KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSKANSLIMÖTE

Transkript

1 KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSKANSLIMÖTE Närvarande: Anna-Lena Lehto, Cecilia Meurling, Ingrid Holström, Margaretha Sjöberg Boström, Maria Orvehed, Monica Söderström, Tomas Stavbom, Eva Söderman INFÖR KOMMANDE UTLYSNINGAR INOM ESF Johanna Nyman projektledare för en inkluderande arbetsmarknad Uppsala län, gäst: EU 2020 handlar om smart och hållbar tillväxt. Ett verktyg och ekonomiskt stöd för att nå dit är ESF. I Uppsalaregionen har ESF-medel används sedan Erfarenheter från tidigare projektperioder är att det drivits bra projekt men som inte bidragit till strukturella förändringar efter projekttidens slut. Under 2014 genomfördes en förstudie i de fem länen i Östra Mellansverige. Resultatet av förstudien i Uppsala län visade att många nätverk arbetade i stuprör men att ingen såg till helhetsbilden vad det gällde utanförskap från arbetsmarknaden. Nu har ett partnerskap för inkluderande tillväxt skapats, för att ansvariga aktörer tillsammans ska forma riktade projekt med långsiktiga lösningar. En utlysning om integration är på gång. Det finns även möjlighet att påverka kommande utlysningar, utifrån vad partnerskapet prioriterar som viktiga frågor. Under förstudien genomfördes en kartläggning om vad behöver göras annorlunda för att personer snabbare ska komma ut i arbete. I dialogen deltog ca 400 personer. Samma åtgärdsförslag lyftes oavsett målgrupp och kommun: samverkansproblematik, kompetensutveckling av anställda, alternativ arbetsmarknad med utrymme för arbetsträning, aktivt arbete gentemot arbetsgivarna och behovet av praktiksamordning. PRAKTIKSAMORDNING Arbetsgivare tar emot många olika slags förfrågningar av praktikplatser från olika aktörer. Praktiksamordning bör lyftas som prioriterat område under 2016 eller Det är en viktig fråga med flera aspekter som platser och tidsperioder. Arbetsgivarna har dessutom redan vissa åtaganden genom college. Det finns olika system på webben, men ändå krävs personresurser som ansvarar för mäklandet. Exempel från en arbetsgivare, Anna-Lena Lehto: UppsalaHem får ca 200 förfrågningar per år. Det är tidskrävande att hantera alla förfrågningar. Risken är att det blir färre platser genom en portal. När någon ringer behöver arbetsgivaren få klart för sig varifrån personen kommer, vilken organisation som ligger bakom, om försäkring finns och syftet med praktiken. Utbildningskopplad praktik har andra krav än arbetsträning. Anna-Lena har märkt ett ökat antal förfrågningar från studenter. Förvirring kan uppstå om praktikanten själv inte vet om det är ett betalt arbete eller praktik. Navet har många underkonsulter, kontaktpersoner och en bra struktur. Det måste tydligt framgå att praktik inte är en gräddfil in till att få jobb. Önskvärt är att få en bild över hur kartan ser ut. Universitetens perspektiv: VFU är obligatoriskt i vissa program och har en uppbyggd organisation. Det finns även möjlighet att göra praktik som en valbar kurs som studenten ordnar själva oftast genom att ringa de största arbetsgivarna. Efter Bologna processen finns även ett större utrymme för praktik under utbildning. SLU:s studenter efterfrågar mer och mer praktik.

2 Hur ser Arbetsförmedlingens uppgift ut i praktiksamordningsfrågan? En utmaning för Arbetsförmedlingen är att arbetsträning inte är intressant för arbetsgivarna. De vill hellre erbjuda en praktik som leder till anställning. I likhet med klimatavtal gentemot arbetsgivare, går det att teckna praktikavtal som en del i CSR? Yrkes SFI för nyanlända har visat sig vara effektiv men är en elitsatsning för 6 7 % av de nyanlända med tydlig yrkesbakgrund. Det finns en tröghet i samverkan mellan myndigheter och det går inte att greppa hela utanförskapsutmaningen på en gång. Någon som står som garant för den som söker praktikplats har också visat sig vara ett framgångsrikt arbetssätt. Uppsala kommun träffar avtal med utförare inom vård och omsorg och har fungerande system, Klipp. Margaretha lyfter en problematik med elever inte vill komma till en viss arbetsplats som de fördelats till. Sammantaget innebär dagens situation otroligt många kontaktytor och olika typer av praktik. Ett sätt att hantera frågan är att kartlägga och utreda ingångar systemet. Vilka volymer det handlar om? Vilka står först på listan? Vilka ringer man? Det finns ca mindre företag i regionen, involveras de eller är det bara de stora arbetsgivarna som får alla praktikplatsförfrågningar? Detta bör utredas i en förstudie. Vissa ingångar är viktigare att samordna än andra. Förstudien bör även ta fram ett förslag på gradering, vilka grupper som är viktigast att få ut i praktik, t ex prao. Grundskolorna är alltid viktiga då vi måste jobba förebyggande. Målgrupper, behov och prioritering utifrån individnivå och samhällsnivå. Johanna Nyman och Monica Söderström skriver ned ett förslag på beställning på två sidor av vad vi få besvarat. Vad skulle det i praktiken betyda att samordna praktiken? Hur bör vi agera? Den person som anlitas för att göra kartläggningen får använda sig av kanslimedlemmarnas kontaktnät och forma uppdraget tillsammans med oss. Praktikutmaningen blir tema vid Kompetensforums vårmöte den 29/5 med bland annat en redovisning av förstudien. SPRÅKSTÖDJANDE STRUKTURER INOM VÅRD OCH OMSORG Brita Gustafsson strateg äldreförvaltning strategisk kompetensförsörjning, gäst: Språkstöd är ett prioriterat område för den långsiktiga kompetensförsörjningen inom Uppsala kommun och har lyfts fram inom Vård- och omsorgscollege de senaste åren, där omvärldsbevakning skett genom att ta del av olika satsningar som gjorts i ämnet. En omfördelning av landstingets ansvar till kommunal verksamhet har under de senaste åren inneburit ökade krav för anställningsbarhet inom kommunal vård och omsorg. Att kunna kommunicera i tal och skrift är avgörande för att uppfylla de dokumentationskrav som finns, men även för att klara av den avancerade sjukvård som bedrivs, kommunicera med personer med kognitiva svårigheter, hålla i genomförandeplaner och inneha ansvaret som kontaktman. Att ha flerspråkiga personer i verksamheterna ses även som en resurs och behoven ökar då andelen äldre med utländsk bakgrund ökar. I dagsläget överensstämmer inte den nivå på svenska som finns inom Komvux och arbetsmarknadsutbildningar med de språkliga krav verksamheterna har. Det har lett till att personer klarat VO-utbildningen men blir inte anställda på grund av bristande kunskaper i det

3 svenska språket. Vissa av de anställda kan idag inte sköta alla arbetsuppgifter utan får till exempel hjälp av kollegor för att sköta obligatorisk dokumentation. Önskvärt är att genom ett projekt bekosta uppbyggnadsfasen av språkstödjande strukturer på arbetsplatserna och inom utbildningarna. Upphandlingen av SFI behöver också ses över då systemet måste utgå från att lösa problemen. Finns behovet av språkstöd även inom andra branscher? Inom teknik och el är språket en säkerhetsfråga. I Södertälje har man arbetat med svenska för akademiker i 15 år och har bra rutiner för att fånga upp dessa. Korta vägen är en arbetsmarknadsutbildning. Problemet är ofta en lång handläggningstid för validering. Ledtiderna behöver förkortas. Brita Gustafsson och Monica Söderström ges i uppdrag att skriva en skräddarsydd utlysningstext på en halv sida angående språkstöd inom vård och omsorg. PLANERING AV KOMPETENSFORUMS VÅRMÖTE DEN 29 MAJ Praktiksamordning: förslag att ha 3-4 inspel utöver presentation av rapporten/förstudien. Margaretha hör med Majvi på Sandvik. Anna-Lena berättar om sina erfarenheter på UppsalaHem, Ingrid kollar med Navet om någon därifrån kan berätta om Navets situation. Finns det arbetsgivare med CSR ansvar som ser medarbetare med olika bakgrund som en resurs? HR ansvarig från IKEA? Anna-Lena forskar. Willys i Gottsunda har 17 olika språkgrupper. Monica kollar med HR ansvarig. Vi vill under mötet fokusera på lösningar, hur forma en bra praktiksamordning? Arbetsgivarna har den 29/5 chans att påverka, när vi nu vill ta ett helhetsgrepp i regionen. RUS- punkten: kompetent region ut individperspektivet. KONTIGOS ANALYS Genomgång av det underlag Kontigo tagit fram inför satsningen på minskad könssegregering inom vård och omsorg, teknik och fastighet. Bifogas även till minnesanteckningarna. MYH:S FRÅGOR ANGÅENDE INSAMLING OCH INNEHÅLL I DEN REGIONALA RAPPORTEN Problemet för vår region är underdimensioneringen och att vi måste leverera bra ansökningar. Om vi vänder på frågan, vilken nytta har rapporten för MYH? De prognoser som vi tagit fram är en bra utgångspunkt och tillräckliga som informationsunderlag inom Kompetensforum. LAGET RUNT Margaretha Sjöberg Boström: SciFest slog publikrekord med 7300 besökare på tre dagar. Alla workshops för mellanstadiet var mer än fullbokade. 15 bussar körde elever utanför Uppsala till Fyrishov. Regionen har en styrka i naturvetenskap och teknik. 1 miljon är en rimlig budget för tre dagar. En långsiktig finansiering behöver diskuteras. Tidigare diskussioner om Science Center har

