Mosjö kyrka. Omläggning av plåttak mm Mosjö socken, Örebro kommun, Närke. Anneli Borg Rapport 2014:16

Transkript

1 Mosjö kyrka Mosjö socken, Örebro kommun, Närke. Omläggning av plåttak mm Anneli Borg Rapport 2014:16 Engelbrektsgatan ÖREBRO Tel

2 Texterna samt bilderna i denna rapport har licensierats med Creative Commons licens. Texterna i denna rapport är skrivna av Anneli Borg om inget annat anges. Bilderna i denna rapport är tagna av Anneli Borg, om inget annat anges. 2

3 Inledning Örebro kyrkliga samfällighet har beviljats tillstånd för att lägga om plåttak m.m. på Mosjö kyrka. Arbetena har omfattat rivning av befintligt tak, partiella lagningar i undertak, läggning och målning av ny plåt samt målning av snickerier, och stuprör. Arbetena utfördes under vår och sommar startades ett projekt, Medeltida taklag i Strängnäs stift, där samtliga kyrkor med medeltida ursprung i Örebro län inventerades. Mosjö kyrka inventerades den 5 november 2013 av Daniel Eriksson, Bygg och Hantverk i Karlskoga. Både långhusets och korets taklag är tidigmedeltida, 1200-tal, och är bevarade i sin helhet med delvis senare tillkomna förstärkningar. På norra sidan av långhuset fanns i tre till fyra skift även ursprunglig taktro längst ned mot takfoten. På ungefär mitten av långhuset fanns också ett pågående takläckage. Daniel Eriksson hade uppmärksammat både antikvarisk medverkan och beställaren om vikten av att inte ta bort den medeltida taktro trots fuktskada. Han rekommenderade att man skulle förstärka det fuktskadade området med en skiva för att ha något att fästa tak och fotränna i. Denna information förde både antikvarisk medverkan och beställaren fram till projektledaren och Falls Plåt AB vid första byggmötet den 7 mars Trots detta förekom ingen diskussion med antikvarisk medverkan innan Falls Plåt i samråd med projektledaren under arbetets gång tar bort all medeltida taktro på långhusets norra sida trots att skadan var partiell. Detta redogörs för längre fram i rapporten. I övrigt har arbetet i stort sett utförts enligt Åtgärdsbeskrivning , av Leif Brorson, LB Byggkonsult. På uppdrag av samfälligheten har Örebro läns museum utfört den antikvariska medverkan vilket skett genom Anneli Borg. Administrativa uppgifter ÖLM diarienummer: Tillstånd från Länsstyrelsen: Dnr: Bilder: ÖLM, acc.nr: OLM_2014_32_1-24 Bilder i bilagan är tagna av Daniel Eriksson, Bygg & Hantverk i Karlskoga. Entreprenör: Falls Plåt AB Björks Måleritjänst i Örebro AB, Mattias Karlsson Mellansvenska Fasad AB Projektledare: LB Byggkonsult, Leif Brorson Antikvarisk medverkan: Anneli Borg, Örebro läns museum. Slutbesiktning: Slutbesiktningen genomfördes

