BUDGET 2010 OCH EKONOMIPLAN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BUDGET 2010 OCH EKONOMIPLAN 2010-2012"

Transkript

1 BUDGET 2010 OCH EKONOMIPLAN Stadsstyrelsens förslag

2 1 Stadsdirektörens översikt Borgå stads ekonomiska läge kommer att vara svårt också under de närmaste åren. På grund av den ekonomiska recessionen har stadens skatteintäkter minskat kraftigt detta år. På grund av stigande löner och priser förväntas verksamhetsutgifterna öka cirka tre procent nästa år. Också investeringsutgifterna är höga de närmaste åren, då staden slutför de påbörjade stora investeringsprojekten. Borgås skuldbörda fortsätter att öka i snabb takt. Budgeten 2010 har upprättats så realistiskt som möjligt för att undvika budgetrevideringar. Årsbidraget i budgetförslaget blir tvåmiljoner euro på minus, vilket betyder att en del av driftsutgifterna och alla investeringar måste finansieras med lån. De lagstadgade bastjänsterna kommer att tryggas. Den i genomsnitt bättre kvaliteten och kvantiteten på tjänsterna kommer nu att ses över för att kunna stävja utgiftsökningen. Ingen befolkningsgrupp kommer att glömmas bort och vår servicenivå kommer att vara god också i fortsättningen. De viktigaste målen för nästa år är uppdatering av strategin, beslut om organisationsstrukturen och rationalisering av servicenätet. Stadens personalstyrka kommer att vara oförändrad under år Under de kommande åren borde man också kunna förbättra produktiviteten, och pensionsavgångarna kommer att leda till att antalet anställda börjar minska. Budgetförslaget upptar inte permitteringar eller uppsägningar av personalen. I ekonomiskt avseende kommer år 2010 att vara ett synnerligen svårt år och år 2011 ännu svårare. Det allmänna ekonomiska läget förväntas ljusna en aning redan år 2010, men i den kommunala ekonomin märks sviterna av recessionen ännu under många år. Under de närmaste två åren behöver staden troligen ta nya lån på över 50 miljoner euro per år. I slutet av år 2011 beräknar man att stadens skulder har vuxit till 210 miljoner euro, dvs. ca euro per invånare. Vid slutet av förra året hade staden skulder på 130 miljoner euro, dvs euro per invånare. Ränte- och amorteringsutgifterna ökar också kännbart i Borgå, när skuldbördan växer och räntorna igen börjar stiga. Staden kommer troligen att använda ca 8 miljoner euro till låneräntor år Summan motsvarar avkastningen från en procentenhet på inkomstskatten. Stadens investeringsutgifter är sammanlagt 23 miljoner euro år De största investeringsobjekten i budgeten 2010 är byggandet av Hamarin koulu (4,5 miljoner euro), totalrenoveringen av Näse hälsostation (3,8 miljoner euro), totalrenoveringen av Linnajoen koulu (2,5 miljoner euro) och byggande och underhåll av kommunaltekniken (6,6 miljoner euro). Stora investeringsprojekt som redan påbörjats och för vilka det finns beslut, genomförs under de närmaste åren. Förutsättningarna för att sätta igång andra nya investeringsprojekt bör omvärderas noggrant under de följande åren.

3 2 Inkomstskattesatsen kommer enligt stadsdirektörens budgetförslag att bli 19, 25 procent, men fastighetsskatteprocenterna föreslås ändras. Det är synnerligen viktigt att köpkraften bevaras i detta ekonomiska läge och därför föreslås ingen höjning av inkomstskattesatsen. Genom en höjning kan vi inte heller skjuta fram de nödvändiga strukturella ändringarna. Om vi ville stoppa den accelererande skuldsättningen och bevara den nuvarande servicenivån borde inkomstskattesatsen höjas till 23 procent år Inkomstskattesatsen i Borgå är redan nu ca 1-2 procentenheter högre än i huvudstadsregionens andra kommuner. En så stor skillnad är en belastning med tanke på stadens attraktionskraft och konkurrenskraft. Borgå kan inte heller längre bygga upp välfärdstjänster på kontinuerligt ökande inkomster från samfundsskatten. Samfundsskatten är förenad med alltför många osäkerhetsfaktorer på grund av konjunktursvängningarna. Den stabilaste skatteformen är fastighetsskatten, som nu föreslås höjas. Kommunalskatten väntas i nästa år inbringa sammanlagt cirka 152 miljoner euro, vilket är ca 5 miljoner euro under prognosen för detta år. Den höjda fastighetsskatten väntas ge staden sammanlagt ca 10 miljoner euro år 2010, vilket är ca 3,3 miljoner euro mer än under detta år. Stadens samfundsskatt förväntas år 2010 stanna vid ca 18,6 miljoner euro, inkomsterna från samfundsskatt kommer således att vara ungefär på samma nivå som under detta år. Fastighetsskatteprocenterna i Borgå har tidigare legat under landets genomsnitt. Fastighetsskatteprocenterna kommer i varje fall att höjas i början av nästa år, eftersom staten har beslutat höja de nedre och övre gränserna i hela landet. Fastighetsskatteprocenten för stadigvarande bostadsbyggnad föreslås bli 0,35 procent, vilket fortfarande ligger vid den nedre gränsen. Fastighetsskatten för fritidshus höjdes till 0,95 procent och den allmänna fastighetsskatten till 1,1 procent. Enligt budgetförslaget kommer man också att höja avkastningskravet för stadens koncernbolag med sammanlagt euro jämfört med det tidigare. Avkastningskravet för Borgå Energi stiger från 1,2 miljoner euro till 1,3 miljoner euro och för A- bostäder ställs ett nytt avkastningskrav på euro. Avkastningskravet för Borgå vatten är oförändrat, euro. Det ekonomiska läget förutsätter att också koncernbolagen effektiverar sin verksamhet och avkastningskravet ska inte automatiskt överföras på kundavgifter eller hyror. Stadens verksamhetsutgifter beräknas öka med ca 310 miljoner euro år Detta innebär en ökning med ca tre procent jämfört med detta år. Budgetförslaget innehåller nämndernas omvärdering av tjänster och servicenätet, genom vilka utgiftsökningen ska hållas i styr, t.ex. de skolsammanslagningar som föreslagits i skolnätsutredningen. I förslaget ingår också nedläggning av Fredsgatans hälsostation, ungdomsstationen och Galgbacka grupphem samt ändring av kriterierna för stödet för närståendevård. I och med att Brandbackens servicehus blir färdigt öppnas också 55 nya platser för serviceboende med vård dygnet runt, vilket gör det möjligt att ändra den institutionsinriktade servicestrukturen inom äldreomsorgen. I budgeten har man också förberett sig på att de avtalsbaserade lönerna stiger med 1,3 procent. Om lönerna stiger mer än det, är man troligen tvungen att omvärdera verksamheten. Anslagen för utkomststöd har höjts och pengar har reserverats för att sköta strukturförändringarna inom näringslivet.

4 3 De enskilda sektorerna har lagt ned mycket arbete på budgetförslaget för nästa år och förbundit sig till det. Alla nämnder fick sitt förslag att hållas inom den snäva ramen. Alla i organisationen har förstått att det ekonomiska läget är allvarligt och att strukturella förändringar är nödvändiga. Det ekonomiska läget kommer att vara svårt under de närmste åren och vi måste tänka ut nya sätt att producera kommunala tjänster som både kvalitativt och kvantitativt är tillräckliga. Vi bör dock komma ihåg att det i Borgå pågår många viktiga positiva utvecklingsprojekt, såsom campusprojektet och planeringen av den nya energieffektiva stadsdelen Skaftkärr. Borgå stads framtid som en del av metropolområdets utveckling är på lång sikt synnerligen positiv. Jukka-Pekka Ujula Stadsdirektör

