Familjehemmet. Det är så mycket jag behöver veta SKL:s rekommendationer Jag blev frisk av kärlek. och fler intressanta artiklar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Familjehemmet. Det är så mycket jag behöver veta SKL:s rekommendationer Jag blev frisk av kärlek. och fler intressanta artiklar"

Transkript

1 Familjehemmet En tidning för och om familjevård Årgång 30 Nr 4 december 2012 Det är så mycket jag behöver veta SKL:s rekommendationer Jag blev frisk av kärlek och fler intressanta artiklar

2 I detta nummer Nr Symptom är inte alltid lika med diagnos... 5 Det är så mycket jag behöver veta!... 6 Handledning för familjehem SKL:s rekommendationer Massmedia, vart fjärde barns placering avslutas i förtid? Jag blev frisk av kärlek! Åsikter och ideér Rådgivarkonferens i Södertälje Nu är det jul igen Familjehemmens Unga Röster (FUR) IFCO:s europeiska konferens Nyheter från Världens center Kumla årsjubileum för Östergötlands länsförening Familjehemmens Riksförbund Vill du ha bättre stöd och en högre ambitionsnivå? Bli familjehem hos oss! INOM Innovativ Omsorg är en stor organisation med flera samverkande bolag, Sociala Tjänster, Familjeforum, Södertörns Familjevård och KBT Mälardalen. Vi har ramavtal med flera av Sveriges kommuner, därför får vi förfrågningar i stort sett varje dag. Vi erbjuder kommuner allt från kortare jourhemsplaceringar till längre uppväxtplaceringar, samt kvalificerat behandlingsarbete (t.ex. MTFC) i familjehemsmiljö. Våra familjehem får arvode, omkostnadsersättning, grundutbildning, fortbildning, handledning samt möjlighet till stöd dygnet runt. Kontakta oss för med information Tel eller läs mer på vår hemsida Familjehemsguiden Familjehemsguiden söker efter nya samarbetspartner, både erfarna och nya familjer. Kontakta oss gärna för mer information. IDRE FJÄLL uthyres: 8-bäddslägenheter, typ 9C, mycket hög standard och bästa läge. bertil Vi kan erbjuda socialtjänsten... Rekrytering och matchning av vanliga familjehem. Stort nätverk av familjehem över hela Sverige. Utredning av familjehem enligt Kälvesten metoden. Förstärkt familjehemsvård. Professionell handledning till yrkesverksamma inom psykosociala området. Extern handledning till kommunens egna familjehem för kortare eller längre perioder efter behov. Familjehemsguidens handledare är utbildade enligt handledarföreningens krav. Kontakta Tenntrådssmyckeriet Snåret www. tenntradssmyckeriet.se FamiljehemsGuiden Tel.vx Box 3, Trosa Besöksadress: Industrigatan 5, Trosa 2 Familjehemmet

3 Ordföranden har ordet! Familjehemmet Ansvarig utgivare Roland Oscarsson Produktion och tryck Linderoths Tryckeri, Vingåker, tel Varje årstid har sin charm och nu är det vinter med snö som gör att det blir ljusare ute. Nu när snön lagom lagt sig mitt i Sörmland och solen tittar fram så känner jag bara hur energin rinner till. Andra lördagen i rad då två av våra biologiska barn 20 år och 24 år och de tre små som var jourplacerade hos oss för några år sedan är här hemma. Då trivs jag. För att jag vet att barnen trivs och våra biologiska barn trivs med att vi har våra extra barn, som är som dom vore våra barnbarn i familjen. När alla väl kommit ut så har lagom ett av barnen klivit på tunn is med vatten under. OK. In, av med stövlarna för så klart blev det vatten ända in och i stöveln. Men som van familj med extra kläder så har jag självklart andra kläder och extra stövlar att byta med. Väl ute och ska gå promenad, så har nästa klivit ungefär likadant. Vilken tur för henne, för hon fick gå in och sätta sig vid TV:n medan vi gick vår promenad. Med sparkåkning. Ja, så kan en dag se ut när man gläds åt några av alla de olika människor man lärt känna på grund av att vi är familjehem. Jag önskar alla en bra vinter, och är säker på att alla vi familjehem tar väl hand om våra placerade och biologiska barn. Och att familjer som känner sig osäkra söker hjälp och får hjälp för att placeringarna inte ska avslutas i förtid. Yvonne Nordström Pettersson Ordförande i Familjehemmens Riksförbund Manusstopp Till nästa nummer: 15/ Annonspriser 2012 Svartvitt Helsida 6 800:- Halvsida 3 900:- Kvartssida 2 300:- 180 mm bred 35,00:-/mm 85 mm bred 20,00:-/mm Priser baseras på färdigt annonsmaterial. Moms uttages ej. Annonser Prenumeration 400:-/år Plusgiro Medlemsavgift inkl. tidning 375:-/år Plusgiro Redaktion och FR-Kansli Roland Oscarsson Stora Malmsvägen Katrineholm Tel , E-post: Hemsida: Rätt adress? Har ni bytt adress så skicka både den nya och den gamla till: Tack på förhand! Foto Alla bilder används som illustrationer. Personerna på bilderna har ingen anknytning till ämnet om det inte står speciellt angivet. Tidningen med samtliga artiklar och annonser mm läggs också ut på FR:s hemsida: ISSN Familjehemmet

4 ÅRSBÖCKER Social Handbok 2013 KOMMUNAL HANDBOK 2012 Hela vår sociala trygghet ARBETSMARKNAD PENSIONER ARBETSRÄTT POLISEN BARNOMSORG PSYKIATRISK VÅRD BOSTADSBIDRAG RÄTTSFRÅGOR FAMILJERÄTT SJUKVÅRD FUNKTIONSHINDER SOCIALTJÄNST FÖRBEHÅLLSBELOPP STUDIESTÖD KRIMINALVÅRD STÖD OCH SERVICE VÅRDNAD OCH UMGÄNGE KRONOFOGDEN MIGRATION ÄLDREOMSORG Social hjälpreda och lärobok Oumbärlig för alla socialt verksamma och intresserade och som har sin givna plats på alla arbetsplatser och i alla hem när sociala frågor kommer på tal. Social lärobok och som underlag för skolans kurativa verksamhet. EU Kommunallagen Kommunvalen 2010 Politikens spelregler Kommuner och landsting Regeringsformen Kommunal Handbok Bok i fickformat om den kommunala demokratin och politikens spelregler. Politisk hjälpreda som många kommuner, landsting och politiska partier delar ut till sina politiker och tjänstemän, och vid utbildning av nyvalda. Pris: 1 ex 95:-, 10 ex. 80:-/st, 20 ex. 70:-/st. 100 ex SH 50-:/st. 100 ex KH 50-:/st, exkl. moms, porto/frakt Privatpersoner: Sätt in 100:- på Pg eller Bg , Bokmarknaden. Ange bokens titel, namn och adress, så kommer boken med posten. BOK GRAFIKA FÖRLAG Ö. Vallgatan 6, Lund Beställning , fax Mobil E-post: MARKNADEN AB Org.nr: , Plusgiro: , Bg: Box 95, SIMRISHAMN Tel , dygnet runt Fax Familjehemmet Förstärkt familjehemsvård med barnet i fokus

5 Symptom är inte alltid lika med diagnos Jag har personligen erfarenhet av att en flicka med AST var placerad hos oss. Vi skulle avlasta ett jourhem i två veckor, flickan blev kvar hos oss i åtta månader. Så lång tid tog det att hitta ett lämpligt hem åt henne. Det var en väldigt lärorik tid för hela vår familj. I mitt arbete har jag kontakt med en kvinna som fick sin diagnos (Asperger) i 45-års ålder. Hon är 53 år idag. Hon har själv två döttrar som har samma diagnos. Hon har lärt mig så mycket om hur det är att leva med den diagnosen. Hon kan beskriva det med distans till sig själv. Hon är en helt fantastisk kvinna. Jag lär mig massor om mig själv genom att träffa henne regelbundet. Jag har kollegor som inte klarar av henne överhuvudtaget, de upplever henne som en besserwisser och rättshaverist. Hon ställer frågor för att vara säker på att hon har förstått och blir förstådd och dessa frågor anses, av Har du... engagemang tid och rum ordnade förhållande Tillsammans med oss kan du göra en insats Vi söker... Stabila familjer som kan tänka sig bli familjehem för barn- ungdomar eller vuxna för längre eller kortare tid. de, vara medvetet kränkande. När jag beskriver för kollegorna vad jag upplever i möten med kvinnan säger dem att det beror på att hon manipulerar mig. För mig får de gärna tro det. Idag tycker jag att det är för mycket fokus på alla diagnoser och framförallt diagnosers negativa sidor. Resurserna är kopplade till diagnosers negativa sidor. Vi ska åtgärda de negativa sidorna. Tänk om vi skulle vända på det. Vi skulle ha fokus på alla de extra förmågor de speciella personerna äger. Resurser skulle vara kopplade till att ytterligare öka och uppmärksamma de speciella förmågorna. Vi skulle uppmuntra de positiva sidorna. Jag känner en man som hade svårt att hitta sin plats i livet. Han misslyckades i skolans pedagogik, men gick ut med mycket större kunskaper än de som hade enbart MVG i betygen. Han kom inte in på gymnasiet och det individuella programmet var för luddigt och gav för lite utmaningar. Till slut i 22 års ålder fick han börja praktisera i Systembolaget. Han fick börja plocka flaskor i hyllorna. Han lärde sig snabbt och kunde snart alla artikelnummer. Han studerade kataloger och lärde sig snabbt vilket vin passade till de olika maträtterna. Han ville inte ha direkt kontakt med kunderna, men delade med sig av sina kunskaper till de latare kollegorna. Han hittade sin plats. Han blev anställd och jobbar sedan 11 år i samma butik. I vårt hem har vi alltid försökt klä av alla diagnoser. Jag själv är uppvuxen i en liten by där alla bybor fyllde en funktion. Alla fick finnas och behövdes i byn. Vi hade bland annat en läkare, präst, lärare, alkoholist, krigsveteran, som levde ut sina trauman med jämna mellanrum och en kvinna som hade flera speciella förmågor. Hon kunde hela almanackan utantill och visste vilket datum alla hade sin namnsdag. Hon kunde sticka två strumpor samtidigt och hon kunde massera. Hon fick mycket positiv uppmärksamhet. Alla tyckte att det var helt fantastiskt att kunna memorera alla namnsdagar. Det kunde ingen annan i hela byn, inte ens läkaren, prästen eller läraren. Alltså måste hon vara något mycket bättre. Hon kunde känna sig stolt och nöjd trots att hon inte klarade av många andra saker som till och med den gravt alkoholiserade mannen klarade av. Tydlighet, rutiner, tålamod och acceptans är bra redskap som vi familjehem kan använda oss av i vardagslivet mot symptom oavsett om det beror t ex på diagnoser eller en dysfunktionell barndom. Vi erbjuder dig... Regelbunden utbildning och handledning. Våra konsulenter besöker dig varannan vecka och du når oss dygnet runt om du behöver råd och stöd i ditt uppdrag. Ring oss så berättar vi mer Telle Söderberg Familjehemmet

6 Det är så mycket jag behöver veta! Om att ta steget från familjehem eller HVB-hem till ett självständigt liv. Hur går det för de ungdomar som lämnar familjehem eller HVB-hem? Vilket stöd får de då de skall starta sitt självständiga liv? Vad säger ungdomar själva om vad de behöver för att klara av att stå på egna ben? De här frågorna har under de senaste åren varit i fokus för vårt intresse som forskare. I den här artikeln ämnar vi ta upp en del av resultaten från två av våra forskningsprojekt där vi har intervjuat ungdomar om deras erfarenheter av att lämna en placering i familjehem eller HVB-hem. Först kan vi konstatera att den period i livet som vi kallar för ungdomstid alltmera har förlängts. Att lämna ungdomstiden och ta klivet in i vuxenvärlden är numera en lång process. En förlängd ungdomstid medför ett ökat beroende av det stöd som föräldrar kan ge. Därmed blir familjen en allt viktigare stödjande faktor, både känslomässigt och materiellt, i övergången från ungdomsliv till vuxenliv. Familjen Övergången från ung till vuxen är en omvälvande fas för de flesta ungdomar. förväntas ge både ett utsträckt materiellt och emotionellt stöd när exempelvis ungdomar bor kvar längre i barndomshemmet och etablerar sig senare och senare på arbetsmarknaden (Settersten et al. 2005). Även om unga från de nordiska länderna i ett internationellt perspektiv flyttar hemifrån relativt tidigt (Vogel 2003), visar både svensk och norsk forskning (Espvall & Dellgran 2006, Hellevik 2005) att föräldrars ekonomiska, praktiska och sociala stöd till utflyttade barn var betydande. Hellevik (ibid.) fann även att stödet från föräldrar under de ungas etableringsfas har ökat sedan andra världskriget parallellt med välfärdsstatens utbyggnad. Övergången från ung till vuxen är en omvälvande fas för de flesta ungdomar. Att flytta hemifrån innebar att många viktiga beslut skall fattasvilken utbildning skall man välja, hur skall man hitta ett bra arbete och inte minst var skall man bo någonstans? De beslut som fattas Alpklyftan söker nya och erfarna familjehem! Alpklyftan bedriver sedan 1995 vård och behandling av ungdomar. Alpklyftan består av HVB-hem, öppenvård och familjehemsvård. Alpklyftans familjehemsvård arbetar med barn och ungdomar. Vi söker familjehem i Göteborg och Västra Götalandsregionen. Vi söker också familjehem som vill ta emot ensamkommande flyktingbarn/ungdomar. Vi erbjuder Engagerade familjehemskonsulenter, regelbunden handledning och jour dygnet runt. Ungdomsbehandlare för placerad ungdom som ingår i teamet runt ungdomen. Ersättning som möjliggör att arbeta deltid. Gemensamma utbildningsdagar för familjehemmen. Vill du veta mer? Ring eller skicka e-post till våra familjehemskonsulenter så berättar de mer! Se gärna vår hemsida Linda Dalenius, Kerstin Henriksson, under den här tiden kan få stor betydelse för hur livet kommer att gestalta sig. För de ungdomar som varit placerade i familjehem eller i institutionsvård kan övergången till ett självständigt vuxenliv vara mera problematisk än för andra jämnåriga. Internationell forskning visar att placerade ungdomars övergångsfas oftare inträffar tidigare och görs på kortare tid (Stein, 2006; Wade 1999, Stein 2012). Det innebär att den grupp ungdomar som i många fall kan ha ett begränsat stöd från familj och från sitt sociala nätverk också har de snävaste ramarna för att ta sig igenom den här övergångsfasen (Bakketeig 2008) ett förhållande som är alltför lite uppmärksammat inom den svenska socialtjänsten (Höjer & Sjöblom 2011). Många unga människor som lämnar vården måste ensamma ta ansvar för att forma sina liv mycket tidigare och på betydligt kortare tid än vad andra ungdomar behöver göra. Hur eftervården är organiserad, och hur ungdomar som går ut i ett självständigt liv efter en placering ska få sina behov tillgodosedda, har länge varit en förbisedd fråga i Sverige. I motsats till länder som Storbritannien och Norge har inga strukturerade eftervårdsprogram byggts upp i Sve rige. Först 2008 kompletterades socialtjänstlagen med en paragraf som närmare behandlar eftervården. Där står att socialtjänsten ska tillgodose det särskilda behov av stöd och hjälp som kan finnas sedan vård och fostran utanför det egna hemmet upphört (5 kap. 1 SoL). Vad denna lagförändring får för konsekvenser i praktiken saknas det hittills kunskap om. Två studier om ungdomar som lämnar familjehem och HVB-hem Här följer en kort beskrivning av de två studier som vi har genomfört: Den första, Från vård till vuxenliv, finansierade av Stiftelsen Allmänna Barnhuset. I denna studie intervjuade vi 16 ungdomar mellan 18 och 22 år, vid två tillfällen med ca 1½ - 2 års mellanrum. Tio av ungdomarna var placerade på grund av deras föräldrars alkoholmissbruk och/eller psykiska sjukdom. Tre 6 Familjehemmet

7 ungdomar var placerade på grund av eget beteende och tre på grund av allvarliga konflikter i familjen. 10 av ungdomarna var födda i Sverige av svenska föräldrar, två hade föräldrar födda i Norden, och fyra var födda i, och hade föräldrar från, ett utomeuropeiskt land. Vid den första intervjun hade åtta ungdomar lämnat, eller stod i begrepp att lämna, vård i familjehem, och åtta vård i HVB-hem. Sex flickor och tio pojkar intervjuades. För att få en uppfattning om vilket stöd som erbjöds i ungdomarnas professionella och privata nätverk genomfördes också strukturerade telefonintervjuer med 8 fosterföräldrar, 8 personal från HVB-hem, 15 socialsekreterare och 5 familjehemssekreterare (Se Höjer & Sjöblom 2011). Den andra studien, Livet efter vården som finansierades av Forsk ningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap (FAS), var en mera omfattande studie. Där intervjuades först 111 enhetschefer för barn- och ungdomsgrupper i 75 svenska kommuner: 26 i Stockholms län och 49 i Västra Götaland län. Vi använde ett strukturerat frågeformulär, och intervjuerna genomfördes per telefon. Vi har också intervjuat 65 ungdomar som lämnat placeringar i familjehem och HVB-hem 51 unga kvinnor och 14 unga män. Dessa intervjuer genomfördes också per telefon, med både öppna och slutna frågor. Alla ungdomsintervjuerna spelades in och transkriberades. I den här artikeln berättar vi om resultaten från den sistnämnda studien 1. Det finns inte utrymme att i denna artikel redogöra för all kunskap som de ungdomar vi intervjuat så generöst delat med sig av. Denna gång koncentrerar vi oss på att i huvudsak beskriva vilket stöd ungdomarna fått, och vilket stöd de önskat få. Utflyttningen bestäms av socialtjäns t- ens regler och inte av de ungas behov Ett flertal av ungdomarna som vi har intervjuat nämnde att socialtjänstens administrativa regler, som att vården ska avslutas då man fyller 18 år, eller efter att man avslutat gymnasiet, utgjorde hinder för dem att kunna flytta ut och avsluta placeringen i en takt som stämde överens med deras egna behov. Några unga uttryckte att om de hade fått välja själva hade de bott kvar längre i familjehemmet eller på HVB-hemmet. Många unga berättade också om att vårdens avslutande ofta skedde hastigt och utan planering. De kunde hända att den unge fick reda på att han/ hon skulle flytta med kort varsel och att placeringen skulle avslutas på kort tid. Detta var något som de unga tyckte var problematiskt - de tyckte att socialtjänsten borde hanterat avslutningarna på ett bättre sätt. Viktiga relationer med fosterföräldrar och kontaktpersoner på HVB-hem kunde avbrytas på grund av sådana forcerade avslutningar av placeringar och ersattes oftast inte av annat stöd. En annan aspekt av socialtjänst ens organisering som påverkade de ungas möjlighet till stöd var att de vid 18 års ålder blev tvungna att vända sig till vuxengruppen för att t.ex. söka försörjningsstöd. Det innebar att unga som hade haft en väl fungerande relation med sin tidigare socialsekreterare från barn- och ungdomsgruppen, ibland under hela placeringen, var tvungna att bryta den kontakten för att kunna få hjälp av socialtjänsten. Dessutom varierade ofta reglerna för att få tillgång till olika typer av stöd från barn- och ungdomsgruppen till vuxengruppen. De unga kunde beskriva att detta var ett hinder som ibland innebar att kontakten med socialtjänsten avslutades på grund av att de inte kände sig trygga med att träffa nya och okända socialsekreterare, och ibland också kände sig avvisad och misstänkliggjord på olika sätt. Att enbart behöva stöd för att kunna planera sin budget eller för att hantera vardagen var inte tillräckligt som motiv för insatser från socialtjänsten när de unga kategoriserades som vuxna. Att ha någonstans att bo Efter att ha flyttat runt så mycket och aldrig känt mig trygg någonstans, aldrig haft en fast plats så var jag väldigt ivrig att få mitt eget där jag vet att den enda som kan skicka ut mig härifrån är jag själv. Att ha en trygg plats att flytta till är centralt och viktigt för de unga som lämnar vården. Av de 65 unga vi intervjuat var det 21 som hade ordnat ett boende på egen hand. Det behövde inte innebära att de inte hade blivit erbjudna boende från socialtjänsten eller HVB-hemmen, men många av dem hade varit aktiva i sitt sökande av boende genom internet och olika annonsforum. 13 av de unga hade fått sin lägenhet genom socialtjänstens försorg, och 12 hade fått sitt boende ordnat med hjälp av fosterfamiljen. Några fosterföräldrar hade gått i borgen för de unga när de skulle köpa en bostadsrättslägenhet. Sju unga fick hjälp av HVB-hemmet i att ordna ett boende. Fem av de unga fick hjälp av sina kontaktpersoner och sex av dem fick hjälp av andra som syskon, vänner eller släktingar i att hitta en bostad. Endast en av våra intervjupersoner fick hjälp av sin biologiska familj att hitta ett boende. Sammantaget var det 37 av de unga som fick hjälp av det professionella nätverket (med det professionella nätverket menar vi här socialtjänsten, familjehem, HVB-hem, kontaktperson) med att hitta en bostad. Råd och stöd i ekonomiska frågor Det var 19 av de unga som svarade att de inte hade haft någon hjälp med ekonomiskt stöd eller rådgivning i samband med att vården avslutas. De hade hittat sätt att försörja sig 1 Resultat från första studien finns beskrivna i Höjer & Sjöblom Familjehemmet

8 själva. Det kunde handla om att de hade lön genom sitt arbete, studielån eller att de var försörjda av sin partner. 18 av de unga hade försörjningsstöd från socialtjänsten. Sju av de unga hade en förälder som var avliden, vilket innebar att de hade ekonomiska tillgångar under en kortare tid i form av försäkringar och pensioner. Detta medförde dock att de inte hade möjlighet att söka ekonomiskt bistånd genom socialtjänsten så länge som de hade tillgång till eget kapital. Men det var också viktigt att få ekonomiskt stöd i form av rådgivning. De av våra intervjupersoner som hade fått råd i ekonomiska frågor var nöjda, och tyckte att sådan rådgivning var av stor betydelse för dem. I våra resultat kan vi se att 13 av de unga fick ekonomisk rådgivning av sina fosterföräldrar, tre unga fick denna rådgivning från HVB-hemmet och två unga från sina kontaktpersoner. Sammantaget var det 36 unga som fick råd i ekonomiska frågor genom sitt professionella nätverk. Vi kan alltså se att det professionella nätverket har en viktig roll genom att förmedla kunskap till unga om hur man planerar sin ekonomi, lägger upp en budget, betalar räkningar o s v. Arbete Att ha ett arbete eller påbörja en utbildning är också betydelsefullt i övergången från vård till vuxen. Emellertid var det 31 av de unga som uppgav att de själva hade planerat allt som hade med arbetet och utbildningen att göra i samband med vårdens avslutande. Sex av våra intervjuade ungdomar fick stöd och råd från socialtjänsten och tre från sina fosterföräldrar, två från HVB-personal och tre från sina kontaktpersoner då det handlade om att hitta ett jobb. Sammantaget var det 14 unga som fick stöd från det professionella nätverket i frågor rörande arbetet. Tre fick stöd från sina biologiska föräldrar, men flertalet av de unga fick lita till sin egen förmåga i förhållande till jobbletandet. Utbildning En majoritet av de unga svarade att de själva hade sörjt för planerandet i frågor som handlade om deras utbildning. Fyra av dem hade fått stöd i utbildningsfrågor av socialtjänsten, och fyra hade fått stöd av fosterföräldrar, en från Att ha ett arbete eller påbörja en utbildning är också betydelsefullt i övergången från vård till vuxen. HVB-personal och två från kontaktpersoner. Sammantaget var det 11 unga som hade fått stöd av det professionella nätverket i denna fråga. Endast en ungdom hade fått hjälp av sin biologiska familj. De unga angav att de inte var så motiverade att söka stöd i utbildningsfrågor i samband med att de lämnade vården. Det var så mycket annat att ta ställning till som var viktigare, och som gjorde att det var svårt att fokusera på den framtida utbildningen. Vem kunde de unga förvänta sig hjälp av? Vi ställde frågor till de unga om vem de kunde fråga om hjälp om de hade ekonomiska problem och behövde låna pengar, om de behövde praktisk hjälp, exempelvis om de skulle behöva flytta, och även vem de skulle gå till om de behövde känslomässigt stöd. I fråga om ekonomiskt stöd om de behövde låna pengar var det 15 av de unga som fick hjälp av sitt professionella nätverk 12 svarade att de skulle fråga sina fosterföräldrar, två att de skulle fråga socialtjänsten, och Vi söker familjehem Vi söker familjer som har tid, plats och engagemang att ta emot barn eller ungdomar i sitt hem. Vi arbetar med kraftigt förstärkt familjehemsvård. Vi erbjuder konsulentstöd med 24-timmars tillgänglighet, handledning och övriga professionella tjänster. Vi arbetar i team för den placerade där familjehemmet är den viktigaste länken. Ring oss så berättar vi mer! Maud Wallgren Kontoret ( ) Här finns vi Utbildning, konsultation, handledning och förstärkt familjehemsvård Handledarutbildning med inriktning mot familjehem Familjehemsutbildningar Handledning till professionsgrupper och familjehem Förstärkt familjehemsvård Börje Lindberg - Gull-Britt Lindberg - Lindberg Utveckling AB Familjehemmet

9 en skulle be sin kontaktperson om hjälp. 14 unga svarade att de skulle fråga sina biologiska föräldrar. Sju av de unga skulle fråga sin partner eller partnerns föräldrar, fem skulle fråga sina syskon eller släktingar och ytterligare fem av dem skulle fråga vänner. Fem ungdomar svarade att de inte visste vem de skulle fråga, ytterligare fem har inte besvarat frågan. I fråga om praktisk hjälp som exempel för att få flytthjälp så skulle 13 av de unga fråga sina biologiska föräldrar och 14 av de unga skulle ta hjälp av sina fosterföräldrar. Sju av de unga skulle ta hjälp av sin partner eller partnerns föräldrar ytterliga nio skulle fråga sina syskon eller släktingar och fem skulle fråga vänner. Tre av de unga visste inte vem de skulle fråga och ytterligare tre skulle inte fråga någon utan klara det själv. Två unga svarade inte på frågan. Sammantaget skulle 19 av de unga ta hjälp av det professionella nätverket då det handlade om praktisk hjälp. Då det gällde känslomässigt stöd var det fyra som skulle fråga sina biologiska föräldrar om hjälp och sju av de unga skulle fråga sina fosterföräldrar. Två skulle vända sig till socialtjänsten, och fyra till sin kontaktperson. Sammantaget skulle 13 fråga någon i det professionella nätverket efter hjälp vid känslomässiga problem. 12 svarade att de skulle fråga sin partner eller partnerns familj. Sex skulle ta hjälp av syskon eller släkt och 12 skulle fråga sina vänner om hjälp. Två hänvisade till sig själva som möjligt stöd och sju sade att de inte hade någon att fråga om hjälp. Tre valde att inte besvara frågan. Vi kan således dra slutsatsen utifrån dessa resultat att de ungdomar vi intervjuat har mer tillgång till hjälp och stöd från biologiska föräldrar och fosterföräldrar då det handlar om ekonomiska och praktiska frågor än då det handlar om emotionella frågor. I sådana fall så vänder sig de unga i högre utsträckning till vänner och till sin partner EFTERFRÅGAT STÖD Någon att prata med Det var flera av de unga som berättade om att de önskade få kontakt med en vuxen, stabil person som de kunde söka stöd ifrån både i praktiska och känslomässiga frågor. Det var vanligt att de unga beskrev erfarenheter av separationer från familjemedlemmar, fosterföräldrar och andra viktiga personer under tiden i vården och även tidigare under barndomen. Deras erfarenhet av upp brott och instabilitet under barndomen både innan och under vården hade skapat en känsla av rotlöshet och utanförskap. Så att ibland kan man känna sig väldigt ensam och utelämnad på den fronten att man inte har någon att vända sig till. Nu är man utslussad ur systemet så vart ska man vända sig nu, när man inte har någon förälder som fungerar De unga beskrev också att de gärna skulle vilja ha möjlighet att prata med andra unga som också hade erfarenheter av att ha varit placerade i familjehem eller på institution. De menade att ungdomar som delade sådana erfarenheter förstod med dem kunde man prata öppet om sådant som andra vänner inte kunde förstå. Det innebar att de kunde stötta varandra. Att bära på erfarenheten av att ha varit placerad var inte något man alltid ville berätta om. Att ha vänner som man kunde dela dessa erfarenheter med var viktigt. Ja jag skulle vilja träffa andra personer som var i liknade situationer. Alltså andra tjejer och killar. Man känner sig ganska ensam med allting ibland, att det bara är jag. För att nu när jag bor i X-stad och har träffat nya vänner här så det av mitt tidigare liv det är inte sånt jag vill berätta här. Råd och stöd för ett självständigt liv Som tidigare har nämnt efterfrågade de unga stöd i praktiska frågor. De menade att det var så mycket man behöver kunna för ta sig fram och navigera i samhället. En av ungdomarna efterfrågade en kurs i att klara sig själv efter vården. Det hade han önskat sig för att bättre klara av vardagen från stort till smått: Ja, jag skulle gärna se att det fanns en, en sån här typ livs utbildning liksom, på nåt sätt. Nån, nån sorts livs kurs liksom där man får lära sig allt från deklarering till hur det funkar med elräkningar och vad är, vad är räntan på ett lån och såna grejer liksom, vad har man för, vad finns det för föreningar man ska gå med i när man bor i hyresrätt, jag menar hyresrättsföreningen gick jag med i nu för, för tre månader sen, jag visste inte ens om att den fanns innan liksom. Och jag menar, hur viktigt är det med det liksom, sånt och ja, men, alltså när ska man kasta en disktrasa och Alltså, det är så jäkla mycket som liksom inte, som man inte får på nåt sätt. (Gunnar). Att få tillgång till stöd och hjälp från någon professionell Det var ett flertal unga som beskrev sig själva som ensamma och övergivna utan något känslomässigt stöd. De beskrev sin vardag i termer av otrygghet, att de hade ångest och att de bar på en känsla av att vara lämnade och övergivna. Några uttryckte besvikelse över socialtjänsten och över att deras socialsekreterare, som under placeringen hade varit involverade på olika sätt, inte hörde av sig efter att vården hade upphört. För dem var de konstigt att de inte slog en signal på telefonen bara för att fråga hur de mådde och hur de klarade sig i sitt nya liv. Jag har ju sett ganska mycket hemska saker och Jag trodde att det kom automatiskt att man skulle få förfrågan om det var FAMILJEVÅRDSGRUPPEN I JÖNKÖPING Konsulentstödd familjehemsverksamhet för barn och ungdomar Kontakta oss gärna! Tfn: , , E-post: eller besök vår hemsida Familjehemmet

10 nånting, jag är inte riktigt den som vill be om hjälp heller./ /, jag trodde ju att det skulle komma förfrågan i alla fall på ett papper hem eller vad som helst. Finns det någonting som man kan hjälpa till med för att bearbeta det som hände för, förr eller. Alltså, vad som helst. Man har ju, dom har ju ändå allt. Svart på vitt. Mitt liv. I en fil. På kontoret. Dom borde väl förstå att man, kanske inte är så himla hel och ren efter det. Fortsatt stöd även när allt går bra De unga efterfrågade inte bara stöd när de kände sig ensamma och sårbara. Många av dem uttryckte också ett behov av att ha någon att prata med om sitt tidigare och sitt nuvarande liv. Det var därför de ville ha kontakt med tidigare fosterföräldrar och socialarbetare just för att kunna föra den typen av samtal med någon vuxen som kände till deras historia. Ibland var det lättare att prata om de svåra upplevelserna när tiden hade gått och man hade lite distans till det. Men de ville också få en möjlighet att berätta om allt det positiva som hände i deras liv och som de var stolta över. Emellertid fann många unga i vår studie att det inte var lätt att upprätthålla kontakten till tidigare professionella som man hade mött i vården, utan att det fanns någon påtaglig orsak ett problem. De unga reflekterade över detta och undrade om de bara hade rätt till stöd om de hade problem och om de inte hade lyckats i sitt liv efter vårdens slut? Jag träffade henne förra veckan, jag har knappt träffat henne under sommaren för det har gått så bra och de ringde mig aldrig, det är precis som om jag inte har nånting längre. Det var Jag som ringde och frågade om vi skulle träffas och prata / / De tre sista månader, det är allt jag hade velat ha, inte för att jag inte skulle kunna klara mig om jag inte fick de månaderna, men det hade bara känts tryggt. Och de säger att det går så bra och du är ju så frisk, då tänker jag att: Måste jag gå och röka på bara för att komma tillbaka så ni fattar att jag behöver det, måste jag hela tiden göra nånting för att få stöd? Det tycker jag är lite tråkigt. Avslutande kommentarer Både i den studie vi redogjort för i denna artikel, och i vår förra studie, berättade ungdomarna om hur viktigt det var att få hjälp med att lägga upp en budget hur skulle de bäst använda sina tillgångar? Vad är bästa sättet att spara? Vågar man ta studielån? När ungdomar flyttar hemifrån kan de fråga sina föräldrar om råd i ekonomiska frågor, och många kan också få ekonomiskt stöd hemifrån. För de ungdomar som lämnar en placering i familjehem eller HVB-hem är tillgång till sådant stöd inte en självklarhet. I vår studie kunde vi se hur betydelsefullt det var vår de ungdomar vi intervjuat att få råd och stöd i ekonomiska frågor, och flera fick också ett sådant stöd av sina fosterföräldrar även efter det att de flyttat. De ungdomar som hade tillgång till sådant stöd kände sig tryggare och fick en bättre övergång till vuxenlivet än de som saknade sådant stöd. På liknande sätt kan man säga att kunskap överförs från föräldrar till barn/ungdomar då det handlar om utbildning och arbete. Att kunna diskutera val av utbildning och arbete med någon som man litar på, och som verkligen är intresserad, är av stor betydelse. De av våra intervjupersoner som haft turen att få tillgång till berättade om hur viktigt det varit för dem. Då vi har diskuterat ungdomars situation med representanter från olika kommuners socialtjänst både personer i chefsbefattningar och social - sekreterare har vi ofta fått svaret att dessa ungdomar inte skiljer sig från andra grupper. Formellt har de rätt att ta del av samhällets stödinsatser - som alla andra. De kan söka studielån och de kan söka försörjningsstöd om de inte vill studera och inte lyckas få arbete. Detta påstående är natur - ligtvis helt i överensstämmelse med gällande lagar och bestämmelser. Emellertid menar vi att vår egen och den internationella forskningen på området (Höjer & Sjöblom 2011, Stein 2012) visar att dessa ungdomar befinner sig en särskild situation, som på många sätt skiljer sig från deras jämnåriga som inte har erfarenhet av att vara placerade i dygnsvård. Ungdomar som levt med sina föräldrar/ sin förälder och har kvar sitt ur - sprungliga nätverk befinner sig i en betydligt mer gynnsam situation då de skall ta steget ut i vuxenlivet. Ett exempel som belyser denna skillnad mellan olika grupper av ungdomar är behovet av att pröva sina vingar under den här perioden i livet, att exempelvis börja en utbildning eller en anställning, pröva att flytta tillsammans med en partner och sedan få lov att misslyckas. För de ungdomar som inte har erfarenhet av att vara placerade i dygnsvård eller av tidiga uppbrott hemifrån är det i de flesta fall möjligt att flytta tillbaka till föräldrarna igen om inte det självständiga boendet fungerade. Det är också möjligt att ta risken att använda sitt studielån till en utbildning som sedan inte visade sig vara den passande vissheten om att det kan finnas en ekonomisk buffert i det privata nätverket möjliggör ett sådant risktagande. För de ungdomar som lämnar dygnsvården kan en sådan övergångsfas som kännetecknas av ett prövande och en möjlighet av att gå fram-och-tillbaka i förhållande till föräldrar eller andra signifikanta vuxna inte vara möjlig. Risken är stor att det inte finns någon familj, varken ursprungsfamilj, familjehem, HVB-personal eller socialsekreterare som kan fånga upp dem och finnas som ett stöd i bakgrunden, och att de ungdomar som lämnar dygnsvården inte får möjligheten att välja i övergången från ung till vuxen. Sammanfattningsvis visar våra resultat att övergången från en placering i familjehem eller HVB-hem behöver planeras och förberedas noga tillsammans med den unge som skall ge sig ut i vuxenlivet. De administrativa processerna underlättar ofta inte en sådan planering. Att lämna vården vid ett specifikt datum är inte någon bra lösning för denna grupp av ungdomar. De ungdomar som bor kvar hemma hos föräldrarna (eller hos någon av föräldrarna) kan i de flesta fall flytta hemifrån då de känner sig mogna att göra det, och då 10 Familjehemmet

11 det passar in i deras planering av arbete och utbildning., vilket oftast inte är möjligt för de ungdomar som lämnar en placering i familjehem eller HVB-hem. Vi anser att mera uppmärksamhet behöver ges åt de ungdomar som skall stå på egna ben efter att ha varit placerade i samhällets dygnsvård. Vi erbjuder stöd och handledning samt ett intressant utbildnings- Referenser Bakketeig E & Backe-Hansen, E (2008), Forskningskunnskap om ettervern. Oslo: Nova. Nova rapport:17/2008. Familjehemskonsulterna och ungdomar. Espvall, M & Dellgran, P (2006) ULF s sociala sida. OM socialt stöd rekryterar och utbildar och sociala nätverk i levnadsnivåundersökningarna. Socialvetenskaplig familjehem och jourhem tidskrift. 1, s program. till Stockholms stad. Hellevik, T (2005) På egne ben. Unges etableringsfase i Norge. Oslo; NOVA (Norsk institutt for forskning om uppvekst, velferd og aldring), rapport 22/05. åt Stockholms Ring stadsdelsnämnder eller besök Höjer, I & Sjöblom, Y (2011 Att stå på egna ben. Om övergången från samhällsvård till vuxenliv. Socialvetenskaplig tidskrift, 1, s Settersten, R A, Furstenberg, F F, & Rumbaut, R G (2005). On the Resursteamen barn och ungdom Frontier of Adulthood: Theory, Research, and Public RESURSTEAMEN Policy. Chicago, IL: BARN OCH UNGDOM Familjehemskonsulterna University of Chicago Press. FAMILJEHEMSKONSULTERNA Socialförvaltningen Tfn: Stein, M (2006) Research Review: Young people SOCIALTJÄNST- leaving care. Child and OCH E-post: ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN family social work, vol11, pp facebook.com/familjehemstockholm Stein, M. (2012) Young People Leaving Care, supporting pathways to adulthood. London: Jessica Kingsley Publicer. Vogel, J (2003) European Welfare Regimes and the Transition to Adulthood: A Compa rative and Longitudinal perspective. Social Indicators Research. 59, Wade. J. (1999) Developing leaving care services: tapping the potential of foster carers. In Hill, M (ed.): Signposts in fostering. Policy, practice and research issues, London. Stockholms stad söker familjehem och jourhem Stockholms stad söker familjehem Vi söker familjer i Stockholmstrakten för barn och ungdomar. Vi erbjuder stöd och handledning samt ett intressant utbildningsprogram. Vi söker familjehem / fosterfamiljer i Stockholmstrakten för barn Familjehemskonsulterna rekryterar och utbildar familjehem Ring eller besök TFN: E-POST: Känner du engagemang och intresse för barn och ungdomar? Vi har en ökad efterfrågan på platser för barn och ungdomar i alla åldrar och behöver därför utvidga verksamheten med flera familjer, både som jour- och familjehem. Ingrid Höjer, professor i socialt arbete Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet Yvonne Sjöblom, docent i socialt arbete Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet och Norrköpings universitet Förutom ett gott stöd från våra familjehemskonsulenter erbjuder vi: Ersättning som gör det möjligt för en person att vara hemma på hel- eller deltid Regelbunden handledning Återkommande utbildningsdagar Stöd från ett erfaret jour- och familjehem den första tiden Tillhörighet i en arbetsgrupp av konsulentstödda jourhem och familjehem Gemensamma konferensresor och sociala aktiviteter Vill du veta mer ring gärna någon av familjehemskonsulenterna vid Gryning Vård, gå in på vår hemsida Stefan Larsson, , , Göteborg Susanne Bödker, , , Skövde Ylva Spetz, , , Vänersborg Gryning har ett trettiotal verksamheter i Västra Götalands län och är landets största företag inom hem för vård och boende. Gryning ägs gemensamt av länets kommuner och är ett icke vinstdrivande företag. Eventuella överskott används för att utveckla verksamheten. 0287_122x155_Gryning_U&S_TP_MP+ST+KuP.indd :21:42 Familjehemmet

12 Handledning för familjehem kan vara en stor investering för bättre familjevård Familjehem är en vanlig familj som sätts under press dels som familj, men också som yrkesverksamma i människovård. Den vanliga familjen måste fungera för att människovården kan ske. Handledning för familjehem har varit en aktuell fråga så länge jag har varit familjehem (23 år). Det är så olika uppfattningar om dess nödvändighet både hos familjehem själva som hos uppdragsgivarna. Allt för många varianter betraktas som handledning som rör till det hela. Många tolkar också handledning som att det bara handlar om att stödja när det inte fungerar. Trygga hem skapar starka människor Trygghet är en viktig del för att handledningen ska uppnå önskad effekt. Hur skapas trygghet? Trygghet ger frihet, frihet att vara sig själv och våga ta itu med saker som behöver luftas. Kan man känna den tryggheten med den som är uppdragsgivare? I det fallet spelar det mindre roll om uppdraget är direkt från kommunen eller via en konsulent stödd verksamhet. De placerade barn och ungdomarna och deras föräldrar och övrig nätverk väcker varierande känslor hos alla i familjehemmet. Vad man känner kan man inte styra över, men vad man gör kan man själv bestämma över. Handläggarna väcker varierande känslor hos familjehemmet och familjehemmet hos handläggarna. Familjehemmens motstånd för handledning undersöks för lite. Syftet och meningen med det förklaras för lite. Motivationsarbetet existerar knappt. Ändå har familjehemmen just de barn (dygnet runt), som kan kräva många timmars handledning för de som arbetar professionellt med samma barn. Min åsikt är att lika självklart som handledningen är för de yrkesverksamma som får lön borde det vara för de som får arvode. Just precis så, lika självklart. När en familj tar emot ett barn/ungdom borde det erbjudas handledning. Erbjudas på ett sätt där viktigheten kommer fram. Familjehem borde inte få tacka nej till det heller. Naturligtvis borde kommunerna ha flera alternativ så att man som familjehem får välja vem man blottar sig för. Det finns en hel del familjehem som kritiserar och gnäller över barnen, föräldrarna, handläggarna, skolan och hur alla andra är och hur de gör. Alla gör det någon gång, men det finns de som har det beteendet ständigt. Handledning är ett bra tillfälle att vädra sina åsikter och då helst i grupp och på det sättet gå vidare i sitt uppdrag. Handledningen är ju en liten försäkring för de placerade. Det ger insyn i hur familjen mår och hur barnen, alla barn i familjehemmet, har det. RING så berättar vi mer. Telle Söderberg, Forum för Familjevård 12 Familjehemmet

13 Från SKL:s Cirkulär 08-81, Definition av familjehem Familjehem definieras i 3 kap. 2 socialtjänstförordningen (SoF) på följande sätt Med familjehem avses ett enskilt hem som på uppdrag av socialnämnden tar emot barn för stadigvarande vård och fostran eller vuxna för vård och omvårdnad och vars verksamhet inte bedrivs yrkesmässigt. I 2 förordningen till lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) anges att denna definition även gäller för familjehem som en insats enligt LSS. Det kan sålunda noteras att ett familjehem inte kan bedrivas yrkesmässigt till skillnad från HVB där det enligt 3 kap. 1 SoF krävs att verksamheten bedrivs yrkesmässigt. Med yrkesmässighet avses i detta sammanhang att verksamheten bedrivs kontinuerligt och i förvärvssyfte (prop. 1996/97: 124 s. 146). 2. Uppdraget som familjehem Uppdraget att vara familjehem är knutet till den eller de personer som socialnämnden har utrett och bedömt vara lämpliga för ett visst barn, 6 kap. 6 socialtjänstlagen (SoL). Ett familjehem består vanligen av en familj eller en ensamstående person. Deras uppdrag är att ta hand om barnet på det sätt som ett barns föräldrar normalt gör d.v.s. att fungera som goda föräldrar. Om familjehemmet separerar och/eller ombildas tillsammans med en ny partner måste en ny familjehemsutredning göras eftersom förändringarna har betydelse för barnet, se även sid. 36 i boken Barnet och familjehemmet en handbok om socialnämndens ansvar som är utgiven av Svenska Kommunförbundet Familjehemsföräldrar är uppdragstagare åt socialnämnden och är således inte anställda. Det finns inget kollektivavtal som reglerar deras ersättningar och arbetsinsatser. Det går därför inte att anställa personer som familjehemsföräldrar. Familjehemmet kan inte lämna uppdraget vidare till annan fysisk eller juridisk person. Familjehem Familjehemmet har, genom att inte vara anställda, en fri ställning när det gäller vilken eller vilka kommuner de vill ta uppdrag ifrån och vilka barn de vill ta emot i sitt hem. Familjehem kan ha uppdrag åt flera kommuner samtidigt. Det finns inte reglerat i lag hur många barn som samtidigt får tas emot i ett familjehem. Den socialnämnd som placerar ett barn kan i avtalet med familjehemmet reglera att inga ytterligare barn eller endast ett visst antal barn får tas emot i hemmet samtidigt. Uppdraget ersätts med ett arvode som varierar i storlek beroende på hur omfattande arbetsinsatsen och tidsåtgången bedöms vara. De kostnader som familjehemsuppdraget för med sig ersätts dels genom barnbidraget/studiebidraget dels i form av en omkostnadsersättning. 3. Avtal Uppdraget att vara familjehem bör grunda sig på bl a den plan som upprättats rörande barnet eller den unge, (11 kap. 3 SoL). I Socialstyrelsens allmänna råd om handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga (SOSFS 2006:12) används begreppet genomförandeplan och med det avses begreppet behandlingsplan som använts tidigare. För att parterna socialnämnden respektive familjehemmet ska veta vad som gäller i olika avseende bör ett skriftligt avtal ingås som reglerar var och ens rättigheter och skyldigheter. Av avtalet ska framgå vad uppdraget omfattar, ersättningar, skatter, tidpunkt för utbetalningar, försäkringar, uppsägningstider m.m. Blankett för avtal kan inköpas från Kommentus förlag. Det är rimligt med en uppsägningstid på en månad. I ärenden där nämnden krävt att en person är tjänstledig för att vara hemma med barnet under en bestämd period kan det finnas skäl att bestämma en längre uppsägningstid, dock högst 3 månader. Uppsägningen bör ske skriftligen och ske i så god tid att sista dagen för placeringen sammanfaller med uppsägningstidens sista dag. 4. Former för utbetalning av ersättningarna Inkomster från uppdraget som familjehem är per definition inte inkomster från yrkesmässig verksamhet (3 kap. 2 SoF) och ska beskattas som inkomster av tjänst. Det är således inte möjligt att utbetala ersättningen som en vårddygnsavgift till familjehemmets eventuella näringsverksamhet. Socialnämnden kan därför inte acceptera ett familjehems hänvisning till att de innehar F-skattsedel och därför anser sig har rätt att få utbetalning till sin näringsverksamhet. Ett avtal om att familjehemmet själv ska betala skatt och sociala avgifter kan inte godtas skattemässigt. Nämnden bör informera familjehemmet om att nämnden ska göra avdrag för preliminärskatt och betala sociala avgifter. Kontrolluppgift ska lämnas över utbetalda arvoden och omkostnadsersättningar. Familjehemmet ska uppmanas att inlämna en A-skattsedel. Det är möjligt för dem att ha såväl A-skattsedel som F-skattsedel Se vidare SKL:s hemsida; - familjehemsvård Familjehemmet

14 Utdrag från SKL:s cirkulär Ersättningar och villkor vid familjehemsvård av barn, unga och vuxna, m m Ersättningar och villkor vid familjehemsvård är av stor betydelse bl.a. när det gäller att rekrytera och behålla familjehem. Familjehemmet ska genom social tjänsten ges en god information om de ersättningar och de villkor som gäller för deras uppdrag. Lagstiftningen ger inte mycket stöd i denna handläggning och det finns i kommu n erna behov av rekommendationer och vägledning gällande ersätt ningar och villkor. Mot bl a denna bakgrund har Sveriges Kommuner och Landsting sammanställt denna information om ersättningar och villkor vid familjehemsvård. Informationen i cirkuläret är användbar även i de fall vårdnaden om barnet flyttas över till familje hems föräldrarna. Eftersom det är generella rekommendationer bör de ses som ett stöd för utveck lande av kommunens egna riktlinjer för handläggningen av dessa ärenden. Ersättningar vid familjehemsvård av barn och ungdom enligt SoL, LVU och LSS för år 2013 Omkostnadsersättning Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning för år Beloppen är beräknade på 2013 års prisbasbelopp, kronor och inkluderar barnbidrag alternativt studiebidrag som ska dras av då det går direkt till familjehemmet alternativt ungdomen. Individuell bedömning måste göras utifrån vilka kostnader som kan komma i uppdraget. Omkostnadsersättningen är till för att täcka de merkostnader som familjehemmet får när det tar emot barnet i sin familj. Ersättningen utgörs dels av en åldersförde lad schablon, som kallas grundkostnad, dels av tilläggskostnader som beräknas individuellt. Omkostnadsersättningen höjs när barnet fyller 13 år. Konsumentverkets beräkningar av kostnader för olika hushåll och för barn i olika åldrar har beaktats vid beräkningen av omkostnadsersättningens storlek. Nivån är satt med beaktande av att de placerade barnen har stora behov. Hänsyn har också tagits till att familjehemmen vanligen har en högre standard än den som ligger till grund för Konsumentverkets beräkningar. Ålder Grundkostnad Tilläggskostnad högsta skattefria inklusive grundkostnad Kronor % av Kronor % av prisbasbel. prisbasbel kr kr kr kr 170 Arvodesersättning Beräkning av rekommenderad arvodesersättning för år Ersättningen grundar sig på löneläget för vissa yrkesgrupper inom vårdsektorn, utgår från aktuell löne statistik och är per månad fr o m. januari Arvodet har räknats upp med 1,8 % för år Individuell bedömning måste göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver. Ålder Grundarvode Exempel på förhöjt arvode inklusive grundarvode kr kr kr kr kr kr kr kr Beloppen inkluderar inte höjningen av omkostnadsersättningen 130 kronor per månad och uppdragstagare utan läggs på den ordinarie omkostnadsersättningen. Familjehemsersättning vid förälder/barnplacering enligt SoL, LVU och LSS för år 2013 Omkostnadsersättning Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning per förälder för år Beloppen är beräknade på 2013 års prisbasbelopp, kronor, och är per månad fr o m. januari Individuell bedömning måste göras utifrån vilka kost nader som kan komma i uppdraget. Grundkostnad Tilläggskostnad högsta skattefria inklusive grundkostnad Kronor % av prisbasbel. Kronor % av prisbasbel kr kr 170 Arvodesersättning Beräkning av rekommenderad arvodesersättning per förälder för år Ersätt ningen grundar sig på löneläget för vissa yrkesgrupper inom vårdsektorn, utgår från aktuell lönestatistik och är per månad fr o m januari Arvodet har räknats upp med 1,8 % för år Individuell be dömning måste göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver. Grundarvode Exempel på förhöjt arvode kr kr kr Vid förälder-/barnplaceringar utgår arvode- och omkostnadsersättning även för barnet. Familjehemsersättning vid placering av vuxen enligt SoL för år 2013 Omkostnadsersättning Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning för år Beloppen är beräknade på 2013 års prisbasbelopp, kronor, och är per månad fr.o.m. januari Individuell bedömning måste göras utifrån vilka kostnader som kan komma i uppdraget. Grundkostnad Tilläggskostnad högsta skattefria inklusive grundkostnad Kronor % av prisbasbel. Kronor % av prisbasbel kr kr 170 Arvodesersättning Beräkning av rekommenderad arvodesersättning för år Ersättningen grundar sig på löneläget för vissa yrkesgrupper inom vårdsektorn, utgår från aktuell lönestatistik och är per månad fr o m. januari Arvodet har räknats upp med 1,8 % för år Individuell bedömning måste göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver. Grundarvode Exempel på förhöjt arvode inklusive grundarvode kr kr kr 14 Familjehemmet

15 Ersättning till kontrakterade jourhem enligt SoL och LVU för år 2013 Omkostnadsersättning Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning för år Beloppen är beräknade på 2013 års prisbasbelopp, kronor, och är per månad fr o m. januari Individuell bedömning måste göras utifrån vilka kostnader som kan komma i uppdraget. Fast omkostnadsersättning 1 Rörlig omkostnadsersättn platser % av 3-4 platser % av Enligt rekomend. för prisbasbel. prisbasbel. omkostnadsersättningar 927 kr för familjehem 1 Då inga barn finns placerade 2 Då barn finns placerade Arvodesersättning Beräkning av rekommenderad arvodesersättning för år Ersättningen grundar sig på löneläget för vissa yrkesgrupper inom vårdsektorn, utgår från aktuell lönestatistik och är per månad fr o m januari Arvodet har räknats upp med 1,8 % för år Ersättningen är fast och utgår oavsett om barn är placerade eller inte, inget tillägg utgår vid placering. Individuell bedömning måste göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver. 1 plats 2 platser 3-4 platser kr kr kr Ersättning till kontaktfamiljer enligt SoL år 2013 från SKL:s cirkulär 12:63 Omkostnadsersättning Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning för år Beloppen är beräknade på 2013 års prisbasbelopp, kronor, och är per dygn som barnet eller den vuxna är i kontaktfamiljen. Om vistelsen är fredag till söndag räknas det som 2 ½ dygn. Individuell bedömning måste göras utifrån vilka kostnader som kan komma i uppdraget. Ålder Grundkostnad Tilläggskostnad inklusive grundkostnad % av Kr/dag % av Kr/dag prisbasbel. prisbasbel l år Arvodesersättning Beräkning av rekommenderad arvodesersättning för år Ersättningen grundar sig på löneläget för vissa yrkesgrupper inom vårdsektorn, utgår från aktuell lönestatistik 1,8 % för 2013 och är per dag, 1/30 av månadsarvodet för familjehem. På lördagar, söndagar och helgdagar utgår dubbelt arvode. Om vistelsen varar sammanhängande mer än 14 dagar, vid t ex skollov, ges dubbelt arvode på helger enbart inom ramen för de första 14 dagarna. Om vistelsen är fredag till söndag räknas det som 2 ½ dygn. Individuell bedömning måste göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver. Ålder Grundarvode Exempel på förhöjt arvode inklusive grundarvode Kr/dag Kr/dag Kr/dag l år Ersättning till kontaktpersoner för barn och vuxna enligt SoL år 2013 Omkostnadsersättning Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning för år Beloppen är beräknade på 2013 års prisbasbelopp, kronor. Individuell bedömning måste göras utifrån vilka kostnader som kan komma i uppdraget. Procent av prisbasbelopp Kronor/månad 10% % % Arvodesersättning Beräkning av rekommenderad arvodesersättning för år Beloppet är beräknade på 2013 års prisbasbelopp, kr. Arvodet varierar utifrån hur omfattande och krävande uppdraget bedöms vara. Individuell bedömning måste göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver. Kategori Arvode i procent Kronor/månad av prisbasbelopp Kategori kontakt minst en gång/vecka Kategori kontakt flera gånger/vecka Kategori kontakt i stort sett dagligen Gällande kontaktperson vid umgänge efter dom i tingsrätt har Sveriges Kommu ner och Landsting inga specifika rekommendationer gällande arvodesersättning. Om bedömning görs att insatsen är av professionell karaktär kan arvodesersätt ning ges i den övre delen av rekommendationen eller motsvarande lön per timme som t.ex. behandlingsassistent. Hur ser det ut i din uppdragskommun? Vad har Du för erfarenheter ang. ersättningar, avtal mm till familjehem, släktinghem, kontaktpersoner/familjer? Maila till FR: el. ring Susann Wikberg Roland Oscarsson Uppdraget som familjehem Familjehemsföräldrar är uppdragstagare åt social nämnden och inte anställda. Uppdraget ersätts med ett arvode som varierar i storlek beroende på hur omfattande arbetsinsatsen bedöms vara. Arvodet är skattepliktig inkomst, som beskattas som inkomst av tjänst. Socialnämnden drar preliminärskatt och betalar sociala avgifter. Uppdraget berättigar inte till semesterlön eller semesterersättning. Arvodet är såväl sjukpenninggrundande som pensionsgrundande. Det berättigar däremot inte till tjänstepension. Tiden med familjehemsuppdraget ger inte rätt till A-kassa. Se också SKL:s rekommendationer /rekommendationer 2013 Familjehemmet

16 Utdrag från SKL:s cirkulär Ersättning till kontaktfamilj/stödfamilj enligt LSS år 2013 från SKL:s cirkulär 12:64 Omkostnadsersättning Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning för år Beloppen är beräknade på 2013 års prisbasbelopp, kronor, och är per dygn som barnet eller den vuxna är i kontaktfamiljen. Om vistelsen är fredag till söndag räknas det som 2 ½ dygn. Individuell bedömning måste göras utifrån vilka kostnader som kan komma i uppdraget. Ålder Grundkostnad Tilläggskostnad inklusive grundkostnad % av Kr/dag % av Kr/dag prisbasbel. prisbasbel l år Arvodesersättning Beräkning av rekommenderad arvodesersättning för år Ersättningen grundar sig på löneläget för vissa yrkesgrupper inom vårdsektorn, utgår från aktuell lönestatistik och är per dag. På lördagar, söndagar och helgdagar utgår dubbelt arvode. Om vistelsen varar sammanhängande mer än 14 dagar, vid t ex skollov, ges dubbelt arvode på helger enbart inom ramen för de första 14 dagarna. Om vistelsen är fredag till söndag räknas det som 2 ½ dygn. Individuell bedömning måste göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver. Ersättning till kontaktperson för barn enligt LSS år 2013 Omkostnadsersättning Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning för år Beloppen är beräknade på 2013 års prisbasbelopp, kronor. Individuell bedömning måste göras utifrån vilka kostnader som kan komma i uppdraget. Procent av prisbasbelopp Kronor/månad 10% % % Arvodesersättning Beräkning av rekommenderad arvodesersättning för år Beloppet är beräknade på 2013 års prisbasbelopp, kr. Individuell bedömning måste göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver. Kategori Arvode i procent Kronor/månad av prisbasbelopp Kategori kontakt minst en gång/vecka Kategori kontakt flera gånger/vecka Kategori kontakt i stort sett dagligen Ålder Grundarvode Exempel på förhöjt arvode inklusive grundarvode Kr/dag Kr/dag Kr/dag Vuxen Är Du familjehem, släktinghem, kontaktfamilj/person? Vi finns för Dig! Bli medlem nu! Erbjuder * Konsulentstödd familjehemsvård i utredda familjehem. * Stöd och handledning till kommunens egna familjehem. * Utbildning för verksamma familjehem i bland annat BBIC, att samtala med biologiska föräldrar, att få teamarbetet i skolan att fungera. * Lediga jourhem Läs mer Familjehemmens Riksförbund (FR) tel , Familjehemmet

17 Massmedia, vart fjärde barns placering avslutas i förtid? Det är vad vi matats med i media sista tiden. Är det verkligen som det sägs i TV och står i tidningarna om barn som vi tar hand om i familjehem. Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att ta fram en vägledning om placerade barns hälsa och utbildning. Barn som är placerade i familjehem och HVB. Vägledningen tar upp ansvarsfördelning och strategier för effektiv samverkan mellan socialtjänst, skola, hälso och sjukvård och tandvård. Som ledamot i en socialnämnd hade jag äran att få vara med på en utbildningsdag som FOU (Kommuner och Landsting i samverkan) som var i Nyköping. Där fick vi lära oss att efter en utredning som gjorts på ungdomar (jag tror att det rörde sig om 180) placerade i familjehem och HVB i Malmö. Av Stefan Kling som finns inom skol - hälsovården, att det finns stora brister. En stor procent av de unga som varit placerade i minst tre månader i samhällsvård av de som var med i utredningen hade inte bra fungerande skolgång, fick inte kontakt med sjukhälsovård och tandvård om dom var SOL placerade. De som LVU placerades blev det självklart därför att det ska göras vid en LVU utredning. Kritiken är riktad mot socialförvaltningarna som inte har en fungerande gemensamhetsplan för ung som placeras. Vid min fråga till Stefan Kling om vilken procents skillnad som var på unga placerade i HVB gentemot familjehem, så var det inte utrett ännu. Men dom skulle gå igenom det av utredningen till nyår. Petra Rinman Socialstyrelsen frågade församlingen om det var någon där som visste om socialförvaltningen hade en färdig plan som följs vid placering. Det var en som svarade att dom höll på att planera en sådan. Är det sant, nov Är det då konstigt att det finns så pass stor procent av de placerade som av olika anledningar hamnar i en förtidigt avbruten placering, när man inte har tryggheten att alla medverkar i en trygg placering ifrån Socialförvaltningen med skola och sjukhälsovård med tand - vård. Vägledningen ska vara ett praktiskt kunskaps stöd för alla som i sitt arbete möter barn som är placerade i samhällsvård. Vägledningen är framtagen i samverkan med skolverket. Dessutom så kan alla ni familjehem som är intresserad av att vi ska kunna förbättra för de unga söka och läsa på Socialstyrelsen SOSFS 2012:11 (S) Föreskrifter och allmänna råd. Socialstyrelsens författningssamling. Vi blev bjudna på fika med massor av gott fikabröd i en mycket fin museiliknande lokal med massor av gamla burkar och andra förpackningar som funnits förr i handeln. I rummet in nanför var det en hel affär som utställning. Detta var Pelles Lust hus i Nyköping. Jag och min nämndkollega satte oss bredvid en tjej som jobbade i Västerås socialförvaltning. Mycket intressant, hon berättade att de har en särskilt anställd samverkare som vid planering av en placering tar tag i alla dessa bitar och utreder möjligheterna för just den unge som ska placeras. Den kunde lagen på sina fem fingrar och visste att denna unga ska ha det den behöver framför allt i skolan men även inom sjukhälsovård och tandvård. Nu har jag ju förmånen som ordförande i Familjehemmens Riksförbund att åka till Stockholm och vara med på Socialstyrelsens konferens om TRYGG OCH SÄKER VÅRD för barn och unga i familjehem och HVB. En Mycket snöig dag i Stockholm. Norra Latin med sina fantastiskt fina lokaler. Konferensen blev en fördjupning av den information som vi fick i Nyköping. Mycket intressant och hela dagen var trevlig. Jag fick en ny bekantskap som för många redan är känd i FR, på Facebook och som föreläser. Jag hoppas kunna ta tillvara de ideer som hon har med sin kunskap som både teoretiker och praktiker. Eva Lena Edholm. Hon har ju tidigare varit familjehem med många tonåringar och är medlem i FR. Familjehemmet

18 Ett snöigt Stockholm den 5:e december. Det som jag fick mer svar om var en del utredningar, hur man har arbetat fram handboken, hur man har arbetat fram tydligheten i vägledningen för att barn ska få en tryggare placering i familjehem och HVB. En del är ju vägledning som ska an - vändas och en del är bara vägledning som bör. Jag mottager handboken, utbildning och samverkan vid placering, med öppna armar, men jag tycker att vi familjehem ska hjälpa till att påminna sociala när vi träffar dem om att vi alla vill ta del av det. Förhoppningsvis så kommer handboken och riktlinjerna att finnas på Socialstyrelsens hemsida i början av Min dag på Norra Latin slutade med att ta sig till tunnelbanan i snöovädret. Väl framme i Fruängen såg jag min och alla andra bilar igensnöade på parkeringen. Då jag ringde min man och min mor så fick jag veta att det hemma var igensnöat på vår väg in till oss, ca 300 m. Och att min mamma hört om långtradarna som stod tvärs över i Vårby backe på båda sidor. Och jag som inte hade något mycket viktigt att göra hemma. Jag beslutade att ta mig med bilen fram till min mamma igen och sova där till nästa dag. Eftersom det var för mycket snö överallt så kunde jag inte stanna någonstans när jag väl kom ut ur parkeringen. Men det första stoppet blev för att inköpa mig en snöskyffel, 350 kr. Tack. Men det gjorde i alla fall att vid första försöket att köra in vid det närliggande badet så fastnade jag där. Jag var inte ensam om det så vi fick hjälpa varandra. Men då hade jag spade!!!!!!. Väl ute ur planteringen så åkte jag runt Fruängen två gånger innan det var färdigplogat på mammas gård vid parkeringen. Psst, jag stod bra och betalade för mej. Mamma blev bara glad att vi fick en kväll till till sammans. Roland Oscarsson som också var i samma hus som jag under dagen, men i annat ämne, skulle åka ifrån T-centralen vid 15.00, men blev uppskjutet till innan hans färd med tåget påbörjades hemåt. Nästan hemma i Vingåker så kunde tåget inte åka ända fram till perrongen. Av något växelfel kanske. Roland och de andra som skulle gå av där fick hjälp av personal att hoppa ner på marken och klättra upp på perrongen en bit framåt. Det var då Roland kom underfund med hur högt tåget är. Skämt åsido, det finns så mycket med lagar, förordningar, utbildningar, rekommendationer och sunt förnuft som borde gälla redan. Huvud - saken är nog att det rörs om. Att våra placerade ska få en trygg och säker vård i våra familjehem. Yvonne Nordström Pettersson Läs mer; Oplanerade avbrott i familjehemsplaceringar av yngre barn och långvarigt placerade barn socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/18913/ pdf Webbplats: För ett bättre mottagande av ensamkommande barn och ungdomar Här finns samlad information om berörda aktörers ansvar för ensamkommande barn och ungdomar, aktörernas roller samt exempel på hur man arbetar med frågan runt om i landet. Webbplatsen är framtagen i projektet En nationell handlingsplan för ett värdigt mottagande av ensamkommande barn och ungdomar. 1 januari 2012 startade projektet Ensamkommande barn - lokalt och regionalt utvecklingsstöd. Det är del tre i SKL:s och Migrationsverkets arbete för ett förbättrat mottagande av ensamkommande barn, nu i samverkan med Socialstyrelsen och länsstyrelsen. Projektet delfinansieras av Europeiska flyktingfonden. 18 Familjehemmet

19 Jag blev frisk av kärlek! 9 Jag kom till mitt familjehem på västgötaslätten, 17 månader gammal. Min biologiska mamma kunde inte behålla vårdnaden om mig. Hon var då djupt nere i sitt alkoholmissbruk. Jag själv föddes med FAS alkoholrelaterade fosterskador, eftersom hon drack alkohol under graviditeten. Sen den dagen, när jag lade min kind på min fosterpappas bröst, på barnhemmet, där de hämtade mig, var min fosterpappa fast. Mina fosterföräldrar gick med på att ta hand om mig under två års tid. Det är nu tjugotre. Jag kunde inte ha kommit till en mer kärleksfull familj. Jag har en egen lägenhet men bor mest hos dem just nu p g a. avvaktan på ytterligare operation. Att växa upp med denna sjukdom är inte lätt. När det känns som allra svårast, så finns båda mina fosterföräldrar där och hjälper mig upp ur fallgropen Som en följd av min mors tillstånd så fick jag även vattenskalle. Många turer under åren till sjukhus. Vissa perioder har varit bra men sen 2009 kämpar jag dagligen med huvudvärk. Under alla sjukhusvistelser i samband med operationer har de varit ett välbehövligt stöd, genom att åka till sjukhuset i Göteborg för läkarbesök eller för att hälsa på mig. I samband med att huvudvärken kom, bestämde jag mig för att skriva ner allt som hände och använda det som terapi. Har gjort många ändringar under åren som gått, men under sommaren 29 juli 2011 tog jag kontakt med förlaget Vulkan. Ett år senare skickades manus och förslag på omslaget in, för tryckning. Nu 2012 kom mitt livs första självbiografi Jag blev frisk av kärlek ut i bokhandeln. Cecilia Johansson GLÄDJE ATT FÅ VARA MED Tänk att få ta hand om en individ som inte har någon framtid och få följa varje framsteg. Läkarna dömer och skriver en massa saker som man upplever inte är sant. Prestigen är stor och de vill ju alltid ha rätt vilket gör att man som förälder kämpar ännu mer. Resan med denna lilla tjej som kom till oss 1,5 år gammal med en vikt på 5,5 kg som nu vuxit till sig på många sätt och kanske minst på viktområdet där hon idag pendlar kring kg, men oavsett detta är hon värd sin vikt i guld. Trots dåliga förutsättningar har hon kämpat och kämpar fortfarande med alla skador hon fått av sin mors alkoholkonsumtion men hon har en livsvilja av stål. En glädje som jag vill unna er alla andra att deltaga i samt framförallt inte känna oro för att bry eller ta hand om ett barn med dåliga förutsättningar. Du tillsammans med dina nära och kära kan förbättra och ge dessa barn ett bra liv utifrån sina förutsättningar. Tänk att jag och min familj fick glädjen att ta hand om denna ljuvliga lilla krabat och slussa henne vidare i livet. Stort tack till alla som gav oss den möjligheten och tack Cecilia för att vi fått vara med på din resa de första 23 åren i ditt liv, men vi hoppas naturligtvis att det blir många mer. Siv Hellqvist Vill du köpa Cecilias bok får du som medlem i FR förmånen att inhandla den direkt av henne. Sätt in 100:- för boken samt 25:- för frakt på konto 6848 Handelsbanken, kontonummer men glöm inte skriva ditt namn och adress. Med förstärkt familjehemsvård menas att familjehemmen får särskilt stöd av familjehemskonsulenter som är tillgängliga dygnet runt och året om. I förstärkt familjehemsvård får familjehemmen god service, handledning, utbildning, ett tätt teamarbete mellan socialtjänst, familjehem och familjehemskonsulent samt med ett tydligt fokus på säkerhet och kvalitet. Familjehemmet

20 Åsikter och idéer I senaste numret av familjehemmet efterlyste ordföranden Yvonne Nordström Petterson åsikter och idéer från medlemmarna om hur alla tillsammans inom föreningen skulle kunna göra för att få bättre status för familjehem. Jag är medlem och har en del åsikter och idéer. Makt Jag har under de senaste dryga 20 åren funderat på begreppen makt och maktutövning. Ordet makt i sig är varken laddad negativt eller positivt. Det är hur makten används. Det är många, socialarbetare och familjehem, som inte vill kännas vid att de har en enorm möjlighet att använda makt. Det är många som använder makt utan att stå för det. Det är det som skapar så mycket frustration och aggressioner hos den placerade, biologiska familjen och socialarbetaren/ familjehemmet. Maktbegreppet är en viktig fråga och borde diskuteras mycket mera både offentligt och inom alla organisationer. Till den diskussionen borde, de ovan nämnda som i daglig dags får ta konsekvenserna av andras möjlighet att styra deras liv, bjudas med. De som agerar föreningens ansikte utåt behöver resonera om hur frustrationen och den egna reaktionen på begreppet makt visas utåt. Vi familjehem får också analysera vad det är för makt vi använder gentemot den placerade och de biologiska föräldrarna. I den hierarkiska trappan är vi inte längst ner även om det kan kännas så. Tillit till sig själv och andra Vi familjehem måste ta ansvar för oss själva och våra handlingar först innan vi kan börja begära att andra ska ta ansvar för oss. Vi familjehem kan visa respekt för de vi omger och kräva respekt tillbaka. Vi familjehem får inte vika oss för att andra har åsikter om oss. Vi själva ska stå för våra egna åsikter från början och inte vända kappan efter vinden vid varje liten vindpust. Som föreningens ansikte utåt skall man tydligt visa tillit till sig själv och till andra. Det skall man visa i ord och handling. Det är ett sätt att öka lusten och viljan hos oss medlemmar och andra aktörer som kommer i kontakt med föreningen. Föreningen kan också visa utåt vad föreningen står för och vilka åsikter som är föreningens. De som agerar föreningens ansikte får naturligtvis ha egna åsikter, men tydligt visa när det är en personlig åsikt. Den personliga åsikten kan inte skilja speciellt mycket från föreningens som man har valt att representera. Status Vad menar vi när vi säger att vi familjehem vill ha högra status? Högre status jämfört med vem? Vill vi ha bättre betalt? Större makt? För mig betyder det att det jag gör skall ha högre status i bemärkelsen att det ska värderas och uppmärksammas för precis det vad det är. Jag och min man, med många andra, har valt att öppna våra dörrar för socialtjänsten som behöver ha trygg plats för någon som anses behöva det. Vi har gått med på att behandla denna någon på ett sätt så att denna någon har möjlighet att växa och utvecklas optimalt utifrån sina egna förutsättningar. Vi har också gått med på att denna någon skall ha möjlighet att fortsätta sin relation med sina nära och kära. Vi har även gått med på att samarbeta med de övriga som finns runt denna någon. Som föreningens ansikte utåt skall man förstå och vidareförmedla viktigheten av att respektera, värdera och uppmärksamma det vi familjehem gör. Vi som är föreningens ansikte utåt gör ett viktigt arbete. Familjehem behövs, vi är bra, men kan alltid bli bättre i det vi gör! Telle Södertälje Familjehemsföreningen i Stockholms län 20 Familjehemmet

CIRKULÄR. Ersättningar vid familjehemsvård av barn, unga och vuxna, vårdnads överflyttningar m.m. för år 2017

CIRKULÄR. Ersättningar vid familjehemsvård av barn, unga och vuxna, vårdnads överflyttningar m.m. för år 2017 2016-11 - 25 1 ( 6 ) CIRKULÄR Avdelningen för Vård och omsorg Socialnämnd Individ - och familjeomsorg Funktionsnedsättning LSS Ersättningar vid familjehemsvård av barn, unga och vuxna, vårdnads överflyttningar

Läs mer

Ersättningar vid familjehemsvård av barn, unga och vuxna, vårdnadsöverflyttningar mm. för år 2015

Ersättningar vid familjehemsvård av barn, unga och vuxna, vårdnadsöverflyttningar mm. för år 2015 4 Sveriges 1 (6) 2014 12 02 CIRKULÄR 14:48 Avdelningen för Vård och omsorg Socialnämnd Individ- och familj eomsorg Funktionsnedsättning LSS Ersättningar vid familjehemsvård av barn, unga och vuxna, vårdnadsöverflyttningar

Läs mer

Avdelningen för Vård och omsorg Vård och socialtjänst Datum: Mottagare: Socialnämnden Individ-och familjeomsorg Funktionsnedsättning LSS

Avdelningen för Vård och omsorg Vård och socialtjänst Datum: Mottagare: Socialnämnden Individ-och familjeomsorg Funktionsnedsättning LSS Cirkulärnr: 15:38 Diarienr: 15/06253 Avdelning: Sektion/Enhet: Vård och socialtjänst Datum: 2015-12-08 Mottagare: Rubrik: Socialnämnden Individ-och familjeomsorg Funktionsnedsättning LSS Ersättningar till

Läs mer

Ersättningar och villkor för kontaktpersoner och kontaktfamiljer enligt SoL och LSS.

Ersättningar och villkor för kontaktpersoner och kontaktfamiljer enligt SoL och LSS. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Styrelsen Sammanträdesdatum 2008-06-12 201/218 179 Ersättningar och villkor för kontaktpersoner och kontaktfamiljer enligt SoL och LSS. Styrelsen beslutade 2008-02-28, 160 angående

Läs mer

Avdelningen för Vård och omsorg sektionen för vård och socialtjänst. Socialnämnd Individ-och familjeomsorg Funktionsnedsättning LSS

Avdelningen för Vård och omsorg sektionen för vård och socialtjänst. Socialnämnd Individ-och familjeomsorg Funktionsnedsättning LSS Cirkulärnr: 14:49 Diarienr: 14/6574 Avdelning: Sektion/Enhet: Datum: 2014-12-02 Mottagare: sektionen för vård och socialtjänst Socialnämnd Individ-och familjeomsorg Funktionsnedsättning LSS Rubrik: Ersättning

Läs mer

Ersättning till kontaktperson och kontaktfamilj/stödfamilj som korttidsvistelse enligt LSS för år 2016

Ersättning till kontaktperson och kontaktfamilj/stödfamilj som korttidsvistelse enligt LSS för år 2016 2014-12-08 1 (4) Bilaga 3 Kommunstyrelsen 2016-01-18 13 CIRKULÄR 15:39 Avdelningen för Vård och omsorg Ersättning till kontaktperson och kontaktfamilj/stödfamilj som korttidsvistelse enligt LSS för år

Läs mer

Cirkulärnr: 12:64 Diarienr: 12/6782 Avdelning: Sektion/Enhet: Vård och omsorg Vård och socialtjänst Datum:

Cirkulärnr: 12:64 Diarienr: 12/6782 Avdelning: Sektion/Enhet: Vård och omsorg Vård och socialtjänst Datum: Cirkulärnr: 12:64 Diarienr: 12/6782 Avdelning: Sektion/Enhet: Vård och omsorg Vård och socialtjänst Datum: 2012-11-27 Mottagare: Rubrik: Socialnämnd Individ och familjeomsorg Handikappomsorg Ersättningar

Läs mer

Yvonne Sjöblom, Stockholms universitet Ingrid Höjer, Göteborgs universitet

Yvonne Sjöblom, Stockholms universitet Ingrid Höjer, Göteborgs universitet universitet Ingrid Höjer, Det stora problemet med familjehemsvården är att den inte ses som en permanent lösning på ett barns problem, och att den inte fungerar som en sådan. På många sätt är familjehemsvårdens

Läs mer

familjehemsgruppen Bli en värdefull extraförälder

familjehemsgruppen Bli en värdefull extraförälder familjehemsgruppen Bli en värdefull extraförälder 1 Vad är familjehem, förstärkt familjehem, kontaktfamilj och jourhem? Familjehem, förstärkt familjehem, kontaktfamilj och jourhem är vanliga hem som på

Läs mer

Avdelningen för Vård och omsorg Sektionen för vård och socialtjänst

Avdelningen för Vård och omsorg Sektionen för vård och socialtjänst Cirkulärnr: 14:48 Diarienr: 14/6573 Avdelning: Sektion/Enhet: Datum: 2014-12-02 Mottagare: Rubrik: Avdelningen för Vård och omsorg Sektionen för vård och socialtjänst Socialnämnd Individ- och familjeomsorg

Läs mer

Övergången från vård till vuxenliv. Vad vet vi och vad behöver vi veta?

Övergången från vård till vuxenliv. Vad vet vi och vad behöver vi veta? Övergången från vård till vuxenliv. Vad vet vi och vad behöver vi veta? Ingrid Höjer Professor i socialt arbete Institutionen för socialt arbete Presentationens innehåll: Vad vet vi redan? Kort om situationen

Läs mer

Stöd ett barn. Att vara familjehem, kontaktfamilj & kontaktperson

Stöd ett barn. Att vara familjehem, kontaktfamilj & kontaktperson Stöd ett barn Att vara familjehem, kontaktfamilj & kontaktperson Om den här broschyren Hej! Vad kul att du läser den här broschyren! Det betyder förhoppningsvis att du vill lära dig mer om de olika uppdragen

Läs mer

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren Rapport 2013 Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren rapport 2013-04-10 2(13) Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 4 2. Metod... 4 3. Sammanfattning...

Läs mer

Att stå på egna ben. Om ungdomars väg till ett självständigt liv efter en placering i familjehem eller på institution

Att stå på egna ben. Om ungdomars väg till ett självständigt liv efter en placering i familjehem eller på institution Att stå på egna ben. Om ungdomars väg till ett självständigt liv efter en placering i familjehem eller på institution Ingrid Höjer Professor i socialt arbete Institutionen för socialt arbete Göteborgs

Läs mer

Förstudie av familjehem

Förstudie av familjehem www.pwc.se Revisionsrapport Stefan Wik Förstudie av familjehem Hultsfreds kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund... 1 1.2. Metod... 1 2. Iakttagelser...2 2.1. Om familjeenheten och

Läs mer

RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV FAMILJEHEM

RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV FAMILJEHEM SOCIALFÖRVALTNINGEN Charlotte Bergström, 0554-194 50 charlotte.bergstrom@kil.se 2015-05-13 Beslutade av SN 84 2015-05-20 RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV FAMILJEHEM INDIVID-OCH FAMILJEOMSORGEN I KILS KOMMUN

Läs mer

Förstärkt familjehemsvård. Ansvar och roller när socialnämnden anlitar privata konsulentverksamheter

Förstärkt familjehemsvård. Ansvar och roller när socialnämnden anlitar privata konsulentverksamheter Förstärkt familjehemsvård Ansvar och roller när socialnämnden anlitar privata konsulentverksamheter Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier

Läs mer

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå Information till er som funderar på att bli familjehem Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård Boden, Kalix, Luleå och Piteå 1 Välkommen till vår informationssida! Ring gärna så får vi informera och

Läs mer

Tema Barn och unga - Placeringar

Tema Barn och unga - Placeringar Beredningen Socialnämnden 2009-02-19 19 48 Dnr 2009/69-751 Tema Barn och unga - Placeringar Bilagor: 1. Ärendets gång 2. BBIC en utredningsmetod med barnets behov i centrum 3. Vård i familjehem 6 kap SoL

Läs mer

Riktlinjer för ersättning till familjehem och släktinghem

Riktlinjer för ersättning till familjehem och släktinghem Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument Riktlinjer för ersättning till familjehem och släktinghem ANTAGET AV: Kommunstyrelsen DATUM: 2016-09-08 ANSVAR UPPFÖLJNING/UPPDATERING: Socialchef

Läs mer

KALLELSE TILL SOCIALNÄMNDEN

KALLELSE TILL SOCIALNÄMNDEN KALLELSE TILL SOCIALNÄMNDEN Socialnämnden kallas till beslutande sammanträde torsdagen den 18 februari 2016 kl. 09.00 i Leja, Lindesbergs kommunhus Ledamot som är förhindrad att delta, bör själv kalla

Läs mer

Familjehem. - för barn som av olika anledningar inte kan bo hemma hos sina föräldrar

Familjehem. - för barn som av olika anledningar inte kan bo hemma hos sina föräldrar Familjehem - för barn som av olika anledningar inte kan bo hemma hos sina föräldrar Alla barn kan inte bo hemma hos sina föräldrar Alla barn har rätt till föräldrar som kan ge dem trygga uppväxtförhållanden.

Läs mer

AC omsorg växer! Nu söker vi fler familjehem i Norrbotten & Västerbotten. Mer info: www.ac-omsorg.se

AC omsorg växer! Nu söker vi fler familjehem i Norrbotten & Västerbotten. Mer info: www.ac-omsorg.se AC omsorg växer! Nu söker vi fler familjehem i Norrbotten & Västerbotten Mer info: www.ac-omsorg.se AC omsorg växer! Nu söker vi fler familjehem i Norrbotten Inom AC omsorg arbetar vi med barn i alla åldrar

Läs mer

Alla barn kan inte bo hemma hos sina föräldrar

Alla barn kan inte bo hemma hos sina föräldrar Ett vanligt hem Alla barn kan inte bo hemma hos sina föräldrar Alla barn har rätt till föräldrar vuxna som fi nns och har tid och kärlek för sina barn. Men alla har det inte så. Många barn och ungdomar

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

Jour- och familjehem i kommunal regi

Jour- och familjehem i kommunal regi SOCIALFÖRVALTNINGEN ADMINISTRATIVA AVDEL NINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SON 2012-06-12 SID 1 (6) 2012-05-25 Handläggare: Lisbeth Westerlund Telefon: 08-508 25 016 Till Socialnämnden Jour- och familjehem i kommunal

Läs mer

Avtalsuppföljning konsulentstödd familjehemsvård Vårljus AB

Avtalsuppföljning konsulentstödd familjehemsvård Vårljus AB SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Ehlin Bengt Datum 2015-03-26 Diarienummer SCN-2015-0142 Socialnämnden Avtalsuppföljning konsulentstödd familjehemsvård Vårljus AB Förslag till beslut Socialnämnden föreslås

Läs mer

Att bli familjehem Hur ser det ut i din familj? Finns det tid, engagemang och känslomässigt utrymme till att ta emot ytterligare en familjemedlem?

Att bli familjehem Hur ser det ut i din familj? Finns det tid, engagemang och känslomässigt utrymme till att ta emot ytterligare en familjemedlem? Att bli familjehem Hur ser det ut i din familj? Finns det tid, engagemang och känslomässigt utrymme till att ta emot ytterligare en familjemedlem? Det finns många barn och ungdomar som behöver en extra

Läs mer

Riktlinjer för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU

Riktlinjer för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU Dnr SN13/38 RIKTLINJER för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU Socialnämnden 2013-12-19 Dnr SN13/38 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Målgrupper... 3 2.1 Målgrupp för insats enligt

Läs mer

Trygg och säker vård i familjehem och HVB

Trygg och säker vård i familjehem och HVB Trygg och säker vård i familjehem och HVB Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om socialnämndens ansvar för barn och unga i familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende Antal barn och

Läs mer

När barn inte kan bo med sina föräldrar

När barn inte kan bo med sina föräldrar När barn inte kan bo med sina föräldrar Socialtjänstens uppföljning och kontakt med barn som bor i familjehem Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Vad är ett familjehem?

Vad är ett familjehem? Familjehemsfakta. Vad är ett familjehem? Ett familjehem är ett enskilt hem som på uppdrag av socialnämnden låter ett barn eller ungdom flytta in och leva tillsammans med familjen. Placeringens längd varierar

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2012:776 Utkom från trycket den 7 december 2012 utfärdad den 29 november 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Krav på er som familjehem

Krav på er som familjehem Att bli Familjehem För de barn i Lund som av någon anledning inte kan bo kvar hemma är en placering i familjehem ett mycket fint alternativ. Det kan handla om både kortare och längre placeringar och ibland

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun!

Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun! Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun! Information till uppdragstagare i Funktionshinderomsorgen 2011-05-25 Innehållsförteckning Organisationsbeskrivning... 1 Målgrupp...1 Rättigheter för personer

Läs mer

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn TILLSYNSRAPPORT 1 (8) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen

Läs mer

Rutiner och checklista vid rekrytering av familjehem

Rutiner och checklista vid rekrytering av familjehem Rutiner och checklista vid rekrytering av familjehem Rutinerna följer Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2012:11 (S), Checklistan förvaras, efter att den fyllts i och undertecknats, i

Läs mer

Tillämpningsföreskrifter för administrativa rutiner när familjehem blir särskilt förordnade vårdnadshavare

Tillämpningsföreskrifter för administrativa rutiner när familjehem blir särskilt förordnade vårdnadshavare Tillämpningsföreskrifter för administrativa rutiner när familjehem blir särskilt förordnade vårdnadshavare Uppdaterade 2007-03-19 En lagändring i socialtjänstlagen (SoL) och lagen med särskilda bestämmelser

Läs mer

Familjevårdens Centralorganisation:s (FaCO) synpunkter på delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet placeringsformer för barn och unga.

Familjevårdens Centralorganisation:s (FaCO) synpunkter på delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet placeringsformer för barn och unga. Socialdepartementet 103 33 Stockholm Diarienr. S2014/1332/FST Familjevårdens Centralorganisation:s (FaCO) synpunkter på delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet placeringsformer för barn och unga.

Läs mer

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen gällande familjehemsvården i Kristianstad kommun

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen gällande familjehemsvården i Kristianstad kommun BESLUT 1(7) Vår referens Samhällsbyggnadsavdelningen Sociala enheten Lena Bohgard 040-25 25 18 Kristianstad kommun Socialnämnden 291 80 Kristianstad Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen

Läs mer

På väg Enkät för den unge

På väg Enkät för den unge På väg Enkät för den unge För dig som bor i familjehem eller HVB Du har rätt att få det stöd du behöver, både innan och efter det att du flyttat ut från ditt familjehem eller hem för vård eller boende

Läs mer

Ensamkommande barn och ungdomars försörjning

Ensamkommande barn och ungdomars försörjning PM 2015-11-11 Dnr 3.2-27697/2015 1(5) Avdelningen för kunskapsstyrning för socialtjänsten Anette Agenmark anette.agenmark@socialstyrelsen.se Ensamkommande barn och ungdomars försörjning Detta PM är en

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 23 april 2013 KLAGANDE Göteborgs kommun Ombud: AA Social resursförvaltning Box 7010 402 31 Göteborg MOTPART Migrationsverket Verksamhetsområde

Läs mer

Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter

Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter Nio Södertörnskommuner har haft en gemensam halvdag för utbyte av erfarenheter om placerade barns umgänge med sina föräldrar och andra närstående. Umgänge

Läs mer

Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson.

Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson. Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson. Öppna ditt hem för någon som behöver det. Vi behöver dig som kan finnas där när det blir jobbigt,

Läs mer

Familjehem. Norrköpings Kommun Socialförvaltningen Familjehemsgruppen, tel: 011-15 00 00 vx. en viktig uppgift

Familjehem. Norrköpings Kommun Socialförvaltningen Familjehemsgruppen, tel: 011-15 00 00 vx. en viktig uppgift Familjehem Norrköpings Kommun Socialförvaltningen Familjehemsgruppen, tel: 011-15 00 00 vx en viktig uppgift barn föds och växer upp under olika villkor. Många har föräldrar som nästan alltid finns till

Läs mer

Barn och unga i familjehem

Barn och unga i familjehem www.pwc.se Revisionsrapport Linda Marklund Robert Bergman Barn och unga i familjehem Skellefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...3

Läs mer

1. Vägledning vid handläggning av kontaktperson enligt SoL och LSS

1. Vägledning vid handläggning av kontaktperson enligt SoL och LSS 1(4) STYRDOKUMENT DATUM 2016-09-26 Riktlinjer kontaktperson enligt SoL 1 och LSS 2 Avgränsning gällande kontaktperson enligt SoL: Dokumentets innehåll avser handläggning och verkställighet inom socialpsykiatri

Läs mer

Riktlinjer för ersättning och villkor vid familjehemsvård av barn och unga

Riktlinjer för ersättning och villkor vid familjehemsvård av barn och unga 2009-11-25 Socialförvaltningen Inga-Stina JohanssonIndivid- och familjeomsorg Socialnämnden Riktlinjer för ersättning och villkor vid familjehemsvård av barn och unga Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn. 1 Inledning... 3

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn. 1 Inledning... 3 RIKTLINJE Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Särskilda förutsättningar... 3 2.1 Barns behov i centrum - BBIC... 3 2.2 Evidensbaserad praktik... 3 3 Jourhem...

Läs mer

Placering av barn och unga

Placering av barn och unga www.pwc.se Revisionsrapport Robert Bergman Juni 2014 Placering av barn och unga Strömsunds kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund...

Läs mer

På väg. Enkät inför utflyttning. - för dig som bor i familjehem eller HVB

På väg. Enkät inför utflyttning. - för dig som bor i familjehem eller HVB På väg Enkät inför utflyttning - för dig som bor i familjehem eller HVB Du har rätt att få det stöd du behöver, både innan och efter det att du flyttat ut från ditt familjehem eller hem för vård eller

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Ljusdal

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Ljusdal TILLSYNSRAPPORT 1 (9) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Ljusdal Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen

Läs mer

Familjehemsplacerade barns och ungdomars hälsa

Familjehemsplacerade barns och ungdomars hälsa RINKEBY-KISTA STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) DNR 1.5.1.851-2012 2013-03-07 SDN 2013-03-21 Handläggare: Lisbeth Oulis Telefon: 08-508 01 696 Till Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd

Läs mer

Förslag till beslut Nämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen från miljöpartiet om familjevård.

Förslag till beslut Nämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen från miljöpartiet om familjevård. Socialtjänsten Östermalms stadsdelsförvaltning Handläggare: Kerstin Henningsson Tfn: 08-508 10 035 Tjänsteutlåtande Sid 1 (6) 2006-04-06 Östermalms stadsdelsnämnd Svar på skrivelse om familjevård Förslag

Läs mer

En tidning för och om familjevård Årgång 29 Nr 4 december 2011. SKL:s rekommendationer 10 praktiska tips Behöver familjehemsföräldrar utbildning?

En tidning för och om familjevård Årgång 29 Nr 4 december 2011. SKL:s rekommendationer 10 praktiska tips Behöver familjehemsföräldrar utbildning? Familjehemmet En tidning för och om familjevård Årgång 29 Nr 4 december 2011 SKL:s rekommendationer 10 praktiska tips Behöver familjehemsföräldrar utbildning? och fler intressanta artiklar Har du... engagemang

Läs mer

Kontaktperson enligt LSS

Kontaktperson enligt LSS Kontaktperson enligt LSS framgång vid verkställighet Tillsyn av kommunernas verkställighet av insatsen kontaktperson enligt LSS Kontaktperson enligt LSS Framgång vid verkställighet Tillsyn av kommunernas

Läs mer

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN Intervjuer om familjehemsvård En vägledning för dig som rekryterar och utbildar blivande familjehem eller möter familjehem i handledningsgrupper. Filmen kan

Läs mer

Systematisk uppföljning av placerade barn

Systematisk uppföljning av placerade barn Systematisk uppföljning av placerade barn Ann Christin Rosenlund Systematisk uppföljning av Stadskontoret Malmö placerade barn Utifrån forskning Utifrån kunskap om de lokala behoven Kvalitetsutveckling

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

Ej vinstdrivande familjehemsvård med konsulentstöd sedan 1986

Ej vinstdrivande familjehemsvård med konsulentstöd sedan 1986 Ej vinstdrivande familjehemsvård med konsulentstöd sedan 1986 F ö r s t ä r k t F a m i l j e h e m s v å r d f ö r u n g d o m a r o c h v u x n a Konsulentstödd familjehemsvård för vuxna Stiftelsen Bergslagsgårdar

Läs mer

Uppdrag som kontaktperson

Uppdrag som kontaktperson Stöd och omsorg Uppdrag som kontaktperson 1. Uppdrag: Kontaktperson Biträde av kontaktperson är en rättighet för de personer som omfattas av lagen LSS och som har behov av insatsen. Många funktionshindrade

Läs mer

Utbildningar för. Familjehem. Arrangerade av Gryning Vård AB

Utbildningar för. Familjehem. Arrangerade av Gryning Vård AB Utbildningar för Familjehem Arrangerade av Gryning Vård AB Hösten 2012 våren 2013 Innehåll UTBILDNINGAR En mötesplats för familje- och jourhem... sid 3 Kulturmöten och kulturkrockar barnuppfostran i olika

Läs mer

Ej vinstdrivande familjehemsvård med konsulentstöd sedan 1986. Konsulentstödd familjehemsvård för barn, unga och vuxna. www.bergslagsgardar.

Ej vinstdrivande familjehemsvård med konsulentstöd sedan 1986. Konsulentstödd familjehemsvård för barn, unga och vuxna. www.bergslagsgardar. Ej vinstdrivande familjehemsvård med konsulentstöd sedan 1986 Konsulentstödd familjehemsvård för barn, unga och vuxna www.bergslagsgardar.se Stiftelsen Bergslagsgårdar Stiftelsen Bergslagsgårdar drivs

Läs mer

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet.

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet. September 2012 RUTIN FÖR ATT ANSÖKA OM SÄRSKILD FÖRORDNAD VÅRDNADSHAVARE (SFV) FÖR ENSAMKOMMANDE BARN När ett barn som har kommit till Sverige utan vårdnadshavare får permanent uppehållstillstånd (PUT)

Läs mer

HFD 2013 ref 81. Lagrum: 3 lagen (1993:389) om assistansersättning

HFD 2013 ref 81. Lagrum: 3 lagen (1993:389) om assistansersättning HFD 2013 ref 81 Rätten till assistansersättning för ett barn placerat i familjehem påverkas inte av att familjehemmet uppbär ett förhöjt kommunalt arvode till följd av barnets funktionshinder. Lagrum:

Läs mer

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem)

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) Det här instrumentet har konstruerats med utgångspunkt från vad forskning och praktik visar är

Läs mer

Familjehemsvård i Sollentuna kommun

Familjehemsvård i Sollentuna kommun Familjehemsvård i Sollentuna kommun BIF - projektet Startade 2004 BIF-projektet (Barn i fokus i familjehemsvård) Tre socialsekreterare skulle under två år enbart arbeta med de familjehemsplacerade barnen.

Läs mer

Kvalitet och rättssäkerhet i barnavårdsutredningar En granskning av barnavårdsutredningar i Skåne län

Kvalitet och rättssäkerhet i barnavårdsutredningar En granskning av barnavårdsutredningar i Skåne län Kvalitet och rättssäkerhet i barnavårdsutredningar En granskning av barnavårdsutredningar i Skåne län Sociala frågor Janka Fosstveit Titel: Utgiven av: Författare: Beställningsadress: Kvalitet och rättsäkerhet

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 13 december 2013 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: BB Assistansbolaget Skäpplandsgatan 1 C 703 46 Örebro ÖVERKLAGAT

Läs mer

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun 2011-04-27 SN 127 SOCIALFÖRVALTNINGEN Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun Den kommunala socialförvaltningens barn- och familjeavdelning ska verka för att på barn och unga växer

Läs mer

Utbildningar för. Familjehem

Utbildningar för. Familjehem Utbildningar för Familjehem Arrangerade av Gryning Vård AB Hösten 2009 våren 2010 Innehåll UTBILDNINGAR Temadag om ensamkommande flyktingbarn...sid 4 Barnuppfostran i olika kulturer...sid 5 De små sammanhangens

Läs mer

Familjehemmet. Vem är umgänget till för? SKL:s rekommendationer Jag är människa! och fler intressanta artiklar

Familjehemmet. Vem är umgänget till för? SKL:s rekommendationer Jag är människa! och fler intressanta artiklar Familjehemmet En tidning för och om familjevård Årgång 31 Nr 4 december 2013 Vem är umgänget till för? SKL:s rekommendationer Jag är människa! och fler intressanta artiklar I detta nummer Nr 4 2013 Vem

Läs mer

Familjehem i Fokus. Konsulentstödd familjehemsvård

Familjehem i Fokus. Konsulentstödd familjehemsvård Familjehem i Fokus Konsulentstödd familjehemsvård Bakgrund Familjehem i Fokus, fif, är en konsulentstödd familjehemsorganisation för barn och ungdomar i åldern 0-18 år. Fif är en del av Fostering First

Läs mer

Uppföljning av placerade barn

Uppföljning av placerade barn Revisionsrapport Uppföljning av placerade barn Motala kommun Lena Brönnert Uppföljning av placerade barn Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2 Bakgrund... 2 3 Uppdrag,

Läs mer

Rapport barn och unga (0-20 år) aktuella i Tyresö inom individ och familjeomsorgen utveckling

Rapport barn och unga (0-20 år) aktuella i Tyresö inom individ och familjeomsorgen utveckling PM Tyresö kommun 2015-02-09 Socialförvaltningen 1 (7) Sara Strandberg Bengt Isaksson Diarienummer 2015/SN 0030-010 Rapport barn och unga (0-20 år) aktuella i Tyresö inom individ och familjeomsorgen utveckling

Läs mer

Cirkulärnr: 16:2 Diarienr: 15/3035 Nyckelord:

Cirkulärnr: 16:2 Diarienr: 15/3035 Nyckelord: Cirkulärnr: 16:2 Diarienr: 15/3035 Nyckelord: Handläggare: Kostnadsansvar, stödinsatser, familjehemsplacerad, HVB-hem Ann Sofi Agnevik, Mats Söderberg Avdelning: Avdelningen för juridik och avdelningen

Läs mer

Remissvar till SOU 2009:68 Förslag till Lag om stöd och skydd för barn och unga.

Remissvar till SOU 2009:68 Förslag till Lag om stöd och skydd för barn och unga. Forum för Familjevård 2009-10-29 Socialdepartementet l03 33 Stockholm Remissvar till SOU 2009:68 Förslag till Lag om stöd och skydd för barn och unga. Sammanfattning Forum för Familjevård (FfF) stödjer

Läs mer

En tidning för och om familjevård Årgång 26 Nr 4 December 2008. Dags att lyfta ansvaret för samhällets barn Min önskelista SKL:s rekommendationer

En tidning för och om familjevård Årgång 26 Nr 4 December 2008. Dags att lyfta ansvaret för samhällets barn Min önskelista SKL:s rekommendationer Familjehemmet En tidning för och om familjevård Årgång 26 Nr 4 December 2008 Dags att lyfta ansvaret för samhällets barn Min önskelista SKL:s rekommendationer och fler intressanta artiklar REDAKTÖREN HAR

Läs mer

Analys och kommentarer till Öppna jämförelser social barn- och ungdomsvård 2015

Analys och kommentarer till Öppna jämförelser social barn- och ungdomsvård 2015 Tjänsteskrivelse 2015-06-08 Socialnämnden Analys och kommentarer till Öppna jämförelser social barn- och ungdomsvård 2015 Bakgrund och ärendebeskrivning SKL och Socialstyrelsen genomför varje år olika

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

Socialtjänstlag (2001:453)

Socialtjänstlag (2001:453) Socialtjänstlag (2001:453) 5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper Barn och unga 1 Socialnämnden ska - verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, - i nära samarbete

Läs mer

Tillfälligt Uppbrott: Om ungdomar som rymmer och kastas ut hemifrån. Docent Yvonne Sjöblom

Tillfälligt Uppbrott: Om ungdomar som rymmer och kastas ut hemifrån. Docent Yvonne Sjöblom Tillfälligt Uppbrott: Om ungdomar som rymmer och kastas ut hemifrån Docent Yvonne Sjöblom Ungdomars övergång till vuxenblivandet En förlängd ungdomstid. Längre utbildning, senare etablering på arbetsmarknaden,

Läs mer

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012

KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012 1 Vård och omsorg 2011-04-12 Beställarenheten Dnr VON 95/11 KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012 Utförare = Driftansvarig,

Läs mer

Anhörigstöd - en skyldighet

Anhörigstöd - en skyldighet Anhörigstöd Anhörigstöd - en skyldighet Sedan 2009 ska alla socialnämnder erbjuda stöd för att underlätta för de personer som: - vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre - stödjer en närstående

Läs mer

Information om hjälp i hemmet och valfrihet

Information om hjälp i hemmet och valfrihet Information om hjälp i hemmet och valfrihet Version 9.0 20150203 Vård- och omsorg Information om hemtjänst Vad är hemtjänst? Hemtjänst är ett samlat begrepp för olika former av stöd, service och omvårdnad

Läs mer

Ensamkommande barn och unga

Ensamkommande barn och unga 2011-05-11 SIDAN 1 Ensamkommande barn och unga Vad gör socialtjänsten? Ingrid Persson enhetschef, Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning, Stockholm telefon 08 508 01 360 ingrid.persson@stockholm.se Föräldrakontakt.

Läs mer

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn RIKTLINJE Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn Dokumentets syfte Syftet med riktlinjerna är att säkerställa att ensamkommande barn som placerats i Nacka kommun får en rättssäker handläggning.

Läs mer

Ersättning till särskilt förordnad vårdnadshavare som inte samtidigt är familjehemsförälder

Ersättning till särskilt förordnad vårdnadshavare som inte samtidigt är familjehemsförälder TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2012-04-03 Socialförvaltningen 1 (5) Åsa Linge Utredare Diarienummer 2012/SN 071 52 Socialnämnden Ersättning till särskilt förordnad vårdnadshavare som inte samtidigt är

Läs mer

Revisionsrapport. Familjehem. Lekebergs kommun. Inger Kullberg Cert. kommunal revisor November 2011

Revisionsrapport. Familjehem. Lekebergs kommun. Inger Kullberg Cert. kommunal revisor November 2011 Revisionsrapport Familjehem Lekebergs kommun Inger Kullberg Cert. kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning 1 1.1 Rekommendationer 1 2 Bakgrund 2 3 Uppdrag och revisionsfråga

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer

SOSFS 2006:20 (S) Allmänna råd. Socialnämndens ansvar vid behov av ny vårdnadshavare. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2006:20 (S) Allmänna råd. Socialnämndens ansvar vid behov av ny vårdnadshavare. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2006:20 (S) Allmänna råd Socialnämndens ansvar vid behov av ny vårdnadshavare Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och

Läs mer

HFD 2013 ref. 17 Ersättning för flyktingmottagande

HFD 2013 ref. 17 Ersättning för flyktingmottagande HFD 2013 ref. 17 Ersättning för flyktingmottagande En kommun har ansetts berättigad till statlig ersättning för kostnaden för en mobiltelefon till ett familjehemsplacerat ensamkommande flyktingbarn. Lagrum:

Läs mer

Föredragande borgarrådet Margareta Olofsson anför följande.

Föredragande borgarrådet Margareta Olofsson anför följande. PM 2003 RVII (Dnr 325-2793/2003) Nytt beräkningssätt av arvoden till kontaktfamiljer enligt SoL och kontaktfamiljer/stödfamiljer som korttidsvistelse enligt LSS att gälla fr.o.m. den 1 januari 2004 Borgarrådsberedningen

Läs mer

BESLUT. Justitieombudsmannen Stefan Holgersson

BESLUT. Justitieombudsmannen Stefan Holgersson BESLUT Justitieombudsmannen Stefan Holgersson Datum 2016-12-12 Dnr 5044-2015 Sid 1 (5) Kritik mot en handläggare vid omsorgs- och socialförvaltningen i Mjölby kommun för bristande information till en vårdnadshavare

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer