Investera i cleantech En marknadsöversikt från Energimyndigheten

Transkript

1 09 Investera i cleantech En marknadsöversikt från Energimyndigheten

2 Redaktör: Malin Olofsson, Produktion: intellecta Publicisterna, Fotografer: Omslag: copyright naturbild ab/ Kenneth Bengtsson. Per Westergård, Kristoffer lönnå, nicke Johansson, David Thurfjell. Illustrationer/grafik: Tomas Öhrling Tryck: cm-gruppen, Bromma, december 2009 Upplaga: ex. ET2009:39 statens energimyndighet Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas eller laddas ner via E-post: energimyndigheten@cm.se Orderfax: Energimyndigheten, Box 310, Eskilstuna Tel: , Fax: E-post: registrator@energimyndigheten.se

3 1Marknader och trender 7 Finanskrisen skakade om marknaden 9 Gröna stimulanspaket sätter fart på energiområdet 10 Notiser om marknadsutvecklingen 14 Allt fler energiföretag i entreprenörstävlingar 16 Cleantech på exportmarknaden 17 Teknikbolag på tillväxt Vertical Wind 2 Branschstruktur och potential 19 Tuffa krav på nya cleantechföretag 21 Anders Schelin, Industrifonden: Klimatmålen driver på marknaden 22 Industristrukturen inom förnybar energi 24 Breda investeringsmöjligheter inom cleantechområdet 27 Investerare inom cleantechenergy 27 Anders Frisk, STF: Energiomställningen ger tillväxtmöjligheter 28 Dag Agnvall, Energimyndigheten: Stora möjligheter för investerare 30 Cleantechbolag som tagit in kapital 31 Teknikbolag på tillväxt Absolicon 3 Styrmedel och energipolitik 33 Elcertifikat ger effektiv styrning av marknaden 37 Fem typer av stödsystem inom EU 38 Styrmedel inom energiområdet 40 Höga mål i energipolitiken 40 Ola Alterå, statssekreterare: Vår långsiktiga strategi ligger fast 41 Teknikbolag på tillväxt Powercell 4 Energimyndighetens roll 43 Energiforskningens väg till marknaden 45 Företag som fått villkorslån av Energimyndigheten 46 Investerarforum på Energitinget 3 Investera i cleantech 2009

4 Ledare investera i framtidens företag Förutsättningarna för att skapa lönsamma affärer inom cleantech är goda. Samtidigt ställs cleantechentreprenörer inför nya utmaningar i takt med den ökande globaliseringen. För att klara den nödvändiga omställningen av energisystemet krävs det att vi får fram nya effektiva tekniker på marknaden med minimal miljö och klimatpåverkan. Att öka användningen av cleantechprodukter är inte bara ett viktigt verktyg i kampen mot klimatförändringen det är också ett sätt att skapa tillväxt och öka välfärden i såväl Sverige som i andra länder. Cleantechmarknaden har varit under stark utveckling de senaste åren, men i spåren av den ekonomiska krisen har marknaden drabbats av den allmänna åtstramningen under Men en återhämtning tycks nu vara i sikte, vilket vi beskriver i årets upplaga av Investera i cleantech. DEt är Många drivkrafter som gör att regeringar världen över ser över möjligheterna att skynda på marknadsutvecklingen: skärpta utsläppsmål, behov av bättre förnybara el och värmeproduktionstekniker och ökat fokus på resurseffektivitet då det gäller energihantering. För att mota den globala ekonomiska krisen har en rad nationer initierat stimulansåtgärder som är direkt riktade till den gröna sektorn. Sammantaget pekar mycket på att förutsättningarna att skapa lönsamma affärer inom cleantech är goda. Samtidigt ställs entreprenörer inom cleantechsektorn inför nya utmaningar. Teknikutveckling är inte längre en nationell angelägenhet. Den pågående globaliseringen slår igenom i såväl producentsom marknadsledet. Komponenter konstrueras och produceras i det land där det är mest lönsamt och sätts ihop till system i annat land, där lönsamheten för denna process är högre. Allt oftare är också marknaden för slutprodukten spridd globalt. Globaliseringen innebär också ökade möjligheter för cleantechföretagen. Fler kunder och större marknader i kombination med det starka samhälleliga behovet utgör en gynnsam kombination. En viktig Faktor för att nå framgång är tillgången till det kapital som krävs för att teknik och bolag ska kunna utvecklas för att möta marknaden. Energiområdet har tidigare pekats ut som ett område där investeringar förknippas med höga politiska risker, där villkoren var kortsiktiga och marknaden till vissa delar var starkt uppstyrd och till andra delar var splittrad och outvecklad. Värdet av cleantechprodukter är numera oomtvistat. Miljömedvetandet har ökat både bland företag och privatpersoner och energieffektivitet har blivit ett säljargument bland andra. Det må möjligen fortfarande finnas politiska risker förknippade med cleantech, men det troliga är dock att politiska beslut i de allra flesta fall fattas för att gynna denna sektor och underlätta teknikernas väg till marknaden. Årets upplaga av Investera i cleantech beskriver och diskuterar de styrmedel som finns och påverkar marknaden för cleantechföretag. Kunskap om de förut Investera i cleantech