4 Historik Mosjö är en av de intressantaste kyrkorna i Närke. Det är en välbevarad tidigmedeltida kyrkobyggnad med sitt för Närke karakteristiska romanska torn med avtrappat murliv, sitt förhållandevis stora långhus samt sitt lägre och smalare kor. Endast sakristian är yngre och tillkom under 1500-talet. Mosjö kyrka, som ersatt en tidigare träkyrka, är en av Närkes största och en av Närkes bäst bevarade tidigmedeltida kyrkor. Kyrkan är uppförd i ett par etapper. Äldst är östra delen av långhuset med det lägre och smalare ursprungligen absidförsedda koret, vilka bedömts vara från 1100-talet men det finns en oväntad dendrokronologisk datering på Något yngre är långhusets västra hälft samt tornet. Invändigt framträder tydligt skarven genom murverkets olika tjocklek. Sakristian uppfördes troligtvis vid medeltidens slut, då också koret fick valv och absiden revs. Tornet är av den i Närke karakteristiska typen med avtrappat murliv. Det är täckt av en pyramidformad huv, som har ursprunglig takstol liksom resten av kyrkan. Under 1500-talets andra hälft uppfördes en sakristia av sandsten vid korets norra sida. Troligtvis välvdes koret och revs absiden vid detta tillfälle. Det oputsade murverket med huggen kalk- och sandsten är unikt i Närke. Både väst- och sydportalerna med enkla ornerade överstycken är ursprungliga, den västra dock något ombyggd, liksom bågfrisen på korets södra vägg försågs kyrkorummets väggar med kalkmålningar i renässansstil bekostade av sockenmännen. Under 1690-talet genomgick kyrkan en inre och yttre reparation då fönstren på södra sidan och västportalen utvidgades. Under 1760-talet skedde en genomgripande ombyggnad av kyrkans interiör och exteriör. Bland annat täcktes kyrkorummet med ett spegelvalv och dekorationsmålningarna i långhus och kor putsades över samt försågs kyrkorummet med en ny sluten bänkinredning. Exteriören fick en grov puts. Vapenhus av trä vid södra ingången, byggt vid okänd tidpunkt, revs under 1700-talets senare del. Vid 1800-talets början förstorades samtliga fönster och bågöppningen mellan tornets bottenvåning och långhuset murades igen. År 1866 uppfördes en läktare i långhusets västra del och kyrkan fick sin första orgel. 1893, kyrkans och sakristians spåntak byttes ut och täcktes med svartmålad järnplåt genomfördes en omfattande renovering då kyrkorummet gavs en för tiden typisk inredning och utsmyckning med bland annat dekormåleri knackades putsen ner utvändigt och murverket lämnades synligt genomfördes en omfattande restaurering. Invändigt avlägsnades spegelvalvet och ursprungligt plant trätak återställdes. Dekorationsmålningarna från 1904 togs bort och renässansmålningarna från 1617 togs fram kompletteringsisolerades kyrkvindsbjälklaget. Avfärgning interiört. Exteriört genomförds fogkompletteringsarbeten i murverket. 4

5 Utförda åtgärder Tak Befintligt plåttak var till stor del rostigt och färgen flagade. När taket senast målades om, för ca 6 år sedan, hade man svårt att få bort flagnande färg. Att blästra bort färgen var inget allternativ då det hade gått hål i plåten. Som nämnts tidigare byttes kyrkans spåntak 1893 från spån till svartmålad järnplåt. Efter det finns det inget, vad undertecknad kan hitta, dokumenterat byte av plåttaket. Plåtarnas format var på sakristian 53 cm breda och 115 cm höga, långhusets plåtar hade ungefär samma mått men varierade något i bredd. Håkan från Falls plåt berättade att det är en stålplåt men tror inte att den är från 1890-talet, om den är så gammal säger han så är den troligtvis inte svensk. Stålplåt linoljemålade man på båda sidor av plåten, befintlig plåt är målad på båda sidor. I Sverige förekom dock, vid sidan om användandet av förzinkad plåt, taktäckning med vanligt stålplåt/svartplåt långt in på talet. Plåttaket kan alltså vara från 1890-talet. Ytterligare en sak som talar för att taket var lagt innan 1920-talet är att takets tvärfalsar inte är förskjutna vilket blev vanligt vid den tiden. Kyrkans yttertak, långhus, kor och sakristia har nu lagts om i sin helhet med ny dubbelfalsad takplåt, Greencoat emk svart, Plannja nr med underlagspapp MB380. Den nya plåten gjordes i formatet 59x120 cm. Befintlig plåt var lagd utan förskjutna falsar, den nya plåten la man lika befintlig. Taktron/underlagstak Långhus Underlagstaken var i stort sätt i gott skick med undantag av den partiella fuktskadan på långhusets norra takfall nära takfoten. Som tidigare nämnts togs all medeltida taktron/undertaksbrädor bort trots att skadan var partiell. På eget initiativ av Falls plåt återanvändes delar av det medeltida taktro till att laga i takfoten vilket ytterligare tyder på att virke inte var i dåligt skick. En separat dokumentation gjordes av Daniel Eriksson på de medeltida delar som plockades bort och ligger som bilaga i denna rapport. I dokumentationen finns bilder där man kan se hur liten fuktskadan var i relation till all brädor som plockades bort. Brädorna var för långa för att få upp på kyrkans vind, de ligger nu på vinden i ekonomibyggnaden nordöst om kyrkan. Kor och sakristia Korets taklag är tidigmedeltida. Underlagstakets brädor är till största delen kluvna och behuggna men även ramsågade brädor finns. Många av dem är samtida med takstolarna och är sprätthuggna. Ilagningar gjordes nu på ett par ställen i korets underlagstak, både på norra och södra sidan. Även delar av sakristians underlagstak kan vara från 1500-talet då sakristian uppfördes. Man kan se även här att brädorna är behuggna/arbetade med yxa. På västra takfallet finns en bräda med märken efter yxan när man skrätt virket. Yxan har gått in för djupt och lämnat jack i brädan. Sakristians underlagstak har tidigare lagningar, en på östra takfallet och en i linje med den uppe i nock. Någon av dem eller båda kan vara i lagningar efter tidigare rökkanal från en eldstad eller möjligen från en tidigare inspektionslucka. 5

6 Sakristans underlagstak lagades i på östra takfallet. Något att nämna nu när plåttaket var bortplockat är att man i gaveln kan se urtagna bitar på båda sidor där tidigare stödben har suttit synliga i gaveln. De har vid något tillfälle tagits bort och i murverket har man murat i med sten. I träet som nu döljs av plåttäckningen finns en bit av dymlingen kvar, se bild 17. Måleri Tak Taket lades med en förmålad plåt som sen ströks för hand med pensel, färgtyp ABRA top 86 svart. Snickerier och stuprör Kyrkans takfot hade få lager med linoljefärg, en mörkare kulör fanns under befintlig gulbeigekulör. Underst var det tjära vilket hör ihop med tidigare spåntak. Den gulbeigea kulören på stuprör och takfot var väldigt ljus och stämde inte med kyrkans fasader. Nu målades takfot och stuprör med linoljefärg Engwall o. Claesson, kulör NCS G80Y. Utgångspunkten vid val av nuvarande kulör var den mörkare kulören som fanns under befintlig kulör. Övrigt Bristfälliga murverksfogar, bland annat på långhusets östra gavel har lagats i med hydrauliskt kalkbruk, kimrök. På flera ställen satte man igen mellanrum mellan tak och mur så att fåglar inte kan ta sig in. Antikvariska iakttagelser Det kan inte sägas för många gånger att det var ytterst olyckligt att långhusets enda bevarade medeltida taktro plockades bort och ersattes med nytt virke trots att man fått informationen från flera håll att det var viktigt att den bevarades på plats. Som det nämns i inledningen så har det genomförts en inventering på uppdrag från Strängnäs stift av länets medeltida kyrkotaklag. En rapport från etapp 1 där Mosjö kyrka ingår finns att läsa på Örebro läns museums hemsida, Rapport 2014:05, Medeltida kyrkotaklag, inventeringsetapp 1, , Örebro län, Strängnäs stift. Inventeringen kommer i framtiden även göras tillgänglig av Strängnäs stift, hur är ej beslutat i skrivande stund. 6

