Kyrkstigen Februari. Årg 11, nr. 1, 2014

Transkript

1 Kyrkstigen Februari. Årg 11, nr. 1, 2014 Församlingsblad för gudstjänstgemenskaperna i Bohuslän-Dal

2 Invigning av Mariakyrkan Fd. Sommarhemskyrkan Lördag 1 feb, kl Program: Återinvigning, biskop R Gustafsson. Högmässa följer direkt med skriftetal T Olsson, liturg H Vestergård, predikan PA Grunnan och celebrant biskop G Beijer. Kyrkokören, Lukas och Markus Johansson (gossopraner) och en syrisk kör medverkar. Sen bjuds det på festmiddag kr återstår för Mariakyrkan Det har visat sig att lagfarten och fastighetsförsäkringen för Mariakyrkan i Sommarhemmet blev kr dyrare än vad vi i styrelsen för lokalavdelningen av Kyrkliga Förbundet uppskattat utifrån erfarenheter från tidigare fastighetsköp. Detta betyder att vi inte klarar av att täcka dessa extra kostnader genom våra kollekter, utan måste vädja till er läsare av Kyrkstigen att sätta in extra gåvor. Vi är förstås väldigt tacksamma för vad som kommit in hittills, men med kr till så har vi kommit i hamn med det väldiga projektet att köpa Sommarhemskyrkan. Vänligen ge din gåva så snart du kan och använd gärna bifogat inbetalningskort. Med vänliga hälsningar, Kassören

3 Mariakyrkan - må det ske med mig som du har sagt Vi är många som bett Herren är det din vilja att Kyrkliga Förbundet Bohuslän- Dal ska få köpa Sommarhemskyrkan så låt det få bli så. Vi har bett om att Uddevalla församling ska besluta om att sälja kyrkan i Sommarhemmet till oss Gud styrde så att både kyrkoråd och kyrkofullmäktiges beslut blev enhälligt! Vi bad om att Elsebergskyrkan skulle kunna säljas så att vi fick 1,7 miljoner vi fick 1,8 miljoner för Edingsvägen 20! Vi bad att vi skulle få ihop kr i gåvor vi fick kr och därmed täcktes även skatter, avgifter och mäklararvode. När Elsebergskyrkans kyrkstämma debatterade om vi bör försöka få köpa Sommarhemskyrkan fanns en del tvivel på om det skulle kunna vara möjligt. Men vi tog ett klokt beslut: Låt oss se vad Gud vill och om detta är hans verk då kommer han att styra så att Svenska kyrkan vill säja till oss och att vi får de medel som krävs för att vi ska kunna ta vara på möjligheten. Vi fick exakt detta. Må nu Herren också ge oss kraften och uthålligheten att ta vara på de möjligheter för hans rike som denna kyrka kan ge. Nu ska vi fira att Uddevalla har fått behålla sin mest kustnära kyrka som kyrka! Vi firar att Bohuslän-Dals lokalavdelning av Kyrkliga Förbundet har fått en modern kyrka att utgå ifrån för sin verksamhet. Vi firar att Missionsprovinsen har fått en församling, som fått ta över en kyrka av modersamfundet Svenska kyrkan i bästa vänskap och samförstånd. Vi ska också tacka Gud som styrt allt till det bästa. Vi kommer ihåg alla människor som gjort denna stora glädjedag möjlig genom förböner, arbete, gåvor och goda beslut. Kristi kyrka i Sommarhemmet har återuppstått! Alla är välkomna! Per-Anders Grunnan, Prost.

