HÖGSKOLAN KRISTIANSTADS NYHETSBREV Nr 6 v

Transkript

1 CAMPUSAKTUELLT HÖGSKOLAN KRISTIANSTADS NYHETSBREV Nr 6 v CAMPUSAKTUELLT Nr 6 v

2 Institutionen för hälsovetenskaper ordnade en GENUSDAG den första april Dagen är tänkt att bli ett återkommande tema för studenter, som går sitt tredje år på institutionen. Arrangemanget är ett samverkansprojekt mellan programmen på institutionen. En av punkterna på agendan för dagen var: Jämställdhet en överlevnadsfråga Lika mycket vär(l)d? Göran Lindberg, jurist och polismästare, föreläste under rubricerande frågeställning. Efter att ha varit rektor på Polishögskolan arbetar han idag som länspolismästare i Uppsala län. Inom den offentliga sektorn såväl som i näringslivet är han en erfaren mentor. Göran Lindberg föreläser och utbildar i etik, jämställdhet, manligt/kvinnligt, ledarskap och kränkande särbehandling såväl inom och utom Sverige. Göran Lindberg presenterade sig själv med en humoristisk distans och fick genast åhörarna med sig. Han berättade om sina erfarenheter ur genusperspektiv, ett berörande ämne för alla. Särskilt viktigt är att ha ett jämlikt perspektiv i arbetslivet. Ungefär tio till elva procent av svenskens liv utgör det totala arbetslivet i Sverige idag. Vi har blivit inbjudna på en äventyrsresa, som är livet, säger Göran. Det beror på dig hur du väljer, säger han. Du hämtar erfarenheter och fyller på med guldkorn och fyller på och packar bagaget efter vägen. Ett grundmurat självförtroende är viktigt och gör det lättare att gå vidare. Tiden är för kort för att fastna vid hindren. Du själv gör resan värd och värdefullare blir den om man inte är elak mot varandra. Etik, våld, risk och makt är de grunder som formar. Etiska diskussioner måste finnas för att få grepp om normer och värderingar. Varje decennium har sina värden. På sjuttiotalet var det vett och etikett, på åttiotalet gällde rätt och fel, på nittiotalet kom etiska samtal i gång, bättre politiska diskussioner. Ledstjärnan var alla människors lika värde och många viktiga debatter i ämnet har förts sedan dess. Normerna får ungdomar från TV, musik, föräldrar, kompisar och andra influenser och trender. Rörligheten är för dagens 2CAMPUSAKTUELLT Nr 6 v

3 uppväxande generation mycket påtaglig i förhållande till föregående generationer. Man reser, har kontoret på fickan, mobiltelefoner är alltid verksam på något sätt med hjälp av dagens teknik. Mellanmänskliga samtal är inte så långa. Det finns en vuxenfrånvaro och man sätter sig vid TV:n eller datorn. Man talar inte på samma nivå. Orsak och verkan är ej så klara för dagens uppväxande generation, eftersom samtal om plikt, skrivna och oskrivna regler inte diskuteras med ungdomarna. Konsekvenser av beteende, som tar oetiska vägar ger tyvärr inte alltid insikt. Samtal mellan vuxna och ungdomar behövs. Orsaksetik, som ger svar på varför du gör det du gör är inte i fokus. För att nå fram till alla människors lika värde följer också allas ansvar, säger Göran bestämt. Trots att det är fl er kvinnor i arbetslivet än män så är kvinnornas värde betydligt lägre eftersom män innehar mer makt och lön än kvinnor. Göran Lindberg belyste också hur våld kan se ut beroende på om det är fysiskt eller psykiskt våld. Det sistnämnda syns inte utanpå. Var femte minut blir en kvinna slagen i dagens Sverige. Auditoriet var tyst och lyssnade intensivt. Män har makten i försvaret, kyrkan, universiteten, näringslivet och i arbetslivet. Män speglar sig i andra män, säger Lindberg. Är både män och kvinnor tillsammans på lika villkor kommer de bästa sidorna fram, fortsätter han. Jag påstår att jämställdhetsfrågan är ingen mans eller kvinnofråga utan en överlevnadsfråga. Det handlar om alla människors lika värde och hur vi hanterar mångfald. Göran Lindberg tog också upp viktiga frågor om sexuella trakasserier, där sändaren alltid har ansvaret. Det är viktigt att man tror på den som är utsatt, samma sak gäller vid mobbning. Göran talade vidare om barnuppfostran, goda förebilder och mänskliga relationer i synnerhet. I verksamheter är det viktigt att jämställdhetsplanen är lättförståelig, tydlig med realistisk insikt. Föreläsningen var intressant och gav mycket till eftertanke. Genusperspektivet är ett nära och alltid aktuellt ämne. Föreläsningen inspirerade och frågorna kommer att diskuteras vara i fokus länge än. Text & bild: Lajla Rosvall 3 CAMPUSAKTUELLT Nr 6 v

4 I likabehandlingslagens defi nition av funktionshinder ingår även psykiska funktionshinder, säger studentkurator Anna-Stina Linderoth. Acceptera aldrig diskriminering är titeln på en av de broschyrer som behandlar lagen om likabehandling i högskolan. Broschyren riktar sig till studenter vid eller sökande till högskolan. Från och med den 1 mars 2002 gäller lagen som säger att ingen ska bli diskriminerad på grund av köns-, etnisk eller religiös tillhörighet, funktionshinder eller sexuell läggning. Det här är av intresse både för studenten och högskolorna, säger Anna-Stina Linderoth, studentkurator vid Högskolan Kristianstad. Tidigare har studenter bara omfattats av lagen om sexuella trakasserier i Högskoleförordningen, men med den nya lagen tilldelas de fl era viktiga rättigheter. Som studentkurator har Anna-Stina ett naturligt intresse för lagen, men som samordnare för studenter med funktionshinder har hon varit direkt knuten till frågan. Lagen om likabehandling består av flera olika delar och jag är inte representativ för alla. Men som studentkurator har jag kännedom om lagen och tycker att det är viktigt att information når ut till berörda. Lagen om likabehandling i högskolan är en antidiskrimineringslag. Handikappombudsmannen (HO), Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO), jämställdhetsombudsmannen (JämO) och ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO) är de fyra ombud, som både högskolan och studenter kan vända sig till. Högskolan kan kontakta ombudsmännen för råd och information. Studenter, som upplever att de blivit diskriminerade och vill göra en anmälan, ska vända sig till den ombudsman ärendet berör. Det är också viktigt att påpeka att lagen inte bara berör studenter utan även sökande till högskola, menar Anna- Stina. Så säger lagen I handen håller Anna-Stina tre broschyrer, varav Acceptera aldrig diskriminering framför allt talar om studenten och den sökandes rättigheter. Så säger lagen behandlar inte helt 4CAMPUSAKTUELLT Nr 6 v

5 oväntat lagen i sin helhet, medan Förebygga diskriminering innehåller tips till både studenten och högskolan. Vad säger då lagen? Högskolan ansvarar för att ta fram en årlig plan med översikt över de åtgärder som behövs för att främja studenters lika rättigheter, förebygga och förhindra trakasserier, berättar Anna-Stina. Arbetet med planen bör ske i nära samarbete med studentkåren. Planen kräver en kartläggning och ska utgå från lokala behov. Den ska vara konkret, innehålla realistiska mål och vara mätbar. I slutet av året ska en utvärdering över hur man genomfört årets planerade åtgärder redovisas. Det är högskolornas skyldighet att tillsätta en arbetsgrupp som tar fram en likabehandlingsplan. Sedan är det ombudsmännen som ser till att lagen följs. Lagen om likabehandling handlar framför allt om individer. Diskriminering är när en enskild individ utsätts för särbehandling, som inte är sakligt motiverad. Indirekt diskriminering kan uppstå när en högskola ställer villkor som verkar neutrala, men som i praktiken särskilt missgynnar människor med en viss köns-, etnisk, eller religiös tillhörighet, viss sexuell läggning eller visst funktionshinder. Men även brister i lokalers tillgänglighet kan räknas som diskriminerande, påpekar Anna-Stina. 26 anmälningar Förra året registrerades tjugosex anmälningar på samtliga högskolor i landet. Det är en ganska låg summa anmälningar, vilket gör att man samtidigt bör ifrågasätta hur många som verkligen känner till lagen, menar Anna-Stina. En högskola som bryter mot lagen kan bli skyldig att betala skadestånd till studenten eller den sökande. Att information om lagen är viktig för studenterna innebär att det även är av stor vikt att personalen på högskolorna känner till den. Som samordnare har Anna-Stina informerat studenterna med funktionshinder om lagen. Förutom att tala med Campusaktuellt och studentkårens tidning Kåriren har hon även informerat i andra sammanhang, t ex i Högskolestyrelsen. Positivt för alla parter Våra studenter är vuxna människor med rättigheter. Dessutom har många av dem arbetat innan påbörjade studier. På deras arbetsplats gällde då en rättssäkerhet, som studenter inte omfattats av förrän nu. För den enskilde individen är det viktigt att veta att man inte bara har skyldigheter, utan även rättigheter. Lagen om likabehandling stärker och är bara positiv! Det är även av intresse för högskolorna att deras studenter blir rättvist behandlade. Det är ett steg i rätt riktning mot en öppen högskola. Arbetet med att ta fram en likabehandlingsplan har nu startat på Högskolan Kristianstad och jag har förhoppningar om att man satsar mycket på att förebygga diskriminering. Att fastställa kurslitteraturen i god tid är bara ett av många exempel. På så sätt kan synskadade och dyslektiker få sin litteratur inspelad på band eller CD i god tid och kan då studera under samma förutsättningar som alla andra. Innan vi avslutar intervju slår Anna-Stina ett extra slag för de mycket läsvärda broschyrerna kring lagen. Hennes uppfattning i frågan är glasklar: Acceptera aldrig diskriminering! Text & foto: Sara Carlsson Endagskonferens Högskolan ordnar tillsammans med organisationerna bakom Sätt skolan i rörelse en endagarskonferens på Högskolan Kristianstad. Konferensen är en uppföljning av kampanjen den 23 april 2003 och den vänder sig även till studerande. Se vidare: Där finns programmet och länk till anmälningsblankett. Lägg märke till att konferensen är gratis! 5 CAMPUSAKTUELLT Nr 6 v

6 Vi kallar det att bjuda hem världen. När svenska familjer umgås med internationella studenter underlättar det studenternas utlandsvistelse på flera olika sätt, säger Dirk Schäfer, internationell assistent på International Relations. Värdfamiljer sökes Genom kontakten med värdfamiljen får studenten lättare att lära känna omgivningen, det svenska folket, den svenska kulturen och traditioner. På så sätt ökar integrationen. En inblick i de svenska hemmen gör att studenten känner sig välkommen i landet och trivs under sin utlandsvistelse, menar Dirk. Även den svenska familjen vinner: Att vara värdfamilj innebär en unik chans att lära känna andra kulturer och öva ett annat språk. Kontakten har också lett till att värdfamiljen hälsat på studenten i hans/hennes hemland under sommarsemestern, berättar Dirk. Våra tidigare värdfamiljer är väldigt nöjda och vill gärna fortsätta att ta emot studenter från andra länder. Det är upp till familjen att avgöra hur ofta och i vilken utsträckning man väljer att umgås med den internationella studenten. Att vara värdfamilj innebär alltså inte att studenten är bosatt hos familjen. Det handlar mer om att umgås utan förpliktelser och ha trevligt tillsammans. Det kan vara allt ifrån att dricka kaffe till att bjuda med studenten till sitt sommarställe. Vad räknas som en familj? En värdfamilj måste inte bestå av flera personer. Det kan lika gärna vara en ensamstående person, säger Dirk. Ålder har inte heller någon betydelse, men familjen bör leva efter en del svenska traditioner, eftersom kunskap om den svenska kulturen är en del av syftet. Höstterminen 2003 anländer ungefär 80 utbytesstudenter till Högskolan Kristianstad. Men redan nu vill Dirk vara förberedd: Tyskfödde Dirk Schäfer trivdes så bra under sin första utlandsvistelse i Sverige att han nu valt att återvända för att arbeta hos International Relations. Vi vill gärna att så många som möjligt ska ta chansen att hjälpa till och ta hand om de internationella studenterna. Särskilt roligt skulle det vara för de 40 kinesiska studenterna, eftersom man umgås på ett väldigt annorlunda sätt i Kina. Kulturell bakgrund kan påverka hur vi tolkar och uppfattar andra människor. Att bjuda hem världen är ett sätt att sudda ut förutfattade meningar: De kinesiska studenterna kommer till exempel att inse att den ohövlige svensken bara är en fördom. Det svenska folket, i sin tur, får möjlighet att ta död på myten att kineser skulle vara blyga, förklarar Dirk. På så sätt leder kulturmöten mellan olika nationer till ökad förståelse. Text & foto: Sara Carlsson 6CAMPUSAKTUELLT Nr 6 v

7 Individen, Gruppen och Högskolan Så lyder en ny utbildningssatsning på Högskolan Kristianstad. Utbildningen ska inte bara bidra till utveckling av verksamheten utan också gynna medarbetarnas personliga utveckling och välbefi nnande: Det här är en jättestor satsning, efter ett initiativ från rektor Bengt Lörstad, berättar Ann Eriksson, personalhandläggare vid Högskolan Kristianstad. Utbildningen riktar sig till teknisk administrativ (T/A) personal vid Högskolan och genomförs i institutionen för beteendevetenskaps regi. Det är kompetensutvecklingsgruppen för T/A personal som arbetat fram riktlinjerna. Utefter dessa har beteendevetarna Carin Linander och Marie-Louise Östlind skapat utbildningen, som de även kommer att leda. Carin och Marie-Louise är lektor respektive doktorand i psykologi och båda två har erfarenhet av liknande utbildningar, säger Ann. T/A personal är samtliga medarbetare vid Högskolan, som inte är lärare. I dagsläget är vi ungefär etthundrafemtio anställda. Upplevelser och erfarenheter Individen, Gruppen och Högskolan bygger på deltagarnas egna upplevelser, erfarenheter och problemområden. Att förstå sig själv är temaområdet, som inkluderar allt ifrån attityder, arbetsetik, arbetsmiljö till manligt och kvinnligt. Grupprocesser, gruppers utveckling och hur man arbetar i grupp är det andra temaområdet som behandlas under utbildningen. Utbildningen utgår ifrån den lilla människans perspektiv till helheten och den stora organisationen. När man arbetar i en organisation är det vikigt att veta hur den påverkar oss och hur kan vi påverka den, konstaterar Ann. Respektive chef ansvarar för att anmäla sina medarbetare till utbildningen och varje avdelning/enhet/institution har ett visst antal platser att tillgå. Inga förkunskap krävs och totalt erbjuds 50 platser. Deltagarna delas upp i lärteam, bestående av sex till åtta personer från olika avdelningar, enheter och institutioner. Syftet med den tvärvetenskapliga sammansättningen är att deltagarna ska få så många nya infallsvinklar som möjligt. I maj går startskottet för utbildningen, som avslutas med ett intyg under februari/mars Kursen består av 40 sche- Ann Eriksson ingår i kompetensutvecklingsgruppen och är en av dem som arbetat fram det förmånliga erbjudandet. malagda timmar, samt ytterligare 40 timmar i eget arbete. Av dessa bör 60 timmar ske på arbetstid. Att utbildningen pågår under så lång tid beror dels på att deltagarna ska kunna planera utbildningen i god tid, så att arbetet inte blir lidande. Dessutom är ämnesområdena inte är något man löser över en fikapaus. Det krävs gott om tid för reflektion och det ska man få, förklarar Ann. Varför ska man ta chansen? Det här är ett jättebra sätt att lära känna sin organisation på. Förutom att lära känna varandra kan man även lära av varandra. Det leder till ökad förståelse, menar Ann. Jag rekommenderar alla som kan att utnyttja tillfället att påverka både verksamheten och sin egen, personliga utveckling! Text & foto: Sara Carlsson 7 CAMPUSAKTUELLT Nr 6 v

8 Stilla dagar Känner du för att ta det lugnt några dagar, bara vara eller möta våren på Österlen? Vill du åka på stilla dagar retreat som det kallas? Kyrkan på Högskolan inbjuder till en helgretreat 9-11 maj på Bäckhallagården utanför Simrishamn. Retreater vill ge utrymme för tystnad, stillhet, återhämtande och lyssnande. På Bäckhallagården lever vi i tystnad, äter gott, njuter av naturen, läser ; allt utan störande telefon, TV, radio eller krav på social konversation. Många människor som deltagit i retreater kan berätta om vilken möjlighet till krafthäftning retreater kan vara. Bäckhallagården erbjuder en kristen miljö i Svenska kyrkans regi, men till retreaten inbjuds alla oavsett tro eller livsåskådning. Retreaten leds av vik studentpräst Anna J Evertsson och Sven Alfredsson. Mer information om retreaten fi nns på Kyrkan på högskolans hemsida: Välkommen att anmäla ditt intresse före den 25 april till Anna J Evertsson: anna.eversson@staff.hkr.se eller telefon CAMPUSAKTUELLT Ansvarig utgivare Utkommer Nästa nummer Sista materialdag Material skickas till Peter Apell 2 ggr/månad 30 april 25 april sara.carlsson@staff.hkr.se