1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna"

Transkript

1 Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Tanzania 2007 ALLMÄNT 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Efterlevnaden av de mänskliga rättigheterna i Tanzania förbättras långsamt, men förblir otillfredsställande. Kvinnor, barn, funktionshindrade och äldre är mest utsatta. Problemen bottnar ofta i ett auktoritärt styrelseskick liksom i den fortsatt utbredda fattigdomen i landet. Situationen avseende mänskliga rättigheter på Zanzibar förblir sämre än på fastlandet. Rättssektorn präglas alltjämt av ineffektivitet. Regeringsmaktens politiserade styrning av domstolar och andra delar av statsförvaltningen består, ofta på bekostnad av individens rättigheter. Respekten för yttrande- och föreningsfriheten är inte tillfredsställande. Förhållandena i landets fängelser är svåra vilket bland annat uppmärksammades vid en omfattande fängelsestrejk under året. Befolkningens syn på dödsstraffet, som fortfarande utdöms men inte verkställs, utreds för närvarande. Den utbredda korruptionen fortsätter att utgöra ett allvarligt hinder för rättvisa och utveckling. Under året har flera fall av allvarliga anklagelser om korruption, bland annat inom centralbanken, lett till medieuppmärksamhet och fortsatta utredningar. Tanzania är ett av världens fattigaste länder. Det makroekonomiska reformarbetet och regeringens fattigdomsbekämpning förbättrar långsamt individens ekonomiska och sociala rättigheter och levnadsvillkor men skillnaderna är stora och särskilt på landsbygden uppfattar många människor sin situation som oförändrad och i vissa fall sämre än tidigare. I Tanzania kännetecknas hälsosektorn fortsatt av akut brist på utbildad sjukvårdspersonal och brist på mediciner och material. Situationen är särskilt

2 2 svår på landsbygden och det är även stora skillnader gällande tillgängligheten mellan olika inkomstskikt. Hiv/aids, malaria och mödradödlighet är särskilt allvarliga utmaningar. Utbildning prioriteras av regeringen. Under året har satsningen på sekundärskolan intensifierats och ett stort antal skolor har byggts. Regeringen kritiseras dock för att inte säkerställa kvaliteten i utbildningen. Trots att Tanzania officiellt bekänner sig till jämställdhet och jämlikhet mellan könen är det uppenbart att kvinnan ofta ses som mindre värd än mannen. Detta tar sig bland annat uttryck i diskriminerande lagstiftning, underrepresentation i politiken, våld i och utanför hemmet, bristande tillgång till sjukvård och könsstympning. Barnen är en av de mest utsatta grupperna i samhället. Inte minst föräldralösa barn är en grupp som växer i storlek. Barnarbete är förbjudet men förkommer ofta. De senaste åren har dock Tanzania intensifierat insatserna mot barnarbete med tydliga resultat. Funktionshindrade beräknas uppgå till cirka 10 procent av befolkningen och deras situation är kraftigt förbisedd. Tillgång till utbildning, hälsovård och andra rättigheter saknas ofta. Bland minoritetsgrupper i samhället är boskapsskötare och samlare särskilt utsatta. Tanzania huserar stora grupper flyktingar och frågan om deras återflytt eller integration i samhället är känslig. Det civila samhället och medierna får ökat genomslag i samhället och ger röst åt kraven på mänskliga rättigheter. Regeringen har visat tecken på förändringsbenägenhet i fallet med människorättsorganisationen HakiElimu där man i början av året lyfte ett hårt kritiserat hot om avregistrering och censur av organisationen. Ett öppnare debattklimat i medierna kan skönjas, bland annat gällande korruption och brukandet av landets naturresurser, och oppositionens hittills mycket marginella roll har stärkts något. 2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Tanzania har ratificerat flertalet centrala konventioner för mänskliga rättigheter, med undantag för konventionen mot tortyr och protokollet till konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter om avskaffande av dödsstraff, samt konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Rapporteringen till FN:s konventionskommittéer är bristfällig och senfärdig. För närvarande har Tanzania tolv utestående rapporter. Enligt en nyligen framtagen studie kring Tanzanias rapportering om

3 mänskliga rättigheter beror detta dels på svagt tanzaniskt ägarskap för frågorna och dels på dålig intern samordning av rapporteringen. Dialogen med FN:s kommittéer är följaktligen begränsad. Ratifikationsläget ser ut som följer: - Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR) tillträddes Den senaste rapporten lämnades 1997 (skulle ha lämnats 1993). En rapport är utestående (2002). De fakultativa protokollen om enskild klagorätt och avskaffandet av dödsstraffet är ej tillträdda. - Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ICESCR) tillträddes Den senaste rapporten lämnades Fyra rapporter är utestående (1990, 1995, 2000 och 2005). - Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering (CERD) tillträddes Den senaste rapporten lämnades 2004 (skulle ha lämnats 1985). Fyra rapporter är utestående. - Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (CEDAW) ratificerades Den senaste rapporten lämnades 1996 (skulle ha lämnats 1994). Två rapporter är utestående (1998 och 2002). Det fakultativa protokollet om enskild klagorätt tillträddes Konventionen om barnets rättigheter (CRC) ratificerades Inga rapporter är utestående. Protokollet om handel med barn, barnprostitution och barnpornografi tillträddes En rapport är utestående (2005). Protokollet om barn i väpnade konflikter tillträddes Inga rapporter är utestående. - Flyktingkonventionen tillträddes Det tillhörande protokollet från 1966 tillträddes Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen (ICC) ratificerades Den afrikanska stadgan om mänskliga och folkens rättigheter ratificerades Tanzania har inte rapporterat sedan Konventionen mot tortyr (CAT) samt det fakultativa protokollet om förebyggande av tortyr är ej tillträdda. - Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning undertecknades i mars 2007 men har ännu inte ratificerats. MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER 3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Det finns inga kända rapporter om politiska mord sanktionerade av statsmakten i Tanzania. Detsamma gäller för påtvingade försvinnanden. Däremot finns uppgifter om summariska eller utomrättsliga avrättningar utförda av soldater och poliser i tjänst, liksom övervåld av polismän. Tanzania har inte tillträtt konventionen mot tortyr. Tortyr är förbjudet i lag men 3

4 förekommer i häkten och fängelser. Ansvariga för missförhållanden ställs sällan till svars och ärenden förs endast i undantagsfall till rättslig prövning. Regeringen har de senaste åren genomfört en stor satsning för att rensa ut korrupta polismän samt medvetandegöra poliserna om deras samhällsuppdrag i syfte att förbättra medborgarnas förtroende för polisen. Under 2006 uppmanades polisen av ansvarig minister att skjuta misstänkta brottslingar på plats, vilket enligt ministern kunde ske utan föregående utredning eller rättegång. Påbudet, kallat shoot to kill, kritiserades kraftfullt, särskilt efter ett uppmärksammat fall då sex ädelstenshandlare rånmördades av polisen under förevändning att de var kända brottslingar. Högt placerade polischefer var inblandade i händelsen. Efter snabbprövning av ärendet i hovrätten släpptes en av polischeferna i mars De övriga fyra poliserna, varav en högt uppsatt, är mordåtalade och befinner sig i häkte i väntan på en rättegång som har skjutits upp. En utbredd företeelse i det tanzaniska samhället är att folksamlingar tar lagen i egna händer. Bakgrunden är ofta en omfattande misstro mot polisen och rättsväsendet. Media rapporterar regelbundet om misstänkta brottslingar som stenats, misshandlas eller bränts till döds av uppretade folksamlingar. Det finns uppgifter om att polisen t.o.m. uppmuntrar folksamlingarna och att man sällan ingriper mot personer som deltagit. Förövarna ställs sällan inför rätta. Förhållandena i fängelser och häkten är svåra och i vissa fall direkt livshotande, även om vissa förbättringar har skett de senaste åren. Den nationella kommissionen för mänskliga rättigheter och god samhällsstyrning (Commission of Human Rights and Good Governance) genomförde 2006 en studie av förhållandena på landets fängelser och uttryckte bland annat stark kritik mot bristande sanitära förhållanden samt mot att särskilt yngre fångar (t.o.m. minderåriga) utsattes för övergrepp. 4 Häktningstiderna är mycket långa även om de minskat något tack vare de kommittéer för granskning av pågående rättsfall som justitieministern inrättat under 2007 som ett svar på fångarnas våldsamma protester mot de långa väntetiderna. Enligt lag får häktningstiden inte överskrida två månader, men det tar i allmänhet två, tre år för ett mål att nå domstol. Häktningstiderna får inte avräknas mot straffen. Rättsprocesserna tar i regel flera år, om de alls avslutas, och allmänhetens förtroende för domstolarna är lågt. Landets fängelser och häkteslokaler är dimensionerade för ungefär personer, men hyser för närvarande omkring fångar. I samband med såväl nationaldagen som självständighetsdagen benådade president Kikwete drygt 4000 fångar. På Zanzibar finns inte samma problem med överbeläggning på fängelser men däremot är andelen häktade högre än andelen dömda.

5 5 4. Dödsstraff I Tanzania finns dödsstraffet kvar för brotten mord och förräderi. Domen måste bekräftas, och kan omvandlas till fängelsedom, av presidenten. Ingen avrättning har verksställts sedan 1994 då presidenten avstått från att bekräfta dödsdomar. I augusti 2006 omvandlade president Kikwete alla dödsstraff till livstids fängelse, enligt obekräftade uppgifter rörde det sig om omkring 400 personer. Domstolarna fortsätter emellertid rutinmässigt att utfärda dödsdomar. Opinionen mot dödsstraffet har vuxit och debatten om dödsstraff har blivit alltmer synlig. Under året har Tanzanias kommitté för lagreform, ledd av parlamentets talman på justitieministerns uppdrag, genomfört en utredning om hur befolkningen ser på dödsstraffet. Utredningen har avslutats och rapportens resultat kommer enligt uppgift att offentliggöras under Rätten till frihet och personlig säkerhet Enligt brottsbalken (Criminal Procedure Code) måste en arresterad höras inom 48 timmar. I praktiken kan arresterade få vänta i dagar på att bli förhörda. Inskränkningar i de personliga friheterna på politiska grunder förekommer. Oppositionsföreträdare på Zanzibar har hindrats i sin politiska verksamhet. Även på fastlandet har politisk verksamhet i form av politiska möten försvårats eller hindrats. Polisen gör flitigt bruk av sin rätt att tillfälligt omhänderta personer som anses störa ordningen, inte minst i samband med politiska möten. 6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen Domstolsväsendet i Tanzania är i teorin fristående från den verkställande och lagstiftande makten. I praktiken är dock domstolarna starkt påverkade av regeringsmakten. Domare utses enligt grundlagen av presidenten. Militärdomstolar förekommer, men prövar inga enskilda mål. Arbetet inom rättssektorn är ineffektivt och flera landsbygdsdistrikt saknar ännu lokala domstolar. Rättsprocesser tar ibland flera år, om de alls avslutas, och allmänhetens förtroende för domstolarna är lågt. I de lokala domstolarna erbjuds inte rättshjälp. Endast vid misstanke om mycket grova brott erbjuds allmän rättshjälp. Den rättshjälp som i övrigt finns tillhandahålls av enskilda organisationer. Många av de lagar som planerades när flerpartisystemet infördes har inte genomförts, mycket beroende på regeringens bristande initiativ. Vidare är de konventioner Tanzania ratificerat bristfälligt införlivade i landets lagstiftning.

6 6 Efter en långdragen process finns idag ett reformprogram som syftar till att modernisera rättssystemet och förbättra lagar. Programmet har startat men på grund av bland annat bristande kapacitet samt ointresse från politiskt håll står implementeringen tidvis still. Den nationella kommissionen för mänskliga rättigheter och god samhällsstyrning visade inledningsvis stor integritet men är kringskuren och förmår inte genomföra sitt mandat. Kommissionen har att granska individuella anmälningar om kränkningar av mänskliga rättigheter (som dock inte får vara föremål för en pågående rättsprocess). Det så kallade Serengetifallet, där regeringen avfärdade kommissionens bedömning av myndigheternas fördrivning av invånarna i byn Nyamuma 2001, väntar sedan 2005 på behandling i högsta domstolen. De fördrivna byborna är fortfarande hemlösa. Kommissionens senaste rekommendationer gällande polis och fängelser samt barnets rättigheter har varit svaga. Kommissionen har sedan april 2007 formellt rätt att verka på Zanzibar men i realiteten är verksamheten begränsad. Under året har flera fall av allvarliga anklagelser om korruption, bland annat inom centralbanken, lett till medieuppmärksamhet och fortsatta utredningar. Korruptionen genomsyrar alla nivåer av samhällslivet och fortsätter att utgöra ett stort hinder för rättvisa och utveckling. Vanliga människor måste i praktiken köpa sig rätten till sjukvård, utbildning och andra sociala tjänster. Därmed saknar den fattigaste delen av befolkningen, framförallt på landsbygden, i princip tillgång till rättsväsendet. Korruptionsbekämpningen står högt på president Kikwetes agenda. Under året förstärktes mandat och kapacitet för korruptionsbekämpningsmyndigheten (Prevention and Combating of Corruption Bureau, PCCB), vilket lett till ett ökat antal utredda fall samt högre profil. Men svagt lagstöd, bristande oberoende i förhållande till regeringen samt otillräckliga resurser begränsar myndigheten. Arbetet försvåras även av att personer som rapporterar om korruption (whistle blowers) ännu inte skyddas av lagstiftning. 7. Straffrihet Straffriheten är utbredd i Tanzania. Korruption, polisbrutalitet och lynchningar är några exempel på områden där statsmakten ofta underlåter att beivra och bestraffa brott. I mars genomfördes en landsomfattande strejk bland intagna i Tanzanias fängelser. Den utlösande faktorn var frigivningen av en tidigare regional kommissionär tillika vän till presidenten som stod anklagad för dråp sedan han skjutit en busschaufför till döds efter ett bråk med många vittnen. Ärendet snabbehandlades och den anklagade släpptes mot borgen efter bara drygt fyra

7 månader i häkte. I ett annat liknande fall frigavs en tidigare polischef som stod anklagad för inblandning i ett rånmord på fyra affärsmän under förevändningen att de var kända brottslingar. Även han släpptes mot borgen efter snabbehandling av ärendet. Dessa två fall orsakade massiva protester. Krisen hävdes inte förrän en regeringsdelegation ledd av justitieministern förhandlat med de strejkande och lovat att tillsätta utredningskommissioner för att förbättra förhållandena för internerna. 8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet m.m. Författningen föreskriver yttrandefrihet och pressfrihet. Framväxten av nya och oberoende medier vid sidan av de stats- och CCM-kontrollerade har varit viktig för demokratiseringen i Tanzania. Det finns nu en livaktig flora av tidningar på både engelska och swahili, liksom ett antal TV- och radiostationer som inte är statligt kontrollerade. De nya tidningsföretagen är med några undantag fortfarande ekonomiskt svaga. Även om utbudet är stort är kvaliteten i nyhetsbevakning och analys fortfarande bristfällig. Regelrätt censur kan inte sägas förekomma, åtminstone inte på fastlandet. Journalister utsätts dock för påtryckningar att idka självcensur och att styra sin rapportering. Tanzanias medieråd (Tanzania Media Council) har bidragit till att krav på censur hållits tillbaka genom framgångsrika skiljedomsförfaranden. På Zanzibar är situationen sämre än på fastlandet. Medierättsorganisationen Reportrar utan gränser konstaterar att pressfrihet inte råder på Zanzibar. Strikt statskontroll av de lokala medierna (radio och TV) råder. Dessa medier favoriserar öppet regeringspartiet CCM till nackdel för oppositionspartiet CUF. Det förekommer att journalister och tidningar bannlyses, om än tillfälligt. Oberoende tidningar från fastlandet är fritt tillgängliga på Zanzibar och många invånare kan ta emot TV-sändningar från fastlandet. Trots brister spelar medierna en viktig roll för att avslöja missförhållanden och föra debatt. Medierna uppmärksammar brott mot de mänskliga rättigheterna i större utsträckning än tidigare. En allt öppnare och fränare mediedebatt har växt fram under året med fokus på ett flertal misstänkta korruptionsaffärer. En ny lag om informationsfrihet och bestämmelser om medias förutsättningar att verka förbereds. Ett första utkast under 2006 ledde till omfattande diskussion bland icke-statliga aktörer som presenterade ett eget förslag till lag. Bristen på insyn och tillgången till offentlig information lyfts fram som ett problem och ett hinder för granskning av statsmakten och ansvarsutkrävande. På Zanzibar har under året en ny lag antagits som kraftigt försämrar mediernas förutsättningar att rapportera från representanthusets diskussioner. 7

8 Organisationen HakiElimu, som fokuserar på information, granskning och påverkansarbete inom utbildningssektorn, är en av de mest aktiva organisationerna som arbetar i Tanzania för mänskliga rättigheter. Till följd av en kritisk rapport om regeringens reformprogram för primärskolan som publicerades 2005 förbjöds organisationen att publicera studier om Tanzanias utbildningsverksamhet. Medier och skolor som samarbetade med HakiElimu hotades med bestraffning. Fallet väckte stor offentlig debatt. I början av året lyftes hotet om avregistrering och censuren av HakiElimu, ett utfall som får anses vara en seger för respekten för yttrande- och föreningsfrihet. Politiska partier och fackföreningar är registreringsskyldiga. Tidigare var den tanzaniska fackföreningsrörelsen en del av CCM:s organisation. Under talet växte en fristående fackföreningsrörelse fram. Landets fackliga centralorganisation, TUCTA (Trade Unions Congress of Tanzania) har idag 12 medlemsförbund och drygt medlemmar. Arbetstagare hindras dock inte sällan från att organisera sig. Församlingsfriheten garanteras av grundlagen och är i princip oinskränkt. I praktiken förekommer begränsningar, i synnerhet för politiska möten. Polisen måste informeras i förväg och kan förbjuda mötet om den bedömer att det finns risk för att den allmänna ordningen störs. Enligt oppositionen har denna anmälningsplikt blivit en form av licensiering och särskilt på landsbygden förekommer det att regeringskritiker utsätts för repressalier från de lokala myndigheterna. Situationen på Zanzibar är fortsatt värre än på fastlandet, även om en viss förbättring kunde konstateras i samband med valupptakten Enligt lag står alla frivilligorganisationer under kontroll av ett råd som utses av regeringen. Offentlig registrering är ett krav. Rådet har mandat att godkänna och återkalla registrering. Lagstiftningen har kritiserats hårt för att begränsa föreningsfriheten. Lagstiftningen omfattar inte Zanzibar. Tanzania är enligt sin författning en sekulär stat. I vardagslivet ser man sällan konfrontationer mellan trosriktningarna. Officiellt får de nya partierna inte vara konfessionella. Individens utövande av sin religion respekteras vanligtvis, men viss diskriminering förekommer. Trots unionens sekularisering är Mufti-lagen fortfarande i kraft på Zanzibar. Muftin utses av presidenten och är bemyndigad att besluta i religiösa frågor. En tydlig trend är att den inhemska politiska och mediala debatten blivit mer artikulerad och rymmer mer ifrågasättande och krav på information, politiskt deltagande och transparens från såväl ickestatliga aktörer som parlamentet än tidigare. Att utskotten gavs tillräckligt med tid att diskutera den nationella budgeten betecknas som ett betydande framsteg för budgetprocessen och framförallt för ledamöternas möjlighet att utföra sitt granskningsuppdrag. Överlag sker ett ökat inhemskt ansvarsutkrävande, där 8

9 9 Tanzanias folkvalda i större utsträckning ställs till svars för sina beslut och förehavanden. 9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna Den långa eran av enpartistyre under CCM präglar fortfarande det politiska livet i Tanzania, även om landet sedan 1992 är en flerpartidemokrati. Sammanblandningen mellan stat och regering är påtaglig; rättsväsendet är i praktiken underordnat regeringen och parlamentet svagt. Författningen är fortfarande endast nödtorftigt anpassad till flerpartisystemet. Tanzania har för närvarande 18 registrerade politiska partier samt ett mindre antal provisoriskt registrerade partier. Partiregistreringsämbetet (Registrar of Political Parties) har egen befogenhet att bevilja eller neka registrering av politiska partier och att tillämpa strikta regler för partiverksamhet. Den nuvarande innehavaren av detta ämbete, som är tillsatt av presidenten, har med betydande integritet gått ut och kritiserat regeringen för att inskränka oppositionens politiska rättigheter och för att politisera statsförvaltningen. Enligt ett domslut under 2006 har oberoende kandidater numera rätt att kandidera. Domslutet uppmanade valkommissionen att säkerställa mekanismer för detta inför valen Den nya bestämmelsen tillämpades inte vid ett fyllnadsval i Tunduru under året. I unionsparlamentet verkar regeringspartiet CCM och fyra oppositionspartier. Dessa är splittrade och svaga vad gäller oppositionsarbete, partiprogram och medlemsaktivering. Under året har ett samarbete mellan oppositionspartierna inletts, bland annat i syfte att driva frågan om ändring av konstitutionen. Reglerna för partistöd ger regeringspartiet oproportionerligt stor finansiering. Frågan om en ny lag om partifinansiering har diskuterats under året. Kvinnors representation i de politiska institutionerna har förbättrats (se avsnitt 14). Oppositionspolitiker hindras ibland i sin politiska verksamhet (se avsnitt 5). Under året avstängdes en framträdande oppositionsföreträdare från parlamentet under en period, vilket utlöstes av hans skarpa kritik mot den minister som ansvarar för gruvnäringen. Frågan gavs stor uppmärksamhet i medierna. Under 2005 ägde det tredje demokratiska valet i landets historia rum. Inför valet reformerades vallagarna och en permanent röstlängd upprättades, där mer än 95 procent av väljarkåren registrerades. Valkampanjen präglades emellertid också av anklagelser om korruption. Möjligheten att erbjuda gåvor och tjänster som en del av valkampanjen (takrima) användes flitigt och tros ha förstärkt regeringspartiets redan överväldigande inflytande. På initiativ av människorättsorganisationer i landet olagligförklarades takrima under 2006 av hovrätten.

10 10 Valen genomfördes på ett organiserat och lugnt sätt över hela landet, med undantag för Zanzibar där begränsade oroligheter och valfusk observerades. Regeringspartiet CCM och president Kikwete vann en jordskredsseger. Oppositionspartierna gjorde ett oväntat svagt val och förlorade flera av sina få mandat även i traditionella oppositionsfästen. På oppositionsstarka Zanzibar genomfördes valen på ett i huvudsak lugnt sätt. I flera nyckelvalkretsar observerades emellertid valfusk och våldsamheter. Kravaller uppstod när säkerhetsstyrkor bemötte oppositionens protester med tårgas och vattenkanoner. För att hindra oroligheter spärrade säkerhetsstyrkor av stora delar av Stone Town. Bland annat stängdes ett tusental oppositionsanhängare in i dagar utan tillräcklig tillgång till vatten, mat och sanitet. Ingen utredning har ännu skett. Oppositionen har alltjämt inte formellt accepterat valresultatet och anklagar regeringen för valfusk. Den utdragna försoningsprocessen (Muafaka) mellan CCM och oppositionspartiet CUF (Civic United Front) gavs en nystart i början av 2007 och förhoppningar finns om en överenskommelse. EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER 10. Rätten till arbete och relaterade frågor Arbetsrättsrelaterade frågor är en stor utmaning för de mänskliga rättigheterna i Tanzania. En stor andel av den arbetsföra befolkningen (drygt 70 procent) verkar inom den informella ekonomin. En stor arbetsrättsreform inleddes 2005 i syfte att inkorporera ILO:s (International Labour Organization) konventioner i landets lagstiftning (Tanzania har ratificerat ILO:s åtta centrala konventioner). Reformen är dock försenad. Författningen tillåter fackföreningsfrihet och regeringen respekterar denna rättighet. Åtminstone 15 procent av landets arbetare inom den formella ekonomin är anslutna till fackföreningar. Rätten till kollektivavtal skyddas av lagen men gäller inte i offentlig sektor. Författningen förbjuder tvångsarbete även för barn. Det finns rapporter om att tvångsarbete ändå förekommer (se även avsnitt 15 om barnarbete). Minimilönen för statsanställda uppgår till shilling (ca 500 kronor) i månaden. För övriga är minimilönen shilling (ca 288 kronor), vilket ofta inte räcker för att täcka de mest nödvändiga kostnaderna. En debatt pågår om höjningar av minimilönerna. Inom den informella sektorn kan månadslönen vara så låg som shilling (ca 41 kronor). Den maximala arbetstiden (45 timmar/vecka) överskrids mycket ofta.

11 11 Zanzibar har en separat arbetslagstiftning. Bland annat omfattar den zanzibariska arbetsrätten endast arbetstagare inom den privata sektorn. Den zanzibariska lagstiftningen förbjuder strejkrätten. Sysselsättningssituationen i Tanzania är bekymmersam. Mindre än 10 procent av den totala arbetsstyrkan beräknas ha avlönade arbeten. Allra högst är arbetslösheten bland personer under 35 år. Ungefär hälften av de arbetslösa återfinns i storstäderna. Jordbruket beräknas svara för cirka 80 procent av den totala sysselsättningen, varvid det stora flertalet är engagerade i självhushåll utan fasta löneinkomster. På sikt finns möjligheter att delvis vända på denna negativa trend. En fortsatt hög ekonomisk tillväxt kan förväntas som ett resultat av regeringens makroekonomiska reformarbete. En förutsättning är dock att tillväxten sker i sektorer som ger arbete samt kommer de fattiga till del. Den nya arbetslagstiftningen stipulerar rätten att strejka, men kritiseras samtidigt för att begränsa densamma genom alltför strikta villkor. 11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa I Tanzania kännetecknas hälsosektorn fortsatt av akut brist på utbildad sjukvårdspersonal och brist på mediciner och material. Situationen är särskilt svår på landsbygden och det är även stora skillnader gällande tillgängligheten mellan olika inkomstskikt. Hälsosektorn tilldelas cirka 13 procent av statens totala budget. Regeringen erbjuder i princip gratis vård av ett fåtal sjukdomar som TBC och kolera, liksom vård av medellösa. Dessa tjänster begränsas i praktiken av utbredd korruption, brist på mediciner, läkare och sjukvårdsplatser liksom av avstånd till sjukhus och kliniker. Tanzanias medellivslängd är lägre nu (47 år för män och 49 år för kvinnor) än för 20 år sedan (52 år). Tillgång till rent vatten är mycket begränsad. Malaria, aids, tuberkulos, lunginflammation och anemi är de vanligaste dödsorsakerna. Barn och kvinnor är särskilt utsatta. Cirka sju procent av befolkningen på fastlandet mellan år beräknas vara hiv-positiva även om de exakta talen är osäkra. De flesta smittade är kvinnor och omfattningen smittade varierar kraftigt i landet. UNAIDS siffror visar att det till följd av viruset idag finns cirka 1,1 miljoner föräldralösa barn i landet. Såväl i Tanzania som i flera andra afrikanska länder finns det en stark koppling mellan hiv-förekomst och migration. Regeringen har uttalat att hiv/aids är en prioriterad fråga. Den nationella policyn för hiv/aids-bekämpning samordnas av ett fristående organ under premiärministerns kansli (TACAIDS). Sedan 2004 förser Tanzania aidssjuka med bromsmediciner genom en nationell behandlingsplan. Målet är att alla behövande ska ha tillgång till bromsmediciner Det är dock långt kvar innan detta kan uppnås. Idag får cirka personer behandling.

12 Malaria utgör en stor påfrestning på den tanzaniska ekonomin. Motståndskraften mot malariamediciner sprider sig snabbt med stora sociala och ekonomiska implikationer. De nya malariamedicinerna är dyra och svåra att hantera. Malaria konkurrerar med hiv/aids om resurser och kompetent personal. På Zanzibar har nya studier visat på kraftiga minskningar av malaria genom ett program som effektivt kombinerar medicin och myggnät. 12. Rätten till utbildning Under de första decennierna efter Tanzanias självständighet gjordes stora investeringar på utbildningsområdet. Under 80-talet och första hälften av 90- talet kom stora delar av resultaten av dessa investeringar att ödeläggas. Sedan dess har situationen förbättrats avsevärt. Under de senaste åren har regeringen, stödd av givare som Sverige, satsat mycket på utbildning. Utbildningssektorns del av statsbudgeten uppgår idag till cirka 20 procent. Förbättringar i inskrivningsstatistiken kan tillskrivas flera viktiga beslut. Ett sammanhållet sektorprogram för primärskolan har utformats: de obligatoriska skolavgifterna har tagits bort, påbud har gått ut att alla skolbarn ska skrivas in i grundskolan, ett program för byggande av nya klassrum har satts igång. Enligt statistiken är 97,3 procent av barn i skolpliktig ålder (7-13 år) inskrivna i grundskolan (årskurs 1-7). Fördelningen mellan pojkar och flickor är relativt jämn: 97,6 procent för pojkar och 97,0 procent för flickor. På regionnivå varierar andelen mellan 70 och närmare100 procent. Under 2007 har en tidigare inledd satsning på sekundärskolan intensifierats och ett stort antal skolor har byggts. De stora satsningarna kritiseras dock för att inte säkerställa kvaliteten i utbildningen. Det råder stor brist på läromedel och utbildade lärare inom både grund- och sekundärutbildningen. Trots detta klarar mer än hälften av eleverna slutexamina i primärskolan. Av dem som gått ut grundskolan fortsätter hela 67,5 procent till sekundärundervisning (årskurs 8-13), 69,8 procent pojkar och 65,2 procent flickor. Däremot fortsätter endast cirka en procent till universitetet. På universitetsnivå är andelen kvinnor väsentligt lägre. Välbeställda familjer skickar sina barn utomlands för att studera. Graviditet leder som regel till relegering, även om enskilda skolor inte följer det gängse mönstret. På Zanzibar finns sedan 2005 en ny lag som tillåter gravida skolflickor att gå kvar i skolan. I vilken utsträckning den efterlevs är oklart. MR-organisationer har vid upprepade tillfällen efterlyst en tydlig lagstiftning på området i syfte att säkra flickors rätt till utbildning. Diskriminerade grupper är bland annat barn med funktionshinder (uppskattningsvis är endast 2-10 procent inskrivna) och barn åt boskapsskötare. Avsaknaden av vuxenutbildning utestänger framför allt 12

13 13 kvinnor på landsbygden. Cirka 41 procent av dessa kvinnor uppges vara analfabeter. 13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard Tanzania tillhör de fattigaste länderna i världen mätt i BNP/invånare (cirka 320 USD). Det råder brist på heltäckande studier för att avgöra om inkomstfattigdomen minskar. En försenad nationell hushållsundersökning, kommer att visa om de simuleringar som genomförs i väntan på undersökningen, överensstämmer med den faktiska utvecklingen. I en rapport uppger till exempel 79 procent av de tillfrågade att de inte fått en bättre levnadsstandard de senaste tre åren. Förhållanden är särskilt svåra på landsbygden. Andra dimensioner av inkomstfattigdom har till stor del att göra med kvaliteten på och distribution av offentliga tjänster, i synnerhet grundläggande hälsovård, utbildning, vattenförsörjning och avfallshantering. Med undantag för andelen barn i grundskola samt de senaste årens positiva utveckling vad gäller barnadödligheten, visar Tanzanias sociala indikatorer på få framsteg under det senaste årtiondet. Avsevärda ansträngningar har gjorts från statens sida i att öka de sociala utgifterna med de fattiga som målgrupp, men de mest sårbara och behövande grupperna nås inte i tillräcklig omfattning. Tanzanias värde i FN:s utvecklingsindex (Human Development Index) är lågt (0.467) och har endast förbättrats marginellt de senaste åren. Av 177 länder rankas Tanzania som 159. Rättighetsperspektivet i Tanzanias fattigdomsstrategi (Mkukuta) är endast svagt reflekterat, även om det har skett vissa förbättringar jämfört med tidigare fattigdomsstrategier. Trots detta finns det outtalat ett erkännande av grundläggande principer och respekt för mänskliga rättigheter genom att myndigheternas ansvar blir tydligare; det är ytterst statens ansvar att se till att levnadsstandarden för de fattiga ökar. Sociala sektorer ges större utrymme än i tidigare fattigdomsstrategier. Likaså betonas att kvaliteten på samhällsservice ska prioriteras framför kvantitet. I fokus finns även en reformering av statsförvaltningen och demokratisk samhällsstyrning. De beskrivs som viktiga instrument för att utveckla demokratin och leva upp till åtaganden stipulerade i konventioner om mänskliga rättigheter. En avgörande utmaning är att få den makroekonomiska stabiliteten och den ökande ekonomiska tillväxten att resultera i förbättringar för flertalet i befolkningen. Om Tanzania lyckas genomföra en politik som leder till att tillväxten skapar arbetstillfällen, infrastruktur och framförallt förbättrade sociala tjänster kan fattigdomen förväntas minska.

14 14 OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 14. Kvinnors rättigheter Trots att Tanzania officiellt bekänner sig till jämlikhet mellan könen ses kvinnan i de flesta delar av samhället som mindre värd än mannen. Detta tar sig bland annat uttryck i diskriminerande lagstiftning, bristande tillgång till hälsovård, underrepresentation inom det politiska livet, statsförvaltningen och näringslivet samt liten andel kvinnor i högre utbildning. Könsstympning och kvinnomisshandel är också betydande problem. Även om lagstiftningen stärkt kvinnans ställning, kvarstår orättvisor på ett flertal områden, bland annat gällande äktenskapslag, rätt till land samt arvsrätten. Flickor blir fortsatt bortgifta innan de uppnått myndig ålder. Hustrumisshandel pågår oförminskat och handel med kvinnor och flickor såväl inom landet som till utlandet tycks öka. Attityder och en nedvärderande inställning till våldtagna kvinnor hos till exempel polis och domstolar hindrar kvinnor från att till fullo komma i åtnjutande av sina rättigheter. Sedvänjan med brudpriser påverkar jämställdheten negativt. Mannen betraktar kvinnan som sin egendom som kan utnyttjas och misshandlas efter eget tycke. Kvinnor som misshandlas är också fast i äktenskapet eftersom kvinnans familj måste återbetala brudpriset om kvinnan återvänder till föräldrahemmet. Tanzanias grundlag fastslår att män och kvinnor har lika rättigheter men medger samtidigt att traditionell lag (sharia) ska respekteras. Därmed understöds praxis att flera rättsfall prövas och döms i enlighet med sharia varvid kvinnors ställning genomgående är svagare än mäns. Minimiåldern för äktenskap är 15 år för flickor (18 år för pojkar). Lokala sedvänjor och delar av den indiska befolkningen i Tanzania tillåter att flickor gifts bort redan vid 12 års ålder. Studier framtagna av TAMWA (Tanzania Media Womens Association) visar på det starka sambandet mellan skolavhopp, tonårsäktenskap och graviditet för skolflickor. Studien visade också att flickornas äkta makar ofta hade flera partners vilket ytterligare ökar just dessa flickors risk att bli smittade av hiv/aids. Sharia diskriminerar kvinnorna såväl inom äktenskapet som vid skilsmässa. Vid skilsmässa tilldelas maken såväl vårdnaden om barn som egendomar. Även den civila lagstiftningen diskriminerar kvinnor. Underhållsskyldigheten som regleras av lagen utgör små belopp men oftast tillämpas den inte alls. Barn och egendom tillhör mannen. Om vårdnaden om barnen tilldöms modern, vilket ibland förekommer i urbana miljöer, tillerkänns modern ett mycket lågt underhållsbelopp. I praktiken

15 tillämpas så gott som aldrig underhållsskyldigheten. Detta tillsammans med det faktum att kvinnor har svårare att få äganderätt och arvsrätt gör att de befinner sig i en ytterst utsatt ekonomisk situation om de lämnar sina män. Diskriminering av kvinnor är förbjuden enligt grundlag. Äktenskapslagen från 1971 förkastar hustrumisshandel men stipulerar vare sig förbud eller straff. Kvinnor har lagstadgad rätt att äga mark under samma förutsättningar som män, men kvinnors rätt att äga och ärva fast egendom upphävs i praktiken av äldre gällande lagstiftning. Lagen om sexualförbrytelser stipulerar hårda straff för våldtäkt, men skyddar inte för våldtäkt inom äktenskapet. Kvinnoorganisationer har identifierat äktenskapslagen som den mest diskriminerande och prioriterad för revidering. Ett förslag till ny lag som togs fram redan 1992 har blivit liggande, trots att jämställdhetsministern upprepade gånger offentligt utlovat en revidering av äktenskapslagen. Invandringslagen föreskriver att en utländsk man som är gift med en tanzanisk kvinna inte har rätt att bo i Tanzania; den tanzaniska kvinnan tvingas i sådana fall i praktiken att ge upp sitt medborgarskap. Motsvarande gäller inte för utländska kvinnor gifta med tanzaniska män. Abort annat än av medicinska skäl är förbjudet. Under 2006 skrev Tanzania emellertid under Afrikanska unionens riktlinjer för abort som uppmuntrar till mer liberal tillämpning av lagstiftningen. Könsstympning praktiseras i omfattande utsträckning även om en svag nedgång har kunnat skönjas. En utredning av den enskilda organisationen Tanzania Gender Networking Programme visar att 15 procent av alla flickor fortfarande utsätts för denna sedvänja. Mörkertalet är dock sannolikt stort. Uppgifter finns om att könsstympning förekommer inom cirka 20 av landets 130 etniska grupper, majoriteten från landets centrala och norra delar. I vissa regioner uppges så många som 80 procent av kvinnorna vara könsstympade. Lagen om sexualförbrytelser trädde i kraft 1998 som en del av den övergripande lag om sexualbrott (Sexual Offences Special Provisions Act) i vilken könsstympning behandlas som ett brott, mottogs som en seger för landets kvinnor och flickor. Straffsatsen är antingen böter motsvarande cirka 1800 kronor eller fängelse upp till 15 år. Efterlevnaden av lagen har dock varit svag och även om ett fåtal gripanden har gjorts är åtal fortfarande sällsynta. Lagen skyddar inte kvinnor äldre än 18 år. Motsvarande lagstiftning finns inte på Zanzibar. Rapporter från medier och aktivister vittnar om att äldre flickor vägrar att låta sig stympas och söker vägar att göra sin röst hörd. Samtidigt sker könsstympning i högre utsträckning i hemlighet, i allt lägre åldrar och inte sällan med dödlig utgång, särskilt när det utförs på spädbarn. 15