4 Kyrkokonsten förkunnar evangeliet Stigens kyrka har fått en ny tavla, som är målad på plats av Aiman Esber. Det är en ikon i grekisk stil som återger Kristi förvandling inför lärjungarna på förklaringsberget. -Jesus Kristus uppenbaras enligt sin gudomliga natur. Han uppfyller både lagen, det är därför Mose är där och profetiorna om den utlovade Frälsaren, det är därför profeten Elia är där, säger konstnären Aiman. Aiman Esber har studerat teologi, kyrklig stenhuggning, träarbete och ikonmålning under fem år i Beirut och Athen. -Det har varit en lärorik utbildning. Vi fick lära oss både mycket teologi och själva hantverket med kyrkokonsten. I ortodoxa kyrkan har vi fortfarande en levande gammal tradition av att använda bilderna för att förkunna Guds ord så att det kan förstås rent och klart även av dem som inte själva kan läsa, säger Aiman. Mognad och iver När man talar med Aiman Esber får man ganska snart klart för dig att evangeliet om Jesus har landat i hans hjärta. Trots sin förhållandevis unga ålder anar man mognad och erfarenhet på trons väg. -Det finns de som mest letar efter kunna ta för sig. Det är inte den kristnes väg. En kristen gläder sig i att kunna ge istället. Aiman målar ikonen i Stigens kyrka. Aiman är flykting nuförtiden p g a kriget i Syrien. Han och familjen har fått permanent uppehållstillstånd av Migrationsverket. När församlingen i Stigen samlade ihop en gåva till honom för att tacka för den fina ikonen han skulle göra tog han motvilligt emot, använde sedan pengar till målarmaterial, samt skänkte en ännu större summa till köpet av Sommarhemskyrkan. Man ska då tänka på att han som flykting har mycket knappa medel. Församlingen har insett att det inte är lätt att hjälpa någon som vill ge mer än han tar emot. -Nu har jag flyttat till Uddevalla och studerar svenska språket. Jag hoppas att jag ska kunna få hjälpa till med att måla ikonerna för Mariakyrkan, säger Aiman när han tittar med öppen mun och ivriga ögon på de tomma väggarna bakom altaret i Sommarhemmet. -När jag kan språket tillräckligt bra hoppas jag att jag ska få ett arbete, så att jag själv kan försörja min fru och vår lille Stefan, säger vår syriska vän.

5 Kärlek trots förföljelse I Syrien så är förföljelsen mot de kristna mycket svår, särskilt i de sunnidominerade områdena. Somliga islamistiska grupper utför idag etnisk rensning av syrisk-ortodoxa byar. Hus bränns, kvinnor torteras groteskt. Nunnor, präster och biskopar har kidnappats och mördats på flera platser. Är du inte vred över det som sker? -Handlingarna är förfärliga, som utförs mot kyrkan och hennes medlemmar. Man försöker på sina håll utplåna all kristendom, men Jesus manar oss att älska våra fiender. Vi ska be för dem som förföljer oss. De behöver verkligen vår förbön. Gud älskar inte islam, men han älskar alla människor. Evangeliet predikar inte hämnd. Men visst är skillnaden stor. När jag satt på en lektion för svenska undervisning var det en kristen kvinna som nös. Då var det en muslim som utbrast: prosit och på arabiska innebär det att man välsignar en människa när man säger så. Då var det en annan muslim som sa på arabiska: Sådana ska man som muslim inte välsigna utan förbanna! Det skakade mig att höra sådana attityder en bänkrad från mig här i Uddevalla, säger Aiman. Lutherskt och ortodoxt Aiman är utbildad teolog och känner till skillnader mellan grekisk-ortodox tradition och luthersk, men i mötet med de lutherska församlingarna i Stigen och Uddevalla har han förvånats över att protestanter faktiskt har en klassisk liturgi osv. Ni har ju både liturgi, tillåter ikoner, har bikt, präster, biskopar och bekänner realpresensen i nattvarden. Mina vänner hemma i Syrien och Athen tror knappt sina öron när de hör hur mycket ni ändå har bevarat av den gamla kyrkan, även det manliga prästämbetet. Jag betraktar dessa evangeliska präster som riktiga präster och deras församlingar som kyrka, säger Aiman, som har sin nattvardsgemenskap i den ortodoxa kyrkan, samtidigt som han är en uppskattad gäst i Bohuslän-Dals koinonior. -Förresten, min studiekamrat, Danial, är utbildad i Athen som försångare och sånglärare. Han kan ta med sig några som kan sjunga en sång på arabiska vid er kyrkoinvigning. Per-Anders Grunnan Aiman framför sin nymålade ikon.