5 vi möter ständigt nya bolag med intressanta affärsidéer. För att de ska nå framgång krävs stöd för att utveckla tekniken och affären. sättningar som råder på området är ett sätt att hantera de osäkerheter som finns i samband med en investering. i årets upplaga av Investera i cleantech lyfter vi också fram några cleantechföretag med spännande affärsidéer, där också Energimyndigheten varit med och stöttat verksamheten i olika skeden. Vi möter ständigt nya bolag med intressanta affärsidéer. För att de ska nå framgång krävs stöd för att utveckla tekniken och affären. Med den samlade kompetensen från Energimyndigheten och våra nätverk i ryggen hoppas vi bidra till att rätt innovationer ges möjlighet. På så sätt hjälper vi till att skapa framgångsrik företagsverksamhet samtidigt som vi bidrar till energiomställningen. anneli Eriksson 5 Investera i cleantech 2009

6 Marknad och trender 1 Marknad och trender Cleantechmarknaden fortsätter att vara intressant för investerare trots den turbulens som varit på finansmarknaderna. Efter en trög start på året har det skett en viss återhämtning under andra halvan av Samtidigt har ett antal nya cleantechfonder startat och allt fler energibolag börjar närma sig investeringsmiljöerna. Investera i cleantech

7 Finanskrisen skakade om marknaden Den internationella finanskrisen har skakat om alla marknader och inverkat på investeringsviljan. Cleantechsektorn har också påverkats men inte lika starkt som andra marknader. trots nedgången i slutet av året ökade investeringsbeloppet i cleantech kraftigt i Sverige totalt sett under även i Finland och Danmark var det en positiv utveckling under året. under 2008 nådde investeringarna i svenska cleantechbolag sin högsta nivå någonsin, med ett totalbelopp på miljoner kronor, jämfört med 304 miljoner Därmed utgör de cirka 5 procent av de totala investeringarna i svenska portföljbolag, enligt Svenska Riskkapitalföreningen (SVCA). Den stora ökningen visar att många av bolagen inom cleantechsektorn växt till sig och det har även genomförts några större expansions och buyout investeringar. Ytterligare en anledning är ett ökat intresse för svenska cleantechbolag bland utländska aktörer. Samtidigt ökar antalet investeringar i svenska cleantechbolag från 57 under 2007 till 75 under Antalet investeringar inom cleantech står därmed för 12,7 procent av det totala antalet investeringar i svenska portföljbolag under 2008, jämfört med 8,4 procent året innan. Vid årsskiftet 2008/2009 hade cleantech som investeringsområde ännu inte påverkats märkbart av konjunkturnedgången trots markanta nergångar inom andra sektorer. Under det första halvåret 2009 drabbades även cleantechsektorn i Sverige och investeringarna på området minskade något. Dock var nedgången mindre än inom övriga sektorer. Under första halvåret 2009 gjordes 24 investeringar i svenska cleantechbolag till ett totalbelopp av 257 miljoner kronor, jämfört med 275 miljoner kronor under motsvarande period Majoriteten av dessa var ventureinvesteringar. Enligt preliminära bedömningar från SVCA under hösten 2009 ökar intresset för cleantechinvesteringar i Sverige igen. Ökade investeringar i norden Antalet cleantechinvesteringar har ökat i samtliga nordiska länder under 2008 jämfört med 2007, enligt rapporten Nordic Deal Flow 2008 från Cleantech Scandinavia. Det totala investeringsbeloppet i cleantech har ökat i Danmark, Sverige och Finland, medan det har minskat i Norge. Cleantechsatsningarna skiljer sig åt i de nordiska länderna. I Danmark ligger fokus på den starka innovationsverksamheten inom cleantechområdet. Landet har relativt få traditionella naturresurser för el och värmeproduktion varför drivkrafterna att få fram förnybar energi på andra sätt CLEantECh CLEantECh är en förkortning av Clean Technologies som står för energi- och miljörelaterade tekniker utvecklade i syfte att minska skadlig påverkan på miljön. De sektorer som ingår i begreppet är energi, transport, avfall, jordbruk, vatten och luft. Energimyndigheten verkar inom energiområdet av cleantech cleantechenergy. antal cleantechinvesteringar i svenska bolag Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q Antalet cleantechinvesteringar i svenska bolag har ökat successivt, med en viss avmattning i början av Källa: SVCA 33 7 Investera i cleantech 2009

8 Marknad och trender antal investeringar i svenska portföljbolag (2008) Övrigt 513 Cleantech 75 Drygt 12 procent av antalet investeringar gick till cleantechbolag. Källa: SVCA Cleantech 75 Övrigt 513 investerat belopp i svenska portföljbolag (2008) Cleantech 1396 Mkr Övrigt Mkr Cirka 5 procent av riskkapitalbeloppet i Sverige satsades på cleantech. Källa: SVCA Cleantech 75 Övrigt 513 investerat belopp i cleantech (miljoner euro) Sverige Norge Danmark Finland Under 2008 ökade cleantechinvesteringarna i Sverige, Finland och Danmark. Källa: Cleantech Scandinavia är starka. Danmark har blivit något av en vindkraftsnation men har också en stark exportmarknad på miljöområdet. Enligt Danish Venture Capital Association (DVCA) gick 7 procent av riskkapitalet från danska investerare till cleantechföretag under I Finland finns paraplyorganisationen Finnish Cleantech Cluster, med nära 200 medlemsföretag, som uppmuntrar samverkan mellan finska företag och forskningssfären. Den finska staten tar också en aktiv roll i arbetet med unga cleantechbolag, främst genom Sitra, Tekes och Finnish Industry Investment. Tillgången på riskkapital är dock överlag begränsad i Finland och investeringarna är ofta relativt små. Investerarnas fokus ligger generellt på cleantechutveckling med bas i det befintliga näringslivets verksamheter. Norge har med sina goda oljetillgångar en unik situation i Norden när det gäller tillgång på kapital, men har få kvalitativa investeringsobjekt inom cleantech, enligt många riskkapitalister. Island har en särställning då det gäller geotermisk energi, men har dock inte haft någon cleantechinvestering alls under 2008, enligt Cleantech Scandinavia. Detta kan troligtvis förklaras med den svåra finansiella situation som Island hamnat i som följd av den globala finanskrisen. vändning i nordamerika Investeringarna i cleantech har efter sin topp i tredje kvartalet 2008 minskat kraftigt, såväl globalt som i Nordamerika och Europa, enligt analysföretaget Cleantech Group. Den främsta orsaken är den globala finanskrisen som tog fart under andra halvan av Under andra kvartalet 2009 har dock investeringarna i cleantech ökat något både globalt och i Nordamerika, medan det i Europa skedde en marginell minskning. Värt att notera är att investeringsnivån under första halvåret 2009 ändå är högre än under första halvåret Av den totala summan som investerats i cleantech i Europa 2008 har 83 procent gått till energiteknik. I Nordamerika är motsvarande siffra 79 procent. Sektorn energigenerering har tagit in störst andel av energiinvesteringarna inom cleantech: 73 procent för Europa respektive 49 procent för Nordamerika. Investera i cleantech