5 4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Allmänna motiveringar 1.1. Det ekonomiska läget Det allmänna ekonomiska läget Kommunalekonomi under åren 2009 och Borgå stads läge Allmänt Borgås ekonomiska läge Motiveringar till budgeten och ekonomiplanen Budgeten och ekonomiplanen enligt kommunallagen Budgetens och ekonomiplanens uppbyggnad Utgångspunkter för upprättandet av budgeten Skatteintäkter Statsandelarna inom driftsekonomin Stadens finansieringsbehov och låneupptagning Personalplan Sektorvisa motiveringar 3.1. Allmän förvaltning Val Stadsfullmäktige Revision Stadsstyrelsen Utvecklings- och näringstjänster Stadskansliet Ekonomibyrån Personalbyrån Social- och hälsovårdssektorn Ledning och interna tjänster Hälsotjänster Äldreomsorg Socialarbete Bildningssektorn Bildningssektorns ledning Finskspråkiga utbildningsväsendet Svenskspråkiga utbildningsväsendet Barndagvård Ungdomsväsendet Biblioteksväsendet Kulturväsendet Idrottsväsendet Teknik- och miljösektorn Teknik- och miljösektorns ledning Gatuavdelningen Stadsplaneringen Fastighets- och mätningsavdelningen Byggnadstillsynen Miljövård Lokalcentralen Räddningsverket i Östra Nyland Uppgiftsområde förebyggande av olyckor Uppgiftsområde räddningsverksamhet Driftsekonomin sammanlagt 83

6 5 4. Resultaträkningsdelen Investeringsdelen Investeringstabeller De största investeringarna år Finansieringsdelen Budgetens bindande verkan 7.1. Driftsekonomi Investeringar Långfristig upplåning Dispositionsplan Affärsverk 8.1. Borgå vatten Kungsvägens arbetshälsa Kommunkoncernen 103 Bilaga: Investeringar

7 6 BUDGETEN OCH EKONOMIPLANEN FÖR ÅREN Allmänna motiveringar 1.1. Det ekonomiska läget Det allmänna ekonomiska läget Under det gångna året har Finlands ekonomi störtdykt. Under första hälften av året har produktionen minskat med nästan 10 % jämfört med motsvarande tidpunkt i fjol. Industriproduktionen beräknas minska i år relativt mera än under recessionsåret På grund av den svaga exportefterfrågan minskar industriproduktionen i Finland med 15 % jämfört med i fjol. I många länder har den offentliga makten gjort stora satsningar på stimulansåtgärder. Stimulansåtgärderna inriktar sig såväl på finansieringssystemets funktion som på finanspolitiken, med vilken man har ökat konsumtionen och investeringarna. Räntenivån har sjunkit betydligt, vilket i princip uppmuntrar också de privata företagen att investera. På grund av den svaga efterfrågan har investeringarna dock än så länge varit små. Man har försökt stimulera den privata konsumtionen genom skattelättnader. Stimulanspolitiken har resulterat i en betydande offentlig skuldsättning. När man bedömer den ekonomiska utvecklingen under de närmaste åren är en gradvis åtstramning av finanspolitiken därför en central åtgärd för att förhindra en alltför stor skuldsättning. Arbetslösheten i de industrialiserade länderna väntas öka, vilket bromsar ökningen av hushållens konsumtion. Prognoserna för den ekonomiska tillväxten nästa år varierar från -1 % till +2,5 %. Enligt den konjunkturprognos som finansministeriet publicerade kommer totalproduktionen i Finland i år att minska med 6 %. Prognosen för nästa år baserar sig på att den internationella ekonomin börjar återhämta sig mot slutet av året. Produktionsökningen i Finland kommer dock ännu nästa år att vara tämligen svag, dvs. bara 0,3 %. Så sent som i fjol var sysselsättningens utveckling positiv. På årsnivå noterades en ökning av löntagarnas arbetsinsats räknad i timmar, och sysselsättningsgraden steg till över 70 procent. Nästa år kommer arbetslösheten att stiga till över tio procent. I fjol steg konsumentpriserna ganska snabbt men i år har prisstegringen avstannat. Under år 2009 stiger årsmedelvärdet för konsumentpriser bara 0,1 procent. Nästa år beräknas konsumentpriserna stiga 1,2 %. Prognosen för importpriser visar en moderat prisstegring, och kostnaderna för inhemsk arbetskraft beräknas stiga långsamt Kommunalekonomi under åren 2009 och 2010 Enligt kvartalsstatistiken för kommunernas ekonomi minskade kommunernas årsbidrag under första hälften av året betydligt jämfört med motsvarande tidpunkt i fjol. Under denna tid ökade kommunernas verksamhetsutgifter med ungefär sex procent, samtidigt som skatteinkomsternas ökning avstannade. Skatteinkomsternas minskning till nära noll berodde framför allt på att intäkterna från samfundsskatt minskade. I bakgrunden till verksamhetsutgifternas tämligen snabba ökning i kommuner och samkommuner finns en relativt snabb ökning av personalutgifter och användning av

8 7 köptjänster. Visserligen minskar personalutgifternas relativa ökning med ett par procentenheter från 2008 års nivå, som var sex procent. Däremot ser man tills vidare inga tecken på att köptjänsternas ökning skulle bli långsammare, trots at den allmänna kostnadsnivåns ökning har mattats av. Inom kommunsektorn beräknas lönesumman år 2009 stiga med ungefär fyra procent. Inkomstnivån stiger cirka 3,5 %, dvs. ett par procentenheter långsammare än i fjol. Trots de sparåtgärder som riktade sig på personalutgifter har trycket att höja lönesumman varit stort, bland annat på grund av att förpliktelserna har ökat och arbetsfältet blivit bredare. Arbets- och tjänstekollektivavtalen för den kommunala sektorn gäller till slutet av januari Avtalsperioden med Tehy fortsätter till slutet av år 2011 och i Tehyprotokollet ingår avtalsförhöjningar år Förhandlingarna om ett nytt arbets- och tjänstekollektivavtal för den kommunala sektorn torde inledas först senare i år, och förhandlingarna förs i en situation där en åtstramning av den kommunala ekonomin verkar allt mera uppenbar på grund av att skatteintäkterna minskar när arbetslösheten ökar. Kommunarbetsgivarnas pensionsförsäkringsavgift slopas i början av nästa år. Kommunarbetsgivarnas sjukförsäkringsavgift föreslås bli höjd till 2,27 procent av lönesumman. Kommunarbetsgivarnas pensionsförsäkringsavgift slopas i början av nästa år. Kommunarbetsgivarnas genomsnittliga KuEL-avgift torde vara oförändrad, dvs. cirka 23,6 procent av lönesumman. Kommunernas pensionsförsäkring beslutar om den totala avgiften år 2010 under den senare hälften av året. Kostnadsnivån inom den kommunala sektorn steg i fjol 5,3 % enligt prisindex för basservicen. I år torde kostnadsökningen vara avsevärt långsammare. I budgeten för basservice beräknas kostnadsnivån i år stiga 3 % och nästa år 2 %. Enligt gällande beräkningar kommer statsandelsindexet att stiga en aning snabbare. Det allmänna ekonomiska läget * 2008* 2009** 2010** % -ändring Produktion (volym) 4,9 4,2 1,0-6,0 0,3 Lönesumma 4,9 5,9 6,8-2,8 0,9 Inkomstnivå 3,0 3,4 5,6 4,2 3,0 Löntagarnas arbetsinsats 1,8 2,0 1,2-6,0-2,0 Inflation 1,6 2,5 4,1 0,1 1,2 %-enheter Arbetslöshetsgrad 7,7 6,9 6,4 9,0 10,5 Skatter/BNP 43,4 42,9 43,0 41,6 41,0 Offentliga utgifter/bnp 48,7 47,3 49,0 54,6 55,8 Finansieringsunderskott/BNP 3,9 5,2 4,4-2,7-4,5 Offentlig skuld/bnp 39,2 35,2 34,2 41,4 48,2 Bytesbalans/BNP 4,9 4,0 2,6 1,5 2,0 Euribor 3 mån., % 3,1 4,3 4,8 1,5 2,0 10 års ränta, % 3,8 4,3 4,3 3,8 4,1