6 Maria, vår förebild i tro och lydnad När ängeln Gabriel kommer till jungfrun Maria och berättar för henne att hon ska bli gravid, utan någon mans inverkan, och att barnet ska bli till genom ett Guds under och att det därför ska kallas heligt och Guds Son, svarar Maria: Jag är Herrens tjänarinna. Må det ske med mig som du har sagt. Det är verkligen en beundransvärd tro Maria har när hon böjer sig under Guds vilja och svarar på kallelsen att bli mor till Guds son, världens Frälsare. Det är inte undra på att hennes kusin Elisabeth prisade henne salig på grund av denna tro, när hon säger: Välsignad är du bland kvinnor, och välsignad är din livsfrukt! [---] Och salig är du som trodde, ty det som Herren har sagt till dig skall gå i uppfyllelse. (Luk 1:42, 45) Också våra bekännelseskrifter talar om Maria som den: saliga jungfrun Maria (SKB: AC III). Varje söndag hör vi om Marias unika ställning i frälsningshistorien genom trosbekännelsens ord. Där det slås fast att Jesus avlades av den helige Ande (inte av någon man) och att han föddes av jungfrun Maria. Löftet om Messias går alltså i uppfyllelse genom Maria, för att hon trodde ängelns ord och lydigt svarade på Guds kallelse. Maria ska prisas salig därför att hon som den nya Eva inte svarade Gud med olydnad, utan i stället svarade med lydnad och ställde sig till förfogande som Herrens tjänarinna, och gjorde Guds vilja genom att bära Tavla i Mariakyrkans samlingssal. och föda Jesus Kristus, vår Herre och Frälsare. Gud kunde ha valt en annan kvinna till att blir redskap för hans frälsning, men han valde Maria och hon trodde löftets ord och ställde sig till förfogande. Det gör henne till vårt föredöme, för också du och jag blir likt Mara saliga genom att lyssna i tro på Guds löften och lyda hans Ord. Maria ska äras och prisas salig, men inte tillbedjas! Våran tillbedjan ska bara riktas till Herren som hon fick lov att bära och föda. Det är Maria själv ett bra exempel på när hon vid sitt besök hos Elisabeth brister ut i lovsång och säger: Min