7 Bilddokumentation Fotoprotokoll Acc. Nr. OLM_2014_32_1-24 ÖLM diarienummer: Fotograf: Anneli Borg, Örebro läns museum. Bilder i bilagan är tagna av Daniel Eriksson, Bygg & Hantverk i Karlskoga. Objekt: Mosjö kyrka Socken: Mosjö socken Kommun: Örebro kommun Län: Örebro År: 2014 Före åtgärd 1. Kyrkans södra sida före åtgärd. 2. Långhusets södra takfall med flagnande färg och rost. 3. Långhusets norra takfall före åtgärd. 4. Långhusets norra takfall med provisorisk åtgärd där det har läckt in vatten. 5. Korets norra takfall före åtgärd. 6. Sakristans västra takfall före åtgärd. 7. Sakristians östra takfall före åtgärd. 8. Sakristians takfot och dekorativt utformade plåtavteckning på vindskivan som följer takets fotränna. 9. Del av takfot från långhusets gavel, färgen flagar kraftigt. Under arbetets gång och efter åtgärd 10. Befintlig borttagen plåt där man kan se att även undersidan av plåten är målad. 11. Korets underlagstak på södra sidan. 12. Korets underlagstak på norra sidan med genomförd lagning. 13. För att fåglar inte ska komma in så har man nu satt nät på flera ställen, bland annat vid långhusets gavel. 14. Korets södra takfall efter målning. 15. Sakristians underlagstak på västra takfallet. 16. Sakristians underlagstak på västra takfallet. 17. Här kan man se tidigare urtag för ett stödben där en del av en dymling sitter kvar i urtaget, i muren har man murat i med sten. Man kan även se rester av tjära. 18. Sakristians underlagstak med tidigare lagningar, östra takfallet. 19. Sakristians takstol. 20. Samtliga lager av färg på långhusets takfot. Den ljusa är den yttersta färgen, sen den som ser ut som en grön umbra och innanför den tjära. Efter åtgärd 21. Takfot och stuprör efter målning, långhusets norra sida. 22. Bilden är tagen mot sakristian från nordöst efter åtgärd. 23. Sakristians västra fasad efter åtgärd. 24. Kyrkans södra sida efter åtgärd. 7

8 Före åtgärd Bild 1-2: Bild till vänster, kyrkans södra sida före åtgärd. Bild till höger, långhusets södra takfall med flagande färg och rost. Bild 3-4: Långhusets norra takfall, till höger en provisorisk åtgärd där det har läckt in vatten. Bild 5-6:Bild till vänster korets norra takfall före åtgärd. Bild till vänster sakristans västra takfall före åtgärd. 8

9 Bild 7-8: Bild till vänster, sakristians östra takfall före åtgärd. Bild till vänster sakristians takfot och dekorativt utformad plåtavtäckning på vindskiva. Bild 9: Del av takfot från långhusets östra gavel, färgen flagar kraftigt. Under arbetes gång Bild 10: Befintlig borttagen plåt där man kan se att även undersidan av plåten är målad. 9

10 Bild 11-12: Bild till vänster, korets undertak på södra sidan. Bild till höger, korets undertak på norra sidan med genomförda lagningar. Bild 13-14: Bild till vänster, för att fåglar inte ska komma in så har man nu satt nät på flera ställen, bland annat vid långhusets gavel. Bild till höger, korets tak efter målning. Bild 15-16: Sakristians underlagstak på västra takfallet. 10

11 Bild 17-18: Bild till vänster, här kan man se tidigare urtag för ett stödben där en del av en dymling sitter kvar i urtaget, i muren har man murat i med sten. Man kan även se rester av tjära. Bild till höger visar sakristans östra takfall med tidigare lagningar. Bild 19-20: Bild till vänster, sakristians takstol. Bild till höger, visar samtliga lager av färg på långhusets takfot. Den ljusa är den yttersta färgen, sen den som ser ut som en grön umbra och innanför den tjära. 11

12 Efter åtgärd Bild 21-22:Bild till vänster, takfot och stuprör efter målning. Bild till höger är tagen mot sakristian från nordöst efter åtgärd. Bild 23-24: Mosjö kyrka efter åtgärd, till väster sakristians västra fasad bild till höger kyrkans södra fasad. 12

13 Arkivmaterial Rapport av Örebro läns museum, Medeltida kyrktaklag, inventering etapp 1, Örebro län, Strängnäs stift. Järnplåt, anvisningar för underhåll och reparation,