9 Borgå stads läge Allmänt Borgås invånarantal har under 2000-talet ökat med cirka 400 personer per år, procentuellt sett har ökningen varit cirka 0,4-1,2 %. I slutet av år 2008 var befolkningen personer. I genomsnitt har lika många personer flyttat in som har flyttat ut från kommunen. Folkökningen beror på ett födelseöverskott. Bild: Borgås invånarantal under åren I Borgå är de yngre åldersklasserna större jämfört med hela landet eller med åldersstrukturen i alla kommuner av stadskaraktär. Vid slutet av år 2008 var andelen personer under 15 år 18,5 %, andelen åringar 67 % och andelen personer över 65 år 14,5 %. Enligt befolkningsprognosen kommer befolkningen på 10 år att öka med cirka personer. Av folkökningen utgör personer över 65 år cirka 40 %. Den genomsnittliga inkomstnivån i Borgå är hög i jämförelsen med andra kommuner. Den beskattningsbara inkomsten per inkomsttagare år 2008 var euro. År 2008 var skatteinkomsterna per invånare euro. I jämförelsen med andra kommuner kom Borgå på 8:e plats. Arbetsplatsstrukturen i Borgå är servicedominerad. Servicesektorns andel är 62,1 %. Förädlingssektorns andel är 35,2%. Förädlingens andel är betydligt större än i hela landet i genomsnitt. Jord- och skogsbrukets andel är 1,8 %. Borgås arbetsplatssufficiens är 89,7 %. I Borgå finns således cirka 10 % färre arbetsplatser än sysselsatta personer. Antalet Borgåbor som pendlar till andra kommuner är Dryga 70 % av dem har arbetsplats i huvudstadsregionen. Antalet personer som pendlar till arbete i Borgå är Sysselsättningen i Borgå har varit någorlunda stabil. Den ekonomiska recessionen har börjat påverka såväl sysselsättningen som utbudet på arbetsplatser. Antalet arbetslösa har ökat under år Arbetslöshetsgraden i Borgå var vid slutet av augusti 7,9 %.

10 Työttömät työnhakijat ja avoimet työpaikat Porvoossa 1/2008-9/ Työttömät työnhakijat Avoimet työpaikat Bild: Arbetslösa arbetssökande (blått) och lediga arbetsplatser (rött) i Borgå 1/2008 9/ Borgås ekonomiska läge Borgå stads ekonomiska läge har försvagats till följd av den ekonomiska recessionen. Det försvagade ekonomiska läget beror i synnerhet på att tillväxttakt för skatteintäkterna minskade år 2008 och att dessa intäkter de facto sjönk år 2009 jämfört med det föregående året. Utgifterna för åren 2008 och 2009 hade budgeterats, såsom tidigare, enligt antagandet om en kraftig ökning av skatteintäkterna. I investeringsprogrammet för år 2008 föreslås nedskärningar på 2 miljoner euro. Enligt prognosen för år 2009 kommer bokslutet att visa ett underskott på cirka 12 miljoner euro. Årsbidraget torde stanna nära noll, förutsätt att den prognos som gjordes på basis av uppgifterna från augusti förverkligas och att inga överskridningar av budgetanslag dyker upp. I budgeten för år 2009 hotade skillnaden mellan inkomster och utgifter att växa över 30 miljoner euro. Stadsfullmäktige godkände i april ett ekonomiskt balanseringsprogram, där utgifterna i i driftsekonomi minskades med 5,9 miljoner euro och investeringar för 6,8 miljoner euro flyttades framåt. Därtill permitterades personalen i 7 14 dagar. Alternativt hade personalen möjlighet att hålla en motsvarande period av arbetsledighet utan lön. Permitteringarna gav en inbesparing på cirka 3,3 miljoner euro. Stadsstyrelsen beslutade låta göra en utredning om Borgå stads ekonomiska läge och att begära förslag till att utveckla verksamheten genom strukturella reformer. Utredningsarbetet blir färdigt i slutet av september. Åren 2010 och 2011 kommer att vara mycket svåra ekonomiskt sett. Den allmänna ekonomin väntas långsamt börja gå uppåt redan i början av år I den kommunala ekonomin kommer recessionens effekter att synas ännu länge efter det att en uppgång har börjat.

11 Motiveringar till budgeten och ekonomiplanen Budgeten och ekonomiplanen enligt kommunallagen I 65 i kommunallagen finns bestämmelser om budgeten och ekonomiplanen. Fullmäktige skall före utgången av året godkänna en budget för kommunen för det följande kalenderåret. I samband med att budgeten godkänns skall fullmäktige också godkänna en ekonomiplan för tre eller flera år (planeperiod). Budgetåret är planeperiodens första år. I budgeten och ekonomiplanen godkänns målen för kommunens verksamhet och ekonomi. Budgeten och ekonomiplanen skall göras upp så att förutsättningarna för skötseln av kommunens uppgifter tryggas. Ekonomiplanen skall vara i balans eller visa överskott under en planeperiod på högst fyra år, om det inte beräknas uppkomma överskott i balansräkningen för det år budgeten görs upp. Om underskott i balansräkningen inte kan täckas under planeperioden, skall i anslutning till ekonomiplanen fattas beslut om specificerade åtgärder (åtgärdsprogram) genom vilka det underskott som saknar täckning skall täckas under en period som fullmäktige särskilt fastställer (skyldighet att täcka underskott). I budgeten tas in de anslag och beräknade inkomster som verksamhetsmålen förutsätter samt visas hur finansieringsbehovet skall täckas. Anslag och beräknade inkomster kan tas in till brutto- eller nettobelopp. Budgeten består av en driftsekonomi- och resultaträkningsdel samt en investeringsoch finansieringsdel. Budgeten skall iakttas i kommunens verksamhet och ekonomi. Beslut om ändringar i den fattas av fullmäktige Budgetens och ekonomiplanens uppbyggnad De allmänna motiveringarna innehåller bl.a. en översikt över statsekonomins och kommunekonomins utsikter och det ekonomiska läget i staden samt en redogörelse för faktorer som är av betydelse för budgetens finansiering. Driftsekonomidelen innehåller varje sektors budget på uppgiftsområdesnivå. I sektorernas planer ingår också mål för verksamheten och tabeller med nyckeltal för budgetåret och för åren under planeperioden. I uppgiftsområdenas resultaträkningar presenteras verksamhetsintäkter och verksamhetsutgifter. Resultaträkningsdelen innehåller de centrala posterna i stadens ekonomi som helhet, dvs. utgifter och inkomster för den egentliga verksamheten, skatteintäkter, statsandelar, finansiella intäkter och utgifter samt planenliga avskrivningar på anläggningstillgångar. Investeringsdelen innehåller stadens investeringsutgifter och -inkomster, också specificerade per projekt. I finansieringsdelen presenteras i formen av utgifts- och inkomstförslag de utgifter och inkomster som berör finansieringen på lång sikt. Investeringsdelen innehåller en finansieringskalkyl med uppgifter som samlats från resultaträkningsdelen, investeringsdelen och finansieringsdelen.

12 11 Stadens ekonomiplan upprättas årligen för tre år. Stadsfullmäktige godkänner den i samband med godkännandet av budgeten. Budgetåret är planeperiodens första år Utgångspunkter för upprättandet av budgeten Stadsstyrelsen godkände anvisningarna för upprättande av budget och ekonomiplan. I anvisningarna ingår en budgetram, som nämnderna och sektorerna bör beakta när de bereder förslagen till budget och ekonomiplan. Förslaget till budget för år 2010 baserar sig på de budgetförslag som nämnderna har gjort. Utgångspunkten för budgetramen var ett förslag till budget för år 2009 som korrigerats enligt det ekonomiska balanseringsprogrammet. Som inflationsjustering beaktades en totalhöjning på 2,5 %. Höjningen riktas så att personalutgifterna blev föremål för en höjning på 3,2 % och den återstående delen användes till andra utgifter. De avtalsenliga höjningarna år 2009 höjer lönesumman med 2,9 %. Huvuddelen av de tjänsteoch arbetskollektivavtal som berör staden går ut i januari I budgeten finns utöver sektorernas reserveringar för personalutgifter en centraliserad lönereservering på cirka en procent för lönejusteringar år Inflationen beräknas vara 0,1 % år 2009 och 1,2 % år I budgetramen finns inga resurser för en utvidgning av verksamheten, på grund av den dramatiska nedgången i stadens skatteintäkter. Skötseln av lagstadgade uppgifter har företräde Skatteintäkter Skatteintäkterna i budgeten består av kommunal inkomstskatt, fastighetsskatt och andelar i intäkterna från samfundsskatt. Ingen hundskatt uppbärs. Kommunalskatt Kommunalskatten bestäms på basis av en naturlig persons eller en dödsbos förvärvsinkomster. Stadsfullmäktige fastställer den kommunala inkomstskattesatsen årligen. År 2009 är den kommunala inkomstskattesatsen 19,25 %. I början av år 2009 höjdes inkomstskattesatsen med 0,5 procentenheter. I år är inkomstskattesatsen i kommuner i genomsnitt 18,59 %. De sammanlagda inkomstskatterna på förvärvs- och kapitalinkomster från januari till augusti har minskat med ungefär fyra procent från fjolårets nivå, om man inte beaktar höjningen av skattesatsen. När arbetslösheten ökar, beräknas dessa intäkter under resten av året minska med 6-7 % från fjolåret. Om denna utveckling förverkligas, torde inkomsterna från kommunalskatt i år vara ungefär desamma som i fjol. Nästa år beräknas den samhällsekonomiska lönesumman växa en procent. Kommunernas inkomstunderlag i den kommunala beskattningen torde växa ett par procent. Inkomstavdragen ökar med 10 %, vilket betyder att den beskattningsbara inkomsten minskar med cirka 2 %. Avdragen från kommunernas inkomstskatter ökade redan i år betydligt. De ändringar i inkomstbeskattningens grunder som föreslås för nästa år skulle minska kommunernas inkomstskatter betydligt. Beskattningsgrundernas ändringar kompenseras till kommunerna genom statsandelssystemet. I budgeten utgår man från att den kommunala inkomstskattesatsen är densamma som i dag under hela planeperioden. Inkomstskattesatsen höjdes från början av år

13 med 0,5 procentenheter till 19,25 %. År 2010 beräknas intäkterna från kommunalskatt sjunka 3,1 % från fjolårets nivå för att sedan växa cirka 3,5 % under åren 2011 och Skatteintäkterna under åren har beräknats utgående från Kommunförbundets genomsnittliga beräkningar om skatteintäkternas utveckling. I beräkningarna har man beaktat de skatteavdrag som staten har beslutat om. Tuloveroprosentit vuosina ,50 19,00 18,50 18,00 17,50 17,00 Porvoo Manner-Suomi 16,50 16,00 15,50 Bild: Inkomstskattesatsen i Borgå (blått) och i Fasta Finland (rött) under åren Skatteprocent, redovisad kommunalskatt och beräknade intäkter under åren Skattesats Skattesats Redovisat Borgå Ändring Borgå Fasta Finland tusen euro % ,75 18, ,2 % ,75 18, ,2 % ,75 18, ,1 % ,75 18, ,4 % ,75 18, ,4 % ,75 18, ,5 % 2009* 19,25 18, ,8 % 2010* 19, ,1 % 2011* 19, ,5 % 2012* 19, ,9 % * Prognos Fastighetsskatt Fastighetsskatten är den skatt som på basis av fastighetens beskattningsvärde årligen betalas till kommunen. Fastighetsskatten gäller alla fastigheter med undantag för skogar, jordbruksmark och vissa allmänna områden. Skatten räknas på basis av den skatteprocent som stadsfullmäktige fastställer och fastighetens beskattningsvärde under det föregående året. För fastighetsskatten har ställts en övre och en nedre gräns i fastighetsskattelagen. Den senaste justeringen av fastighetsskatternas övre och nedre gränser gäller från början av år 2010.

14 13 Fastighetsskattens procentsatser har under åren i Borgå och i andra kommuner i medeltal utvecklats på följande sätt: Allmän fastighetsskatteprocentsats Byggnader för stadigvarande boende Andra byggnader Borgå medeltal Borgå medeltal Borgå medeltal ,60 0,70 0,22 0,27 0,6 0, ,70 0,72 0,25 0,27 0,8 0, ,70 0,72 0,25 0,27 0,8 0, ,70 0,74 0,25 0,29 0,8 0, ,70 0,75 0,25 0,29 0,8 0, ,70 0,74 0,25 0,29 0,8 0, ,70 0,75 0,25 0,29 0,8 0,89 Fastighetsskattens övre och nedre gränser höjdes från början av år I Borgå bör fastighetsskattesatserna höjas minst till den nya nedre gränsen. I budgetförslaget har fastighetsskattesatserna höjts på följande sätt. Fastigheternas beskattningsvärde nuv. nedre gräns övre gräns Förslag Intäkter % % % % euro Byggnader för stadigvarande boende ,25 0,32 0,75 0, Andra byggnader än de för stadigvarande boende ,80 0,60 1,35 0, Kraftverksbyggnader ,50 0,60 2,85 2, Kärnkraftverksbyggnader 0 Små kraftverk 0 Byggnader för allmännyttig verksamhet ,00 0,00 1,35 0,00 0,00 Markgrund för allmännyttig verksamhet ,00 0,00 1,35 0,00 0,00 Obebyggda byggplatser 0 Allmän, byggnader ,70 0,60 1,35 1, Allmän, markgrund ,70 0,60 1,35 1, Beskattningsvärden totalt Fastighetsskatt totalt

15 14 Redovisad fastighetsskatt och beräknade intäkter under åren Ändring ,3 % ,1 % ,5 % ,0 % ,4 % 2009* ,5 % 2010* ,01 % 2011* ,9 % 2012* ,89 % * Prognos Kommunernas andel av samfundsskattens avkastning Kommunernas andel av samfundsskattens avkastning steg från 22,03 % till 32,03 % för åren På kort sikt kan kommunen inte påverka samfundsskattens avkastning, och kommunen kan inte besluta om beskattningens nivå. Samfundskatteprocenten har varit 26 % sedan år Den ekonomiska recessionen har minskat i synnerhet samfundsskattens avkastning. Redovisningarna av samfundsskatt började minska redan under den senare delen av år Som helhet minskar samfundsskatten år 2009 med nästan 30 %. Under år 2010 kan redovisningarna öka en aning, men osäkerheten kring samfundens inkomstutveckling är stor. Redovisad samfundsskatt och beräknade intäkter under åren Ändring ,6 % ,5 % ,4 % ,4 % ,6 % 2009* ,6 % 2010* ,4 % 2011* ,0 % 2012* ,2 % * Prognos Statsandelarna inom driftsekonomin Från början av år 2010 genomförs en statsandelsreform (lag om statsandel för basservice). De nuvarande sektorspecifika statsandelarna koncentreras då huvudsakligen till finansministeriet. Statsandelssystemets grundläggande struktur förblir i princip oförändrad trots reformen. Den kommunala basservicens statsandelar består av den nuvarande allmänna statsandelen samt av statsandelar enligt kalkylerade kostnader för social- och hälsovård, förskola och grundläggande utbildning, bibliotek och kostnader inom kulturväsendet.

16 15 Eftersom statsandelarna för förskola och grundläggande utbildning ändras så att statsandelar betalas enligt antalet invånare i åldersgruppen (6-15-åringar), behövs det också ett system med betalning av hemkommunsersättningar, vilka beaktas centraliserat. Den statsandel enligt huvudman som inte omfattas av reformen berör gymnasiet, den yrkesinriktade utbildningen och yrkeshögskolan. Andra kalkylerade statsandelar som inte berörs av reformen och som inte blir föremål för beräkning av finansieringsandelar, är motion, ungdomsarbete, medborgarinstitut, timbaserad grundundervisning i konst, teater, teater, orkestrar och museer, morgon- och eftermiddagsverksamhet. Enligt en preliminär beräkning måste staden år 2010 betala cirka 13 milj. euro i skatteinkomstutjämning som ingår i statsandelarna. Den skatteinkomstutjämning som betalas ut minskar med cirka 2 miljoner euro jämfört med det föregående året. Detta ökar i motsvarande grad de statsandelar som redovisas till staden. Statsandelssumman år 2010 beräknas vara 44,3 miljoner euro. Statsandelarna i år är cirka 41,7 miljoner euro Stadens finansieringsbehov och låneupptagning Stadens finansieringsbehov beräknas i huvudsak på basis av årsbidrag, nettoinvesteringsutgifter och låneamorteringar. I en ekonomi som är i balans kan man med årsbidraget finansiera investeringarna utan extra lån. På grund av det svåra ekonomiska läget blir stadens årsbidrag år 2010 negativt, och därför måste staden ta mera lån för att finansiera årsbidraget och därtill nettoinvesteringarna och amorteringarna på de nuvarande lånen. Långfristigt lån tas under budgetåret 53 miljoner euro. De tidigare lånen amorteras med 27,7 miljoner euro. Låneupptagningen i netto är således 25,3 miljoner euro. Lånesumman uppgår till 190 miljoner euro, vilket är cirka euro per invånare. Koncernens lånestock i bokslutet för år 2008 var euro/invånare. Låneupptagning, amorteringar samt lånestock BS 2008 PROGN2009 BU2010 EP 2011 EP 2012 Låneupptagning Amorteringar Låneupptagning netto Låneräntor Lånestock Lån euro/invånare Antal invånare * * * * *Prognos