7 själ prisar Herren, och min ande glädjer sig i Gud, min Frälsare. Ty han har sett till sin tjänarinnas ringhet. Och se, här efter skal alla släkten prisa mig salig. Stora ting har den Mäktige gjort med mig och heligt är hans namn. (Luk 1:46-49) Maria förhäver sig inte över sin uppgift utan riktar sin lovsång och tillbedjan dit där den hör hemma, nämligen till Gud som har gjort detta väldiga under i hennes moderliv. Hon var högt benådad, utvald och en välsignad, gudfruktig ung judisk flicka. Högt benådad bland kvinnor, men hon var inte förmer än andra kvinnor. Hon var bara den kvinna som Gud använde för att förmedla sin frälsning. Vi säger om jungfrun Maria att hon var Jesu mor och därmed också gudaföderska och det med all rätt. Elisabeth var den som först kallade Maria för Herrens mor. Under kyrkans första århundraden diskuterades det sedan om det var lämpligt eller till och med felaktigt att tala om Maria som Guds moder. Men kyrkomötet i Efesus år 432 fastslog och erkände Mara både som Gudaföderska och Guds moder. Jesus skulle senare säga: Min mor och mina bröder är de som hör Guds ord och handlar efter det. (Luk 8:21) Maria var den första som hörde om löftesordets uppfyllelse och som handlade efter det genom att låta det ske med henne som ängeln sagt. En kvinna refererar senare till Maria och säger: Saligt är det moderliv som har burit dig och saliga de bröst som du har diat. (Luk 11:27) Men Jesus för då kvinnans tanke bort ifrån Maria själv till Guds ord som han själv förkunnar: Säg hellre: Saliga är de som lyssnar till Guds ord och bevarar det. (Luk 11:28) Kvinnan prisade Maria salig men hennes blick var fäst på Maria som person och inte på barnet hon hade fått nåd att bära och då blir saligprisningen av Maria felaktig. Det viktiga är inte att vi prisar Maria salig utan att vi lyssnar till hennes Son, Guds Ord och bevarar det. Det gör vi bara genom att vara nära Frälsaren i Ordet och gudstjänsten. För Elisabeth var detta däremot klart, att det är barnet i Marias moderliv och inte Maria själv som är orsaken till hennes välsignelse och salighet. Marias välsignelse är ett resultat av en gudomlig nådehandling som Gud ger som gåva. Hon är välsignad och salig bara på grund av Frälsarens närvaro i hennes liv, precis som kyrkan är välsignad på grund av att Kristus bor i henne genom Ordet och sakramenten som förkunnar syndernas förlåtelse och evigt liv genom Jesus. Och det är samma välsignelse och salighet som varje kristen äger när de tror på Kristus. För genom den helige Ande som bor i en troendes hjärta genom dopet och tron bär vi likt Maria också Kristus inom oss. Och på ett liknande sätt som Maria fick lov att bära Frälsaren in i världen, får vi nu genom den helige Ande också bära Frälsaren ut i världen genom vårt liv och vittnesbörd. Se, jag är Herrens tjänarinna. Må det ske med mig som du har sagt. Det var

8 Marias svar på Guds kallelse att bära hans Son, Jesus Kristus, vår frälsare. I tron på att ingenting är omöjligt för Gud, och i lydnad för hans vilja ställer hon sig till förfogande som Herrens tjänarinna. Hon vill inte ställa sig i vägen för vad Gud har bestämt, utan hon var villig att tjäna Herren i allt och låter Guds vilja ske med hennes liv. Som den nya Eva svarar hon Gud med tro och lydnad. Det gör Maria till en förebild för varje kristen när hon säger sitt ja, till att ta emot Kristus och bära honom till sina medmänniskor. Hon säger i sin lovsång att Herren har sett till sin ringa tjänarinna. Hon upphöjer sig inte utan ger Gud all ära. Maria står som bevis för att det som kan tyckas litet, svagt och obetydligt i mänskliga ögon kan få stor betydelse i Guds rike. Även om du likt Maria kan känna dig som en obetydlig och svag människa, vill Gud ändå använda dig i arbetet för sitt rike. Du är kallad till att vara en del av ett heligt prästerskap, som har till uppgift att bära fram offer inför Gud, som han har behag till (Heb 13:16). Det gör du främst genom att lovsjunga och tillbe honom i ett rent samvete, men du är också kallad att offra dig själv för andra. Att i helig omsorg om dina medmänniskor ge din tid för att i ord och handling stötta, hjälpa, uppmuntra, och trösta dem i din omgivning. Gud vill också att du som en del av det heliga prästerskapet ska vara ett Kristusbrev som bär Kristus likt Maria ut till andra som inte känner honom, på din arbetsplats, bland dina grannar och andra du möter. Maria blir i denna diakonala tjänst en god förebild för oss att vilja tjäna och ställa sig till förfogande till tjänst för Kristi rike. Även om vi som Maria många gånger kan känna oss som ringa tjänare och tjänarinnor, ska vi som Maria också tro och lita på att för Gud är ingenting omöjligt. Varken för att använda mig som sitt redskap eller att förlåta mig alla mina synder. Varför namnet Mariakyrkan? Vi vill med detta namnet visa på Maria som vårt föredöme, att i tro och lydnad inför Herren säga likt Maria: Jag tror ditt Ord, böjer mig inför din vilja och är villig att gå dit du kallar mig. Se, jag är ringa men ändå en Herrens tjänare/tjänarinna. Använd du mig på det sätt som du vill. Vi menar att Maria och vårt namn Mariakyrkan, pekar på kärnan i kristen tro. På Kristi människoblivande: Att Gud sände sin Son till frälsning för oss just genom Maria. När Marias namn därför lyftes fram pekar det på centrum: att tro på detta barn! Liksom Barnet är i Marias famn och ger henne en roll i Guds plan så är Jesusbarnet i vår församlings famn det som ger oss ett syfte som Gud har givit. Det är tillgivenheten till Jesus, tacksamheten över honom och kärleken till honom som Maria ger oss ett gott exempel på, och som vi önskar att alla som besöker vår kyrka och församling ska erfara. Henrik Vestergård