14 14

15 Dokumentation av taktro från Mosjö Kyrka Daniel Eriksson

16 Bakgrund Våren 2014 lades plåttaken om på Mosjö kyrka. Under denna tidpunkt var kyrkan föremål för en omfattande inventering och dokumentation av det medeltida taklaget på uppdrag av Strängnäs stift. Utförare av undersökningen var undertecknad. Mosjö kyrka har ett mycket väl bevarat tidigmedeltida taklag, dendrodaterat till 1200-talet, som hör till de mest intressanta i Örebro län. Strax före takets omläggning informerade Daniel berörda parter om hur värdefull den ursprungliga taktron var och att det var mycket viktigt att den ej fick förgås. Även antikvarisk medverkande informerade tydligt om detta vid byggmöte. Trots detta demonterades stora delar av taktron, bland annat samtliga bevarade brädor i långhuset. Stora delar av materialet kördes iväg och lades på en majbrasa. Lyckligtvis tändes aldrig denna brasa på grund av torrt väder och brandrisk. På uppdrag av Rune Lundkvist, fastighetsförvaltare vid Örebro kyrkliga samfällighet, hämtade Daniel de kvarvarande resterna och körde dem till sin verkstad. De fick ligga på tork i cirka två veckor, därefter gick Daniel igenom materialet för att se vad det var och för att göra en enklare dokumentation. Inventering Daniel numrerade alla bitar från 1-43 med krita i ena änden, och upprättade ett enkelt inventeringsprotokoll. Alla bitar mättes, längd och bredd uppgavs med det största måttet, tjockleken uppgavs med någon form av medelvärde. D.v.s. den tjocklek timmermannen hade för avsikt att framställa. Många av delarna består endast av fragment av den ursprungliga brädan, medan några bitar är mer intakta. Måtten är ett bra sätt att identifiera brädan om märkningen skulle försvinna, samt att man i framtiden kan avgöra om någon bräda gått sönder och delar försvunnit. Tjockleken kan också vara ett sätt att, tillsammans med andra olikheter, urskilja brädor från olika tidsepoker eller olika användningsområden (placering) i taklaget. Alla bitar synades på verktygsspår som noterades i protokollet. Foton togs på vissa detaljer och bildnumren finns redovisade i en egen spalt. Slutsats Undersökningen av brädorna försvårades mycket p.g.a. att de är borttagna ur sitt sammanhang. Hade undersökningen kunnat göras medan brädorna satt på sin ursprungliga plats hade mycket mer information gått att få fram. Daniel har i detta skede inte gjort någon djupgående analys och tolkning av de olika verktygsspåren, det får göras i något annat sammanhang. Utan tvekan är flera av brädorna från tiden 1100-talet eller 1200-talet. Verktygsspår från timmermännens yxor visar detta tydligt då de är bearbetade i s.k. sprätthuggningsteknik, ett behuggningssätt som var mycket vanligt under tidig medeltid men som i princip försvann i samband med digerdöden Vid sprätthuggning avverkar man veden längs med fibrerna istället för tvärs, eller diagonalt. Flertalet av brädorna har ena sidan bearbetad med skave, en mycket enkel typ av hyvel, som även det var mycket vanligt under tidig medeltid. Anmärkningsvärt är att de skavda brädorna inte är bearbetade i sprätthuggningsteknik utan mer tvärsbilning av virket. Dessutom är det den sidan som varit vänd utåt som är skavd och sidan som varit synlig inifrån är huggen. Man tror att de äldsta taklagen varit öppna och synliga nerifrån kyrkorummet och därför har 16

17 taklagets delar ofta bearbetats omsorgsfullt, därför är det lite märkligt att man i detta fall vänt den fina sidan utåt. Intressant är att många av brädorna har förborrade spikhål, ca 10 mm i diameter, troligen för de spikar som har fäst brädorna mot takstolarnas högben. En bräda har ett större borrhål i ena änden, kanske den har varit fäst mot högbenet med en trädymling. Tanken var att brädorna skulle återföras och förvaras på kyrkans vind, men det visade sig omöjligt att få upp dem genom de trånga passagerna. De ligger nu i stället på vinden i en intilliggande förrådsbyggnad. Lagning av undertak Reparationen av undertaket har utförts mycket ovarsamt. Alldeles för mycket brädor har tagits bort i onödan. Undertaket borde ha lämnats orört och i stället försetts med någon form av skiva eller annat trävirke som spikunderlag. Lagningar har gjorts oförsiktigt med alldeles för långa spik och skruv, som genomborrar taklagets originaldelar. Dessutom var flera av de demonterade bitarna felfria. Vid omläggningen av sakristians tak borde en taklucka installerats, som möjliggör tillträde till vinden för inspektion. Fotot taget strax innan de ca 800 år gamla brädorna räddas. 17

18 Brädorna numrerades. Se den mycket fina sprätthuggningen som är gjord vinkelrätt mot fibrerna. Ett säkert tecken på att denna bräda är tidigmedeltida. Observera de vibrationsspår som uppstått när ytan bearbetats med skave, en form av hyvel. Att virket bearbetades på detta vis var mycket vanligt under medeltiden. 18

19 Denna bräda har framställts genom klyvning. Virket är mycket rakvuxet och den klyvda ytan har knappats bearbetats ytterligare. 19

20 Många bitar har diagonala upplättningshugg. Detta görs, om man vid finhuggningen har ganska mycket ved kvar att hugga bort, för att underlätta avverkningen. Här har en skave använts diagonalt och tvärs fibrerna, kanske för att justera en ojämnhet vid monteringen av brädan. Notera reporna från en skada i yxans egg. 20

21 Exempel på en huggen yta som inte är sprätthuggen. Förborrade spikhål. 21

22 Bilderna visar undertaket före och efter omläggning. Numer finns inga ursprungliga brädor bevarade. Mycket ovarsamma lagningar med alldeles för långa spik och skruv. Id Mått Info Bildnummer x85x25 Huggen yta, ej sprätthuggen x165x25 Båda sidor huggna, ej sprätthuggen. Diagonala 8272 upplättningshugg x155x25 Ena sidan skavd. Ej synlig sprätthuggning Ett förborrat hål 10mm Smidd spik med stor platt skalle ca 22mm. (förekommer på x135x25 flera brädor) Ena sidan skavd, andra sidan huggen (ej sprätthuggen) Ett förborrat hål 10mm x120x25 Ena sidan skavd, andra sidan huggen (ej sprätthugge). Liggande årsringar (sidoutbyte) x120x25 Ena sidan skavd,andra sidan huggen (ej sprätthuggen). Liggande 8275 årsringar (sidoutbyte) x60x20 Huggna ytor x100x25 Ena sidan skavd, andra sidan huggen (ej sprätthugge). Förborrat hål

23 med avtryck från stor spikskalle ca 23mm. Förborrat hål 5mm 9 870x90x13 Ena sidan skavd, andra sidan huggen (ej sprätthuggning) Ej sprätthuggning. Finns en liten plåtbit kvar under en x180x28 spikskalle. Plåten är mycket tunn och rostig. Spiken är en klippspik. Få huggspår synliga. Ena bredsidan och ena kanten målad i flera x115x30 skikt (synlig utåt) x225x28 Ej sprätthuggning x250x30 Ena sidan skavd, andra sidan huggen, typ diagonal slinthuggning x105x25 Ej sprätthuggning. Diagonala upplättningshugg (förekommer på flera brädor). En spikskalle försänkt med yxa (förekommer på flera brädor) x110x20 Ena sidan är mycket fint sprätthuggen helt vinkelrätt mot fibrerna Andra sidan är i dåligt skick, inga synliga verktygsspår x70x17 Ena sidan sprätthuggen, andra sidan diffus x60x15 Ena sidan sprätthuggen, andra sidan diffus men huggen x80x30 Ej sprätthuggen x155x20 Ena sidan sprätthuggen, andra sidan diffus. Liggande årsringar (sidoutbyte) x40x20 Mycket diffusa verktygsspår men ena sidan kan vara sprätthuggen och den andra sidan skavd x95x30 Diffusa verktygsspår. En bredsida och en kant målad i flera skikt (synlig utåt). Möjligen en sida skavd Ena sidan skavd, andra sidan huggen (ej x115x x135x30 sprätthuggen). Ena sidan skavd, andra sidan huggen. Diffusa spår. Mycket yta kvar från 8287 klyvningen. Stående årsringar med vankant kvar. Dendrodatering kan ge svar på fällningsår x130x28 Ena sidan skavd, andra sidan huggen men diffusa spår. Finns två mindre partier med mycket tjockt skikt av tjära (finns på flera brädor). En smal strimma med färg i flera skikt finns längs ena kanten (synlig utåt) x55x25 Ena sidan kan möjligen vara skavd (diffust), andra sidan huggen (diffust) x95x28 Ena sidan skavd, andra sidan huggen. Ett förborrat spikhål 10mm med 23

24 avtryck från spikskalle ca 25mm. (förekommer på flera brädor) x95x x95x x280x25 Består av två bitar som är ihopspikade. Färg i flera skikt på en bredsida och en kant. Ena biten har huggna ytor. Andra biten en huggen sida och två sågade sidor (kransågade?). Den fjärde går ej att bedöma p.g.a. färg. Ena sidan huggen, ej sprätthuggen. Andra sidan för skadad för att se verktygsspår. Brädan är nästan av på mitten. Ena sidan skavd med en del huggspår kvar. Andra sidan huggen, ej sprätthuggen. Många diagonala upplättningshugg. Den skavda sidan har varit vänd utåt. Flera förborrade spikhål 10mm. Ett större borrat hål i ena änden ca 25mm (för dymling?) x150x130 Ena sidan skavd (utsidan), andra sidan huggen, tendenser till sprätthuggen. Diagonala upplättningshugg x100x25 Ena sidan skavd (utsidan), andra sidan huggen, ej sprätthuggen x150x x150x x230x x135x28 Ena sidan skavd (utsidan). Andra sidan huggen, ej sprätthuggen. Tre förborrade hål 10mm, alla hålen låtar något (ej i vinkel mot brädan). Ena sidan skavd (utsidan). Andra sidan huggen, ej sprätthuggen. Två förborrade spikhål 10mm, något lutande. Vid ena hålet syns färgskillnad avtryck i veden efter högbenet. Ena sidan skavd (utsidan). Andra sidan huggen, ej sprätthuggen. Tre förborrade hål, 10mm, i vinkel mot brädan. Ytterligare två hål finns påbörjade men inte genomborrade. Hålen är borrade från brädans insida. Diagonala upplättningshugg i vinkel mot huggspåren. Upplättningshuggen är gjorda från andra hållet, man har alltså vänt brädan inför finhuggningen. En bredsida och en kant har färg i flera skikt (synlig utåt). Diffusa verktygsspår men huggspår finns på ena sidan. Två förborrade 24

25 hål 10mm. Liggande årsringar (sidoutbyte) x370x25 Ena sidan skavd (utsidan). Andra sidan huggen, ej sprätthuggn x200x25 Ena sidan skavd (utsidan) Spår av två olika skavar. Ytan verkar först ha 8290 skavts i sin helhet längs med fibrerna, likt de andra brädorna. Sedan finns spår från sekundär skavning med en repig egg. Den sekundära skavningen är gjord mer diagonalt/tvärs fibrerna på några få ställen. Kanske för att jämna till innan spåntäckningen. Tre förborrade spikhål x200x25 Ena sidan skavd (utsidan) Andra sidan huggen, ej sprätthuggen. Tre förborrade hål 10mm, något ur vinkel mot brädan x185x25 37 och 39 hör ihop de utgör varsin halva av en komplett bräda, kluven på längden. Beskrivningen av 39 är således samma som x195x25 Ena sidan skavd (utsidan) Andra sidan huggen, ej sprätthuggen. Ett förborrat hål, 10mm x170x25 Ena sidan skavd (utsidan) Andra sidan huggen, ej sprätthuggen. Två förborrade hål 10mm x150x25 Ena sidan skavd (utsidan). Andra sidan huggen, ej sprätthuggen. Ett borrat hål, 7mm, ej genomgående x310x25 Ena sidan skavd (utsidan). Andra sidan huggen, ej sprätthuggen. 25

26 26