9 gröna stimulanspaket sätter fart på energiområdet Den globala finanskrisen har gjort att flertalet länder satsat på kraftfulla stimulanspaket för att hålla ekonomin igång. Många åtgärder har riktats in på cleantechområdet. iapril 2009 utlovade G20 länderna vilka utgörs av nitton större länder samt EU 2,8 biljoner dollar i form av stimulanspaket under de kommande två till fem åren. Detta motsvarar cirka 2 procent av den sammanlagda BNP:n för G20 länderna. Tretton av G20 ländernas ekonomier har satsat på riktade åtgärder för hållbar energi så kallade gröna stimulanspaket för totalt 183 miljarder dollar. USA och Kina står för drygt 70 procent av dessa åtgärder. En tredjedel av stöden har gått till energieffektivisering, som är den sektor inom energiområdet som gynnas mest av de gröna stimulanspaketen. Japan har drabbats hårt av finans krisen och lanserade i april 2009 ett gröna stimulanspaket Miljarder USD (april 2009) Japan EU27 Ty USA Kina skland Sydkorea Italien UK Brasilien Frankrike Kanada Spanien riskkapital Fouriertransform AB är ett nystartat 0 statligt riskkapitalbolag som har mandat att investera i forsknings relaterad innovation inom fordons- USA och Kina satsar mest på gröna stimu- delarna av stimulanspaketet utgörs till industrin. Investeringarna ska ske lanspaket. Källa: Global Trends in Sustainable stor del av ekologiska projekt, där bland på marknadsmässiga villkor. Energy Investments 2009 annat vattensystem ingår. fjärde stimulanspaket där 22 miljarder dollar avsätts till low carbon revolution. Hållbar energi gynnas genom satsningar inom främst solkraft, elbilar och energieffektivisering. Sydkoreas gröna stimulanspaket är uttalat det grönaste i världen där 36 miljarder dollar är tillägnat klimatrelaterade åtgärder. Hållbar energi tillägnas dock endast 7,7 miljarder. Resterande medel går till exempel till restaurering av floder och skogar och vattenrening. Kina har efter USA gjort de största satsningarna på hållbar energi, i totala siffror 67 miljarder dollar. De gröna SvErigE StÖDjEr ForDonSinDuStrin För att lindra effekterna av den globala finanskrisen har Sveriges regering fattat beslut om ett ekonomiskt stöd på cirka 28 miljarder kronor till den krisdrabbade fordonsindustrin. Stödet kommer att utgå i tre olika former: kreditgarantier Svenska fordonstillverkare och leverantörer som uppfyller EU:s krav ska kunna låna pengar från Europeiska investeringsbanken (EIB). Pengarna ska gå till miljö- och effektiviseringsprogram och svenska staten ställer upp med kreditgarantier. undsättningslån Större företag med mer än 500 miljoner kronor i omsättning som befinner sig i akut likviditetskris kan få ett undsättningslån från Riksgäldskontoret. Den totala utlåningsmöjligheten uppgår till 5 miljarder kronor. 9 Investera i cleantech 2009

10 Marknad och trender Energibolag samarbetar med innovationsföretag DE Stora EnErgiBoLagEn närmar sig de innovativa utvecklingsmiljöerna. Både Fortum och E.ON har slutit strategiska avtal under 2009 för att samarbeta med innovationsföretag. Energibolagen vill komma åt nya innovativa idéer kring hållbar miljöteknik, och de nystartade företagen behöver kapital och nätverk. Det är bakgrunden till de olika närmanden som skett under året. I januari 2009 tecknade E.ON ett samarbetsavtal med Sweden Cleantech Incubators (SCTI), som är en inkubator som stödjer nystartade företag med fokus på miljötekniklösningar. E.ON Sverige kommer att satsa 20 miljoner kronor under fem år för att hjälpa innovationsföretagen inom sin intressesfär att växa vilket på sikt kan leda till affärsnytta för E.ON. Våra medlemmar kämpar i det lilla formatet. E.ON kan göra skillnaden som bär ut tekniklösningarna i världen. De kan bistå med kompetens, kravställningar och anläggningar för tester, säger Helena Tillborg, projektledare på SCTI. Fortum har under hösten inlett ett samarbete med företagsinkubatorn STING (Stockholm Innovation & Growth AB). Fortum får aktivt ta del av STING:s olika utvecklingsprogram och innovationsnätverk och bidrar samtidigt med kunskap om strategiska utvecklingsområden för energi- och miljöteknik, kompetens, utvärdering och testmiljöer för pilotprojekt. Med STING:s nätverk får vi värdefulla kontakter och en mycket bra inblick i olika innovationer inom energioch miljöteknik. Vårt FoU-arbete är viktigt för att kunna nå vårt långsiktiga mål att bli ett helt koldioxidfritt företag, kommenterar Tomas Wall, ansvarig för FoU på Fortum Sverige. Cleantech hetaste tillväxtområdet SuStainaBLE investments blir ett av de hetaste investeringsområdena under de kommande åren, skriver SEB i sin rapport Investment Outlook (september 2009). En viktig faktor är den starka utvecklingen i de så kallade EM-länderna (Emerging markets), till exempel Brasilien, Indien, Kina, Indonesien och Egypten. Både BNP- och inkomsttillväxten i dessa länder är betydligt högre än inom OECDområdet, och detta leder till att antalet medelinkomsttagare kommer att öka med drygt 2 miljarder människor under kommande decennier. Med denna utveckling följer också allt kraftigare miljöpåfrestningar. Därför ökar behovet av att utveckla klimatsmarta alternativ och skapa en mer effektiv energianvändning inom såväl boende, transporter som varuproduktion. Slutsatsen i rapporten är att cleantech är ett av de hetaste tillväxtområdena i världen under de närmaste åren. LäS MEr: Svensk miljöteknik fortsatt het i USA trots FinanSkriSEn är tilltron till svenska energilösningar fortfarande stor i USA. När den svenska handelskammaren SACC-USA under våren 2009 frågade sina medlemmar både svenska och amerikanska företag och organisationer om vilket område som erbjuder bäst affärsmöjligheter för svensk-amerikanska samarbeten under president Obama, svarar 42 procent green energy, vilket var klart högst av alla områden. Det finns en stark och optimistisk underström knuten till cleantech. Där ser vi växande svensk-amerikanska affärsmöjligheter, säger Gunilla Girardo vid SACC i en kommentar. Investera i cleantech

11 Ingenjörernas recept för att klara klimatet tydliga, konkreta MåL är helt nödvändigt för att klara klimatutmaningen. Det är en av slutsatserna i rapporten Future Climate Engineering Solutions där ingenjörsförbund från 13 länder (däribland Sverige) medverkat. Enligt rapporten kan en stor del av utsläppsreduktionerna ske med befintlig teknik, främst vindkraft, bioenergi och geotermisk teknik. Men på lång sikt krävs också solenergi, vågkraft, fusionsenergi och CCS-teknik, som fångar in och lagrar koldioxid. Det enklaste och billigaste sättet att minska koldioxidutsläppen är dock genom energieffektivisering. Inom till exempel fastighets- och industrisektorn finns en oerhörd potential, enligt rapporten. Cleantechländernas tio-i-topp Shawn LESSEr, ordförande för företaget Sustainable World Capital, har rangordnat världens nationer när det gäller cleantechutveckling. Här är de länder som ligger tre i topp: 1DanMark Europas största exportör av energiteknologi. Landets vindkraftsindustri står för cirka en tredjedel av världsmarknaden. Stora finansiella institutioner stöttar utvecklingen och samverkan mellan näringsliv och forskningsvärlden är tät. 2tySkLanD Över hälften av världens solenergi produceras i Tyskland. Landets inmatningspriser har skyndat på utvecklingen. Tyskland stod också för de största cleantechinvesteringarna i Europa under Utredning föreslår skattelättnader för riskkapitalinvesteringar 3SvErigE Ligger före de flesta länder när det gäller andel förnybar energi och har stadigt sjunkande koldioxidutsläpp. Därtill är många finansiella institutioner inriktade på cleantechutveckling. Övriga länder på listan: FÖr att StiMuLEra investeringar i mindre företag onoterade företag som ägs av privatpersoner tillsatte regeringen 2008 en utredning för att kartlägga möjligheter att ta fram skatteincitament. I utredningens slutbetänkande, som överlämnades i april 2009, föreslås två olika typer av stimulansåtgärder: En privatperson som investerar i ett mindre företag i utbyte mot aktier ska få en skattereduktion på max 20 procent av underlaget. Denna åtgärd stödjer företag som är inne i en start- eller expansionsfas. Det andra förslaget är ett utdelningsavdrag på bolagsnivå och innebär att aktiebolag ska kunna få dra av lämnad vinstutdelning. Detta förslag gynnar huvudsakligen företag som utvecklats så långt att de genererar vinster. Förslaget bearbetas i skrivande stund (november 2009) av regeringskansliet. 4 StorBritanniEn 5 israel 6 SChwEiz 7 usa 8 FÖrEnaDE arabemiraten 9 kina 10 kanada Källa: 11 Investera i cleantech 2009

12 Marknad och trender Fler fonder satsar på cleantech DEt FinnS Ett antal fonder i Sverige med ett starkt fokus på cleantech. Tre nya fonder har tillkommit under senare tid. EkonorD Ett riskkapitalbolag med 140 miljoner kronor till förfogande som etablerades i oktober 2008 för att investera i så kallade gröna näringar, vilket inkluderar förnybar energi- och miljöteknik. Investeringsfokus ligger på mindre och medelstora företag i främst Norrland och ägarkapitalet ska inte överstiga 40 procent. Bakom Ekonord står LRF, E.ON, Länsförsäkringar, Sveaskog, Milko, ICA samt Sjätte AP-fonden. Världsnaturfonden vill ha en grön industrirevolution världen har FEM år på sig att ställa om mot en lågfossil ekonomi och grön produktion, anser Världsnaturfonden. Behovet av massiva investeringar förs fram i rapporten Climate Solutions 11, som gjorts på uppdrag av WWF av konsultbolaget Climate Risk. Till 2050 måste utsläppen ha minskat med 80 procent om vi ska klara utmaningen. Modellen bygger på att förnybara energikällor då står för 95 procent av den totala energimixen. WWF efterlyser starka styrmedel på de marknader där de största utsläppen sker. I rapporten bedöms det att det kommer att krävas miljarder dollar till 2050 för att klara utmaningen men avkastningen på detta kapital beräknas bli cirka sex gånger högre, enligt WWF. Världsnaturfondens svenska avdelning presenterade våren 2009 en lista med 19 svenska klimatentreprenörer som föreningen tror kan utvecklas till exportsuccéer. LäS MEr: Lu CLEantECh Lund University Clean Technology AB är ett riskkapitalbolag med fokus på cleantech-sektorn med mål att identifiera och investera i spinoffs från Lunds universitet och andra nordiska forskningsinstitut. Investeringsfokus ligger på energieffektivisering, generering och lagring, biobaserade transportbränslen, avancerade material samt vattenteknik. SjunDE ap FonDEn Denna svenska pensionsfond har uttalat att cirka 3 procent av det totala förvaltade kapitalet om 70 miljarder kronor kommer att satsas i onoterade bolag i miljösektorn. Hälften av pengarna ska investeras i den svensk-nordiska miljösektorn, medan resten kommer att placeras på den global a marknaden. Investeringsfokus är brett inkluderande allt från energiteknik, miljöeffektivitet, vattenrening till återvinning. Källa: Nordic Deal Flow 2008 av Cleantech Scandinavia samt fondernas egna hemsidor. Regeringen satsar mer på energiforskning att StÖDja ForSkning och innovation är en mycket viktig del av den svenska energipolitiken, slår regeringen fast i höstens budgetproposition. Anslaget för energiforskning, inklusive kommersialiseringsinsatser, höjs med 185 miljoner kronor under 2010, vilket totalt innebär 1331 miljoner kronor. I budgetpropositionen lyfts även Energimyndighetens verksamhet kring affärsutveckling och kommersialisering fram: Verksamheten utgör en viktig del i den innovationsstruktur som är nödvändig för att möta behoven av nya tekniker och företag inom området. LäS MEr: Investera i cleantech

13 Allt fler jobb inom vindkraftsområdet antalet jobb inom cleantechsektorn kommer att öka kraftigt under de närmaste åren. Ett exempel på detta är vindkraftssektorn där det planeras en enorm utbyggnad både i Sverige och i resten av världen. Antalet nya vindkraftsjobb i Sverige beräknas bli cirka till 2020, enligt branschorganisationen Svensk Vindenergi. Mycket talar för att glesbygden kommer att gynnas av denna utveckling. Detta skapar arbetstillfällen i form av både entreprenadarbeten och av ett permanent behov av drift- och underhållspersonal. Redan idag finns det dock fler jobb inom sektorn förnybar energi än vad som kanske uppfattas av gemene man. En anledning till detta kan vara att många företag har specialiserat sig på ett enda komponentled i tillverkningen i stället för att vara inblandade i flera led. Exempelvis har vi ingen svensk vindkraftstillverkare i Sverige, men SKF gör kullager till den internationella vindkraftsindustrin och Diab tillverkar material som används i vindkraftsblad. Globalt sett väntas antalet jobb inom cleantechsektorn växa med hela 20 miljoner nya jobb (direkt och indirekt) fram till 2030, enligt rapporten Global Trends in Sustainable Energy I dagsläget är drygt 2,3 miljoner personer sysselsatta i denna sektor enligt samma rapport. Nytt solcellsstöd i Sverige fram till 2011 DEn 1 juli 2009 infördes ett investeringsstöd för solceller. 50 miljoner kronor per år ska delas ut till företag, organisationer och privatpersoner som installerar solceller. Stödet gäller i tre år, fram till och med Stödet beräknas öka den årliga elproduktionen från solceller med 2,5 GWh per år, vilket motsvarar årsbehovet för 100 elvärmda villor. Och gensvaret är stort. I mitten av november hade det inkommit drygt 330 ansökningar om totalt 191 miljoner kronor. Stödnivån uppgår till mellan 55 och 60 procent av investeringskostnaden. Ett enskilt solcellsystem får kosta högst två miljoner kronor. I budgetpropositionen 2009 föreslog regeringen att skjuta till ytterligare 50 miljoner kronor till solcellsstödet. Exportrådet hjälper företag på USA-marknaden DEn amerikanska cleantechmarknaden omsätter runt 60 miljarder dollar årligen, och är givetvis högintressant för de svenska miljöteknikföretagen. Men det är inte helt enkelt att slå sig fram på denna gigantiska marknad. För att hjälpa svenska företag på den amerikanska marknaden satsar Exportrådet på rådgivning, information och analyser till svenska företag. På Exportrådets hemsida finns en cleantechportal med omfattande information om kontaktvägar, marknadssegment, nyckelorganisationer med mera. Under 2009 har Exportrådet haft fokus på gröna byggnader en sektor som omsätter runt 7 miljarder dollar per år i USA. Det handlar primärt om energieffektivitet, men även om inomhusluft och materialåtervinning. Enligt Exportrådets bedömningar kommer denna marknad att fördubblas fram till LäS MEr: Global organisation för förnybar energi En global DrivkraFt för att stötta utvecklingen av förnybar energi. Det är tanken bakom organisationen IRENA (International Renewable Energy Agency) som bildades i januari IRENA har drygt 130 medlemsstater och ska jobba med att ge stöd och support till utvecklingen av förnybar energi, bland annat genom informationsspridning, benchmarking mellan länder och visst finansiellt stöd. IRENAS huvudkontor ligger i Masdar City i Abu Dhabi men organisationen ska även ha kontor i Bonn och Wien. LäS MEr: 13 Investera i cleantech 2009

14 Marknad och trender allt fler energiföretag i entreprenörstävlingar Det finns många olika tävlingar för entreprenörer med idéer eller nystartade företag. De vinnande bidragen får pengar, stöd och hjälp till utveckling samt en hel del publicitet. andelen tävlingsbidrag med energirelevans har ökat under åren och för investerare som letar efter bra investeringsobjekt ger dessa tävlingar en bra bild av styrkan i affärsidéerna. vinn nu vinn nu DrivS av Vinnova och Energimyndigheten och vänder sig till nystartade företag som baserar sin verksamhet på forsknings- och utvecklingsresultat. Syftet är att underlätta för nystartade FoU-baserade företag att förbereda och tydliggöra tidiga och kommersiellt intressanta utvecklingsprojekt så att företagen kan utvecklas, finna en efterföljande finansiering och på sikt bli framgångsrika. Varje år utses upp till 20 företag som finansieras med kronor vardera. Våren 2008 hade ett av de vinnande bolagen en affärsidé med energirelevans: PaperPlat AB, som utvecklar en simulator som används för optimering av pappersframställning. Hösten 2008 var två av vinnarna cleantechenergy-företag: Applied Nano Surfaces Sweden beläggningar av ståldetaljer med låg friktion i form av en nanokomposit; ReformTech Sweden mobil vätgasgenerering som möjliggör för bränsleceller att köras med kommersiellt tillgängliga bränslen. Våren 2009 fick ett energirelevant bolag finansiering, Tomologic AB som utvecklar en webbaserad tjänst som förser tillverkningsindustrin med effektiva skärplaner. investerarforum ClEAntECh of the YEAr AwArd i SEptEMBEr 2009 anordnades Stockholm Cleantech Venture Day för tredje gången. Under eventet, där över 300 deltagare träffa des, fick 25 lovande nordiska bolag möjlighet att presentera sig inför investerare. En jury utser ett bolag som tilldelas Cleantech of the Year Award års pris gick till Watreco som utvecklar system baserade på en energi effektiv teknik för vattenrening. Vd:n Mats Eliasson (i mitten) tog emot prischecken på kronor. EnErgiMynDighEtEn arrangerar årligen ett så kallat Investerarforum under Energitinget. Ett antal cleantechenergybolag som Energimyndigheten granskat får då möjlighet att på en begränsad tid presentera sina företag inför en kompetent jury, som utser en vinnare vann Applied Nano Surfaces Sweden AB, som utvecklar beläggningsteknik för minimering av friktionsförluster i mekaniska system. (Läs mer på sid 46.) Investera i cleantech

15 venture CUp venture Cup, som startades 1998, är sett till antal branscher och deltagare världens största tävling i sitt slag. Energimyndigheten är nationell partner till Venture Cup. Tävlingen arrangeras på fyra regioner i Sverige och startar i september och avslutas med en Sverigefinal i början av juni. Tävlingsåret 2008/2009 deltog sammanlagt 957 bidrag, varav 40 var energirelaterade. Av de tolv Sverigefinalisterna hade tre företag energirelevans: Series Tech, teknik för effektivare elmotorer till hybridbilar; CleanSense, nanoteknologi som används vid utveckling av nya katalysatorer; samt Lumen- Radio, teknologi för trådlös ljusstyrning. MiljöinnovAtion DEn nationella tävlingen Miljöinnovation har funnits i tio år och är öppen för alla med en kommersiellt gångbar innovation som minskar miljöbelastningen. Hittills har omkring 700 innovationer bedömts. De cirka 170 företag och fristående innovatörer som har varit finalister i tävlingen ingår numera i ett aktivt nätverk. En stor andel av tävlingsbidragen har en idé som handlar om förnybar energi eller energieffektivisering. Årligen går de 10 till 15 bästa tävlingsbidragen till final. Den totala prissumman är kronor, varav förstapristagaren får kronor. Samtliga finalister får möjligheter till hjälp och utveckling av affärerna genom samarbete med olika innovationsföretag och inkubatorer. Juryn nominerar även svenska kandidater till EU-kommissionens tävling European Business Awards for the Environment. ForSkA&väx ForSka&väx startades av Vinnova 2005 med syfte att ge ekonomiskt stöd till små och medelstora företag som vill satsa på innovativt arbete med forskning och utveckling (FoU). Det finns tre typer av erbjudanden som företagen kan söka finansiering för: genomförande av FoU-projekt, förstudie inför FoU-projekt samt behovsidentifiering inför FoU-projekt. I 2009 års två omgångar av Forska&Väx fick 119 småföretag sammanlagt 150 miljoner kronor i finansiering för sina FoU-satsningar. Totalt fick 28 miljö- och energiföretag finansiering med 27 miljoner kronor. Nedan presenteras några av de bolag som har energirelevans: HEAD Engineering Intersol Mantex Aluwave CompRack Minesto Primateria Bioprocess Control Sweden Conflux Electro Heat Sweden GTherm ReformTech Sweden 15 Investera i cleantech 2009

16 Marknad och trender topp 3 som investerar i cleantech 1 2 volvo technology transfer Sting CapitaL 3 SuStainaBLE technologies FunD Källa: SVCA EU-kommissionen vill satsa 500 miljarder kronor på grön teknik ytterligare 50 miljarder euro (cirka 500 miljarder kronor) av offentliga och privata medel kommer att behöva investeras i forskning kring energiteknik de närmaste tio åren. Det är EU-kommissionens bedömning för hur man till 2020 ska få fram den nödvändiga tekniken för att motverka klimatförändringar, säkra EU:s eltillgång och konkurrenskraft. Detta skulle innebära en tredubbling av de årliga investeringarna inom EU, från 3 till 8 miljarder euro per år. Kommissionen vill använda energiteknikplanen som språngbräda in i en ekonomi med låga koldioxidutsläpp, och detta kommer bara att fungera om offentliga och privata aktörer slår ihop resurser på ett genomtänkt sätt, säger forskningskommissionären Janez Potocnik i en kommentar. Tillsammans med aktörer från forskningsvärlden och energinäringen har kommissionen tagit fram vägkartor för sex områden där det finns stor potential att utveckla ny teknik. Områdena är vind, solenergi, elnät, bioenergi, koldioxidlagring och hållbar kärnkraft. Cleantech står för tre procent av exporten inom MiLjÖtEknikSEktorn fanns det 2008 drygt företag enligt SCB och Swentec som tar fram statistik på området. Det är en minskning med cirka 3 procent sedan Samtidigt har antalet anställda ökat från personer till personer. Omsättningen för miljötekniksektorn har ökat med 14 procent, från till miljoner kronor mellan 2007 och Exporten har ökat med 4 procent, från till miljoner kronor, vilket motsvarar drygt 3 procent av Sveriges totala varuexport. Den procentuella förändringen vad gäller omsättning, export och antal anställda 2003 till 2008 visar en fortsatt positiv trend. Exporttillväxten inom miljöteknik är i jämförelse med flertalet andra sektorer också mycket god, men utgör ändå bara drygt en fjärdedel av den totala omsätt- ningen hos miljöteknikföretagen. Statistiken visar också att omkring 80 procent av miljöteknikföretagen är små, med färre än 10 anställda, vilket tydligt bekräftar näringslivets timglasstruktur (sid 20). Svenska företag är duktiga på systemlösningar, men det är komplext att exportera systemlösningar som ska integreras i andra länder. Därför finns det ett antal aktörer i Sverige som främjar företagens exportsatsningar inom bland annat energi- och miljöområdet, till exempel Exportrådet, Sida, Swedfund, Exportkreditnämnden, Svensk Exportkredit, Almi och Energimyndigheten. Sverige är ett exportberoende land vilket innebär att det är viktigt för företags långsiktiga tillväxt att satsa på expansion utanför landets gränser. Den svenska exporten har minskat under 2009 men för 2010 ser prognosen dock ljusare ut. Investera i cleantech

17 teknikbolag på tillväxt vertical 1winD Björn Hellström, vd på Vertical Wind, framför företagets pilotanläggning. NU SKA vi SKAlA UPP verksamheten DEt SEr ut som en torkvinda, men den lilla vita pilotkonstruk - tionen kan bli grunden för en ny svensk industrigren. Det tror Björn Hellström, som sedan september 2008 är vd för Upp - salaföretaget Vertical Wind. Den bärande idén är enkel - heten och generatorns kon - struktion. Generatorn sitter i botten av verket. Det betyder att det är få mekaniska delar och lägre investerings- och underhållskostnader jämfört med traditionella vindkraftverk. Hösten 2008 fick Vertical Wind sin första stora order: E.ON och Falkenberg Energi beställde fyra verk à 200 kw. Och hösten 2009 pågår arbetet för fullt med att färdigställa de fyra 50 meter höga verken bred - vid E6:an utanför Falkenberg. Vertical Wind har fått tio mil - joner kronor i stöd av Energi - myndigheten för att bygga par - ken och genomföra tester och utveckling. Det här är bara ett steg på vägen. Till 2012 ska vi ha tagit fram ett megawattverk och skala upp verksamheten ytterligare. Då kan vi börja bygga offshore också, säger Björn Hellström. Idén bakom Vertical Wind togs fram på Uppsala universi - tet i början av 2000-talet. Sedan dess har tekniken utvecklats efterhand i universitetsmiljön med stöd av bland annat Upp - sala universitets holdingbolag. Än så länge har Vertical Wind klarat sig utan något större risk - kapital. Men på sikt vill vi ju helst ha en industriell ägare med ett långsiktigt perspektiv. Sedan gäller det att hitta fler som vill köpa våra produkter. Men intresset är stort. Jag har fått många förfrågningar, inte minst efter Energitinget i våras, säger Björn Hellström. Innan han blev vd för Vertical Wind hade Björn Hellström en lång bakgrund inom både forsk - ning och entreprenörskap. Att kombinera entreprenör - skap och förnybar energi är ett riktigt drömjobb, säger han och skissar på en femårsplan! Då har vi sålt ett hundratal av våra 200 kw-verk och lanse - rat vårt megawattverk till ett antal större kunder. Antal anställda: 16 Startår: Investera i cleantech 2009

18 Marknad och trender 2 Branschstruktur och potential Den globala omvandlingen av energisystemet är en stark drivkraft för cleantechmarknaden och skapar stora möjligheter på sikt. Bolag som utvecklar produkter inom förnybar energi och energieffektivisering har en stor potentiell marknad. Men fortfarande kan det vara relativt tufft för cleantechbolag att få riskkapital i tidiga skeden. Investera i cleantech

19 tuffa krav på nya cleantechföretag Den svenska industriella strukturen har traditionellt byggts upp genom ett flöde av innovationer mellan små och stora företag. genom uppköp och sammanslagningar har innovationerna tagits tillvara. Men i dagens globaliserade värld ställs högre krav på de unga bolagen att tidigt etablera sig på en internationell marknad. Svenskt näringsliv karakteri förutsättningar om de verkar i geograseras av en timglasstruktur. fisk närhet till en stor samarbetspartner I Sverige finns idag ett fåtal eller kund, eftersom dessa kan påverka storföretag som sysselsätter näringslivsklimat, regelverk etc. Så länge många människor samt en dessa flöden mellan stora och små bolag stor mängd småföretag. Förhållandevis fungerar, sker också forskning, teknikfå arbetar inom medelstora företag. utveckling och marknadsintroduktion (Detta illustreras i figuren på sid 20). på ett smidigt sätt. Om flödena i strukturen upprätthålls det vill säga att innovationer och affärs internationella ägare möjligheter från småföretag tas till vara I dagens globaliserade värld är det av av de större aktörerna och att de större många anledningar inte längre självaktörerna knoppar av verksamheter som klart att timglasstrukturen fungerar. skapar nya små aktörer kan detta vara Ett exempel är att storbolagen interett väl fungerande system. Så har också nationaliseras, vilket kan minska deras svenskt näringsliv sett ut under lång tid. engagemang i unga svenska småbolag. Dock bygger detta på att vissa struktu De globala marknaderna har öppnat rella förutsättningar är på plats. Bland sig och de svenska storföretagen säkrar annat krävs det att stora företag har verk tillgången på innovationer och nya samheter inom många olika industrisek tekniker internationellt, precis som torer och engagerar sig i små företag som storföretag från många andra länder. Företagens storlek Andel företag per storleksklass kommer med nya produkter inom res Under 90 talet påbörjades den pektive sektor. Ofta är de stora företagen omfattande internationaliseringen av Medelstora Stora företag företag < anställda den första kunden till ett litet företag. marknaderna. För svensk del innebar anställda På samma sätt sker ett flöde åt andra medlemskapet i EU 1995 att exporten Småföretag hållet, där de stora företagen knoppar av och importen till och från EU ökade 0 9 anställda verksamheter som inte faller inom kraftigt. På den globala arenan växte ramen för deras kärnverksamhet. I dag världens finansmarknader samman och Cirka 96 procent av Sveriges företag är täcker inte de stora företagen hela pro de finansiella systemen integrerades. duktkedjan. Ofta har små företag bättre Många företag hade varit internatio småföretag, upp till nio anställda. Cleantech 75 Övrigt 513 Källa: SCB Investera i cleantech 2009

20 Branschstruktur och potential Näringslivets timglasstruktur: innovativa småföretag köps upp av storföretag, medan storföretagen avknoppar vissa delar vilka skapar nya aktörer på marknaden. Utländska företag köps upp Uppköpta av utländska företag nella tidigare genom att de sålde produkter i många länder, men nu började de också att fusioneras och även säljas i snabb takt. De svenska företagen fick internationella ägare. Det är i denna internationella marknad och omgivning som de nya företagen med produkter och system inom cleantech växer fram. Tidigare kunde svenska företag uppstå och ta fram produkter och system på en mer skyddad hemmamarknad. Företagen kunde i ett senare skede expandera internationellt, men idag möter de snabbt internationell konkurrens och det är ofta nödvändigt att agera internationellt redan från start. STORA FÖRETAG (Få företag med många anställda) MEDELSTORA FÖRETAG (Få företag och få anställda) SMÅ FÖRETAG (Många företag och många anställda) Varje företag är förstås unikt och många idéer och tekniska innovationer som företagen grundas på är unika. Trots detta finns det mönster i företagens tillväxt som är relativt generella och som återupprepas. På en översiktlig nivå följer företag med en teknisk grund en innovation, en produkt eller ett system ett visst utvecklingsmönster. Givetvis finns undantag. Alla följer inte detta mönster, utan vissa företag fastnar i vissa stadier av utveckling och i andra fall så hoppar de snabbt vidare. tillväxtmodell för företag I matrisen på sid 22 finns en förenklad bild av den svenska industristrukturen inom områdena våg, sol och vindenergi. Företagen är där klassificerade enligt en värdekedjemodell och en tillväxtmodell. I matrisen finns ett antagande om att Uppköp företag ska växa och bli större, att de ska bli internationella storföretag på sikt. Men det finns en rad exempel på företag som planerat eller oplanerat stannat i växten och/eller bytt inriktning. Exempelvis finns det företag som inledningsvis försökte sälja hela system, men som med tiden fick se sig besegrade av konkurrensen och istället backade ett steg i värdekedjan och blev leverantörer av en nyckelkomponent till Avknoppningar sina forna konkurrenter. Ibland också med betydligt högre lönsamhet och stabilare tillväxt. I samma matris går det även att notera att det finns en snedvridning: de flesta företag befinner sig i utvecklingsfaser Investera i cleantech