Sysselsättningen: invandrare på arbetsmarknaden. Mycket väsen men lite verkstad. lena schröder

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sysselsättningen: invandrare på arbetsmarknaden. Mycket väsen men lite verkstad. lena schröder"

Transkript

1 Sysselsättningen: invandrare på arbetsmarknaden Mycket väsen men lite verkstad lena schröder

2 lena schröder, docent i ekonomisk historia, var tidigare forskningsledare vid Integrationsverket och är nu knuten till Stockholms universitets Linnécentrum för integrationsstudier (SULCIS). Invandrare på arbetsmarknaden Mycket väsen men lite verkstad Lena Schröder, 2008 Grafisk form: Anekdot Text & Form Omslagsillustration: Anna Windborne Communication Drottninggatan 83, Stockholm Bokförlaget Premiss ingår i Arenagruppen den radikala sfär som bland annat består av Bokförlaget Atlas, tidskriften Arena, Dagens Arena, tankesmedjan Agora och seminarieverksamheten Arena Program N E : Sveavägen 68, Stockholm 2 l invandrare på arbetsmarknaden mycket väsen men lite verkstad

3 Mycket väsen men lite verkstad I internationell jämförelse förefaller befolkningen i Sverige ha en mer positiv syn på invandrare och en större medvetenhet om etnisk diskriminering än vad som är fallet i de flesta andra EU-länder (Europeiska kommissionen 2007). Sådana opinioner kan svänga snabbt. Därför måste integrationspolitiken fortsatt ha likabehandling som överordnad princip. Alla individers lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter oavsett etnisk och kulturell bakgrund har länge varit det övergripande målet för integrationspolitiken. Målet har kritiserats för att vara alltför intetsägande och luddigt för att ge vägledning i den konkreta politiken. Även om begreppen etnicitet och kultur är svårdefinierade är det viktigt att hålla fast vid denna likabehandlingsprincip som ju utgår från Sveriges grundlag och de deklarationer om mänskliga rättigheter som Sverige ratificerat. Anledningen till denna kanske självklara inledning är den förändring i synen på invandrare och deras barn och barnbarn, som kan iakttas i många europeiska länder. Främlingsfientliga partier växer i styrka och deras politik anammas av de etablerade politiska partierna. Invandrare generaliseras till arbetsovilliga välfärdsutnyttjare och muslimer utmålas generellt som så främmande att de inte passar in i ett modernt europeiskt land. Det finns bidragsfuskare och personer med oacceptabla normer i såväl invandrare på arbetsmarknaden mycket väsen men lite verkstad l 3

4 den infödda som i den invandrade befolkningen. Självklart ska fusk och brott bekämpas och bestraffas. Problemet är att fusk och brott generaliseras till etniska egenskaper när de begås av en individ med utländsk bakgrund, medan de för andra ses som individuella problem och avvikelser. Den här typen av uppfattningar har medfört att likabehandlingsperspektivet i flera länder, till exempel i vårt grannland Danmark, skjutits åt sidan till förmån för en politik med olika regler för infödda och för dem som invandrat. I internationell jämförelse förefaller befolkningen i Sverige ha en mer positiv syn på invandrare och en större medvetenhet om etnisk diskriminering än vad som är fallet i de flesta andra EU-länder (Europeiska kommissionen 2007). Sådana opinioner kan snabbt svänga, varför det är viktigt att slå fast att integrationspolitiken fortsatt måste ha likabehandling som överordnad princip. En stor del av rapporten ägnas därför åt en kritisk granskning av den forskning, som förefaller ge stöd åt uppfattningen att personer med utomeuropeisk bakgrund, i synnerhet muslimer, är så främmande och annorlunda att de inte passar in på moderna västerländska arbetsmarknader och kanske inte i det västerländska samhället över huvud taget. En annan utgångspunkt i rapporten är det stora avståndet mellan målet och det som händer ute i verkligheten. Diskriminering på arbetsmarknaden står i direkt konflikt med det integrationspolitiska målet. Offentliga institutioner bedriver i många fall sin verksamhet på ett sätt som snarare förhindrar än underlättar inträdet på arbetsmarknaden för dem som är födda utomlands. Dessa problem varit uppmärksammade i årtionden, politiska Offentliga istitutioner bedriver i många fall sin deklarationer har utfärdats och mängder av utredningar har tillsatts, men verksamhet på ett sätt som snarare förhindrar än underlättar inträdet på arbetsmarknaden för mycket litet har förändrats. Uppfattningen att de som invandrat har egenskaper som inte passar dem som är födda utomlands. på svensk arbetsmarknad och att de främst ses som problem av kommuner och myndigheter bidrar tillsammans till att skapa svårigheter på arbetsmarknaden. De skillnader i löner och sysselsättning som visats i en mängd forskningsrapporter är också ett tecken på ett stort avstånd mellan målet lika möjligheter och verkligheten. För att vända utvecklingen krävs först och främst ett perspektivskifte så att de som invandrat ses och behandlas som resurser och inte som problem. Därutöver behövs en kulturförändring i politiken så att nödvändiga förändringar baseras på ett gediget och systematiskt inhämtat kunskapsunderlag. 4 l invandrare på arbetsmarknaden mycket väsen men lite verkstad

5 Sysselsättningsnivå och löner Den tidigare socialdemokratiska regeringen hade målet att minst 80 procent av befolkningen mellan 20 och 64 år skulle vara sysselsatt. Detta mål har varit uppfyllt varje år för inrikes födda män, med undantag för några år i början av 1990-talet. Inrikes födda kvinnor ligger nära målet de flesta år och några år också över målet. Utrikes födda män och kvinnor har däremot inte något år sedan slutet av 1980-talet haft en sysselsättningsnivå i närheten av eller över 80 procent. Att förbättra möjligheterna på arbetsmarknaden för utrikes födda borde således vara en högt prioriterad politisk uppgift. Det finns en kritik mot att ha med födelseregion i statistisk redovisning, eftersom det bidrar till att skapa ett vi och dem -tänkande. Utan statistik är det dock omöjligt att följa och värdera utvecklingen på arbetsmarknaden och dessutom lämnas fältet öppet för oseriösa spekulationer. Det viktiga är att redovisningen inte utgår från att det finns skilda arbetsmarknader och arbetsmarknadsbeteenden för olika etniska grupper, det vill säga en arbetsmarknad för finländare och en annan arbetsmarknad för turkar. Ett genomgående resultat från all nationalekonomisk forskning om invandring och arbetsmarknad är att tiden i det nya landet har avgörande betydelse. Det finns dock en lång tradition att redovisa arbetsmarknadsstatistik från en etnisk utgångspunkt, där de som invandrat indelas enbart efter födelseregion. Konsekvensen blir att det som avspeglar en hög andel nyligen invandrade från en viss del av världen i ställer ger sken av enorma arbetsmarknadsskillnader mellan olika etniska grupper. Vikten av att ta hänsyn till vistelsetiden i Sverige framgår tydligt av figur 1, sidan 6. I den övre figuren visas andelen sysselsatta kvinnor, som varit i Sverige endast upp till fyra år. Sysselsättningsnivåerna är generellt mycket låga och skillnaden mellan dem med den högsta och den lägsta sysselsättningsnivån var 25 procentenheter år Den undre figuren, med sysselsättningsnivåer för kvinnor som varit i invandrare på arbetsmarknaden mycket väsen men lite verkstad l 5

6 Sverige i 20 år eller längre, visar en helt annan bild. Sysselsättningsnivåerna är generellt mycket högre och skillnaderna mellan dem med den högsta och lägsta sysselsättningsnivån har krympt till drygt 10 procentenheter. Eftersom andelen nyanlända är avsevärt mycket högre bland kvinnor födda i länder i Afrika eller Asien än bland kvinnor födda i ett nordiskt land, skulle en redovisning enbart efter födelseregion ge intryck av att de som kommer från avlägsna länder inte passar in på den svenska arbetsmarknaden. Utbildning, ålder, bostadsort och andra viktiga bakgrundsfaktorer De enkla statistikserier som visas nedan tar inte hänsyn till att en mängd andra faktorer än vistelsetiden har betydelse på arbetsmarknaden. Konjunk- Figur 1. Andel sysselsatta i befolkningen utrikes födda efter födelseregion och vistelsetid , år, kvinnor. Procent. Källa: SCB Asien och Oceanen Övriga Europa Afrika Norden utom Sverige Latinamerika EU 15 utom Norden Asien och Oceanen Övriga Europa Afrika Norden utom Sverige Latinamerika EU 15 utom Norden Källa: integrationsverket (2006a) Figur 1. Vistelsetid 20 år och längre l invandrare på arbetsmarknaden mycket väsen men lite verkstad