9 En fast och trygg grund vi inte får glömma Något om trons artiklar I slutet av Uppenbarelseboken beskrivs det nya Jerusalem. Där står: Stadsmuren hade tolv grundstenar, och på dem stod tolv namn, namnen på Lammets tolv apostlar. (21:14) Det är många i Uddevalla och runt om i Sverige som nu känner till att den tidigare Sommarhemskyrkan fått nya ägare och återigen är i bruk under namnet Mariakyrkan. Här används trosbekännelser i gudstjänsten, antingen den apostoliska eller den nicenska (det finns en tredje, den athanasianska men utifrån sin längd används den inte). Det finns flera orsaker till varför vi använder dessa bekännelser års katekesutveckling skriver i punkt 85: Vad är trons artiklar? Trons artiklar är en sammanfattning av evangelium och är den kristna kyrkans gemensamma bekännelse om den treenige Guden och hans välgärningar. Katekesutvecklingens svar innebär att vi med ord i och utanför gudstjänsten säger vad vi tror på och bekänner oss till. Carl Fr. Wislöff frågar: Hur har de blivit till? Man kan tryggt slå fast, att det är inte är kyrkans utan irrlärarnas skuld att de blivit skrivna. (Jag vet på vem jag tror 34:1992) Det är något tryggt och fridfullt att veta vad vi tror på. Bibeln är en ganska stor bok och det finns många kapitel och versar som säger både det ena och andra. Alla vet kanske inte vad man skall svara när folk begär svar över vad man tror på. I sådana stunder är trosbekännelserna en hjälp. Inte så, att man står som en radio och rabblar dessa bibliska sanningar, utan får man en fråga så se vad trosbekännelsen säger om den saken och utveckla svaret därifrån. Det kan låta självklart att man i kyrkan använder trosbekännelser, men det är långt ifrån sant. Det är en sak att ha dem med på söndagen men en annan att faktiskt lyfta fram dem, bekänna sig till dem och sedan lyda dem så att andra ser och förstår det. När den bibliska sanningen diskuteras är det vanligt med kommentarer: Forskning säger eller Forskare lär idag Det är rätt och riktigt att vi har många

10 pålästa och duktiga forskare som verkligen kan argumentera för sin sak. Men är det rätt att lyfta fram forskares åsikter framför Guds egentliga mening som vi har i Bibeln? Nej, naturligtvis inte. Här har vi återigen kyrkans trosbekännelser att luta oss emot. Det står t.ex. i slutet av den nicenska trosbekännelsen att vi tror på en enda helig, allmännelig och apostolisk kyrka. Här nämndes apostlarna och deras namn finns till och med på det nya Jerusalems tolv grundstenar. Enligt våra trosbekännelser som funnits med från den tidiga kyrkan så sägs inte att forskare säger vad vi skall tro på, inte heller samhällets åsikter som växlar från en tid till en annan, utan apostlarna (jfr. Ef. 2:20). Tänk på detta, nästa gång du hör någon tala om forskning eller att Bibeln är full av bilder osv. Visst finns det god forskning och fina bilder i Bibeln, men samtidigt har vi vad kyrkans trosbekännelser säger om evangelium och som är den kristna kyrkans gemensamma bekännelse om den treenige Guden och hans välgärningar. Det är viktigt att bära med sig detta för Mariakyrkan ligger i en expanderande stadsdel i Uddevalla. Från början byggdes denna och många liknande kyrkor för att kunna möta den ökande befolkningsmängden. Vi står idag inför samma utmaningar. Den 9 januari stod att läsa i Bohusläningen: Urbaniseringen är global, regional och lokal. Sedan något år tillbaka bor fler människor i städer än på landsbygden och inget annat EU-land urbaniseras snabbare än Sverige. I mötet med människor så måste man först veta vad man själv tror på. Jesus frågar: Kan väl en blind leda en blind? Faller då inte båda i gropen? (Luk. 6:39) Låt oss inte i mötet med andra, glömma kyrkans gemensamma trosbekännelse. Läs dem i din andakt och läs dem som böner, att de då skall vara dig till hjälp, i att själv lära känna Gud Fader, vår Skapare, du Herre Jesus, vår Frälsare, du helige Ande, vår Tröstare i liv och död och att detta får bäras fram i missonens tjänst. Tobias Olsson

11 Mariakyrkan Vuxen-/Barngrupp När: Helgfria måndagar kl Var: På bottenvåningen i Mariakyrkan. Hur: Kristen undervisning, samtal, sång och fika. Eventuellt pyssel, bak mm. Varför: Jesus säger: Jag har fått all makt i himlen och på jorden. Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar! Döp dem i Faderns och Sonens och den helige Andes namn och lär dem att hålla allt vad jag har befallt er. Och se, jag är med er alla dagar intill tidens slut. (Matt. 28:18-20) Ansvarig: Kristina Johansson, Lisa Vestergård, Monica Olsson, , Söndagsskola När: Under predikan de flesta söndagar med start den 5 januari Var: Barnrummet på bottenvåningen. Hur: Undervisning, samtal, sång och eventuellt praktiskt arbete utifrån söndagens tema. Varför: Jesus säger: Jag har fått all makt i himlen och på jorden. Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar! Döp dem i Faderns och Sonens och den helige Andes namn och lär dem att hålla allt vad jag har befallt er. Och se, jag är med er alla dagar intill tidens slut. (Matt. 28:18-20) Ansvariga: km Tobias Olsson, , , tobias-o@swipnet.se Monica Olsson, ,

12 Ungdomsgrupp När: Fredagar ojämna veckor kl Var: På bottenvåningen i Mariakyrkan. Hur: Vi äter lite mat, och lyssnar sen till någon form av undervisning. Därefter umgås vi, spelar spel eller något annat kul. Kvällen avslutas med en aftonbön. Varför: Även de första kristna samlades ofta för gemenskap och bön. De höll troget fast vid apostlarnas lära och gemenskapen, vid brödsbrytelsen och bönerna. (Apg. 2:42) Ansvarig: Km Henrik Vestergård. Vill du vara med? Ta kontakt med Henrik, eller leta upp vår grupp på Facebook (UG i Mariakyrkan), där får du löpande information om våra samlingar. Lärjungakväll När: Första onsdagen varje månad kl Var: På bottenvåningen i Mariakyrkan. Hur: Vi inleder med kvällsmat och kaffe, därefter går vi igenom ett kapitel i Mikkel Vigilius bok Genom evangeliets kraft. Vi avslutar med en enklare aftonbön. Varför: Även de första kristna samlades ofta för gemenskap och bön. De höll troget fast vid apostlarnas lära och gemenskapen, vid brödsbrytelsen och bönerna. (Apg. 2:42) Ansvarig: Km. Henrik Vestergård Kör När: Onsdagar kl.18.30, förutom första onsdagen varje månad. Var: I kyrksalen i Mariakyrkan. Hur: Vi övar körsånger som vi sedan framför vid högtider och gudstjänster under året. Varför: Jag förtröstar på din nåd, mitt hjärta jublar över din frälsning. Jag vill sjunga till HERRENS ära, ty han är god mot mig. (Ps. 13:6) Ansvarig: Körledare Magnus Bogren,