17 milj. milj. 16 Långfristiga lån under åren (staden) Lainanotto - Upplåning Lyhennykset - Amorteringar * 2010* 2011* 2012* Lainamäärä - Lånestock * 2010* 2011* 2012*

18 17 2. Personalplan Personalplan sammanlagt: TOIMIALAT Henkilöstömäärä- Personalantal Lisäys - Ökning SEKTORERNA YLEISHALLINTO ALLMÄNNA FÖRVALTNINGEN 225,0 223,5-1,5-1 SOSIAALI- JA TERVEYSTOIMI SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSEKTORN 882,0 879,0-0,5 2 7 SIVISTYSTOIMI-BILDNINGSSEKTORN 1 562, , TEKNINEN JA YMPÄRISTÖTOIMI TEKNIK- OCH MILJÖSEKTORN 321,5 323,0 PELASTUSLAITOS RÄDDNINGSVERKET 122,5 122,5 YHTEENSÄ - SAMMANLAGT 3 113, ,3-4,0 1 6

19 18 Personalplan sektorvis: TOIMIALA - SEKTOR Henkilöstömäärä Lisäys/Vähennys TEHTÄVÄALUE - UPPGIFTSOMRÅDE Personalantal Ökning/Minskning NIMIKE-BENÄMNING YLEISHALLINTO - ALLMÄNNA FÖRVALTNINGEN KAUPUNGINHALLITUS - STADSSTYRELSEN 4 5 SIHTEERI - SEKRETERARE -1 KEHITTÄMIS- JA ELINKEINOPALVELUT - UTVECKLINGS- OCH NÄRINGSTJÄNSTER KAUPUNGINKANSLIA 49,5 43 HENKILÖSTÖTOIMISTO MÄÄRÄAIKAISET (YLI 6 kk) PALKKASIHTEERI - LÖNESEKRETERARE -0,5-1 TALOUSTOIMISTO (Ruokapalvelu sis. - Kostservicen ingår) 120,5 122,5 YHTEENSÄ SAMMANLAGT 225,0 223,5-1,5-1 SOSIAALI- JA TERVEYSTOIMI - SOCIAL- OCH HÄLSOV.SEKTORN JOHTO JA SIS.PALV. - LEDNING O INT. TJÄNSTER 86,5 64,5 PROJEKTIJOHTAJA - PROJEKTLEDARE -0,5 TERVEYSPALVELUT - HÄLSOTJÄNSTER SAIRAAN- / TERVEYDENHOITAJA - SJUKSKÖTARE/HÄLSOVÅRDARE 1 TERVEYSKESKUSLÄÄKÄRI -HÄLSOCENTRALLÄKARE 1 YLIHAMMASLÄÄKÄRI - ÖVERTANDLÄKARE -1 VANHUSPALVELUT - ÄLDREOMSORG 478,5 478,5 SOSIAALITYÖ - SOCIALT ARBETE RAITTIUSSIHTEERI - NYKTERHETSSEKRETERARE (siirto sivistystoimesta) (1) PERHETYÖNTEKIJÄ - FAMILJEARBETARE 1 UUSI LASTENSUOJELUYKSIKKÖ - NY BARNSKYDDSENHET 7 YHTEENSÄ SAMMANLAGT ,5 2 7

20 19 TOIMIALA - SEKTOR Henkilöstömäärä Lisäys/Vähennys TEHTÄVÄALUE - UPPGIFTSOMRÅDE Personalantal Ökning/Minskning NIMIKE-BENÄMNING SIVISTYSTOIMI - BILDNINGSSEKTORN SIVISTYSTOIMEN JOHTO - BILDNINGSSEKTORNS LEDNING 83 93,5 JOHTAVA ASIANTUNTIJA - LEDANDE SAKKUNNINIG -1 MUSIIKINOPETTAJA - MUSIKLÄRARE TUNTIOPETTAJA - TIMLÄRARE YHTEENSÄ - SAMMANLAGT SUOMENKIELINEN KOULUTUSTOIMI - FINSKSPRÅKIGA UTBILDNINGSVÄSENDET PERUSOPETUKSEN LEHTORI - LEKTOR I GRUNDUTBILDNING 4 3 LUOKANOPETTAJA - KLASSLÄRARE 2 ERITYISOPETTAJA - SPECIALLÄRARE 1 1 KOULUNKÄYNTIAVUSTAJA - SKOLGÅNGSBITRÄDE 5 5 MÄÄRÄAIKAISET (YLI 6 KK) ERITYISOPETTAJA - SPECIALLÄRARE -1-1 PERUSOPETUKSEN LEHTORI - LEKTOR I GRUNDUTBILDNING -4 LUOKANOPETTAJA - KLASSLÄRARE -2 KOULUNKÄYNTIAVUSTAJA - SKOLGÅNGSBITRÄDE YHTEENSÄ - SAMMANLAGT 0-2 RUOTSINKIELINEN KOULUTUSTOIMI - SVENSKSPRÅKIGA UTBILDNINGSVÄSENDET KOULUNKÄYNTIAVUSTAJA - SKOLGÅNGSBITRÄDE 3 3 MÄÄRÄAIKAISET (YLI 6 KK) KOULUNKÄYNTIAVUSTAJA - SKOLGÅNGSBITRÄDE -4-3 YHTEENSÄ - SAMMANLAGT -1 0 PÄIVÄHOITO - DAGVÅRDEN ,3 PÄIVÄKODINJOHTAJA-DAGHEMSFÖRESTÅNDARE 1 LASTENTARHANOPETTAJA - BARNTRÄDGÅRDSLÄRARE 13 5 LÄHIHOITAJA - NÄRVÅRDARE 4 3 MÄÄRÄAIKAISET (YLI 6 KK) KANSLISTI-KANSLIST -1 LASTENTARHANOPETTAJA - BARNTRÄDGÅRDSLÄRARE LÄHIHOITAJA - NÄRVÅRDARE -6-1 LAITOSAPULAINEN - ANSTALSTBITRÄDE -1 RUOKAPALVELUTYÖNTEKIJÄ - KOSTSERVICE ARBETARE -1 YHTEENSÄ - SAMMANLAGT 0 4 KIRJASTOTOIMI - BIBLIOTEKSVÄSENDET KULTTUURITOIMI - KULTURVÄSENDET 25,5 27 APULAISREHTORI - BITR.REKTOR 1 MÄÄRÄAIKAISET (YLI 6 KK) TUNTIOPETTAJA - TIMLÄRARE -1 YHTEENSÄ - SAMMANLAGT 0

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 Stadsstyrelsen 198 16.06.2015 Stadsfullmäktige 35 24.06.2015 ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 STST 16.06.2015 198 Beredning och tilläggsuppgifter:

Läs mer

Esbo stad Protokoll 69. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 69. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.05.2016 Sida 1 / 1 333/2016 02.02.01.00 Stadsstyrelsen 99 21.3.2016 69 Bokslutet för 2015 och behandling av resultatet Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Katariina

Läs mer

De ekonomiska målen i strategin konkretiseras genom den budgetram som styr budgetberedningen och genom nämndernas budgetförslag.

