fram den växte Habiliteringen i Malmö Habilitering & Hjälpmedel Barn- och ungdomshabiliteringen, Malmö FoU-enheten Ingrid Bjerre Kerstin Ödlund

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "fram den växte Habiliteringen i Malmö Habilitering & Hjälpmedel Barn- och ungdomshabiliteringen, Malmö FoU-enheten Ingrid Bjerre Kerstin Ödlund"

Transkript

1 Habilitering & Hjälpmedel Barn- och ungdomshabiliteringen, Malmö FoU-enheten Så Så växte Habiliteringen i Malmö den fram Nr 2/2005 Ingrid Bjerre Kerstin Ödlund ISBN

2

3 Habilitering & Hjälpmedel Barn- och ungdomshabiliteringen, Malmö FoU-enheten Så Så växte Habiliteringen i Malmö den fram Ingrid Bjerre Kerstin Ödlund

4 Ingrid Bjerre, Kerstin Ödlund och Barn- och ungdomshabiliteringen, Malmö Utgiven av Barn- och ungdomshabiliteringen i Malmö i samarbete med FoU-enheten, Habilitering & Hjälpmedel, Region Skåne Illustrationer: Yoshiko Komoto Layout: Metaform Tryck: Elanders Berlings, Malmö 2005 ISBN: Rapporten kan beställas från: Habilitering & Hjälpmedel Barn- och ungdomshabiliteringen Universitetssjukhuset MAS Ingång Malmö Telefon vxl: Fax: E-post: Rapporten finns även på:

5 Innehåll Förord 6 Del ett Från CP-skola och Behandlingscentral till Barn- och ungdomshabilitering 10 Pionjärår 12 Behandlingscentralen första steget mot Habiliteringen 17 Utredning och byggperiod 18 Del två Habiliteringsavdelningen öppnas i all tysthet! 24 Utveckling och stabilisering Del tre Barnläkarens/habiliteringsläkarens roll i habiliteringsarbetet 34 Träning, behandling, inlärning och habilitering 49 Del fyra Individualiserade ServiceProgram ISP 74 Efterskrift 87 Litteratur Referenser 88 Artiklar, avhandlingar och uppsatser skrivna av medarbetare på Barn- och ungdomshabiliteringen i Malmö 102 Bilagor 106 5

6 Förord Docent Ingrid Bjerre och chefinstruktör Kerstin Ödlund ombads av oss att delta i ett seminarium för habiliteringspersonalen på Barn- och ungdomshabiliteringen i Malmö i augusti Temat för seminariet var habiliteringens utveckling fram till idag och tankar inför framtiden. Detta blev upptakten för Ingrid och Kerstin att börja gräva och ordna i habiliteringens historia, eftersom just de två drev pionjärarbetet för habiliteringens uppbyggnad. Det blev också starten på en dokumentation. Nu ligger en skrift färdig och vi vill framföra ett stort tack till dem som gjort denna möjlig. Det är en skrift vi är stolta över och som hjälper oss att se bortom vardagshorisonten. Skriften är främst skriven för personalen på Habiliteringen i Malmö för att skapa förståelse för habiliteringsarbetet som bedrivs där idag. Den ger en samlad bild av vad som hänt inom habiliteringsområdet från 1950-talet och framåt och hjälper oss alla medarbetare, både gamla och nya, att sätta vårt dagliga arbete i ett utvecklingsperspektiv. Skriften ger också möjlighet för andra i en vidgad krets av intresserade, familjer, anhöriga, handikapporganisationer, offentliga förvaltningar, att få kunskap om habiliteringens strävanden och ställningstaganden. Under arbetets gång insjuknade Ingrid Bjerre i en svår sjukdom och avled i januari Med stor entusiasm, envishet och styrka arbetade Ingrid in i det sista med skriftens innehåll och utformning. Härigenom avrundade Ingrid sitt livsverk och efterlämnar ett viktigt arv till oss andra. 6

7 Tack, Kerstin Ödlund för att du så rikligt delat med dig av dina värdefulla erfarenheter tillsammans med Ingrid och för att du slutförde arbetet. Tack, arbetsterapeut Yoshiko Komoto för alla illustrationerna. Tack, FoU-chef Kerstin Liljedahl, Habilitering & Hjälpmedel, för att du i slutskedet hjälpt oss färdigställa materialet till en skrift med dina synpunkter och arbetet med korrekturläsning, layout och tryckning. Malmö i maj 2005 Majlis Fransson Enhetschef Barn- och ungdomshabiliteringen i Malmö Marianne Forslund Överläkare Barn- och ungdomshabiliteringen i Malmö 7

8 8

9 Del ett 9

10 Från CP-skola och Behandlingscentral till Barn- och ungdomshabilitering Den 1 september 1976 startade Barnhabiliteringen i Malmö i nya lokaler med ny organisation och med väsentligt utökade arbetsuppgifter jämfört med tidigare. Det var resultatet av en lång process av studier, visioner och förhandlingar. Vi tyckte att lokalerna var ändamålsenliga och utan tvekan var det en av Sveriges modernaste och bäst utrustade habiliteringsavdelningar. Vi fick många studiebesök de första åren från andra ställen i landet där man höll på att bygga och planera. Vi visade förstås stolt upp det vi hade, men samtidigt pågick ett utvecklingsarbete. Inte för inte hade vi startat mitt i 1970-talet, det decennium, som Bo Bille och Ingemar Olow i sin lärobok om Barnhabilitering kallar för integreringsåren. De övergripande principerna var integrering och normalisering. En del av det nya med Barnhabiliteringen i Malmö var just integrering, bl a hade vi ett nära samarbete med skola och förskola. Nytt var även att inom habilitering ha lokaler som gymnastiksal och bassäng. Vi hade också många nya personalkategorier t ex arbetsterapeut, logoped och psykolog. Och vi var först i landet med att ha barnhjälpmedelscentral och verkstad i samma hus som resten av habiliteringen. Det nära samarbetet med barnkliniken i och med att habiliteringen ingick som en avdelning i Barnkliniken gjorde också att vi engagerade oss i behandling av de mycket små barnen. Barn-och ungdomshabiliteringen i Malmö fyllde 25 år den förste september Mycket har förändrats på de 25 åren och det gav idéen att försöka berätta om vad som egentligen hänt vad som drivit utvecklingen att omfatta fler grupper av funktionshindrade, förändringar i målsättning, annorlunda arbetssätt och ändrad organisation. Vi två, Ingrid Bjerre och Kerstin Ödlund, som varit med från början, fick i uppdrag att berätta Malmöhabiliteringens historia. Vi har diskuterat och arbetat med 10

11 Kerstin Ödlund och Ingrid Bjerre i startgroparna med rapporten. alla avsnitt tillsammans men Ingrid har ensam skrivit avsnittet Barnläkarens roll i habiliteringsarbete och Kerstin har skrivit Träning, behandling, inlärning och habilitering samt Individualiserade ServiceProgram ISP. Vi har grävt fram gamla papper och ångrat att vi inte sparat mera, och kompletterat med minnen, egna och andras. Det har varit ett roligt jobb och om det verkar lite rörigt ibland beror det på att habilitering är så mycket och så föränderligt. Malmö i december 2003 Ingrid Bjerre och Kerstin Ödlund 11

12 Pionjärår 50-talet - pionjäråren Impulser från många håll Bobath Ortopediska operationer Från hopplöst till meningsfullt 1955 Axel Sjögren CP-klass Föräldraföreningar Vi skall börja med att gå tillbaka till 1950-talet, även kallat pionjäråren. Det var innan någon av oss börjat tänka på habilitering. Andra världskriget låg ett antal år tillbaka i tiden, gränserna var inte längre stängda, optimismen var stor att vi gick mot en bättre värld. Habilitering var helt nytt som idé, och kunskaper spreds från England, Holland och USA. De nya idéerna hade dock inget genomslag i läkarutbildningen på pediatrikkursen i Lund 1954 och under specialistutbildningen till barnläkare i slutet av 1950-talet fick man lära sig att cp-skadade och utvecklingsstörda barn hade det bäst på institution de fick god vård och var skyddade. Man ansåg att det var bäst för föräldrarna att så snart som möjligt skaffa ett nytt, friskt barn. Läkarens uppgift var att ställa diagnosen och informera föräldrarna om möjligheter för placering på institution, samt att övertyga dem om att detta var bäst för både dem och barnet. Cerebral pares, liksom utvecklingsstörning, var en tidig hjärnskada som ej gick att bota och den intellektuella potentialen ansåg man var på förhand bestämd. Det enda man kunde göra var att ta hand om barnet så bra som möjligt. Lindrigare skadade barn fanns ofta i hemmet. De fick gå i skola om de kunde, men hade inga rättigheter. En del fick hjälp på de s k Vanföreanstalterna. Där fanns möjlighet till träning, skolgång, ortopediska operationer och hjälpmedel. Inriktningen var att förbättra gångförmågan och om möjligt ge en utbildning, som ledde till framtida försörjning. 12

13 I Köpenhamn utförde professor Plum och doktor Anthonsen ortopediska operationer på äldre barn och ungdomar med cp och korrigerade felställningar först och främst i höft- och knäleder (Anthonsen, 1966). Bandage för att korrigera eller bibehålla rätta positioner provades ut. Gångträning utfördes med hjälp av ett komplicerat system av skenor i taket och linor och stag så att barnen kunde röra sig i rummet. Många föräldrar åkte från Malmö och övriga Skåne till Köpenhamn för att få sina barn opererade. Det började betraktas som meningsfullt att ge sjukgymnastik till barn med CP. Inställningen från tidigare att barn med CP utgjorde ett närmast hopplöst problem avlöstes också av en mera hoppfull inställning i takt med att kunskapen kring barns utveckling ökade. I Sverige var det inte lätt att få någon efterbehandling efter operationerna. Endast några få sjukgymnaster åtog sig denna. Men man såg snart att sjukgymnastik gjorde nytta och använde den även i andra situationer än efter operation. Arnold Gesell hade väckt mycket stor internationell uppmärksamhet med sitt arbete Developmental Diagnosis 1941 (Gesell, 1941, 1964). Han såg bakom de fysiska problemen och uppmärksammade hur ett rörelsehinder kunde påverka barnets utveckling och möjlighet till social anpassning. Det var dock länge ett teoretiskt resonemang, och först mot slutet av 1950-talet och på 1960-talet kom ett närmast explosivt förlopp när verksamheter startades, skolor öppnades, personal anställdes och perspektivet förändrades från att handla om ett cp-skadat barn med dystra utsikter till ett barn som behövde stöd inte bara i sin motoriska utveckling, utan i hela sin utveckling. Från hopplöst till meningsfullt Redan i början på 1950-talet startade föräldraföreningar på många håll i landet. Först ut var Göteborg 1953, men Malmö följde tätt i spåren. De stödde på olika sätt verksamheter som förskola och skola. Även lärare, läkare och sjukgymnaster började se barnens behov och utveckla träning och pedagogik. Man talade inte så mycket om cerebral pares (cp) utan om central motorisk rubbning (CMR). Från att ha varit negativ angående barnens utvecklingsmöjligheter började man anse att det lönade sig att satsa och man inriktade sig på att göra barnet skickligt (innebörden i habilitera). Insatserna riktade sig främst mot cp-barn, men även mot en del barn med andra svåra rörelsehinder, t ex muskelsjukdomar. Vilka resurser som fanns på olika håll i landet berodde mycket på vem som hade tagit de första initiativen. I Malmö var det överlärare Axel Sjögren, som redan 1955 inrättade en klass för spastiker. Till den knöt han intresserade pedagoger 13

14 och medicinsk personal (läkare och sjukgymnast). Rh-konsulent (konsulent för rörelsehindrade barn) Gun Andersson har berättat att det var 13 elever i åldrarna 7 14 år i klassen (Andersson, 1976). Några förskolebarn fanns också här, men de flyttade senare till förskolan på Katrinelundsvägen. Viktiga politiska beslut 1958 kom lagen om utbildning av bildbara sinnesslöa (= grundsärskola) 1958 startade också en cp-utredning. Den slog fast att det skulle byggas institutioner för cp-barn och klasserna (skolan) skulle ligga på institutionerna kom riksdagsbeslut på 1958 års utredning och då startade också den första regioninstitutionen, Bräcke-Östergård, i Göteborg kom ny läroplan för grundskolan, Lgr-62 och där står för första gången att alla barn i vårt land skall ha undervisning det löste man ofta med hemundervisning, eller genom att skicka barnet till en institution. Men det var i alla fall första steget mot integrering av rörelsehindrade elever i skolan. vad man gör för vem vem gör det resultat prövar olika arbetssätt, startar verksamheter cp-barn föräldrar, lärare, läkare och sjukgymnaster attityden ändras från hopplöst till meningsfullt Alla var ense om att något måste göras för barn och ungdomar med handikapp och att man ville satsa på habilitering. Man såg möjligheterna och arbetade på olika sätt för att bygga ut habiliteringen så att den blev tillgänglig för alla barn i hela landet. Första steget var regioninstitutioner med undervisning och nästa steg lokala skolor och elevhem samt behandlingscentraler vid barnklinikerna. Det krävdes också särskild metodik för undervisningen och 1961 bildades FUR (Föreningen för Undervisning av Rörelsehindrade barn) byggdes Folke Bernadottehemmet (FBH) i Uppsala, med pengar från Röda Fjädern-insamlingen med mottot gör gömda barn till glada barn. Det innebar att vi fick ytterligare en modern regioninstitution, väl rustad för forskning om och utveckling av habilitering, som under de närmaste åren utvecklade en metodik för allsidig behandling av barn med rörelsehinder. Kerstin Ödlund var på kurs på FBH våren 1967 och Ingrid Bjerre auskulterade där en månad hösten 1967 och vi båda blev mycket intresserade av deras sätt att arbeta med samverkan av olika 14

15 yrkeskategorier i team, diagnos/kartläggning av barnets förmåga och behandlingsplanering kom elevhemslagen, som innebar att det skulle finnas elevhem i anslutning till cp-skolorna och att alla landsting skulle bygga upp en behandlingscentral för rörelsehindrade barn i anslutning till barnkliniken. Föräldraföreningarna var aktiva, kommuner och landsting hade pengar för tillväxt och man satsade på vård, elevhem och skola/förskola. På Bräcke-Östergård inrättades en skolhjälpmedelscentral för hela landet flyttade CP-skolan i Malmö till nya lokaler på Rönneholmsskolan och bytte namn till Klasser för Rörelsehindrade. Det fanns sjukgymnastikavdelning, terapi, kurator och läkare. Klasserna var gruppintegrerade på Rönneholmsskolan, som även hade normalklasser i årskurs 1 6 det var mycket avancerat på den tiden och uppmärksammades på olika sätt. Verksamheten lydde under skolstyrelsen och tillhörde en särskild enhet som hade hand om alla specialklasser. Det innebar att all personal var anställd av skolan (läkartjänsten var en skolläkartjänst på 8 tim/vecka). På Rönneholmsskolan var sjukgymnastiken huvudsakligen inriktad på kontrakturprofylax, styrketräning och gångövningar. Vi hade ortopedkonsult några gånger/termin och det utfördes en del operationer och ordinerades också mycket skor och bandage, som det hette på den tiden. Förskolan för rörelsehindrade barn, som startade på Katrinelundsvägen, flyttade i slutet på 1960-talet till Mellanhedsskolan och hade också skolstyrelsen som huvudman. Det fanns sjukgymnaster som arbetade på förskolan, och skolläkaretjänsten innebar ansvar även för förskolan. Habiliteringen som arbetsform uppstod på 1950-talet framför allt i England och USA och genomgick på några decennier en mycket spännande utveckling (Wolf 1969; Wolff & MacKeith, 1969). Begreppet habilitering har ändrats successivt och alla menar kanske inte alltid samma sak med detta ord. Habiliteringens ursprungliga innehåll att göra barnet skickligt (vanligen med hjälp av sjukgymnastik) förändrades till ett mera omfattande och utåtriktat sätt att arbeta. Habilitering betecknade ursprungligen arbetssättet, men blev alltmer en benämning på verksamheten. Från början avsågs ett sätt att behandla barn med tidigt uppkomna rörelsehinder så småningom utvecklades detta att gälla alla funktionshinder. Nya diagnosgrupper kom till och utvidgades successivt till de flesta grupper barn med funktionshinder undantagen har varit hörselskadade/döva och synskadade/blinda, som fortfarande har kvar särskilda organisationer. För att förtydliga att verksamheten riktade sig mot barn infördes begreppet barnhabilitering och detta ändrades så småningom till 15

16 barn- och ungdomshabilitering. Vi talar också om vuxenhabilitering i motsats till rehabilitering. Förebilder i vår planering var som vi nämnt Folke Bernadottehemmet och Bräcke Östergård. Båda arbetade med och utvecklade den moderna habiliteringen, men de var båda regioninstitutioner. Barnen kom ofta långtifrån och bodde där under lång tid. De gick i skola och förskola på institutionen, även om man var medveten om och arbetade mycket för föräldrakontakter och utredningar för att finna behandling och skolgång på närmare håll. Vi skulle planera för Malmö, dvs en verksamhet på länsnivå eftersom Malmö stad Innehållet i habiliteringen har breddats efterhand och då måste man också ändra formen för att finna vägar att förena socialt, pedagogiskt och medicinskt tänkesätt och metoder på bästa sätt inte alltid lätt motsvarade ett landsting. I Lund planerade man samtidigt för en regioninstitution för Södra Sjukvårdsregionen. Sammanfattningsvis hade resurserna för de rörelsehindrade barnen ökat mycket under 1960-talet i hela landet, och slagorden för att skapa en bättre habilitering i framtiden blev integrering och normalisering. vad man gör för vem vem gör det resultat regioninstitutioner rh-klasser behandlingscentraler diagnostik - nya behandlingsmetoder rörelsehindrade barn och ungdomar eldsjälar inom olika områden påtryckning från RBU optimism utveckling strävan efter normalisering och integrering 16

17 Behandlingscentralen första steget mot Habiliteringen Det första steget mot en barnhabilitering var inrättandet av Behandlingscentralen på Barnkliniken som öppnade 1 september Habilitering betecknade ursprungligen arbetssättet, men blev alltmer en benämning på verksamheten Vi fick provisoriska lokaler i källarvåningen under Barnkliniken (och senare kallades dessa alltid för Källaren ). De låg i en tvärgata till kulverten, som ledde till Malmö Allmänna Sjukhus (MAS) norra sjukhusområde. Det fanns en expedition och två behandlingsrum. Dessutom användes kulverten ganska ofta vid träning. Där fanns sparkcyklar för snabb förflyttning inom sjukhuset, och de var idealiska träningsredskap för de äldre barnen. Tränings- och lekbanor byggdes upp med hjälp av våra mera skrymmande lek- och behandlingsredskap. För de yngre barnen fanns i behandlingsrummen skåp med färgglada leksaker, som var mycket populära. Även mindre färgglada saker, som trådspolar från en textilfabrik var mångsidigt användbara! Vi hade en elektrisk ergometercykel i barnstorlek, som var både omtyckt och viktig för konditions- och muskelträningen. En tippbräda rymdes också och var ständigt i bruk. I samband med behandlingar träffades föräldrar i korridoren och inte minst inne i behandlingsrummet, då ofta flera barn behandlades samtidigt. Det var för många första gången som barnen och familjerna hade kontakt med andra som hade liknande problem. Det var en god stämning där nere i källaren. Bemanningen bestod av läkare (ca 8 tim/v) och sjukgymnast. Senare anställdes fler sjukgymnaster, sekreterare, förskollärare och kurator (deltid). Logoped fick vi låna från Talvårdsavdelningen (obestämt antal timmar). Barnkliniken hade tidigare lånat sjukgymnast från Infektionskliniken vid behov, men då vi startade Behandlingscentralen fick sjukgymnasterna även uppgifter på Barnklinikens avdelningar. Detta samarbete var mycket fruktbart, då vi fick utökade kunskaper inte minst på andningsområdet, och avdelningarna fick snabb service, 17

18 ofta flera gånger om dagen. I planeringen av den provisoriska Behandlingscentralen räknade vi med att ta hand om 50 barn dels småbarn, som inte gick i rh-klass eller rh-förskola, och så en del ungdomar, som var över skolålder. Personalen var anställd av Barnkliniken och vi hade ett nära samarbete med avdelningar och andra mottagningar, t ex behandling av astmabarn. Vi visste inte mycket, när vi startade Behandlingscentralen i Barnklinikens källare 1968 å andra sidan visste inte någon så mycket om habilitering! Vi såg däremot att behoven hos barn med rörelsehinder var stora. Och i Källaren grodde och växte drömmarna om den kommande Habiliteringsverksamheten i huset som skulle byggas. Det var bra att vara så nära föräldrarna och barnen, som vi var det var många saker vi såg och hörde som direkt påverkade planeringsarbetet. Särskilt behoven av hjälpmedel och smidigare utprovningsförfarande blev uppenbart. Hur gjorde man på andra håll och vad rörde sig i tiden? Den Röda serien, Developmental Medicine and Child Neurology, var en verklig skattgömma. Vi fick också göra studieresor och träffade många intressanta personer med olika kunskaper. Så småningom fick vi egna erfarenheter och många medarbetare och samarbetspartner, som bidrog på olika sätt. Som en röd tråd genom berättelsen går våra ambitioner och vår entusiasm ibland lite blåögd att förbättra tillvaron för barn och ungdomar med funktionshinder. Utredning och byggperiod Utvecklingen i Malmö hängde naturligtvis samman med vad som hände i övriga Sverige och i andra länder. Det var de gyllene uppbyggnadsåren. Samtidigt som Behandlingscentralen startade i Barnklinikens källare, påbörjades också en utredning av en ny habiliteringsverksamhet i Malmö. Uppdraget var att planera behandlingscentral, elevhem och behandlingsenheter för förskola och skola, för barn och ungdomar upp till 20 år med rörelsehinder, bosatta i Malmö. Nya lokaler skulle byggas för behandlingscentral, elevhem och barnstuga. Behandlingscentralen, knuten till Sjukvården, skulle svara för all typ av behandling, Socialförvaltningen för förskolepedagogik och Skolstyrelsen för skolundervisning. Huvudman för elevhemmet var oklart. Många idéer hämtades från Folke Bernadottehemmet, som innehöll skola, förskola, elevhem och behandling. Det var emellertid regioninstitution och servade en stor del av mellersta och norra Sverige många barn fick alltså utredas, behandlas och eventuellt även gå i skolan långt ifrån sin hemort. I Malmö hade vi en helt annan situation en verksamhet för en stad med en befolkning som motsvarade ett medelstort landsting. 18

19 Bo Bille, överläkare och chef för Folke Bernadottehemmet i Uppsala, utsågs som konsult i den primära planeringen. Till sin hjälp hade han några av sina medarbetare, sjukgymnast Monica Steen och speciallärare Barbro Ekström. Arbetsgruppen i Malmö bestod av Agneta Christoffersson på Sjukvårdsförvaltningens planeringsavdelning, vi båda (Ingrid Bjerre och Kerstin Ödlund), som båda arbetade på Barnkliniken med ansvar för Behandlingscentralen. Representant för skolan var Erik Bergöö och så småningom utsågs även representant för Socialförvaltningen, samt utredningssekreterare Anders Westerberg från Sjukvårdsförvaltningen. Vi samarbetade också nära med dr Ingemar Lagergård, Barnpsykiatriska kliniken. Malmös speciella geografiska förutsättningar kom tidigt in i bilden avstånden mellan hem, skola och behandlingscentral var korta. Det stod klart från början att skolan skulle ha lokaler på en vanlig skola så var det ju redan. Behandling av rörelsehindrade elever under skoltid skulle ske i särskilda lokaler på skolan. Övriga enheter, dvs Behandlingscentralen, barnstuga och elevhem, skulle placeras på Södra sjukhusområdet i närheten av Barnkliniken. Med den verksamhet som redan fanns inom skola och sjukvård blev det naturligt att skolan och sjukvården gemensamt skulle planera för habiliteringsverksamhet för de rörelsehindrade barnen. Skolan hade också en förskola för dessa barn medan all annan förskoleverksamhet hörde till Socialförvaltningen. Nu när det skulle bli nytt var det naturligt att Socialförvaltningen skulle ta över förskoleverksamheten även för de rörelsehindrade barnen. Tyvärr kom inte Omsorgerna med (dvs resurser för utvecklingsstörda). De hade redan en organisation och var nöjda med den och värnade om den. Vi fick nöja oss med att försöka få ett gott samarbete. Då det gällde förskolan var integrering tidigt med i bilden, men man såg den först som en förskola för barn med rörelsehinder, med ett mindre antal friska barn. Under en period var det tal om en stor förskola/ daghem med flest friska barn och så småningom landade det på hälften rörelsehindrade och hälften friska barn i en helintegrerad Barnstuga. Detta var en helt ny modell för integrering. Den har modifierats en del med åren och så vitt vi vet har ingen annan arbetat med denna modell. 19

20 Redan på ett tidigt stadium var föräldraföreningarna med i planeringen eftersom vi riktade oss mot rörelsehindrade barn och ungdomar blev det i huvudsak RBU som vi samarbetade med. Elevhemmet blev snabbt föremål för diskussion från RBU:s sida. Man motsatte sig starkt en institution elevhem behövdes inte i Malmö och eventuella korttidsplatser skulle absolut inte ligga på sjukhusområdet. I Lund planerades en regioninstitution, som kunde ta hand om de barn som behövde ett sådant boende. Malmö Sjukvårdsförvaltning bokade sig där för tre platser. Malmö hade växt mycket på 1960-talet, det fanns många barn och man räknade med att Malmö vid kommunsammanslagningen, då flera av kranskommunerna skulle inkorporeras, på 1970-talet skulle ha upp emot invånare. Så blev det inte, varken Vellinge, Svedala eller Arlöv ville höra till Malmö utan blev egna kommuner, och landstinget fortsatte att svara för sjukvården, dit habiliteringen räknades. Vi fick anledning att inventera vilka kontakter vi ville ha och vart vi kunde åka på studiebesök. Folke Bernadottehemmet i Uppsala blev en självklar utgångspunkt. På flera andra ställen fanns också verksamheter som var viktiga för vård och utbildning av barn med rörelsehinder: Eugeniahemmet och Norrbackainstitutet i Stockholm med gamla traditioner; Bräcke-Östergård i Göteborg den första moderna habiliteringsinstitutionen i Sverige och Näckrosen i Eskilstuna föregångare för verksamhet på länsnivå Vi var även i Oslo, där vi besökte både den lokala verksamheten, cp-skolan och cp-barnehagen på Rikshospitalet, och Bergs Gård, som var en modern institution med hela Norge som upptagningsområde. Den längsta resan var till England och Irland länder som var föregångare inom rehabiliteringsområdet. Resan organiserades via Spastic Society i London och vi fick besöka både specialskolor och institutioner för barn och ungdomar med olika former av rörelsehinder. Vi fick se många barn med muskelsjukdomar och ryggmärgsbråck, vilket vi själva hade mycket begränsad erfarenhet av. Vi var imponerade av en stor internatskola, Coney Hill School, för ungdomar med spinala skador, de flesta ryggmärgsbråck. De var långt framme med kunskaper och behandling, bl a av inkontinens. Träningen var inriktad på ett självständigt vuxenliv med yrkesarbete. Alla som kunde fick möjlighet att ta körkort. Vi avslutade med att deltaga i en stor internationell konferens i Dublin där vi fick höra och träffa många av dem vi läst artiklar och böcker av. 20

21 På många håll planerade man men utifrån något olika utgångspunkter och behov: Byrån för rörelsehindrade barn i Stockholm för i huvudsak öppenvård och Lund, Linköping och Örebro för institutioner med skola och elevhem. Barnläkare med intresse för neurologi och habilitering bildade en egen sektion inom Barnläkareföreningen 1973 och sjukgymnasterna bildade sin Habiliteringssektion Föräldrarna utvidgade sina organisationer och arbetade mycket med utbildning och med att lansera begreppen integrering och normalisering och mot institutionalisering. Resurserna och kunskaperna var ganska små men visionerna var stora och politikerna var positiva de insåg att man behövde satsa på barn och ungdomar med handikapp. Det låg i tiden talet var uppbyggnadsåren för habiliteringen i Sverige, och 1968 då vår Malmöutredning startade kunde man skönja övergången till integreringsåren, som präglade 1970-talet. Utredningen var klar redan Sedan vidtog detaljplanering och godkännande i olika instanser. Byggandet drog emellertid ut på tiden. Flera år uppsköts genomförandet p g a brist på pengar. Malmö hade blivit Universitetssjukhus och något som hette NUU (nämnden för utbyggnad av universitetssjukhus) hade synpunkter på kostnaderna. Tomten var klar, men frågan var om vi kunde bygga ihop med Barnpsykiatrin, som också var i stort behov av nya lokaler det skulle bli billigare. Det kunde vi! RBU ville inte ha elevhemmet och Socialförvaltningen tyckte att förskolan (det hette Barnstugan då!) blev för stor, så den gjordes mindre. Arkitekten kom med ritningar, som väl inte precis såg ut som vi tänkt oss men alla utrymmen fanns där och dispositionen var acceptabel. Elevhemmet och en del av förskolan lades i något som man kallade Etapp 2 och som sedan aldrig blev av! Under tiden fick vi ganska fria händer med planering av utrustning och inredning av lokalerna och planering av utemiljö. Det fanns bra förutsättningar för en stimulerande utemiljö eftersom byggnaderna skulle uppföras på ett gammalt koloniområde, Södra Sommarstaden. Där fanns fruktträd och bärbuskar och en del kunde sparas och ingå i den nya miljön. Man skapade också en omväxlande lekmiljö med bäck, båt, fiskeläge och bondgård. Vi ville gärna ha området lite kuperat, men det gick först när man av miljöskäl var tvungen att anlägga en bullervall mot den trafikerade vägen på västra sidan av området. Då tillkom en träningsslinga, som var både backig och omväxlande. 21

22 22

23 Del två 23

24 Habiliteringsavdelningen öppnas i all tysthet! Källaren blev trång vi fick många fler barn än vi räknat med och viss utökning av personalstyrkan, men det var begränsat hur många som fick plats i de trånga lokalerna. Så småningom började bygget. När det väl kommit igång stoppades det igen på grund av penningbrist i kommunen. I oktober 1975 kom ett glädjande besked att man ändrat sig och att bygget skulle fortsätta. Vi vågade knappt tro att det var sant. Och i april 1976 stod det klart! Då flyttade vi in! Det var dock bara personalen från Behandlingscentralen i källaren som flyttade. Den planerade nya personalen till Habiliteringen en utökning från 6 7 personer till cirka 30 personer anställdes först från och med den 1 september 1976 och då kunde Habiliteringen äntligen starta sin utökade, planerade verksamhet i nya, ändamålsenliga lokaler! Barnstugan, som fått namnet Korrebäcken, startade också med en stor introduktionskurs på sensommaren. Skolverksamheten Klasser för rörelsehindrade elever fick vänta ytterligare ett år på sin nya skepnad den startade på Munkhätteskolan hösten 1977 och var då helintegrerad enligt en tidningsrubrik Malmö först med en fullständig blandning! Munkhätteskolan i Malmö blev den första i landet som är vanlig skola men samtidigt utformad efter rörelsehindrade elevers behov. 24

25 Utveckling och stabilisering talet - integreringsåren Barnhabiliteringen Korrebäcken 1976 Hjälpmedel Verkstad Bassäng 122 Munkhätteskolan 1977 Behandlingscentralen 1976 Utemiljö I september 1976 var Habiliteringen i Malmö äntligen klar att starta sin verksamhet i rymliga, moderna och ändamålsenliga lokaler och med en kraftigt utökad personalstyrka. På byggnaden, som vi delade med BUP stod det i stora bokstäver Barn och ungdomspsykiatrisk klinik och vi fick kämpa och tjata i ett års tid för att vår del av den långa byggnaden skulle få texten Barnhabilitering. 25

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten När barnet behöver rörelseträning Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten Så här arbetar vi I den här broschyren vill vi informera er föräldrar om den

Läs mer

Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra

Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra Habilitering, råd och stöd Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten erbjuder habilitering samt råd och stöd till barn och ungdomar med utvecklingsstörning,

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN. Leva som andra

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN. Leva som andra BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN Leva som andra Habilitering, råd och stöd Barn- och ungdomshabiliteringen i erbjuder habilitering samt råd och stöd till barn och ungdomar med utvecklingsstörning, autism,

Läs mer

Center för barn med cerebral pares i Syrien

Center för barn med cerebral pares i Syrien Reserapport Center för barn med cerebral pares i Syrien Resa till Syrien 26/9-10/10 2003 med ett svenskt habiliteringsteam. Sjukgymnast Lena Ståhle-Öberg Barn&ungdomshabiliteringen i Umeå. Resan startade

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Habilitering & Hjälpmedel

Habilitering & Hjälpmedel Bilaga 6 Habilitering & Hjälpmedel Fråga Nuläge 5 år perspektiv 15 år perspektiv Habilitering och Hjälpmedel bedriver mottagningsverksamheter för barn och vuxna i hela Skåne. I Malmö berörs Barn- och ungdomshabiliteringen

Läs mer

Cirkulärnr: 2001:89 Diarienr: 2001/1435, Lf 69/01 Handläggare: Laina Kämpe Margareta Liljeqvist Sektion/Enhet: Skolsektionen och avd för hälso-och

Cirkulärnr: 2001:89 Diarienr: 2001/1435, Lf 69/01 Handläggare: Laina Kämpe Margareta Liljeqvist Sektion/Enhet: Skolsektionen och avd för hälso-och Cirkulärnr: 2001:89 Diarienr: 2001/1435, Lf 69/01 Handläggare: Laina Kämpe Margareta Liljeqvist Sektion/Enhet: Skolsektionen och avd för hälso-och sjukvårdspolitik Datum: 2001-07-17 Mottagare: Skolstyrelser/

Läs mer

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD HÄLSO-, SJUKVÅRD & REHABILITERING HÄLSO- & SJUKVÅRD OCH REHAB I FALKENBERGS KOMMUN KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING Syftet med denna broschyr är att ge en översikt över kommunens hälso-

Läs mer

ASKIV 07-08 ATT SÄKERHETSSTÄLLA KVALITÉN I VARDAGEN UTOMHUSLEK

ASKIV 07-08 ATT SÄKERHETSSTÄLLA KVALITÉN I VARDAGEN UTOMHUSLEK ASKIV 07-08 ATT SÄKERHETSSTÄLLA KVALITÉN I VARDAGEN ATT SKAPA NYA MÖJLIGHETER FÖR UTOMHUSLEK Genom vattenleken utvecklar barnen förståelse för enkla naturvetenskapliga fenomen lpfö 98 SKÅRTORPS FÖRSKOLA

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Björkbacken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Samhälle, samverkan & övergång

Samhälle, samverkan & övergång Samhälle, samverkan & övergång En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Solbringens Förskola Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplanens riktlinjer

Läs mer

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas

Läs mer

Habiliteringen i Dalarna

Habiliteringen i Dalarna Habiliteringen i Dalarna Läs gärna mer på Habiliteringens webbsida www.ltdalarna.se/hab Där hittar du också kartor till de olika enheterna inom Habiliteringen i Dalarna. FOTO: MOSTPHOTOS. TRYCK: PRINTELIEN

Läs mer

Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering. SNFP:s bemanningsenkät september 2011

Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering. SNFP:s bemanningsenkät september 2011 Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering SNFP:s bemanningsenkät september 2011 Läkare inom barn-och ungdomsneurologi med habilitering SNPF:s bemanningsenkät sept 2011 Tidigare har 2st enkäter

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning Hjälpredan Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning * Med under skoltiden avses barn i fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola.

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,

Läs mer

Att leva med Inkontinens

Att leva med Inkontinens Att leva med Inkontinens Att leva med inkontinens Det är viktigt att söka hjälp och inte lida i det tysta Under lång tid bar Kerstin Järneberg på en hemlighet. Till sist tog hon mod till sig och sökte

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016

Arbetsplan 2015/2016 Arbetsplan 2015/2016 Reviderad nov 2015 Varje dag är en dag fylld av glädje, trygghet lek och lärande Förskolor öster område 2; Kameleonten, Måsen och Snöstjärnan. Förskolenämnd VÅR VERKSAMHET Från och

Läs mer

Hur blir det möjligt?

Hur blir det möjligt? Hur blir det möjligt? - Att skapa förutsättningar för patienten, dig själv och din organisation. - Att implementera, vad är det? Eva Eliasson Fysioterapeut/ Lymfödemterapeut Rehabiliteringsenheten Centralsjukhuset

Läs mer

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården presenterar en yrkesgrupp som gör vården bättre. www.kommunal.se Barnsköterskan, en viktig yrkesgrupp inom hälso- och sjukvården presenterar en yrkesgrupp

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman Att arbeta med våld i nära relationer Ingrid Hjalmarson Eva Norman Utvärderingar om Våld i nära relationer Kommunernas och hälso- och sjukvårdens ansvar för insatser mot våld SoL 5 kap reglerar insatserna

Läs mer

http://www.regionorebro.se/4.51ddd3b10fa0c64b24800034364/12.51ddd3b10fa0c64...

http://www.regionorebro.se/4.51ddd3b10fa0c64b24800034364/12.51ddd3b10fa0c64... Sida 1 av 2 #$% #/0 2% 3%/$ 6 7 /8 '()*+,-. 1()*+'. (*+-. -(4*+5. ('*+,. -(4*+5.,)(,*+).,(*+)4., 4(*+). ) ('*+,. )('*+'. (*+)5., )(*+. ) 1()*+'.,,(4*+)).,,(*+),. ) )('*+'.! " )5(5*+4.,)(,*+)., )'()*+5.

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4. Förskolan i Östra Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll barn och ungdom är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service

Läs mer

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Hjälpreda Före förskolan Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Förskoletiden Före förskolan Förskoletiden Skoltiden Gymnasietiden Skoltiden 2010-05-06 (rev 2011-11-01)

Läs mer

Eget modersmålsstöd av flerspråkig pedagog i förskolan

Eget modersmålsstöd av flerspråkig pedagog i förskolan BIN 2oa-ös^M Uppsala "KOMMUN KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Boel Vallgårda 2012-05- 03 Diarienummer BUN-2012-0589 Barn- och ungdomsnämnden Eget modersmålsstöd av flerspråkig

Läs mer

2 Studier som metoden grundas på

2 Studier som metoden grundas på 2 Studier som metoden grundas på Elrullstol för träning av störd hjärnfunktion Det som började med en studie av barn som normalt aldrig får möjlighet att prova elrullstol har under tidens gång utökats

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. lättläst

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. lättläst LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade lättläst Introduktion LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger

Läs mer

Välkommen till Rehabcentrum!

Välkommen till Rehabcentrum! Välkommen till Rehabcentrum! Att drabbas av en sjukdom eller skada innebär ofta ett nytt läge i livet. När livsvillkoren förändras kan du behöva professionell hjälp på vägen tillbaka. Vi erbjuder dig aktiv

Läs mer

Arbetsplan Mira Fritids

Arbetsplan Mira Fritids Arbetsplan Mira Fritids nyaelementar.stockholm.se Titel Arbetsplan Mira Fritids Senast reviderad: 2013-11-07 Utgivare: Mira Fritids, Nya Elementar Kontaktperson: Dan Ögren E-post: dan.ogren@stockholm.se

Läs mer

Idrotten som behandlingmetod

Idrotten som behandlingmetod Idrotten som behandlingmetod Inledning Detta dokument vill visa på de fördelar som finns med att blanda in idrottsaktiviteter i olika behandlingsprocesser vid olika former av funktionsnedsättningar. Dessa

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Sid 3 Presentation av arbetssätt Sid 4 utifrån LGR 11 Sid 4 Normer och värden Kunskaper Sid 6 Elevers ansvar och inflytande

Läs mer

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Förskolan Bäcken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

ÖVERGÅNG TILL VUXENLIV

ÖVERGÅNG TILL VUXENLIV ÖVERGÅNG TILL VUXENLIV Ungdomar med CP och deras föräldrars upplevelse av hälsa, välbefinnande och behov Elisabet Björquist 1 Eva Nordmark 2, Inger Hallström 3 1 Institutionen för hälsovetenskaper, Medicinska

Läs mer

Vad gör en barnfysioterapeut?

Vad gör en barnfysioterapeut? Vad gör en barnfysioterapeut? Sektionen för habilitering och pediatrik Fysioterapeutens viktigaste uppgift är att visa sambandet mellan rörelse och hälsa och hur rörelse ger ett aktivt liv med hög livskvalitet.

Läs mer

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Inledning Sedan 2009 har frågeställningen neuropsykiatriska funktionshinder

Läs mer

Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan?

Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Barnomsorg Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Religion var det roligaste ämnet eftersom jag lärde mig så mycket om andra kulturer. Annika, 31 år Svenska är roligast för då kan jag läsa böcker

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - daglig verksamhet är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till

Läs mer

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus Kliniken i fokus I Hudiksvall har det inte funnits en neurologmottagning på tio år. Det drev fram utvecklingen av ett neurologteam av kurator, sjukgymnast, logoped, arbetsterapeut och dietist för att samordna

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Junibacken Nyckelpigan Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Barn- och ungdomshabiliteringen I Örebro län, BUH

Barn- och ungdomshabiliteringen I Örebro län, BUH Barn- och ungdomshabiliteringen rev 140127 Barn- och ungdomshabiliteringen I Örebro län, BUH Barn- och ungdomshabiliteringen (BUH) inom Örebro läns landsting är en specialistresurs, en plusresurs, till

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2006-2007 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Rossö Förskola

Kvalitetsredovisning 2006-2007 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Rossö Förskola Kvalitetsredovisning 2006-2007 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Rossö Förskola Inlämnad av Eva Hoffström 1 Inledning Som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av

Läs mer

Visioner och mål för Montessoriförskolan Lindängen

Visioner och mål för Montessoriförskolan Lindängen Visioner och mål för Montessoriförskolan Lindängen Förskolans vision och mål är att erbjuda en montessoriverksamhet i enlighet med Maria Montessoris pedagogik och läroplan samt med stöd av de riktlinjer

Läs mer

Vuxenhabilitering i Norrbottens läns landsting

Vuxenhabilitering i Norrbottens läns landsting 20-05-0 (6) Vuxenhabilitering i Norrbottens läns landsting Uppdrags- och ansvarsfördelning mellan vårdcentralerna och Länsenheten Särskilt stöd/funktionshinder Vägledningsdokument Luleå 20-04-28 Anneli

Läs mer

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård 2012-01-18 Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård Bakgrund För att klargöra hur den kommunala hälso- och sjukvårdens organisation ska utformas har socialförvaltningen samarbetat

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4. Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå

Läs mer

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Alla barn har rätt att möta en likvärdig förskola

Läs mer

GUIDE. för barn och ungdomar med funktionsnedsättning. Vart vänder jag mig om jag vill ha hjälp? VARD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN

GUIDE. för barn och ungdomar med funktionsnedsättning. Vart vänder jag mig om jag vill ha hjälp? VARD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN GUIDE för barn och ungdomar med funktionsnedsättning Vart vänder jag mig om jag vill ha hjälp? VARD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Innehållsförteckning HÄLSO- OCH SJUKVÅRD...3 NP-centrum...3 Barn- och ungdomshabiliteringen...3

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet

Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet Du kan hjälpa och stödja Som kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet kan du hjälpa och stödja personer med funktionsnedsättningar så att de kan leva

Läs mer

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013 Verksamhetsplan Solfjäderns specialförskola 2012/2013 1 Innehåll Inriktning / Verksamhetsidé Organisation Styrdokument Normer och värden Utveckling och lärande Barn inflytande Förskola och hem Samverkan

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Beslut efter kvalitetsgranskning

Beslut efter kvalitetsgranskning Beslut Huvudman kontaktcenter@vasteras.se Verksamhetschef vid sjukhusskolan kerstin.svensson@vasteras.se Beslut efter kvalitetsgranskning av särskild undervisning på sjukhus i Västerås kommun Skolinspektionen

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2002:45 1 (9) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2000:49 av Inger Persson (v) om att ytterligare rehabiliteringsteam skall inrättas för patienter som drabbats av Parkinsons sjukdom

Läs mer

Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen

Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen Kvalitetsarbete Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen 2014 Förskolor Syd Lek, lärande och omsorg för att Växa och utvecklas Munkedals kommun Erika

Läs mer

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS HAGFORS KOMMUN MÅLET MED LAGEN OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE, LSS, ÄR ATT DEN ENSKILDE FÅR MÖJLIGHET ATT LEVA SOM ANDRA LSS

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling RUDSÄNGENS FÖRSKOLA Smörblomman/Diamanten november 2012- november 2013 1. Vision

Läs mer

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Upprättad 091130 Uppdaterad 110905 Förord Allt arbete i förskolan bygger på förskolans läroplan LPFÖ98. I Granbacka förskoleområde inspireras vi också av Reggio

Läs mer

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård Informationen ska vara en vägledning för dig under din rehabiliteringsperiod hos oss. Är det något

Läs mer

Barnonkologi ur e% sjukgymnas.skt perspek.v

Barnonkologi ur e% sjukgymnas.skt perspek.v Barnonkologi ur e% sjukgymnas.skt perspek.v Linda Stridh leg sjukgymnast Barn- och ungdomsmedicinska kliniken Skånes Universitetssjukhus Lund Barn- och ungdomsmedicinska kliniken, Barn och ungdomssjukhuset,

Läs mer

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN SOLHAGENS FÖRSKOLA Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 1 2 Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning (kortfattad) 5 1.1.1 Beskrivning av verksamheten... 5 1.1.2 Beskrivning

Läs mer

Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum

Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum 050207 Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum VUXENHABILITERINGENS PROGRAM FÖR VUXNA PERSONER MED FUNKTIONSHINDER INOM AUTISMSPEKTRUM Bakgrund Vuxenhabiliteringen

Läs mer

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid med aktivitetsersättning

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid med aktivitetsersättning SVAR PÅ REGERINGSUPP 1 (26) Avdelningen för analys och prognos Karin Mattsson 69161/2011 Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid

Läs mer

Utred stödet till cp-skadade barn i Stockholm Skrivelse av Carin Jämtin (S)

Utred stödet till cp-skadade barn i Stockholm Skrivelse av Carin Jämtin (S) PM 2010:119 RII (Dnr 325-1608/2009) Utred stödet till cp-skadade barn i Stockholm Skrivelse av Carin Jämtin (S) Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande Skrivelse av Carin Jämtin

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

Kvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli juni 2016)

Kvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli juni 2016) Kvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli 2015 30 juni 2016) Förskolans namn. Huvudman. 1. Beskrivning av verksamheten En presentation av förskolan. Beskriv kortfattat organisation:

Läs mer

Idrott och hälsa för alla. - hur vi hittar vägarna

Idrott och hälsa för alla. - hur vi hittar vägarna Idrott och hälsa för alla - hur vi hittar vägarna En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för att barn, unga och vuxna, oavsett

Läs mer

Kommunala Handikapprådet i Falun lämnar synpunkter på

Kommunala Handikapprådet i Falun lämnar synpunkter på 1 FALU KOMMUN KOMMUNALA HANDIKAPPRÅDET 2009-01-29 Kommunala Handikapprådet i Falun lämnar synpunkter på Slutbetänkande av LSS-kommittén SOU 2008:77 Möjlighet att leva som andra, Ny lag om stöd och service

Läs mer

Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun

Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun Om fritidshemmet Fritidshemmet erbjuder omsorg för elever i förskoleklass till och med årskurs 6, fritidshemmet har också ett särskilt

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Förskolan Bergabacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och Förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning Inriktningsdokument 2014-05-26 Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning KS 2014/0236 Beslutad av kommunfullmäktige den 26 maj 2014. Inriktningen gäller för hela den kommunala

Läs mer

Grupper och kurser 2016

Grupper och kurser 2016 Barn- och ungdomshabiliteringen Landstinget i Värmland Grupper och kurser 2016 1 På Barn- och ungdomshabiliteringen arrangerar vi flera grupper och kurser. Dessa vänder sig till dig som har kontakt med

Läs mer

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning Hjälpredan Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning * Med under skoltiden avses barn i fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola.

Läs mer

SÄRTRYCK UR MELLANRUMMET TIDSKRIFT OM BARN- OCH UNGDOMSPSYKOTERAPI nr 11, 2004, s. 36-44

SÄRTRYCK UR MELLANRUMMET TIDSKRIFT OM BARN- OCH UNGDOMSPSYKOTERAPI nr 11, 2004, s. 36-44 SÄRTRYCK UR MELLANRUMMET TIDSKRIFT OM BARN- OCH UNGDOMSPSYKOTERAPI nr 11, 2004, s. 36-44 STOCKHOLMS BARN- OCH UNGDOMSPSYKIATRI. NÅGRA REFLEKTIONER ÖVER ÄMNETS HISTORIK, SOM KANSKE KAN BETYDA NÅGOT FÖR

Läs mer

FYSIOTERAPI Fortsättningskurs III Grundnivå

FYSIOTERAPI Fortsättningskurs III Grundnivå Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Sjukgymnastprogrammet FYSIOTERAPI Fortsättningskurs III Grundnivå Verksamhetsförlagd utbildning inom öppenvård FYS 015:4 Uppgift 3 Professionellt förhållningssätt

Läs mer

Välkommen till Rehabcentrum Kungsholmen!

Välkommen till Rehabcentrum Kungsholmen! Välkommen till Rehabcentrum Kungsholmen! Att drabbas av en sjukdom eller skada innebär ofta ett nytt läge i livet. När livsvillkoren förändras kan du behöva professionell hjälp på vägen tillbaka. Vi erbjuder

Läs mer

starten på ett livslångt lärande

starten på ett livslångt lärande starten på ett livslångt lärande stodene skolområde Lusten till kunskap Alla barn föds nyfikna. Det är den starkaste drivkraften för allt lärande. Det vill vi ta vara på. Därför arbetar Stodene skolområde

Läs mer

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling. Musikanten

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling. Musikanten Trygghetsplan Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Musikanten 2014-2015 1 Örebro kommuns trygghetsvision Alla barn och ungdomar i Örebro kommun har rätt till en trygg miljö i förskolor

Läs mer

Reggio Emilia, en stad med ca invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget.

Reggio Emilia, en stad med ca invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget. Reggio Emilia Reggio Emilia, en stad med ca 150 000 invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget. Kärnan i verksamheten är ca 35 förskolor

Läs mer

Skolbild för Grundsärskolan Regnbågen

Skolbild för Grundsärskolan Regnbågen Skolbild för Grundsärskolan Regnbågen Grundsärskola inriktning träning inom enhet Specialpedagogiskt centrum Läsår 2015/2016 Karina Bronell, rektor Beskrivning av verksamheten Genom den samlade läroplanen

Läs mer

Välkommen till Örebro läns landsting

Välkommen till Örebro läns landsting Välkommen till Örebro läns landsting 1 Här finns vi Norge Finland Danmark Sverige Örebro län ligger mitt i Sverige. Från Örebro är det är ca 20 mil till Stockholm och ca 30 mil till Göteborg. Fakta om

Läs mer

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barn- och ungdomsförvaltningen Resurscentrum TINS - LättLäst I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barnen får språkträning varje dag, på flera olika sätt och i

Läs mer

Projekt vid Spindlarnas avd. Stöde/Nedansjö förskolor 2012-2013

Projekt vid Spindlarnas avd. Stöde/Nedansjö förskolor 2012-2013 Projekt vid Spindlarnas avd. Stöde/Nedansjö förskolor 2012-2013 Pedagoger: Kicki Jonsson, Linus Backlund och Jennie Kerfstedt Pedagogista: Anna Lena Rehnberg Samarbete pedagoger pedagogista Projektet Lärdomar

Läs mer

L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna

L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna 1 L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna Nallebjörnens förskola Rapport Juni 2013 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 1. Utvärderingens genomförande...

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

Överenskommelse angående ansvarsfördelning mellan primärvårdsnivå i kommun och landsting och Habiliteringsverksamheten

Överenskommelse angående ansvarsfördelning mellan primärvårdsnivå i kommun och landsting och Habiliteringsverksamheten H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Eva-Charlotte Bernthson, verksamhetschef Habiliteringsverksamheten i Sörmland 2011-11-17 HH-HOH10-064 PVN-HSF12-048 Överenskommelse angående ansvarsfördelning

Läs mer

Särskolan i Malmö. Information till dig som har barn i särskolan

Särskolan i Malmö. Information till dig som har barn i särskolan Särskolan i Malmö Information till dig som har barn i särskolan Skollagen På skolverkets webbplats, www.skolverket.se och på Sveriges riksdags webbplats www.riksdagen.se kan du läsa om skollagen. Särskolan

Läs mer

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget !!! Speciellt korta & klara nyheter från landstinget Speciellt Korta & klara landstingsnyheter Nr 2 mars 2012 I det här numret av Speciellt kan du läsa om: Grå starr behandlas i Lindesberg Prognosen god

Läs mer

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning Hjälpredan Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning * Med under skoltiden avses barn i fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola.

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Storbrons Förskola 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Välkommen till Bovallstrands skola Från 1 12 år på samma ställe Skolan där ALLA blir sedda Vi satsar på friskvård varje dag Vi erbjuder följande verksamheter:

Läs mer

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga Kongressprotokoll maj september Medlemsundersökning - tabellbilaga ( Bilaga. Medlemsundersökning antal (%) antal (%) Biomedicinsk analytiker antal (%) Röntgen sjuksköterska antal (%) antal (%) Anställning

Läs mer