7 turläget, ålder, egen utbildning, bostadsort, civilstånd, barn, föräldrarnas utbildning och ställning på arbetsmarknaden har till exempel avgörande betydelse för möjligheten att få ett arbete och för vilken lön arbetet ger. Det finns en omfattande forskning som beaktar sådana viktiga bakgrundsfaktorer, det vill säga de jämför personer med samma utbildningsnivå, samma ålder mm. När det gäller sysselsättnings- och lönenivåer är de huvudsakliga resultaten enstämmiga. Det finns skillna- det viktiga är att redovisningen inte utgår från att det finns skilda arbetsmarknader och der mellan inrikes och utrikes födda. Skillnaderna är alltid störst för dem som arbetsmarknadsbeteenden för olika etniska nyligen kommit till Sverige, men finns grupper, det vill säga en arbetsmarknad för även för dem som varit här mycket lång tid. Oavsett konjuntur och hur länge individen bott i Sverige är skillnaderna turkar. finländare och en annan arbetsmarknad för alltid störst för personer från länder i Afrika och Asien. Liknande, fast mindre, skillnader finns även mellan personer som själva är födda i Sverige men vars föräldrar är födda i olika delar av världen (Österberg 2000, Lund et al. 2002, Behtoui 2004, Rooth & Ekberg 2003, Nilsson 2004, Hammarstedt & Palme 2006, Behrenz et al. 2007). Mycket tyder också på att möjligheten till en permanent anknytning till arbetsmarknaden i form av ett fast heltidsjobb är ett större problem än löneskillnaderna för dem som har arbete (Edin & Åslund, 2001), (Le Grand & Szulkin, 2002, Nekby 2003). Utbildning lönar sig Dessa resultat kan dock inte tolkas som att utbildning inte lönar sig för utrikes födda. Detta har tydligt framkommit i en studie av Rooth & Åslund (2006). De positiva effekterna av en hög utbildning på sannolikheten att få ett arbete är högst för män födda utanför Europa. En annan indikation på att högre utbildning är av stor betydelse finns i Nekby & Özcan (2006), som inte finner några skillnader i löner eller sysselsättning mellan högutbildade infödda ungdomar med svensk respektive utomeuropeisk bakgrund. Sådana skillnader finns däremot mellan lågutbildade ungdomar. invandrare på arbetsmarknaden mycket väsen men lite verkstad l 7

8 Akademiker Sverige har en hög andel akademiker i den invandrade befolkningen, i synnerhet bland dem som kommit under de senaste decennierna. På så sätt skiljer sig Sverige från de flesta länder i det kontinentala Europa och liknar mer de anglosachsiska länder som har särskilda program för att aktivt rekrytera högutbildad arbetskraft från resten av världen. I figur 2 visas andelen akademiker i den inrikes och utrikes födda befolkningen i 15 OECD-länder. Av figur 2 framgår att i Österrike, Tyskland, Nederländerna och Danmark Figur 2. Andel med högskoleutbildning, inrikes födda och utrikes föda med kort och lång vistelsetid, ca år Procent. Vistelsetid 0 9 år Vistelsetid minst 10 år Inrikes födda Källa: SCB 55,030 % 50,0 25 % 45,0 20 % 40,0 35,015 % 30,0 10 % 25,0 5 % 20,0 15,0 0 % 10,0 5,0 Källa: OECD (2007) 0,0 aut ger ned den USA FRa FIn Nor Bel nzl Swe Aus gbr can irl 8 l invandrare på arbetsmarknaden mycket väsen men lite verkstad

9 är det bara runt 20 procent eller lägre bland dem som nyligen invandrat som är högskoleutbildade. I Sverige är drygt 35 procent av dem som nyligen invandrat akademiker, vilket är nästan exakt samma andel som i Nya Zeeland och Australien. Avståndet till Kanada är endast drygt sex procentenheter. Med dessa förutsättningar är det en viktig fråga hur väl vi lyckas ta tillvara de utrikes födda akademikernas kompetens. I en studie av Ekberg och Rooth (2004) analyseras matchningen mellan utbildning och yrke för utrikes och inrikes födda akademiker. Resultaten visar att 80 procent av inrikes födda och 60 procent av utrikes födda akademiker har ett kvalificerat arbete. Tiden i Sverige har stor betydelse. För alla utrikes födda gäller att de som varit i Sverige i mer än 15 år har betydligt högre andelar med ett kvalificerat arbete än de som varit här kortare tid. Det är dock anmärkningsvärt det är dock anmärkningsvärt att även akademiker som varit i Sverige i över 15 år har att även akademiker som varit i Sverige i över 15 år har lägre andelar med ett kvalificerat arbete än inrikes födda. Den största lägre andelar med ett kvalificerat arbete än skillnaden finns för män födda i ett land i inrikes födda. Afrika och kvinnor födda i ett land i Asien (exklusive Mellanöstern), där endast omkring hälften av akademikerna har ett kvalificerat arbete. Skillnaderna mellan inrikes och utrikes födda kan inte förklaras av sedvanliga humankapitalvariabler och inte heller av skillnader i utbildningens inriktning. Ett ytterligare intressant resultat i Ekberg & Rooth (2004) är att kvinnliga akademiker från länder i Afrika, Mellanöstern och Latinamerika har ett kvalificerat arbete i betydligt högre grad än männen. För kvinnliga akademiker från alla andra regioner (inklusive Sverige) är förhållandet det motsatta. Traditionella könsmönster när det gäller utbildningens inriktning är också mindre uttalade bland de utrikes födda akademikerna än bland de inrikes födda. Det är betydligt mer vanligt att utrikes födda män har en utbildning inom hälso- och sjukvård än vad som är fallet för inrikes födda. De utrikes födda kvinnliga akademikerna har utbildningar inom naturvetenskap och teknik i mycket högre utsträckning än de inrikes födda kvinnorna. Endast drygt åtta procent av de infödda kvinnorna har en naturvetenskaplig/teknisk utbildning att jämföra med 19 procent av kvinnorna från Mellanöstern och 25 procent av kvinnorna från övriga Asien. invandrare på arbetsmarknaden mycket väsen men lite verkstad l 9

10 Varför dessa skillnader? Att flytta från ett land till ett annat innebär för de flesta en initial förlust av humankapital. Det tar till exempel tid att lära sig ett nytt språk och utbildningen från ursprungslandet behöver ofta kompletteras. Det är därför ganska självklart att det finns skillnader i sysselsättning och lön mellan dem som nyligen kommit till Sverige och dem som är födda här. Visserligen minskar dessa skillnader med tiden i Sverige, men den stora frågan är varför de kvarstår även för dem som varit i Sverige mycket lång tid och till och med finns för deras barn. Vad ligger bakom de skillnader som inte kan förklaras av vistelsetiden i Sverige eller av skillnader i ålder, utbildning, bostadsort och andra bakgrundsfaktorer? Den kvantitativa nationalekonomiska forskningen kan här delas in i tre huvudsakliga områden. En inriktning är att söka förklaringar på arbetsmarknadens utbudssida, det vill säga i egenskaper hos den invandrade befolkningen och deras barn. En annan tradition är att undersöka om problemet finns på arbetsmarknadens efterfrågesida, det vill säga i uppfattningar och beteenden bland dem som rekryterar, befordrar och avskedar arbetskraft. Det tredje området handlar om funktionssättet hos alla de institutioner som påverkar individens chans att få ett arbete. Utbudssidan Utbildning och kunskaper i svenska språket Integrationsdebatten och forskningen handlade länge om svårigheterna för lågutbildade invandrare att få jobb på västerländska arbetsmarknader, där kraven på kvalifikationer är höga och växande. Sedan information om utbildning för utrikes födda blev tillgänglig i svenska dataregister har en mängd ekonometriska studier visat att utbildningsnivån inte kan förklara 10 l invandrare på arbetsmarknaden mycket väsen men lite verkstad

11 skillnaderna på arbetsmarknaden mellan utrikes och inrikes födda (Rooth 1999, Österberg 2000, Edin & Åslund 2001, Vilhemsson 2002, Arai et al. 2000, Behtoui 2004 och 2006b, Nekby 2002, Nekby & Özcan 2006, legrand & Szulkin 2002). Kunskaper i svenska språket är självklart viktiga på en svensk arbetsmarknad. Rooth & Åslund (2006) har sammanställt resultaten från fyra intervjuundersökningar och funnit mycket stora skillnader mellan undersökningarna när det gäller hur stor andel av de utrikes födda som har goda kunskaper i svenska språket. Andelen med goda kunskaper i svenska varierar mellan 34 och 88 procent. Den analys de genomför visar ett starkt samband mellan goda kunskaper i svenska språket och chansen att vara sysselsatt vid intervjutillfället. Forskarna ser det som mest sannolikt att det är kunskaperna i svenska som resulterat i bättre sysselsättningschanser, men öppnar också för det motsatta orsakssambandet, det vill säga att de som har jobb därigenom har fått bättre möjligheter att lära sig och utveckla sin svenska. Sökbeteende Det finns flera typer av förklaringar som kan inordnas under rubriken skillnader i sökbeteende. En sådan förklaring är att det är skillnader i hur intensivt olika individer söker jobb. Uppfattningen att utrikes födda skulle söka jobb i lägre utsträckning än infödda baseras på den höga andelen socialbidragstagare bland utrikes födda kopplat till incitamentsproblem och fattigdomsfällor (i korthet att den ekonomiska vinsten från att gå från bidrag till arbete är obefintlig eller mycket låg). En del av de reformförslag som för närvarande den enda undersökning som gjorts ger diskuteras ryms inom denna förklaringsmodell. Kravet att utrikes födda måste ha inget som helst stöd för att skillnader i tillräcklig inkomst och en tillfredsställande sökbeteende skulle kunna ligga bakom bostad för att få återförenas med sina anhöriga, presenteras som en åtgärd för att de utrikes föddas svårigheter på arbetsmarknaden. stärka arbetslinjen. Utgångspunkten är att de utrikes födda inte söker jobb tillräckligt aktivt och väljer att bosätta sig på orter där det är ont om arbete. När det gäller hur aktivt utrikes och inrikes födda söker jobb är det empiriska underlaget synnerligen bristfälligt. Den enda undersökning som gjorts (Arai et al. 1999) ger inget som helst stöd för att skillnader i sökbeteende skulle kunna ligga bakom de utrikes föddas svårigheter på arbetsmarknaden. Undersökningen avser ett urval av arbetslösa, födda i Sverige eller utomlands (i huvudsak utanför Europa). Resutaten visar att de som är födda utomlands söker arbete minst lika intensivt som inrikes födda. invandrare på arbetsmarknaden mycket väsen men lite verkstad l 11

12 Chanserna på arbetsmarknaden påverkas också av skillnader i tillgången till nätverk över huvud taget och även av skillnader i dessa nätverks sammansättning. Rekryteringen till lediga platser sker i stor utsträckning via kontakter: genom släktingar och vänner eller genom att den arbetssökande kontaktas av arbetsgivaren. Inrikes födda har fått sina jobb via dessa informella kanaler i betydligt större utsträckning än personer födda i icke-västliga länder. Arbetssökande som är födda i Sverige får högre eller åtminstone samma lön när de använt informella kanaler, jämfört med dem som använt formella kanaler. För personer födda i icke-västliga länder leder användningen av informella kanaler till jobb med lägre löner. Olikheten i lönsamheten av att använda informella kanaler beror på skillnader i de nätverk som omger inrikes födda jämfört med personer från icke-västliga länder. Inrikes föddas nätverk är inte bara större utan innehåller också i högre utsträckning personer med en starkare ställning på arbetsmarknaden (Olli 2005, Behtoui 2006 b och c). Kultur, religion, ras och normer Kulturen De skillnader på arbetsmarknaden som inte kan förklaras av sedvanliga humankapitalvariabler som utbildning, ålder och tid i Sverige har också tolkats som ett resultat av kulturella skillnader. Dessa skillnader anses innebära att personer med utomeuropeiskt ursprung inte är fullt ut produktiva på moderna västerländska arbetsmarknader. En anledning uppges vara att en del språk är så linguistiskt avlägsna från svenskan att kommunikativa svårigheter lägger hinder i vägen. En annan anledning anses vara normer och värderingar som försvårar kommunikationen och samarbetet på arbetsplatsen (se bl.a. Ekberg & Andersson 1995, Broomé et För personer födda i icke-västliga länder al 1996 och 1998, Scott 1999, Lundh m.fl. 2002, Rosholm m.fl. 2001). leder användningen av informella kanaler Endast ett fåtal forskningsrapporter till jobb med lägre löner. har försökt att empiriskt pröva sambandet mellan kultur och arbetsmarknadsproduktivitet, men resultaten är långt från övertygande. Broomé et al har funnit att det kommer att vara låg efterfrågan i framtiden på invandrad arbetskraft med mycket låga kvalifikationer och dåliga kunskaper i svenska. Deras resultat kan möjligen vara relevanta för arbetsmarknadsutsikterna för lågutbildade som nyligen invandrat till Sverige, men kan inte generaliseras till att gälla gruppen utrikes födda i sin helhet. 12 l invandrare på arbetsmarknaden mycket väsen men lite verkstad

13 Scott (1999) visar ett tidsmässigt samband mellan USA:s export av halvledare till resten av världen och försämrad arbetsmarknadsposition i Sverige för personer från fyra av fem kulturellt avlägsna länder. Undantaget är personer från Vietnam. Här är det svårt att förstå på vilket sätt USA:s export av halvledare hänger ihop med låg produktivitet hos invandrade från avlägsna länder. Att vietnameserna avviker anses utan källhänvisning bero på att de är flitigare än andra. En tredje studie (Rosholm et al. 2001) jämför Sverige och Danmark och finner att, oavsett konjunkturutvecklingen, hade sysselsättningen försämrats i båda länderna för män födda i Norge, Polen och Turkiet. För män födda i Iran hade sysselsättningen däremot förbättrats i Sverige. Av detta drar författarna slutsatsen att strukturella förändringar på efterfrågesidan medfört minskad efterfrågan på arbetskraft från avlägsna länder. Religionen På senare år har de kulturalistiska förklaringarna dykt upp i ny tappning. Nu är det inte längre utomeuropeisk kultur som står i fokus utan normer, attityder och värderingar hos personer med muslimsk trosuppfattning. Enligt min uppfattning kan denna forskning ses som försök att empiriskt bevisa Huntingtons (2002) teser om civilisationernas krig och att muslimer inte passar in i västerländska samhällen. Den grundläggande utgångspunkten i denna forskning är att muslimer generellt sett har helt andra värderingar än majoritetsbefolkningen i länder med en kristen tradition, det vill säga den som varje vecka går till fredagsbönen i moskén är väsensskild från den som går i kyrkan varje söndag och en sekulär muslim har mer gemensamt med en muslimsk fundamentalist än med en sekulär kristen. Det är viktigt att kritiskt granska denna nya variant av kulturalistiska förklaringar, eftersom den kan användas som underlag för att späda på tendenserna till växande islamofobi. De drar också långtgående invandrings- och integrationspolitiska slutsatser. De empiriska underlagen är data med uppgifter om individens religion och i vilken grad han eller hon känner tillhörighet till ursprungslandet respektive invandringslandet. Ursprungslandet är det land individen eller hans/hennes föräldrar är född och invandringslandet det land de bor i. Att ha en utomeuropeisk eller muslimsk identitet anses inte bara innebära låg produktivitet på västerländska arbetsmarknader. En del studier sätter också muslimsk identitet i samband med mord och terror. Bisin et al. (2007) menar att terrorattentaten i Madrid och London, upploppen i de franska förorterna och mordet på den holländske filmaren van Gogh ställer frågan om muslimer kan och vill anpassa sig i ett västerländskt invandrare på arbetsmarknaden mycket väsen men lite verkstad l 13

14 samhälle. Författarna använder en brittisk undersökning och dess frågor om religion, blandäktenskap och etnisk blandning i barnens skolor. Hur viktigt religion anses vara påstås minska i betydligt snabbare takt för icke-muslimer än för muslimer. Problemet med denna slutsats är själva forskningsmetoden. Det är väl etablerat inom forskningen att det inte går att dra några slutsatser om anpassningsprocesser med den typ av data som använts 1. Författarna finner också att personer i segregerade och fattiga bostadsområden fäster mindre vikt vid religion än de som bor i blandade och mer välbärgade bostadsområden. Det finns ingenting i data som över huvud taget kan belysa om det finns ett samband mellan synen på religionens vikt och terrordåd, kravaller och mord. Trots detta avslutar författarna med att det är starka och motsatta identiter (dvs. muslimsk religion) som ger upphov till denna typ av sociala konflikter. De ifrågasätter därför också lämpligheten i den integrationspolitik som syftar till att bryta boendesegregationen. Även i Zimmermann et al. (2006) är den internationella terrorismen utgångspunkt för att studera hur och varför invandrare väljer att identifiera sig med sin egen eller med den nya etniska gruppen. Data avser Tyskland i början av 2000-talet. Här finner författarna att den etniska identiteten i första hand påverkas av utbildning innan migrationen och inte av hur länge man bott eller vilken utbildning man genomgått i Tyskland. Problemet med detta är, enligt författarna, antingen att invandrarna inte vill ha någon anknytning till Tyskland eller att det tyska samhället inte vill att invandrarna ska integreras. Resultaten har enligt författarna stor integrationspolitisk betydelse. Om det är invandrarnas ovilja som ligger bakom resultaten så är de ansträngningar som invandringslandet gör för att främja integrationen helt verkningslösa. Lösningen är att mer noggrant välja ut vilka som får invandra, men också bättre åtgärder för att underlätta integrationen. I sina slutsatser gör författarna ingen koppling tillbaka till sin utgångspunkt i den internationella terrorismen. De nämner inte heller med ett enda ord sitt resultat (endast redovisat i tabellform) att män med muslimsk eller annan icke-kristen trosuppfattning har högre sannolikhet att identifiera sig som tyskar än män med andra trosuppfattningar. Inte heller förs någon diskussion om varför integration likställs med upplevd etnisk identitet. Utan några kopplingar till terrorism, upplopp eller mord är det den etniska identiteten, i synnerhet hos muslimer, som är forskningsfrågan också i Constant et al. (2006a). Studien är gjord på data från Tyskland. Resulaten av de ekonometriska skattningarna anges även här ha stor betydelse för invandringspolitiken. Religion är nämligen en kraftfull indikator på etnisk identitet, där muslimer har låg sannolikhet att samtidigt identifiera sig med både Tyskland och ursprungslandet. Inte heller i denna rapport förs någon som helst diskussion om varför den etniska identifieringen är viktig för in- 14 l invandrare på arbetsmarknaden mycket väsen men lite verkstad

15 vandringspolitiken eller om etnisk identifiering möjligen också kan hänga samman med hur en invandrad person blir bemött och behandlad i mottagarlandet. Det finns också studier som redovisar helt andra resultat när det gäller muslimsk trosuppfattning och civilisationernas kamp. Manning & Roy (2007) analyserar i vilken mån personer med bakgrund från andra länder uppfattar sig som brittiska och om det finns några skillnader i synen på grundläggande rättigheter och skyldigheter. Resultaten är helt motsatta jämfört med vad som framkom i den tidigare studien på brittiska data Bisin et al. (2007). De finner inget stöd för att muslimer skulle ha en särskilt stark icke-brittisk identitet. Den enda trosuppfattning som avviker från den brittiske protestanten är katoliker från Nordirland. Samma sak gäller synen på rättigheter och skyldigheter. Muslimers värderingar skiljer sig inte i någon större utsträckning från den vita infödda befolkningens. Författarna antar att detta resultat kan bero på att synen på rättigheter och skyldigheter skiljer sig mindre mellan olika delar av världen än vad som framförs i debatten, Liknande resultat redovisas från Kanada i Soroka et al. (2007). De enda som uppger sig känna lägre tillhörighet till Kanada är fransktalande personer från Quebec och i viss mån den indianska ursprungsbefolkningen. Personer muslimers värderingar skiljer sig inte med ursprung från Sydasien och Mellanöstern och muslimer uppger samma eller i någon större utsträckning från den högre tillhörighet till Kanada som resten vita infödda befolkningens. av befolkningen. Värt att notera är också att påståendet att samhället skulle vara bättre om fler kvinnor stannade hemma med barnen avfärdas av alla oavsett urspungsregion och särskilt starkt av dem med muslimsk trosuppfattning. Författarnas slutsatser är att de klyftor som finns i det kanadensiska samhället inte har något samband med invandringen utan med gamla motsättningar mellan den dominerande befolkningsgruppen med ursprung i Storbritannien och Nordeuropa å ena sidan och de fransktalande från Quebec och den indianska ursprungsbefolkningen å andra sidan. Ovanstående studier har enbart intresserat sig för trosuppfattning och etnisk identitet. Det finns också några studier som efterforskar om det finns ett samband mellan muslimsk trosuppfattning och arbetsmarknaden. Contstant et al. (2006b) inleder med att ett stort antal personer med från tyskarna starkt avvikande religiösa uppfattningar nu bildar minoriteter som står inför problemet med clashing cultures. Sambandet mellan religiös uppfattning och individens ställning prövas inte empiriskt. I stället är utgångspunkten att religion har betydelse för arbetsmarknaden, eftersom den kan påverka arbetsmoralen. Hypotesen är att invandrare med muslimsk invandrare på arbetsmarknaden mycket väsen men lite verkstad l 15

16 trosuppfattning förblir mer etniska än kristna invandrare. Detta anses särskilt gälla muslimska kvinnor, där traditionella familjevärderingar leder till att de stannar inom hemmets väggar och skyddas från påverkan från den tyska omgivningen. För att belysa hypoteserna görs separata analyser på invandrare med muslimsk och med kristen trosuppfattning, det vill säga det görs ingen direkt jämförelse muslimer och kristna. I stället är frågan hur olika bakgrundsfaktorer, som till exempel kön och ålder vid invandring, påverkar individens etniska självuppfattning. En mycket långt gående tolkning av skillnader i hur dessa bakgrundsfaktorer påverkar etniciteten läggs till grund för att muslimer är ett problem och att det är angeläget att förbättra deras anpassning till Tyskland 2. Någon koppling till den inledande utgångspunkten om religion och arbetsmoral görs inte. Läsaren får tänka själv. I en senare studie Constant et al. (2006c) är däremot den empiriska forskningsfrågan vilken betydelse etnisk identifiering har för individens anknytning till arbetsmarknaden. Hypoteserna är att både en stark tysk identitet och en stark identitet med ursprungslandet har positiva effekter på arbetsmarknaden. Invandrade kvinnor antas har särskilt lågt arbetskraftsdeltagande på grund av traditionella familjevärderingar. Resultaten visar att muslimska män, i likhet med män från alla andra trosuppfattningar, har högre sannolikhet att arbeta än män som inte har någon religiös tro. Till författarnas förvåning har muslimsk trosuppfattning (eller någon annan religion) ingen som helst betydelse för kvinnors sannolikhet att arbeta. När det gäller identiteten med Tyskland och/eller med ursprungslandet finner författarna att de som har en stark tysk identitet har högre sannolikhet att arbeta, oavsett om de samtidigt har en stark identitet med ursprungslandet. Slutsatsen är att invandrare som inte vill investera i tysk kultur har en sämre ställning på arbetsmarknaden än de som uppskattar och anpassar sig till det tyska samhället. Det problematiska med analysen är att författarna ser tillhörighet till det tyska samhället som en envägsprocess och ett resultat av individens val. Till skillnad mot vad som är brukligt i vetenskaplig litteratur förs ingen diskussion om kausaliteten. Det är ju möjligt att det finns ett omvänt samband, nämligen att de som har arbete har därigenom också bättre kunskaper i tyska språket och en högre grad av identitet med Tyskland. Rasen Flera av dessa studier kan ses som ingående i en lång västerländsk tradition. Det finns en djupt rotad och seglivad uppfattning att personer från andra länder, i synnerhet utomeuropeiska, inte har samma värde på arbetsmarknaden som den infödda befolkningen. Grunden finns i den biologiska rasis- 16 l invandrare på arbetsmarknaden mycket väsen men lite verkstad

17 men som värderar människor efter deras hudfärg, hårfärg och ansiktsdrag. Rasbiologiska argument har ersatts av idéer att personer från framför allt utomeuropeiska länder har inneboende, oföränderliga och framförallt främmande kulturella egenskaper. De har sin grund i 1930-talets Frankrike där de användes som ett alternativ till de rasbiologiska idéer som av många inte längre ansågs som rumsrena. Syftet var dock detsamma, nämligen att särskilja olika etniska gruppers möjligheter att assimileras i det franska samhället. De kulturellt närstående skulle helt och hållet förfranskas, vilket inte var möjligt för de kulturellt avlägsna (House 1995). Normerna En annan typ av teorier som hävdat att problemen främst finns på utbudssidan utgår från att attityder och beteenden påverkas av de rådande normerna i omgivningen. Enligt denna teori föreskriver sociala normer hur individen bör agera för att tillhöra en given grupp. Gruppens normer påverkar hur framförallt unga människor upplever kostnaden och nyttan av olika beslut och handlingar. De ungdomar vars föräldrar, släktingar rasbiologiska argument har ersatts av och grannar är arbetslösa kanske på grund idéer att personer från framför allt utomeuropeiska länder har inneboende, oför- av diskriminering ser ingen anledning att satsa på utbildning eller söka arbete. Dessa ungdomar väljer mellan social identitet med umgänge i kamratkretsen och å änderliga och framför allt främmande andra sidan att investera i utbildning och kulturella egenskaper. karriär på arbetsmarknaden. Många ungdomar med utländsk bakgrund bor i bostadsområden med hög arbetslöshet. Teorin anses därför särskilt tillämplig som förklaring till varför ungdomar med utländsk bakgrund har lägre lön och sysselsättning än andra ungdomar. Denna etniska normteori är inspirerad från forskning i USA som menar att svarta elever som är duktiga i skolan anses bete sig som vita (acting white) och därmed utesluts från den kamratgemenskap som finns i det omgivande samhället (se Sjögren & Zenou 2007 för en presentation). Det borde dock, utifrån samma förutsättningar med segregerade bostadsområden och diskriminering på arbetsmarknaden, vara möjligt att formulera en motsatt hypotes, nämligen att dessa ungdomar och deras föräldrar strävar efter att övervinna hindren genom att satsa extra mycket på utbildning och på att söka arbete. Eventuella skillnader mellan ungdomar med utländsk och med svensk bakgrund när det gäller attityder till utbildning och arbete går naturligtvis inte att avgöra teoretiskt. Frågan måste studeras empiriskt. Det är inte själv- invandrare på arbetsmarknaden mycket väsen men lite verkstad l 17

18 klart att resultat från forskning om förhållanden i USA är direkt överförbara till Sverige. Det enda empiriska underlag från Sverige som framförts för att stödja denna etniska normteori finns i en Brännpunktsartikel (Zenou 2007). Artikelförfattaren hävdar att en avgörande orsak till invandrares problem på arbetsmarknaden i Sverige är de normer och värderingar som minskar viljan att utbilda sig, söka arbete och stå för sin egen försörjning. Som stöd för att det finns ett sådant mönster i Sverige åberopas (och nästan direkt citeras) boken Exit Folkhemssverige, som i artikeln presenteras som en undersökning av fyra akademiker. Bokens författare är emellertid mer kända som främlingsfientliga debattörer än som akademiker. Att Exit Folkhemssverige hyllas av Sverigedemokraterna, Nationaldemokraterna, Blågula frågor och tusentals främlingsfientliga bloggare, att två av dess författare stod på valsedlarna för Det nya partiet, (grundat av Ian Wachtmeister inför valet 1998), borde vara en varningssignal, men utesluter naturligtvis inte att det kan finnas korrekta uppgifter i boken. Det kapitel som handlar om de nya invandrarnas ovilja att arbeta och deras hat mot svenskarna och Sverige (kapitel 5 av docent Ingrid Björkman) ligger dock helt under gränsen för vad som kan anses som akademisk forskning. Kapitlet det kapitel som handlar om de nya invandrarnas ovilja att arbeta och deras hat mot utom till att gälla för hela den invandrade är uppbyggt kring ett stort antal citat utan källhänvisning. Citaten generaliseras dess- svenskarna och Sverige (kapitel 5 av docent befolkningen, deras barn och kanske även deras barnbarn. Den enda identifierbara Ingrid Björkman) ligger dock helt under källan är vad som kallas en sociologisk gränsen för vad som kan anses som akademisk forskning. undersökning vid Göteborgs universitet av John Järvenpää. Denna undersökning visar sig vara en underkänd 10-poängsuppsats i sociologi. Uppsatsförfattaren är trumslagare i vitmaktbandet Heroes, tidigare Dirlewanger (källa Metapedia, som är den nationalistiska efterapningen av Wikipedia). Bandet var uppkallat efter Oskar Dirlewanger, en ökänd SS-ledare, vars Sonderkommando av frigivna kriminella stod för flera av de mest bestialiska massakrerna på civila under andra världskriget (Oxford Reference Online). Självklart finns det i storstädernas förorter enskilda individer med utländsk bakgrund som varken vill arbeta eller studera. Men sådana enskilda individer står säkert att finna litet här och var i Sverige, fast med svensk bakgrund sedan många generationer. Den empiriska frågan är om bristande vilja eller motivation att satsa på arbete och studier är särskilt utbrett bland den invandrade befolkningen. Här har forskningen inte mycket att säga. Den lilla evidens som finns 18 l invandrare på arbetsmarknaden mycket väsen men lite verkstad

19 pekar dock i riktning mot en kompenserande hypotes. De som invandrat och deras barn förefaller att värdera utbildning högre eller lika högt som inrikes födda och deras föräldrar (Behtoui 2006b, Jonsson 2001, Skolverket 2006). Efterfrågesidan Empirisk forskning om efterfrågesidan har använt olika metoder för att studera om arbetsgivarnas anställningsbeslut påverkas av deras föreställningar och uppfattningar om kompetens hos olika grupper av individer. Det fanns starka indikationer på att det förekommer diskriminering i ett flertal studier över ungdomar som antingen alla är födda i Sverige eller kommit till Sverige innan de fyllde sju år (Arai m.fl. 2000, Vilhemsson 2002, Behtoui 2006b, Nekby & Özcan ). Dessa studier jämför ungdomar som alla gått igenom det svenska skolsystemet och som enligt skolbetygen har samma kunskaper i svenska språket. Trots detta visar resultaten att ungdomar med utomeuropeisk bakgrund har lägre sysselsättning och/eller löner än ungdomar med svensk bakgrund. En annan stark indikation på förekomsten av diskriminering gavs av Rooth (2002) som jämför arbetslöshetsrisker mellan adoptivbarn med ett sannolikt europeiskt och ett sannolikt icke-europeiskt utseende. Resultaten visar att de adoptivbarn som sannolikt har ett icke-europeiskt utseende löper större risk att vara arbetslösa än andra adoptivbarn. Ytterligare indikationer fanns i Arai & Vilhemsson (2004), som studerade risken att förlora jobbet under krisen i början av 1990-talet. Trots samma anställningstid i företaget (och samma ålder, utbildning, bransch m.m.) hade utrikes födda högre risk att förlora sina jobb än inrikes födda. Den allra högsta arbetslöshetsrisken hade personer födda i länder utanför Europa. På senare år har dessa starka indikationer på diskriminering stärkts av nya typer av studier. Arai & Skogman Thoursie (2007) studerar inkomstutvecklingen för personer som bytt från utländskt till svenskt klingande efternamn med inkomstutvecklingen för dem som behållit sina utländskt klingande namn. Innan de blivande namnbytarna bytte bort sina utländskt klingande namn var inkomstutvecklingen densamma för båda grupperna. Efter namnbytet ökar dock inkomsterna betydligt snabbare för namnbytarna än för dem som behållit sina ursprungliga efternamn. Den årliga inkomstökningen är i genomsnitt 15 procent och störst för de relativt lågavlönade. Eriksson & Lagerström (2007) använder data från Platsbanken på internet, där arbetssökande kan lägga in sina meriter. Oavsett bakgrundsfaktorer som utbildning och arbetslivserfarenhet får arbetssökande med icke-nordiska namn nästan en tredjedel färre svar från arbetsgivare än arbetssökande med invandrare på arbetsmarknaden mycket väsen men lite verkstad l 19

20 svenska namn. Detta gäller män i högre utsträckning än kvinnor. En annan metodologisk ansats är att i experiment direkt studera arbetsgivares beteenden under rekryteringsprocessen. En sådan metod är correspondence testing, där par av individer med likvärdiga meriter söker samma lediga jobb. Carlsson & Rooths (2006) studie avser unga män med svensk skolutbildning, där den ene har ett namn som låter svenskt och den andre ett som låter arabiskt. Bursell (2007) har med både män och kvinnor, alla med svensk skolutbildning, i sitt experiment. Kombinationen är här en person med ett namn som låter svenskt och en person med ett namn som låter arabiskt eller afrikanst. I båda studierna skickades över ansökningar till mer än arbetsgivare. Diskriminering anses förekomma om enbart en av de två meritmässigt likvärdiga arbetssökande kallas till intervju. För att bli kallad till intervju i Bursells (2007) experiment, måste den som har ett arabiskt/afrikanskt namn skicka in mer än dubbelt så många ansökningar som den med ett svenskt namn. I Carlsson & Rooths (2006) studie är skillnaderna lägre. En ung man med ett arabiskt namn måste skicka in 50 procent fler ansökningar än den som har ett namn som låter svenskt. FN:s International Labour Organisation, ILO (Taran 2006) har använt en något annorlunda metod, nämligen situation testing eller praktikprövning för att mäta diskriminering på svensk arbetsmarknad. Skillnaden mot correspondence testing är att med ILO-metoden så testar paren alla stegen i en rekryteringsprocess, från en telefonförfrågan om det utannonserade jobbet till en eventuell anställning. Fördelen med denna uppläggning är att experimentet avser hela rekryteringskedjan, men svårigheten är att det inte går att kontrollera att de två individerna i det likvärdiga paret uppför sig identisk lika när de ringer och när de blir intervjuade. Paren var sammansatta av inrikes födda ungdomar med likvärdiga meriter, men där den ena hade svensk bakgrund och den andra bakgrund från Mellanöstern. Även detta experiment visade att diskriminering förekommer på den svenska arbetsmarknaden och att ungdomar med bakgrund från Mellanöstern främst sållas bort i det steg när arbetsgivaren beslutar vilka sökande som ska kallas till intervju. Institutionell ineffektivitet Invandrades möjligheter att få ett arbete och helst ett som motsvarar deras kvalifikationer handlar inte bara om arbetsmarknadens utbuds- och efterfrågesida. Även politiken och hur den genomförs är av betydelse. Att integrationspolitiken är misslyckad är en utbredd upppfattning bland både politiska beslutsfattare och forskare. Det finns ingen genomgripande analys av hur detta misslyckande upp- 20 l invandrare på arbetsmarknaden mycket väsen men lite verkstad

Sammanfattning 1. Arbete ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor

Sammanfattning 1. Arbete ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor Sammanfattning 1 Integration är ett område som befinner sig i den politiska hetluften i dagens Sverige. Hur integrationen kan förbättras är en av de centrala politiska frågorna. Området rymmer en hel del

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

TCO GRANSKAR: SAMMA VILLKOR FÖR ALLA AKADEMIKER? #3/09

TCO GRANSKAR: SAMMA VILLKOR FÖR ALLA AKADEMIKER? #3/09 TCO GRANSKAR: SAMMA VILLKOR FÖR ALLA AKADEMIKER? #3/09 Samma villkor på svensk arbetsmarknad för akademiker, oavsett var de är födda? 2009-03-09 Författare Lena Schröder* lena.schroder@sofi.su.se tel 08-16

Läs mer

Sverigespecifikt humankapital och ungdomars etablering på arbetsmarknaden *

Sverigespecifikt humankapital och ungdomars etablering på arbetsmarknaden * LENA SCHRÖDER ROGER VILHELMSSON Sverigespecifikt humankapital och ungdomars etablering på arbetsmarknaden * Ungdomar med utländsk bakgrund arbetar i lägre grad och är arbetslösa och studerar i högre utsträckning

Läs mer

Ett normkritiskt perspektiv på svensk arbetsmarknadspolitik

Ett normkritiskt perspektiv på svensk arbetsmarknadspolitik Ett normkritiskt perspektiv på svensk arbetsmarknadspolitik Malmö, 2015-09-10 Thomas Carlén LO-ekonom 1 Vad är normkritik? Handlar om att sätta fokus på styrande normer och maktförhållanden. Det innebär

Läs mer

Invandrares företagande. Sammanställning från Företagarna oktober 2010

Invandrares företagande. Sammanställning från Företagarna oktober 2010 Invandrares företagande Sammanställning från Företagarna oktober 2010 Rapport från Företagarna oktober 2010 Bakgrund Företagarna har i denna skrift gjort en sammanställning av aktuell statistik vad gäller

Läs mer

Arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur ska Stockholms stad minska skillnaderna i sysselsättning mellan utrikes- och inrikesfödda? Problemformulering Definitionen av en arbetslös: Till de arbetslösa

Läs mer

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare 17 Människor flyttar från ett land till ett annat av olika anledningar. När nya människor kommer till ett land uppstår möjligheter, men också problem. Olika kulturer och åsikter ska leva sida vid sida.

Läs mer

Konferens: Etnisk diskriminering på arbetsmarknaden vad bör fack och arbetsgivare göra?

Konferens: Etnisk diskriminering på arbetsmarknaden vad bör fack och arbetsgivare göra? Konferens: Etnisk diskriminering på arbetsmarknaden vad bör fack och arbetsgivare göra? Datum: 28 okt, kl 9.30 Plats: Symfonin, Unionen, Olof Palmesgata 17 Form: Öppningsanförande, 20 min INTRO ALLAS LIKA

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Återutvandring från Sverige 1995 1999

Återutvandring från Sverige 1995 1999 Återutvandring från Sverige 1995 1999 nr 2 2004 årgång 32 I artikeln studeras återutvandring från Sverige åren 1995 1999. Invandrare från länder vilka är kulturellt och geografiskt närliggande Sverige

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

Våga ta debatten för ett Sverige för oss alla! Myter, halvsanningar och felaktigheter här är fakta om invandring.

Våga ta debatten för ett Sverige för oss alla! Myter, halvsanningar och felaktigheter här är fakta om invandring. Våga ta debatten för ett Sverige för oss alla! Myter, halvsanningar och felaktigheter här är fakta om invandring. Kring invandring cirkulerar många myter, halvsanningar och felaktigheter. Det bidrar till

Läs mer

Förord. Anna Hedborg Ordförande för ESO

Förord. Anna Hedborg Ordförande för ESO 3 Förord I denna ESO-rapport följer tre arbetsmarknadsekonomer vid Stockholms universitet Mahmood Arai, Lena Schröder och Roger Vilhelmsson. ett representativt urval ungdomar, som är födda 1972 och slutade

Läs mer

uppdrag då man i egenskap av sektorsmyndighet även har svarat för analyser inom de tre samhällsområdena nyanlända, diskriminering

uppdrag då man i egenskap av sektorsmyndighet även har svarat för analyser inom de tre samhällsområdena nyanlända, diskriminering Sammanfattning Integrationspolitikens övergripande mål är ett samhälle där alla har lika möjligheter, rättigheter och skyldigheter. År 2006 infördes ett nytt system för uppföljning och analys av integrationspolitikens

Läs mer

Bortom etnicitet. Farbod Rezania Februari, 2007

Bortom etnicitet. Farbod Rezania Februari, 2007 Bortom etnicitet Farbod Rezania Februari, 2007 Förord Den svenska debatten om invandrares ställning på arbetsmarknaden präglas av begrepp som diskriminering och påståenden om arbetsgivarnas negativa attityd.

Läs mer

Hotell- och restaurangbranschen

Hotell- och restaurangbranschen Hotell- och restaurangbranschen en jobbmotor för utlandsfödda Innehållsförteckning 15 Förord 18 Inledning 19 Statistiken 10 Utlandsfödda i hotell- och restaurangbranschen 14 Anställda 16 Företagare 18

Läs mer

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering Författare: Ulrika Vedin SAMMANFATTNING Denna rapport fördjupar flera sidor av frågan om nyanlända

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Invandring. Invandring 1980 2001 efter bakgrund

Invandring. Invandring 1980 2001 efter bakgrund 32 Invandring Antalet flyttningar varierar kraftigt år från år. Under de senast 2 åren har invandringen växlat mellan 27 år 1983 till som mest 84 år 1994. Både invandringen av utrikes födda och återinvandringen

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

De gömda och glömda. En rapport om akademikerarbetslöshet

De gömda och glömda. En rapport om akademikerarbetslöshet De gömda och glömda En rapport om akademikerarbetslöshet Inledning Tiden då en akademisk utbildning i praktiken garanterade ett jobb är förbi. För bara tio år sedan blev studenter rekryterade och fick

Läs mer

Vad ska jag prata om?

Vad ska jag prata om? Vad ska jag prata om? En utflykt i omvärlden samtalet om rasism och intolerans Tid för tolerans teoretiska och empiriska exempel Sammanfattning utmaningar och möjligheter Samtalet om rasism i media och

Läs mer

LINA ALDÉN AND MATS HAMMARSTEDT 2014:5. Utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden en översikt och en internationell jämförelse

LINA ALDÉN AND MATS HAMMARSTEDT 2014:5. Utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden en översikt och en internationell jämförelse LINA ALDÉN AND MATS HAMMARSTEDT 2014:5 Utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden en översikt och en internationell jämförelse Utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden en översikt och en internationell

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

Invandringen till Sverige

Invandringen till Sverige Invandringen till Sverige Jens Allwood, Charlotte Edebäck, Randi Myhre European Intercultural Workplace Kollegium SSKKII, GU www.sskkii.gu.se/projects/eiw/ www.eiworkplace.net Innehåll Bakgrund 1950 1970

Läs mer

Språkkunskaper ger export. Rapport från Företagarna september 2010

Språkkunskaper ger export. Rapport från Företagarna september 2010 Språkkunskaper ger export Rapport från Företagarna september 2010 Innehåll Sammanfattning... 3 Så gjordes undersökningen... 3 Företagare om internationella affärer... 4 Nästan hälften gör internationella

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet De äldre på arbetsmarknaden i Sverige En rapport till Finanspolitiska Rådet Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet 1. Den demografiska utvecklingen

Läs mer

Inom FAIR har vi identifierat följande goda skäl för att utveckla och förändra rekryteringsprocessen:

Inom FAIR har vi identifierat följande goda skäl för att utveckla och förändra rekryteringsprocessen: 1. M å n g a s k ä l t i l l 6 Inom FAIR har vi identifierat följande goda skäl för att utveckla och förändra rekryteringsprocessen: Felrekrytering kostar - rekrytering är en dyrbar investering där man

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer

Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer I slutet av 1999 påbörjade European Agency ett projekt för att undersöka processen för övergången från skola till arbetsliv runt om i Europa.

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

Projektplan Integrationsstrategi

Projektplan Integrationsstrategi Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi

Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi Vad kännetecknar invandrarföretag(are)? Företag som ägs av invandrare är koncentrerade till

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden

Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden Inledning Göteborgsregionens kommuner har de senaste åren tagit emot omkring 1200-1500 flyktingar och anhöriga till flyktingar

Läs mer

Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte

Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte Sthlm 2014-08-29 Förslag ur Socialdemokraternas valmanifest: Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte socialdemokraterna.se 2 (7) Regeringen har misslyckats med Arbetsförmedlingen: Arbetslösheten

Läs mer

TEMA UTBILDNING RAPPORT 2013:2. Den internationella undersökningen av vuxnas färdigheter

TEMA UTBILDNING RAPPORT 2013:2. Den internationella undersökningen av vuxnas färdigheter TEMA UTBILDNING RAPPORT 23:2 Den internationella undersökningen av vuxnas färdigheter Producent Producer SCB, enheten för utbildning och arbete Statistics Sweden, Education and jobs SE-7 89 Örebro +46

Läs mer

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %)

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %) MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 9 maj 2014 Andreas Mångs, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865

Läs mer

Trender sedan finanskrisen

Trender sedan finanskrisen Trender sedan finanskrisen Rekordhögt antal i arbete 2012 och 200 000 färre i utanförskap Utlandsfödda har nu högre medelarbetstid och högre andel heltidsarbetande än inrikes födda Kvarstående utmaningar

Läs mer

Många arbetslösa har en svag förankring till arbetsmarknaden

Många arbetslösa har en svag förankring till arbetsmarknaden Lönebildningsrapporten 2014 93 FÖRDJUPNING Många arbetslösa har en svag förankring till arbetsmarknaden Diagram 72 Jobbchans för olika grupper, 16 64 år Procent, säsongsrensade månadsvärden 16 14 16 14

Läs mer

Bilaga 1. Kvantitativ analys

Bilaga 1. Kvantitativ analys bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2013-0200 rir 2014:11 Bilaga 1. Kvantitativ analys Att tillvarata och utveckla nyanländas kompetens rätt insats i rätt tid? (RiR 2014:11) Bilaga 1 Kvantitativ analys

Läs mer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång, februari 2011 Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer - en statistisk

Läs mer

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Bakgrund Centrala överenskommelsen År 2001 träffades en central överenskommelse om utveckling av introduktion för nyanlända

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

Vågar du möta dina fördomar?

Vågar du möta dina fördomar? Vågar du möta dina fördomar? 1 Sanningen i fickformat Med den här broschyren vill vi på Bodens kommun ta aktiv roll i de diskussioner som förs om invandrare och integration i vår kommun. Vi har uppmärksammat

Läs mer

Diskrimineringslagstiftning

Diskrimineringslagstiftning Diskrimineringslagstiftning Rätten att inte bli diskriminerad är en mänsklig rättighet Internationell lagstiftning som är tvingande för Sverige (EUrätt) eller som Sverige valt att följa (EKMR) begränsar

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Helena Svaleryd, 18 maj Bättre arbetsmarknadsutveckling än väntat Mindre fall i sysselsättningen än väntat pga Hög inhemsk efterfrågan Inga stora

Läs mer

Diskriminering dröjer kvar

Diskriminering dröjer kvar Diskriminering dröjer kvar Indikatorer och insatser inom området etnisk och religiös diskriminering 2 delrapporter Diskriminering dröjer kvar. Indikatorer och insatser inom området etnisk och religiös

Läs mer

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år.

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. Bästa Ingrid, Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. I mitt senaste brev redogjorde jag för min grundläggande syn, att funktionsnedsatta

Läs mer

Utmaningar på arbetsmarknaden - Långtidsutredningen 2011

Utmaningar på arbetsmarknaden - Långtidsutredningen 2011 Utmaningar på arbetsmarknaden - Långtidsutredningen 2011 Oskar Nordström Skans Långtidsutredningen 2011 SOU 2011:11 Analyserar den svenska arbetsmarknaden Sammanfattar relevant forskning i 12 mycket utförliga

Läs mer

Vägen till jobb 24 september 2015

Vägen till jobb 24 september 2015 Vägen till jobb 24 september 2015 Inledning: en bättre väg in i samhället Just nu flyr många människor från krig och konflikt för att ta sig till Sverige. Asylansökningarna ligger på samma nivåer som rekordåren

Läs mer

Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare

Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare Promemoria 2010-10-07 Integrations- och jämställdhetsdepartementet Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare Bakgrund Den 1 december 2010 träder en reform för att påskynda nyanlända

Läs mer

Interkulturellt förhållningssätt

Interkulturellt förhållningssätt Interkulturellt förhållningssätt Professor Pirjo Lahdenperä Eskilstuna 1 Två sanningar Närmar sig varann. En kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv. (Tomas

Läs mer

Sverige tar ansvar i en orolig värld

Sverige tar ansvar i en orolig värld Sverige tar ansvar i en orolig värld Finansminister Anders Borg 20 augusti 2014 Svag internationell återhämtning och ökad oro i omvärlden Dämpade tillväxtutsikter i USA, Indien och Kina Upptrappade sanktioner

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

Intervjuarinstruktion till AKU EU-tillägg 2008 Migrants

Intervjuarinstruktion till AKU EU-tillägg 2008 Migrants STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2009-04-28 1(10) Annex 3a Intervjuarinstruktion till AKU EU-tillägg 2008 Migrants Inledning Samtliga medlemsländer i EU skall enligt ett beslut av EUkommissionen redovisa uppgifter

Läs mer

Vanliga fördomar om invandrare

Vanliga fördomar om invandrare Vanliga fördomar om invandrare Det pågår en massinvandring till Sverige. Det stämmer inte. I dag är cirka 15 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Statistiska centralbyrån beräknar att

Läs mer

Invandringen till Sverige

Invandringen till Sverige Invandringen till Sverige Jens Allwood, Charlotte Edebäck, Randi Myhre European Intercultural Workplace Kollegium SSKKII, GU www.sskkii.gu.se/projects/eiw/ www.eiworkplace.net Innehåll Bakgrund 1950 1970

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Måste alla heta som Svensson?

Måste alla heta som Svensson? Måste alla heta som Svensson? En empirisk studie av namnbyten och inkomster Mahmood Arai, Lena Schröder, Peter Skogman Thoursie och Anna Thoursie Mahmood Arai * Lena Schröder ** Peter Skogman Thoursie

Läs mer

Remiss från Arbetsmarknadsdepartementet - Matchningsanställningar nya vägar till jobb (A:214 D)

Remiss från Arbetsmarknadsdepartementet - Matchningsanställningar nya vägar till jobb (A:214 D) Tjänsteutlåtande Arbetsmarknad och vuxenutbildningsförvaltningen Utfärdat 2015-05-26 Anders Ednersson Diarienummer 0394/15 Telefon: 031-3683084 e-post: anders.ednersson@arbvux.goteborg.se Remiss från Arbetsmarknadsdepartementet

Läs mer

Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013

Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013 Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013 Jens Sandahl, Analysavdelningen jens.sandahl@arbetsformedlingen.se Sammanfattning av budskap Ungdomar är ingen homogen grupp Ungdomsarbetslösheten

Läs mer

Yttrande över motion om avidentifiering av ansökningshandlingar samt motion om motverkan av etnisk diskriminering vid arbetsansökan

Yttrande över motion om avidentifiering av ansökningshandlingar samt motion om motverkan av etnisk diskriminering vid arbetsansökan Kommunstyrelsen 2007-02-12 50 87 Arbets- och personalutskottet 2007-01-29 13 29 Personalkontoret 03.422 008 febkf14 Yttrande över motion om avidentifiering av ansökningshandlingar samt motion om motverkan

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

Tabell 1: 10 högsta lönenivåer bland 16-åringar*

Tabell 1: 10 högsta lönenivåer bland 16-åringar* . Inledning Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund SSU genomför årligen en undersökning riktad till alla Sveriges kommuner angående sommarjobb respektive feriepraktik för ungdomar. Undersökningen riktar

Läs mer

Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans. För en bättre värld

Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans. För en bättre värld Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans Innehåll Om undersökningen Om respondenterna Resultat i sammandrag Resultat från undersökningen Synen på mångfald och diskriminering Jobb och företagande

Läs mer

Muslim i Sverige. Pernilla Ouis &Anne SofieRoald. Wahlström & Widstrand

Muslim i Sverige. Pernilla Ouis &Anne SofieRoald. Wahlström & Widstrand Muslim i Sverige Pernilla Ouis &Anne SofieRoald Wahlström & Widstrand INNEHÅLI Inledning 11 OCH Bokens uppläggning 13 Vad är islam? 16 Den islamiska korgen 18 Majoritet kontra minoritet 20 Noter-Inledning

Läs mer

Är arbetsmarknadspolitiken på väg åt rätt håll? Arbetsförmedlingen, 25/5 Lars Calmfors

Är arbetsmarknadspolitiken på väg åt rätt håll? Arbetsförmedlingen, 25/5 Lars Calmfors Är arbetsmarknadspolitiken på väg åt rätt håll? Arbetsförmedlingen, 25/5 Lars Calmfors Frågor Den aktiva arbetsmarknadspolitiken Arbetslöshetsförsäkringen - konjunkturberoende ersättning? - allmän och

Läs mer

Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt

Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt Syfte: att sammanställa länsstyrelsernas erfarenheter av att jobba med

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

Men hur trovärdig är studien egentigen?

Men hur trovärdig är studien egentigen? Men hur trovärdig är studien egentigen? Hur skakig får en utvärdering vara? Sent i våras publicerades rapporten Utvärdering av Socialtjänstens och Ideella kvinnojourers insatser för Våldsutsatta kvinnor

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Frågeställningar Vilka effekter har ökad utrikeshandel och ökade direktinvesteringar haft på sysselsättning och

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra

Läs mer

Hur försörjer sig andra generationens invandrare?*

Hur försörjer sig andra generationens invandrare?* MATS HAMMARSTEDT Hur försörjer sig andra generationens invandrare?* I denna artikel studeras försörjningen bland andra generationens invandrare i Sverige. Artikeln visar att det finns stora skillnader

Läs mer

Rådslagsmaterial Minskade klyftor

Rådslagsmaterial Minskade klyftor Rådslagsmaterial Minskade klyftor Socialdemokraterna i Örebro Örebro arbetarekommun har tagit initiativ till ett antal lokala rådslag. Rådslagen syftar till att öka kunskapen och debatten om respektive

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING. Utbildningsbakgrund bland utrikes födda

TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING. Utbildningsbakgrund bland utrikes födda TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING Utbildningsbakgrund bland utrikes födda TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING Utbildningsbakgrund bland utrikes födda Statistiska centralbyrån 2014 Report 2014:6 Educational background

Läs mer

Ledarskap för mångfald och ett. Ett inkluderande arbetsklimat

Ledarskap för mångfald och ett. Ett inkluderande arbetsklimat Ledarskap för mångfald och ett inkluderande arbetsklimat KompoBib2020 Eva Löfgren Diversity AB eva.lofgren@diversity.se 070 211 98 68 Dagens program 8.30 12.00 Våra referensramar/ glasögon g och hur de

Läs mer

Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund

Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund Diarienummer 2014-000-000 Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund CSN, rapport 2014:8 2 Diarienummer 2014-219-6424 Diarienummer

Läs mer

Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige

Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige Varselportalen 2013-03-09, RW Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige Historiskt har vi haft perioder av låga arbetslöshetstal i Sverige: Tidigt 70-tal; 2-3 % arbetslöshet 1975-1980; 2-3%

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Skapa jobb för unga människor. Tobias Lindfors, VD och grundare John Andersson, Affärsområdeschef Norge

Skapa jobb för unga människor. Tobias Lindfors, VD och grundare John Andersson, Affärsområdeschef Norge Skapa jobb för unga människor Tobias Lindfors, VD och grundare John Andersson, Affärsområdeschef Norge Från studentkorridoren till 7000 anställda - Från studentkorridoren till 7000 anställda - Från Luleå

Läs mer

Utrikes födda på arbetsmarknaden. - En forskningsöversikt

Utrikes födda på arbetsmarknaden. - En forskningsöversikt Promemoria 2013-10-07 Utrikes födda på arbetsmarknaden - En forskningsöversikt Författare: Stina Petersson Stockholms universitets Linnécentrum för integrationsstudier (SULCIS) Innehåll 1. Inledning...

Läs mer

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar VÄRDERINGSÖVNING med ordpar Som individer i ett samhälle är vi ständigt utsatta för omgivningens inflytande och påtryckningar för hur vi ska tänka och känna inför olika saker. Vi matas med värderingar

Läs mer

State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd

State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd Till Europeiska kommissionen State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd Kommissionen välkomnar synpunkter

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Gjorde undantagsregeln skillnad?

Gjorde undantagsregeln skillnad? Gjorde undantagsregeln skillnad? nr 5 2009 årgång 37 Möjligheten för företag med högst tio anställda att undanta två personer från regeln sist in, först ut har givit få mätbara resultat. Små företag anställde

Läs mer

Ang n e g l e e l s e s B er e mu m d u e d z e -Sv S a v n a k n v k i v s i t Generaldirektör

Ang n e g l e e l s e s B er e mu m d u e d z e -Sv S a v n a k n v k i v s i t Generaldirektör Angeles Bermudez-Svankvist Angeles Bermudez-Svankvist Generaldirektör Arbetsförmedlingen i siffror 11 000 anställda 321 kontor Kundtjänst besvarade 1 060 000 telefonsamtal senaste året Arbetsformedlingen.se

Läs mer

Sveriges professionella organisation av utlandsfödda akademiker presenterar. Tänk Om!

Sveriges professionella organisation av utlandsfödda akademiker presenterar. Tänk Om! Sveriges Internationella Talanger Sveriges professionella organisation av utlandsfödda akademiker presenterar Tänk Om! Sammanfattning och Rekommendation från vår första paneldiskussion i serien SIT SAMTAL

Läs mer

Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten?

Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten? 44 Avtalsrörelsen 2007 och makroekonomisk FÖRDJUPNING Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten? Löneutfallen efter 2007 års avtalsrörelse har varit överraskande låga.

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 Färre övergångar till arbete I september 2015 påbörjade 1 028 personer av samtliga som

Läs mer