlingar Ola Johanssons och Maria Björkmans skrivelse om ändringar

Läs mer

Tullerum. Torp under Brokulla (märkt 2004) Från en karta från 1786 då Brokullas rågångar skulle mätas ut jämförde man med en karta från 1693.

Tullerum. Torp under Brokulla (märkt 2004) Från en karta från 1786 då Brokullas rågångar skulle mätas ut jämförde man med en karta från 1693. Tullerum Torp under Brokulla (märkt 2004) Rågångskarta 1786: Från en karta från 1786 då Brokullas rågångar skulle mätas ut jämförde man med en karta från 1693. Då fann man en ganska stor olikhet mot Hester

Läs mer

STADGAR för Ängsbacka Kursgård Ekonomisk Förening. 1 NAMN Föreningens firma är Ängsbacka Kursgård Ekonomisk förening.

STADGAR för Ängsbacka Kursgård Ekonomisk Förening. 1 NAMN Föreningens firma är Ängsbacka Kursgård Ekonomisk förening. STADGAR för Ängsbacka Kursgård Ekonomisk Förening 1 NAMN Föreningens firma är Ängsbacka Kursgård Ekonomisk förening. 2 STYRELSENS SÄTE Föreningens styrelse har sitt säte i Karlstads kommun. 3 FÖRENINGENS

Läs mer

STADGA FÖR ÖREBRO LÄNS ORIENTERINGSFÖRBUND

STADGA FÖR ÖREBRO LÄNS ORIENTERINGSFÖRBUND STADGA FÖR ÖREBRO LÄNS ORIENTERINGSFÖRBUND I ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Ändamål Örebro Läns Orienteringsförbund (ÖLOF) skall främja, utveckla och samordna orienteringsidrotten i distriktet samt arbeta i enlighet

Läs mer

Tillsynsbeslut enligt lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag

Tillsynsbeslut enligt lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag Beslut Datum 2015-07-02 Diarienummer 3961/2014 Process 3.5.1 Sundsvalls kommun, stadsbyggnadskontoret 851 85 Sundsvall Tillsynsbeslut enligt lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag Slutsatser 1.

Läs mer

Boda Torp under Boda. De sista som bodde här var Johan Jäger Jonasson med hustru och åtta barn. De flyttade år 1900 till Planen.

Boda Torp under Boda. De sista som bodde här var Johan Jäger Jonasson med hustru och åtta barn. De flyttade år 1900 till Planen. Åbo Boda Torp under Boda. De sista som bodde här var Johan Jäger Jonasson med hustru och åtta barn. De flyttade år 1900 till Planen. Sida 302 1776 Karl (1736- ), Stina (1745- ), Stina (1781- ) och Katrina.

Läs mer

STADGAR FÖR FÖRENINGEN SAMBRUK antagna på konstituerande föreningsstämma 2005-06-07.

STADGAR FÖR FÖRENINGEN SAMBRUK antagna på konstituerande föreningsstämma 2005-06-07. STADGAR FÖR FÖRENINGEN SAMBRUK antagna på konstituerande föreningsstämma 2005-06-07. Föreningen Sambruk är en ideell förening, som har bildats på initiativ av Bollnäs, Borlänge, Botkyrka, Jönköping, Kungälv,

Läs mer

KALLELSE TILL ÅRSSTÄMMA I AMASTEN HOLDING AB (PUBL)

KALLELSE TILL ÅRSSTÄMMA I AMASTEN HOLDING AB (PUBL) KALLELSE TILL ÅRSSTÄMMA I AMASTEN HOLDING AB (PUBL) Aktieägarna i Amasten Holding AB (publ), org. nr. 556580-2526, kallas härmed till årsstämma onsdagen den 26 mars 2014 klockan 14:00 i G Grönberg Advokatbyrå

Läs mer

STADGAR för ÖREBRO OCH VÄSTMANLANDS LÄNS HANDELSKAMMARFÖRENING och HANDELSKAMMAREN MÄLARDALEN FÖR ÖREBRO OCH VÄSTMANLANDS LÄN

STADGAR för ÖREBRO OCH VÄSTMANLANDS LÄNS HANDELSKAMMARFÖRENING och HANDELSKAMMAREN MÄLARDALEN FÖR ÖREBRO OCH VÄSTMANLANDS LÄN STADGAR för ÖREBRO OCH VÄSTMANLANDS LÄNS HANDELSKAMMARFÖRENING och HANDELSKAMMAREN MÄLARDALEN FÖR ÖREBRO OCH VÄSTMANLANDS LÄN Antagna av Handelskammarföreningen - den 18 mars 1992 och den 5 maj 1992 (årsmöte)

Läs mer

Björnberg-Enckell, Maria. Elving-Andersén, Christina. Lundsten, Lars medlem, från 9 ( 7) Träskman, Anhild

Björnberg-Enckell, Maria. Elving-Andersén, Christina. Lundsten, Lars medlem, från 9 ( 7) Träskman, Anhild JOHANNES FÖRSAMLING PROTOKOLL Nr 11/2014 FÖRSAMLINGSRÅDET Tid: 11.11.2014 kl. 17.30. Servering från kl. 17. Plats: Högbergssalen, Högbergsgatan 10 E 2 våningen Närvarande: Westerlund, Johan kyrkoherde,

Läs mer

PROTOKOLL FRÅN EXTRA STÄMMA 2014 11 13 I FOLKETS HUS, ÅKERSBERGA SÖRA VÄSTRA SAMFÄLLIGHETSFÖRENING, ORG 716416 9307

PROTOKOLL FRÅN EXTRA STÄMMA 2014 11 13 I FOLKETS HUS, ÅKERSBERGA SÖRA VÄSTRA SAMFÄLLIGHETSFÖRENING, ORG 716416 9307 PROTOKOLLFRÅNEXTRASTÄMMA2014 11 13 IFOLKETSHUS,ÅKERSBERGA SÖRAVÄSTRA SAMFÄLLIGHETSFÖRENING 2014 11 13 SÖRAVÄSTRASAMFÄLLIGHETSFÖRENING,ORG716416 9307 EXTRASTÄMMA2014 11 13 SIDA1AV6 1. Stämmans öppnande

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551); SFS 2014:539 Utkom från trycket den 25 juni 2014 utfärdad den 12 juni 2014. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om aktiebolagslagen

Läs mer

Stämman öppnades Madeleine Rydberger, styrelsens sekreterare. Förteckningen i Bilaga 1 godkändes såsom röstlängd vid stämman.

Stämman öppnades Madeleine Rydberger, styrelsens sekreterare. Förteckningen i Bilaga 1 godkändes såsom röstlängd vid stämman. Protokoll fört vid extra bolagsstämma med aktieägarna i BioInvent International AB (publ), org nr 556537-7263, den 19 juni 2013 i Lund. Närvarande aktieägare: Enligt förteckning i Bilaga 1. Stämman öppnades

Läs mer

TENALA FÖRSAMLING PROTOKOLL Nr 4/09

TENALA FÖRSAMLING PROTOKOLL Nr 4/09 TENALA FÖRSAMLING PROTOKOLL Nr 4/09 Sammanträdesdatum Blad FÖRSAMLINGSRÅDET 8.9.2009 1 Plats och klockslag Församlingshemmet kl. 18.00 Beslutande Övriga x Charlotta Andström, protokollförare - Christer

Läs mer

FNAMN1 BORN1 DEAD1 ENAMN1 BORN2 DEAD2 FNAMN2 YRKE VIGDA ENAMN2 BORN3 DEAD3 FNAMN3 TEXT1 FORT ENAMN3 DORT SAK

FNAMN1 BORN1 DEAD1 ENAMN1 BORN2 DEAD2 FNAMN2 YRKE VIGDA ENAMN2 BORN3 DEAD3 FNAMN3 TEXT1 FORT ENAMN3 DORT SAK Herling Hilda Maria Persson Gunnar Bonde i Herrljunga Arvidsgården Svensdotter Helena Herrljunga Sigrid Maria Vilhelmina Eriksson Alfred Trädgårdsmästare i Herrlj. Nästegården Andersdotter Anna Sofia Stina

Läs mer

God man för ensamkommande barn

God man för ensamkommande barn Överförmyndarnämnden 1 (5) 2009-03-19 God man för ensamkommande barn Genom särskild lagstiftning föreskrivs att en god man för ensamkommande barn och barn som har blivit ensamma i Sverige skall utses så

Läs mer

BOLAGSORDNING. för Länsförsäkringar Bergslagen ömsesidigt. fastställd vid ordinarie bolagsstämma den 29 april 2014

BOLAGSORDNING. för Länsförsäkringar Bergslagen ömsesidigt. fastställd vid ordinarie bolagsstämma den 29 april 2014 1 (5) BOLAGSORDNING för Länsförsäkringar Bergslagen ömsesidigt fastställd vid ordinarie bolagsstämma den 29 april 2014 Bolagets verksamhet 1 Bolaget, vars firma är Länsförsäkringar Bergslagen ömsesidigt,

Läs mer

Kallelse till extra bolagsstämma i Moberg Derma AB

Kallelse till extra bolagsstämma i Moberg Derma AB Kallelse till extra bolagsstämma i Moberg Derma AB Aktieägarna i Moberg Derma AB, 556697-7426 ( Bolaget ) kallas härmed till extra bolagsstämma fredagen den 3 september 2010 kl. 10.00, i Bolagets lokaler,

Läs mer

KALLELSE TILL EXTRA BOLAGSSTÄMMA I DAGON AB (PUBL)

KALLELSE TILL EXTRA BOLAGSSTÄMMA I DAGON AB (PUBL) KALLELSE TILL EXTRA BOLAGSSTÄMMA I DAGON AB (PUBL) Aktieägarna i Dagon AB (publ), org.nr. 556431-0067, kallas härmed till extra bolagsstämma den 14 juni 2012 i bolagets fastighet på Hanögatan 11 i Malmö,

Läs mer

Att vara god man. Den löpande förvaltningen

Att vara god man. Den löpande förvaltningen Att vara god man Den löpande förvaltningen Innehåll God man ett uppdrag som kräver ansvar... 3 God man... 3 Huvudman, personen som har god man... 3 Viktigt med samarbete mellan god man och huvudman...

Läs mer

STADGAR FÖR O2 EL EKONOMISK FÖRENING

STADGAR FÖR O2 EL EKONOMISK FÖRENING STADGAR FÖR O2 EL EKONOMISK FÖRENING 1 Föreningens firma och ändamål Föreningen, vars firma är O2 el ekonomisk förening, och som i dessa stadgar benämns föreningen, har till ändamål att främja medlemmarnas

Läs mer