De ekonomiska målen i strategin konkretiseras genom den budgetram som styr budgetberedningen och genom nämndernas budgetförslag. ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAGET TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2012-2014 Innehåll 1. Allmänt... 3 2. Borgå stads strategi 2010 2013... 3 3. Det allmänna ekonomiska läget... 3 4. Stadgar och anvisningar

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 1577/02.02.02/2014 Stadsstyrelsen 63 9.2.2015 32 Förhandsbesked om 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2015:1 21.1.2015 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Höjda intäkter och kostnader Inför 2015 förväntar sig

Läs mer

Räkenskapsperiodens resultat

Räkenskapsperiodens resultat Stadsstyrelsen 109 30.03.2015 GODKÄNNANDE AV BOKSLUTET FÖR ÅR 2014 STST 30.03.2015 109 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, tfn 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi Enligt 68 i kommunallagen

Läs mer

Över- / underskott åren 2009-2017

Över- / underskott åren 2009-2017 Pressmeddelande 5.11.2014 KOMMUNENS EKONOMI STÖRTDYKER? Ännu under år 2014 är Kimitoöns kommuns ekonomi ungefär i balans. Prognosen visar ett ganska nära noll resultat. 2014 kommer att bli året som kommunen

Läs mer

KYRKSLÄTTS KOMMUNS EKONOMISKA UTVECKLING

KYRKSLÄTTS KOMMUNS EKONOMISKA UTVECKLING Kommunstyrelsen 253 05.06.2014 Ungdomsnämnden 45 18.06.2014 Ram för upprättande av budgeten för år 2015 och ekonomiplanen för åren 2016-2017 Kommunstyrelsen 05.06.2014 253 Enligt kommunallagen ska kommunfullmäktige

Läs mer

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter.

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter. Högkonjunktur råder fortsättningsvis inom den åländska ekonomin, men den mattas något under det närmaste året. BNP-tillväxten på Åland var enligt våra preliminära siffror 3,6 procent i fjol och hamnar

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009 Iris Åkerberg, statistiker Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2009:1 19.1.2009 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009 Mindre andel personalkostnader Kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader

Läs mer

Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren

Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren 2017 2019 5.10.2016 Stadsdirektör Jussi Pajunen Aktuella ärenden Vård- och landskapsreformen Helsingfors ledarskapssystem Utgångspunkter för budgetförslaget

Läs mer

Kostnader, extern. Koncerntjänster Bildningen Omsorgen Miljö och teknik 7 % 17 % 25 % 51 %

Kostnader, extern. Koncerntjänster Bildningen Omsorgen Miljö och teknik 7 % 17 % 25 % 51 % Kommundirektörens budgetförslag 2010 Kommundirektörens budgetförslag 2010 är i balans men ytterligare inbesparningar behövs och alla vidtagna sparåtgärder är nödvändiga. Budgetförslaget har ett årsbidrag

Läs mer

Budgetramarna för 2017 och ekonomiplanen

Budgetramarna för 2017 och ekonomiplanen Stadsfullmäktige 49 16.05.2016 Budgetramarna för 2017 och ekonomiplanen 2018-2019 FGE 49 362/02.02.02/2016 Stadsstyrelsen 2.5.2016 220 Beredning: ekonomidirektör Jari Saarinen, tfn 044 780 9426 Stadsstyrelsen

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2017:1 20.1.2017 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017 Högre intäkter och kostnader Jämfört med 2015 års bokslut

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

Fastställande av skattesatserna för inkomstskatt och fastighetsskatt 2015

Fastställande av skattesatserna för inkomstskatt och fastighetsskatt 2015 Stadsfullmäktige 89 17.11.2014 Fastställande av skattesatserna för inkomstskatt och fastighetsskatt 2015 FGE 89 876/02/03/02/2014 Stadsstyrelsen 11.11.2014 Beredning: ekonomidirektör Jari Saarinen, tfn

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2016:1 8.1.2016 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016 Lägre intäkter och högre kostnader Kommunerna förväntar

Läs mer

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan Kommunernas skattesatser 2015 Kommunförbundets förfrågan % 20,5 20,0 Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren 1985-2015 Antal kommuner 181 180 19,5 156

Läs mer

Räkenskapsperiodens resultat

Räkenskapsperiodens resultat Stadsstyrelsen 83 31.03.2016 Stadsfullmäktige 41 29.06.2016 GODKÄNNANDE AV BOKSLUTET FÖR ÅR 2015 STST 31.03.2016 83 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, tfn 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi

Läs mer

Esbo stad Protokoll 144. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 144. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 17.11.2014 Sida 1 / 1 4477/02.03.01/2014 Stadsstyrelsen Stadsstyrelsen 299 320 3.11.2014 17.11.2014 144 Kommunal- och fastighetsskattesatserna för år 2015 Beredning och upplysningar: Pekka

Läs mer

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 255 FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 256 257 FINANSIERINGSDELEN Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2011 2014

FINANSIERINGSDEL 2011 2014 279 FINANSIERINGSDEL 2011 2014 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Borgå stads strategi 2010 2013

Borgå stads strategi 2010 2013 Borgå stads strategi 2010 2013 Stadsfullmäktige 31.3.2010 Innehåll 1 Inledning... 1 I bakgrunden till strategin är stadens ekonomiska situation... 1 Välfärd har byggts med lånepengar... 2 Skuldsättning

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 14.03.2016 Sida 1 / 1 249/2015 02.02.02 Stadsstyrelsen 44 8.2.2016 32 Förhandsbesked om 2015 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi

Läs mer

Esbo stad Protokoll 70. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 70. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 18.05.2015 Sida 1 / 1 1402/02.02.02/2015 Stadsstyrelsen 112 30.3.2015 70 Behandling av 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 58 11.2.2013 38 Förhandsbesked om 2012 års bokslut Beredning och upplysningar: Jyrkkä Maria, tfn 09 8168 3136 E-post enligt modellen

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 Finland och stora delar av Europa är inne i en förlängd recession. Den tillväxt som prognosticeras de kommande åren är långsam. Den tillväxt

Läs mer

Finansieringsdel 2015-2018

Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdelen... 212 Finansieringsanalys... 213 Finansieringsplan... 214 Kompletterande uppgifter... 216 211 Finansieringsdelen Finansieringsanalysen består av förändringar

Läs mer

Helsingfors stads bokslut för 2012

Helsingfors stads bokslut för 2012 Helsingfors stads bokslut för 2012 25.3.2013 Finansieringsdirektör Tapio Korhonen 28.11.2012 Skatteintäkter och statsandelar (mn euro) BSL 2010 BSL 2011 BDG 2012 BSL 2012 Kommunalskatt 2 064,2 2 218,1

Läs mer

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas RP 53/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om temporär ändring av lagen om skatteredovisning och inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN

Läs mer

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2013

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2013 Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 213 1,7 % Verksamhetens kostnader 38,3 md : Löner och arvoden 16,39 md 3,6 %,7 % 1,6 %,2 % 1,3 % 3,8 % Lönebikostnader 4,96 md Köp av tjänster 9,78

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2012 2015

FINANSIERINGSDEL 2012 2015 279 FINANSIERINGSDEL 2012 2015 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 01 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 011 Kommunernas sammanlagda årsbidrag försvagades år 011 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering

JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering Version: 1.0 Publicerad: 26.10.2016 Giltighetstid: tills vidare Innehåll 1 Inledning...1 2 Tillämpningsområde...2 3 Referenser...2 4 Termer

Läs mer

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan Kommunernas skattesatser 2016 Kommunförbundets förfrågan % 20,5 Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren 1985-2016 Antal kommuner 181 180 19,5 156 160

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2014

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2014 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2014:1 21.1.2014 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2014 Oförändrade intäkter och kostnader Inför 2014 förväntar

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2009, förhandsuppgifter

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2009, förhandsuppgifter Offentlig ekonomi 2010 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2009, förhandsuppgifter Kommunernas ekonomiska situation åtstramades mindre än väntat år 2009 Ökningen av kommunernas utgifter

Läs mer

.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP

.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP 16.8.2007/rlö.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP Om lämnandet av de viktigaste uppgifterna i den utredning och den genomförandeplan som avses i 10 i lagen om en kommun- och servicestrukturreform till statsrådet.

Läs mer

PRELIMINÄRT FÖRSLAG TILL BORGÅ STADS TJÄNSTEMANNAORGANISATION 2011-

PRELIMINÄRT FÖRSLAG TILL BORGÅ STADS TJÄNSTEMANNAORGANISATION 2011- UTKAST Kaikkien aikojen Porvoo Alla tiders Borgå PRELIMINÄRT FÖRSLAG TILL BORGÅ STADS TJÄNSTEMANNAORGANISATION 2011- Stadsfullmäktige Centralvalnämnden Revisionsnämnden Koncernbolag och -samfund - Borgå

Läs mer

Skattefinansieringen år 2014, md

Skattefinansieringen år 2014, md Skattefinansieringen år 2014, md Finansiering för lagstadgade uppgifter Statsandelar 8,2 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,2 1,5 STATEN skatteinkomster 39,3 27,8 1,5 18,2 6,4 2,4 2,7 Moms och Övriga skatter

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 011 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 010 Kommunernas ekonomiska situation förbättrades år 010 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

Statsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden

Statsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden Statsandelsreformen Kommunförbundets ställningstaganden Strukturen och de allmänna riktlinjerna Kommunförbundet anser att systemets struktur och i huvudsak också kriterierna och helheten är lyckade och

Läs mer

Kommungården. Holtti Tom, kommunsekr. Niskala Markku Emaus Helena Sillanpää Lasse Kuoppala Esko Hägglund Mats Österberg Mikael

Kommungården. Holtti Tom, kommunsekr. Niskala Markku Emaus Helena Sillanpää Lasse Kuoppala Esko Hägglund Mats Österberg Mikael -2, KST 2011-11-28 17:00 Tid 28.11.2011 kl. 17.05 21.30 Plats Kommungården Närvarande Östman Per, ordförande Backman Gustav, I viceordförande Granlund Gun, II viceordförande Blusi Anna-Lena, ledamot Nikkari-Östman

Läs mer

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt.

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt. REVISIONSBERÄTTELSE 2008 Till Karleby stadsfullmäktige Vi har granskat Kelviå kommuns förvaltning, bokföring och bokslut för räkenskapsperioden 1.1-31.12.2008. Bokslutet omfattar kommunens balansräkning,

Läs mer

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014 ÅSUB Rapport 2013:3 Översikter och indikatorer 2014:1 Publicerad: 13-10-2014 Katarina Fellman, forskningschef, tel. 25 493 Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014 I korthet - Tillväxten i ekonomin (BNP)

Läs mer

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1 Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1 KOMMUNERNAS OCH KOMMUNALFÖRBUNDENS BUDGETER ÅR 2001 Detta meddelande innehåller uppgifter

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN SAMT BUDGETRAM FÖR 2017

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN SAMT BUDGETRAM FÖR 2017 Stadsstyrelsen 174 06.06.2016 Social- och hälsovårdsn. 78 21.06.2016 ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2017-2019 SAMT BUDGETRAM FÖR 2017 STST 06.06.2016 174 Beredning och

Läs mer

Vård- och landskapsreformens ekonomiska verkningar på kommunerna

Vård- och landskapsreformens ekonomiska verkningar på kommunerna Vård- och landskapsreformens ekonomiska verkningar på kommunerna Kommunmarknaden, 14.9.2016 Kommunernas hus, Helsingfors Sakkunnig Benjamin Strandberg, Finlands Kommunförbund Fastslagna riktlinjer gällande

Läs mer

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad Nr 490/2012 Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad EKONOMI- OCH REVISIONSSTADGA Godkänd av stadsfullmäktige 16.12.1996 9 ändrad i stadsfullmäktige 30.1.2001 12 ändrad i stadsfullmäktige 10.12.2012

Läs mer

Direktionen för vattenförsörjningsverket 4 19.01.2011. Direktionen för vattenförsörjningsverkets dispositionsplan för år 2011

Direktionen för vattenförsörjningsverket 4 19.01.2011. Direktionen för vattenförsörjningsverkets dispositionsplan för år 2011 Direktionen för vattenförsörjningsverket 4 19.01.2011 Direktionen för vattenförsörjningsverkets dispositionsplan för år 2011 VATD 4 Enligt kommunallagen utgör den av kommunfullmäktige godkända budgeten

Läs mer

Ekonomisk översikt. Hösten 2016

Ekonomisk översikt. Hösten 2016 Ekonomisk översikt Hösten 2016 Innehåll Till läsaren........................................ 3 Sammanfattning..................................... 4 Hemlandet........................................ 6

Läs mer

Gemensamma kyrkorådet 94 27.3.2014

Gemensamma kyrkorådet 94 27.3.2014 Gemensamma kyrkorådet 94 27.3.2014 239/2014 34 Helsingfors kyrkliga samfällighets verksamhetsberättelse, bokslut och revisionsberättelse för år 2013 samt beviljande av ansvarsfrihet Beslutsförslag Gemensamma

Läs mer

Kommunekonomin nyckeln till ekonomisk planering

Kommunekonomin nyckeln till ekonomisk planering Kommunekonomin nyckeln till ekonomisk planering I publikationen finns den viktigaste aktuella baskunskapen om den kommunala ekonomin i komprimerad form. Handboken behandlar den kommunala ekonomins strukturer

Läs mer

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009 Bokslut 2008 Resultaträkning för Vanda stad 2008 2007 2006 milj. milj. milj. Verksamhetsintäkter 196,2 177,3 172,4 Tillverkning för eget bruk 90,1 71,0 71,2 Verksamhetskostnader - 1 072,0-974,6-931,2 Verksamhetsbidrag

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 2015 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Förhandsuppgifter 2014 Kommunerna anpassade sin ekonomi år 2014 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen samlat in

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING KARLEBY STAD September 2014 Centralförvaltningen GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING INNEHÅLL 1. ALLMÄNT 2. MÅL, SYFTEN OCH BEGREPP INOM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING 3. UPPGIFTER OCH ANSVAR

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis Offentlig ekonomi 6 Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis 5, :e kvartalet Ökningen av kommunernas lånestock avtog ytterligare år 5 År 5 uppgick den sammanräknade lånestocken för kommunerna

Läs mer

Esbo stad Protokoll 176. Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 176. Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1 1031/02.02.02/2013 Stadsstyrelsen 345 25.11.2013 176 Månadsrapport för oktober 2013 jämte åtgärder Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Pekka Heikkinen,

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Presskonferens 12.2.2014 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2012-2013

Läs mer

Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015

Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015 Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) 4 Helsingfors stads bokslut för år 2014 HEL 2015-003253 T 02 06 01 00 Beslutsförslag beslutar i enlighet med stadsstyrelsens förslag: - godkänna stadens

Läs mer

RP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013.

RP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 12 och 12 d i lagen om skatteredovisning och av 124 och 124 a i inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013 ÅSUB Rapport 2013:3 Publicerad: 11 10 2013 Katarina Fellman, utredningschef, tel. 25 493 Maria Rundberg, utredare, tel. 25 495 Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013 I korthet Tillväxten i ekonomin

Läs mer

39 DRIFTSEKONOMIDELEN

39 DRIFTSEKONOMIDELEN 39 DRIFTSEKONOMIDELEN 40 41 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2012 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY. Godkänd av Vasa stadsfullmäktige den

VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY. Godkänd av Vasa stadsfullmäktige den VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY Godkänd av Vasa stadsfullmäktige den 7.5.2012 60 VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY 1. Målsättningar och principer för riskhantering... 2 2. Begrepp för riskhantering... 2

Läs mer

I dispositionsplanen för år 2015 ingår bl.a.

I dispositionsplanen för år 2015 ingår bl.a. Vård- och omsorgsnämnden 11 29.01.2015 Vård- och omsorgsväsendets dispositionsplan för år 2015 Vård- och omsorgsnämnden 11 Kommunfullmäktige godkände 29.11.2014 128 budgeten för år 2015 och ekonomiplanen

Läs mer

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2015

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2015 Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 215 4,5 %, %,7 % 2, % 6,1 % 7,8 % 19,7 % 1,6 % 11, % 36,6 % Verksamhetens kostnader 36,75 md : Löner och arvoden 16,13 md Lönebikostnader 4,88 md

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis Offentlig ekonomi 5 Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis, :e kvartalet Ökningen av kommunernas lånestock avtog år Den sammanräknade lånestocken för kommunerna i Fasta Finland var,9 miljarder

Läs mer

Esbo stad Protokoll 43. Fullmäktige 23.04.2012 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 43. Fullmäktige 23.04.2012 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.04.2012 Sida 1 / 1 [Förhandsbesked] 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 78 26.3.2012 43 Ändring av 2012 års budget Beredning och upplysning:: Heikkinen Pekka, tfn 09 816 22354 Jyrkkä Maria,

Läs mer

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan Kommunernas skattesatser 2014 Kommunförbundets förfrågan % 20,5 20,0 Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren 1985-2014 Antal kommuner 181 180 19,5 156

Läs mer

Kommun- och stadsdirektörskonferens 2015

Kommun- och stadsdirektörskonferens 2015 Kommun- och stadsdirektörskonferens 2015 23 24.9 2015, Pargas Benjamin Strandberg Sakkunnig KOMMUNALSKATTENS SKATTEGRUND KOKO MAA, Milj. FÖRVÄRVSINKOMSTER 2014** 2015** 2016** 2017** 2018** 2019** Löneinkomster,

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Presskonferens 13.2.2013 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2011-2012 (inkl. särredovisade

Läs mer

Svar på fullmäktigemotion / Köpta tjänster

Svar på fullmäktigemotion / Köpta tjänster Stadsfullmäktige 84 27.10.2014 Svar på fullmäktigemotion / Köpta tjänster FGE 84 Stadsstyrelsen 6.10.2014 476 Beredning: ekonomidirektör Jari Saarinen, tfn 044 780 9426 och ekonomicheferna Stadsfullmäktige

Läs mer

Kommunernas bokslut 2013

Kommunernas bokslut 2013 ' Iris Åkerberg, statistiker E-post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2014:2 30.6.2014 Kommunernas bokslut 2013 Preliminära uppgifter Räkenskapsperiodens resultat högre för 2013 Våra 16 kommuner

Läs mer

Hur en höjning av kommunalskatten inverkar på kommunens skatteinkomster och utjämningen av statsandelar

Hur en höjning av kommunalskatten inverkar på kommunens skatteinkomster och utjämningen av statsandelar 1 Finlands Kommunförbund 8.10.2010 Henrik Rainio, Jouko Heikkilä Hur en höjning av kommunalskatten inverkar på kommunens skatteinkomster och utjämningen av statsandelar Vid en höjning av skattesatsen kan

Läs mer

Kommunernas bokslut 2014

Kommunernas bokslut 2014 ' Iris Åkerberg, statistiker E-post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2015:2 24.6.2015 Kommunernas bokslut 2014 Preliminära uppgifter Lägre verksamhetsintäkter och -kostnader Från 2013 till 2014

Läs mer

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål...

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... Personalpolitiskt program 2010 2013 Innehåll 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... 3 2 Förord... 4 3 Stadens basservice

Läs mer

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 Strategin betyder att göra val. Vilka är de största utmaningarna för Borgåbornas välfärd åren 2013 2017? STRATEGIN UTARBETADES

Läs mer

43 DRIFTSEKONOMIDELEN

43 DRIFTSEKONOMIDELEN 43 DRIFTSEKONOMIDELEN 44 45 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2011 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Förslag till behandling av resultatet

Förslag till behandling av resultatet Kommunstyrelsen 123 30.03.2015 Kommunfullmäktige 56 15.06.2015 Godkännande av bokslut 2014 Kommunstyrelsen 30.03.2015 123 Kommunstyrelsen skall enligt kommunallagen upprätta ett bokslut för räkenskapsperioden

Läs mer

GRUNDAVTAL OPTIMA SAMKOMMUN

GRUNDAVTAL OPTIMA SAMKOMMUN 1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER... 2 1.1 Samkommun... 2 1.2 Medlemskommuner... 2 1.3 Samkommunens uppgifter... 2 1.4 Samkommunens utbildningsenheter... 2 1.5 Undervisningsspråk... 3 2 SAMKOMMUNENS ORGAN... 3 2.1

Läs mer

Driftsekonomidelen. Verkställandet av budgeten 2013. Sammanställning av driftsplaner. Rapportering. Finansieringen

Driftsekonomidelen. Verkställandet av budgeten 2013. Sammanställning av driftsplaner. Rapportering. Finansieringen Driftsekonomidelen Verkställandet av budgeten Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012 Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Begäran om utlåtande Staden A (nedan sökanden) har bett kommunsektionen ge ett utlåtande

Läs mer

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om rundradioskatt ändras

Läs mer

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn Nyckeltal för Finland Folkmängd 5.479.000 Förväntad BNP-utveckling + 0,9 % Inflation 2014 + 1,0 % Arbetslöshet (mars 2015) 10,3 % Bostadsbyggande

Läs mer

Den interna tillsynen är ett hjälpmedel vid ledningen av verksamheten. Landskapsstyrelsen ansvarar för ordnandet av den interna tillsynen.

Den interna tillsynen är ett hjälpmedel vid ledningen av verksamheten. Landskapsstyrelsen ansvarar för ordnandet av den interna tillsynen. INTERN TILLSYN VID ÖSTERBOTTENS FÖRBUND 1. Bestämmelser i instruktioner Enligt 1 i revisionsstadgan för Österbottens förbund ordnas tillsynen av samkommunens förvaltning och ekonomi så att den externa

Läs mer

Den nya kommunallagen hur ska den kommunala ekonomin balanseras?

Den nya kommunallagen hur ska den kommunala ekonomin balanseras? Den nya kommunallagen hur ska den kommunala ekonomin balanseras? 3.6.2014 Arto Sulonen, direktör för juridiska ärenden Ekonomiska sakområden som behandlats Mer fokus på kommunkoncernen Inget skattetak

Läs mer

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård 32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård F ö r k l a r i n g : Momenten 30 och 31 i detta kapitel omfattas av lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/1992). Dessutom

Läs mer

Kommunernas bokslut 2015

Kommunernas bokslut 2015 ' Iris Åkerberg, statistiker E post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2016:2 28.6.2016 Kommunernas bokslut 2015 Preliminära uppgifter Högre verksamhetskostnader och lägre intäkter Jämfört med 2014

Läs mer

Ramarna är uppgjorda utgående från bl.a. följande prognoser och antaganden:

Ramarna är uppgjorda utgående från bl.a. följande prognoser och antaganden: 6,%%2.20081 Kommunstyrelsen 10.6.2008/SLI Doc: H:\Budg2009\budgetramar2009_kst_preliminära.doc 5$0$52&+',5(.7,9)g5%8'*(72&+ (.2120,3/$1 $//0b11$87*c1*6381.7(5)g5.20081$/(.2120,1 Enligt kommunernas och

Läs mer

Grankulla svenska pensionärer 6.9 Villa Junghans. Christoffer Masar, stadsdirektör

Grankulla svenska pensionärer 6.9 Villa Junghans. Christoffer Masar, stadsdirektör Grankulla svenska pensionärer 6.9 Villa Junghans Christoffer Masar, stadsdirektör 6.9.2016 Nationella social- och hälsovårds- och landskapsreformen 18 nya landskap inleder sin verksamhet 1.1.2019 Från

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Allmänna principer för bidrag till föreningar och andra aktörer

Allmänna principer för bidrag till föreningar och andra aktörer Stadsstyrelsen Allmänna principer för bidrag till föreningar och andra aktörer Anvisningarna är i kraft fr.o.m. 1.1.2017 Innehåll 1 Allmänna principer... 3 2 Bidragsformer och ansökning... 3 2.1 Allmänt

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis Offentlig ekonomi Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis, :a kvartalet Kommunernas verksamhetskostnader ökade med,5 procent under januari-juni Kommunernas verksamhetskostnader ökade med,5 procent

Läs mer

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET FINLANDS KOMMUNFÖRBUND 2014 PROJEKTET OCH UPPDRAGET Kommunförbundets projekt, 9/2013 1/2014 Uppdrag: Formulera en förvaltningsmodell för att trygga,

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN 1 GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN Godkänd 23.9.2003 104 stadsfullmäktige, Jakobstads stad Godkänd 1.9.2003 52 kommunfullmäktige, Pedersöre kommun Godkänd 20.8.2003 30 kommunfullmäktige,

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer