FÖRSTUDIE Cykel i Ostsektorn. Nacka och Värmdö kommun, Stockholms län. Förslagshandling Uppdrag:
|
|
- Sebastian Eliasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 FÖRSTUDIE Cykel i Ostsektorn Nacka och Värmdö kommun, Stockholms län Förslagshandling Uppdrag:
2 Titel: Förstudie Cykel i Ostsektorn Utgivningsdatum: Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Karin Stadler, Trafikverket Författare: Maria Johansson, Louise Gustafsson, Sweco Uppdragsansvarig: Maria Johansson, Sweco Distributör: Trafikverket, Sundbyberg, telefon:
3 SAMMANFATTNING Nacka och Värmdö kommun, ostsektorn, är bland de kommunerna med störst befolkningstillväxt i hela Sverige. Planeringen av infrastrukturen har till stor del inte hunnit med i denna utveckling. Gång- och cykelvägnät saknas i stora områden och det befintliga vägnätet har låg standard. För att förbättra trafiksituationen i ostsektorn, men också ge möjlighet till ett minskat bilberoende måste förutsättningarna för att välja annat färdsätt förbättras. Trafikverket genomför därför en förstudie som inventerar nuläget och utreder möjligheten att anlägga nya cykelvägar i ostsektorn. Förstudien syftar till att utreda möjligheten att skapa tre sammanhängande cykelstråk på sträckorna: Gustavsberg Björkviks brygga, utmed väg 646 och 653 Skurubron - Stavsnäs utmed Värmdövägen, Skärgårdsvägen och väg 222 Ålstäket Stenslätten utmed väg 274 Förstudien ska utgöra grund för det fortsatta arbetet samt klargöra förutsättningarna. Förstudien ska även utarbeta mål för det fortsatta arbetet och översiktligt klargöra effekter och konsekvenser för viktiga värden och kvaliteter i området. Förstudien används som underlag för länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan. Befintliga förhållanden Målet i Värmdö kommun är att ha ett utbyggt gång- och cykelvägnät som binder samman centrumområden, bostadsområden, skolor och servicefunktioner. Även kommunikationspunkter med skärgården ska bindas samman med ett gång- och cykelvägnät. Värmdö kommun kombinerar där det är möjligt pågående VAutbyggnad och detaljplanläggningen med en utbyggnad av gång- och cykelvägnätet. I dagsläget saknas dock sammanhängande cykelvägnät utmed de studerade sträckorna. I Nacka kommun berör förstudien endast sträckan Skurubron till kommungränsen mellan Nacka och Värmdö, utmed Värmdövägen. Utmed denna sträcka finns i dag ett befintligt gång- och cykelstråk, ett utpekat regionalt cykelstråk. Stråket används för såväl lokala resor som för arbetspendling. Funktionsanalys På sträckan mellan Gustavsbergs centrum och Björkviks brygga finns endast cykelväg i centrala Gustavsberg och i Brunn, det lokala centrumet, på Ingarö. I övrigt saknas cykelväg. Vägnätet har höga trafikflöden och hastigheten är skyltad till 70 km/h på längre sträckor med utantag i samhällena. Möjligheten att cykla i blandtrafik innebär en trafiksäkerhetsrisk då vägen är smal, krokig och vägren saknas. Mellan Skurubron och Stavsnäs har sträckan varierande karaktär. På sträckan mellan Skurubron och Mölnvik finns cykelväg, vilken även pekats ut som ett regionalt cykelstråk av Trafikverket. Från Mölnvik till Ålstäket finns smala gångbanor som inte ger tillfredställande framkomlighet eller trafiksäkerhet för cyklister. Värmdö kommun genomför utbyggnad av VA-ledning och cykelväg mellan Ålstäket och Dalkrokstigen (Strömma). Öster om Strömma kanal saknas cykelväg och vägen är smal, krokig och vägren saknas. Då hastigheten är skyltad till 70 km/h innebär cykling i blandtrafik en betydande trafiksäkerhetsrisk. 3
4 På sträckan mellan Ålstäket och Stenslätten, utmed väg 274, finns cykelväg endast en kort sträcka mellan Ålstäket och Hemmesta. Mellan Hemmesta vägskäl och Torsby påbörjar Värmdö kommun utbyggnad av cykelväg våren Norr om Torsby saknas cykelväg helt. Cykling i blandtrafik rekommenderas inte då vägens karaktär är smal och krokig och hastigheten skyltad till 70 km/h. Projektmål Projektet utgår från följande övergripande mål: Att de utpekade sträckorna i projektet länkas samman så att de bildar ett sammanhängande cykelvägnät. Cykelstråken ska vara anpassade till sitt syfte och utformas sammanhängande. Projektets delmål är att cykelstråken ska möjliggöra vardagscykling, dvs. resor mellan hem och arbete, skola och kollektivtrafik. Cykelstråken ska även, där det är möjligt och relevant, utgöra länkar till frilufts- och rekreationsområden. Utbyggnad av gång- och cykelvägar utmed de berörda stråken är nödvändigt för att kunna erbjuda användarna trafiksäkra och sammanhängande cykelstråk. Den vägmiljö som idag finns är inte lämplig för cykling i blandtrafik. De åtgärder som föreslås i förstudien är i första hand nybyggnad av cykelväg på de sträckor där det saknas. På de sträckor där det idag finns cykelväg föreslås punktinsatser. Exempel på punktinsatser är trafiksäkerhetshöjande åtgärder i korsningar, breddning av cykelväg eller utbyggnad av felande länkar. En viktig effekt av en eventuell utbyggnad av cykelvägar är att andelen cykelresor kan öka. Utbyggnad av cykelstråk bidrar till att knyta samman viktiga start- och målpunkter utmed de tre stråken. En prioriteringsordning har föreslagits baserat på åtgärdsförslagen. Prioriteringsordningen utgår från att utbyggnaden bör fokusera på att bygga ihop bostadsområden med centrumområden och skapa möjligheter för regionala resor. Åtgärder 4
5 INNEHÅLL SAMMANFATTNING...3 INNEHÅLL INLEDNING Bakgrund Syfte Projektets aktualitet Tidigare utredningar och beslut Geografisk avgränsing Vägplaneringsprocessen Läsanvisning BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN Värmdö och Nacka Kommunala planer Miljö Gustavsberg - Björkviks brygga Skurubron - Stavsnäs Ålstäket - Stenslätten FUNKTIONSANALYS Gustavsberg - Björkviks brygga Skurubron - Stavsnäs Ålstäket - Stenslätten PROJEKTMÅL ÅTGÄRDER Åtgärdsförslag Effekter och konsekvenser Kostnadsuppskattning Samhällsekonomisk bedömning MÅLUPPFYLLELSE OCH PRIORITERING AV ÅTGÄRDER RISKANALYS SAMRÅD Samrådets genomförande Inkomna synpunkter FORTSATT ARBETE REFERENSER...61 BILAGOR
6 6
7 1. INLEDNING 1.1. Bakgrund Värmdö och Nacka kommun finns bland de kommuner som har den största befolkningstillväxten i Sverige. En stor del av ökningen sker i de gamla fritidshusområdena, i och med att fritidshusen blir åretruntbostäder, men också genom att områdena förtätas. Planeringen av infrastrukturen har till stor del inte hunnit med i denna utveckling. Gång- och cykelvägnät saknas i stora områden och det befintliga vägnätet har låg standard ofta smala och krokiga och är inte byggt för dagens trafikmängder. Kollektivtrafiknätet är relativt väl utbyggt men bilberoendet ökar ju längre ut från centralorterna man kommer. Pendlingen sker i huvudsak in mot Stockholm vilket har resulterat i en trafiksituation på det övergripande vägnätet öster om Skurubron som börjar närma sig infarkt. Detta påverkar i hög grad även kollektivtrafiksystemet, med långa restider, fulla bussar och infartsparkeringar. Idag finns ett utbyggt cykelstråk som förbinder Nacka kommun med Värmdö kommun. Det går från Skurubron via Värmdövägen till Gustavsberg och vidare till Ålstäket. För övrigt finns några länkar med cykelväg utbyggt i de större samhällena, men i det stora hela saknas sammanhängande, tillgängliga och säkra cykelstråk. Idag är alltså möjlighet till cykelpendling och lokala resor med cykel mycket begränsad. För att förbättra trafiksituationen i ostsektorn, men också ge möjlighet till ett minskat bilberoende måste förutsättningarna för att välja annat färdsätt förbättras. I Stockholms stad ser man att andelen som cykelpendlar kontinuerligt ökar och trenden är att arbetspendling med cykel genomförs på allt längre sträckor. Cykelresor har stor potential att utgöra delresor exempelvis vid kombinationsresor med cykel och kollektivtrafik. Det finns potential att genom ett sammanhängande gång- och cykelvägnät öka andelen arbetspendling med cykel mellan målpunkter i olika kommuner (regional cykling) t.ex. mellan Nacka centrum och Gustavsberg. Men även lokalt mellan större samhällen inom en kommun, t.ex. Brunn eller Hemmesta och Gustavsberg. Att anlägga nya attraktiva cykelvägar mellan viktiga målpunkter är ett sätt att möjliggöra cykelpendling Syfte Syftet med förstudien är att utreda möjligheten att skapa tre sammanhängande cykelstråk på sträckorna Skurubron - Stavsnäs utmed Värmdövägen, Skärgårdsvägen och väg 222, Gustavsberg Björkviks brygga utmed väg 646 och 653 och Ålstäket Stenslätten utmed väg 274, i Nacka och Värmdö kommun. De studerade sträckningarna kan ha kombinerad funktion och fungera för såväl pendling till skolor och arbetsplatser, som rekreationscykling. Huvudsaklig fokus är dock att utreda möjligheterna att använda cykelstråken för arbetspendling och lokala resor. När det gäller rekreationscykling är det framförallt målpunkten som är viktig. Förstudien ska: utgöra grund för det fortsatta arbetet samt klargöra förutsättningarna utarbeta mål för det fortsatta arbetet översiktligt klargöra effekter och konsekvenser för viktiga värden och kvaliteter i området vara ett underlag för länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan 7
8 1.3. Projektets aktualitet Värmdö kommun är en kommun med stark tillväxt och befolkningsökning. 1 Behovet av transporter är högst aktuellt. Arbetspendlig mellan Värmdö och Stockholm utgör en stor andel av resorna i regionen. I takt med ökad befolkning ökar behovet av transporter. Behovet ökar även av lokal service och lokala resor. Cykeltrafik utgör en viktig del av det framtida transportsystemet i Värmdö. I kombination med befolkningsökningen i Värmdö pågår detaljplanläggning av många områden. I samband med detta bygger Värmdö kommun ut sitt kommunala VA-nät. I samband med VA-ledningsarbete finns ett politiskt beslut i kommunen att gång- och cykelvägar i största möjliga mån ska anläggas. Det finns därmed en möjlighet att samordna dessa. Gång- och cykeltrafik är utpekade som viktiga pelare i det framtida transportsystemet i de transportpolitiska målen i Sverige. 2 Något som även visar sig i Länsplanen för Stockholms län, där 400 milj kr finns avsatt för investeringar för gång- och cykeltrafik för åren Värmdö kommun Översiktsplan Prop. 2008/09:93 3. Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms 1.4. Tidigare utredningar och beslut Det aktuella förstudieområdet innefattar tre längre sträckor i Nacka och Värmdö kommun. Då området är mycket stort finns en rad olika utredningar och beslut som angränsar till arbetet med denna förstudie. Värmdö kommuns översiktplan för åren pekar ut gång- och cykelvägar som viktiga. 4 Dessa ska enligt Översiktplanen byggas ut mellan kommunens centrumområden och replipunkter (kommunikationspunkter mellan fastlandet och skärgården). Översiktplanen pekar ut flera områden utmed de aktuella sträckorna som viktiga utvecklingsområden. Värmdö kommun vill därmed förbättra möjligheterna för gång- och cykeltrafik utmed de aktuella stråken. Värmdö kommuns översiktplan är vid årsskiftet en samrådshandling, antagande av planen väntas under I slutet på 1990-talet tog Trafikverket (fd Vägverket Region Stockholm) fram Regionala cykelstråk i Stockholms län. Stråken skulle sammanbinda viktiga målpunkter för arbetspendlande vuxna. I ostsektorn finns två av län , Rapport 2010:10 4. Värmdö kommun Översiktsplan Samrådshandling 2010 dessa utpekade regionala cykelstråk; Värmdöstråket (Slussen-Gustavsberg) samt Hemmestastråket (Gustavsberg - Ålstäket). Stråken är inte fullt utbyggda och sträckor och punkter är i behov av åtgärder. Detta gäller t.ex. korsningspunkter mellan Skurubron och Gustavsberg och sträckan mellan Mölnvik och Ålstäket som endast har en mycket smal gång- och cykelbana. Mellan 2009 och 2011 medverkar Trafikverket i Samverkan för effektivare trafik i Stockholmregionen, SATSA. I satsningen deltar samtliga trafikhuvudmän och en majoritet av länets kommuner. SATSA finansieras till viss del av EU:s strukturfonder. I en andra omgång, SATSA 2, kommer cykelfrågan bli ett viktigt arbetspaket som Trafikverket kommer bli huvudansvarig för. SATSA 2 kommer att pågå mellan I arbetspaketet ingår revidering av regionala cykelstråk, framtagande av regional cykelplan samt förbättrad samverkan med andra aktörer i cykelfrågan. I ett antal utredningar har Kågeson utifrån sin framtagna modell för att identifiera behov av cykelvägar 5, identifierat ett antal saknade cy- 5. Kågeson P, VV Publ. 2007:13 8
9 kelstråk i Värmdö kommun 6. De identifierade sträckorna är: Väg 646, delen Gustavsberg/Värmdö marknad Brunn. Väg 646 och 653, delen Brunn- Björnömalmen/Klacknäset Väg 222, delen Mölnvik Strömma Väg 222, delen Ramsmora Stavsnäs Väg 274, delen Ålstäket Torsby, eventuellt vidare mot Siggesta gård. Väg 669, Saltarövägen till områdena Kopparmora och Evlinge Geografisk avgränsning Förstudien omfattar tre utpekade sträckor i kommunerna Nacka och Värmdö, öster om Stockholm, se Figur 1. Sträckorna är följande: Gustavsberg centrum Björkviks brygga, utmed väg 646 och väg 653 Skurubron Stavsnäs, utmed Värmdövägen, Skärgårdsvägen och väg 222 Ålstäket Stenslätten, utmed väg 274 utmed väg 646 och 653 Samtliga sträckor utom den sistnämnda (väg 669) ingår i denna förstudie. Utmed väg 274 och väg 222 pågår utbyggnad av VA-ledning vilket kombineras med nyanläggning av gång- och cykelväg. 7 Detta underlag har beaktats i förstudien. 6. Kågeson P, Baudin B,
10 10 Figur 1. Förstudieområde
11 1.6. Vägplaneringsprocessen Genomförandet av vägbyggnadsprojekt i Sverige regleras av Väglagen (SFS 1971:948) och till viss del av Miljöbalken (SFS 1998:808). Enligt Väglagen ska ett vägprojekt genomgå tre formella skeden; förstudie, vägutredning och arbetsplan. Det första steget i denna process är att genomföra en förstudie. En förstudie syftar bland annat till att inventera befintligt transportsystem, avgränsa förstudieområdet och ge underlag för beslut om vidare utredning. I förstudien genomförs samråd med kommuner, länsstyrelsen, allmänheten och andra intressenter Läsanvisning Denna förstudie omfattar en övergripande nulägesbeskrivning, en funktionsanalys, förslag på åtgärder samt fortsatt arbete för följande tre sträckor: Gustavsbergs centrum - Björkviks brygga, utmed väg 646 och 653 Skurubron - Stavsnäs, utmed Värmdövägen, Skärgårdsvägen och väg 222 Ålstäket - Stenslätten, utmed väg 274 I kapitel 1, 4 samt 6-9 beskrivs förhållandena i förstudieområdet mer allmänt. Kapitel 2, 3, och 5 inleds med en översiktlig beskrivning av förhållandena samt sådant som är gemensamt för de tre sträckorna. Därefter görs en något mer detaljerad beskrivning för varje sträcka. Figur 2. Vägplaneringsprocessen 11
12 12
13 2. Befintliga förhållanden 2.1. Värmdö och Nacka Värmdö är en kommun som växer och utvecklas och kommunen är en av de snabbast växande i Sverige. Kommunen har haft en 97 % befolkningsökning I dag bor ca personer i Värmdö kommun och prognosen är att befolkningen uppgår till ca invånare år Planerna för kommunen pekas ut i kommunens översiktsplan för åren , se Figur 3. Övergripande är utbyggnadsplanerna att förtäta, bygga ut och vidare exploatera centralorterna Gustavsberg, Brunn, Hemmesta, Stavsnäs, Saltarö och Björkås. Av dessa centralorter studeras alla utom Saltarö och Björkås i denna förstudie. Målet i Värmdö kommun är att ha ett utbyggt gång- och cykelvägnät som binder samman centrumområden, bostadsområden, skolor och servicefunktioner. Även kommunikationspunkter med skärgården ska bindas samman med ett gång- och cykelvägnät. Viktiga kommunikationspunkter med skärgården är bryggorna vid Boda, Sollenkroka, Stavsnäs och Björkvik. Inom de kommande årtiondena kommer Värmdö kommun att bygga ut VA-nätet vilket görs i samband med detaljplanläggning av stora områden i kommunen. Målsättningen är att kombinera detta med en utbyggnad av gångoch cykelvägnätet. 8 Två tredjedelar av invånarna i Värmdö pendlar för att komma till sitt arbete. Målpunkter för arbete är vanligen Nacka kommun och Stockholms stad. Pendlingen domineras av bil och kollektivtrafik. I Nacka kommun berör förstudien endast sträckan Skurubron till kommungränsen mellan Nacka och Värmdö. Detta är en liten del av de totala sträckorna. Utmed denna del finns i dag ett befintligt gång- och cykelstråk, vilket är definierat som ett regionalt cykelstråk enligt Trafikverket. Stråket används för såväl lokala resor som för arbetspendling. 8. Baudin B
14 14 Figur 3. Värmdö kommun översiktsplan och utbyggnadsplaner
15 2.2. Kommunala planer Värmdö kommun försöker successivt att förbättra möjligheterna att bo och verka i kommunen, se Figur 3 för planerade förändringsområden fram till år Målet är att 90 % av bostäderna ska vara anslutna till kommunalt vatten och avlopp år Det innebär en fördubbling jämfört dagens VA-nät. Nacka kommun genomför förnyelsearbeten genom detaljplanläggning av flera större områden i kommunen. Detta genomförs bl.a. i Boo och Kummelnäs. Förnyelsearbetena innebär att VA-nät byggs ut och att vägnätet anpassas efter dagens trafiknivåer., vilket är förutsättningar för att områdena ska kunna utvecklas. I Nacka kommun är de områden som angränsar till förstudieområdet i stor utsträckningen berörda av gällande planer eller pågående planarbete. Kring Värmdövägen är större delen av angränsande områden belagda med gällande stadsplan och detaljplan. I Värmdö kommun pågår detaljplanläggning i flera områden som angränsar till förstudieområdet. I de större centralorterna finns redan detaljplaner men i övrigt pågår eller planeras detaljplanläggning i bland annat följande områden: Sträckan mellan Ålstäket och Strömma Gustavsberg Mörtnäs Kolvik Hemmesta Torsby Brunn Kulla Karby 2.3. Miljö Nacka och Värmdö ingår i den så kallade Nacka-Värmdökilen som är en del av Stockholms grönstruktur. Grönstrukturen består av kilområden och värdekärnor som ger förutsättningar för att bevara biologisk mångfald, kulturella värden samt friluftsliv. Inom Värmdö kommun delar sig det regionala stråket i två grenar: en gren över Värmdölandet och en gren över Björnö-Ingarö. Värmdö skärgårds unika landskap, flora och fauna är av riksintresse för friluftsliv och naturvård, enligt 4 kap 2 och 4 miljöbalken (MB). Skärgårdsmiljön ska i första hand bevaras och utvecklas i linje med dessa intressen. I Värmdö och i Nacka finns dessutom ett antal geografiskt avgränsade områden av riksintresse för bl.a. naturvård, friluftsliv, kultur, sjöfart, natura 2000 samt totalförsvar, se Figur Värmdö kommun Översiktplan,
16 Den största källan till buller i kommunerna är biltrafiken och då främst från väg 222. Även båttrafik och kring vissa verksamheter kan bullerstörning förekomma. Naturvårdsverkets riktvärden för buller överskrids dock inte. Inom Värmdö kommun samt berörd del av Nacka överskrids inte miljökvalitetsnormerna för luft. Enligt kommunens översiktsplan förväntas det inte heller några överskridanden som en konsekvens av översiktplanens inriktning. Figur 4. Riksintressen 16
17 2.4. Gustavsberg - Björkviks brygga Markanvändning Ingarö är det område i Värmdö kommun som växer snabbast. Antalet invånare på Ingarö har nästan tredubblats mellan åren 1985 och Brunn utgör ett nav och lokalt centrum på Ingarö där service, handel och kommunikationer återfinns. Det finns flera koncentrationer av boende på Ingarö, se Figur 5. Störst är koncentrationen vid Brunn och Rosenlund. På Ingarö bor ca 6500 invånare. 10 Prognostiserad tillväxt av antalet invånare är ca invånare år 2030, se Figur 6 för befolkningstillväxt. 11 Vid Återvall finns planer på ett nytt bostadsområde, Kulla Karby. Området Kulla Karby ska enligt planer bebyggas med bostäder. Närmare Björkviks brygga, Björnömalmen, återfinns ett sommarstugeområde som alltmer övergår till permanenta bostäder. Långvik är ett litet samhälle med bl.a. förskola. Utbyggnadsplanerna på Ingarö är koncentrerade kring väg 646 mellan Brunn och Återvall. 10. Värmdö kommun översiktplan 11. Tyréns, 2010, Trafikutredning i samband med ny detaljplan för Kulla Karby I Gustavsberg centrum pågår förändringar och utbyggnader. Vid Värmdö marknad planeras för ett nytt verksamhetsområde. Denna mark ägs av JM som planerar för ett större bostadsområde. Planerna för detta är dock inte fastslagna. Start- och målpunkter Brunn utgör det lokala centrumet på Ingarö. I Brunn finns service och skolor vilket gör det till en naturlig målpunkt lokalt på Ingarö. Gustavsbergs centrum, Nacka och Stockholm är målpunkter för arbete men även för handel och service. Björkviks brygga är en viktig transportnod för Figur 5. Boendekoncentrationer Ingarö södra skärgården. Sommartid går även viss reguljär båttrafik från bryggan. Intill Björkviks brygga återfinns även Björnö naturreservat som utgör en viktig plats ur rekreationssynpunkt. Det finns i dagsläget få arbetsplatser på Ingarö. Det är i huvudsak boende på Ingarö och dessa pendlar till Gustavsberg, Nacka och Stockholm för arbete. På Ingarö finns mataffär, bensinmack, skola, förskola m.m. i Brunn centrum. I övrigt återfinns industriell verksamhet vid Återvall. Värmdö marknad fungerar som kommunikativt nav för Ingarö med såväl infartsparkering, flertalet busslinjer och handel. Figur 6. Prognostiserad befolkningsökning Ingarö 17
18 Tidigare utredningar Eftersom Ingarö är den del av Värmdö där befolkningstillväxten har varit stor och förväntas växa de kommande åren har Ingarö varit föremål för flera utredningar. Tidigare utredningar har studerat framtida trafiksituation och exploateringsplaner. Intresset att anlägga gångoch cykelväg mellan Gustavsberg och Björkvik har funnits länge. I tidigare utredningar har förslag på dragning av en gång- och cykelväg mellan Gustavsberg och Ingaröbron tagits fram. 12 Denna sträcka har även pekats ut av Värmdö kommun som en prioriterad sträcka att bygga ut. Området Kulla Karby planeras att bli ett nytt bostadsområde. I samband med en ny detaljplan för området har en trafikutredning gjorts. 13 Utredningen inkluderar även tänkbar utbyggnad av gång- och cykelväg i samband med uppförandet av ett nytt bostadsområde. Framtida trafikflöden utmed väg 646 har även 12. Tyréns 2010; Konsekvensbeskrivning Cykelstråk mellan Gustavsberg och Ingarö 13. Tyréns 2010: Trafikutredning i samband med ny detaljplan för Kulla Karby utretts kring Brunn. 14 Utredningen belyser bl.a. vikten av en gång- och cykelförbindelse mellan nya området Kulla Karby och Brunn. Det finns även flertalet förslag på sträckning av en cykelväg mellan Gustavsberg och Björkviks brygga. En idéskiss visar hur denna cykelväg kan placeras och vad problematiken är i området. 15 Värmdö kommun har också tidigare tagit fram sträckningsförslag mellan Gustavsberg och Björkvik med fokus på att använda så lite nybyggnation som möjligt och istället nyttja befintliga lokalgator där det är möjligt Trafik och trafikanter Cykelvägnätet Ingarö saknar sammanhängande cykelvägnät och gång och cykelmöjligheterna på Ingarö är bristfälliga. I Brunn mellan Ingaröbron och Rosenlund finns den enda gång- och cykelbanan, se Figur 7. Det finns gång- och cykelbana mellan Gus- 14. WSP 2010: Trafikutredning Ingarövägen Eknäsvägen Björkviksvägen, delen Brunn- Kulla, 15. Kågeson 2008: Cykelväg Gustavsberg Björkvik/Björnö Idéskiss/förstudie 16. Baudin B tavsberg centrum och Värmdö marknad. Vid parkeringen till Värmdö marknad upphör cykelbanan. Gång- och cykelbanan är placerad på västra sidan om vägen längst i söder. Vid gamla Porslinsfabriken i Gustavsberg byter gång- och cykelbanan sida till den östra för att ansluta till övrigt gång- och cykelvägnät i Gustavsberg centrum. Denna korsning är inte signalreglerad. Det finns flera utfarter som korsar gångoch cykelbanan mellan Gustavsberg centrum och Värmdö marknad och inga av dessa är signalreglerade. I Brunn finns en gång- och cykelbana av god kvalitet på den norra sidan om väg 646. Denna sträcker sig mellan Ingaröbron och Fågelviksskola vid Rosenlund. Gång- och cykelbanan korsas av ett fåtal utfarter och dessa är inte signalreglerade. Gång- och cykelbanan är avskiljd från vägen med ett dike vilket ger cyklisten ökad trygghet. En kortare sträcka saknas dock vid Ingarö kyrka. Uppgifter om cyklistflöden saknas. 18
19 denna väg att bli än mer kraftigt trafikerad. I Långvik är trafikflödet uppmätts till 2210 f/ ÅDT. 18 Hastigheten är skyltad till 50 km/h genom de centrala delarna av Ingarö och i Gustavsberg. I Brunn är hastigheten skyltad till 30 km/h. Utanför tätbebyggt område är hastighetsbegränsningen 70 km/h. till busskommunikation, se Figur 8. Utmed de tre busslinjerna finns ett antal hållplatser med fler påstigande än 100 personer/dag. Dessa har markerats med svarta cirklar. Dessa hållplatser är lokaliserade kring Brunn där även befolkningskoncentrationen är störst och det finns service och skolor. Figur 7. Befintligt gång- och cykelvägnät Ingarö Väg och trafik Ingarö har två större vägar, väg 646 och 653, som används för all kommunikation mellan Ingarö, Gustavsberg och Stockholm. Trafikhierarkin är uppbyggd så att trafik matas från mindre vägar till väg 646. Vid Brunn har mätningar visat att trafikflödet ett årsmedeldygn uppgår till 9950 f/ådt. 17 I takt med ökad befolkning på Ingarö kommer 17. WSP 2010, Trafikutredning Ingarövägen - Eknäsvägen - Björkviksvägen, delen Brunn-Kulla Kollektivtrafik Ingarö trafikeras med tre busslinjer. Under morgonens och eftermiddagens högbelastningstimmar trafikerar busslinjerna 428, 429 och 430 direkt från Ingarö till Slussen i Stockholm. Övriga tider trafikerar bussarna via Gustavsbergs centrum och därefter vidare mot Slussen. Busslinje 474 trafikerar vid Värmdö marknad och är en viktig linje för boende på Ingarö då denna linje har hög turtäthet. Restiden mellan Brunn och Slussen är ca minuter. För de boende på Ingarö finns möjligheten att nyttja park and ride. Det finns infartsparkeringar för biltrafik vid Brunn och vid Pilhamn (nära Ingarö kyrka) samt vid Värmdö marknad. Infartsparkeringarna är placerade i anslutning 18. Trafikverket, Trafikflödeskartan Figur 8. Kollektivtrafik, större hållplatser (svart punkt = fler än 100 påstigande/dag) och infartsparkeringar (röd ring = infartsparkering) 19
20 Miljö Karaktäristiskt för naturmiljön på Ingarö är barrskog med inslag av lövträd och berg i dagen. På södra Ingarö finns Långviksträsk som är ett oexploaterat skogslandskap med hällmarktallskog med hydrologiskt intakta myrar. Långviksträsk är skyddat som natura 2000-område. Riksintresset för kulturmiljö vid Brunn utgörs av Ingarö Sockencentrum med en skärgårdskyrka i trä från På Ingarö och kring Gustavsberg förekommer ett flertal fasta fornlämningar enligt fornlämningsregistret. Söder om Brunn passeras en inre gräns för grundvattentäkt Skurubron - Stavsnäs Markanvändning Sträckan från Skurubron till Stavsnäs täcker in flera större boendekoncentrationer och sträcker sig i både Nacka och Värmdö kommun, se Figur 9. I Nacka kommun är koncentrationen av boende stor utmed Värmdövägen mellan Skurubron och kommungränsen mellan Nacka och Värmdö. Här återfinns bostadsområden som Orminge, Boo, Lännersta m.fl. Antalet boende är ca I Värmdö kommun sträcker sig förstudieområdet förbi Gustavsbergs centrum, vilket är huvudtätorten i Värmdö kommun. Mörtnäs, Vik och Herrvik, utmed väg 222, är stora områden av villabebyggelse. Strömma är även det villabebyggelse. I Stavsnäs finns såväl villabebyggelse som flerbostadshus. I Gustavsberg bor det ca invånare. 20 I Stavsnäs bor det ca 1000 och i Mörtnäs ca 1500 invånare. 21 En stor del av bebyggelsen på Värmdölandet 19. Nacka kommun, Värmdö kommun, Översiktplan SCB, 2005 (området öster om Ålstäket) är sommarstugor och fritidshus. Andelen permanentbostäder ökar varje år. Start- och målpunkter En stor del av de boende i Värmdö kommun, ca 75 %, pendlar dagligen för arbete i Nacka och Stockholm. Gustavsberg centrum är centralort i Värmdö kommun och där återfinns handel, service, skolor, kommunhus m.m. Gustavsbergs centrum är därför en lokal målpunkt för boende i Värmdö kommun. Målpunkterna för de boende i Nacka och Värmdö är därför främst Stockholms stad, dvs. västerut. Stavsnäs utgör en viktig start- och målpunkt för boende i skärgården. Stavsnäs är en utbyggd och väl fungerande hamn året runt. Från Stavsnäs brygga går reguljär färjetrafik till mellersta och södra skärgården. Bryggan används även för en stor andel godstransporter till skärgården. I Stavsnäs återfinns även viss handel och service. För boende i Nacka kommun är Stockholm och Nacka centrum naturliga målpunkter för arbete, handel och service. Bebyggelsen utmed Värmdövägen är övervägande villabebyggelse men det förekommer flerfamiljshus i bl.a. Or- 20
21 sträckan. Det regionala cykelstråket mellan Nacka och Värmdö har utretts och trafiksäkerhetsstandarder har kartlagts. Det tillgängliga materialet är dock äldre och inte uppdaterat. Nacka kommun har genomfört en inventering av cykelstråket utmed Värmdövägen under Figur 9. Boendekoncentration Skurubron Stavsnäs minge. Orminge är även plats för flera arbetsplatser kring det lokala centrumet. I Värmdö finns skolor i Gustavsberg, vid Vik/ Hemmesta och på Djurö. Stavsnäs saknar skola och dessa elever åker till Djurö för att gå i skola. I Nacka finns flera skolor i Boo. Totalt finns sex grundskolor i Boo och en gymnasieskola i Orminge. Utmed sträckan finns flertalet arbetsplatser. I Stavsnäs är hamnen viktig och i Gustavsberg finns såväl handel som kommunal service, bibliotek och skolor m.m. samt en porslinsfabrik med ca 250 anställda. I Gustavsberg finns två externa handelsområden; Mölnvik, med flera butiker, mataffärer m.m. och Värmdö marknad, vid trafikplats Gustavsberg, med stormarknad och andra butiker. Gustavsberg är centrum för många arbetsplatser Tidigare utredningar Väg 222 mellan Mölnvik och Ålstäket har varit föremål för flera utredningar. Sträckan finns utpekad i gällande Länsplan för Stockholms län. I planen finns det finansiering avsatt för genomförandet av trafiksäkerhetshöjande åtgärder på Värmdö kommun har pågående utredningar och planering av sträckan Ålstäket till Strömma där VA-ledning och gång- och cykelväg planeras. Denna planering pågår och utbyggnad startade I Stavnäs pågår utredning inför kommande detaljplanearbete vilket inkluderar utbyggnad av hamnen, service och bostäder Trafik och trafikanter Cykelvägnät Det finns totalt 15 km gång- och cykelstråk mellan Skurubron och Stavsnäs. Pågående utbyggnad av gång- och cykelstråk kommer ge ytterligare 5,2 km gång- och cykelväg och totalt blir det då ca 20 km gång- och cykelstråk. 22. Lindberg E,
22 Gång- och cykelinfrastrukturen utmed sträckan Skurubron till Ålstäket är ett, av Trafikverket, utpekat regionalt cykelstråk. De regionala cykelstråken syftar till att knyta samman målpunkter för framförallt arbetspendling. Det regionala cykelstråket, Värmdöstråket, går utmed Värmdövägen och Gamla Skärgårdsvägen till Gustavsbergs centrum. Denna sträcka har definierats ha god trafiksäkerhet. 23 I Gustavsbergs centrum byter det regionala cykelstråket namn till Hemmesta stråket. Det går utmed Skärgårdsvägen till Mölnvik och därefter utmed väg 222 fram till Ålstäket, se Figur 10 för sträckning. Det regionala cykelstråket varierar i utformning. Utmed Värmdövägen utgörs det av en gång- och cykelbana. Gående och cyklister är delvis åtskiljda med en mittlinje och gång- och cykelbanan är smal (mindre än 2,5 meter). På delar av stråket saknas separering och en inventering har visat på brister i bredd och beläggning. 24 Vid kommungränsen övergår Värmdöstråket till en gång- och cykelbro av träsom löper utmed Gamla Skärgårdsvägen fram till Gustavsbergs centrum, se Figur VV, 2001, RAP 2001: Nacka kommun, 2010, Regionalt cykelstråk Boo Figur 10. Befintlig GC-väg (röd) samt GC-väg med mindre god standard (orange) Mellan Gustavsbergs centrum och Mölnvik sträcker sig gång- och cykelbanan på den östra sidan om Skärgårdsvägen. I Mölnvik övergår gång- och cykelbanan till en smal (ca 1,5 meter bred) kombinerad gång- och cykelbana utmed väg 222. Samtliga korsningar utmed det regionala cykelstråket är plankorsningar och gångoch cykelbanan korsas av flertalet utfarter. Väg 222 mellan Mölnvik och Ålstäket är försedd med reversibla körfält. Det innebär att vägen har tre körfält varav ett används omväxlande i riktning mot Stockholm (förmiddag) och mot Ålstäket (eftermiddag) beroende på Figur 11. Gång- och cykelbana utmed Gamla Skärgårdsvägen (t.v.) och mellan Gustavsberg centrum och Mölnvik (t.h.) trafikflödena. Gående och cyklister kan korsa vägen vid ett antal passager som är obevakade. Sträckan har pekats ut med mindre god trafiksäkerhetsstandard. 25 Mellan Ålstäket och Strömma pågår utbyggnad av VA-ledningar vilket kombineras med utbyggnad av ny gång- och cykelbana. Utbyggnaden är uppdelad i tre etapper och den första, Hagaberg till Korsmosjön, påbörjades De två kommande etapperna; Korsmosjön till Dalkrokstigen och Dalkrokstigen till Strömma påbörjas enligt planerna inom tidsperioden 25. VV, 2001, RAP 2001:
23 Gång- och cykelbanan anläggs med 2,5 meter bredd och är placerad söder om vägen fram till Grävlingstigen där den byter sida. I Stavsnäs finns en kort sträcka gång- och cykelbana mellan hamnen och Storskogsvägen, på södra sidan om vägen, se Figur 12. Värmdö kommun, i samarbete med Trafikverket, genomförde under 2010 utbyggnad av en gång- och cykelväg över Djuröbron mot Djurö. Denna ansluter till väg 222 vid Ramsmora på norra sidan om vägen. Det saknas uppgifter om cyklistflöden på de aktuella sträckorna. Väg och trafik Sträckan mellan Skurubron och Stavsnäs är totalt 32 km lång. Den utgörs av Värmdövägen som är en huvudgata i Nacka kommun. Värmdövägen är en viktig kommunikationsled för de boende i Boo. Trafikflödet på Värmdövägen är styrt av arbetspendlingen in till Stockholm. Under förmiddagen är det huvudsakliga flödet riktat in mot Stockholm och det bildas köer för de som vill ut på väg 222 vid Skurubron. Skurubron är den enda länken mellan Nacka Värmdölandet och Stockholm. På eftermiddagarna är fordonsflödet motriktat på Värmdövägen. Skurubron är begränsande ur kapacitetssyn- punkt och det pågår arbete med förbättring och ombyggnationer av Skurubron. Hastighetsbegränsningen är 50 km/h utmed Värmdövägen, Gamla Skärgårdsvägen och Skärgårdsvägen samt väg 222 fram till Ålstäket. Hastigheten utmed väg 222 mellan Ålstäket och Stavsnäs är i huvudsak skyltad till 70 km/h. Väg 222 vid Grisslinge är kraftigt trafikerad med ca fordon/dygn. Mellan Ålstäket och Strömma är trafikflödet ca 8600 fordon per dygn. Utmed väg 222 i Stavsnäs är flödet 2400 f/ådt. Väg 222 har en stor andel tung trafik i Figur 12. Gång- och cykelväg utmed väg 222 (röd = befintligt GC, streckad = pågående utbyggnad) Figur 13. ÅDT flöden fordonstrafik 23
24 Stavsnäs, hela 17 %. Detta beror på att Stavsnäs utgör en viktig nod för transporter till mellersta och södra skärgården. Se Figur 13 för ÅDT flöden utmed sträckan. Kollektivtrafik Nacka och Värmdö trafikeras med flertalet busslinjer. Det har länge funnits idéer på utbyggnad av tunnelbana till de centrala delarna av Nacka men inga beslut har tagits. Busstrafiken blir glesare längre österut på sträckan. Mellan Ålstäket och Stavsnäs trafikerar en busslinje, linje 434. Denna går med 30 minuters turtäthet. Restiden mellan Stavsnäs och Slussen är 50 minuter. I Nacka är antalet busslinjer flera och turtätheten hög. Gustavsberg men även i Stavsnäs. En anledning till den höga andelen kollektivtrafikresenärer i Stavsnäs kan delvis bero på lokala resor mellan Stavsnäs och Djurö, där en av områdets skolor är belägen. Hamnen i Stavnäs är en viktig transportnod för mellersta och södra skärgården vilket också ger underlag för kollektivtrafiken Miljö Karaktäristiskt för naturmiljön mellan Skurubron och Stavsnäs är barrskog med inslag av lövträd och berg i dagen. Området är kraftigt kuperat. Vid Stavsnäs passeras den primära skyddszonen för Stavsnäs grundvattentäkt. Kring Gustavsberg finns riksintresse för kulturmiljövården. Värdet ligger i brukssamhället med obruten industriell verksamhet alltsedan 1600-talet. I området förekommer ett flertal fasta fornlämningar enligt fornlämningsregistret. Det finns flera infartsparkeringar för biltrafik som möjliggör park and ride. I Värmdö saknas ordnade cykelparkeringar vid infartsparkeringarna. Däremot finns det möjlighet till kombinationsresor med cykel och kollektivtrafik i Nacka där ordnade cykelparkeringar finns vid Orminge, Telegramvägen och Insjön. Figur 14 visar kollektivtrafik, infartsparkering och de hållplatser på sträckan som har fler än 100 påstigande per dag. Antalet resenärer med kollektivtrafik är störst i utmed Värmdövägen, i Figur 14. Kollektivtrafik och infartsparkeringar (svart punkt= hållplatser med fler än 100 påstigande /dag, röd ring = infartsparkering) 24
25 2.6. Ålstäket - Stenslätten Markanvändning Utmed sträckan Ålstäket och Stenslätten finns i huvudsak tre större bostadsområden. Hemmesta är ett lokalt centrum med service och handel. Torsby och Ängvik är två mindre samhällen. I övrigt består bebyggelsen av enstaka hus, och befolkningen är relativt liten utmed sträckan. I Hemmesta bor det ca 4600 personer, i Torsby ca 500 och i Ängsvik ca 450 personer. 26 Start- och målpunkter Hemmesta utgör ett lokalt centrum och där återfinns service och handel vilket skapar arbetsplatser. I Hemmesta finns även flera skolor, lokalt bibliotek och kommunal service. Torsby och Ängsvik är mindre samhällen med i huvudsak bostadsbebyggelse. I Ängsvik finns en skola. I Stenslätten finns kommunikation med Rindö, Vaxholms kommun, genom en färjelinje. Denna färjelinje drivs av Trafikverket och utgör en viktig kommunikationsled till Vaxholm och de östra delarna av Stockholm. Det finns pågå- 26. SCB, Ålstäket - Stenslätten Figur 15. Sträckning Ålstäket - Stenslätten ende arbete med bostadsexploatering på Rindö vilket ytterligare kan komma att stärka denna kommunikationsled. Norr om Ängsvik ligger Siggesta Gård med kaféverksamhet, ridskola, butik m.m. På Siggesta Gård anordnas konserter och andra evenemang. Arbetsplatser utmed sträckan återfinns främst i södra delarna kring Hemmesta. Ju längre norrut på sträckan ju glesare bebyggelse och verksamhet Tidigare utredningar Hemmesta centrum och väg 274 mellan Ålstäket och Hemmesta Vägskäl har utretts i samband med detaljplanläggning av området. I en förstudie över Hemmesta centrum karläggs behov av åtgärder för vägen samt behov för oskyddade trafikanter. 27 I Torsby norr om Hemmesta Vägskäl pågår, med start 2010, utbyggnad av VA-ledning vilket även kombineras med utbyggnad av gång- och cykelväg. Värmdö kommun har tagit fram förslag på förbättringar av gång- och cykelvägen förbi Haghulta i Hemmesta Trafikverket 2010: Väg 274 genom Hemmesta Centrum Förstudie 28. Baudin B,
26 Trafik och trafikanter Cykelvägnät Utmed väg 274 saknas helt sammanhängande gång- och cykelvägnät. Norr om Ålstäket finns en gång- och cykelbana på västra sidan om vägen. Denna övergår i blandtrafik vid Viks skolväg och vid Furuviksvägens slut upphör möjligheten att cykla helt. I Hemmesta centrum finns en gång- och cykelväg på östra sidan om vägen. Cyklister och gående tvingas byta sida vid ett av de två signalreglerade övergångställena utmed vägen. Dessa finns vid Motionsvägen och ett vid Hemmesta centrum. Arbete pågår med utbyggnad av gång- och cykelväg norr om Hemmesta Dalväg. Norr om Hemmesta vägskäl mot Torsby har arbetet med en ny gång- och cykelväg påbörjats under En etappvis utbyggnad av en gångoch cykelväg planeras i kombination med en ny VA-ledning. Gång- och cykelvägen kommer att placeras på norra sidan om vägen. Norr om Torsby saknas gång- och cykelväg helt. I Ängsvik finns lokalgator som används av gång- och cykeltrafikanter. Likaså finns i Ängsvik en gångoch cykelbro som förbinder bostadsområdet med skolan. Norr om Ängsvik övergår landskapet till landsbygdsmiljö. Vägen är krokig och smal och gångoch cykelmöjlighet saknas utöver möjligheten att cykla i blandtrafik, se Figur 16 för befintligt gång- och cykelvägnät. Det saknas uppgifter om cyklistflöden. Figur 16. Gång- och cykelvägnät Ålstäket - Stenslätten Väg och trafik Väg 274 är utpekad omledningsväg för dispenstrafik och även en sekundärväg för farligt gods. Vägen är därmed av regional betydelse för regional och interregional trafik. Väg 274 mellan Ålstäket och Hemmesta vägskäl är den mest trafikerade delen av sträckan. Variationerna över året är mycket stora pga. att stor del av bebyggelsen fortfarande nyttjas som sommarbostad. Skärgården lockar även många besökare sommartid. I Hemmesta trafikeras vägen av 9000 fordon ett årsmedeldygn. Sommartid är trafiken ca fordon per dygn. Genom Torsby, norr om Hemmesta vägskäl, är trafikflödet ett årsmedeldygn 3700 fordon och i Ängsvik är flödet ett årsmedeldygn ca 1800 fordon. I Stenslätten är trafikflödet ett årsmedeldygn ca 1200 fordon. En stor andel av den tunga trafiken väljer denna östliga förbindelsen mellan norra och södra delarna av Stockholmsregionen. Andelen tungtrafik i Stenslätten är 22 % och i Hemmesta centrum är andelen tung trafik 8 %. Andelen sammanfaller med boendekoncentrationen som är störst i de södra delarna av sträckan. Hastighetsbegräsningen är utmed vägen 70 26
27 km/h mellan samhällena och skyltad 30 km/h i närhet av skolområde i övrigt 50 km/h i bebyggd miljö. Kollektivtrafik Det finns flertalet busslinjer som trafikerar från Slussen via väg 222 till Hemmesta och Hemmesta Vägskäl. Det tar ca 35 minuter att åka buss från Hemmesta till Slussen. Till Hemmesta Vägskäl från Slussen trafikerar sju busslinjer vilket ger en bra kommunikation med kollektivtrafik. Sträckan trafikeras bl.a. av linje 474 som går med en turtäthet på upp till 10 minuter. Norr om Hemmesta vägskäl är turtätheten lägre och antalet busslinjer färre. En busslinje trafikerar hela sträckan till Stenslätten. Denna buss gör endast fem turer per dag. Ängsvik och Torsby trafikeras med något högre turtäthet då det finns tre busslinjer som passerar samhällena. Turtätheten är högre under rusningstider för arbetspendling på förmiddag och eftermiddag. Under dagen är turtätheten en buss i timmen. Det saknas nattbusstrafik norr om Hemmesta vägskäl. Infartsparkeringar för bilar finns i Hemmesta centrum, 65 platser och vid Hemmesta vägskäl, 40 platser. Infartsparkeringar finns även vid Ålstäket och Grisslinge där väg 274 ansluter till väg 222. I Hemmesta centrum finns cykelparkering. Figur 17. Kollektivtrafik, infartsparkering (röd ring) och hållplatser med fler än 100 påstigande resenärer/dag (svart punkt) Figur 17 visar busstrafik, infartsparkeringar och de hållplatser utmed sträckan som har fler än 100 resenärer per dag. Utöver dessa hållplatser är hållplatsen i Ängsvik väl nyttjad med ca 85 resenärer per dag Miljö Karaktäristiskt för naturmiljön mellan Ålstäket och Stenslätten är barrskog med inslag av lövträd och berg i dagen. Området är kraftigt kuperat. Längs med väg 274 passeras två grundvattentäkter. Ett riksintresse för kulturmiljövården passeras vid Siggesta. Dess värde finns i Herrgårdslandskapet med förhistorisk bruknings- och bosättningskontinuitet. Ett flertal fornlämningar finns även i området. Från Nacka upp till Vaxholm går ett riksintresse för kulturmiljövård vars värde finns i farledsmiljön utmed inloppet till Stockholm som speglar skärgårdens betydelse för huvudstadens sjöfart. 27
28 28
29 3. FUNKTIONSANALYS 3.1. Gustavsberg - Björkviks brygga Tillgängligt transportsystem Transportsystemet kring vägen mellan Gustavsberg och Ingarö är idag utformat för motortrafik. Gång- och cykelväg finns endast kring Brunn och centralt i Gustavsberg. Tillgängligheten är starkt begränsad för cyklister. Det finns en kort sträcka gång- och cykelväg vid Brunn samt i centrala Gustavsberg. Gångoch cykelvägen i Brunn förbinder större bostadsområden kring Brunn och Rosenlund med Brunn centrum. Detta ger barn och skolungdomar möjlighet att cykla till skola och fritidsaktiviteter. Tillgängligheten för oskyddade trafikanter är generellt mindre god. Kollektivtrafikförsörjningen har god täckning men invånarna på Ingarö har påpekat brister i turtätheten, speciellt dag- och kvällstid. Natttrafik saknas Transportkvalitet Avsaknaden av sammanhängande gång- och cykelvägnät ger brist på möjlighet att färdas tryggt och säkert med cykel på Ingarö. Cyklister hänvisas till färd i blandtrafik där hastighetsbegränsningen på längre sträckor är 70 km/h. Vägen är smal, krokig och kuperad och vägren saknas, se Figur 18 för vägsektion. Vägen är utformad för motortrafik, hastigheten är hög och sikten är begränsad. Lokala gator parallellt med vägen finns endast på ett fåtal platser, exempelvis i Brunn och Långvik. Det innebär att gående och cyklister är hänvisade till att cykla i körbanan. I övrigt förekommer bergväggar, tomter och hus på flera ställen i direktanslutning till vägen. Trafikflödena är högre närmare Brunn och Gustavsberg. Säkra korsningspunkter saknas och övergångställen finns endast i och kring Brunn. I övrigt hänvisas gående och cyklister att korsa vägen utan att övergångställe eller Figur 18. Vägsektion med bergväggar, vägren saknas Figur 19. Återvall säker passage saknas vid busshållplats 29
30 planskild korsning finns, se exempel i Figur 19. Detta är en brist i transportkvaliteten eftersom det saknas säkra passager i närheten av busshållplatser Positiv regional utveckling Värmdö kommun har en hög andel arbetspendling både till Nacka och Stockholm. Idag domineras arbetspendlingen från Värmdö av resor med motorfordon. Kollektivtrafiken har en relativt stor andel men det finns potential att stärka den ytterligare. Det finns stor möjlighet att öka andelen resor med gång, cykel och kollektivtrafik. I takt med befolkningsökningen i Värmdö kommun och den prognostiserade befolkningsökningen på just Ingarö kommer trängseln och tillgängligheten försämras för fordonstrafiken. Detta öppnar möjligheten att förbättra resorna med cykel och kollektivtrafik. Kombinationsresor med cykel och kollektivtrafik har mycket stor potential att vinna marknadsandelar. Björnö vid Björkvik är ett stort naturreservat och naturlig målpunkt för rekreation och turism. Det finns därmed även potential att öka andelen rekreationscyklister på Ingarö genom ett sammanhängande gång- och cykelvägnät. En annan målpunkt för rekreationscykling är Björkviks brygga som har viss reguljär båttrafik Säker trafik Utmed den aktuella sträckan tvingas gående och cyklister ut i blandtrafik eftersom det är enda möjligheten att ta sig fram. En stor brist för de oskyddade trafikanterna är att vägren saknas och att vägen är krokig med nedsatt sikt. Belysning förekommer endast på ett fåtal Figur 20. Återvall - en upptrampad stig påvisar behov av och avsaknad av gång- och cykelbana platser. Säkra korsningspunkter saknas för gående och cyklister. Förutsättningarna för säker cykeltrafik är starkt begränsade God miljö Anläggande av ny gång- och cykelväg samt åtgärder i befintlig sträckning kan medföra en ny barriär i landskapet. Barriären kan exempelvis skapas om cykelvägen anläggs med räcken mot körbanan eller höjs upp. Det kan vara problematiskt att skapa ett sammanhängande cykelstråk i en kuperad terräng utan att göra stora intrång i landskapet. På ett antal platser går de studerade sträckningarna genom vattenskyddsområden och inom riksintresse för kulturmiljön. Positiva konsekvenser är en ökad tillgänglighet och möjlighet till cykelresor för arbetspendling, rekreation och friluftsliv inom Nacka och Värmdö. Väljer fler personer att cykla eller gå istället för att ta bilen, bidrar detta även generellt till en bättre boendemiljö. 30
31 3.2. Skurubron - Stavsnäs Tillgängligt transportsystem Transportsystemet mellan Skurubron och Stavsnäs är bristfälligt för oskyddade trafikanter och det är i huvudsakligen utformat för motortrafik. På delar av sträckan finns ett cykelstråk som även utpekats av Trafikverket som ett regionalt cykelstråk. Det saknas delvis gång- och cykelväg och det befintliga cykelstråket är osammanhängande och har bristande trafiksäkerhetsstandard och utformning. I en rapport från Vägverket, Regionala cykelstråk i Stockholms län Uppföljning 2002, framgår brister i det befintliga regionala cykelstråket. 29 Stråket har bristande kvalitet och saknar delvis vägvisning. Väg 222 utgör en stor barriär med höga trafikflöden. Utbyggnad av gång- och cykelväg utmed väg 222 mellan Ålstäket och Strömma har påbörjats. Mellan Strömma och Stavsnäs saknas gång- och cykelstråk. Kollektivtrafiken är väl utbyggd mellan Skurubron och Ålstäket. Längre österut utmed sträckan finns busstrafik med låg turtäthet. 29. Vägverket, 2002, RAP 2002: Transportkvalitet Det är stora variationer i transportkvaliteten utmed sträckan. Gång- och cykelvägen utmed Värmdövägen är dubbelriktad och korsas av många in- och utfarter. Gående och cyklister är delvis separerade genom en heldragen linje men endast på delar av sträckan. Mellan Strömma kanal och Stavsnäs saknas gång- och cykelväg. Vägrummet begränsas av branta skogsslänter med berg i dagen och vatten. Vägen är smal och saknar vägren. Att ta sig fram i körbanan med cykel innebär en betydande risk för cyklisten. Figur 21. Regionala cykelstråket utmed Värmdövägen Figur 22. Begränsade terräng utmed väg
32 Positiv regional utveckling Det finns potential till ökad regional utveckling lokalt i Nacka och Värmdö. I dagsläget är motortrafiken dominerande och transportsystemet utformat för motortrafik. Kollektivtrafiken har en hög andel av det totala resandet men det finns förutsättningar att öka andelen cykel- och kollektivtrafikresor. Detta kan göras genom infartsparkeringar och cykelparkeringar. För att öka cykelns konkurrenskraft måste det finnas ett sammanhängande cykelvägnät, vilket saknas idag. Då Värmdö är en skärgårdskommun och Stavsnäs utgör en viktig kommunikationspunkt för transporter och resor till skärgården finns stor potential för rekreationscykling och turism. Denna potential nyttjas inte idag Säker trafik Sträckan har olika karaktär, befintligt cykelstråk mellan Skurubron och Mölnvik och därefter saknas cykelinfrastruktur, vilket också ger olika förutsättningar för säker trafik. Gående och cyklister är oskyddade trafikanter som kräver en god utformning för att vara säkra i trafiken. Den befintliga cykelvägen mellan Skurubron och Mölnvik är separerad från fordonstrafiken vilket ökar trafiksäkerheten för cyklisterna. Dock finns problem i korsningspunkter och på vissa sträckor är utformningen bristfällig. Exempelvis är gång- och cykelvägen smal på flera platser och beläggningen är i behov av underhåll. Utmed Grisslingerakan är möjligheten att cykla begränsad. Det finns gångbanor som är ca 1,5 meter, vilket inte är tillräckligt brett för att kunna tillgodose säker trafik för både gående och cyklister. Väg 222 mellan Ålstäket och Stavsnäs är krokig, smal och har begränsad sikt. Belysning saknas på sträckan. Gående och cyklister hänvisas till blandtrafik för att ta sig fram. Här finns tydliga brister vad gäller trafiksäkerheten God miljö Anläggande av ny gång- och cykelväg samt åtgärder i befintlig sträckning kan medföra en ny visuell barriär i landskapet om det innebär upphöjning etc. Anläggande av en cykelväg kan innebära förändringar i landskapsbilden vid exempelvis sprängningar. På ett antal platser sker intrång inom vattenskyddsområden och inom riksintresse för kulturmiljön. Positiva konsekvenser är en ökad tillgänglighet och möjlighet till arbetspendling, rekreation och friluftsliv inom Nacka och Värmdö. Väljer fler personer att cykla eller gå istället för att ta bilen, bidrar detta även generellt till en bättre boendemiljö. 32
FÖRSTUDIE Cykel i Ostsektorn. Nacka och Värmdö kommun, Stockholms län. Samrådshandling 2011-02-07 Objekt: 101518
FÖRSTUDIE Cykel i Ostsektorn Nacka och Värmdö kommun, Stockholms län Samrådshandling 2011-02-07 Objekt: 101518 Titel: Förstudie Cykel i Ostsektorn Utgivningsdatum: Februari 2011 Utgivare: Trafikverket
Läs merTrafikutredning TCR Oskarshamn
2014-02-17, sid 1(12) Trafikutredning TCR Oskarshamn 2014-02-17, sid 2(12) Beställare Kristian Wendelboe Wendelboe West Properties Uppdragsledare/Trafikplanerare Trafikplanerare Patrik Lundqvist Karin
Läs merTrafikutredning Fridhem, Tjörns kommun I samband med detaljplan Fridhem del av Hövik 5:1
Beställare: 471 80 SKÄRHAMN Beställarens representant: Kristina Stenström Konsult: Uppdragsledare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria Young Uppdragsnr: 104 23 38 Innehållsförteckning 1 Inledning...
Läs merR AP P O RT. Sporthotellet Kista EXPLOATERINGSKONTORE T STHLM STADS & TRAFIK UTFORMNING TRAFIK UPPDRAGSNUMMER
R AP P O RT EXPLOATERINGSKONTORE T Sporthotellet Kista UPPDRAGSNUMMER 70016 95000 TRAFIK 5-0 0-1 5 1 0 2 x c o ḍ 1 0 o p re 2017-01 - 31 STHLM STADS & TRAFIK UTFORMNING SIV LIVING Sweco Society AB JAKOB
Läs merCykelfält längs Värmdövägen
PM Oskar Malmberg 2013-11-08 Louise Bergström Krister Isaksson Cykelfält längs Värmdövägen Bakgrund Nacka kommun har uppdragit åt Sweco att utreda konsekvenserna för ett anläggande av cykelfält längs Värmdövägen
Läs merPM Trafik. Södra Årby. Tyréns - Arvid Gentele 1(13) Uppdragsnr: Rapportnr: Rev (): l tl t t\ut d i \T é T fik PM k t LGS d
1(13) PM Trafik Södra Årby 20111031 Tyréns - Arvid Gentele 2(13) Inledning En ny stadsdel, Södra Årby, planeras i anslutning till Läggesta station. Området omfattar bostäder, verksamheter och samhällsservice.
Läs merE20 Vårgårda Vara, delen Vårgårda Ribbingsberg
TEKNISKT PM TRAFIKANALYS E20 Vårgårda Vara, delen Vårgårda Ribbingsberg Vårgårda och Essunga kommuner, Västra Götalands län Vägplan, val av lokalisering 2017-09-11 Trafikverket Postadress: Box 110, 54
Läs merTRAFIKUTREDNING BJÖRKLUNDA I HÄSSLEHOLM
RAPPORT TRAFIKUTREDNING BJÖRKLUNDA I HÄSSLEHOLM SLUTRAPPORT 2017-07-07 UPPDRAG 277661, Björklunda trafikutredning Titel på rapport: Trafikutredning Björklunda i Hässleholm Status: Datum: 2017-07-07 MEDVERKANDE
Läs merGÅNG- OCH CYKELSTRÅK I HAMMARSHUSOMRÅDET. Kristianstads kommun Stadsbyggnadskontoret
GÅNG- OCH CYKELSTRÅK I HAMMARSHUSOMRÅDET PM Kristianstads kommun Stadsbyggnadskontoret 2013-06-14 Uppdrag: 241428, Trafikutredning Hammarshusområdet Titel på PM: Status: GÅNG- OCH CYKELSTRÅK I HAMMARSHUSOMRÅDET
Läs merGång- och cykelbana längs Ältabergsvägen. Genomförandebeslut
Dnr Sida 1 (5) 2014-08-28 Handläggare Johanna Salén 08-508 260 32 Till Trafiknämnden 2014-09-25 Gång- och cykelbana längs Ältabergsvägen. Genomförandebeslut Förslag till beslut 1. Trafiknämnden godkänner
Läs merTrafikutredning Åkervägen. Avseende på uppförande av skola
Trafikutredning Åkervägen Avseende på uppförande av skola Trafikutredning Åkervägen 2(22) Titel: Trafikutredning Åkervägen Utgivningsdatum: 17 maj 2016 Medverkande: Mörbylånga kommun Bengt Johansson, Rebecka
Läs merFÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län
FÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län Samrådshandling 2010-12-13 Objekt: 102734 Beställare: Lisbeth Gunnars, Orsa kommun Projektledare:
Läs merTRAFIKUTREDNING HÄLLEVIK STIBY 4:17 MFL
RAPPORT TRAFIKUTREDNING HÄLLEVIK STIBY 4:17 MFL 2016-01-20 Uppdrag 265929, Trafikutredning Hällevik Titel på rapport: Trafikutredning Hällevik Stiby 4:17 mfl Status: Slutversion Datum: 2016-01-20 Medverkande
Läs merInformationsmöte. 16 december GC-väg Uppsala- Lövstalöt- Björklinge
Informationsmöte 16 december 2014 GC-väg Uppsala- Lövstalöt- Björklinge Dagordning 1. Mötet öppnas 2. Presentation av medverkande 3. Närvarolista 4. Redogörelse för vägplanens prövning 5. Presentation
Läs merTrafikutredning tillhörande detaljplan för Karossen 5 m.fl
1(111) Trafikutredning tillhörande detaljplan för Karossen 5 m.fl Aktuell trafikutredning redovisar trafikmiljön vid Karossen 5, dess påverkan av föreslagen detaljplan samt förslag på åtgärder. 2(11) Bakgrund...
Läs merYttrande över trafikförändringsremiss T18
2017-04-04 Handläggare Patrik Stenberg Samhällsbyggnadsavdelningen 2017KS/0164 Stockholms läns landsting registrator.tf@sll.se Yttrande över trafikförändringsremiss T18 Värmdö kommun har beretts tillfälle
Läs merTrafikutredning bostäder vid Färgens östra strand I samband med detaljplan, Alingsås kommun
Trafikutredning bostäder vid Färgens östra strand Beställare: ALINGSÅS KOMMUN Beställarens representant: Job van Eldijk Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria
Läs merPM TRAFIKUTREDNING TOMTEBOVÄGEN
UPPDRAG Coop Tomtebo UPPDRAGSNUMMER 2433490000 UPPDRAGSLEDARE Krister Johansson, HIFAB UPPRÄTTAD AV Katarina Lindberg DATUM 10-05 Bakgrund och syfte Coop AB planerar att etablera en ny butik på en i dagsläget
Läs merSyfte med plan: Att möjliggöra ombyggnation på genomfarten, väg 45/70 genom Mora, för att öka kapaciteten
Samrådshandling 2017-05-05 Dnr: MK BN 2017/00186 Behovsbedömning Handläggare: Andrea Andersson Förvaltning: Stadsbyggnadsförvaltningen Mora Orsa Plan: Detaljplan för genomfart Mora Läge för plan: se karta
Läs merVäg 560, Årsta havsbad, gång- och cykelväg
SAMRÅDSREDOGÖRELSE Väg 560, Årsta havsbad, gång- och cykelväg Haninge kommun, Stockholms län Vägplan, 2015-09-30 Uppdragsnummer: 137860 Diarienummer: TRV 2015/50829 TMALL 0096 Mall Samrådsredogörelsev
Läs merÅtgärdsvalsstudie väg 282 resultat övning 1 vad fungerar idag och dagens brister
Åtgärdsvalsstudie väg 282 resultat övning 1 vad fungerar idag och dagens brister Vad som fungerar idag Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Grupp 4 Turtäthet för busstrafiken Effektiv busstrafik med mera genom att
Läs merSATSA II Regional cykelstrategi
SATSA II Regional cykelstrategi Syfte och mål Skapa en regional plattform för cykelfrågan i Stockholms län, så att cykeltrafiken kan öka som andel av det totala resandet. Ta fram ett väl underbyggt underlag
Läs merBakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart
Hofors genomfart Bakgrund Uppdraget Projektera för en genomfart med målsättningarna att: Förtydliga Hofors tätort och dess infarter Öka tillgängligheten för näringsidkare Skapa en inbjudande känsla för
Läs merGång- och cykelbana längs med tunnelbanebron över Norra länken. Avrapportering
Tjänsteutlåtande Dnr T2016-02298 Dnr E2016-025988 Sida 1 (7) 2016-06-30 Handläggare Trafikkontoret Cecilia Sjödin Trafikplanering Telefon: 08-508 262 40 Till Trafiknämnden 2016-09-22 Exploateringsnämnden
Läs merGång- och cykelplan för Värmdö kommun 2013-2030. Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-01 123, 13KS/0603
Gång- och cykelplan för Värmdö kommun 2013-2030 Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-01 123, 13KS/0603 Dokumentinformation Titel: Gång- och cykelplan för Värmdö kommun 2013-2030 Serie nr: 2013:38 Projektnr:
Läs merStöd till planarbete och projektering - Brevikshalvön. 1 Bakgrund. Uppdragsnr: (9)
Uppdragsnr: 10235378 1 (9) PM Stöd till planarbete och projektering - Brevikshalvön 1 Bakgrund Kommunen vill bygga en cykelbana utmed Nytorpsvägens södra sida. I dag är gång och cykeltrafiken hänvisad
Läs merEkeby Översiktsplan Kumla kommun 2040
Ekeby Tätortsutveckling Ekeby Ortens karaktär Ekeby ligger cirka 1 mil nordöst om Kumla tätort och har cirka 460 invånare. Orten har utvecklats ur Ekeby socken där kyrkan har varit ett viktigt centrum.
Läs mer2 Bakgrund. 2.1 Brister, problem och syfte. 2.2 Aktualitet. 2.3 Tidigare utredningar och beslut
2 Bakgrund 2.1 Brister, problem och syfte Den planerade utbyggnaden av handelsområdet Marieberg bedöms försämra dagens redan ansträngda väginfrastruktur. Trafiken bedöms främst öka på väg 571, mellan området
Läs merFörstudierapport detaljplan för ny förskola inom Täljö 2:8
Förstudierapport detaljplan för ny förskola inom Täljö 2:8 Projektbeställare Projektledare Fredrik Nestor Camilla Bennet Datum 2016-11-23 Version 1 Projekt-, ärendenr. KS 2016/0360 Innehållsförteckning
Läs merTRAFIKUTREDNING NYTT VERKSAMHETSOMRÅDE I ROSERSBERG
TRAFIKUTREDNING NYTT VERKSAMHETSOMRÅDE I ROSERSBERG 2012-10- INNEHÅLL Bakgrund och Syfte 3 Förutsättningar 3 Effekter av planerat verksamhetsområde 3 Framkomlighet 3 Alternativ 1 - anslutning till Skansvägen
Läs merTrafikutredning. Tillfart Sydväst. Utredning av kompletterande vägförbindelse
Trafikutredning Tillfart Sydväst Utredning av kompletterande vägförbindelse till Mariestad Norra 2010-11-19 Medverkande Beställare: Mariestads kommun, kommunledningskontoret Konsult: WSP Samhällsbyggnad,
Läs merKävlinge kommun Trafikplats Hofterup Idéstudie 2007
Kävlinge kommun Trafikplats Hofterup Idéstudie 2007 2007-12 Jan Rafstedt AB INNEHÅLL 1. BAKGRUND 1 2. UPPDRAGET 1 3. FÖRUTSÄTTNINGAR 1 4. TRAFIK 2 Trafikgenerering 3 5. STUDERADE LÖSNINGAR 4 Tpl Hofterup
Läs merFörslag på platser för pendelbåtsbryggor i Värmdö kommun
Diarienummer: 13SPN/0398 Datum:2013-05-20 Författare: Paula Rönnbäck, Patrik Stenberg Förvaltning/ kontor: SBK/planenhet E-post: paula.ronnback@varmdo.se patrik.stenberg@varmdo.se Förslag på platser för
Läs merE18 Norrtälje Kapellskär. Granskning av vägplan Information om större förändringar efter samråd
E8 Granskning av vägplan Information om större förändringar efter samråd E8 Trafikverket planerar för att bygga om E8 mellan och. Sträckan är cirka km lång, mycket olycksdrabbad och brister i såväl framkomlighet
Läs merKompletterande trafik-pm, Alternativ 1
\\ramse\pub\sto2\svg\2016\1320020020\3_teknik\t\dokument\beskrivningar\trafikutredning\alt 1-3\alt 1\trafik-pm alternativ 1 20180313.docx Kompletterande trafik-, Alternativ 1 Uppdrag Handläggare Granskare
Läs merTrafikutredning för Åsa 4:144 m.fl. Förvaltningen för Teknik
Förvaltningen för Teknik Mars 2018 Utges av Mars 2018 Innehåll 1 Bakgrund och syfte 7 2 Nulägesbeskrivning 8 2.1 Lokalisering... 8 2.2 Vägsystemet... 8 2.3 Förutsättningar för gångtrafikanter och cyklister...
Läs merAvsiktsförklaring trafiksäkerhetsåtgärder på del av Huddingevägen
GATU- OCH TRAFIKAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 3 mars 2015 KS-2015/375.351 1 (2) HANDLÄGGARE Annika Löfmark 08-535 365 52 annika.lofmark@huddinge.se Kommunstyrelsen Avsiktsförklaring
Läs merI funktionsanalysen har följande variabler, vilka utgår från tillgänglighetsmålets preciseringar, analyserats:
3 Funktionsanalys Det befintliga vägsystemets funktion analyseras utifrån det transportpolitiska funktionsmålet och hänsynsmålet samt tillhörande preciseringar. Funktionsanalysen är uppdelad i en redovisning
Läs mer1(22) Åtgärdsvalsstudie: Förbättrad framkomlighet i stomnätet Stråk 5 - Nacka trafikplats - Hemmesta vägskäl Sammanfattande rapport RAPPORT
1(22) Åtgärdsvalsstudie: Förbättrad framkomlighet i stomnätet Stråk 5 - Nacka trafikplats - Hemmesta vägskäl Sammanfattande rapport RAPPORT 2016-02-09 2(22) Förord I åtgärdsvalsstudien - Förbättrad framkomlighet
Läs merVäg 77. Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie
Väg 77 Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie 1 Kort om väg 77 Vägen har ett körfält i vardera riktningen utan mitträcke. Vägbredden är ca 6,5m, respektive körfält 3m, vägrenar 0,25m.
Läs merRAPPORT. Detaljplan för Järnsida 1:2 m.fl. Trafik- och bullerutredning Upprättad av: Elin Delvéus
RAPPORT Detaljplan för Järnsida 1:2 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06 Upprättad av: Elin Delvéus RAPPORT Detaljplan för Järnsida 1:2 m.fl. Trafik- och bullerutredning Kund Torsås kommun Chatarina
Läs merJönköpings kommun. PM Skeppsbron. Malmö
Jönköpings kommun Malmö 2016-01-08 Datum 2016-01-08 Uppdragsnummer 1320006609-001 Utgåva/Status 1 Johan Svensson Anna Persson Johan Jönsson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Skeppsvägen
Läs merTrafikutredning, Kallfors 1:4
Södertälje Kommun Trafikutredning, Kallfors 1:4 Uppdragsnr: 105 20 44 Version: 1.0 2018-04-11 Uppdragsgivare: Uppdragsgivarens kontaktperson: Södertälje Kommun Konsult: Norconsult, Uppdragsledare: Teknikansvarig:
Läs merAnsökan om statlig medfinansiering till åtgärder för förbättrad miljö och trafiksäkerhet på det kommunala vägnätet för år 2014
1 (6) Milj och samhällsbyggnadsförvaltningen 2013-09-02 Dnr Sbn 2013-333 Teknik och samhällsbyggnadskontoret Eleonor Mörk Gunnar Lönn Samhällsbyggnadsnämnden Ansökan om statlig medfinansiering till åtgärder
Läs merRAPPORT. Mjällby centrum, Sölvesborgs kommun Trafikutredning Upprättad av: Milos Jovanovic
RAPPORT Mjällby centrum, Sölvesborgs kommun Trafikutredning 2016-06-08 Upprättad av: Milos Jovanovic 1 Innehåll BAKGRUND... 3 FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 Trafik och trafikanter... 3 Trafiksäkerhet... 5 FÖRESLAGNA
Läs merCykelbokslut.
Cykelbokslut 2017 www.skelleftea.se/cykelplan Älvsbackabron är en gång- och cykelbro i trä som invigdes 2011 Bakgrund Kommunfullmäktige godkände den 15 maj 2012 Cykelplan 2011 för Skellefteå kommun. Cykelplanen
Läs merPM FÖRPROJEKTERING GÅNG- OCH CYKELVÄG
FÖRPROJEKTERING GÅNG-OCH CYKELVÄG, STRÄCKAN VERKEBÄCK - VÄSTERVIK Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte 3 2 Förutsättningar 4 2.1 Gång- och cykelvägens standard 4 2.2 Grundläggningsförhållanden
Läs merNya hastigheter. i östra Mölndal. Rätt fart för en attraktiv stad
Nya hastigheter i östra Mölndal Rätt fart för en attraktiv stad Mölndal skyltar om 2007 beslutade riksdagen att hastigheten på Sveriges vägar nu kunde sättas i steg om 10 km/tim. Syftet var att öka trafiksäkerheten,
Läs merPM - Trafik. Bilaga till Hemavan Björkfors Detaljplan Uppdragsnummer: Uppdragsansvarig: Mikael Yngvesson.
1(9) PM - Trafik Bilaga till Hemavan Björkfors Detaljplan 2012 2013-01-25 Uppdragsnummer: 226443 Uppdragsansvarig: Mikael Yngvesson Handläggare Kvalitetsgranskning Rune Karlberg 010-452 24 91 Mikael Yngvesson
Läs merRegional cykelstrategi
Regional cykelstrategi SATSA II Varmt välkomna! Projektplanen Melissa Safer, Trafikverket Region Stockholm Syfte Syftet med projektet är att skapa en regional plattform för cykelfrågan i Stockholms län
Läs merSärö Väg- & Villaägareföreningar
Trafikverket trafikverket@trafikverket.se; karin.danielsson@trafikverket.se no2 gällande planerad GC-väg på Guntoftavägen Diarienummer TRV 2012/8805 Med anledning av det möte som hölls den 18/11 med Karin
Läs merNykvarns Kommun. Gång- och cykelplan. Stockholm 2002-01-09 SCANDIACONSULT SVERIGE AB Mark. Antagen av Kommunfullmäktige 20 mars 2003 25
Nykvarns Kommun Gång- och cykelplan Stockholm 2002-01-09 SCANDIACONSULT SVERIGE AB Mark Antagen av Kommunfullmäktige 20 mars 2003 25 Jörgen Bengtsson Gunilla Hellström 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs mer2.8 TRAFIK. Smörhagen. Kornhagen. Kornhagen. Fjällbackavägen. Centrum. Fjällbackavägen. Kommande infart till norra samhället via Kornhagen-Smörhagen
32 (68) Fördjupad översiktsplan, Hamburgsund & Hamburgö 2.8 TRAFIK Vägar Huvudvägnätet i området består av Vägverkets väg 900 som är en genomfart söder ut, väg 905 från färjan mot Hökebacken samt vägarna
Läs merLundagatan. PM Trafik Uppdragsnummer: Författare: Pär Båge Datum: 9 november Historik Rev Datum Beskrivning Sign
Iterio AB Östgötagatan 12 116 25 Stockholm 08 410 363 00 info@iterio.se www.iterio.se Lundagatan PM Trafik Uppdragsnummer: 4753 Författare: Pär Båge Datum: 9 november 2017 Historik Rev Datum Beskrivning
Läs merGÅNG- OCH CYKELPLAN LINDESBERGS KOMMUN
GÅNG- OCH CYKELPLAN LINDESBERGS KOMMUN Dokumenttitel: Gång- och cykelplan Lindesberg Skapat av: Andreas Asp, VAP Kontaktperson: Frida Nilsson, Bergslagens Miljö och Byggförvaltning Dokumentdatum: 2015-09-28
Läs merFörstudie för investeringsåtgärder
SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE Slutversion 170605 Förstudie för investeringsåtgärder Gång- och cykelbana längs Norra Åbyggebyvägen Innehållsförteckning Inledning 2 Nuläge 2 Problem och behov 3 Mål och syfte 3 Åtgärder
Läs merFörstudie. E 20 Trafikplats Marieberg Norra Örebro kommun. Samrådshandling Oktober 2008 VMN
Förstudie E 20 Trafikplats Marieberg Norra Örebro kommun Samrådshandling Oktober 2008 VMN 8611765 Titel: Trafikplats Marieberg Norra Objektnummer: VMN 8611765 Utgivningsdatum: September 2008 Utgivare:
Läs merVälkommen till cykelfrukostseminarium
Välkommen till cykelfrukostseminarium WSP 2013-03-12 Björn Hugosson (moderator) Gruppchef på trafikavdelningen Foto: ubrayj02 @ flickr. Creative Commons BY 2.0 2013-03-12 Välkommen! à Program 08.00 08.30
Läs merÖversiktlig trafikutredning Brämhult. 1. Bakgrund och syfte. 2. Utredningsområde
8-04-06 Översiktlig trafikutredning Brämhult 1. Bakgrund och syfte Borås stad har tagit fram ett förslag till detaljplan som möjliggör utbyggnad av 100 bostäder samt utvidgning av befintlig förskoleverksamhet
Läs merUPPDRAGSLEDARE. Stefan Andersson UPPRÄTTAD AV. Stefan Andersson
14 UPPDRAG Trafikutredning Brämhult-Kyrkvägen UPPDRAGSNUMMER 12602343 UPPDRAGSLEDARE Stefan Andersson UPPRÄTTAD AV Stefan Andersson DATUM Trafkutredning, avstängning av Kyrkvägen Bakgrund och syfte Samghällsbyggnadsförvaltningen
Läs merKarta 5. Busshålplatser inom förstudieområdet. Väg 56 Katrineholm-Bie Förstudie 15 BIE STRÄNGSTORP Meters KATRINEHOLM
N BIE Lundsjön 677 677 Hissjö Övre Malmen Nordankärr STRÄNGSTORP Mellan Malmen Vallmotorp Nedre Malmen Lilla Näsnaren Näsnaren 0 250500 1 000 1 500 2 000 Meters KATRINEHOLM 55 Teckenförklaring Teckenförklaring
Läs merUnderlag för samråd VÄGUTREDNING. Uppgifter om projektet. E22, Karlskrona-Kalmar, delen Lösen Jämjö Objektnummer
Uppgifter om projektet Underlag för samråd VÄGUTREDNING E22, Karlskrona-Kalmar, delen Lösen Jämjö Objektnummer 87 914 002 2008-11-04 Bakgrund E22 ingår i det nationella vägnätet. Vägens funktion är att
Läs merSammanställning av trafikförutsättningar för detaljplan Ubbarp 8:20 och Vist 10:25 mfl, Ulricehamns kommun
ULRICEHAMNS KOMMUN Sammanställning av trafikförutsättningar för detaljplan Ubbarp 8:20 och Vist 10:25 mfl, Ulricehamns kommun ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010 850 10 00
Läs mer6. Tänkbara åtgärder. N Rv 70
6. Tänkbara åtgärder 6.1 Åtgärder enligt fyrstegsprincipen Enligt fyrstegsprincipen, som redovisas mer utförligt i kapitel 1.2, ska åtgärder på identifierade problem prövas förutsättningslöst i fyra steg.
Läs merPrata framtidens Sävar med oss!
Prata framtidens Sävar med oss! Fördjupad översiktsplan för Sävar Umeå kommun arbetar med en fördjupad översiktsplan för Sävar. Översiktsplanen ska visa hur Sävar kan komma att se ut och utvecklas i framtiden.
Läs merProjektbeskrivning Väg 222 Trafikplats Lugnet
Projektbeskrivning Väg 222 Trafikplats Lugnet Januari 2010 1(6) Innehållsförteckning 1. Bakgrund...3 2. Planerade åtgärder...3 3. Trafikflöden...5 4. Standard och vägsektion...5 5. Planeringsläge och tidplan...5
Läs merTRÄKVISTA - ÖVERSYN AV TRAFIKFRÅGOR INFÖR SAMRÅD
PM TRÄKVISTA - ÖVERSYN AV TRAFIKFRÅGOR INFÖR SAMRÅD SAMRÅDSHANDLING 2017-03-22 Tyréns AB 118 86 Stockholm Besök: Peter Myndes Backe 16 Tel:010 452 20 00 www.tyrens.se Säte: Stockholm Org.nr: 556194-7986
Läs merPM Trafik Detaljplan. Uppdragsnr: (7) Uppsala WSP Sverige AB. Gunilla Sortti
Uppdragsnr: 10219448 1 (7) PM PM Trafik Detaljplan Uppsala 2016-02-12 WSP Sverige AB Gunilla Sortti WSP Sverige AB Box 1516 751 45 Uppsala Besök: Kungsgatan 66 Tel: +46 10 7225000 WSP Sverige AB Org nr:
Läs merTrafikutredning - antagandehandling SVARTE
November 2008 Denna utredning utfördes 2005/2006 och har uppdaterats under januari-februari respektive oktober-november 2008 av följande projektorganisation: Konsult Tyréns AB Isbergs gata 15 205 19 Malmö
Läs merFinnshyttan Filipstads kommun. Trafikutredning till detaljplan
Finnshyttan Filipstads kommun Trafikutredning till detaljplan 2017-05-22 Beställare: Filipstads kommun Projektledare: Roger Danielsson Konsult: Wermlands Infrakonsult AB (Wikon) Verkstadsgatan 20A, 652
Läs merKarta 5. Busshålplatser inom förstudieområdet. Väg 56 Katrineholm-Bie Förstudie 15 BIE STRÄNGSTORP Meters KATRINEHOLM
N BIE Lundsjön 677 677 Hissjö Övre Malmen Nordankärr STRÄNGSTORP Mellan Malmen Vallmotorp Nedre Malmen Lilla Näsnaren Näsnaren 0 250500 1 000 1 500 2 000 Meters KATRINEHOLM 55 Teckenförklaring Teckenförklaring
Läs merSamråd Cykelled Brösarp/Haväng - Vitemölla
Samråd 2014-06-18 Cykelled Brösarp/Haväng - Vitemölla Bakgrund Cykelväg mellan Brösarp och Vitemölla saknas idag. Idag används främst väg 9 som är smal, krokig och med ett tidvis högt trafikflöde även
Läs merTrafikförslag Syster Estrids gata. Dnr: 3043/
Trafikförslag Syster Estrids gata Dnr: 3043/12 2014-10-23 Trafikförslag Syster Estrids gata Dnr: 3043/12 Medverkande: Beställare: Trafikkontoret Göteborgs Stad Box 2403 403 16 GÖTEBORG Vxl 031-368 00 00
Läs merBilaga 1 Infrastruktur
Bilaga 1 Infrastruktur Falkenbergs cykelsystem ska vara attraktivt att använda och kunna tillgodose behoven av dels arbets- och skolpendling, men även rekreation och turistcykling. Det finns goda möjligheter
Läs merUtredning för Planbesked gällande del av Skå-Edeby 4:11 på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län
PM 2019-01-18 Adam Nyman Planarkitekt 08-124 571 00 adam.nyman@ekero.se Utredning för Planbesked gällande del av Skå-Edeby 4:11 på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr PLAN.2018.1, KS18/177 Sammanfattning
Läs merVäg 576, Turinge kyrka, gång- och cykelväg
SAMRÅDSREDOGÖRELSE Väg 576, Turinge kyrka, gång- och cykelväg Nykvarns kommun, Stockholms län Vägplan, 2015-09-17 Uppdragsnummer: 138441 Diarienummer: TRV 2015/4326 TMALL 0096 Mall Samrådsredogörelsev
Läs merGÅNG- OCH CYKELPLAN Piteå kommun
GÅNG- OCH CYKELPLAN Piteå kommun Dokumentnamn Do kumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Gång- och cykelplan Plan 2011-03-21 54 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version Senast reviderad
Läs merSammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2013
2013-05-02 Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2013 TN 2013/196-512 Förord Nacka kommuns Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet består av två dokument: Riktlinjer
Läs merNy väg 268 mellan Upplands Väsby och Vallentuna
Ny väg 268 mellan Upplands Väsby och Vallentuna Vägplan Samrådshandling oktober 2013 1 Ny väg 268 mellan Upplands Väsby och Vallentuna Väg 268 är en viktig tvärförbindelse mellan Upplands Väsby och Vallentuna/Åkersberga.
Läs merSAMLAD EFFEKTBEDÖMNING Vägplan, samrådshandling Väg 919, Vadstena Motala Gång- och cykelväg Ärendenummer: TRV 2016/104544
-14 Vägplan, samrådshandling Väg 919, Vadstena Motala Gång- och cykelväg Ärendenummer: TRV 2016/104544 Upprättad av: Martina Olgemar, Sweco Kontaktperson: Malin Skyman, Trafikverket Effektbedömning Väg
Läs merRAPPORT. Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06. Upprättad av: Elin Delvéus
RAPPORT Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06 Upprättad av: Elin Delvéus RAPPORT Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning Kund Torsås kommun
Läs mer28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede
28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 29(65) TRAFIK Järnväg Cirka 2 km väster om Tanumshede ligger järnvägsstationen med tåg mot Strömstad samt Uddevalla/Göteborg.
Läs merEngarns vägskäl. Tre alternativ för en smidigare och säkrare korsning
Engarns vägskäl Tre alternativ för en smidigare och säkrare korsning Vi vill göra Engarns vägskäl säkrare och behöver din hjälp Trafikverket arbetar med en förstudie för korsningen Engarns vägskäl, en
Läs merPlanens syfte. Trafiksäkerhet. Planerade åtgärder. Bymiljöväg. Cykelpassage
Gång- och cykelplan för Ockelbo kommun... 2 Förklaringar.... 2 Planens syfte Gång- och cykelplanen ska användas som underlag för kommande översikts- och detaljplaneläggning samt infrastrukturplanering.
Läs merRingsjöbandet i Höör Trafikutredning till planprogram. September 2008
Höörs kommun Ringsjöbandet i Höör Trafikutredning till planprogram September 2008 Denna utredning har utförts under juni-september 2008 av följande projektorganisation: BESTÄLLARE Höörs kommun Box 53 243
Läs merORTSFÖRDJUPNING JÄDERFORS
Vy över jordbrukslandskapet i Jäderfors. ORTSFÖRDJUPNING JÄDERFORS Ortsanalys Jäderfors 39 Jäderfors ligger en halvmil norr om Sandvikens centrum, efter vägen mot Järbo och Kungsberget. Byn ligger vid
Läs merHERRGÅRDSGÄRDET TRAFIKUTREDNING
RAPPORT HERRGÅRDSGÄRDET TRAFIKUTREDNING 2018-06-01 UPPDRAG 286841, Herrgårdsgärdet Tenhult - trafik- och bullerutredning Titel på rapport: Herrgårdsgärdet Trafikutredning Status: Slutrapport Datum: 2018-06-01
Läs merTRAFIKUTREDNING Hovslätts ängar
TRAFIKUTREDNING Hovslätts ängar 2010-11-05 Upprättad av: Jonas Mörhed Ombud/Granskare: Reino Erixon TRAFIKUTREDNING Hovslätts ängar 2010-11-05 Kund Jönköpings kommun Stadsbyggnadskontoret 551 89 Jönköping
Läs merDetaljplan för del av Knislinge 43:1 FREJAGATAN
Upprättad 2016-02-17 Dnr: KS 2015/00884 Samrådshandling Planbeskrivning Detaljplan för del av Knislinge 43:1 FREJAGATAN Utskrift från Tekis-GI Knislinge, Östra Göinge kommun, Skåne län www.ostragoinge.se
Läs merTrafikutredning för Särö 1:477
Förvaltningen för Teknik 2017-12-18 Utges av December 2017 Innehåll 1 Bakgrund och syfte 7 2 Nulägesbeskrivning 8 2.1 Biltrafik... 8 2.2 Gång- och cykeltrafik... 9 2.3 Kollektivtrafik... 10 2.4 Parkering...
Läs merTrafikutredning i samband med Detaljplanearbete för Björkfors 1:673 Hemavan
UPPDRAG Trafikutredning Hemavan UPPDRAGSNUMMER UPPDRAGSLEDARE Johanna Söderholm, Tyréns UPPRÄTTAD AV Katarina Lindberg, Trafikplanering Sweco Stina Åslund, Landskap Tyréns Björn Andersson, Gatuprojektering
Läs merTrafikverkets synpunkter. Trafikverkets synpunkter. Boende i Vibble
Sammanställning av inkomna synpunkter över förslag till vägplan för Väg 140/627 ny cirkulationsplats samt förlängning av gång- och cykelväg mot Nygårds Visby. TRV 2010/50466 Detta är en webbanpassad version
Läs merE18 Norrtälje Kapellskär. Samrådsunderlag arbetsplan
E18 Norrtälje Kapellskär Samrådsunderlag arbetsplan E18 Norrtälje Kapellskär Trafikverket planerar för att bygga om E18 mellan Norrtälje och Kapellskär. Sträckan är cirka 23 km lång, mycket olycksdrabbad
Läs merTRAFIKPROGRAM HÄLJARP
TRAFIKPROGRAM HÄLJARP TRAFIKPROGRAM HÄLJARP Landskrona stad Teknik- och stadsbyggnadskontoret 261 80 Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn 0418-47 00 00 Fax 0418-47 35 76 tsb@landskrona.se www.landskrona.se
Läs merBilaga 2. Åtgärdslista trafiksäkerhet och miljö
Bilaga 2. Åtgärdslista trafiksäkerhet och miljö 1. Åtgärder vid övergångsställen och gångpassager För att prioritera gångtrafiken och öka fotgängarnas framkomlighet och trafiksäkerhet planeras övergångsställen
Läs mer24 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Hällbacken. Dalbo. Bodskataudden. Porsön. Kronan. Lulsundet. Bergviken.
Hällbacken Dalbo Bodskataudden Porsön Stormvägen Blidvägen Sinksundet Björkskatans centrum Väderleden Höstvägen Björkskataleden Kronan Lulsundet Bergviken Kronan 24 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar,
Läs merALTERNATIVA PLACERINGAR AV BUSSTATION I BROBY
PM ALTERNATIVA PLACERINGAR AV BUSSTATION I BROBY SLUTRAPPORT 2017-10-05 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 3 2 BEFINTLIG BUSSTATION... 3 2.1 TÄNKBARA BUSSKÖRVÄGAR... 4 2.2 KOMMENTARER... 4 3 NY BUSSTATION
Läs merTRAFIKUTREDNING ÖSTRA KÅLLTORP
TRAFIKKONTORET GÖTEBORGS STAD TRAFIKUTREDNING ÖSTRA KÅLLTORP PM ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010 850 10 00 FAX 010 850 10 10 WWW cowi.se Virginsgatan, vy från väster PROJEKTNR.
Läs merCykelplan för Tyresö kommun
Cykelplan för Tyresö kommun Tyresö kommun / 2013-05-19 2 (13) Tyresö kommun / 2013-05-02 3 (13) Innehållsförteckning Bakgrund och mål... 4 Dagens cykelvägnät... 5 Det regionala cykelvägnätet... 5 Huvudstråken
Läs merLänsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län 2014-2025
2013-07-02 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2013/371-311 Kommunstyrelsen Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län 2014-2025 Yttrande Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar föreslaget
Läs mer