16 En alltid lika aktuell fråga i diskussionen om jämställdhet i Tanzania är den fortsatt höga siffran för mödradödlighet (578 per ). En starkt bidragande orsak till det fortsatt höga dödstalet är att de flesta kvinnor (60 procent) fortsatt föder sina barn utan utbildad sjukvårdspersonal närvarande. En hälsoplan har nyligen antagits, med åtgärder för att minska mödradödligheten, bland annat att utbilda fler barnmorskor och förbättra vårdens kvalitet i alla distrikt. Samtidigt har många frågetecken rests, framförallt från civilsamhällets organisationer, om de resurser som krävs för att genomföra planen kommer att ställas till förfogande. Mödradödligheten orsakas inte sällan av relativt enkla tillstånd såsom anemi. Ett annat allvarligt problem är de övergrepp som görs mot äldre kvinnor (och män) som stämplats som häxor respektive anklagats för svartkonst och därför misshandlas svårt eller till och med dödas (se avsnitt 3). Morden leder då och då till debatt i medierna, men även om regeringstalesmän offentligt fördömt häxmord har det inte lett till några motåtgärder. Den förstärkta politiska representationen av kvinnor är betydande. Enligt ett tillägg till författningen 2005 ska 30 procent av parlamentsplatserna tillfalla kvinnor. Eftersom inte tillräckligt många kvinnliga ledamöter väljs via valkretsarna måste flertalet kvoteras in. I Zanzibars representanthus med för närvarande 74 ledamöter har på motsvarande sätt tio kvinnor kvoterats in. Dessutom har kvinnlig representation på hög politisk nivå ökat efter valen 2005; 22 procent av ministrarna (7 ministrar och 6 viceministrar) är kvinnor. 15. Barnets rättigheter Tanzania har ingen enhetlig definition av vem som anses vara barn. Det finns dock lagstiftning som anger 18 år som gräns. Barnen är en av de mest utsatta grupperna i det tanzaniska samhället. Det finns en växande medvetenhet om åtagandena enligt barnkonventionen, som ratificerades av Tanzania år Många enskilda organisationer arbetar med barns rättigheter. En nationell handlingsplan har utarbetats för att förbättra barnens situation i landet, med stöd av UNICEF och enskilda organisationer. Antalet föräldralösa barn uppskattas till närmare 2,5 miljoner enligt siffror från UNICEF. En stor del är barn vars föräldrar dött i aids. Många flyr situationer i hemmen där de blivit utsatta för övergrepp. Spridningen av hiv/aids innebär att åtskilliga i den arbetsföra befolkningen slås ut och lämnar barnen i svåra situationer. Området runt Victoriasjön är särskilt drabbat. Många barn dras till städerna, i synnerhet Mwanza och Dar es Salaam, där de försörjer sig på försäljning av tidningar, sötsaker och liknande eller involveras i prostitution och småstölder. Inga säkra siffror finns för omfattningen av sexuell 16

17 exploatering av minderåriga, inklusive barnprostitution. Sannolikt är detta ett växande problem. Barnarbete (barn under 14 år) är enligt lag förbjudet. Mängder av barn arbetar likväl för att bidra till sin egen eller familjens försörjning. ILO uppskattar att drygt fyra miljoner barn under 18 år arbetar regelbundet, bland annat i småskalig gruvdrift, på plantager eller som hushållsarbetare. Samtidigt visar en rapport från ILO att Tanzania har intensifierat insatserna mot barnarbete med tydliga resultat. Genom ratificering av ILO-konvention 182 är Tanzania ett av de första länderna att genom ett handlingsprogram angripa barnarbetet. Straffbarhetsåldern är 16 år. Det förekommer att barn fängslas och placeras tillsammans med vuxna (se även avsnitt 6). Det finns inga uppgifter om barnsoldater i den tanzaniska militären. För rekrytering till landets väpnade styrkor är minimiåldern 18 år. 16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och religiösa minoriteter samt urfolk Diskriminering på grund av ras, hudfärg, etnisk härkomst, religiös, politisk och annan åskådning motverkas officiellt. Frågan om etnicitet finns i det kulturella medvetandet och balansen upprätthålls nogsamt, om än inte uttalat, mellan olika befolkningsgrupper/stammar. Av Tanzanias cirka 130 etniska grupper är ingen numerärt dominerande. Regelrätta motsättningar mellan etniska grupper är ovanliga. Lojalitet inom och favorisering av den egna etniska gruppen är dock vanlig, även i politiken och administrationen. I de urbana områdena har upplevd diskriminering av den muslimska minoriteten lett till ökade motsättningar mellan muslimer och kristna. Den medvetna assimileringspolitiken och inflyttningen till städerna har suddat ut skillnaderna mellan olika folkgrupper. Ingen behöver dölja sin tillhörighet, men det är närmast tabubelagt att öppet åberopa etnicitet i politiska och andra sammanhang. Det finns emellertid några relativt tydligt identifierbara minoriteter kvar i landet. Boskapsskötare och samlare, det vill säga befolkningsgrupper utan fast boplats, har genomgående sämre standard och utvecklingsmöjligheter än den fasta befolkningen. Några exempel på utsatta folkslag är Baragaigstammen och maasaierna. 17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet Sexuellt umgänge mellan män är förbjudet enligt tanzanisk lagstiftning med en straffsats på upp till 14 års fängelse. Lagen tillämpas dock inte, eftersom homobisexuella- och transpersoner (HBT) generellt döljer sin läggning. Fördomar är 17

18 18 utbredda och homosexualitet förlöjligas offentligt. Homosexualitet anses generellt vara något på gränsen till icke existerande i Tanzania och tros bara gälla utlänningar, inte tanzanierna själva. Forskning kring frågan är i princip obefintlig och arbete för HBT-personers rättigheter minimalt. På Zanzibar bestraffas homosexuella relationer mellan vuxna med sju års fängelse och homosexuella relationer med pojkar under 18 år med livstids fängelse. 18 Flyktingars rättigheter Tanzania har ratificerat flyktingkonventionen. Landet har en lång tradition av att ta emot flyktingar och har i allmänhet behandlat dem väl. Med de mycket stora flyktingströmmarna från framför allt Rwanda, Burundi, Demokratiska Republiken Kongo och Somalia har regeringen intagit en mer restriktiv hållning till flyktingmottagandet. Flyktingars rörelsefrihet och möjligheter till självförsörjning har begränsats. Ett mindre antal flyktingar har även avvisats vid gränsen utan korrekt prövning. Tanzania hyser kontinentens största flyktingprogram. I november 2007 fanns cirka flyktingar i landet under UNHCR:s beskydd, varav från Burundi, från Demokratiska Republiken Kongo, samt ett mindre antal från Somalia och av blandat ursprung. Till dessa kommer hundratusentals personer som flytt till Tanzania för många decennier sedan och som idag är självförsörjande och bor i bosättningar. Återflyttningen har ökat kraftigt de senaste åren. Under året har 6 av 11 flyktingläger i UNHCR:s regi avvecklats. Tanzania har tidigare normalt inte gett möjlighet till integration av flyktingar i samhället i meningen att de kan bli naturaliserade och självförsörjande. Grundprincipen i flyktingmottagandet är att flyktingarna i sinom tid ska återvända till sina ursprungsländer. Under året har dock en omfattande studie genomförts på uppdrag av UNHCR och inrikesministeriet, i syfte att finna en hållbar lösning för burundiska bosättningar med drygt personer som kom till Tanzania på 1970-talet. Över 80 procent av dessa vill naturaliseras och integreras i det tanzaniska samhället. Ett stödprogram för detta planeras. Regeringen inledde under 2006 ett riksomfattande initiativ att återflytta personer som uppehåller sig i Tanzania utan rättslig grund. Flyktingarna i UNHCR:s läger berörs inte. Rapporter förekommer om svåra förhållanden, familjeseparation, förstörd och beslagtagen egendom samt brutal hantering i samband med förflyttningarna. 19. Funktionshindrades rättigheter Det finns uppskattningsvis 3,4 miljoner människor med olika funktionshinder och handikapp i Tanzania, alltså cirka 10 procent av befolkningen. Den

19 lagstiftning som finns för att förbättra de funktionshindrades situation tillämpas sällan i praktiken, exempelvis vad gäller sysselsättningsgaranti. Majoriteten saknar tillgång till utbildning, hälsovård samt övriga sociala tjänster. Uppskattningar visar att endast tre procent av de funktionshindrade barnen erhåller grundskoleundervisning, varav de flesta inte erbjuds något stöd eller särskild assistans för att kunna tillgodogöra sig undervisningen. Regeringen driver totalt 154 skolor för funktionshindrade samt har 22 specialenheter i anslutning till vanliga skolor. Övriga utbildningsmöjligheter tillhandahålls i stor utsträckning av kyrkor och religiösa organisationer. Regeringen har inte vidtagit några åtgärder för att underlätta tillgång till offentliga byggnader, allmänna färdmedel eller statliga tjänster för funktionshindrade människor. Tanzania har anslutit sig till centrala instrument för mänskliga rättigheter, bland annat den afrikanska dekaden, gällande funktionshindrades rättigheter. Regeringen har därigenom förbundit sig att verka för deltagande, jämlikhet samt att stärka funktionshindrades ställning i Tanzania. Några framsteg på policyområdet har gjorts, t.ex. antagandet av en nationell policy 2004 och att funktionshindrades rättigheter har beaktats i MKUKUTA. De funktionshindrades situation har dock endast marginellt förbättrats och för många personer med svåra funktionshinder återstår bara tiggeri. Individer med pigmentstörningen albinism är en mycket utsatt grupp i samhället. De överges ofta av sina fäder på grund av en ingrodd rädsla och misstro mot att ha och uppfostra barn som har albinism. Ofta går de barnen miste om rätten till utbildning på grund av ekonomisk misär hos mödrarna. Under året har det rapporterats om ett flertal mord på individer med albinism. ÖVRIGT 20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter Ett stort antal oberoende människorättsorganisationer verkar i Tanzania utan större formella begränsningar. Gällande lagstiftning har dock ibland inskränkt organisationernas verksamhet (se avsnitt 8). Andra utmaningar är svårigheter att få tillgång till information samt godtyckligt statligt maktutövande. De flesta av organisationerna är beroende av internationella biståndsgivare. Den största nationella organisationen verksam för de mänskliga rättigheterna är Legal and Human Rights Center (LHRC) som har en ledande roll i att bevaka och främja mänskliga rättigheter. Organisationen ger ut publikationer, bedriver utbildning och lobbyverksamhet samt erbjuder rättshjälp. LHRC har även etablerat granskningspaneler (så kallade watch panels) för att med ett medborgarperspektiv följa upp regeringen, parlament och domstolarnas 19

20 agerande. De har också företrätt de målsägande i Serengetifallet (se avsnitt 6). Bland andra viktiga organisationer verksamma för de mänskliga rättigheterna finns Tanzania Gender Networking Programme (TGNP), en nationell organisation för jämställdhet och kvinnors rättigheter. TGNP följer särskilt budgetprocessen samt ger ut publikationer kring rättigheter med fokus på jämställdhet. Southern African Human Rights NGO Network (SAHRINGON) utarbetar bland annat skuggrapporter till FN:s konventionskommitéer. Under året har svenska ambassaden i samarbete med FN:s lokala representation genomfört en kartläggning av anledningarna till det eftersatta rapporteringsläget. Avsikten är att initiera en dialog om problemet samt även stödja den tanzaniska regeringens ansträngningar att rapportera. Organisationen HakiElimu arbetar för rätten till utbildning samt informerar om mänskliga rättigheter kombinerat med påverkansarbete. På Zanzibar verkar bland annat organisationen Zanzibar Legal Services Centre, som erbjuder rättshjälp till fattiga samt bevakar och utbildar i mänskliga rättigheter. Bevakningen av mänskliga rättigheter på Zanzibar är fortfarande bristfällig. Ett framsteg är att den årliga rapporten om mänskliga rättigheter från LHRC 2006 för första gången innehöll ett kapitel om situationen på Zanzibar. Särskilt oroväckande är bristen på information från den nordliga och mest alienerade ön Pemba. Frivilligorganisationerna har en relativt väl fungerande dialog med regeringen och konsulteras löpande i större politiska processer, exempelvis i framtagandet av fattigdomsstrategin samt vissa lagförslag. Bristen på information begränsar dock organisationernas möjligheter att granska och utkräva ansvar. 21. Internationella och svenska insatser på området mänskliga rättigheter De flesta bilaterala och multilaterala biståndsgivarna, samt större enskilda hjälporganisationer, är verksamma i Tanzania. Tanken hos de flesta av givarna är att Tanzanias egen fattigdomsstrategi (Mkukuta) ska vara vägledande för biståndet. Den nya strategin ger större uppmärksamhet till främjandet av mänskliga rättigheter, i synnerhet vad avser utsatta grupper (inklusive personer med funktionshinder, kvinnor och barn). Sverige har ett omfattande utvecklingssamarbete med Tanzania och merparten av biståndet kanaliseras via budgetstöd. För 2007 beräknas biståndet uppgå till 660 miljoner kronor varav 350 miljoner är generellt budgetstöd för fattigdomsbekämpning. Det generella budgetstödet ger Sverige möjlighet att föra en dialog på hög politisk nivå om de politiska dimensionerna av fattigdomen och förverkligandet av mänskliga rättigheter i Tanzania. Sverige arbetar aktivt för att stärka rättighetsperspektivet i hela utvecklingssamarbetet 20

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Organisationer för mänskliga rättigheter kan verka fritt i landet.

Organisationer för mänskliga rättigheter kan verka fritt i landet. Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig samman- ställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania

Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Tanzania har ratificerat FN:s konvention om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor och officiellt förklarar sig landet

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Malta 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Malta är en konstitutionell republik och en parlamentariskt uppbyggd rättsstat. Domstolsväsendet

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

Landet har dock inte lämnat några rapporter till de olika konventionskommittéerna

Landet har dock inte lämnat några rapporter till de olika konventionskommittéerna Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Ekvatorialguinea 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna I Ekvatorialguinea har president Teodoro Obiang Nguemas styre karaktäriserats

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Guyana har ratificerat följande centrala konventioner:

Guyana har ratificerat följande centrala konventioner: Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör också sökas

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Komorerna är en demokrati i utveckling. Även om regeringen generellt respekterar invånarnas

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Regeringen respekterar generellt de mänskliga rättigheterna (MR) även om det finns

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Dominica har ratificerat följande konventioner avseende mänskliga rättigheter:

Dominica har ratificerat följande konventioner avseende mänskliga rättigheter: Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Oljeindustrin genererar stora inkomster till landet, men rikedomarna kommer inte folket till del. En stor del av befolkningen lever i svår fattigdom.

Oljeindustrin genererar stora inkomster till landet, men rikedomarna kommer inte folket till del. En stor del av befolkningen lever i svår fattigdom. Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporterna om öarna i Oceanien kan bara ge en översiktlig bild av läget

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET

FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling B8-1365/2016 9.12.2016 FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET i enlighet med artikel 134.1 i arbetsordningen om EU:s prioriteringar inför det 61:a mötet i FN:s

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporterna om öarna i Oceanien kan bara ge en översiktlig bild av läget

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Tanzania 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Tanzania 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Tanzania 2005 1. Sammanfattning Efterlevnaden av de mänskliga rättigheterna (MR) i Tanzania förbättras långsamt, men förblir otillfredsställande. Det framgångsrika

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör också sökas

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 2 (2002) Rollen för oberoende nationella institutioner för mänskliga rättigheter i arbetet med att främja och skydda barnets rättigheter Översättning december

Läs mer

)XXHIQSOVEXMSGL VÇXXMKLIXWTIVWTIOXMZMWZIRWOX YXZIGOPMRKWWEQEVFIXI rzehhixçvsglzehhixjåvj VOSRWIOZIRWIV 7ITXIQFIV 9XVMOIWHITEVXIQIRXIX 78=6)07)2*Ó6-28)62%8-32)008 98:)'/0-2+77%1%6&)8) %ZHIPRMRKIRJ VHIQSOVEXMSGLWSGMEPYXZIGOPMRK

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Foto: Kalle Segebäck SOS BARNBYAR CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN

Foto: Kalle Segebäck SOS BARNBYAR CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN Foto: Kalle Segebäck SOS BARNBYAR CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN Centralafrikanska republiken är ett av de fattigaste länderna i världen. 63 procent av befolkningen lever på

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Norge 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Norge 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Norge 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget för de mänskliga rättigheterna (MR) i Norge är gott. De medborgerliga och politiska

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Seychellerna Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Mänskliga rättigheter i Seychellerna Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

De civila myndigheterna utövar i allmänhet en effektiv kontroll över säkerhetsstyrkorna.

De civila myndigheterna utövar i allmänhet en effektiv kontroll över säkerhetsstyrkorna. Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Kap Verde 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Kap Verde 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Kap Verde 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Kap Verde är en parlamentarisk demokrati. De mänskliga rättigheterna (MR) respekteras

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporterna om öarna i Oceanien kan bara ge en översiktlig bild av läget

Läs mer

HOTET MOT VÅRA GRUNDLAGSSKYDDADE RÄTTIGHETER BENTON WOLGERS, ANNA WIGENMARK, FÖRENINGEN ORDFRONT PÅ FOLKBILDARFORUM

HOTET MOT VÅRA GRUNDLAGSSKYDDADE RÄTTIGHETER BENTON WOLGERS, ANNA WIGENMARK, FÖRENINGEN ORDFRONT PÅ FOLKBILDARFORUM HOTET MOT VÅRA GRUNDLAGSSKYDDADE RÄTTIGHETER BENTON WOLGERS, ANNA WIGENMARK, FÖRENINGEN ORDFRONT PÅ FOLKBILDARFORUM SVENSKA VÄRDERINGAR Grundlagarna är de sanna svenska värderingarna Vårt demokratiska

Läs mer

För delegationerna bifogas rådets slutsatser om främjande och skydd av barnets rättigheter antagna av rådet vid dess 3530:e möte den 3 april 2017.

För delegationerna bifogas rådets slutsatser om främjande och skydd av barnets rättigheter antagna av rådet vid dess 3530:e möte den 3 april 2017. Europeiska unionens råd Luxemburg den 3 april 2017 (OR. en) 7775/17 LÄGESRAPPORT från: av den: 3 april 2017 till: Rådets generalsekretariat Delegationerna COHOM 44 CFSP/PESC 300 DEVGEN 49 FREMP 37 Föreg.

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Extremism och lägesbilder

Extremism och lägesbilder Extremism och lägesbilder Kongressbeslut 2015 Inriktningsmål nummer fem för kongressperioden 2016-2019 anger att: SKL ska verka för att medlemmarna har tillgång till goda exempel på lokala och regionala

Läs mer

De civila myndigheterna upprätthåller en effektiv kontroll över säkerhetsstyrkorna.

De civila myndigheterna upprätthåller en effektiv kontroll över säkerhetsstyrkorna. Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna för mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna för mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Burkina Faso 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Respekten för mänskliga rättigheter (MR) i Burkina Faso uppvisar fortfarande betydande

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter Övning: Artiklarna Syfte Övningens syfte är att du ska få en ökad förståelse för vilka artiklarna i konventionen är och se vilka artiklar som berör er verksamhet

Läs mer

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter Om barnkonventionen Dessa artiklar handlar om hur länderna ska arbeta med barnkonventionen. Artikel 1 Barnkonventionen gäller dig som är under 18 år. I

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör också sökas

Läs mer

Sida 1 av 5 Barnkonventionen för barn och unga FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs 1989. Barnkonventionen innehåller rättigheter som varje barn ska

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter En kort version UTVECKLINGSENHETEN FÖR BARNS HÄLSA OCH RÄTTIGHETER www.vgregion.se/barnhalsaratt En konvention med brett stöd Det tog tio år från idé till beslut

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat er om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat FN DOKUMENT UNDERTECKANDE RATIFIKATION I KRAFT I RESERVATION PROP SVERIGE om 1949-12-30 1952-05-27 1952-08-25 1975:71 förhindrande och bestraffning

Läs mer

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat er om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat FN DOKUMENT UNDERTECKANDE RATIFIKATION I KRAFT I RESERVATION PROP SVERIGE om 1949-12-30 1952-05-27 1952-08-25 1952:71 förhindrande och bestraffning

Läs mer

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EU-VAL 2014 Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EHF-manifest November 2013 E uropavalet i maj 2014 blir avgörande för humanister i Europa. De progressiva värden vi värnar står

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Barnkonventionen tillerkänner barn medborgliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Den innehåller fyra grundprinciper:

Barnkonventionen tillerkänner barn medborgliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Den innehåller fyra grundprinciper: Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Barnkonventionen fastslår att barn har särskilda rättigheter. Ordet konvention betyder överenskommelse, och genom

Läs mer

Barnkonventionen kort version

Barnkonventionen kort version Barnkonventionen kort version Fullständig version på länken: https://www.raddabarnen.se/rad och kunskap/skolmaterial/barnkonventionen/helabarnkonventionen/ FN:s konvention om barnets rättigheter består

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

BARNKONVENTIONEN. Kort version

BARNKONVENTIONEN. Kort version BARNKONVENTIONEN Kort version BARNKONVENTIONEN FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. Som barn räknas

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

FÖRSLAG TILL RAPPORT

FÖRSLAG TILL RAPPORT ACP-EU JOINT PARLIAMENTARY ASSEMBLY ASSEMBLÉE PARLEMENTAIRE PARITAIRE ACP-UE Utskottet för politiska frågor 5.3.2015 FÖRSLAG TILL RAPPORT om kulturell mångfald och mänskliga rättigheter i AVS- och EU-länderna

Läs mer

EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version

EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version I. INLEDNING i) Förenta nationerna har bl.a. i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR), konventionen

Läs mer

Barnkonventionen i korthet

Barnkonventionen i korthet Barnkonventionen i korthet Vad är barnkonventionen? Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Fram till idag har 192 stater anslutit sig till Barnkonventionen.

Läs mer

Fred råder dock och Gambia tar i förhållande till sin storlek emot ett stort antal flyktingar och samarbetet med UNHCR fungerar väl.

Fred råder dock och Gambia tar i förhållande till sin storlek emot ett stort antal flyktingar och samarbetet med UNHCR fungerar väl. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Gambia 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Nuvarande president Yahya Jammeh kom till makten genom en militärkupp 1994 då en demokratiskt

Läs mer

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporterna om öarna i Oceanien kan bara ge en översiktlig bild av läget

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

4. Dödsstraff Dödsstraffet är avskaffat i Finland.

4. Dödsstraff Dödsstraffet är avskaffat i Finland. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Finland 2004 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget beträffande de mänskliga rättigheterna i Finland är gott. De mänskliga rättigheterna

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik

Motion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik SD Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin. Regeringsbeslut III:1 2014-05-15 UF2014/32089/UD/FMR Utrikesdepartementet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 105 25 STOCKHOLM Resultatstrategi för särskilda insatser för mänskliga

Läs mer