4 stupat på att den långsiktiga finansieringen inte kunnat tryggas. Östhammars kommunalråd är intresserade av att ställa upp på ett möte. SLU är intresserade av att bidra med ett symboliskt värde. Snabba besked behövs inför planering inför kommande år. En utveckling av konceptet till att inte bara vara ett event, är att förbereda och följa upp i klasserna i högre utsträckning. Margareta Andersson har bollen på Uppsala universitet angående Science Center. Anna-Lena Lehto: berättar en solskenshistoria när det gäller att uppmuntra till otraditionella yrkesval: Anna-Lena ingår i UF i grundskolans arbetsgrupp. Arbetsgruppen har fått i uppdrag att prova olika former av samverkan mellan grundskola och arbetsliv. UppsalaHem tog initiativet att erbjuda elever på Jensenskolan att utföra operation dagsverke genom att praoa på olika arbetsplatser inom fastighetsbranschen. Tjejer ska prova på manliga yrken och killar kvinnliga yrken. När Anna-Lena ställde frågan till sina kollegor inom andra fastighetsförvaltningar nappade de direkt och 15 av de 20 platserna var bokade på mindre än en timme. Dessutom betalar arbetsgivarna för de 20 dagsverken genom att skänka pengar till Tanzania. Under vintern ställde15 UF företag ut i UppsalaHems Bobutik en lördag. FÖREGÅENDE MINNESANTECKNINGAR Forsmarks skola har fått pengar från Skolverket genom projekt för APL utveckling för sex platser till T4, produktionsteknik med energiinriktning. Industritekniska på Högberg 4 sökande,21 sökande på Wilhelm Haglunds Gymnasium i Gimo. Högbergsskolan har kvar på samma nivå med egna elever som söker till Tierp. Självutvärdering ledde till att vi vill hålla kvar grupperingen, ser värde i att träffas men ses mer sällan. Nu finns tillsatta politiker till programråden i Uppsala. Margaretha vill delta på ett skolchefsmöte i höst. UTMANINGAR I UPPSALA KOMMUN, KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSFRÅGAN Anna Bittner HR direktör, gäst: Anna har ett övergripande ansvar utifrån kommunstyrelsen att säkerställa kompetensförsörjningen i kommunal verksamhet. Ambitionen är att med mer tydlighet vara ett Uppsala. Kommunen vill flytta fram positionerna inom många frågor där kompetensförsörjningen är en knäckfråga. Uppsala som kommun har tidigare inte hållit ihop kompetensfrågorna, nu möjliggörs samverkan. En utmaning är att som kommun vara en arbetsgivare som blir ett förstahandsval. Uppsala kommun har ett stort fokus på arbetsmarknadsfrågorna. Heltid ska vara norm. Med det ekonomiska läge i Sverige och i världen och med pågående generationsskiften, behövs ett förändrat arbetssätt och arbetsliv. Uppsala var en av de 50 kommuner som granskades, utifrån villkoren i teknisk verksamhet och inom vård och omsorg gällande arbetstid, kläder, skyddsutrustning mm. Hur ser Uppsalas roll ut gentemot övriga kommuner? Inom projektet kommunala nyckelkompetenser som Anna ansvarar för, har Gro Hansen gått vidare med att utveckla karriärcenter och ser på möjligheterna att låna ut komptens till varandra, skapa nyckelkompetensprogram för att säkerställa att kompetensen stannar i regionen. Karriärcenter är intressant även för de mindre kommunerna.

5 Det blir en webbaserad karriärportal som innefattar metodstöd för chefer, olika professioners utvecklingsmöjligheter och en breddad definition av karriär. Fråga från Ingrid Holström: Hur finansieras studentmedarbetare? När de olika förvaltningarna har underskott behövs en central lösning. Eva Söderman har i februari haft möte med 6 av länets kommuner, angående kommunernas samarbete med UU. Det gäller även att slussas rätt inom UU. Studentmedarbetare är en plattform som finns. Ett utvecklingsområde är att identifiera vilka utbildningar som är lämpliga för samarbete kring uppsatsskrivningar. Eva Södermans studentavdelning ansvarar för att ta emot alla nya studenter. Uppsala kommun har också ett välkomnande, Student Uppsala. I år har man beslutat sig för att samarbeta kring detta. Christian Dahlmann är kommunens representant. Det blir även en mässa för studenter som är på väg ut från utbildningen. Nästa tillfälle är vårtermin Tomas Stavbom hade vid bildandet av kompetensförsörjningskansliet ambitionen att koppla de kommunala HR cheferna till kansliet genom en representant som bevakar länsperspektivet och fungerar som en kanal in till länets HR grupp. Anna kan tänka sig att ingå i kansliet att ta denna roll. ÖVRIGA FRÅGA White arkitekter har hört av sig och talat om svårigheten att rekrytera och behålla personal. De önskar att frågan om att starta arkitektutbildning i Uppsala tas upp. Eva Södermans tips är att kontakta Åsa Kassman på Tek Nat UU. NÄSTA KANSLIMÖTE Gemensam lunch kl efter vårmötet den 29 maj. Antecknat av Monica Söderström