13 Stigens kyrka Städdag Välkommen att vara med och städa Stigens kyrka tisdagen den 4 februari kl Efteråt kaffesamkväm. Lena Grunnan maj, kl KYRKODAG & ÅRSMÖTE Kl Gudstjänst, Gunnar Juelsson ca: kl Kyrkkaffe med medhavd kaffekorg ca: kl Föredrag med Johannes Hellberg (rektor vid Församlingsfakulteten) över ämnet: David och Bat Seba ca: kl Årsmöte. Rättelse av Bohusläningen I artikeln Sommarhemskyrkan blir nya Mariakyrkan i Bohusläningen 20 jan stod att våra sammanhang menar att homosexuella kan botas. Det är journalistens egna ord. Frågan är mer komplicerad än så, eftersom det kan finnas olika bakgrund till att en människa har en homosexuell livsstil. Ur biblisk synvinkel spelar det ingen roll om en människa föds med en homosexuell disposition, en benägenhet till sådant eller av inre eller yttre miljöfaktorer bestämmer sig för att leva på det sättet. Sodomi är en synd oavsett om man sedan mycket unga år har svårt att fatta tycke för det motsatta könet eller om det är en livsstil man själv valt. Vidare får man som kristen skilja på synden och syndaren, sak och person. Vi behöver alla be om förlåtelse för både vår benägenhet till synd (syndafördärvet eller onda naturen) och för de brott mot buden och försummelserna vi dagligen gör oss skyldiga till. Dessutom är det stor skillnad på vad man kan begära av människor som inte vill vara kristna och sådana som vill vara kristna. I luthersk teologi hävdar vi att kyrkans uppgift inte är att tvinga människor att leva kristet. Först kommer tron och sedan som en frukt av tron kommer ett helgat liv. Sedan är det en annan sak att staten har i uppgift att upprätthålla lag och ordning i ett land. I artikeln stod också att Bohuslän-Dals lokalavdelning av Kyrkliga förbundet kunnat köpa kyrkan i Sommarhemmet genom stöd från Kyrkliga Förbundet centralt. Det framgick inte i artikeln att stödet handlar om ett lån som ska betalas tillbaka. Det lånet fick vi redan när vi köpte Elsebergskyrkan. PA Grunnan

14 Predikotur för Mariakyrkan I Mariakyrkan firar vi Gudstjänst kl (om inget annat anges nedan) I regel har vi kyrkkaffe varje söndag, om någon står uppsatt på listan. Lör 1 feb kl Invigning av Mariakyrkan i Uddevalla (Sommarhemmet), bp R Gustafsson, hm skriftetal T Olsson, liturg H Vestergård, predikan PA Grunnan och celebrant bp G Beijer. Kyrkokören och syrisk kör. Festmiddag. Sön 2 feb Kyndelsmässodagen, gtj T Olsson Susanne Widholm berättar kort om Rumänien och bjuder på kyrkkaffe. Sön 9 feb 5 e Trettonde gtj PA Grunnan Sön 16 feb Septuagesima hm H Vestergård Sön 23 feb Sexagesima gtj PA Grunnan Sön 2 mars Fastslagssön gtj H Vestergård Ons 5 mars Askonsdagsmässa, kl HHN H Vestergård Efter mässan blir det kvällsmat och en aftonbön Sön 9 mars 1 i fastan hm T Olsson Ons 12 mars Församlingsafton, Bo Glans talar över ämnet: Den kristna ikonen, kl Sön 16 mars 2 i fastan gtj H Vestergård Ons 19 mars passionspred akt 1, kl L Olsson Sön 23 mars Jungfru Marie beb.dag gtj PA Grunnan Ons 26 mars passionspred akt 2, kl PA Grunnan Sön 30 mars Midfastosön hm H Vestergård Ons 2 april passionspred akt 3, kl L Olsson Sön 6 april 5 i fastan gtj PA Grunnan Ons 9 april passionspred akt 4, kl Stefan Pehrsson Sön 13 april Palmsöndagen gtj PA Grunnan Tors 17 april Skärtorsdagsmässa, kl HHN H Vestergård Fre 18 april Långfredag gtj T Olsson Sön 20 april Påskdagen gtj PA Grunnan Mån 21 april Annandag påsk gtj L Olsson Sön 27 april 2 i påsktiden gtj L Olsson

15 Predikotur för Stigens kyrka I Stigens kyrkan firar vi Gudstjänst kl (om inget annat anges nedan) Lör 1 feb kl Invigning av Mariakyrkan i Uddevalla (Sommarhemmet), bp R Gustafsson, hm skriftetal T Olsson, liturg H Vestergård, predikan PA Grunnan och celebrant bp G Beijer. Kyrkokören och syrisk kör. Festmiddag. Sön 2 feb Kyndelsmässodagen, gtj T Olsson Missionsdag med Valerij Volodin och Valery Hryhoryk som berättar om Kyrkan i dagens Vitryssland och Ryssland, samkväm. Sön 9 feb 5 e Trettonde gtj PA Grunnan Sön 16 feb Septuagesima hm H Vestergård Sön 23 feb Sexagesima gtj PA Grunnan kyrkkaffe med föredrag om Luthers bibelsyn. Sön 2 mars Fastslagssön gtj H Vestergård Sön 9 mars 1 i fastan hm T Olsson Sön 16 mars 2 i fastan, kyrkkaffe gtj H Vestergård Ons 19 mars passionspred akt 1, kl L Olsson Sön 23 mars Jungfru Marie beb.dag gtj PA Grunnan Ons 26 mars passionspred akt 2, kl PA Grunnan Sön 30 mars Midfastosön hm H Vestergård Ons 2 april passionspred akt 3, kl L Olsson Sön 6 april 5 i fastan, kyrkkaffe gtj PA Grunnan Ons 9 april passionspred akt 4, kl Stefan Pehrsson Sön 13 april Palmsöndagen gtj PA Grunnan Tors 17 april Skärtorsdagsmässa, kl HHN H Vestergård Fre 18 april Långfredag gtj T Olsson Sön 20 april Påskdagen gtj PA Grunnan Mån 21 april Annandag påsk gtj L Olsson Sön 27 april 2 i påsktiden, gtj P Heikkinen kyrkkaffe med föredrag över ämnet Den heliga Treenigheten, kristenhetens största trosartikel.

16 KF Södra Bohuslän Passionspredikningar kl Mån 10 mars Akt 1, P-A. Grunnan, hos Gun Olsson tfn , Rönnvägen 36, Romelanda. Mån 17 mars Akt 2, H. Vestergård, hos Gunnar & Lena Eliasson tfn , Guddeby 120, Ytterby. Mån 24 mars Akt 3, P-A. Grunnan, hos Gittan Hildesson tfn , Nedergård 120, Romelanda. Mån 31 mars Akt 4, P-A. Grunnan, hos Gunnel & Bert-Åke Samuelsson, tfn , Klevevägen 40, Ytterby. Välkomna! Familje- & gemenskapshelg Lör 26 sön 27 april, familjehelg på Getterögården i Varberg i samarbete med Mpr-församlingar. Barnsamlingar och föredrag för vuxna av Torbjörn Johansson och Carsten Hjorth-Pedersen. Mer info PA Grunnan tfn Kontakt och information Prost & ansvarig utgivare Per-Anders Grunnan , Komminister Henrik Vestergård Komminister Tobias Olsson , E-post: Hemsidor: Facebook: info@mariakyrkaniuddevalla.se (även för Stigen) Bankgiro till Kyrkligaförbundets lokalavdelning, Bohuslän-Dal: