BUDGET 2010 OCH EKONOMIPLAN

Transkript

1 BUDGET 2010 OCH EKONOMIPLAN Stadsstyrelsens förslag

2 1 Stadsdirektörens översikt Borgå stads ekonomiska läge kommer att vara svårt också under de närmaste åren. På grund av den ekonomiska recessionen har stadens skatteintäkter minskat kraftigt detta år. På grund av stigande löner och priser förväntas verksamhetsutgifterna öka cirka tre procent nästa år. Också investeringsutgifterna är höga de närmaste åren, då staden slutför de påbörjade stora investeringsprojekten. Borgås skuldbörda fortsätter att öka i snabb takt. Budgeten 2010 har upprättats så realistiskt som möjligt för att undvika budgetrevideringar. Årsbidraget i budgetförslaget blir tvåmiljoner euro på minus, vilket betyder att en del av driftsutgifterna och alla investeringar måste finansieras med lån. De lagstadgade bastjänsterna kommer att tryggas. Den i genomsnitt bättre kvaliteten och kvantiteten på tjänsterna kommer nu att ses över för att kunna stävja utgiftsökningen. Ingen befolkningsgrupp kommer att glömmas bort och vår servicenivå kommer att vara god också i fortsättningen. De viktigaste målen för nästa år är uppdatering av strategin, beslut om organisationsstrukturen och rationalisering av servicenätet. Stadens personalstyrka kommer att vara oförändrad under år Under de kommande åren borde man också kunna förbättra produktiviteten, och pensionsavgångarna kommer att leda till att antalet anställda börjar minska. Budgetförslaget upptar inte permitteringar eller uppsägningar av personalen. I ekonomiskt avseende kommer år 2010 att vara ett synnerligen svårt år och år 2011 ännu svårare. Det allmänna ekonomiska läget förväntas ljusna en aning redan år 2010, men i den kommunala ekonomin märks sviterna av recessionen ännu under många år. Under de närmaste två åren behöver staden troligen ta nya lån på över 50 miljoner euro per år. I slutet av år 2011 beräknar man att stadens skulder har vuxit till 210 miljoner euro, dvs. ca euro per invånare. Vid slutet av förra året hade staden skulder på 130 miljoner euro, dvs euro per invånare. Ränte- och amorteringsutgifterna ökar också kännbart i Borgå, när skuldbördan växer och räntorna igen börjar stiga. Staden kommer troligen att använda ca 8 miljoner euro till låneräntor år Summan motsvarar avkastningen från en procentenhet på inkomstskatten. Stadens investeringsutgifter är sammanlagt 23 miljoner euro år De största investeringsobjekten i budgeten 2010 är byggandet av Hamarin koulu (4,5 miljoner euro), totalrenoveringen av Näse hälsostation (3,8 miljoner euro), totalrenoveringen av Linnajoen koulu (2,5 miljoner euro) och byggande och underhåll av kommunaltekniken (6,6 miljoner euro). Stora investeringsprojekt som redan påbörjats och för vilka det finns beslut, genomförs under de närmaste åren. Förutsättningarna för att sätta igång andra nya investeringsprojekt bör omvärderas noggrant under de följande åren.

3 2 Inkomstskattesatsen kommer enligt stadsdirektörens budgetförslag att bli 19, 25 procent, men fastighetsskatteprocenterna föreslås ändras. Det är synnerligen viktigt att köpkraften bevaras i detta ekonomiska läge och därför föreslås ingen höjning av inkomstskattesatsen. Genom en höjning kan vi inte heller skjuta fram de nödvändiga strukturella ändringarna. Om vi ville stoppa den accelererande skuldsättningen och bevara den nuvarande servicenivån borde inkomstskattesatsen höjas till 23 procent år Inkomstskattesatsen i Borgå är redan nu ca 1-2 procentenheter högre än i huvudstadsregionens andra kommuner. En så stor skillnad är en belastning med tanke på stadens attraktionskraft och konkurrenskraft. Borgå kan inte heller längre bygga upp välfärdstjänster på kontinuerligt ökande inkomster från samfundsskatten. Samfundsskatten är förenad med alltför många osäkerhetsfaktorer på grund av konjunktursvängningarna. Den stabilaste skatteformen är fastighetsskatten, som nu föreslås höjas. Kommunalskatten väntas i nästa år inbringa sammanlagt cirka 152 miljoner euro, vilket är ca 5 miljoner euro under prognosen för detta år. Den höjda fastighetsskatten väntas ge staden sammanlagt ca 10 miljoner euro år 2010, vilket är ca 3,3 miljoner euro mer än under detta år. Stadens samfundsskatt förväntas år 2010 stanna vid ca 18,6 miljoner euro, inkomsterna från samfundsskatt kommer således att vara ungefär på samma nivå som under detta år. Fastighetsskatteprocenterna i Borgå har tidigare legat under landets genomsnitt. Fastighetsskatteprocenterna kommer i varje fall att höjas i början av nästa år, eftersom staten har beslutat höja de nedre och övre gränserna i hela landet. Fastighetsskatteprocenten för stadigvarande bostadsbyggnad föreslås bli 0,35 procent, vilket fortfarande ligger vid den nedre gränsen. Fastighetsskatten för fritidshus höjdes till 0,95 procent och den allmänna fastighetsskatten till 1,1 procent. Enligt budgetförslaget kommer man också att höja avkastningskravet för stadens koncernbolag med sammanlagt euro jämfört med det tidigare. Avkastningskravet för Borgå Energi stiger från 1,2 miljoner euro till 1,3 miljoner euro och för A- bostäder ställs ett nytt avkastningskrav på euro. Avkastningskravet för Borgå vatten är oförändrat, euro. Det ekonomiska läget förutsätter att också koncernbolagen effektiverar sin verksamhet och avkastningskravet ska inte automatiskt överföras på kundavgifter eller hyror. Stadens verksamhetsutgifter beräknas öka med ca 310 miljoner euro år Detta innebär en ökning med ca tre procent jämfört med detta år. Budgetförslaget innehåller nämndernas omvärdering av tjänster och servicenätet, genom vilka utgiftsökningen ska hållas i styr, t.ex. de skolsammanslagningar som föreslagits i skolnätsutredningen. I förslaget ingår också nedläggning av Fredsgatans hälsostation, ungdomsstationen och Galgbacka grupphem samt ändring av kriterierna för stödet för närståendevård. I och med att Brandbackens servicehus blir färdigt öppnas också 55 nya platser för serviceboende med vård dygnet runt, vilket gör det möjligt att ändra den institutionsinriktade servicestrukturen inom äldreomsorgen. I budgeten har man också förberett sig på att de avtalsbaserade lönerna stiger med 1,3 procent. Om lönerna stiger mer än det, är man troligen tvungen att omvärdera verksamheten. Anslagen för utkomststöd har höjts och pengar har reserverats för att sköta strukturförändringarna inom näringslivet.

4 3 De enskilda sektorerna har lagt ned mycket arbete på budgetförslaget för nästa år och förbundit sig till det. Alla nämnder fick sitt förslag att hållas inom den snäva ramen. Alla i organisationen har förstått att det ekonomiska läget är allvarligt och att strukturella förändringar är nödvändiga. Det ekonomiska läget kommer att vara svårt under de närmste åren och vi måste tänka ut nya sätt att producera kommunala tjänster som både kvalitativt och kvantitativt är tillräckliga. Vi bör dock komma ihåg att det i Borgå pågår många viktiga positiva utvecklingsprojekt, såsom campusprojektet och planeringen av den nya energieffektiva stadsdelen Skaftkärr. Borgå stads framtid som en del av metropolområdets utveckling är på lång sikt synnerligen positiv. Jukka-Pekka Ujula Stadsdirektör

5 4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Allmänna motiveringar 1.1. Det ekonomiska läget Det allmänna ekonomiska läget Kommunalekonomi under åren 2009 och Borgå stads läge Allmänt Borgås ekonomiska läge Motiveringar till budgeten och ekonomiplanen Budgeten och ekonomiplanen enligt kommunallagen Budgetens och ekonomiplanens uppbyggnad Utgångspunkter för upprättandet av budgeten Skatteintäkter Statsandelarna inom driftsekonomin Stadens finansieringsbehov och låneupptagning Personalplan Sektorvisa motiveringar 3.1. Allmän förvaltning Val Stadsfullmäktige Revision Stadsstyrelsen Utvecklings- och näringstjänster Stadskansliet Ekonomibyrån Personalbyrån Social- och hälsovårdssektorn Ledning och interna tjänster Hälsotjänster Äldreomsorg Socialarbete Bildningssektorn Bildningssektorns ledning Finskspråkiga utbildningsväsendet Svenskspråkiga utbildningsväsendet Barndagvård Ungdomsväsendet Biblioteksväsendet Kulturväsendet Idrottsväsendet Teknik- och miljösektorn Teknik- och miljösektorns ledning Gatuavdelningen Stadsplaneringen Fastighets- och mätningsavdelningen Byggnadstillsynen Miljövård Lokalcentralen Räddningsverket i Östra Nyland Uppgiftsområde förebyggande av olyckor Uppgiftsområde räddningsverksamhet Driftsekonomin sammanlagt 83

6 5 4. Resultaträkningsdelen Investeringsdelen Investeringstabeller De största investeringarna år Finansieringsdelen Budgetens bindande verkan 7.1. Driftsekonomi Investeringar Långfristig upplåning Dispositionsplan Affärsverk 8.1. Borgå vatten Kungsvägens arbetshälsa Kommunkoncernen 103 Bilaga: Investeringar

7 6 BUDGETEN OCH EKONOMIPLANEN FÖR ÅREN Allmänna motiveringar 1.1. Det ekonomiska läget Det allmänna ekonomiska läget Under det gångna året har Finlands ekonomi störtdykt. Under första hälften av året har produktionen minskat med nästan 10 % jämfört med motsvarande tidpunkt i fjol. Industriproduktionen beräknas minska i år relativt mera än under recessionsåret På grund av den svaga exportefterfrågan minskar industriproduktionen i Finland med 15 % jämfört med i fjol. I många länder har den offentliga makten gjort stora satsningar på stimulansåtgärder. Stimulansåtgärderna inriktar sig såväl på finansieringssystemets funktion som på finanspolitiken, med vilken man har ökat konsumtionen och investeringarna. Räntenivån har sjunkit betydligt, vilket i princip uppmuntrar också de privata företagen att investera. På grund av den svaga efterfrågan har investeringarna dock än så länge varit små. Man har försökt stimulera den privata konsumtionen genom skattelättnader. Stimulanspolitiken har resulterat i en betydande offentlig skuldsättning. När man bedömer den ekonomiska utvecklingen under de närmaste åren är en gradvis åtstramning av finanspolitiken därför en central åtgärd för att förhindra en alltför stor skuldsättning. Arbetslösheten i de industrialiserade länderna väntas öka, vilket bromsar ökningen av hushållens konsumtion. Prognoserna för den ekonomiska tillväxten nästa år varierar från -1 % till +2,5 %. Enligt den konjunkturprognos som finansministeriet publicerade kommer totalproduktionen i Finland i år att minska med 6 %. Prognosen för nästa år baserar sig på att den internationella ekonomin börjar återhämta sig mot slutet av året. Produktionsökningen i Finland kommer dock ännu nästa år att vara tämligen svag, dvs. bara 0,3 %. Så sent som i fjol var sysselsättningens utveckling positiv. På årsnivå noterades en ökning av löntagarnas arbetsinsats räknad i timmar, och sysselsättningsgraden steg till över 70 procent. Nästa år kommer arbetslösheten att stiga till över tio procent. I fjol steg konsumentpriserna ganska snabbt men i år har prisstegringen avstannat. Under år 2009 stiger årsmedelvärdet för konsumentpriser bara 0,1 procent. Nästa år beräknas konsumentpriserna stiga 1,2 %. Prognosen för importpriser visar en moderat prisstegring, och kostnaderna för inhemsk arbetskraft beräknas stiga långsamt Kommunalekonomi under åren 2009 och 2010 Enligt kvartalsstatistiken för kommunernas ekonomi minskade kommunernas årsbidrag under första hälften av året betydligt jämfört med motsvarande tidpunkt i fjol. Under denna tid ökade kommunernas verksamhetsutgifter med ungefär sex procent, samtidigt som skatteinkomsternas ökning avstannade. Skatteinkomsternas minskning till nära noll berodde framför allt på att intäkterna från samfundsskatt minskade. I bakgrunden till verksamhetsutgifternas tämligen snabba ökning i kommuner och samkommuner finns en relativt snabb ökning av personalutgifter och användning av

8 7 köptjänster. Visserligen minskar personalutgifternas relativa ökning med ett par procentenheter från 2008 års nivå, som var sex procent. Däremot ser man tills vidare inga tecken på att köptjänsternas ökning skulle bli långsammare, trots at den allmänna kostnadsnivåns ökning har mattats av. Inom kommunsektorn beräknas lönesumman år 2009 stiga med ungefär fyra procent. Inkomstnivån stiger cirka 3,5 %, dvs. ett par procentenheter långsammare än i fjol. Trots de sparåtgärder som riktade sig på personalutgifter har trycket att höja lönesumman varit stort, bland annat på grund av att förpliktelserna har ökat och arbetsfältet blivit bredare. Arbets- och tjänstekollektivavtalen för den kommunala sektorn gäller till slutet av januari Avtalsperioden med Tehy fortsätter till slutet av år 2011 och i Tehyprotokollet ingår avtalsförhöjningar år Förhandlingarna om ett nytt arbets- och tjänstekollektivavtal för den kommunala sektorn torde inledas först senare i år, och förhandlingarna förs i en situation där en åtstramning av den kommunala ekonomin verkar allt mera uppenbar på grund av att skatteintäkterna minskar när arbetslösheten ökar. Kommunarbetsgivarnas pensionsförsäkringsavgift slopas i början av nästa år. Kommunarbetsgivarnas sjukförsäkringsavgift föreslås bli höjd till 2,27 procent av lönesumman. Kommunarbetsgivarnas pensionsförsäkringsavgift slopas i början av nästa år. Kommunarbetsgivarnas genomsnittliga KuEL-avgift torde vara oförändrad, dvs. cirka 23,6 procent av lönesumman. Kommunernas pensionsförsäkring beslutar om den totala avgiften år 2010 under den senare hälften av året. Kostnadsnivån inom den kommunala sektorn steg i fjol 5,3 % enligt prisindex för basservicen. I år torde kostnadsökningen vara avsevärt långsammare. I budgeten för basservice beräknas kostnadsnivån i år stiga 3 % och nästa år 2 %. Enligt gällande beräkningar kommer statsandelsindexet att stiga en aning snabbare. Det allmänna ekonomiska läget * 2008* 2009** 2010** % -ändring Produktion (volym) 4,9 4,2 1,0-6,0 0,3 Lönesumma 4,9 5,9 6,8-2,8 0,9 Inkomstnivå 3,0 3,4 5,6 4,2 3,0 Löntagarnas arbetsinsats 1,8 2,0 1,2-6,0-2,0 Inflation 1,6 2,5 4,1 0,1 1,2 %-enheter Arbetslöshetsgrad 7,7 6,9 6,4 9,0 10,5 Skatter/BNP 43,4 42,9 43,0 41,6 41,0 Offentliga utgifter/bnp 48,7 47,3 49,0 54,6 55,8 Finansieringsunderskott/BNP 3,9 5,2 4,4-2,7-4,5 Offentlig skuld/bnp 39,2 35,2 34,2 41,4 48,2 Bytesbalans/BNP 4,9 4,0 2,6 1,5 2,0 Euribor 3 mån., % 3,1 4,3 4,8 1,5 2,0 10 års ränta, % 3,8 4,3 4,3 3,8 4,1

9 Borgå stads läge Allmänt Borgås invånarantal har under 2000-talet ökat med cirka 400 personer per år, procentuellt sett har ökningen varit cirka 0,4-1,2 %. I slutet av år 2008 var befolkningen personer. I genomsnitt har lika många personer flyttat in som har flyttat ut från kommunen. Folkökningen beror på ett födelseöverskott. Bild: Borgås invånarantal under åren I Borgå är de yngre åldersklasserna större jämfört med hela landet eller med åldersstrukturen i alla kommuner av stadskaraktär. Vid slutet av år 2008 var andelen personer under 15 år 18,5 %, andelen åringar 67 % och andelen personer över 65 år 14,5 %. Enligt befolkningsprognosen kommer befolkningen på 10 år att öka med cirka personer. Av folkökningen utgör personer över 65 år cirka 40 %. Den genomsnittliga inkomstnivån i Borgå är hög i jämförelsen med andra kommuner. Den beskattningsbara inkomsten per inkomsttagare år 2008 var euro. År 2008 var skatteinkomsterna per invånare euro. I jämförelsen med andra kommuner kom Borgå på 8:e plats. Arbetsplatsstrukturen i Borgå är servicedominerad. Servicesektorns andel är 62,1 %. Förädlingssektorns andel är 35,2%. Förädlingens andel är betydligt större än i hela landet i genomsnitt. Jord- och skogsbrukets andel är 1,8 %. Borgås arbetsplatssufficiens är 89,7 %. I Borgå finns således cirka 10 % färre arbetsplatser än sysselsatta personer. Antalet Borgåbor som pendlar till andra kommuner är Dryga 70 % av dem har arbetsplats i huvudstadsregionen. Antalet personer som pendlar till arbete i Borgå är Sysselsättningen i Borgå har varit någorlunda stabil. Den ekonomiska recessionen har börjat påverka såväl sysselsättningen som utbudet på arbetsplatser. Antalet arbetslösa har ökat under år Arbetslöshetsgraden i Borgå var vid slutet av augusti 7,9 %.

10 Työttömät työnhakijat ja avoimet työpaikat Porvoossa 1/2008-9/ Työttömät työnhakijat Avoimet työpaikat Bild: Arbetslösa arbetssökande (blått) och lediga arbetsplatser (rött) i Borgå 1/2008 9/ Borgås ekonomiska läge Borgå stads ekonomiska läge har försvagats till följd av den ekonomiska recessionen. Det försvagade ekonomiska läget beror i synnerhet på att tillväxttakt för skatteintäkterna minskade år 2008 och att dessa intäkter de facto sjönk år 2009 jämfört med det föregående året. Utgifterna för åren 2008 och 2009 hade budgeterats, såsom tidigare, enligt antagandet om en kraftig ökning av skatteintäkterna. I investeringsprogrammet för år 2008 föreslås nedskärningar på 2 miljoner euro. Enligt prognosen för år 2009 kommer bokslutet att visa ett underskott på cirka 12 miljoner euro. Årsbidraget torde stanna nära noll, förutsätt att den prognos som gjordes på basis av uppgifterna från augusti förverkligas och att inga överskridningar av budgetanslag dyker upp. I budgeten för år 2009 hotade skillnaden mellan inkomster och utgifter att växa över 30 miljoner euro. Stadsfullmäktige godkände i april ett ekonomiskt balanseringsprogram, där utgifterna i i driftsekonomi minskades med 5,9 miljoner euro och investeringar för 6,8 miljoner euro flyttades framåt. Därtill permitterades personalen i 7 14 dagar. Alternativt hade personalen möjlighet att hålla en motsvarande period av arbetsledighet utan lön. Permitteringarna gav en inbesparing på cirka 3,3 miljoner euro. Stadsstyrelsen beslutade låta göra en utredning om Borgå stads ekonomiska läge och att begära förslag till att utveckla verksamheten genom strukturella reformer. Utredningsarbetet blir färdigt i slutet av september. Åren 2010 och 2011 kommer att vara mycket svåra ekonomiskt sett. Den allmänna ekonomin väntas långsamt börja gå uppåt redan i början av år I den kommunala ekonomin kommer recessionens effekter att synas ännu länge efter det att en uppgång har börjat.

11 Motiveringar till budgeten och ekonomiplanen Budgeten och ekonomiplanen enligt kommunallagen I 65 i kommunallagen finns bestämmelser om budgeten och ekonomiplanen. Fullmäktige skall före utgången av året godkänna en budget för kommunen för det följande kalenderåret. I samband med att budgeten godkänns skall fullmäktige också godkänna en ekonomiplan för tre eller flera år (planeperiod). Budgetåret är planeperiodens första år. I budgeten och ekonomiplanen godkänns målen för kommunens verksamhet och ekonomi. Budgeten och ekonomiplanen skall göras upp så att förutsättningarna för skötseln av kommunens uppgifter tryggas. Ekonomiplanen skall vara i balans eller visa överskott under en planeperiod på högst fyra år, om det inte beräknas uppkomma överskott i balansräkningen för det år budgeten görs upp. Om underskott i balansräkningen inte kan täckas under planeperioden, skall i anslutning till ekonomiplanen fattas beslut om specificerade åtgärder (åtgärdsprogram) genom vilka det underskott som saknar täckning skall täckas under en period som fullmäktige särskilt fastställer (skyldighet att täcka underskott). I budgeten tas in de anslag och beräknade inkomster som verksamhetsmålen förutsätter samt visas hur finansieringsbehovet skall täckas. Anslag och beräknade inkomster kan tas in till brutto- eller nettobelopp. Budgeten består av en driftsekonomi- och resultaträkningsdel samt en investeringsoch finansieringsdel. Budgeten skall iakttas i kommunens verksamhet och ekonomi. Beslut om ändringar i den fattas av fullmäktige Budgetens och ekonomiplanens uppbyggnad De allmänna motiveringarna innehåller bl.a. en översikt över statsekonomins och kommunekonomins utsikter och det ekonomiska läget i staden samt en redogörelse för faktorer som är av betydelse för budgetens finansiering. Driftsekonomidelen innehåller varje sektors budget på uppgiftsområdesnivå. I sektorernas planer ingår också mål för verksamheten och tabeller med nyckeltal för budgetåret och för åren under planeperioden. I uppgiftsområdenas resultaträkningar presenteras verksamhetsintäkter och verksamhetsutgifter. Resultaträkningsdelen innehåller de centrala posterna i stadens ekonomi som helhet, dvs. utgifter och inkomster för den egentliga verksamheten, skatteintäkter, statsandelar, finansiella intäkter och utgifter samt planenliga avskrivningar på anläggningstillgångar. Investeringsdelen innehåller stadens investeringsutgifter och -inkomster, också specificerade per projekt. I finansieringsdelen presenteras i formen av utgifts- och inkomstförslag de utgifter och inkomster som berör finansieringen på lång sikt. Investeringsdelen innehåller en finansieringskalkyl med uppgifter som samlats från resultaträkningsdelen, investeringsdelen och finansieringsdelen.

12 11 Stadens ekonomiplan upprättas årligen för tre år. Stadsfullmäktige godkänner den i samband med godkännandet av budgeten. Budgetåret är planeperiodens första år Utgångspunkter för upprättandet av budgeten Stadsstyrelsen godkände anvisningarna för upprättande av budget och ekonomiplan. I anvisningarna ingår en budgetram, som nämnderna och sektorerna bör beakta när de bereder förslagen till budget och ekonomiplan. Förslaget till budget för år 2010 baserar sig på de budgetförslag som nämnderna har gjort. Utgångspunkten för budgetramen var ett förslag till budget för år 2009 som korrigerats enligt det ekonomiska balanseringsprogrammet. Som inflationsjustering beaktades en totalhöjning på 2,5 %. Höjningen riktas så att personalutgifterna blev föremål för en höjning på 3,2 % och den återstående delen användes till andra utgifter. De avtalsenliga höjningarna år 2009 höjer lönesumman med 2,9 %. Huvuddelen av de tjänsteoch arbetskollektivavtal som berör staden går ut i januari I budgeten finns utöver sektorernas reserveringar för personalutgifter en centraliserad lönereservering på cirka en procent för lönejusteringar år Inflationen beräknas vara 0,1 % år 2009 och 1,2 % år I budgetramen finns inga resurser för en utvidgning av verksamheten, på grund av den dramatiska nedgången i stadens skatteintäkter. Skötseln av lagstadgade uppgifter har företräde Skatteintäkter Skatteintäkterna i budgeten består av kommunal inkomstskatt, fastighetsskatt och andelar i intäkterna från samfundsskatt. Ingen hundskatt uppbärs. Kommunalskatt Kommunalskatten bestäms på basis av en naturlig persons eller en dödsbos förvärvsinkomster. Stadsfullmäktige fastställer den kommunala inkomstskattesatsen årligen. År 2009 är den kommunala inkomstskattesatsen 19,25 %. I början av år 2009 höjdes inkomstskattesatsen med 0,5 procentenheter. I år är inkomstskattesatsen i kommuner i genomsnitt 18,59 %. De sammanlagda inkomstskatterna på förvärvs- och kapitalinkomster från januari till augusti har minskat med ungefär fyra procent från fjolårets nivå, om man inte beaktar höjningen av skattesatsen. När arbetslösheten ökar, beräknas dessa intäkter under resten av året minska med 6-7 % från fjolåret. Om denna utveckling förverkligas, torde inkomsterna från kommunalskatt i år vara ungefär desamma som i fjol. Nästa år beräknas den samhällsekonomiska lönesumman växa en procent. Kommunernas inkomstunderlag i den kommunala beskattningen torde växa ett par procent. Inkomstavdragen ökar med 10 %, vilket betyder att den beskattningsbara inkomsten minskar med cirka 2 %. Avdragen från kommunernas inkomstskatter ökade redan i år betydligt. De ändringar i inkomstbeskattningens grunder som föreslås för nästa år skulle minska kommunernas inkomstskatter betydligt. Beskattningsgrundernas ändringar kompenseras till kommunerna genom statsandelssystemet. I budgeten utgår man från att den kommunala inkomstskattesatsen är densamma som i dag under hela planeperioden. Inkomstskattesatsen höjdes från början av år

13 med 0,5 procentenheter till 19,25 %. År 2010 beräknas intäkterna från kommunalskatt sjunka 3,1 % från fjolårets nivå för att sedan växa cirka 3,5 % under åren 2011 och Skatteintäkterna under åren har beräknats utgående från Kommunförbundets genomsnittliga beräkningar om skatteintäkternas utveckling. I beräkningarna har man beaktat de skatteavdrag som staten har beslutat om. Tuloveroprosentit vuosina ,50 19,00 18,50 18,00 17,50 17,00 Porvoo Manner-Suomi 16,50 16,00 15,50 Bild: Inkomstskattesatsen i Borgå (blått) och i Fasta Finland (rött) under åren Skatteprocent, redovisad kommunalskatt och beräknade intäkter under åren Skattesats Skattesats Redovisat Borgå Ändring Borgå Fasta Finland tusen euro % ,75 18, ,2 % ,75 18, ,2 % ,75 18, ,1 % ,75 18, ,4 % ,75 18, ,4 % ,75 18, ,5 % 2009* 19,25 18, ,8 % 2010* 19, ,1 % 2011* 19, ,5 % 2012* 19, ,9 % * Prognos Fastighetsskatt Fastighetsskatten är den skatt som på basis av fastighetens beskattningsvärde årligen betalas till kommunen. Fastighetsskatten gäller alla fastigheter med undantag för skogar, jordbruksmark och vissa allmänna områden. Skatten räknas på basis av den skatteprocent som stadsfullmäktige fastställer och fastighetens beskattningsvärde under det föregående året. För fastighetsskatten har ställts en övre och en nedre gräns i fastighetsskattelagen. Den senaste justeringen av fastighetsskatternas övre och nedre gränser gäller från början av år 2010.

14 13 Fastighetsskattens procentsatser har under åren i Borgå och i andra kommuner i medeltal utvecklats på följande sätt: Allmän fastighetsskatteprocentsats Byggnader för stadigvarande boende Andra byggnader Borgå medeltal Borgå medeltal Borgå medeltal ,60 0,70 0,22 0,27 0,6 0, ,70 0,72 0,25 0,27 0,8 0, ,70 0,72 0,25 0,27 0,8 0, ,70 0,74 0,25 0,29 0,8 0, ,70 0,75 0,25 0,29 0,8 0, ,70 0,74 0,25 0,29 0,8 0, ,70 0,75 0,25 0,29 0,8 0,89 Fastighetsskattens övre och nedre gränser höjdes från början av år I Borgå bör fastighetsskattesatserna höjas minst till den nya nedre gränsen. I budgetförslaget har fastighetsskattesatserna höjts på följande sätt. Fastigheternas beskattningsvärde nuv. nedre gräns övre gräns Förslag Intäkter % % % % euro Byggnader för stadigvarande boende ,25 0,32 0,75 0, Andra byggnader än de för stadigvarande boende ,80 0,60 1,35 0, Kraftverksbyggnader ,50 0,60 2,85 2, Kärnkraftverksbyggnader 0 Små kraftverk 0 Byggnader för allmännyttig verksamhet ,00 0,00 1,35 0,00 0,00 Markgrund för allmännyttig verksamhet ,00 0,00 1,35 0,00 0,00 Obebyggda byggplatser 0 Allmän, byggnader ,70 0,60 1,35 1, Allmän, markgrund ,70 0,60 1,35 1, Beskattningsvärden totalt Fastighetsskatt totalt

15 14 Redovisad fastighetsskatt och beräknade intäkter under åren Ändring ,3 % ,1 % ,5 % ,0 % ,4 % 2009* ,5 % 2010* ,01 % 2011* ,9 % 2012* ,89 % * Prognos Kommunernas andel av samfundsskattens avkastning Kommunernas andel av samfundsskattens avkastning steg från 22,03 % till 32,03 % för åren På kort sikt kan kommunen inte påverka samfundsskattens avkastning, och kommunen kan inte besluta om beskattningens nivå. Samfundskatteprocenten har varit 26 % sedan år Den ekonomiska recessionen har minskat i synnerhet samfundsskattens avkastning. Redovisningarna av samfundsskatt började minska redan under den senare delen av år Som helhet minskar samfundsskatten år 2009 med nästan 30 %. Under år 2010 kan redovisningarna öka en aning, men osäkerheten kring samfundens inkomstutveckling är stor. Redovisad samfundsskatt och beräknade intäkter under åren Ändring ,6 % ,5 % ,4 % ,4 % ,6 % 2009* ,6 % 2010* ,4 % 2011* ,0 % 2012* ,2 % * Prognos Statsandelarna inom driftsekonomin Från början av år 2010 genomförs en statsandelsreform (lag om statsandel för basservice). De nuvarande sektorspecifika statsandelarna koncentreras då huvudsakligen till finansministeriet. Statsandelssystemets grundläggande struktur förblir i princip oförändrad trots reformen. Den kommunala basservicens statsandelar består av den nuvarande allmänna statsandelen samt av statsandelar enligt kalkylerade kostnader för social- och hälsovård, förskola och grundläggande utbildning, bibliotek och kostnader inom kulturväsendet.

16 15 Eftersom statsandelarna för förskola och grundläggande utbildning ändras så att statsandelar betalas enligt antalet invånare i åldersgruppen (6-15-åringar), behövs det också ett system med betalning av hemkommunsersättningar, vilka beaktas centraliserat. Den statsandel enligt huvudman som inte omfattas av reformen berör gymnasiet, den yrkesinriktade utbildningen och yrkeshögskolan. Andra kalkylerade statsandelar som inte berörs av reformen och som inte blir föremål för beräkning av finansieringsandelar, är motion, ungdomsarbete, medborgarinstitut, timbaserad grundundervisning i konst, teater, teater, orkestrar och museer, morgon- och eftermiddagsverksamhet. Enligt en preliminär beräkning måste staden år 2010 betala cirka 13 milj. euro i skatteinkomstutjämning som ingår i statsandelarna. Den skatteinkomstutjämning som betalas ut minskar med cirka 2 miljoner euro jämfört med det föregående året. Detta ökar i motsvarande grad de statsandelar som redovisas till staden. Statsandelssumman år 2010 beräknas vara 44,3 miljoner euro. Statsandelarna i år är cirka 41,7 miljoner euro Stadens finansieringsbehov och låneupptagning Stadens finansieringsbehov beräknas i huvudsak på basis av årsbidrag, nettoinvesteringsutgifter och låneamorteringar. I en ekonomi som är i balans kan man med årsbidraget finansiera investeringarna utan extra lån. På grund av det svåra ekonomiska läget blir stadens årsbidrag år 2010 negativt, och därför måste staden ta mera lån för att finansiera årsbidraget och därtill nettoinvesteringarna och amorteringarna på de nuvarande lånen. Långfristigt lån tas under budgetåret 53 miljoner euro. De tidigare lånen amorteras med 27,7 miljoner euro. Låneupptagningen i netto är således 25,3 miljoner euro. Lånesumman uppgår till 190 miljoner euro, vilket är cirka euro per invånare. Koncernens lånestock i bokslutet för år 2008 var euro/invånare. Låneupptagning, amorteringar samt lånestock BS 2008 PROGN2009 BU2010 EP 2011 EP 2012 Låneupptagning Amorteringar Låneupptagning netto Låneräntor Lånestock Lån euro/invånare Antal invånare * * * * *Prognos

17 milj. milj. 16 Långfristiga lån under åren (staden) Lainanotto - Upplåning Lyhennykset - Amorteringar * 2010* 2011* 2012* Lainamäärä - Lånestock * 2010* 2011* 2012*

18 17 2. Personalplan Personalplan sammanlagt: TOIMIALAT Henkilöstömäärä- Personalantal Lisäys - Ökning SEKTORERNA YLEISHALLINTO ALLMÄNNA FÖRVALTNINGEN 225,0 223,5-1,5-1 SOSIAALI- JA TERVEYSTOIMI SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSEKTORN 882,0 879,0-0,5 2 7 SIVISTYSTOIMI-BILDNINGSSEKTORN 1 562, , TEKNINEN JA YMPÄRISTÖTOIMI TEKNIK- OCH MILJÖSEKTORN 321,5 323,0 PELASTUSLAITOS RÄDDNINGSVERKET 122,5 122,5 YHTEENSÄ - SAMMANLAGT 3 113, ,3-4,0 1 6

19 18 Personalplan sektorvis: TOIMIALA - SEKTOR Henkilöstömäärä Lisäys/Vähennys TEHTÄVÄALUE - UPPGIFTSOMRÅDE Personalantal Ökning/Minskning NIMIKE-BENÄMNING YLEISHALLINTO - ALLMÄNNA FÖRVALTNINGEN KAUPUNGINHALLITUS - STADSSTYRELSEN 4 5 SIHTEERI - SEKRETERARE -1 KEHITTÄMIS- JA ELINKEINOPALVELUT - UTVECKLINGS- OCH NÄRINGSTJÄNSTER KAUPUNGINKANSLIA 49,5 43 HENKILÖSTÖTOIMISTO MÄÄRÄAIKAISET (YLI 6 kk) PALKKASIHTEERI - LÖNESEKRETERARE -0,5-1 TALOUSTOIMISTO (Ruokapalvelu sis. - Kostservicen ingår) 120,5 122,5 YHTEENSÄ SAMMANLAGT 225,0 223,5-1,5-1 SOSIAALI- JA TERVEYSTOIMI - SOCIAL- OCH HÄLSOV.SEKTORN JOHTO JA SIS.PALV. - LEDNING O INT. TJÄNSTER 86,5 64,5 PROJEKTIJOHTAJA - PROJEKTLEDARE -0,5 TERVEYSPALVELUT - HÄLSOTJÄNSTER SAIRAAN- / TERVEYDENHOITAJA - SJUKSKÖTARE/HÄLSOVÅRDARE 1 TERVEYSKESKUSLÄÄKÄRI -HÄLSOCENTRALLÄKARE 1 YLIHAMMASLÄÄKÄRI - ÖVERTANDLÄKARE -1 VANHUSPALVELUT - ÄLDREOMSORG 478,5 478,5 SOSIAALITYÖ - SOCIALT ARBETE RAITTIUSSIHTEERI - NYKTERHETSSEKRETERARE (siirto sivistystoimesta) (1) PERHETYÖNTEKIJÄ - FAMILJEARBETARE 1 UUSI LASTENSUOJELUYKSIKKÖ - NY BARNSKYDDSENHET 7 YHTEENSÄ SAMMANLAGT ,5 2 7

20 19 TOIMIALA - SEKTOR Henkilöstömäärä Lisäys/Vähennys TEHTÄVÄALUE - UPPGIFTSOMRÅDE Personalantal Ökning/Minskning NIMIKE-BENÄMNING SIVISTYSTOIMI - BILDNINGSSEKTORN SIVISTYSTOIMEN JOHTO - BILDNINGSSEKTORNS LEDNING 83 93,5 JOHTAVA ASIANTUNTIJA - LEDANDE SAKKUNNINIG -1 MUSIIKINOPETTAJA - MUSIKLÄRARE TUNTIOPETTAJA - TIMLÄRARE YHTEENSÄ - SAMMANLAGT SUOMENKIELINEN KOULUTUSTOIMI - FINSKSPRÅKIGA UTBILDNINGSVÄSENDET PERUSOPETUKSEN LEHTORI - LEKTOR I GRUNDUTBILDNING 4 3 LUOKANOPETTAJA - KLASSLÄRARE 2 ERITYISOPETTAJA - SPECIALLÄRARE 1 1 KOULUNKÄYNTIAVUSTAJA - SKOLGÅNGSBITRÄDE 5 5 MÄÄRÄAIKAISET (YLI 6 KK) ERITYISOPETTAJA - SPECIALLÄRARE -1-1 PERUSOPETUKSEN LEHTORI - LEKTOR I GRUNDUTBILDNING -4 LUOKANOPETTAJA - KLASSLÄRARE -2 KOULUNKÄYNTIAVUSTAJA - SKOLGÅNGSBITRÄDE YHTEENSÄ - SAMMANLAGT 0-2 RUOTSINKIELINEN KOULUTUSTOIMI - SVENSKSPRÅKIGA UTBILDNINGSVÄSENDET KOULUNKÄYNTIAVUSTAJA - SKOLGÅNGSBITRÄDE 3 3 MÄÄRÄAIKAISET (YLI 6 KK) KOULUNKÄYNTIAVUSTAJA - SKOLGÅNGSBITRÄDE -4-3 YHTEENSÄ - SAMMANLAGT -1 0 PÄIVÄHOITO - DAGVÅRDEN ,3 PÄIVÄKODINJOHTAJA-DAGHEMSFÖRESTÅNDARE 1 LASTENTARHANOPETTAJA - BARNTRÄDGÅRDSLÄRARE 13 5 LÄHIHOITAJA - NÄRVÅRDARE 4 3 MÄÄRÄAIKAISET (YLI 6 KK) KANSLISTI-KANSLIST -1 LASTENTARHANOPETTAJA - BARNTRÄDGÅRDSLÄRARE LÄHIHOITAJA - NÄRVÅRDARE -6-1 LAITOSAPULAINEN - ANSTALSTBITRÄDE -1 RUOKAPALVELUTYÖNTEKIJÄ - KOSTSERVICE ARBETARE -1 YHTEENSÄ - SAMMANLAGT 0 4 KIRJASTOTOIMI - BIBLIOTEKSVÄSENDET KULTTUURITOIMI - KULTURVÄSENDET 25,5 27 APULAISREHTORI - BITR.REKTOR 1 MÄÄRÄAIKAISET (YLI 6 KK) TUNTIOPETTAJA - TIMLÄRARE -1 YHTEENSÄ - SAMMANLAGT 0