Ledamöterna i regionfullmäktige kallas enligt bifogad kungörelse till sammanträde enligt följande:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ledamöterna i regionfullmäktige kallas enligt bifogad kungörelse till sammanträde enligt följande:"

Transkript

1 KALLELSE Fullmäktige Regionförbundet södra Småland Ledamöterna i regionfullmäktige kallas enligt bifogad kungörelse till sammanträde enligt följande: Tid: Fredagen den 14 december 2012 kl Plats: Utvandrarnas Hus, Vilhelm Mobergs gata Växjö Möjligheter till gruppöverläggningar finns från kl i anslutning till sammanträdeslokalen. Fullmäktiges ledamöter bjuds på lunch i anslutning till utdelning av regionförbundets kulturstipendier, priser och årets bubblare Fullmäktiges handlingar finns även tillgängliga på GUNNAR NORDMARK Ordförande fullmäktige Ulrika J Gustafsson Sekreterare Delges Kallas För kännedom Huvudman Mats Johnsson (M) Thomas Johnsson (M) Alvesta Robert Olesen (S) Rose-Marie Larsson (S) Alvesta Sven Sunesson (C) Johny Haraldsson (C) Alvesta Monica Widnemark (S) Evert Nilsson (S) Lessebo Margareta Löfström (M) Per-Magnus Pettersson (M) Lessebo Ann-Charlotte Wiesel (M) Jan Sahlin (M) Ljungby Carina Bengtsson (C) Annelie Ahlqvist (C) Ljungby Anne Karlsson (S) Conny Simonsson (S) Ljungby Jan Lorentzson (SD) Leif Rogerstam (SD) Ljungby Bengt Germundsson (KD) Britt-Marie Stridh (KD) Markaryd Joakim Pohlman (S) Ingrid Sundman (S) Markaryd Arne Karlsson (M) Inge Strandberg (M) Tingsryd Mikael Jeansson (S) Barbro Svensson (S) Tingsryd Åke Carlson (C) Ingrid Hugosson (C) Uppvidinge Peter Skoog Lindman (S) Camilla Ymer (S) Uppvidinge Bo Frank (M) Anna Hultstein (M) Växjö Anna Tenje (M) Nils Posse (M) Växjö Roland Gustbée (M) Ulf Hedin (M) Växjö Lena Wibroe (M) Benny Johansson (M) Växjö Gunnar Elm (C) Malin Nilsson Kind (C) Växjö Gunnar Nordmark (FP) Annika Stacke (FP) Växjö

2 Regionfullmäktige René Jaramillo (KD) Eduardo Rossel (KD) Växjö Charlotta Svanberg (S) Maria Carlsson (S) Växjö Carl-Olof Bengtsson (S) Tony Lundstedt (S) Växjö Åsa K Björkmarker (S) Ann-Kristin Lindquist (S) Växjö Gunnar Storbjörk (S) Martin Edberg (S) Växjö Carin Högstedt (V) Anders Mårtensson (V) Växjö Gunnel Jansson (MP) Ofelia Daun (MP) Växjö Elizabeth Peltola (C) Claes Lindahl (C) Älmhult Ingemar Almqvist (S) Stefan Jönsson (S) Älmhult Suzanne Frank (M) Kent Alriksson (M) Landstinget Ingemar Swalander (M) Peter Löfström (M) Landstinget Pernilla Sjöberg (M) John Hed (M) Landstinget Jessica Lyckwall (M) Ginger Ekwurtzel (M) Landstinget Monica Haider (S) Marie Liljedahl (S) Landstinget Anna Fransson (S) Olof Björkmarker (S) Landstinget RosMarie Jönsson Åke Gummesson (S) Landstinget Neckö (S) Peter Freij (S) Michael Sjöö (S) Landstinget Lena Karlsson (C) Kjell Gustavsson (C) Landstinget Börje Tranvik (SD) Pontus Nordfjell (SD) Landstinget Lennart Värmby (V) Fanny Battistutta (V) Landstinget Tryggve Svensson (V) Jerker Nilsson (V) Landstinget Eva Johnsson (KD) Gerd Lansler (KD) Landstinget Rolf Andersson (FP) Carl-Gustav Arvidsson (FP) Landstinget Kjell Jormfeldt (MP) Annelise Heed (MP) Landstinget Kallade ersättare John Hed (M) ersättare för Pernilla Sjöberg och Eduardo Rossel (KD) ersättare för René Jaramillo (KD) Kallade övriga Tjänstemän Peter Hogla, Ulf Petersson, Thomas Nilsson, Helen Hägglund och Annika Sandström. OBS! Vid förhinder anmäls detta till Ulrika J Gustafsson telefon eller via e- post: 2

3 Regionfullmäktige Föredragningslista regionfullmäktige Regionförbundet södra Småland fredagen 14 december 2012 Bilaga 1. Sammanträdets öppnande 2. Upprop 3. Val av två justerare att jämte ordföranden justera fullmäktiges protokoll 4. Godkännande av föredragningslistan../. 5. Allmänhetens frågestund (kl och max 30 min)./. 6. Ledamöternas frågestund./. 7. Verksamhetsplan för Regionförbundet södra Småland 2013./. 8. Internkontrollplan för regionstyrelsen och trafiknämnden - uppföljning 9. Aktuella frågor för regional utveckling regionstyrelsens ordförande informerar./../. 10. Länsgemensam folkhälsopolicy./. 11. Angående bildandet av egen regionkommun från motion./. 12. Aktuella trafikeringsfrågor av strategisk karaktär trafiknämndens ordförande informerar./. 13. Om behovet av en regional gång- och cykelvägplan - motion./. 14. Projekt Resurscentrum södra Småland för jämställd tillväxt interpellation ställd till Roland Gustbée (M) från Carin Högstedt (V) 15. Kulturstipendiater, kulturpris och bubblare 2012 (ca 11.30)./../. 16. Inkomna motioner och medborgarförslag./. 17. Valärende - Avsägelse från uppdrag som ordinarie ledamot i trafiknämnden, samt fyllnadsval efter Charlotta Svanberg (S) 18. Anmälningsärenden a. Regionstyrelsens protokoll och b. Trafiknämndens protokoll och c. Granskningsrapport över Regionförbundet södra Smålands projektredovisning d. Avsägelse från uppdrag som ledamot i regionfullmäktige Ewa Carlsson (C) e. Avsägelse från uppdrag som ledamot i regionfullmäktige - Mats Öhrn (MP)./../../../. Komplett föredragningslista finns anslagen i receptionen vid samtliga kommunhus i länet och Landstinget Kronoberg, samt på Regionförbundet södra Småland, P G Vejdes väg 15, Växjö, samt på Fullmäktiges sammanträde är offentligt. Allmänheten är välkommen. 3

4 Uppropslista förbundsfullmäktige Ledamot Ersättare Huvudman Närvarande Mats Johnsson (M) Thomas Johnsson (M) Alvesta Robert Olesen (S) Rose-Marie Larsson (S) Alvesta Sven Sunesson (C) Johny Haraldsson (C) Alvesta Monica Widnemark (S) Evert Nilsson (S) Lessebo Margareta Löfström (M) Per-Magnus Pettersson (M) Lessebo Ann-Charlotte Wiesel (M) Jan Sahlin (M) Ljungby Carina Bengtsson (C) Ewa Carlsson (C) Ljungby Anne Karlsson (S) Conny Simonsson (S) Ljungby Jan Lorentzson (SD) Leif Rogerstam (SD) Ljungby Bengt Germundsson (KD) Britt-Marie Stridh (KD) Markaryd Joakim Pohlman (S) Ingrid Sundman (S) Markaryd Arne Karlsson (M) Inge Strandberg (M) Tingsryd Mikael Jeansson (S) Barbro Svensson (S) Tingsryd Åke Carlson (C) Ingrid Hugosson (C) Uppvidinge Peter Skoog Lindman (S) Camilla Ymer (S) Uppvidinge Bo Frank (M) Anna Hultstein (M) Växjö Anna Tenje (M) Nils Posse(M) Växjö Roland Gustbée (M) Lena Wibroe (M) Gunnar Elm (C) Gunnar Nordmark (FP) Eduardo Rossel (KD) ersättare för René Jaramillo (KD) Charlotta Svanberg (S) Carl-Olof Bengtsson (S) Åsa K Björkmarker (S) Gunnar Storbjörk (S) Carin Högstedt (V) Ulf Hedin (M) Benny Johansson (M) Malin Nilsson Kind (C) Annika Stacke (FP) Eduardo Rossel (KD) Maria Carlsson (S) Tony Lundstedt(S) Ann-Kristin Lindquist (S) Martin Edberg (S) Anders Mårtensson (V) Växjö Växjö Växjö Växjö Växjö Växjö Växjö Växjö Växjö Växjö

5 Gunnel Jansson (MP) Ofelia Daun (MP) Växjö Älmhult Claes Lindahl (C) ersättare för Elizabeth Peltola (C) Claes Lindahl (C) Älmhult Ingemar Almqvist (S) Stefan Jönsson (S) Kjell Gustavsson (C) ersättare för Landstinget Suzanne Frank (M) Kent Alriksson (M) Landstinget Ingemar Swalander (M) Peter Löfström (M) Landstinget John Hed (M) ersättare för Pernilla Sjöberg (M) John Hed (M) Landstinget Jessica Lyckwall (M) Ginger Ekwurtzel (M) Landstinget Monica Haider (S) Marie Liljedahl (S) Mikale Sjöö (S) ersättare för Landstinget Anna Fransson (S) Olof Björkmarker (S) Landstinget RosMarie Jönsson Neckö (S) Åke Gummesson (S) Landstinget Peter Freij (S) Michael Sjöö (S) Landstinget Lena Karlsson (C) Kjell Gustavsson (C) Landstinget Börje Tranvik (SD) Pontus Nordfjell (SD) Landstinget Lennart Värmby (V) Fanny Battistutta (V) Landstinget Tryggve Svensson (V) Jerker Nilsson (V) Landstinget Eva Johnsson (KD) Gerd Lansler (KD) Landstinget Rolf Andersson (FP) Carl-Gustav Arvidsson (FP) Landstinget Kjell Jormfeldt (MP) Annelise Heed (MP) Totalt 45

6 Regionfullmäktige Ärende 5 Allmänhetens frågestund Ärendet Enligt regionfullmäktiges arbetsordning 23 bereds tillfälle för allmänheten att ställa frågor vid sammanträde med regionfullmäktige max 30 minuter. Ordförande ajournerar fullmäktiges sammanträde för allmänhetens frågestund.

7 Regionfullmäktige Ärende 6 Ledamöternas frågestund Förslag till beslut Regionfullmäktige beslutar Att notera informationen till protokollet. Ärendet Enligt 22 i regionfullmäktiges arbetsordning ska vid varje sammanträde med regionfullmäktige avsättas tid till ledamöternas allmänna frågestund. Varje ledamot har därvid möjlighet att under en minut ställa en enkel fråga inom förbundets verksamhetsområde. Den som har möjlighet att svara lämnar ett kort svar på högst en minut.

8 Regionfullmäktige Ärende 7 Verksamhetsplan 2013 Dnr 12/0009 Förslag till beslut Regionfullmäktige föreslås besluta Att fastställa Verksamhetsplan 2013 för Regionförbundet södra Småland. Att höja ambitionen att sätta upp mätbara/utvärderingsbara mål i kommande verksamhetsplaner. Ärendet Regionfullmäktige fastställer årligen en verksamhetsplan i december för det kommande kalenderåret. Regionförbundets verksamhetsplan 2013 utgår från de styrande mål som finns angivna i förbundets olika styrande dokument. Med styrande dokument avses av fullmäktige fastställd budget, fastställda program, strategier, planer och policys, såsom Regionalt utvecklingsprogram (RUP), länstransportplan, trafikförsörjningsprogram, kulturplan Kronoberg, mångfalds- och jämställdhetsplan. De styrande målen som är angivna i verksamhetsplanen följs av effektmål, som är mätbara, uppföljnings- eller utvärderingsbara. Effektmålen ska föra oss i riktning mot de styrande målen och anger effekter på kort eller lång sikt. Målen följs av prioriterade insatser i form av aktiviteter De prioriterade insatserna ska ha en tydlig koppling till målen, det är de samlade resultaten från insatserna som på sikt ska göra att målen uppnås. Föreslås att fullmäktige fastställer Verksamhetsplan 2013 för Regionförbundet södra Småland. Bifogade handlingar: - Styrelsens protokoll 194/12 - Verksamhetsplan 2013 för Regionförbundet södra Småland

9 REGIONFÖRBUNDET Södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsen Sammanträdesdatum Sida (37) 194 Verksamhetsplan för Regionförbundet södra Småland 2013 Dnr 12/0009 Bakgrund Regionfullmäktige fastställer årligen en verksamhetsplan i december för det kommande kalenderåret. Regionförbundets verksamhetsplan 2013 utgår från de styrande mål som finns angivna i förbundets olika styrande dokument. Med styrande dokument avses av fullmäktige fastställd budget, fastställda program, strategier, planer och policys, såsom Regionalt utvecklingsprogram (RUP), länstransportplan, trafikförsörjnings-program, kulturplan Kronoberg, mångfalds- och jämställdhetsplan. De styrande målen som är angivna i verksamhetsplanen följs av effektmål, som är mätbara, uppföljnings- eller utvärderingsbara. Effektmålen ska föra oss i riktning mot de styrande målen och anger effekter på kort eller lång sikt. Målen följs av prioriterade insatser i form av aktiviteter De prioriterade insatserna ska ha en tydlig koppling till målen, det är de samlade resultaten från insatserna som på sikt ska göra att målen uppnås. Föreslås att fullmäktige fastställer Verksamhetsplan 2013 för Regionförbundet södra Småland. I den efterföljande diskussionen lyfts frågor om utvärderingsbarhet av mått och mål, Beslutsunderlag - Arbetsutskottets protokoll 208/12 - Verksamhetsplan 2013 för Regionförbundet södra Småland Yrkanden Carin Högstedt (V) yrkar att tillägg i beslutet görs med följande formulering: Att höja ambitionen att sätta upp mätbara/utvärderingsbara mål i kommande verksamhetsplaner Roland Gustbée yrkar avslag på Carin Högstedts tilläggsförslag. Propositionsordning Ordförande ställer proposition på eget yrkande och Carin Högstedts tilläggsyrkande och finner att styrelsen beslutar i enlighet med Carin Högstedts förslag. Beslut Regionstyrelsen föreslår fullmäktige besluta Att fastställa Verksamhetsplan 2013 för Regionförbundet södra Småland. Att höja ambitionen att sätta upp mätbara/utvärderingsbara mål i kommande verksamhetsplaner. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

10 Verksamhetsplan 2013

11 1 Innehåll VERKSAMHETSPLANENS INNEHÅLL OCH STRUKTUR REGIONFÖRBUNDETS VERKSAMHET 2013 ÖVERGRIPANDE FÖRVALTNING OCH GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING REGIONFÖRBUNDET SOM ARBETSGIVARE REGIONFÖRBUNDETS UTMANINGAR OCH MÅL FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING Kompetens- och arbetskraftsförsörjning Förnyelse och dynamik Infrastruktur och kommunikationer Livskraft BILAGOR BILAGA 1 Regionförbundets organisation BILAGA 2 Statliga medel för regional utveckling Statliga medel för utveckling av infrastruktur BILAGA 3 Indikatorer kopplade till verksamhetsplanens effektmål

12 2 VI ÄR Regionförbundet södra Småland är en gemensam organisation för kommunerna och landstinget i Kronobergs län. Våra medlemmar är Alvesta kommun, Ljungby kommun, Markaryds kommun, Uppvidinge kommun, Lessebo kommun, Tingsryds kommun, Växjö kommun, Älmhults kommun och Landstinget Kronoberg. VÅRA ÄNDAMÅL - att vara samverkansorgan i länet - att vara regional kollektivtrafikmyndighet inom Kronobergs län - att vara en gemensam organisation för kommunerna och landstinget i Kronoberg med syfte att ta tillvara länets möjligheter och främja dess utveckling. VI GÖR Vi utvecklar våra möjligheter att resa inom och utanför vårt län. Vi stödjer kultur och kompetens. Vi främjar internationalisering och näringslivets möjligheter till utveckling. Vi erbjuder samarbete mellan våra medlemmar och andra regioner i och utanför Sverige och vi strävar efter att bli Europas grönaste region. VÅR VERKSAMHETSIDÉ Regionförbundets verksamhetsidé är att göra skillnad genom att stärka samarbete och verka för utveckling och hållbar tillväxt i regionen. VÅR VISION Vår vision är ett gott liv i södra Småland: en region där människor trivs, vill stanna kvar och lockas att slå sig ner.

13 3 Verksamhetsplanens innehåll och struktur TYDLIGA MÅL, EFFEKTER OCH RESULTAT Budget och verksamhetsplan är de styrdokument som visar färdriktning och prioriteringar för det kommande verksamhetsåret. Regionförbundet verkar för att målen som anges ska uppnås genom att fullfölja de uppdrag förbundet har fått av sina medlemmar och från staten. Verksamhetsplanen avser hela regionförbundets verksamhet och organisation och är uppbyggd enligt en målhierarki i TRE NIVÅER:

14 4 Verksamhetsplanens innehåll och struktur STYRANDE MÅL I regionförbundets verksamhetsplan formuleras mål som har sin utgångspunkt i Regionalt utvecklingsprogram (RUP), andra styrdokument eller förbundsordningen. Styrande mål är politiskt antagna och anges för respektive av de fyra huvudutmaningar som anges i RUP. Därtill anges mål för övergripande förvaltning och god ekonomisk hushållning med fokus på regionförbundets myndighetsutövning och regionförbundet som arbetsgivare. EFFEKTMÅL Med utgångspunkt från de styrande målen formuleras effektmål. Effektmålen ska föra oss i riktning mot de styrande målen och anger effekter på kort eller lång sikt. De samlade resultaten av våra insatser ska verka för att effektmålen nås. Effektmålen är mätbara, uppföljnings- eller utvärderingsbara och följs upp årligen i årsredovisningen, i syfte att visa på förändring över tid. Effektmålen är för tydlighetens skull uppdelade i omvärldseffekter och verksamhetens effektmål. Omvärldseffekter är sådana som regionförbundet, inom ramen för sitt uppdrag som samverkansorgan, påverkar indirekt. Omvärldseffekterna anger önskad utveckling inom ett antal nyckelområden, däribland sådana som pekats ut av OECD som utmaningar för regionen. Omvärldseffekterna ska följas upp med hjälp av befintlig statistik. Verksamhetens effektmål är sådana mål som regionförbundet har en direkt påverkan på, genom vårt uppdrag och de insatser och aktiviteter vi genomför. Regionförbundet bedriver inom flera områden framför allt ett stödjande och möjliggörande arbete, vilket behöver följas, utvärderas och mätas kvalitativt snarare än kvantitativt. I bilagan för indikatorer redogörs på vilket sätt de olika effektmålen ska följas upp. Om inget annat anges utgör 2011 basår för samtliga effektmål. PRIORITERADE INSATSER 2013 Målen följs av prioriterade insatser i form av aktiviteter De prioriterade insatserna ska ha en tydlig koppling till målen, det är de samlade resultaten från insatserna som på sikt ska göra att målen uppnås. De prioriterade insatserna följs upp i samband med delårs- och årsredovisning och redovisas därmed till styrelse och fullmäktige.

15 5 Regionförbundets verksamhet 2013 ÖVERGRIPANDE FÖRVALTNING OCH GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Regionförbundet ska vara en tillgänglig och öppen myndighet och bedriva sin verksamhet med länets och dess invånares bästa för ögonen. Regionförbundets verksamhet och myndighetsutövning ska bedrivas med hög kvalitet och med utgångspunkt i vad som anges i förvaltningslagen och kommunallagen. Regionförbundets ärendehandläggning ska kännetecknas av en enhetlig tillämpning, god service och information samt en snabb och korrekt handläggning. Kommuner och landsting skall i planen för verksamheten ange mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. I planen för ekonomin skall anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning¹. En god ekonomisk hushållning med en ekonomi i balans är en viktig förutsättning för att kunna utföra verksamheten på ett effektivt sätt. Verksamhetsperspektivet i god ekonomisk hushållning handlar om att bedriva verksamheten på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Detta förutsätter ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. För att åstadkomma detta krävs en planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om avvikelser gentemot uppställda mål². STYRANDE MÅL Vi säkerställer god kvalitet och effektivitet för vår verksamhets- och myndighetsutövning. Självfinansieringsgraden i kollektivtrafiken ska vara minst 50%. Finansiella mål i budget, fastställda av regionfullmäktige. EFFEKTMÅL Under 2013 ska indikatorer tas fram, kopplade till kvalitet och effektivitet i vår verksamhetsoch myndighetsutövning. Utifrån indikatorerna kommer effektmål att formuleras. ¹ Prop. 2003/04:105. ² Prop. 2003/04:105.

16 Övergripande förvaltning 6 PRIORITERADE INSATSER 2013 Förvaltning och myndighetsutövning Inrättande av ett nytt sammanhållet ärendehanteringssystem. Det grundläggande för ett gemensamt ärendehanteringssystem är att det utgör stöd för att verksamheterna sker på ett regelrätt och kvalitetsmässigt sätt. I huvudsak är det diarieärenden, men det kan även finnas andra ärenden som inte diarieförs. Även dessa ska kunna hanteras i systemet. Mot bakgrund av att befintligt avtal löper ut ska ett nytt system upphandlas. För alla ärendegrupper ska finnas målsatta handläggningstider och för alla större ärendegrupper ska det finnas beskrivna ärendeprocesser, mallar och checklistor som stöd för handläggning och beslut. Genomföra de i regionstyrelsens respektive trafiknämndens internkontrollplaner angivna kontrollmomenten samt vidta eventuella åtgärder. Informera om befintliga rutiner och processer inom servicefunktionerna/administrativa avdelningen för att öka effektiviteten vid regionförbundet. Fokus på information till nyanställda. Årlig uppföljning ska genomföras kopplat till målet om minst 50%-ig självfinansieringsgrad. Redovisning görs i årsbokslutet för respektive år. Separat skrivelse skall göras till regionstyrelsen om målet riskerar att inte uppnås. Årlig uppföljning ska genomföras kopplat till de finansiella målen i budget. Uppföljning av de finansiella målen görs i delårsrapport och i årsbokslut för respektive år. Kommunikation och regional profilering Stärka dialogen med medlemmarna Regionförbundet arbetar för att stärka dialogen med medlemmarna, tydliggöra bilden av regionförbundet som regional aktör och lyfta de utvecklingsfrågor som vi arbetar med. Som steg i att stärka medlemsdialogen ska tre arrangemang genomföras. - Tylösandsveckan, ett årligt återkommande nationellt arrangemang av fristående konferenser och möten inom områden som berör offentlig verksamhet. Arrangemanget vänder sig till anställda i offentlig sektor. Ska genomföras maj Mötesplats södra Småland, syftar till att för regionförbundets medlemmar och andra intressenter konkretisera och lyfta viktiga frågor för regional utveckling. Ska genomföras i december Kansliet ska genomföra en turné till samtliga medlemmar för att informera om regionförbundets verksamhet och stärka dialogen med medlemmarna.

17 Övergripande förvaltning 7 - Presidiet ska besöka samtliga medlemmar för att informera om verksamhetens innehåll och diskutera strategiskt viktiga frågor. Genomföra en undersökning bland förbundets medlemmar i syfte att ta fram ett nöjd medlemsindex (NMI). Undersökningen ska tydliggöra medlemmarnas förväntningar på regionförbundet, deras behov av information, deras intryck av regionförbundet och intryckens överrensstämmelse med regionförbundets kommunikation, värdegrund och mål. Utifrån medlemmarnas behov kan kommunikationen och informationen anpassas och planeras, så att medlemsdialogen förbättras och varumärket Regionförbundet södra Småland stärks. Utveckla regionförbundets varumärke och profil Under hösten 2012 påbörjades arbetet att ta fram en ny varumärkeshandbok och grafisk manual för Regionförbundet södra Småland. Under 2013 ska manualen implementeras och förankras i organisationen. - Regionförbundets webbplats och intranät ska revideras. Arbetet startar i januari Det kommer att medföra förändringar i såväl utseende som funktioner på webbplatsen. - Pressarbetet ska utvecklas. En intern rutin och strategi ska tas fram för att regionförbundet ska bli mer förutseende och effektiva i sin externa kommunikation. Internationellt samarbete Utveckla intern och extern samverkan. - Intern samverkan mellan det internationella arbetet och regionförbundets övriga verksamhet ska stärkas. - Stöd och samordning av etablerade samarbeten med fokus på Euroregion Baltic, Småland Blekinges Brysselkontor, Kina (Suzhou) och Sydafrika (Potchefstroom/ Tlokwe) Förberedelser och bevakning inför kommande programperiod i EU. - Inför kommande programperiod ska möjligheter till medfinansiering av projekt bevakas. Befintliga och potentiella samarbetsområden ska inventeras i syfte att föreslå geografiska eller verksamhetsmässiga kompletteringar. - Regionförbundets omvärldspolicy ska revideras.

18 8 REGIONFÖRBUNDET SOM ARBETSGIVARE Regionförbundets verksamhet med regional utveckling på hållbar grund innebär att som arbetsgivare främja jämställdhet och mångfald bland de anställda. Uppgiften ska tas på högsta allvar inte minst för att föregå som gott exempel. Arbetsplatsen och arbetsgrupper ska främja mångfald. Detta innebär att oavsett könstillhörighet, ålder, tidigare yrkeserfarenhet och etnisk tillhörighet/kulturell bakgrund skall anställda ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter till goda arbetsförhållanden och delaktighet³. Regionförbundet som arbetsgivare är enligt Jämställdhetslagen 1991:433 skyldig att upprätta en jämställdhetsplan. Regionfullmäktige fastställde en mångfalds- och jämställdhetsplan för regionförbundet REGIONFÖRBUNDETS VÄRDEGRUND Värdegrunden är framtagen av regionförbundets samtliga medarbetare. Den beskriver vårt förhållningssätt och den utgångspunkt vi har gentemot medarbetare, medlemmar, förtroendevalda och invånare. Värdegrunden ska vara ett viktigt dokument i regionförbundets arbete både på kort och lång sikt. Den ska vara kopplad till att medarbetares vardag och genomsyra hela regionförbundet. Värdegrunden innebär att: Jag tillvaratar, nyttjar och förädlar mina och andras kompetenser Jag bemöter alla med respekt och värdighet Vi utvecklar individen, verksamheten och samhället Vi är tydliga i vårt agerande, i vårt förhållningssätt och i våra roller En fri och öppen diskussion är grunden för vårt förhållningssätt ³ Mångfalds- och jämställdhetsplan för regionförbundet södra Småland, 2008.

19 Regionförbundet som arbetsgivare 9 STYRANDE MÅL Regionförbundet södra Småland ska sträva efter jämn könsfördelning på arbetsplatsen, i arbetsgrupper och befattningskategorier. Regionförbundet ska ha jämställda löner. Regionförbundet som arbetsgivare ska vara en förebild när det gäller mångfald bland de anställda. EFFEKTMÅL Omvärldseffekter Inga omvärldseffekter är kopplade till detta område. Verksamhetens effektmål Enligt regionförbundets mångfalds- och jämställdhetsplan ska könsfördelningen på arbetsplatsen, i arbetsgrupper och inom befattningskategorier, uppgå till minst 40 procent av vardera könet. Till år 2015 ska en förändring ha skett i positiv riktning. Lönekartläggningarna visar att löneskillnader ej är könsrelaterade. I regionförbundets personal ska andelen utlandsfödda utgöra minst samma andel som i befolkningen i Kronobergs län. Till år 2015 ska en förändring ha skett i positiv riktning. PRIORITERADE INSATSER 2013 Revidera regionförbundets mångfalds- och jämställdhetsplan. Följa upp nyckeltal från regionförbundets mångfalds- och jämställdhetsplan. Genomföra handlingsplanen för jämställda löner. Kartlägga samtliga inkomna ansökningar på utannonserade tjänster inom regionförbundet med avseende på sökandes kön, ålder och ursprung. Syftet är att genom att kartlägga alla inkomna ansökningar få en bild av hur urvalet till våra tjänster ser ut. Slutsatser ska därefter sammanställas med avseende på urvalets sammansättning vad gäller andel män och kvinnor, andel i olika ålderskategorier och andel med utländsk bakgrund (i den mån det går att utläsa). Om kartläggningen visar att urvalet är alltför homogent för att vi ska kunna nå våra mål vad gäller mångfald och jämställdhet, behöver åtgärder vidtas för att locka nya grupper av sökande. Genomföra medarbetarenkät samt ta fram handlingsplan för eventuella åtgärder. Genomföra två personalmöten under året som ska ha särskilt tema utifrån diskrimineringskriterierna. Genomföra översyn och eventuell uppdatering av regionförbundets personalhandbok.

20 10 REGIONFÖRBUNDETS UTMANINGAR OCH MÅL FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING Regionförbundets övergripande mål anges i det regionala utvecklingsprogrammet för södra Småland (RUP). De åtgärder som pekas ut under varje utvecklingsområde genomförs av regionförbundet och andra regionala aktörer. Utifrån regionens gemensamma mål om hållbar utveckling pekar regionförbundet ut riktningen och sätter ramarna. Tre perspektiv genomsyrar utvecklingssatsningarna: ATTRAKTIVITET I en ökad konkurrens får det lokala och regionala allt större betydelse. Det ökar vikten av att vårda och utveckla verksamhet med lokal förankring. Grunden för utvecklingssatsningar i länet är därför att skapa attraktivitet som affärsarena för företagen, som livsarena för invånarna och som besöksarena för turister och besökare. Att främja företagandet, stärka arbetskraftens kompetens, investera i infrastruktur och förbättra den offentliga servicen stärker affärsarenan. Människor söker sig till platser som erbjuder en tillvaro med möjligheter och livskraft. Det gäller att ta tillvara de goda förutsättningar vi har och att skapa livsarenor som är tilltalande. Att kommunicera det unika i vår region och odla ett gott värdskap är viktigt både för att locka nya företag, för att få människor att slå sig ner i länet och för att vi ska få fler besökare. KREATIVITET OCH HANDLINGSKRAFT Förmågan till förnyelse och utveckling är avgörande för en regions konkurrenskraft. Det gäller att stimulera dynamiska miljöer för nyskapande och fokusera på begrepp som lärande, innovation och entreprenörskap. Entreprenörskap bygger på kreativitet och handlingskraft och grogrunden till nya entreprenörer behöver främjas redan i tidiga åldrar. Initiativ som främjar entreprenörskap behövs inom alla möjliga områden och för alla oavsett ålder, kön och ursprung. REGIONALT LEDARSKAP För att utvecklingsprogrammet ska kunna genomföras måste berörda aktörer engageras. Delaktighet är en grundförutsättning för att de olika aktörerna ska känna sig involverade och vilja bidra till förverkligandet av intentionerna i programmet. Regionförbundets roll är att samordna arbetet med utvecklingsprogrammet, att verka som inspiratör och enande kraft men även att vara en aktiv genomförandeaktör. I det regionala utvecklingsprogrammet anges de utvecklingsområden som är viktigast för oss att arbeta med: Kompetens- och arbetskraftsförsörjning Konkurrenskraftig kompetens i en föränderlig värld Förnyelse och dynamik Handlingskraftiga individer och företag i framkant Infrastruktur och kommunikation Klimatsmarta, energieffektiva och säkra kommunikationer för alla Livskraft resursstarka livsmiljöer med människan i centrum RUP åtföljs av ett antal strategier och handlingsprogram, som mer specifikt pekar ut riktning och åtgärder inom olika områden.

21 11 Kompetens- och arbetskraftsförsörjning Kunskap och kompetens är viktigt för individers utvecklingskraft och företags konkurrenskraft. Det livslånga lärandet grundläggs tidigt och därför är det viktigt att utbildningssystemet har hög kvalitet. Stora pensionsavgångar, färre tillträdande ungdomar och allt högre krav på arbetskraftens kompetens är utmaningar för framtidens arbetskraftsförsörjning. Det blir allt viktigare att barn och unga går klart sin utbildning, att fler väljer att vidareutbilda sig, att långtidsarbetslösa och sjukskrivna ges möjlighet att ta sig tillbaka till arbetslivet, att de med nedsatt arbetsförmåga ges möjlighet att delta på sina villkor och att de med utländsk bakgrund ses som en unik resurs och inkluderas på arbetsmarknaden. Regionförbundet södra Småland fick den 1 januari 2010 i uppdrag av näringsdepartementet att etablera kompetensplattformar för samverkan inom kompetensförsörjning och utbildningsplanering på kort och lång sikt. Inom ramen för arbetet med kompetensplattformar ska regionförbundet södra Småland ta fram kunskapsunderlag och behovsanalyser för så kallade funktionella arbetsmarknadsregioner. Som stöd för arbetet finns Kompetensforum södra Småland som består av utbildningsanordnare, branschföreträdare, kommuner, arbetsförmedlingen och andra offentliga organisationer för att få ett så brett perspektiv som möjligt. Utifrån de behov som identifierats driver regionförbundet södra Småland ett flertal projekt som på olika sätt syftar till att öka möjligheterna att ta tillvara och utveckla befintlig kompetens i arbetskraften, genom utvecklat samarbete mellan utbildningsanordnare och arbetsgivare. STYRANDE MÅL Södra Småland ska speglas av ett tydligt fokus på livslångt lärande. I södra Småland möts arbetstagarnas intressen och arbetsmarknadens kompetensbehov. Södra Småland ska vara ett föregångslän när det gäller att ta tillvara alla resurser på arbetsmarknaden. EFFEKTMÅL Omvärldseffekter Andelen eftergymnasialt utbildade har ökat till år En jämnare könsfördelning inom utbildning och arbetsliv har uppnåtts till år Andelen elever som fullföljer gymnasieskolan har ökat till år Andelen sysselsatta med utländsk bakgrund har ökat till år Verksamhetens effektmål Stärkta band mellan utbildningssystem och arbetsliv. Ökade möjligheter för studenter att stanna i regionen och komma in på arbetsmarknaden. Samtliga IT-utbildningar och seminarier i regionförbundets regi utformas i enlighet med aktuella läroplaner. Den digitala kompetensen hos länets lärare har ökat sker all medieutlåning via strömmande media.

22 Kompetens- och arbetskraftsförsörjning 12 PRIORITERADE INSATSER 2013 Fortsatt utveckling av arbetet i Kompetensplattformen Arbetet inom ramen för kompetensplattformsuppdraget kommer att fokusera på integration. En viktig fråga är validering, och att finna former för sådant arbete i regionen. Under har fokus legat på framtagande av analysmaterial, under 2013 ska utbildningsplanering utifrån dessa analyser genomföras. Utveckla metoder för samverkan internt kring kompetens- och utbildningsfrågor Ett stort antal projekt pågår inom området under ledning av regionförbundet. För att öka kvalitet och lärande, är det av högsta vikt att utveckla samverkan mellan dessa projekt och det långsiktiga strategiska arbetet. Fokus ligger således på intern kommunikation och arbetsformer, både inom avdelningen för regional utveckling och AV-Media. Implementera samverkansavtalet för Yrkeshögskola Kronoberg Länets utbildningsanordnare inom yrkeshögskola har undertecknat ett samverkansavtal 2011 i syfte att kvalitetssäkra länets YH-utbildningar och marknadsföra dessa utbildningar gemensamt. Regionförbundet leder arbetet, vilket genomförs praktiskt inom projektet YH Kronoberg för utveckling, mervärde och tillväxt. Genomföra projekt inom ramen för kompetens- och arbetskraftsförsörjning; SYV i förändring, Plug in, Studentmedarbetare Kronoberg och Integrationssamverkan södra Småland De olika pågående projektsatsningarna ska genomföras enligt plan. SYV-projektet syftar till att höja kompetensen hos länets studie- och yrkesvägledare. Projektet genomför utbildningar och nätverksträffar. Plug in syftar till att öka antalet elever som fullföljer gymnasiet, här genomförs kommunala försöksverksamheter. Studentmedarbetare Kronoberg ska införa ett studentmedarbetarsystem hos regionförbundets medlemmar, för att öka rekryteringsbasen och få fler studenter att stanna i regionen. Integrationssamverkan södra Småland ska öka den kommunala samverkan på integrationsområdet, bl.a. inom SFI. Fortsatt arbete med att öka den digitala kompetensen hos länets lärare genom att informera, inspirera och utbilda med avseende på IT i skolan. Utbildningar i PIM, praktisk IT och mediekompetens för lärare genomförs i länet. Utbildningarna är en del av ett regeringsuppdrag som Skolverket har för att främja utveckling och användning av informationsteknik i skolan. Länets specialpedagoger får också stöd i användningen av alternativa verktyg till elever med läs- och skrivsvårigheter. I samråd med länets IT-samordnare inom skolan, upphandlas länslicenser av webbtjänster för undervisning. Regionförbundet har därtill fortsatt samverkan med Linnéuniversitetet genom utbildningsinsatser och projekt.

23 13 Förnyelse och dynamik Förmågan till förnyelse och utveckling är avgörande för en regions konkurrenskraft. Därför behövs dynamiska miljöer för nyskapande som fokuserar på lärande, innovation och entreprenörskap. Innovativa miljöer förstärks av ett starkt samspel mellan forskning, näringsliv och offentlig sektor. Kreativitet och handlingskraft ska främjas redan i tidiga åldrar, hos alla oavsett ålder, kön och ursprung. Det är viktigt för företag att vara nyskapande. Att omsätta en idé till en framgångsrik innovation kräver samspel med andra. Nya idéer behöver kommuniceras kreativt för att ge en ökad försäljning och tillväxt. För att avgöra vad som kan bli lönsamt krävs omvärldsbevakning och ett starkare användar- och marknadsperspektiv bildades Familjen Kamprads stiftelse, som i första hand ska stödja, stimulera och belöna forskning och utbildning som bedrivs eller tillgodoser intressen i Småland och som utövas inom ramen för Linnéuniversitetet. Stiftelsen innebär bland annat att Småland har fått en ökad potential att på sikt omsätta ny kunskap och forskningsresultat till entreprenörskap och nya företag. STYRANDE MÅL Södra Småland ska kännetecknas av ett gott företagsklimat och starkt entreprenörskap. Södra Småland ska kännetecknas av ett konkurrenskraftigt näringsliv som ständigt utvecklas och förnyas. EFFEKTMÅL Omvärldseffekter Andelen nystartade företag som överlever 3 år har 2020 ökat i förhållande till riksgenomsnittet. Andelen företag som drivs av kvinnor har 2020 ökat i förhållande till riksgenomsnittet. Andelen företag inom kulturella och kreativa näringar har 2020 ökat i förhållande till riksgenomsnittet. Innovationsindex för Kronoberg förändras i positiv riktning. Nyföretagandet har 2020 ökat i förhållande till riksgenomsnittet. Nyföretagande bland kvinnor och personer med utländsk bakgrund har ökat Andelen elever som deltar i UF-verksamhet i för-, grund- och gymnasieskolor har ökat. Omsättningen inom besöksnäringen uppgår till 1,5 miljarder kronor Verksamhetens effektmål Det regionala innovationssystemet har stärkts. En regional näringslivsarena har etablerats.

24 Förnyelse och dynamik 14 PRIORITERADE INSATSER 2013 Utveckla det regionala innovationsarbetet Regionförbundet ska under genomföra en nystart i innovationsarbetet genom satsningen Tillväxt och innovation södra Småland. Målet är att skapa ett samlat innovationsarbete med tydlig rollfördelning och gemensamma mål, genom dialog, kompetenshöjning och modellutveckling. I arbetet involveras både regionala och lokala aktörer. Ta fram och genomföra handlingsplan för jämställd tillväxt. Näringsdepartementet har gett regionförbundet i uppdrag att ta fram en handlingsplan för jämställd regional tillväxt. Planen ska vara klar i februari 2013, och konkreta åtgärder ska genomföras under Genomföra handlingsplan för KKN. Strategi och handlingsplan för kulturella och kreativa näringar har tagits fram för perioden Inom ramen för handlingsplanen genomförs bl.a. projektet Re-Think, med fokus på att skapa en mötesplats för designföretagare och utveckla stödstrukturer för företagare inom KKN. Ta fram handlingsplan med utgångspunkt i strategin för besöksnäringen. Strategin antogs av regionfullmäktige 2012, och under 2013 ska regionförbundet ta fram en handlingsplan. Mycket av arbetet utförs genom bolaget AB Destination Småland. Inom besöksnäring bedrivs också projektet Sydostleden, som kopplar till strategin. Arbeta för att etablera regional-, och främja uppkomsten av lokala, näringslivsarenor. Inom ramen för projektet TvärdraG drivs en process som syftar till att skapa en regional näringslivsarena. Som ett första steg ska lokala arenor skapas. Projektet driver processen tillsammans med lokala aktörer. Fortsatt utveckling av Kina-samarbetet med fokus på näringslivet. Regionförbundet öppnade tillsammans med Regionförbundet i Kalmar län och Linnéuniversitetet under 2012 ett kontor i Shanghai för att stötta företag med intresse av den kinesiska marknaden. Arbetet med kontoret ska utvecklas under året, och arbete ska ske på hemmaplan för att öka intresset och kunskapen för Kina. Samarbetsavtalet med Suzhou stad ska konkretiseras.

25 15 Infrastruktur och kommunikationer Specialiseringen på arbetsmarknaden gör att nya arbetstillfällen skapas på ett fåtal attraktiva platser som drar till sig ytterligare kunskap, kapital och kreativa individer. Bra kommunikationer minskar sårbarheten i en region, attraherar arbetskraft och ger bättre möjligheter att matcha utbud och efterfrågan på arbetskraft och kompetenser. Dessutom ger det bättre möjligheter till delaktighet i samhället och knyter samman boende, arbete, utbildning, service och fritid. För att minska pendlingens miljöbelastning krävs fler miljöfordon och effektiva kollektivtrafiklösningar. Fler godstransporter ökar också behovet av miljöanpassade lösningar, exempelvis fler transporter på järnväg och effektivare lastbilstransporter. Den fysiska infrastrukturen behöver kompletteras med en välfungerande IT-infrastruktur. Kollektivtrafikmyndigheten Kollektivtrafiken är en starkt bidragande faktor till ett bättre fungerande samhälle. Kollektivtrafikmyndighetens uppgift är att se till att invånarna i länet har en god tillgång till kollektivtrafik och att kollektivtrafiken hela tiden utvecklas i enlighet med invånarnas resbehov och länets politiska målsättningar. Kollektivtrafik kan vara i form av flyg, tåg buss och taxi och den kan utföras som upphandlad eller kommersiell trafik. Myndigheten ska se till att alla former av trafik behandlas på ett konkurrensneutralt och likvärdigt sätt. Kollektivtrafiken ska också följas upp och utvärderas. För att kollektivtrafiken ska kunna bidra till samhällsutvecklingen behöver den planeras på lång sikt. Den nya kollektivtrafiklagen, som trädde i kraft 1 januari 2012, kräver att alla län upprättar ett trafikförsörjningsprogram som beskriver hur kollektivtrafiken ska utvecklas och fungera på års sikt.

26 Infrastruktur och kommunikationer 16 STYRANDE MÅL Kollektivtrafiken ska bidra till regional tillväxt. Kollektivtrafiken ska vara tillgänglig för alla. Kollektivtrafiken ska vara säker och långsiktigt hållbar. EFFEKTMÅL Omvärldseffekter Den del av koldioxidutsläppen som kommer från transporter minskar i Kronobergs län. Fler personer reser med kollektivtrafiken. Verksamhetens effektmål Fossilbränslefri kollektivtrafik Andelen nöjda resenärer inom den allmänna kollektivtrafiken ska överstiga 75% år 2015 och vara 80% år Marknadsandelen ska öka till 15% PRIORITERADE INSATSER 2013 Vidareutveckling av Trafikförsörjningsprogrammet Regionens första trafikförsörjningsprogram fastställdes av regionfullmäktige 12 oktober Innehållet är en grund att bygga vidare på och utveckla. Allt eftersom erfarenheter från tillämpningen av den nya lagen växer i vår egen och kringliggande regioner kommer nya synsätt och möjligheter att uppenbaras. För kollektivtrafikmyndigheten är vidareutvecklingen av programmet ett prioriterat område under Arbetet innebär även förankrings- och utvecklingsarbetet i olika grupperingar, så väl inom som utom regionen. Siktet är inställt på beslut om ett reviderat trafikförsörjningsprogram i december Lansering av ny busstrafik I juni 2013 startar den nya avtalsperioden för linjetrafiken och då byts ett antal entreprenörer ut. Byte sker också till miljövänligare och modernare fordon. I samband med att den nya avtalsperioden startar kommer även följande saker att genomföras: - Under sommaren startas ett nytt linjenät för regiontrafiken, där ny, snabbare trafik mellan några av länets kommunhuvudorter tillförs. - I september kommer linjenätet i Växjö att bytas ut och samtidigt driftsätts fler bussar, så det blir tätare mellan avgångarna på de stora linjerna. - Rutiner och program kommer att utvecklas för hanteringen av incitament och viten för att få hög kvalitet på busstrafiken. - Stora informations- och marknadsföringskampanjer för den nya trafiken kommer att genomföras i olika steg.

27 Infrastruktur och kommunikationer 17 De i linjetrafikupphandlingen fastställda kontrollmomenten ska följas upp och redovisas i samband med årsredovisning Genomföra åtgärder utifrån Kvalitetslyftet. Här i ingår följande: Vidareutveckling av trafikledningen i Alvesta Trafikledningen i Alvesta kommer att utvecklas vidare för att vara i full drift under hösten Teknikupphandlingen slutförs Upphandlingen av ny teknik till alla nya bussar kommer att slutföras, så att denna kan installeras under sommaren. Tekniken är också en förutsättning för att trafikledningen ska kunna arbeta fullt ut med planerade kvalitetsförbättringar. Inventering av hållplatser slutförs Inventering och klassificering av länets alla hållplatser ska slutföras. Nya hållplatsskyltar ska upphandlas och montering av dessa påbörjas för att slutföras under Implementering av ny varumärkesplattform Under året kommer länstrafikens nya grafiska profil och varumärkesplattform implementeras. Lansering av den nya profilen sker i samband med lansering av ny hemsida i början av året och efter det byter trycksaker, tidtabeller etc. succesivt grafiskt profil. Lansering av nytt regionaltågssystem Två nya regionaltågssystem startas i december 2013: Markaryd-Hässleholm samt Växjö- Hässleholm. Då öppnas också tre nya tågstationer i länet: Markaryd, Diö och Vislanda. Under året kommer biljettsystemet utvecklas för att kunna hantera dessa nya tågsystem. Lanseringen av trafikstarten kommer att förberedas. Fortsatt arbete med att minska kontanthanteringen. Prisdifferentieringen kommer att följas upp. Mina sidor vidareutvecklas och en ny version av appen MobiTime lanseras. Arbete med aktiv företagsförsäljning påbörjas. Påbörja analys av resenärsunderlaget per busslinje och hållplats med hjälp av GIS. Med hjälp av GIS (geografiskt informationssystem) kan olika former av dataunderlag ges en geografisk dimension och visualiseras i ett kartprogram. Genom att koppla dataunderlag, som redan idag finns i verksamheten, till en digital karta, kommer fördjupade analyser kunna göras över till exempel resandemönster. Analyserna kommer att kunna användas både i det löpande planeringsarbetet och i långsiktiga strategier som till exempel Trafikförsörjningsprogram.

28 18 Livskraft Södra Småland måste vara en attraktiv livsarena för att människor ska vilja bo och verka i regionen. Miljö, välfärd och kultur är alla viktiga pusselbitar för att skapa bra miljöer med livskraft. En av de allra största utmaningarna framöver är miljö-, energioch klimatfrågorna. Miljöfrågorna måste tas på allvar om vi ska kunna behålla och utveckla vår livsmiljö för framtida generationer. Välfärd handlar om människors totala livsvillkor och levnadsförhållanden, allt från attraktiva boendemiljöer och meningsfull fritid till kvalitet i vård, skola och omsorg. När den individuella livskraften tryter är det nödvändigt att det offentliga ansvaret fungerar. Människors välmående och hälsa är inte bara en individuell tillgång utan också viktigt för den regionala utvecklingen. Kultur stimulerar lust, nyfikenhet, kreativitet och är avgörande för att skapa ett gott samhälle, som är den bästa grunden för regional utveckling. Regioner behöver kulturella aktiviteter, attraktiv bebyggelse, levande lokalt engagemang, kafékultur, öppenhet och tolerans för att attrahera kreativa människor. STYRANDE MÅL Södra Småland ska vara Sveriges energieffektivaste region, med attraktiva hållbara miljöer för både boende och besökare. Södra Småland ska karaktäriseras av goda möjliggörande livsvillkor för alla. Södra Småland ska ha ett innovativt kulturklimat med bredd och spets. EFFEKTMÅL Omvärldseffekter Begränsad klimatpåverkan enligt de regionala miljömålen. Unga ska i högre grad engageras i lokalsamhället genom att kultur- och fritidsutbudet utökas och breddas. Verksamhetens effektmål Klargjorda roller för samverkan mellan aktörer som tar ansvar för regional utveckling inom miljö, välfärd och kultur. PRIORITERADE INSATSER 2013 Genomföra prioriterade insatser i Regional kulturplan för Kronobergs län Regional kulturplan för Kronobergs län är det gemensamma styrdokumentet för Landstinget Kronoberg och Regionförbundet södra Småland avseende kulturområdet. Under en treårsperiod skall utvecklingsarbete drivas i 10 prioriterade riktningar.

29 19 Livskraft Utveckla modell och indikatorer för uppföljning och utvärdering av Regional kulturplan för Kronobergs län genom att införa och delta i utvecklingen av den nationella kulturdatabasen. Från och med 1 januari 2012 är Kronobergs län med i kultursamverkansmodellen vilket innebär att landstinget och regionförbundet fördelar statligt bidrag till regional kulturverksamhet. De statliga medlen skall redovisas till Statens Kulturråd. Se över stödsystemet till civila samhället med fokus på studieförbund. En funktionsanalys över kultursystemet visar att det i hög grad är beroende civila samhället. Studieförbunden är betydelsefulla aktörer inom det civila samhället och spelar en roll för den lokala kulturutvecklingen genom att bedriva verksamhet på många platser runtom i Kronobergs län. Stödsystemet behöver således ses över för en hållbar utveckling av kulturområdet. Tillsammans med övriga ägare implementera genomförd översyn av Energikontorets verksamhet. En stor del av det regionala arbetet med energieffektiviseringsfrågor utförs genom Energikontor Sydost AB. Föreningen Energikontor Sydost, och därigenom dess 30 medlemmar i Kronoberg, Kalmar och Blekinge län, äger Energikontor Sydost AB som bedriver det operativa utvecklingsarbetet. Bolaget har under de senaste åren expanderat och antalet enställda har ökat kraftigt. Expansionen har huvudsakligen skett genom projektverksamhet vilken inte skapar överskott och ger inte alltid tillräcklig täckning för det ökade administrativa kostnader som uppstår. Föreningsstyrelsen har inlett en verksamhetsöversyn kring medlemsavgifter och serviceavgifter samt ägardirektiv och organisationsformer. I översynen betonas vikten av att i den framtida verksamheten se till medlemsnyttan, att kontinuerligt utveckla kommunikation mellan bolaget, föreningen och medlemmarna samt ambitionen att öka medlemmarnas delaktighet i verksamheten Genomföra prioriterade insatser enligt Klimatkommissionens handlingsplan 2013 utifrån genomförd kartläggning av medlemmarnas strategiska klimat- och energiarbete. Klimatkommissionens uppdrag löper över mandatperioden En slutrapport över kommissionens arbete ska presenteras senast december Insatserna ska bidra till att de nationella och regionala miljömålen uppfylls. Genomföra SKL-finansierade utvecklingssatsningar inom välfärdsområdet i linje med medlemmarnas prioriteringar. Regeringen och SKL har överenskommelser om samordnade och långsiktiga insatser som kommuner och hälso- och sjukvårdshuvudmän ska samarbeta kring för att stärka de regionala stödstrukturerna. Flera utvecklingssatsningar pågår i länet.

30 BILAGA 1 Regionförbundets organisation Politisk organisation Medlemmar i regionförbundet är Alvesta, Lessebo, Ljungby, Markaryd, Tingsryd, Uppvidinge, Växjö och Älmhults kommuner, samt Landstinget Kronoberg. Regionfullmäktige Regionförbundets högsta beslutande organ är regionfullmäktige som består av 45 ledamöter och 45 ersättare. Ledamöterna utses av de nio medlemmarna. Regionfullmäktige fattar beslut i övergripande, principiella frågor, fastställer förbundets budget och bokslut, beslutar vilka utskott och beredningar som ska finnas och utser ledamöter till förbundsstyrelsen. Regionstyrelse Regionstyrelsen ansvarar inför regionfullmäktige för regionförbundets utveckling, ekonomiska ställning och verkställer de uppgifter som framgår i förbundsordningen. Regionstyrelsen består av 15 ledamöter och lika många ersättare. I styrelsen är alla medlemmar representerade med minst en ledamot och en ersättare. I och med att den nya kollektivtrafiklagen har trätt i kraft från den 1/ utgör styrelsen också kollektivtrafikmyndighet. Arbetsutskott Styrelsens arbetsutskott består av fem ledamöter och lika många ersättare som ansvarar för beredning av ärenden till och uppföljning av regionstyrelsens arbete. Arbetsutskottet har ett särskilt uppdrag att bevaka regionala utvecklingsprogrammet, demokratifrågor, kommunal ekonomi, självstyrelsefrågor och internationella frågor. Trafiknämnd Trafiknämnden ansvarar för den löpande verksamheten inom länstrafiken. Trafik-nämnden består av nio ledamöter och nio ersättare. Klimatkommission och kulturberedning Regionstyrelsen har tillsatt en klimatkommission och en kulturberedning. Regionstyrelsens klimatkommission består av tre ledamöter och utgörs av regionfullmäktiges presidium. Klimatkommissionen ska för styrelsens räkning stödja och bidra till arbetet med att implementera aktiviteter enligt den av styrelsen fastställda handlingsplanen för Klimatkommissionen Kronoberg till Klimatkommissionens arbete och aktiviteter har finansierats via ett externt projekt K3. Regionstyrelsens kulturberedning består av fem ledamöter och fem ersättare. Ordförande är förbundsfullmäktiges ordförande. Regionstyrelsens kulturberedning ska för styrelsens räkning leda och bevaka arbetet med i första hand Kulturplanen. Beredningen ska därutöver också bistå styrelsen i dialogen med kulturorganisationerna i regionen.

31 Ledningsstöd Administration IT Kurs och konferens AV-Media Tjänstemannaorganisation Regiondirektör Ekonomi Upphandling/ tågansvar Trafikdirektör stf. Regiondirektör Regional utveckling Färdtjänst Trafik & trafikinformation Marknad och försäljning Kundcenter Serviceresor

32 BILAGA 2 Statliga medel för regional utveckling Regionförbundet har regeringens uppdrag att besluta om användningen av vissa statliga medel för regional utveckling. Medlen härrör från statsbudgetens utgiftsområde 19 Regional utveckling, anslag 1:1, Regionala tillväxtåtgärder. De får användas till medfinansiering av projekt. Stödändamål mm regleras i författningar. Huvudinriktningen är att beviljade stöd ska främja hållbar regional tillväxt sådan den är beskriven i regionala utvecklingsprogram. Regionförbundet har beslutanderätt över anslaget, administrerar och redovisar till Tillväxtverket och Näringsdepartementet. Den pekuniära hanteringen sköts helt av Tillväxtverket och anslaget som sådant berör således inte regionförbundets egen ekonomiska redovisning. (Projekt som bedrivs av regionförbundet med stöd från detta anslag redovisas naturligtvis på sedvanligt sätt i ordinarie bokföring.) Medel beviljas till projekt som bidrar till att uppnå målen i det regionala utvecklingsprogrammet, och som anses strategisk viktiga. Regionstyrelsen tar beslut som indikerar fördelningen av projektmedel på RUP:ens olika områden varje år, där störst andel av medlen går till projekt inom Förnyelse och dynamik samt Kompetens- och arbetskraftsförsörjning. Regionförbundet arbetar pro-aktivt för att utveckla projekt tillsammans med externa aktörer, för maximal nytta av medlen. Projektmedlen används därmed för att stärka verksamheten i övrigt, i linje med årets verksamhetsplan. Statliga medel för utveckling av infrastruktur Regionförbundet har regeringens uppdrag att besluta om användningen av vissa statliga medel för regional utveckling. Medlen härrör från statsbudgetens utgiftsområde 19 Regional utveckling, anslag 1:1, Regionala tillväxtåtgärder. De får användas till medfinansiering av projekt. Stödändamål mm regleras i författningar. Huvudinriktningen är att beviljade stöd ska främja hållbar regional tillväxt sådan den är beskriven i regionala utvecklingsprogram. Regionförbundet har beslutanderätt över anslaget, administrerar och redovisar till Tillväxtverket och Näringsdepartementet. Den pekuniära hanteringen sköts helt av Tillväxtverket och anslaget som sådant berör således inte regionförbundets egen ekonomiska redovisning. (Projekt som bedrivs av regionförbundet med stöd från detta anslag redovisas naturligtvis på sedvanligt sätt i ordinarie bokföring.) Medel beviljas till projekt som bidrar till att uppnå målen i det regionala utvecklingsprogrammet, och som anses strategisk viktiga. Regionstyrelsen tar beslut som indikerar fördelningen av projektmedel på RUP:ens olika områden varje år, där störst andel av medlen går till projekt inom Förnyelse och dynamik samt Kompetens- och arbetskraftsförsörjning. Regionförbundet arbetar pro-aktivt för att utveckla projekt tillsammans med externa aktörer, för maximal nytta av medlen. Projektmedlen används därmed för att stärka verksamheten i övrigt, i linje med årets verksamhetsplan.

33 BILAGA 3 Indikatorer kopplade till verksamhetsplanens effektmål REGIONFÖRBUNDET SOM ARBETSGIVARE Könsfördelningen på arbetsplatsen, i arbetsgrupper och inom befattningskategorier, uppgår till minst 40 procent av vardera könet. Indikator: Andel kvinnor och män per avdelning samt per befattningskategori. Lönekartläggningarna visar att löneskillnader ej är könsrelaterade. Uppföljning: Resultat från lönekartläggning. I regionförbundets personal ska andelen utlandsfödda utgöra minst samma andel som i befolkningen i Kronobergs län. Indikator: Andel utlandsfödda av samtliga anställda. KOMPETENS- OCH ARBETSKRAFTSFÖRSÖRJNING Andelen eftergymnasialt utbildade har ökat till år Indikator: Andel i befolkningen år med eftergymnasial utbildning. En jämnare könsfördelning inom utbildning och arbetsliv har uppnåtts till år Indikatorer: Andel kvinnor och män sysselsatta i privat sektor. Andel kvinnor och män sysselsatta i offentlig sektor. Sammanfattande branschstruktur i länet med avseende på fördelningen mellan kvinnor och män per bransch. Gällande en jämnare könsfördelning på utbildningssidan kommer indikatorer att tas fram under Antalet elever som fullföljer gymnasieskolan har ökat till år Indikatorer: Andel nybörjare som fullföljer gymnasieutbildningen inom fyra år. Andel elever med grundläggande behörighet till universitet och högskola.

34 Andelen sysselsatta med utländsk bakgrund har ökat till år Indikator: Förvärvsfrekvens i befolkningen med utländsk bakgrund. Stärkta band mellan utbildningssystem och arbetsliv. Uppföljning: 2013 sker uppföljning genom att vi redogör för samtliga aktiviteter i regionförbundets regi där företrädare för utbildningssystemet och arbetslivet möts. Därtill kommer ett nationellt arbete påbörjas via Reglab, där ett kompetensförsörjningsindex ska tas fram. Indexet ska kunna användas som stöd för att följa upp det regionala kompetensförsörjningsarbetet med hjälp av indikatorer. Ökade möjligheter för studenter att stanna i regionen och komma in på arbetsmarknaden. Uppföljning: Uppföljning av hur många studenter som får en anställning under utbildningstiden genom Studentmedarbetarsystemet. Övriga indikatorer kommer att utarbetas under Samtliga IT-utbildningar och seminarier i regionförbundets regi utformas i enlighet med aktuella läroplaner. Uppföljning: Uppföljning via intern kontroll. Den digitala kompetensen hos länets lärare ska öka. Indikatorer: Antal genomförda kurser eller utbildningstillfällen med målvärde 400 tillfällen/år. Antal deltagare på kurser eller utbildningstillfällen med målvärde 4000 deltagare/år. All mediautlåning skall ske över strömmande media Uppföljning: Statistik över utlåning följs upp per kvartal. FÖRNYELSE OCH DYNAMIK Andelen nystartade företag som överlever 3 år har 2020 ökat i förhållande till riksgenomsnittet. Indikator: Andel nystartade företag med minst tre års överlevnad. Andelen företag som drivs av kvinnor har 2020 ökat i förhållande till riksgenomsnittet. Indikator: Andelen företag som drivs av kvinnor. Andelen företag inom kulturella och kreativa näringar har 2020 ökat i förhållande till riksgenomsnittet.

35 Indikator: Andel företag i de branscher som ingår i kulturella och kreativa näringar, i förhållande till det totala antalet företag. Innovationsindex för Kronoberg har ökat. Indikator: Reglabs innovationsindex. Nyföretagandet har 2020 ökat i förhållande till riksgenomsnittet. Indikator: Antal nya företag. Nyföretagande bland kvinnor och personer med invandrarbakgrund har 2020 ökat. Indikatorer: Antal nya företag startade av kvinnor. Antal nya företag startade av personer med utländsk bakgrund. Andelen elever som deltar i UF-verksamhet i för-, grund- och gymnasieskolor har ökat. Indikator: Andel elever som deltar i UF-verksamhet i förhållande till det totala antalet elever. Ökad omsättning inom besöksnäringen med målet 1,5 miljarder kronor Indikator: Årlig regional omsättning inom besöksnäringen. Det regionala innovationssystemet har stärkts. Uppföljning: Uppföljning sker genom att vi redogör för de aktiviteter inom området som regionförbundet har deltagit i under året. Arbetet inom satsningen Tillväxt och innovation i södra Småland kommer att redovisas. En regional näringslivsarena har etablerats. Uppföljning: Uppföljning sker inom ramen för projektet TvärdraG. INFRASTRUKTUR OCH KOMMUNIKATIONER Den del av koldioxidutsläppen som kommer från transporter minskar i Kronobergs län. Uppföljning: Uppföljning enligt Energibalans för Kronoberg. Fler personer reser med kollektivtrafiken. Indikator: Antal resor per invånare i den allmänna kollektivtrafiken.

36 Fossilbränslefri kollektivtrafik Indikator: Andel fossilfritt bränsle i linjelagd trafik. Andelen nöjda resenärer inom den allmänna kollektivtrafiken ska överstiga 75% år 2015 och vara 80% år Indikator: Andel nöjda resenärer enligt Kollektivtrafikbarometern. Marknadsandelen ska öka till 15% Indikator: Länstrafiken Kronobergs marknadsandel enligt mätning av Trafikanalys. LIVSKRAFT Begränsad klimatpåverkan enligt de regionala miljömålen. Indikator: Indikatorer enligt den regionala klimat- och energistrategin. Unga ska i högre grad engageras i lokalsamhället genom att kultur- och fritidsutbudet utökas och breddas. Indikator: Kommer att utarbetas under Klargjorda roller för samverkan mellan aktörer som tar ansvar för regional utveckling inom miljö, välfärd och kultur. Uppföljning: Uppföljning sker genom återrapportering av de insatser som sker under året.

37 Regionförbundet södra Småland styrs och finansieras av de åtta kommunerna och landstinget i Kronobergs län. Vi är samverkansorgan, kommunalförbund och regional kollektivtrafikmyndighet. Vår verksamhetsidé är att göra skillnad genom att stärka samarbete och verka för utveckling och hållbar tillväxt i regionen. Vår vision är ett gott liv i södra Småland.

38 Regionfullmäktige Ärende 8 Internkontrollplan för regionstyrelsen och trafiknämnden uppföljning Dnr 10/0013 Förslag till beslut Regionfullmäktige föreslås besluta Att notera uppföljning och redovisning av regionstyrelsens och trafiknämndens internkontrollplaner Ärendet Fullmäktige har 9/12 fastställt policy för intern kontroll för Regionförbundet södra Småland. Regionstyrelsen och trafiknämnden ska fastställa årliga planer för intern kontroll. Föreslås att fullmäktige noterar uppföljning och redovisning av regionstyrelsens internkontrollplan 2012 till protokollet. Arbetsutskottet bereder vid sammanträde den 19 december förslag till internkontrollplan för regionstyrelsen 2013, inför beslut i regionstyrelsen den 16 januari Bifogade handlingar: - Styrelsens protokoll 195/12 - Internkontrollplan för regionstyrelsen 2012 uppföljning - Internkontrollplan för trafiknämnden uppföljning

39 REGIONFÖRBUNDET Södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsen Sammanträdesdatum Sida (37) 195 Internkontrollplan för regionstyrelsen uppföljning Dnr 10/0013 Bakgrund Fullmäktige har 9/12 fastställt policy för intern kontroll för Regionförbundet södra Småland. Regionstyrelsen och trafiknämnden ska fastställa årliga planer för intern kontroll. Regionstyrelsen fastställde 102/12 internkontrollplan för regionstyrelsen Föreslås att styrelsen godkänner uppföljning och redovisning av regionstyrelsens internkontrollplan 2012 i enlighet med upprättad handling. Arbetsutskottet bereder vid sammanträde den 19 december förslag till internkontrollplan för regionstyrelsen 2013, inför beslut i regionstyrelsen den 16 januari Beslutsunderlag - Arbetsutskottets protokoll 209/12 - Internkontrollplan för regionstyrelsen uppföljning Beslut Regionstyrelsen beslutar Att godkänna uppföljning och redovisning av regionstyrelsens internkontrollplan 2012 i enlighet med upprättad handling. Beslutsexpediering Administrativ chef Ulrika Gustafsson Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

40 Ulrika J Gustafsson, Lena Eriksson och Annika Sandström Intern kontroll regionstyrelsen rapport till regionstyrelsen den 28 november 2012 Process Kontrollmoment Ansvarig Kontrollmetod Kontroll utförd 1. Dokument- och ärendehanteringen inom myndigheten Att kommunallagen efterlevs och i övriga gällande lagar och riktlinjer, samt att styrelsens ärenden är tillräckligt beredda. Lena E Stickprov på ärenden efter upprättad checklista och berörda lagar. Akt-granskning avseende beslutsunderlag Upphandling Att LOU efterlevs samt att gällande avtal och avtalspriser följs Ulrika JG Akt granskningar och stickprov Finansiering av tillsvidareanställd personal med externa projektmedel Att finansiering finns för tillsvidareanställd personal med externa projektmedel. Camilla L Kartläggning av personal i relation till budget Tydliga verksamhetsmål Att verksamhetsmål finns och årligen revideras. Annika S Årlig budget och verksamhetsplan Kontroll att riktlinjer och förordningar för projektmedel och övriga bidrag följs. Att riktlinjer och förordningar följs. Sara N. Akt granskning Stickprov på projekt Uppföljning finanspolicy Att finanspolicy och och rutiner för penninghantering efterlevs. Theodora V. Kontroll av samtliga placeringar Budgetuppföljning Att kvartalsrapport delges arbetsutskottet och styrelsen Ulf P Uppföljning budget mot utfall per kvartal Att arbetsrättsliga lagar efterföljs (egentligen samtliga policys) Att gällande lagar och policys följs. Annika S Följa upp en policy per år

41 9. Beaktande av användande av utbildningsmaterial m.m Att upphovsrätten efterlevs. Åke S och Linda C Stickprov på kursmaterial och utbildningsmaterial

42 Process Noteringar Åtgärder 1. Dokument- och ärendehanteringen inom myndigheten Kontroll av akt 12/0196 som avser ett Projektbeslut. - Projektansökan har inkommit till myndigheten på korrekt ansökningsblankett. - Ärendet är berett och tjänsteskrivelse upprättad inför beslut. - Beslut är fattat i enlighet med styrelsens delegationsordning. - Beslut är fattat i regionstyrelsen och det är expedierat till projektägaren. Kontroll av akt 12/0150 som avser en motion. - Motionen har inkommit och är underskriven i original, enligt vad som anges i arbetsordningen för regionfullmäktige. - Ärendet är berett av kansliet och sedan i AU och RS inför slutligt beslut i RF. - Beslut är fattat i RF. Ärendet är inte expedierat eftersom ledamötena var närvarande vid beslutet. - Motionen är handlagd i enlighet med vad som anges i arbetsordning för regionfullmäktige, avseende tid för handläggning.

43 Kontroll av akt 11/0023 som avser avtal Länstrafiken Kronoberg Akten innehåller tecknade avtal under 2011 avseende länstrafikens verksamhet. Kontroll har gjorts att behörig avtalstecknare har undertecknat samt att anbudshandlingar ligger bakom där det ska vara det. I 11/0023/2 som avser ett avtal med Telia har ej behörig firmatecknare skrivit under. Finns ej heller någon offert men det kan vara så att det inte går att ta in offert på detta. Se över hur myndigheten arkiverar avtal i relation till övriga ärenden avtalens beslutsprocesser är svåra att följa. Informera om vem som är behörig firmatecknare. 2. Upphandling Kontroll av tre upphandlingar: - 10/0025 förenklad upphandling enligt LOU - 12/0118 förenklad upphandling enligt LOU 12/0118 är ej genomförd i enlighet med LOU. Genomförd som en direktupphandling fast överstigande 15% av tröskelvärdet - 12/0148 direktupphandling enligt LOU 12/0148 saknar undertecknat tilldelningsbeslut i akten. Kontroll av avtal: - 12/0020 Avtal resebyrå - Information till handläggare och chefer om regionförbundets upphandlingspolicy med tillhörande tillämpningsanvisningar. - Ombesörja och säkerställa upphandlingskompetens vid regionförbundet. - Efterlevnad av avtal är god bortsett från Kurs och konferensavdelningens studieresor, som har bokats via annan resebyrå än den avtalade. 3. Finansiering av tillsvidareanställd - Riskbedömning avseende tjänsten som internationell samordnare, där vi har en tillsvidareanställning för

44 personal med externa projektmedel att täcka ordinarie befattningshavares tjänstledighet under 3 års tid. Kommer tidigare befattningshavare tillbaka så har kansliet ingen finansiering som täcker detta nu. 4. Tydliga verksamhetsmål - Verksamhetsmål för regionförbundet finns angivet i 5. Kontroll att riktlinjer och förordningar för projektmedel och övriga bidrag följs. budget och verksamhetsplan. - Budget 2012 beslutades av regionfullmäktige Verksamhetsplan 2012 beslutades av regionfullmäktige I revisionsberättelse 2011 framgår att måluppfyllelsen är svår att bedöma, då verksamhetsberättelserna fokuserat på att beskriva aktiviteter. - Samtliga beslut följer förordningens regler. I förordningen anges dock att hur uppföljning/utvärdering ska ske ska anges, detta görs idag endast gällande ekonomi- och aktivitetsredovisning. Utvärdering nämns ej, ej heller de övriga uppföljningsåtgärder som RFSS bedriver. - Kontakter med projekten (möten, mailkonversationer) har skett som ej finns i akterna. - Se sista sid för stickproven 6. Uppföljning finanspolicy - Kontroll av pengahantering/placeringar och kan - Det bedöms angeläget att regionfullmäktige fastställer verksamhetsmål för förbundets olika verksamheter. Arbete pågår med att tydliggöra styrande mål för verksamheten samt att säkerställa mätbarheten och/eller uppföljningsbarheten. Regionfullmäktige förväntas fastställa mål och insatser i samband med beslut om verksamhetsplan Fastställande sker vid regionfullmäktiges sammanträde Komplettering av ovanstående ärendens akter - Påminnelse till handläggare om att diarieföra även mötesanteckningar och viktiga mailkonversationer samt tjänsteanteckning vid projektbesök - Uppföljningsstrategi som slår fast regionförbundets metoder för uppföljning/utvärdering (beslutas RSAU 3/10)

45 konstatera att planen efterlevs i enlighet med policy. 7. Budgetuppföljning - Kvartalsvis rapport har upprättats, redovisats och protokollförts vid arbetsutskottet respektive styrelsens sammanträden. - Delårsrapport per har behandlats av AU och styrelsen Kvartalsrapport per planeras att redovisas för AU Att arbetsrättsliga lagar efterföljs (egentligen samtliga policys) 9. Beaktande av användande av utbildningsmaterial m.m - De av regionfullmäktige fastställda policydokumenten presenterades i regiondirektörens ledningsgrupp Kontroll av upphovsrätten med avseende på institutionell visning enligt AV-Medias riktlinjer. AV- Media följer uppsatta riktlinjer. - Kontroll av upphovsrätten avseende kursmaterial som används vid utbildningar som arrangeras av Kurs och konferens. I uppdragsavtalen framgår tydligt att föreläsaren ansvarar för att upphovsrätten följs. - Regiondirektören bör fastställa rutiner för uppföljning av policys och planer. - Plan för mångfald och jämställdhet revideras under 2013.

46 5. Kontroll att riktlinjer och förordningar för projektmedel och övriga bidrag följs. Kontroll av ärende 11/0111 Projekt F4 Beslut enligt förordning Dokumentation av uppföljning Korrekt utbetalning Ja. Villkor, motivering, finansieringsplan finns. Mindre än 50% av kostnaderna. Ja. Lägesrapporter inkommer per kvartal. Halvårsvisa möten ej diarieförda. Ja, vår andel av kostnaderna. Jämn rekvireringstakt. Kontroll av ärende 09/0185 Ja. Villkor, motivering, finansieringsplan finns. Mindre än 50% av kostnaderna. Projekt Linnés världsarv Ja. Lägesrapporter inkomna vid utbetalning, samt i form av nyhetsbrev. Flera påminnelser ang.utbetalningar. Ja, vår andel av kostnaderna. Ingen utbetalning sedan nov Påminnelser har sänts därefter, men dessa saknas i akten. Kontroll av 11/0197 Projekt Det entreprenöriella universitetet Ja. Villkor, motivering, Ja. Lägesrapporter inkommer per Ja, vår andel av finansieringsplan finns. kvartal. Deltagande i styrgrupp, kostnaderna. Mindre än 50% av kostnaderna. inga anteckningar har diarieförts. Jämn rekvireringstakt.

47 Ulrika J Gustafsson, Lena Eriksson och Annika Sandström Intern kontroll trafiknämnden rapport till trafiknämnden den 4 november 2012 Process Kontrollmoment Ansvarig Kontrollmetod Kontroll utförd 1. Dokument- och ärendehanteringen inom myndigheten Att kommunallagen efterlevs och i övriga gällande lagar och riktlinjer, samt att trafiknämndens ärenden är tillräckligt beredda. Lena E Stickprov på ärenden efter upprättad checklista och berörda lagar. Akt-granskning avseende beslutsunderlag Upphandling Att LUF efterlevs samt att gällande avtal och avtalspriser följs Ulrika JG Akt granskningar och stickprov Budget - Vikande biljettintäkter Kontroll av månatliga rapporter. Efterlevnad av fastställd budget. Verifikation av data. Patrik Ohlsson Stickprov Produktionssystem Efterlevnad av budget. Verifiera data Patrik Tidåsen Stickprov Minskat förtroende från resenärer och pålitlighet Kontroll att trafiken utförs enligt avtal. Chef Trafikledning Stickprov Börjar Brister i säkerhet. Kontroll ute på fältet. Patrik Tidåsen Stickprov Löpande under hösten Ej tillgänglig information Kontrollera att systemen ut mot kund är tillgängliga korrekta och stabila. Julija Markensten Checklista Se bilaga för flera datum 8. It-baserade risker Verifiera data. Kontrollera informationskanaler. Följa upp taxor. Patrik Ohlson Checklista IT-baserade kommunikationssystem Kontroll av systemens stabilitet. Mikael Söderberg Stickprov

48 Kontroll av rätt system för rätt ändamål.

49 Process Noteringar Åtgärder 1. Dokument- och ärendehanteringen inom myndigheten Kontroll av trafiknämndens sammanträde den 3 mars 2012: - Kallelse utsänd i enlighet med arbetsordning. - Ofullständigt förslag till beslut ärende 5. Utbildning av handläggare i ärendehantering. - Ärendenummer (diarienummer) saknas på flera ärenden. Kontroll av trafiknämndens sammanträde den 6 juni Kallelse utsänd i enlighet med arbetsordning. - Ärende 8 Fordonsdator 2013 tilldelningsbeslut. Enligt delegationsordningen skall trafiknämnden fastställa anbudsunderlaget, vilket inte gjorts. Trafiknämnden har däremot fattat beslut om tilldelning i ärendet, vilket enligt delegationsordningen skall ske av trafikdirektören. Information till handläggare och chefer om regionförbundets upphandlingspolicy med tillhörande tillämpningsanvisningar. Ombesörja och säkerställa upphandlingskompetens vid regionförbundet. - Ärende 9 Hållplatsskyltar beslutet strider mot trafiknämndens delegationsordning. Anbudsunderlaget skall fastställas av nämnden. - Ärende 10 otydligt beslut. Genomförandet av ärendet bör delas upp i olika steg, vad kostar det och hur ska det finansieras. Ska upphandling ske osv. - Ärende 12 saknas underlag som beslutet hänvisas till. - Ärende 13 saknas ärendenummer och underlag/information. - Ärende 14 Försäljning av SJ-biljetter. Otydligt beslut, vilket borde ha formulerats i en form av avtal mellan

50 länstrafiken och SJ och återkommit tillbaka till trafiknämnden för beslut. Sammanfattande noteringar: Det finns enligt KL 6 kap styrelser och övriga nämnder inte några formella krav på att nämndernas ärenden ska beredas. Vid de genomförda kontrollmomenten kan ändå konstateras att flera av beslutsunderlagen till de sammanträden som kontrollerades är bristfälliga och ibland saknas helt. Kommunallagen anger dock att beredning i nämnd ska följa allmänna förvaltningsrättsliga principer. Det är svårt för en utomstående att följa ärendens gång och beslut då underlag saknas. Regiondirektören har fastställt tillämpningsregler för LOU och LUF. Vid kontrollmomenten konstateras att dessa inte efterlevs. Nämnden har således inte brutit mot LOU eller LUF men däremot mot av regiondirektören fastslagna riktlinjer. Trafikdirektörens delegationsbeslut anmäls inte till Trafiknämnden. 2. Upphandling enligt LUF Kontroll av två upphandlingar: - Fordonsdator 2013 upphandling Följer ej vad som anges i delegationsordning för trafiknämnden, samt de av regiondirektören fastslagna riktlinjerna för upphandling inom regionförbundet. - Publiceringsverktyg för webben upphandling Trafikdirektörens delegationsbeslut skall biläggas handlingarna och noteras i protokollet med löpnummer. - Information till handläggare och chefer om regionförbundets upphandlingspolicy med tillhörande tillämpningsanvisningar. - Ombesörja och säkerställa upphandlingskompetens vid regionförbundet

51 3. Budget - Vikande biljettintäkter Följer såväl delegationsordning som riktlinjer. Kontroll av två avtal: Kontroll av akt 11/0023 som avser avtal Länstrafiken Kronoberg Akten innehåller tecknade avtal under 2011 avseende länstrafikens verksamhet. Kontroll har gjorts att behörig avtalstecknare har undertecknat samt att anbudshandlingar ligger bakom där det ska vara det. I 11/0023/2 som avser ett avtal med Telia har ej behörig skrivit under. Kontroll av??? som avser - Sker löpande i dialog med trafikdirektör och ekonomichef inga avvikelser noterade. 4. Produktionssystem En stor uppgradering av systemet genomfördes (en helt ny 5. Minskat förtroende från resenärer och pålitlighet version) i början av september Det nya systemet är ej ännu avstämt produktionsmässigt. Åtgärden skall genoföras under sen höst 2012 då båda systemen körs parallellt. Inga avvikelser noterade. Den nyinrättade verksamheten Trafikledning inrättas Rapporter har hittills tagits fram av trafikledarna på Trafikavdelningen vilka visat att förseningar har minskat. 6. Brister i säkerhet. Extra stort kontrollarbete har genomförts löpande under hösten 2012 eftersom både Serviceresor och skolskjuts gick in i ny avtalsperiod juni 2012 med flera nya fordon. Trafikavdelningen har tagit fram ett program för hur förseningarna ska minskas ytterligare.

52 7. Ej tillgänglig information (se nedan för flertal moment) Informationskanal Kontrollmoment Ansvarig Kontroll utförd 1. Hemsidan Uppe och rullar, återkoppling när den ligger nere, rätt/fel information Anja S Utan anmärkning 2. Kundtidningen Hit & Hän Kvalitet, utdelning, återkoppling, uppföljning Anja S Utan anmärkning 3. Tidtabeller Rätt/fel information, kvaliteter, utdelning, återkoppling, uppföljning 4. Realtiden Uppe och rullar, återkoppling när den ligger nere, rätt/fel information 5. Mobitime Uppe och rullar, återkoppling när den ligger nere, rätt/fel information Ida Maria F Utan anmärkning Anthony D Utan anmärkning Manuell kontroll idag, men blir automatisk när ny fordonsteknik är på plats juni 2013 Patrik O Utan anmärkning 6. Aktuell kampanj tåg Uppföljningsrutiner Anja S Ingen kampanj på gång för tillfället 7. Aktuell kampanj buss Uppföljningsrutiner Ida Maria F Utan anmärkning 8. Mina sidor Uppe och rullar, återkoppling när den ligger nere, rätt/fel information 9. Hållplatsinfo Finns det på hållplatserna, rätt/fel information, återkoppling när det inte fungerar Emma J Småbuggar i systemet som rapporterats till HL Design. För övrigt utan anmärkning Ida Maria F Vissa brister i rutiner kring info på hållplatserna. Blir bättre då länstrafiken är klar med den hållplatsinventering som just nu

53 pågår. 8. IT-baserade risker säkra intäkter 9. IT-baserade risker kontroll av systemens stabilitet Genomgång av rutiner och kontroll av taxa (nuvarande taxor och kommande) Punkt 1. Hel virtuell server död och behöver återskapas från backup, dvs. det är inte en fysisk server som har dött för detta hanteras helt automatiskt genom att de virtuella servrarna som den servern kör bara flyttas över till de servrarna som fortfarande lever. 2. Få igång ersättningsserver så snabbt som möjligt a. Mappa upp backuppdiskytan från Virtual Center (fysiska servern som hanterar alla virtuella servrar). b. Via backupprogramvaran (VEEAM) starta upp servern från backuppfilen, igång efter totalt ca 4 min. 3. Göra en återläsning till den rätta diskytan för att permanent återställa servern, i detta fallet så lägger vi inte till ändringarna som eventuellt har skett på servern när vi körde den som beskrevs i punkt 2, vilket är fullt möjligt att göra. a. Via backupprogramvaran (VEEAM) starta en återläsning till den ursprungliga platsen. b. Därefter starta upp servern som ersatt den döda som beskrevs i punkt1, vi är igång efter totalt ca 30 minuter. Detta är ett scenario och IT-avdelningen kan konstatera att allt löpte på som det skulle. Efter bara 4 minuter har man igång en fullt fungerande ersättningsserver, för att senare komplett återställa den fullt ut, vilket skulle kunnat ha genomförts utanför normal arbetstid om detta hade varit nödvändigt. Det bygger dock på en manuell hantering och de beskrivna tiderna är följaktligt efter det att IT underrättats. Nedan ett litet utdrag från loggfilen på backuppservern: Inga åtgärder.

54 Punkt 2: - info 9/20/ :36:26 AM LANSTRAFIKEN\AdministratorTask: Create NAS datastore - info 9/20/ :37:18 AM LANSTRAFIKEN\AdministratorSRV24-app on host in Datacenter is starting Därefter startar i detta fallet Windowsservern upp, tog ca 3 min innan den var igång och kunde användas. Punkt3: - info 9/20/ :11:32 AM LANSTRAFIKEN\AdministratorTask: Register virtual machine - info 9/20/ :38:38 AM LANSTRAFIKEN\AdministratorRegistered SRV24- app on in Datacenter Därefter startar i detta fall Windowsservern upp, tog ca 3 min innan den var igång och kunde användas.

55 Regionfullmäktige Ärende 9 Aktuella frågor för regional utveckling - regionstyrelsens ordförande informerar Förslag till beslut Regionfullmäktige beslutar Att notera informationen till protokollet. Ärendet Regionstyrelsens ordförande lämnar en rapport över styrelsens arbete och aktuella regionala utvecklingsfrågor vid fullmäktiges sammanträde den 14 december 2012.

56 Regionfullmäktige Ärende 10 Länsgemensam folkhälsopolicy, samt uppdrag angående samverkansuppdrag inom folkhälsomområdet Dnr 10/0242 Förslag till beslut Regionfullmäktige beslutar Att godkänna Länsgemensam folkhälsopolicy för Kronobergs län. Ärendet Regionstyrelsen beslöt 84/11 att framhålla att regionförbundet arbetar med folkhälsa ur ett horisontellt perspektiv för att stärka området Resursstarka livsmiljöer med människan i centrum, att uttala att regionförbundet inte har ett uppdrag inom ramen för folkhälsa. Uppdraget åligger länsstyrelsen, landstinget och kommunerna i länet. Styrgruppen för den länsgemensamma folkhälsopolicyn tillskrev i juni 2012 regionförbundet avseende regionförbundets roll i arbetet med regional folkhälsa och ber om ett förnyat ställningstagande i ärendet. Arbetsutskottet beslöt 174/12: - Att konstatera att ett regionalt uppdrag inom länsgemensam folkhälsa inte ryms inom den av regionfullmäktige fastställda budgeten med tillhörande verksamhetsplan. - Att uppdra åt regiondirektören att utreda frågan om ett samverkansuppdrag inom länsgemensam folkhälsa. Uppdraget ska redovisas vid arbetsutskottets nästa sammanträde den 3 oktober Styrgruppen har därutöver tillskrivit samtliga kommunstyrelser, landstingsstyrelsen och regionstyrelsen för godkännande av länsgemensam folkhälsopolicy. Bifogade handlingar: - Styrelsens protokoll 183/12 - Länsgemensam folkhälsopolicy , inklusive följebrev - Tjänsteskrivelse Länsgemensam folkhälsopolicy, samt uppdrag angående samverkansuppdrag inom folkhälsomområdet

57 REGIONFÖRBUNDET Södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsen Sammanträdesdatum Sida (20) 183 Länsgemensam folkhälsopolicy Dnr 10/0242 Bakgrund Regionstyrelsen beslöt 84/11 att framhålla att regionförbundet arbetar med folkhälsa ur ett horisontellt perspektiv för att stärka området Resursstarka livsmiljöer med människan i centrum, att uttala att regionförbundet inte har ett uppdrag inom ramen för folkhälsa. Uppdraget åligger länsstyrelsen, landstinget och kommunerna i länet. Styrgruppen för den länsgemensamma folkhälsopolicyn tillskrev i juni 2012 regionförbundet avseende regionförbundets roll i arbetet med regional folkhälsa och ber om ett förnyat ställningstagande i ärendet. Arbetsutskottet beslöt 174/12: - Att konstatera att ett regionalt uppdrag inom länsgemensam folkhälsa inte ryms inom den av regionfullmäktige fastställda budgeten med tillhörande verksamhetsplan. - Att uppdra åt regiondirektören att utreda frågan om ett samverkansuppdrag inom länsgemensam folkhälsa. Uppdraget ska redovisas vid arbetsutskottets nästa sammanträde den 3 oktober Styrgruppen har därutöver tillskrivit samtliga kommunstyrelser, landstingsstyrelsen och regionstyrelsen för godkännande av länsgemensam folkhälsopolicy. Beslutsunderlag - Arbetsutskottets protokoll 194/12 - Länsgemensam folkhälsopolicy , inklusive följebrev - Tjänsteskrivelse Länsgemensam folkhälsopolicy, samt uppdrag angående samverkansuppdrag inom folkhälsomområdet Yrkanden Monica Haider (S) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag och på följande tillägg med instämmande av Carin Högstedt (V) och Anna Fransson (S): - Att även den nationella folkhälsopolitikens mål 2 Ekonomiska och sociala förutsättningar inkluderas i de prioriterade områdena. - På sid 4 under rubriken Folkhälsoarbetet i Kronobergs län, avsluta första stycket med Ett arbete och egen försörjning bidrar positivt till folkhälsan. Att kraftsamla kring att skapa fler jobb i Kronobergs län är en av de viktigaste uppgifterna för samverkan. Suzanne Frank (M) yrkar, med instämmande av Lena Karlsson (C), bifall till arbetsutskottets förslag. Propositionsordning Ordförande ställer proposition på arbetsutskottets förslag och Monica Haiders yrkande på tillägg och finner att styrelsen beslutar enligt arbetsutskottets förslag. Beslut Regionstyrelsen föreslår fullmäktige besluta Att godkänna Länsgemensam folkhälsopolicy för Kronobergs län. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

58

59 Styrgrupp Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy för Kronobergs län Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län

60 Länsgemensam folkhälsopolicy för Kronobergs län (17) Definitioner och begrepp ANDTS är en förkortning för Alkohol, Narkotika, Dopning, Tobak och Spel. Barnfattigdom Det finns ingen officiell definition av barnfattigdom i Sverige. Rädda barnens definition av begreppet är barn som antingen lever i familjer med låg inkomsstandard enligt SCB:s definition (lägre disponibel inkomst än normen för boendekostnad och baskonsumtion) eller i familjer som uppburit försörjningsstöd någon gång under året (Rädda Barnen 2010). Folkhälsa är ett uttryck för befolkningens hälsotillstånd, som tar hänsyn till såväl nivå som fördelning av hälsan. En god folkhälsa handlar således inte bara om att hälsan bör vara så bra som möjligt, den bör också vara så jämlikt fördelad som möjligt (Janlert). Folkhälsoarbete är systematiska, målinriktade, hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser för att åstadkomma en god och jämlik hälsa för hela befolkningen (Janlert). Hälsa beskriver ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Inte bara frånvaro av sjukdom eller skada (Socialstyrelsen). Hälsofrämjande arbete innebär åtgärder som fokuserar på att stärka eller bibehålla människors fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Avsikten är att stärka människors möjlighet till delaktighet och tilltro till egen förmåga (Socialstyrelsen). Hållbar utveckling är en utveckling som tillfredställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. (Brundtlandrapporten FN-rapporten Vår gemensamma framtid 1987) Hållbar tillväxt är en del av en hållbar och långsiktig samhällsutveckling där ekonomisk tillväxt skapar förutsättningar för att utveckla samhället. Tillväxten är hållbar när ekonomisk tillväxt sker samtidigt som mänskliga resurser utvecklas och miljömässiga värden långsiktigt tas till vara (Tillväxtverket 2012). Idéburna organisationer är en samlad benämning för organisation som är fristående från den offentliga sektorn samt har allmännytta eller medlemsnytta inte vinstintresse som främsta drivkraft. Exempelvis folkrörelser, stiftelser, trossamfund och föreningar (Regeringskansliet 2008:1). Riskbruk är ett alkoholbruk som medför förhöjd risk för skadliga fysiska, psykiska och sociala konsekvenser (Folkhälsoinstitutet). Sjukdomsförebyggande arbete innebär åtgärder som syftar till att förhindra uppkomst av eller påverka förlopp av sjukdomar, skador, fysiska, psykiska eller sociala problem (Socialstyrelsen).

61 Länsgemensam folkhälsopolicy för Kronobergs län (17) Hälsa på lika villkor En god folkhälsa handlar om hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Att oberoende av ålder, kön, bostadsort, etnisk tillhörighet, språk, social eller kulturell bakgrund, sexuell läggning eller funktionshinder kunna uppnå bästa möjliga psykiska och fysiska hälsa. Detta är också det övergripande målet för folkhälsopolitiken på nationell nivå. Hälsa är ett mångfacetterat begrepp och handlar inte bara om frånvaro av sjukdom. I begreppet ligger också sådant som rör miljön, livskvalitet, relationer, förmågan att hantera livets svårigheter, att kunna förverkliga sina livsmål och ha möjlighet till meningsfull sysselsättning. Upplever man livet som begripligt, hanterbart och meningsfullt, det vill säga har en känsla av sammanhang, har man större möjlighet att påverka sin situation och välja hälsosamma levnadsvanor. Detta gäller till exempel mat, motion och om man väljer att avstå från att använda tobak eller alkohol. Den enskildes hälsa påverkas av samhällsfaktorer som vård och omsorg, skola och utbildning, integration, arbetsmarknad och samhällsplanering mm (figur 1). Dessa faktorer styrs av politiska beslut på lokal, regional och nationell nivå. Här finns således möjligheter för samhället att påverka folkhälsan och ge förutsättningar för hälsa på lika villkor. Figur 1. Faktorer som påverkar hälsan. Figur hämtad ur Folkhälsopolitisk rapport Källa G.Dahlgren och M.Whitehead. Genom att rösta och engagera sig i samhällsdebatten kan den enskilde indirekt påverka de beslut som tas på politisk nivå. Delaktighet och inflytande är viktiga faktorer för hälsan för alla, både i ett övergripande perspektiv och i vardagen. När det gäller barn och unga har vuxna ett ansvar att göra dem delaktiga och att utgå från barnets bästa, i enlighet med barnkonventionen. En bra grund för ett framgångsrikt folkhälsoarbete 1 är ett gemensamt ansvarstagande mellan offentlig sektor, ideella krafter och den enskilda människan. 1 Regeringskansliet 2012.

62 Länsgemensam folkhälsopolicy för Kronobergs län (17) Investering i folkhälsa Ohälsosamma levnadsvanor och olycksfall beräknas kosta samhället minst 120 miljarder kronor per år. 2 Om ohälsan vore jämt fördelad över landet skulle detta för Kronobergs del innebära en kostnad på 2,4 miljarder kronor per år. Genom att satsa på förebyggande arbete kan dessa kostnader minskas. De långsiktiga samhällsekonomiska vinsterna står att finna i en ökad produktivitet och minskade kostnader för bland annat sjukvård och socialt stöd. Socioekonomiska beräkningar är ett sätt att värdera olika förebyggande insatser i ett ekonomiskt perspektiv. Som modellen till höger visar innebär tidiga och förebyggande insatser en direkt men kortsiktig kostnad medan det genererar vinst på sikt. Därför behövs ett långsiktigt perspektiv när kostnader för folkhälsoarbete värderas. Figur 2. Figur hämtad från Folkhälsoinstitutets skrift Framtidens folkhälsa allas ansvar Folkhälsan kan påverkas genom politiska beslut och att satsa på folkhälsoarbete är en lönsam investering för framtiden. Förutom egenvärdet i en god hälsa stärker en frisk befolkning också förutsättningarna för en hållbar utveckling och tillväxt. Folkhälsoarbetet i Kronobergs län När en genomgång av hälsoläget i Kronobergs län gjordes 2008 framkom det att regionen ur flera perspektiv hade en god välfärd. Stora skillnader mellan kommunerna och mellan olika befolkningsgrupper gjorde sig dock synliga. 3 I det regionala utvecklingsprogrammet 2009 betonades folkhälsofrågornas betydelse för regionens utveckling och attraktionskraft i framtiden. 4 En fördjupad kartläggning av folkhälsoarbetet i länet 2010 visade på komplexiteten och mängden av aktörer involverade i arbetet 5. Den visade också på behovet av en gemensam plattform för prioriteringar, samverkan samt behovet av konkreta handlingsplaner. Med kartläggningen som grund beslöt länets samtliga kommuner, Landstinget Kronoberg, Länsstyrelsen i Kronobergs län och Regionförbundet södra Småland 2011 att utforma en länsgemensam folkhälsopolicy. 2 Folkhälsoinstitutet 2010a samt Folkhälsoinstitutet 2010b 3 Nilsson M Regionförbundet södra Småland Swärd S. 2010

63 Länsgemensam folkhälsopolicy för Kronobergs län (17) Länsgemensam folkhälsopolicy En länsgemensam folkhälsopolicy med efterföljande handlingsplaner gör det möjligt att kraftsamla runt folkhälsofrågorna i länet. Policyn utgår från den nationella folkhälsopolitiken med de 11 målområdena: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel (ANDTS) 6 I den länsgemensamma kartläggningen av folkhälsoarbetet prioriterade samtliga aktörer målområde 3 och 11 högst för det egna folkhälsoarbetet. Därför valdes också dessa områden som fokus för policyn. Folkhälsopolicyn bygger även på Barnkonventionen 7 och den nationella strategin för att stärka barnets rättigheter i Sverige som antogs juni Vision för folkhälsoarbetet i Kronobergs län Med policyn som grund kraftsamlar Kronoberg för en god folkhälsa på lika villkor för alla länsinvånare. Länsgemensamma och lokala handlingsplaner gör ett strategiskt och långsiktigt arbete i samverkan möjligt. En övergripande dialog mellan samhällets olika aktörer ger också förutsättningar för ett resurseffektivt och framgångsrikt arbete. Folkhälsoperspektivet finns med i alla beslut som påverkar individens hälsa så som samhällsplanering, infrastruktur, förskola och skola, hälso- och sjukvård och socialtjänst mm. Hälsoekonomiska beräkningar underlättar prioriteringar av hälsofrämjande och förebyggande insatser. 6 Regeringens proposition 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik 7 UNICEF Regeringskansliet 2010a 9 Regeringskansliet 2010a

64 Länsgemensam folkhälsopolicy för Kronobergs län (17) Målområde 3 Barns och ungas uppväxtvillkor Vision för målområde 3 I Kronoberg satsar vi på barn från födseln och ger varje barn möjlighet att utvecklas optimalt efter sina egna förutsättningar. Alla barn och unga är delaktiga i frågor som berör dem, har tillgång till trygga vuxna och en förskola av god kvalitet, har en trygg skolgång, går ut grundskolan med godkända betyg och har möjlighet att fullfölja en gymnasieutbildning, har möjlighet till fortsatta studier, arbete eller annan meningsfull sysselsättning efter avslutad skolgång, har tillgång till en positiv fritid och goda miljöer, har möjlighet till kulturupplevelser och eget skapande, har tillgång till en god och lättillgänglig vård, som riskerar ohälsa eller befinner sig i riskmiljöer uppmärksammas i ett tidigt skede och får den hjälp och det stöd som behövs. Bakgrund Alla barn och unga har rätt att växa upp under likvärdiga villkor samt utvecklas i sin egen takt och utifrån sina egna förutsättningar. En god uppväxt har stor betydelse för hälsan och i barndomen läggs grunden för framtidens levnadsvanor. Goda levnadsvanor, goda psykiska och fysiska miljöer är viktiga ur ett folkhälsoperspektiv. Alla barn och unga har dock inte samma möjligheter till goda och trygga uppväxtvillkor vilket kan avspegla sig i en ojämlik hälsa. Att växa upp med bristande omsorg, utsättas för kränkande behandling, våld, missbruk, traumatiserade eller psykiskt sjuka föräldrar är betydande riskfaktorer för barnets hälsa. Fattigdom utgör också en hälsorisk för alla och drygt en tiondel av Sveriges barn lever i barnfattigdom. Att leva i ekonomiskt utsatta hushåll ökar risken för att utsättas för våld i hemmet och mobbing i skolan 10. För att kunna garantera barn och unga en trygg uppväxt krävs det att samhället kan ge generellt stöd och tidigt identifiera, ge skydd och stödja barn och familjer med svårigheter. Ett extra fokus på genusperspektivet är viktigt i detta sammanhang. För detta behövs en helhetssyn, kunskap och samverkan inom och mellan verksamheter. Varje aktör har också ett ansvar för att följa de lagliga skydd som finns inrättade t.ex. att anmäla barn som far illa. Om misstanke finns att barn och unga utsatts för brott ska utredning och insatser ske på ett barnanpassat sätt 11. Genom att stärka barnperspektivet generellt kan barn och unga göras delaktiga i frågor som berör dem. En ökad förståelse för barns och ungas levnadsvillkor förbättrar möjligheterna att främja goda uppväxtvillkor. 10 Rädda barnen Polisen 2008

65 Länsgemensam folkhälsopolicy för Kronobergs län (17) Arenor för det hälsofrämjade och förebyggande arbetet De arenor där samhället kan arbeta hälsofrämjande och förebyggande för att stärka barns hälsa är främst inom hemmet, förskolan, skolan och fritiden. Övriga arenor är hälso- och sjukvården och det offentliga rummet. Hemmet Vårdnadshavaren har det yttersta ansvaret för barnet. Samhället ska ge stöd och stärka föräldraskapet i samråd med föräldrarna. Under uppväxtåren ska barnet tillägna sig olika kompetenser och ges möjlighet till att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. En god självkänsla, förmåga till trygghet i nära relationer, förmågan att reglera känslor och fungera i sociala relationer befrämjar psykisk hälsa och är en grund för framtida hälsa. Detta utvecklas i samspel med föräldrarna och andra betydelsefulla vuxna. Förskolan En god kvalitet i förskolan ökar barnets möjligheter att utvecklas optimalt. Ju yngre barnet är och ju längre dagar det vistas på förskolan desto mer angeläget är detta. För utsatta barn är förskolan en resurs som ytterligare bör förstärkas. Utöver en hög allmän standard på förskolan behövs strategier för hur man identifierar och stödjer dessa barn. Skolan Barn och unga som misslyckas i skolan är en högriskgrupp för framtida psykosociala problem, oberoende av social bakgrund. En god skolgång är därför en skyddsfaktor för alla. Utöver en god möjlighet till kunskapsinhämtning behövs en trygg och trivsam skolmiljö där ingen riskerar att fara illa eller utsättas för kränkningar. För att tidigt upptäcka barn som uppvisar tecken på ohälsa behövs strategier och strukturer för samverkan, stöd och hjälp. En väl fungerande elevhälsa är en del i detta. Skolan når alla barn och unga och även indirekt deras föräldrar och är därför generellt en bra arena för ett aktivt folkhälsoarbete. Alla vuxna är en resurs och arbetet kan bedrivas på många olika nivåer, men behöver stöd från ledningsnivå. Fritid Alla barn har rätt till en aktiv och meningsfull fritid. Att ingå i nätverk och sammanhang är faktorer som främjar hälsa. Samhället kan stödja detta på olika sätt i samverkan. Inte minst är idéburna organisationer viktiga aktörer i detta arbete. Det gäller att skapa goda förutsättningar även för barn som lever i ekonomiskt utsatta hushåll. Denna grupp har på grund av kostnaderna begränsade möjligheter att delta i organiserade verksamheter.

66 Länsgemensam folkhälsopolicy för Kronobergs län (17) Hälso- och sjukvården Alla barn har rätt till en god och likvärdig sjukvård. För de allra minsta barnen har mödra- och barnhälsovården ett ansvar för tidiga insatser och stöd i föräldraskapet. Generellt ska hälso- och sjukvården uppmärksamma barn och unga som far illa eller visar tecken på ohälsa. Tidiga insatser och behandling ska kunna erbjudas. Det offentliga rummet Barn och unga behöver en trygg och säker offentlig miljö. Det handlar om skolvägar, lekplatser men också om att tryggt kunna ta sig hem på kvällstid utan att riskera att utsättas för övergrepp och våld. Sociala medier och internet är av stor betydelse för dagens barn och unga. En ökad kunskap och inblick i vardagen på nätet är därför nödvändig för att kunna nå, ge stöd och skydda.

67 Länsgemensam folkhälsopolicy för Kronobergs län (17) Målområde 11 - Tobak, Alkohol, Narkotika, Dopning och Spel Vision för målområde 11 I Kronoberg växer alla upp och lever utan risk att skadas på grund av sitt eget eller andras bruk av alkohol, narkotika, dopningsmedel, tobak eller överdrivet spelande. Genom en god samverkan mellan länets aktörer finns trygga och drogfria miljöer för alla länsinvånare. Bakgrund Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel är ett brett och komplext område som har stor betydelse för samhället. Riskbruk, missbruk och beroende kan leda till ohälsa, sociala problem och generera höga kostnader för både individ och samhälle. Enbart för alkohol, narkotika och tobak beräknades den årliga samhällsekonomiska kostnaden 2009 ligga på miljarder kronor. Vissa grupper i samhället är mer utsatta än andra. Många gånger är det samma personer som utgör riskgrupp för till exempel alkohol, narkotika och spel. Det måste därför finnas en helhetssyn i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Barn och unga är en viktig grupp i detta arbete. En tidig debut ökar risken att utveckla ett missbruk. Barn och unga löper dessutom generellt en större risk att skadas av andras missbruk. Det finns ett samband mellan alkohol, droger och våld. Våldet mot kvinnor och barn sker framförallt i hemmet, medan män är mer utsatta utanför hemmet. Folkhälsoarbetet inom ANDTS-området, som berör barn, unga och vuxna, ska vara långsiktigt och ske i samverkan. Tillsyn ska säkerställa att lagstiftningen följs och att brottslig verksamhet bekämpas. Vidare ska arbetet innehålla opinionsbildning, kunskapsspridning, tidig upptäckt av riskbruk och missbruk samt bestå av riktade insatser till enskilda och särskilda grupper. Grunden för arbetet är de övergripande styrdokument som antagits. WHO s tobakskonvention antogs av Sverige 2005 samt en samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken från mars Folkhälsoinstitutet 2010b. 13 SBU- Kunskapscentrum för hälso- och sjukvården Region Skåne Vårdguiden Stockholm 2012

68 Länsgemensam folkhälsopolicy för Kronobergs län (17) Arenor för det hälsofrämjade och förebyggande arbetet Arbetet med ANDTS-området berör både barn, unga och vuxna. De arenor där samhället kan arbeta hälsofrämjande och förebyggande inom ANDTSområdet är hemmet, förskolan och skolan, fritid och föreningsliv, arbetsplatsen, hälso- och sjukvården och det offentliga rummet. Hemmet Hemmet ska vara en trygg plats för hela familjen. Föräldrar har ett huvudansvar för barn och ungas hälsa och är viktiga förebilder liksom andra vuxna. Alla barn och unga har rätt att växa upp i ett hem med tillgång till drogfria vuxna och en rökfri hemmiljö. Redan det ofödda barnet har rätt till att födas fri från tobaks-, alkohol- eller drogrelaterade skador. Det är därför viktigt med tydlig information, att tidigt hitta riskindivider och ge stöd under graviditet. Opinionsbildande arbete behövs för att öka medvetenheten bland föräldrar och andra vuxna om riskerna med att förse minderåriga med alkohol och tobak. Det behövs också information till barn och unga för att skjuta upp debuten av alkohol och tobak samt för att förebygga bruk av narkotika och dopning. Strategier för hur man informerar om och förhindrar överdrivet spelande behöver utvecklas. Att växa upp i ett hem med missbruk innebär en betydande riskfaktor för barn avseende hälsa och utveckling. Det innebär även en ökad risk för våld. För barn har det stora konsekvenser att se någon nära anhörig utsättas för våld eller att själv utsättas. Det är viktigt att i ett tidigt skede kunna ge stöd och skydd åt utsatta barn och hjälpa vuxna bli fria från sitt missbruk. Förskolan och Skolan Sambanden mellan bristfälliga skolresultat och utanförskap, psykisk ohälsa och missbruk är tydliga 16. Att tillgodose en trygg och trivsam skolmiljö med möjlighet till goda skolresultat är därför en viktig skyddsfaktor mot framtida missbruk. Förskolan och skolan ger en möjlighet att nå alla barn och unga och även deras föräldrar. Detta ger förutsättningar att arbeta med ANDTS-frågor i ett helhetsperspektiv och att uppmärksamma familjer med missbruksproblematik. Med en tydlig ANDTS-policy ska förskola och skola erbjuda en drog- och rökfri inne- och utemiljö med personalen som viktiga föredömen. 16 Socialstyrelsen, 2010.

69 Länsgemensam folkhälsopolicy för Kronobergs län (17) Fritid och föreningsliv En ansvarsfull alkoholservering förhindrar utskänkning till minderåriga och minskar alkoholrelaterat våld. Det ska även finnas alkoholfria miljöer och aktiviteter som alternativ för personer i alla åldrar. Föreningar ska ha en väl fungerande alkohol- och drogpolicy och ta ett tydligt avstånd från dopning. Arbetsplatsen En hälsofrämjande arbetsmiljö ökar förutsättningarna för en god hälsa och kan vara en skyddsfaktor vad gäller missbruk av olika slag. På arbetsplatser finns möjligheter att tidigt upptäcka, ge stöd och insatser vid ANDTS-relaterade problem. Företagshälsovården är en viktig samarbetspartner i detta arbete. Hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvården ska erbjuda rådgivning till personer som behöver stöd i att ändra ohälsosamma levnadsvanor kopplade till ANDTS. Dessutom ska vård och behandling erbjudas personer med missbruk eller beroende. Barn och unga i riskmiljöer ska uppmärksammas. Det offentliga rummet Alkohol, narkotika och andra droger är inte sällan inblandande när det gäller skador, övergrepp och våld i det offentliga rummet. Alla ska kunna röra sig utan risk och rädsla på offentliga platser och kunna vistas i trafiken utan risk för alkohol eller drogrelaterade skador. Ett område som får allt större betydelse är internet och sociala medier. Detta innebär både problem vad gäller ökad tillgång till droger, men också en möjlighet till opinionsbildning och kunskapsspridning.

70 Länsgemensam folkhälsopolicy för Kronobergs län (17) Aktörernas olika roller Det är viktigt att samhällets aktörer; myndigheter, näringsliv och idéburna organisationer, tar sitt ansvar för folkhälsoarbetet och antar en helhetssyn i samverkan både med andra aktörer och i arbetet i den egna organisationen. Vidare har alla verksamheter ett ansvar för att i samverkan skapa fungerande strukturer för tidig upptäckt av riskindivider och synkroniserade insatser. Kommunerna i Kronobergs län har ett lagstadgat tillsynsansvar inom ett flertal områden och det yttersta ansvaret för alla som vistas i kommunen. Kommunerna har också ansvar för det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Att skapa goda livsmiljöer och god kvalitet på förskola, skola och omsorg är en del i detta arbete. Lokala samordnare med ett tydligt mandat inom folkhälsoområdet ska finnas. Landstinget Kronoberg har ett ansvar för hälso- och sjukvård samt tandvård i Kronobergs län. Mötet i vården ger möjlighet till att tidigt upptäcka individer i riskzon, motivera till förändrade levnadsvanor, identifiera och ge stöd till sårbara grupper samt erbjuda behandling. Landstinget kartlägger och analyserar hälsoläget i länet samt har en samordningsfunktion för länets folkhälsofrågor och verkar för kunskapsspridning inom området. Länsstyrelsen i Kronobergs län har i uppdrag att se till att de nationella politiska målen för samhällets insatser mot alkohol, narkotika, dopning och tobak uppnås. Länsstyrelsen har också ett tillsynsansvar över kommunerna enligt alkohol- och tobakslagen samt möjlighet att erbjuda utbildning och stöd till samarbetspartners i det förebyggande arbetet. Regionförbundet södra Småland är en gemensam organisation för kommunerna och landstinget i Kronobergs län. Regionförbundet är ett nav för regional utveckling med det övergripande uppdraget att ta tillvara länets möjligheter och främja dess utveckling och tillväxt. Detta ger en naturlig anknytning till folkhälsofrågor och samverkan inom området. Näringsliv, polisen, universitet och idéburna organisationer har en viktig roll i ett länsgemensamt folkhälsoarbete. Samverkan ska utvecklas och förstärkas i samråd med berörda aktörer. Förslag på samverkansformer och forum ska lyftas fram i en kommande arbetsordning för samverkan och i handlingsplaner som knyts till policyn. Politisk styrning Folkhälsopolitiska ställningstaganden skapar förutsättningar och möjligheter för en positiv hälsoutveckling i befolkningen och kan utjämna skillnader i hälsa. Kommunfullmäktige respektive landstingsfullmäktige är den politiska beslutsnivån som beslutar både om vision för det länsgemensamma folkhälsoarbetet och om prioriteringar av målområden.

71 Länsgemensam folkhälsopolicy för Kronobergs län (17) Struktur för samverkan Samordning, samverkan och kunskapsutbyte är viktiga faktorer för ett framgångsrikt folkhälsoarbete. Det strategiska arbetet på regional nivå behöver en tydlig struktur. För att spara resurser, undvika parallella grupper och onödigt merarbete, ska befintliga samverkansgrupper och styrgrupper med anknytning till folkhälsoområdet identifieras och samordnas under följande struktur, (se figur 3). En arbetsordning som reglerar det praktiska samverkansarbetet ska tas fram. Det länsgemensamma folkhälsoarbetet leds av en regional ledningsgrupp bestående av representanter på högsta beslutande tjänstemannanivå från länets kommuner, Landstinget Kronoberg, Länsstyrelsen i Kronobergs län och Regionförbundet södra Småland. Gruppen formulerar utifrån politiska beslut uppdraget av det länsgemensamma folkhälsoarbetet. Ledningsgruppen tar fram en särskild arbetsordning som reglerar hur arbetet och strukturen för samverkan med alla länsgemensamma aktörer ska utformas i praktiken. Till ledningsgruppen knyts en länsövergripande arbetsgrupp där länets kommunala folkhälsosamordnare samt representanter från landsting, länsstyrelse samt regionförbundet. Arbetsgruppens arbetar på ledningsgruppens uppdrag och är ett forum för kunskapsutbyte och samverkan. Arbetet i gruppen ger också förutsättningar till samsyn för arbetet på lokal nivå. Det åligger gruppen att arbeta fram förslag till ledningsgrupp på gemensamma handlingsplaner och riktlinjer för folkhälsoarbetet i länet. Arbetsformerna för arbetsgruppen fastställs i arbetsordningen som beslutas av ledningsgruppen. Regional ledningsgrupp folkhälsa Arbetsgrupp folkhälsa inkl. samordningsfunktion Länets kommuner folkhälsosamordnare Länsstyrelsen i Kronobergs län Funktion för social hållbarhet Landstinget Kronobergs folkhälsoenhet Regionförbundet södra Småland Adj. Övriga aktörer Figur 3. Struktur för samverkan i Kronobergs län.

72 Länsgemensam folkhälsopolicy för Kronobergs län (17) Uppföljning och revidering av policyn Policyn ska följas av länsgemensamma och lokala handlingsplaner. Uppföljning och revidering av dessa ska göras en gång under varje mandatperiod. I samband med detta finns det möjlighet att inkludera fler av de nationella folkhälsomålen i den länsgemensamma folkhälsopolicyn. Ledningsgruppen har ansvar för att uppföljning och revidering sker, samt för att lämna förslag på förändringar till den politiska beslutsnivån. Varje aktör ansvarar för en regelbunden uppföljning och utvärdering av egna lokala handlingsplaner.

73 Länsgemensam folkhälsopolicy för Kronobergs län (17) Referenser Brundtlandrapporten FN-rapporten Vår gemensamma framtid 1987 Folkhälsoinstitutet (2010) Folkhälsopol. Rapport (s.35) Hämtad från: folkhalsopolitisk-rapport-2010.pdf Folkhälsoinstitutet 2010b Ekonomiska beräkningar och bedömningar kunskapsunderlag för folkhälsopolitisk rapport Hämtad från: Ekonomiska-berakningar-o-bedomningar-Kunskapsunderlag-Folkhalsopolitiskrapport-2010.pdf Folkhälsoinstitutet (2011a) Barn och ungas uppväxtvillkor. Kunskapsunderlag för folkhälsopolitisk rapport Hämtad från: Folkhälsoinstitutet (2011b) Alkohol. Kunskapsunderlag för folkhälsopolitisk rapport Hämtad från: Folkhalsopolitisk-rapport-2010.pdf Folkhälsoinstitutet (2011c) Doping i samhället. Vad?Hur?Vem?Varför? Hämtad från: Folkhälsoinstitutet definition av riskbruk. Hämtad från: Janlert U (2000) Folkhälsovetenskapligt lexikon. Stockholm:Natur och Kultur. Nilsson Maria (2008) Välfärdsprofil Region södra Småland 2008 FoU-rapport 2008:11. FoU Välfärd i Södra Småland. Nilsson Ingvar & Wadeskog Anders (2008) Bättre att stämma i bäcken än i ån - Att värdera de ekonomiska effekterna av tidiga och samordnade insatserna kring barn och unga. Polisen (2008) Barnahus försöksverksamhet med samverkan under gemensamt tak vid misstanke om brott mot barn. Hämtad från:

74 Länsgemensam folkhälsopolicy för Kronobergs län (17) Regionförbundet södra Småland (2009) Mötesplats södra Småland - Regionalt Utvecklingsprogram, en strategi för Kronobergs län. Hämtad från: gsprogram_2010.pdf Regeringskansliet 2012 Mål för folkhälsan. Hämtad från: Regeringskansliet (2010a) Nationell strategi för att stärka barnet rättigheter i Sverige strategimål. Hämtad från: 4rka%20barnets%20r%C3%A4ttigheter%20i%20Sverige.%20Faktablad.pdf Regeringskansliet (2010) En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken. Regeringskansliet (2010) Regeringens åtgärdsprogram för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Regeringskansliet 2008:1 (2008) Överenskommelsen mellan regeringe, idéburna organisationer inom det sociala området och Sveriges Kommuner och Landsting Regeringskansliet (2008) En förnyad folkhälsopolitik. Prop.2007/08:110. Hämtad från: Region Skåne 2012 Alkohol och våld. Hämtad från: narkotika/artiklar-om-tobak-alkohol--narkotika/artiklar-om-alkohol/alkohol-ochvald/ Rädda Barnen (2006) 11,9 procent av Sveriges barn är fattiga. Hämtad från: Rädda barnen (2010) Barnfattigdom i Sverige. Hämtad från: SBU - Kunskapscentrum för hälso- och sjukvården Riskbruk. Hämtat från: ktaruta/riskbruk/ Socialdepartemetet (2010) Socialstyrelsen (2010) Social Rapport Hämtad från: 11_Kap_7_Skolbetyg_utbildning_och_risker_for_ogynnsam_utveckling_hos_barn.pdf

75 Länsgemensam folkhälsopolicy för Kronobergs län (17) Socialstyrelsen Hälsofrämjande Hämtad från: Socialstyrelsen Sjukdomsförebyggande Hämtad från: SOU 1998:31 Insatser mot psykiska problem hos barn och ungdomar Hämtad från: Swärd Susann (2010) Kartläggning av folkhälsoarbetet i Kronobergs län Hämtad från: halsa/kartl%c3%a4ggning%20av%20folkh%c3%a4lsoarbetet%20i%20kronober gs%20l%c3%a4n% pdf Tillväxtverket axt/hallbartillvaxt de001362a9266c21cd.html UNICEF (2012) Barnkonventionen. Hämtad från: Vårdguiden Stockholm (2012) Våld och alkohol ett komplicerat samband. Hämtat från: Framtaget i samverkan av:

76 Dnr 10/ Ulrika Gustafsson Tel: Tjänsteskrivelse - Länsgemensam folkhälsopolicy, samt uppdrag angående samverkansuppdrag inom folkhälsomområdet Ärendet Regionstyrelsen beslöt 84/11 att framhålla att regionförbundet arbetar med folkhälsa ur ett horisontellt perspektiv för att stärka området Resursstarka livsmiljöer med människan i centrum, att uttala att regionförbundet inte har ett uppdrag inom ramen för folkhälsa. Uppdraget åligger länsstyrelsen, landstinget och kommunerna i länet. Styrgruppen för den länsgemensamma folkhälsopolicyn tillskrev i juni 2012 regionförbundet avseende regionförbundets roll i arbetet med regional folkhälsa och ber om ett förnyat ställningstagande i ärendet. Arbetsutskottet beslöt 174/12: - Att konstatera att ett regionalt uppdrag inom länsgemensam folkhälsa inte ryms inom den av regionfullmäktige fastställda budgeten med tillhörande verksamhetsplan. - Att uppdra åt regiondirektören att utreda frågan om ett samverkansuppdrag inom länsgemensam folkhälsa. Uppdraget ska redovisas vid arbetsutskottets nästa sammanträde den 3 oktober Styrgruppen har därutöver tillskrivit samtliga kommunstyrelser, landstingsstyrelsen och regionstyrelsen för godkännande av länsgemensam folkhälsopolicy. 1 (2) Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE Växjö Telefon: Fax: E-post:

77 Dnr 10/ Samverkansuppdrag inom folkhälsoområdet Vid regionförbundets kommunchefsträff den 31 augusti 2012 informerad regiondirektören om uppdraget enligt ovan. Av diskussionerna vid kommunchefsträffen, där även landstingsdirektören deltar, framgick att Landstinget Kronoberg är beredd att ansvara för en samordning av arbetet med den länsgemensamma folkhälsopolicyn. Kommunerna ger sitt godkännande till detta arbetssätt. Regionförbundets roll inom ramen för den länsgemensamma folkhälsopolicyn Regionstyrelsen har tidigare definierat regionförbundets roll inom ramen för folkhälsoområdet - att framhålla att regionförbundet arbetar med folkhälsa ur ett horisontellt perspektiv för att stärka området Resursstarka livsmiljöer med människan i centrum. Arbetet sker idag i projektform genom Det goda föräldraskapet - föräldrastöd i Kronobergs län, Inkludering av unga, Plug-in Värdegrundsarbete SET och inom ramen för samarbetsavtal såsom Livsstil Kronoberg. Regionförbundets roll kan vara som projektägare och projektfinansiär till projekt som direkt eller indirekt stödjer folkhälsa. Regionförbundet har i dagsläget inget samordnings-eller samverkansuppdrag inom ramen för folkhälsoområdet. Enligt förbundsordningen för Regionförbundet södra Småland skall nytillkommande uppgifter från förbundsmedlemmarna, utöver de i förbundsordningen angivna, vara fullt finansierade och kan inte läggas på förbundet utan godkännande av samtliga förbundsmedlemmars fullmäktigeförsamlingar. Utifrån resonmanget ovan, samt för att inte tappa fart i genomförandet av den länsgemensamma policyn, förordade kommuncheferna och landstingsdirektören att Landstinget Kronoberg ansvarar för samordning av den länsgemensamma folkhälsopolicyn. Godkännande av länsgemensam folkhälsopolicy Styrgruppen för Länsgemensam folkhälsopolicy har tillskrivit kommunstyrelser, landstingsstyrelsen och regionstyrelsen avseende ställningstagande och beslut avseende länsgemensam folkhälsopolicy. Förslag till beslut Regionfullmäktige föreslås godkänna länsgemensam folkhälsopolicy, i enlighet med upprättad handling daterad (2)

78 Regionfullmäktige Ärende 11 Motion angående att ansöka om regionbildning 2015 Dnr 12/0230 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att motionen besvaras enligt följande: En likartad motion har lämnats in till Landstinget Kronoberg, som påbörjat beredningen av densamma. Det är Landstinget som formellt har rätt att ansöka om regionbildning. Därmed anses motionen besvarad. Ärendet Centerpartiet har genom regionstyrelsens vice ordförande Carina Bengtsson inkommit med motion till regionfullmäktige angående ansökan om att bilda regionkommun från Bifogade handlingar: - Styrelsens protokoll 219/12 - Motion angående att ansöka om regionbildning Tjänsteskrivelse Motion angående att ansöka om regionbildning 2015

79 REGIONFÖRBUNDET Södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsen Sammanträdesdatum Sida (37) 219 Motion angående att ansöka om regionbildning 2015 Dnr 12/0230 Bakgrund Centerpartiet har genom regionstyrelsens vice ordförande Carina Bengtsson inkommit med motion till regionfullmäktige angående ansökan om att bilda regionkommun från I den efterföljande diskussionen lyfts frågan om regionförbundets kommunala kompetens. En likartad motion har lämnats in till Landstinget Kronoberg, som påbörjat beredningen av densamma. Det är Landstinget som formellt har rätt att ansöka om regionbildning. Beslutsunderlag - Arbetsutskottets protokoll 234/12 - Motion angående att ansöka om regionbildning Tjänsteskrivelse Motion angående att ansöka om regionbildning 2015 Yrkanden Suzanne Frank (M) yrkar att motionen besvaras enligt följande: En likartad motion har lämnats in till Landstinget Kronoberg, som påbörjat beredningen av densamma. Det är Landstinget som formellt har rätt att ansöka om regionbildning. Därmed anses motionen besvarad. Ann-Charlotte Wiesel (M) yrkar avslag på motionen i enlighet med arbetsutskottets förslag. Propositionsordning Ordförande ställer proposition på Suzanne Franks yrkande och Ann-Charlotte Wiesels yrkande och finner att styrelsen beslutar enligt Suzanne Franks yrkande. Beslut Regionstyrelsen föreslår fullmäktige besluta Att motionen besvaras enligt följande: En likartad motion har lämnats in till Landstinget Kronoberg, som påbörjat beredningen av densamma. Det är Landstinget som formellt har rätt att ansöka om regionbildning. Därmed anses motionen besvarad. Reservation Ann-Charlotte Wiesel (M), Bo Frank (M), Arne Karlsson (M) och Roland Gustbée (M) reserverar sig mot beslutet till förmån för Ann-Charlotte Wiesels yrkande. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

80

81 Dnr 12/ Ulrika Gustafsson Tel: Tjänsteskrivelse - Motion angående att ansöka om regionbildning 2015 Ärendet Centerpartiet har genom regionstyrelsens vice ordförande Carina Bengtsson inkommit med motion till regionfullmäktige angående ansökan om att bilda regionkommun från I motionen föreslås fullmäktige besluta: - Att ansöka om bildande av Region Kronoberg i avvaktan på en större regionbildning. - Att arbeta fram ett förslag till hur vi redan nu kan påbörja arbetet med att sammanföra verksamheter inom regionförbundet och landstinget. - Att förbereda för den skatteväxling som behövs då ansvar flyttas. Vid kansliets beredning av ärendet har frågan om laglighet i ett eventuellt beslut enligt ovanstående lyfts, mot bakgrund av de skäl som anges nedan. I beredningen av ärendet har SKL:s förbundsjurist rådfrågats. Vem beslutar att en ny region ska bildas? Landsting som vill gå samman och bilda en gemensam regionkommun ansöker om det till regeringen. Ansökan bereds av Kammarkollegiet. En sammanslagning av landsting innebär att även länen ska gå samman. Detta beslut måste fattas av riksdagen innan regeringen beslutar att landstingen får gå samman. Om ett landsting vill ta över det regionala utvecklingsansvaret utan att ändra indelningen görs ansökan till regeringen som bereder frågan och lägger en proposition till riksdagen. 1 (2) Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE Växjö Telefon: Fax: E-post:

82 Dnr Den kommunala kompetensen (eg. regionförbundets kommunala kompetens) Den kommunala kompetensen, eller enkelt uttryckt vad en kommun eller ett landsting har befogenhet att göra, regleras i kommunallagen, lag om vissa kommunala befogenheter och i olika specialförfattningar. Regionförbundet södra Småland är i juridisk mening ett kommunalförbund och kan således enligt lag inte ansöka om att bilda en regionkommun. Motionens förslag till beslut ligger utanför kommunalförbundet Regionförbundet södra Smålands kompetensområde och beslutet kan komma att upphävas om det överklagas med en laglighetsprövning. Beredning av motionen Ordförande kan med stöd av KL kap 5 45 vägra att lägga fram förslag till beslut enligt första och tredje att-satsen, mot bakgrund av att beslutet skulle strida mot lagen. Då det inte fattats beslut i Landstinget Kronoberg avseende ansökan om att bilda en regionkommun från 2015 kan konstateras att även att-sats två faller. Sammanfattning Mot bakgrund av att förslagen i motionen strider mot kommunallagen, i avseendet vad som ryms inom regionförbundets kommunala kompetens och vem som kan ansöka om att bilda regionkommun, föreslås att motionen inte framställs till regionfullmäktige. 2 (2)

83 Regionfullmäktige Ärende 12 Aktuella trafikeringsfrågor av strategisk karaktär trafiknämndens ordförande informerar Förslag till beslut Regionfullmäktige beslutar Att notera informationen till protokollet. Ärendet Trafiknämndens ordförande Sven Sunesson lämnar en lägesrapport över trafiknämndens arbete och aktuella trafikeringsfrågor av strategisk karaktär.

84 Regionfullmäktige Ärende 13 Om behovet av en regional gång- och cykelvägplan - motion Dnr 12/0220 Förslag till beslut Regionfullmäktige föreslås besluta Att uppdra åt styrelsen att ta fram underlag för beslut om genomförandet av en inventering och en regional gång- och cykelvägplan. Att motionen därmed anses besvarad. Ärendet Carin Högstedt (v) har för Vänsterpartiets regiongrupp inkommit med motion avseende behovet av regional gång- och cykelvägplan. I motionen föreslås att en inventering av behovet av gång- och cykelinfrastruktur genomförs, att en handlingsplan tas fram samt att resurser anslås för att förverkliga de mål man kommer fram till, varvid andelen cykeltransporter ska öka på bilresandets bekostnad. Bifogade handlingar: - Styrelsens protokoll 197/12 - Motion Om behovet av en regional gång- och cykelvägplan - Tjänsteskrivelse Om behovet av en regional gång- och cykelvägplan

85 REGIONFÖRBUNDET Södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsen Sammanträdesdatum Sida (37) 197 Om behovet av en regional gång- och cykelvägplan - motion Dnr 12/0220 Bakgrund Carin Högstedt (v) har för Vänsterpartiets regiongrupp inkommit med motion avseende behovet av regional gång- och cykelvägplan. I motionen föreslås att en inventering av behovet av gång- och cykelinfrastruktur genomförs, att en handlingsplan tas fram samt att resurser anslås för att förverkliga de mål man kommer fram till, varvid andelen cykeltransporter ska öka på bilresandets bekostnad. Beslutsunderlag - Arbetsutskottets protokoll 213/12 - Motion Om behovet av en regional gång- och cykelvägplan - Tjänsteskrivelse Om behovet av en regional gång- och cykelvägplan Beslut Regionstyrelsen föreslår fullmäktige besluta Att uppdra åt styrelsen att ta fram underlag för beslut om genomförandet av en inventering och en regional gång- och cykelvägplan. Att motionen därmed anses besvarad. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

86

87

88 Dnr 12/ Eva Palmér Tel: Tjänsteskrivelse - Om behovet av en regional gång- och cykelvägplan Ärendet Carin Högstedt (v) har för Vänsterpartiets regiongrupp inkommit med motion avseende behovet av regional gång- och cykelvägplan. Motionen föreslår att en inventering av behovet av gång- och cykelinfrastruktur genomförs, att en handlingsplan tas fram samt att resurser anslås för att förverkliga de mål man kommer fram till, varvid andelen cykeltransporter ska öka på bilresandets bekostnad. Cyklingen ökar Användningen av cykel som transportmedel och även cykling i förbindelse med sport- och fritidsaktiviteter ökar i samhället. Detta bör stimuleras då det har positiva effekter på både miljö och hälsa. I Kronobergs län finns idag flera olika satsningar på cykelvägar men också på olika cykelprojekt, som t ex Sydostleden och ELMOS. En samlad inventering av behovet av gång- och cykelinfrastruktur har dock inte genomförts och någon särskild cykelplan finns heller inte för Kronobergs län, vilket är en brist. Regionförbundet södra Småland är positiv till att en inventering av behovet genomförs samt att en gång- och cykelvägsplan tas fram. Ett sådant arbete bör även ge en översiktlig bild av vilka investeringsbehov som föreligger. 1 (2) Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE Växjö Telefon: Fax: E-post:

89 Dnr 12/ Finansiering Att ta fram underlag för och planera en inventering och framtagandet av en gångoch cykelvägsplan bedöms kunna genomföras inom ramen för befintlig verksamhet. Resurser för att genomföra inventering och ta fram en gång- och cykelvägsplan samt för eventuella investeringar, kan beslutas först när en kostnadsbild föreligger. Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta Att uppdra åt styrelsen att ta fram underlag för beslut om genomförandet av en inventering och en regional gång- och cykelvägplan. Att motionen härmed anses besvarad. 2 (2)

90 Regionfullmäktige Ärende 14 Projekt Resurscentrum södra Småland och jämställd tillväxt interpellation Dnr 12/0250 Förslag till beslut Fullmäktige beslutar Att godkänna att interpellation Projekt Resurscentrum södra Småland och jämställd tillväxt framställs till regionstyrelsens ordförande Roland Gustbée. Att notera interpellation Projekt Resurscentrum södra Småland och jämställd tillväxt från Carin Högstedt, samt interpellationssvar från Roland Gustbée till protokollet. Ärendet Carin Högstedt (V) har ställt interpellation Projekt Resurscentrum södra Småland och jämställd tillväxt till regionstyrelsens ordförande Roland Gustbée. Roland Gustbée lämnar svar vid fullmäktiges sammanträde den 14 december Interpellationssvar delas ut på sammanträdet. Bifogade handlingar: - Projekt Resurscentrum södra Småland och jämställd tillväxt interpellation - Interpellationssvar - Projekt Resurscentrum södra Småland och jämställd tillväxt (delas ut på sammanträdet)

91 INTERPELLATION Till Regionförbundet södra Smålands ordförande Roland Gustbée (M) PROJEKT RESURSCENTRUM SÖDRA SMÅLAND OCH JÄMSTÄLLD TILLVÄXT Bakgrund Från juli 2011 till och med 2012 drivs ett projekt inom Regionförbundet som är inriktat på jämställd tillväxt och speciellt entreprenörskap och innovativa miljöer. Syftet är att skapa förändring av förhållanden och strukturer som ställer upp hinder för jämställd tillväxt och kvinnors företagande i Kronobergs län. Verksamheten finansieras av Tillväxtverket. Verksamheten omfattar (enligt hemsidan) attitydpåverkan, omvärldsbevakning, medverkan i regionala nätverk, dialogmöten, seminarier, utbildningar, forskningsinitiativ m m. Läget i Kronoberg är att andelen kvinnor som är företagare av den totala företagarpopulationen är 26,4%. Siffran för hela riket är 29,4%. I Företagarnas ranking över andel kvinnor som är företagare ligger Kronoberg näst sist, plats 20 av 21 län. Projekttiden går mot sitt slut och det skulle vara intressant att höra hur det går med arbetet. Strukturerna är sega i den här regionen, men någon gång ska väl genombrotten ske. Frågor 1. Hur har arbetet lagts upp i stora drag? 2. Vilka hinder för kvinnors företagande och jämställdhet har kunnat identifieras? 3. Vilka forskningsinitiativ har tagits och/eller kommer att tas med anledning av projektet? 4. Vilka förbättringar i frågor, som berör kvinnors villkor och förutsättningar som företagare, har projektet lett fram till och/eller kommer det att leda fram till? Carin Högstedt (V)

92 Regionfullmäktige Ärende 15 Kulturstipendier, kulturpris och årets bubblare 2012 Dnr 12/0091 Ärendet Regionförbundet södra Smålands årliga utdelning av kulturpriser och stipendier syftar till att främja den kulturella infrastrukturen i länet. Utmärkelserna Kulturpris och Bubblare tar sin utgångspunkt i medborgarperspektiven i Regional kulturplan för Kronobergs län Regionförbundet södra Smålands kulturpris ska hedra personer som genom sin verksamhet gjort en förtjänstfull kulturell insats i länet. Bubblare är ett vandringspris som delas ut till en aktör som just inlett en spännande utveckling, gärna med fokus på sektorsöverskridande samarbete. Kulturstipendierna ska stödja och uppmuntra förtjänstfull verksamhet inom skilda konstnärliga områden. Särskild hänsyn tas till yngre konstnärers, företrädesvis år, möjlighet att fortsätta inom kulturens område. Pris till årets kreativa entreprenör beslutades av styrelsen och delades ut på Företagardagen, en del av Innovationshelg, Styrelsen har beslutat 211/12 att utse stipendiater och pristagare samt årets bubblare Pris till årets Kulturstipendier, kulturpris och årets bubblare 2012 delas ut i samband med regionfullmäktiges sammanträde den 14 december. Bifogade handlingar: - Kulturpris och kulturstipendier i Kronobergs län - Kulturpris, kulturstipendiater och årets bubblare 2012 (delas ut och tillkännages på sammanträdet)

93 REGIONFÖRBUNDET Södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsen Sammanträdesdatum Sida (37) 211 Kulturstipendiater, kulturpris och årets bubblare 2012 Dnr 12/0091 Bakgrund Regionförbundet södra Smålands årliga utdelning av kulturpriser och stipendier syftar till att främja den kulturella infrastrukturen i länet. Utmärkelserna Kulturpris och Bubblare tar sin utgångspunkt i medborgarperspektiven i Regional kulturplan för Kronobergs län Regionförbundet södra Smålands kulturpris ska hedra personer som genom sin verksamhet gjort en förtjänstfull kulturell insats i länet. Bubblare är ett vandringspris som delas ut till en aktör som just inlett en spännande utveckling, gärna med fokus på sektorsöverskridande samarbete. Kulturstipendierna ska stödja och uppmuntra förtjänstfull verksamhet inom skilda konstnärliga områden. Särskild hänsyn tas till yngre konstnärers, företrädesvis år, möjlighet att fortsätta inom kulturens område. Pris till årets kreativa entreprenör beslutades av styrelsen och delades ut på Företagardagen, en del av Innovationshelg, Beslutsunderlag - Arbetsutskottets protokoll 229/12 - Kulturpris och kulturstipendier i Kronobergs län Beslut Regionstyrelsen beslutar Att utnämna Ulla-Stina Nordh, Riksteatern Uppvidinge till årets kulturpristagare Att utnämna Rebels in Motion till årets bubblare Att utse följande personer till kulturstipendiater - Karin Åberg, Växjö - Musik, Anders Dahlberg, Torne - Konst, Åskar Lilja, Växjö - Konst och Anton Olin, Växjö Film och Foto. Beslutsexpediering Handläggare Helen Hägglund Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

94 Dnr 12/ Helen Hägglund Kulturstipendiater, Kulturpris samt Bubblare 2012 Ärendet Regionförbundet södra Smålands årliga utdelning av kulturpriser och stipendier syftar till att främja den kulturella infrastrukturen i länet. Utmärkelserna Kulturpris och Bubblare tar sin utgångspunkt i medborgarperspektiven i Regional kulturplan för Kronobergs län Stipendier och priser delas ut på sista fullmäktigesammanträdet för året. Förslag till pristagare av utmärkelserna har tagits fram av 2012-års kulturprisgrupp vilken utsetts av kulturberedningen: Gunnar Nordmark, Regionstyrelsens kulturberedning Magnus Eriksson, Hemslöjden i Kronoberg Kicki Rydemalm, Kulturparken Småland Annika Nilsson, Leader Linné Lena Danielsson, Leader Sydost Närvarande tjänstemän: Helen Hägglund, Regionförbundet södra Småland Ingela Eriksson, projektledare Re:think, Regionförbundet södra Småland Vid prisgruppens möte lades ett femtontal förslag till kulturpris och bubblare fram av deltagarna. Tjänstemännen på Regionförbundet södra Småland har berett förslagen ytterligare utifrån kriterierna och valt ut aktuella förslag. Kulturberedningen ställer sig bakom nedanstående förslag till pristagare och stipendiater för beslut i arbetsutskott och styrelse. 1 (3) Regionförbundet södra Småland Videum Science park SE Växjö, Sweden Telefon: Fax: E-post:

95 Kulturpris Regionförbundet södra Smålands kulturpris ska hedra personer som genom sin verksamhet gjort en förtjänstfull kulturell insats i Kronobergs län. Avsikten är att uppmärksamma personer som normalt inte kan komma i åtnjutande av varken stipendium eller annat belöningssystem. Priset består av ett särskilt konstverk eller konsthantverk som specialbeställs för ändamålet till ett värde av kr. Ulla-Stina Nordh, Riksteatern Uppvidinge Med ett djupt engagemang som kännetecknas av omtanke och förståelse för ideellt arbete har Ulla-Stina Nordh utvecklat Uppvidinge-modellen - en ny form för styrelsearbete i arrangörsföreningar. På ett inspirerande sätt delar hon med sig av sin värdefulla kunskap och erfarenhet och bidrar till att göra kulturen mer tillgänglig i länet. Koppling till medborgarperspektiv i Regional kulturplan för Kronobergs län : - Vill du arrangera kultur ska det vara enklare - Du ska få tillgång till ett breddat kulturutbud med hög kvalitet Bubblare Bubblare ska gå till en aktör som just inlett en spännande utveckling, gärna med fokus på sektoröverskridande samarbete. Priset är ett vandringspris bestående av ett glaskonstverk från Transjö Hytta i Kosta. Rebels in Motion, Växjö Rebels in Motion är en talangfull och engagerad dansgrupp som har bidragit till att stärka dansens position i länet och att sätta streetdance på kartan. Genom att arrangera öppna dansträningar, workshops och streetdance-evenemang, riktade till framförallt barn och unga, skapar de gränsöverskridande samarbeten som bidrar till en bredd i kulturutbudet. Koppling till medborgarperspektiv i Regional kulturplan för Kronobergs län : - Du som ung ska få ökad tillgång till kulturutbud och stöd att utveckla eget skapande Kulturstipendiater Regionförbundet södra Småland delar årligen ut fyra stipendier om kronor vardera. Kulturstipendiet ska stödja och uppmuntra förtjänstfull verksamhet inom skilda konstnärliga områden såsom litteratur, musik, sång, bildkonst, teater, dans, film, fotokonst, digitala medier och andra jämställda områden. Sökande till kulturstipendium ska bedriva sin huvudsakliga verksamhet i länet. Särskild hänsyn tas till yngre konstnärers, företrädesvis år, möjlighet att fortsätta inom kulturens område. Det kan t.ex. gälla att genomföra olika typer av påbörjad utbildning. 2 (3)

96 Totalt har 13 ansökningar inkommit till kansliet, varav 7 är från Växjö kommun, 2 från Ljungby kommun, 1 från Alvesta kommun och övriga utanför länet (vilka ej kan komma i fråga för bedömning eftersom de inte har sin huvudsakliga verksamhet i länet). Mot bakgrund av att kansliet bedömer att ansökningarna är få till antalet planeras en informationsinsats för att öka intresset. Inkomna ansökningar till kulturstipendier har bedömts av experter inom respektive konstområde vars uppgift är att bedöma ansökningarna och föra fram de kandidater de anser är lämpliga stipendiater. Dessa förslag vägs sedan samman av kansliet som i förslagen till styrelsen tar särskild hänsyn till: möjlighet att fortsätta inom kulturens område, kulturområde, kön och spridning i länet, i den ordningen. Karin Åberg, Växjö - Musik Med hög grad av professionalitet och imponerande bredd rör sig Karin Åberg mellan flera roller i musiklivet- som kompositör, låtskrivare, pedagog, producent, pianist och sångerska. Hon utmärker som en möjliggörare med stor känsla för nerv och anslag i föreningen mellan text och musik i ett vackert och poetiskt uttryck. Anders Dahlberg, Torne - Konst Anders Dahlbergs konstnärskap är stämningsfullt och konceptuellt med ett sammansatt och fantasieggande bildspråk med alla möjligheter att utvecklas och inrymmer redan nu inlevelse, intensitet och skärpa. Åskar Lilja, Växjö - Konst Åskar Lilja är en framträdande kulturpersonlighet vars konstnärliga uttryck spänner över ett flertal områden. Hans konstnärskap är karaktäristiskt med en samhällskommenterande, bitande satir och ett energiskt, abstrakt måleri som är personligt och spännande med fullt av möjligheter inför framtiden. Anton Olin, Växjö - Film och Foto Med stor talang för det visuella uttrycket kombinerar Anton Olin med säkerhet estetik, teknik och berättade. Genom små medel och med en blick för ljus, perspektiv och detaljer som är få förunnat frammanar han en känsla av närvaro som är nödvändig för yrket som film- och stillbildsfotograf. 3 (3)

97 Dnr 12/0091 Datum , rev Kulturpris och kulturstipendier i Kronobergs län Övergripande mål med utmärkelserna Kronobergs län ska erbjuda ett innovativt kulturklimat med bredd och spets. Regional kulturplan för Kronobergs län är det styrdokument som anger riktningen för Regionförbundet södra Smålands utvecklingsarbete inom kulturområdet. Ur ett medborgarperspektiv innebär utvecklingsarbetet att: Du som ung ska få ökad tillgång till kulturutbud och stöd att utveckla eget skapande Som professionell kulturskapare ska du hitta fler uppdrag och kreativa miljöer att verka i Vill du arrangera kultur ska det vara enklare Kan du själv inte ta dig till kulturen så ska kulturen komma till dig Du ska kunna dela med dig av kunskap och idéer och samskapa kultur med professionella kulturskapare Du ska få tillgång till ett breddat kulturutbud med hög kvalitet Du ska enklare kunna bevara, använda och utveckla vårt kulturarv Du ska få ökade möjligheter att påverka förändringar av det offentliga rummet Du ska få fler möjligheter att uppleva nationella och internationella gästspel och konstnärliga utbyten. Regionförbundet södra Smålands årliga utdelning av kulturpriser och stipendier tar sin utgångspunkt i medborgarperspektiven med syftet att främja den kulturella infrastrukturen i länet.

Beslutande Bo Frank (M), ordförande. Åsa Karlsson Björkmarker

Beslutande Bo Frank (M), ordförande. Åsa Karlsson Björkmarker Plats A-salen Tid Kl. 10.00 11.00 Beslutande Ledamöter Bo Frank (M), ordförande Åsa Karlsson Björkmarker (S) Per Schöldberg (C) Anna Tenje (M) Nils Fransson (FP) Gunnar Storbjörk (S) Carin Högstedt (V)

Läs mer

Samverkansberedningen

Samverkansberedningen 1 (6) Landstingets kansli 2014-12-01 Kansliavdelningen, Justerat 2014-12-11 SB 7/2014 Samverkansberedningen Tid Måndagen den 1 december kl. 9.00 11.45 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare

Läs mer

PROTOKOLL. Musik i Syd Kulturkvarteret, Kristianstad

PROTOKOLL. Musik i Syd Kulturkvarteret, Kristianstad 1 (6) Landstingets kansli Kansliavdelningen, Hillevi Andersson Justerat 2014-11-21 Kulturberedningen Tid Fredagen 7 november 2014 kl. 9-15 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Musik i Syd Kulturkvarteret,

Läs mer

Regionstyrelsens arbetsutskott

Regionstyrelsens arbetsutskott Regionstyrelsens arbetsutskott Tid 2015-04-08 09:00 12:05 Plats Sessionssalen, Regionens kansli, Ingelstadsvägen 9, Växjö ande ledamöter Ej tjänstgörande ersättare Övriga närvarande Utses att justera Anna

Läs mer

Landstingets kansli 2011-08-19 KB 4/2011 Planeringsavdelningen, Hillevi Andersson Justerat 2011-08-31. Tid Fredagen den 19 augusti 2011 kl.

Landstingets kansli 2011-08-19 KB 4/2011 Planeringsavdelningen, Hillevi Andersson Justerat 2011-08-31. Tid Fredagen den 19 augusti 2011 kl. 1 (5) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Justerat 2011-08-31 Kulturberedningen Tid Fredagen den 19 augusti 2011 kl. 14-17 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare Kronobergsrummet,

Läs mer

Regionstyrelsens arbetsutskott

Regionstyrelsens arbetsutskott Regionstyrelsens arbetsutskott Tid 2015-02-04 09:00 11:30 Plats Sessionssalen, Regionens kansli ande ledamöter Ej tjänstgörande ersättare Övriga närvarande Utses att justera Anna Fransson (S), ordförande

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsen Sammanträdesdatum 2012-05-09 1 (28)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsen Sammanträdesdatum 2012-05-09 1 (28) 2012-05-09 1 (28) Tid Onsdagen den 9 maj 2012, kl.10.00 12.00 Plats Videum Science Park, sammanträdesrum: Glasriket, PG Vejdes väg 15, Växjö ande Ledamöter Tjänstgörande ersättare Övriga närvarande Ersättare

Läs mer

Sydsvensk regionbildning ideell förening

Sydsvensk regionbildning ideell förening Sydsvensk regionbildning ideell förening Anteckningar från styrelsemöte fredagen den 21 februari 2014 Mötet ägde rum i Konsthallen, Borgmästaregatan 17 i Karlskrona klockan 10-14.30. Närvarande: Landstinget

Läs mer

PROTOKOLL. RosMarie Jönsson Neckö, vice ordförande (S) Michael Sjöö (S) Eva Johnsson (KD) Margareta Artéus Thor (FP)

PROTOKOLL. RosMarie Jönsson Neckö, vice ordförande (S) Michael Sjöö (S) Eva Johnsson (KD) Margareta Artéus Thor (FP) 1 (7) Landstingets kansli Kansliavdelningen, Hillevi Andersson Justerat 2014-02-25 Kulturberedningen Tid Fredagen den 14 februari 2014 kl. 9-11.15 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sessionssalen,

Läs mer

Samverkansberedningen

Samverkansberedningen 1 (8) Landstingets kansli 2014-01-27 Kansliavdelningen, Hillevi Andersson Justerat 2014-02-03 SB 1/2014 Samverkansberedningen Tid Måndagen den 27 januari 2014 kl. 9-11.30 Plats Närvarande ledamöter Övriga

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2015-06-16. Åsa Karlsson Björkmarker

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2015-06-16. Åsa Karlsson Björkmarker Tid och plats Utvandrarnas hus, Växjö, kl. 15.30-15.40 Beslutande Ledamöter Bo Frank (M), Ordförande Åsa Karlsson Björkmarker (S) Eva Johansson (C) Anna Tenje (M) Catharina Winberg (M) Oliver Rosengren

Läs mer

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2014-10-20 Dnr Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut Bakgrund Regionstyrelsen beslöt vid sammanträdet 2013-02-14 att tillsätta en beredning för kompetensfrågor

Läs mer

Sessionssalen, regionens kansli, Ingelstadsvägen 9, Växjö

Sessionssalen, regionens kansli, Ingelstadsvägen 9, Växjö FoU-beredningen Tid 2015-04-16 13:00 15:30 Plats Sessionssalen, regionens kansli, Ingelstadsvägen 9, Växjö ande ledamöter Lennart Värmby (V), ordförande Peter Freij (S) Cheryl Jones Fur (MP) Roland Gustbée

Läs mer

Landstingsstyrelsens personalutskott

Landstingsstyrelsens personalutskott PROTOKOLL 2014-04-15 1 (5) Landstingets kansli Kansliavdelningen, LSPU 2/2014 Landstingsstyrelsens personalutskott Tid Tisdagen den 15 april 2014, kl. 09.00 11.30 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande

Läs mer

Landstingsstyrelsens arbetsutskott

Landstingsstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL 1 (5) Landstingets kansli 2014-08-26 LSAU 7/2014 Kansliavd, Landstingsstyrelsens arbetsutskott Tid Tisdagen den 26 augusti, kl. 09.00 11.15 Plats Närvarande Övriga närvarande Sekreterare Sessionssalen,

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

KALLELSE Regionfullmäktige 2013-10-11. Ledamöterna i förbundsfullmäktige kallas enligt bifogad kungörelse till sammanträde enligt följande:

KALLELSE Regionfullmäktige 2013-10-11. Ledamöterna i förbundsfullmäktige kallas enligt bifogad kungörelse till sammanträde enligt följande: KALLELSE Regionfullmäktige 2013-10-11 Ledamöterna i förbundsfullmäktige kallas enligt bifogad kungörelse till sammanträde enligt följande: Tid: Fredagen den 11 oktober 2013 kl. 10.00 Plats: Utvandrarnas

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Landstingets kansli 2011-04-29 KB 3/2011 Planeringsavdelningen, Hillevi Andersson Justerat 2011-05-10. Tid Fredagen den 29 april 2011 kl. 09.00-12.

Landstingets kansli 2011-04-29 KB 3/2011 Planeringsavdelningen, Hillevi Andersson Justerat 2011-05-10. Tid Fredagen den 29 april 2011 kl. 09.00-12. 1 (6) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Hillevi Andersson Justerat 2011-05-10 Kulturberedningen Tid Fredagen den 29 april 2011 kl. 09.00-12.00 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare

Läs mer

Protokoll från styrgruppsmöte med Småland- Blekinges Brysselkontor den 1 oktober 2014

Protokoll från styrgruppsmöte med Småland- Blekinges Brysselkontor den 1 oktober 2014 Protokoll från styrgruppsmöte med Småland- Blekinges Brysselkontor den 1 oktober 2014 Plats och tid Ledamöter Övriga Regionförbundet södra Småland, Växjö 1 oktober 2014, kl 13.00-16.00 Lars Blomberg, ordförande

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 norrstyrelsen rapport 2009: 32 Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av landstingen i Norrbottens, Västerbottens

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionfullmäktige Sammanträdesdatum 2008-05-23 1 (22)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionfullmäktige Sammanträdesdatum 2008-05-23 1 (22) 2008-05-23 1 (22) Plats och tid Fredagen den 23 maj 2008, 09.00 12.00 med ajournering 11.25 11.45 Plats Beslutande Ledamöter Stenladan, Stallvägen 10 i Växjö Kent Alriksson (m) Rolf Andersson (fp) ClasGöran

Läs mer

VI BRINNER FÖR BLEKINGE

VI BRINNER FÖR BLEKINGE VI BRINNER FÖR BLEKINGE KRAFT ATT VILJA. TILLSAMMANS ÄR DET MÖJLIGT. Det är vår uppgift att inspirera, skapa tillfällen att mötas och stärka Blekinge i Sverige och Europa. Vårt uppdrag är att arbeta för

Läs mer

Resultatmål Nr Aktivitet Aktivitetsmål Ansvar Målgrupp Uppföljning/ utvärdering Internt Antal underlag över. som finns och arbetsmarknadens

Resultatmål Nr Aktivitet Aktivitetsmål Ansvar Målgrupp Uppföljning/ utvärdering Internt Antal underlag över. som finns och arbetsmarknadens Aktivitets- och kommunikationsplan för Länsgrupp kompetensplattform Konkretisering av länsgruppens uppdrag som beslutades av styrgruppen för Kompetensplattform Västerbotten den 17 november 2011. A: Ta

Läs mer

Gunnar Elm (C) Ulf Hedin (M) Patric Svensson (FP) Gunnar Storbjörk (S) Carin Högstedt (V) Rose-Marie Holmqvist (S)

Gunnar Elm (C) Ulf Hedin (M) Patric Svensson (FP) Gunnar Storbjörk (S) Carin Högstedt (V) Rose-Marie Holmqvist (S) Plats A-salen, kommunhuset Tid Kl. 10:00 11:20 Beslutande Ledamöter Övriga närvarande Ersättare Tjänstemän Bo Frank (M) Gunnar Elm (C) Ulf Hedin (M) Patric Svensson (FP) Gunnar Storbjörk (S) Carin Högstedt

Läs mer

Samverkansberedningen

Samverkansberedningen 1 (6) Landstingets kansli 2014-10-20 Kansliavdelningen, Justerat 2014-11-03 SB 6/2014 Samverkansberedningen Tid Måndagen den 20 oktober 2014 kl. 9-11.30 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare

Läs mer

KALLELSE Regionfullmäktige 2012-10-12. Ledamöterna i regionfullmäktige kallas enligt bifogad kungörelse till sammanträde enligt följande:

KALLELSE Regionfullmäktige 2012-10-12. Ledamöterna i regionfullmäktige kallas enligt bifogad kungörelse till sammanträde enligt följande: KALLELSE Regionfullmäktige 2012-10-12 Ledamöterna i regionfullmäktige kallas enligt bifogad kungörelse till sammanträde enligt följande: Tid: Fredagen den 12 oktober 2012 kl. 10.00 Plats: Utvandrarnas

Läs mer

Direktiv för regionstyrelsens kompetensberedning 2015-2018

Direktiv för regionstyrelsens kompetensberedning 2015-2018 D a t u m D n r 2015-01-15 15-001 Regionstyrelsen Direktiv för regionstyrelsens kompetensberedning 2015-2018 Bakgrund Människors kunnande och kraft bygger Sörmland. En bättre matchning mellan arbetsgivarnas

Läs mer

Förslag till föredragningslista Arbetsutskottet

Förslag till föredragningslista Arbetsutskottet Handläggare Carin Lilliehöök 023-77 70 81 carin.lilliehook@regiondalarna.se Föredragningslista Sammanträdesdatum 2014-12-10 Sida 1(5) Till Arbetsutskottets ledamöter Direktionens övriga ledamöter och ersättare

Läs mer

Protokoll från sammanträde med Regionstyrelsen

Protokoll från sammanträde med Regionstyrelsen 1(9) Plats: Närvarande: ande Sekreterare: Övriga närvarande: Träcentrum, Nässjö Erik Lagärde, Kd, Lennart Bogren, C, Tommy Bohman, S, Maria Frisk, Kd, Björn Fälth, Sd, Britt-Marie Glaad, S, Anders Karlgren,

Läs mer

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-06-12 1 (5) Roland Åkesson (C), ordförande Britt-Marie Domeij (M)

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-06-12 1 (5) Roland Åkesson (C), ordförande Britt-Marie Domeij (M) Sida Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-06-12 1 (5) Plats och tid Kommunhuset den 12 juni 2015 kl. 08.00 10.00 Beslutande Roland Åkesson (C), ordförande Britt-Marie Domeij (M) Lars Hollner (S) Ann Petersson

Läs mer

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland 1 (9) 1 BAKGRUND 1.1 Förordningen om regionalt tillväxtarbete Detta dokument beskriver hur den framtida regionkommunen i Västmanland kan hantera det styrande strategidokumentet Regionalt utvecklingsprogram

Läs mer

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Vision I Gävleborg har DU alltid inflytande och delaktighet i de frågor

Läs mer

Styrdokument för hantering av tillväxtmedel

Styrdokument för hantering av tillväxtmedel Styrdokument för hantering av tillväxtmedel Vi har i Fyrbodal ett nytt tillväxtprogram för perioden 2008 2013, framtaget i dialog mellan kommunerna och partnerskapen. Där har våra gemensamma prioriteringar

Läs mer

Västra Götalandsregionens plattform. Värdegrund, vision, uppdrag, utgångspunkter

Västra Götalandsregionens plattform. Värdegrund, vision, uppdrag, utgångspunkter Västra Götalandsregionens plattform Värdegrund, vision, uppdrag, utgångspunkter Johan Assarsson Västra Götalandsregionens plattform vår gemensamma grund Som medarbetare i Västra Götalandsregionen har vi

Läs mer

Tjänsteskrivelse - Processplan för framtagande av Regional kulturplan för Kronobergs län 2015-2017

Tjänsteskrivelse - Processplan för framtagande av Regional kulturplan för Kronobergs län 2015-2017 Dnr 13/0293 2013-10-02 Helen Hägglund Tel. 0470-72 47 37 Tjänsteskrivelse - Processplan för framtagande av Regional kulturplan för Kronobergs län 2015-2017 Ärendet Regional kulturplan för Kronobergs län

Läs mer

Region Värmland - kommunalförbund 2011-11-28

Region Värmland - kommunalförbund 2011-11-28 Region Värmland - kommunalförbund 2011-11-28 Ägardirektiv för Värmlandstrafik AB Ägardirektiv för verksamheten i Värmlandstrafik AB (nedan bolaget) antagna av Region Värmlands (nedan regionen) fullmäktige

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsberedningen

Hälso- och sjukvårdsberedningen 1 (5) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Justerat 2011-06-21 Hälso- och sjukvårdsberedningen Tid Torsdagen den 9 juni 2011 kl. 09.00 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare Kronobergsrummet,

Läs mer

Vårt ledningssystem. Där människor och möjligheter möts

Vårt ledningssystem. Där människor och möjligheter möts Vårt ledningssystem Så styr, driver och utvecklar vi verksamheten i Motala kommun för att skapa största möjliga nytta för medborgare och kunder. Där människor och möjligheter möts Introduktion I din hand

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

2014-08-28. Vi blir Region Jönköpings län

2014-08-28. Vi blir Region Jönköpings län 2014-08-28 Region Jönköpings län Vi bildar region i Jönköpings län. Det är en resa mot en ny kraftfull och demokratiskt vald organisation med ansvar för hälso- och sjukvård och för regional utveckling

Läs mer

haninge kommuns styrmodell en handledning

haninge kommuns styrmodell en handledning haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Foto: Urban Orzolek Arbetsmiljöverket har arbetat med ett mål- och visionsprojektet mellan februari och augusti 2008.

Läs mer

KALLELSE Regionstyrelsen 2013-03-06

KALLELSE Regionstyrelsen 2013-03-06 KALLELSE Regionstyrelsen 2013-03-06 Regionstyrelsen kallas till sammanträde för behandling av ärenden enligt bilagd förteckning. Tid: Onsdagen den 6 mars 2013 kl. 10.00-14.00 ca Plats: Glasriket, Videum

Läs mer

Regionstyrelsens sammanträde den 7 november i Karlshamn

Regionstyrelsens sammanträde den 7 november i Karlshamn Dagordning A B C Regionstyrelsens sammanträde den 7 november i Karlshamn Information Övrigt 1 Tid och plats Onsdagen den 24 oktober 2012 kl. 09.00-12.10 på Region Blekinge, Ronnebygatan 2, Karlskrona Närvarande

Läs mer

Syftet med samverkan inom Entreprenörsregionen är att stärka förutsättningar för tillväxt, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling.

Syftet med samverkan inom Entreprenörsregionen är att stärka förutsättningar för tillväxt, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling. Verksamhetsplan Entreprenörsregionen 2015-2018 Entreprenörsregionen De elva kommunerna i Entreprenörsregionen har starka traditioner som en kreativ industribygd med framgångsrika företag och aktiva entreprenörer.

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

Reglemente för Regionstyrelsen i Västra Götalandsregionen

Reglemente för Regionstyrelsen i Västra Götalandsregionen Antaget av regionfullmäktige 19 oktober 2010, 159 Ändringar enligt RF 177/10 har införts. Reglemente för Regionstyrelsen i Västra Götalandsregionen Regionstyrelsens organisation och övergripande uppgifter

Läs mer

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de Gröna kommer att ta majoritetsansvar för landstingets samtliga verksamheter under mandatperioden

Läs mer

Sessionssalen, Region Kronoberg, Växjö. Erik Jansson (MP)

Sessionssalen, Region Kronoberg, Växjö. Erik Jansson (MP) Trafiknämnden Tid 2015-04-16 09:00 12:00 Plats Sessionssalen, Region Kronoberg, Växjö ande ledamöter Ej tjänstgörande ersättare Övriga närvarande Utses att justera Peter Freij (S), ordförande Helena Lagstrand

Läs mer

Politisk organisation

Politisk organisation Politisk organisation Beslutad av kommunfullmäktige 2014-11-26 244 Politisk organisation Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se Webbplats: www.finspang.se

Läs mer

Personalpolicy för Falkenbergs kommun. KS 2014-109

Personalpolicy för Falkenbergs kommun. KS 2014-109 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg 2014-03-04 77 Personalpolicy för Falkenbergs kommun. KS 2014-109 KF Beslut Kommunstyrelsen tillstyrker kommunfullmäktige besluta

Läs mer

Landstingsstyrelsens arbetsutskott

Landstingsstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL 1 (5) Landstingets kansli 2014-01-21 LSAU 1/2014 Planeringsavd, Justerat 2014-01-28 Landstingsstyrelsens arbetsutskott Tid Tisdagen den 21 januari, kl. 09.00 11.00 Plats Närvarande Övriga närvarande

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Landstingsstyrelsens personalutskott

Landstingsstyrelsens personalutskott PROTOKOLL 2012-10-16 1 (6) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Marianne Hammarström Landstingsstyrelsens personalutskott Tid Tisdagen den 16 oktober, kl. 09.00 11.10 Plats Närvarande ledamöter Sessionssalen,

Läs mer

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Jämställdhetsplan 2015-20174 Plan 2015-02-23, 61 Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare Version

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Presidiekonferens kommunalteknik Presentation av Region Halland och regionalt samarbete. Gun-Marie Stenström

Presidiekonferens kommunalteknik Presentation av Region Halland och regionalt samarbete. Gun-Marie Stenström Presidiekonferens kommunalteknik Presentation av Region Halland och regionalt samarbete Gun-Marie Stenström Mål och strategier för Region Halland 2012-2015 Kort om mål- och strategidokumentet Långsiktigt

Läs mer

Regionförbundet Östsams Internationella strategi

Regionförbundet Östsams Internationella strategi 1(5) Regionförbundet Östsams Internationella strategi Regionförbundet Östsams Internationella strategi har antagits av Regionfullmäktige den xxxxx 2010 ( x) och gäller för förbundets verksamhet. Strategins

Läs mer

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: KS2013/0195. Gäller från: 2013-11-01

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: KS2013/0195. Gäller från: 2013-11-01 Diarienummer: KS2013/0195 Verksamhetsplan för internationellt arbete Gäller från: 2013-11-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad av: Anette Olsson Revideras senast: 2018-06-01

Läs mer

Godkännande av dagordning. Verksamhetscheferna informerar. Ou-budget 2014 och verksamhetsmål 2014. Lokala värdighetsgarantier.

Godkännande av dagordning. Verksamhetscheferna informerar. Ou-budget 2014 och verksamhetsmål 2014. Lokala värdighetsgarantier. NORDANSTIGS KOMMUN Kommunstyrelsens omsorgsutskott KALLELSE till sammanträde Ledamöter Ersättare och övriga för kännedom Plats: Kommunkontoret i Bergsjö Tid: Onsdag 16 oktober 2013 kl. 08:30 1. Val av

Läs mer

KALLELSE Regionstyrelsen 2012-02-01. Regionstyrelsen kallas till sammanträde för behandling av ärenden enligt bilagd förteckning.

KALLELSE Regionstyrelsen 2012-02-01. Regionstyrelsen kallas till sammanträde för behandling av ärenden enligt bilagd förteckning. KALLELSE Regionstyrelsen 2012-02-01 Regionstyrelsen kallas till sammanträde för behandling av ärenden enligt bilagd förteckning. Tid: Onsdagen den 1 februari klockan 10.00 15.00 Plats: Glasriket, Videum

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland 1(8) Landstingsstyrelsen Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland Inledning Regionfrågan har diskuterats under lång tid i Sverige och i Östergötland. I mars 2008 undertecknade partidistrikten

Läs mer

Samverkansberedningen

Samverkansberedningen 1 (8) Landstingets kansli 2011-10-24 SB 5 /2011 Planeringsavdelningen, Hillevi Andersson Justerat 2011-11-07 Samverkansberedningen Tid Måndagen den 24 oktober 2011 kl. 09.00-12.00 Plats Närvarande ledamöter

Läs mer

Kansliavdelningen/Kristina Brundin LSAU 1/2005. Protokoll från sammanträde med landstingsstyrelsen arbetsutskott 2005-01-18

Kansliavdelningen/Kristina Brundin LSAU 1/2005. Protokoll från sammanträde med landstingsstyrelsen arbetsutskott 2005-01-18 1 (5) Kansliavdelningen/Kristina Brundin Protokoll från sammanträde med landstingsstyrelsen arbetsutskott 2005-01-18 Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sven-Åke Gustavsson, ordf Paul Johansson (c)

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Per-Inge Pettersson, C Rosie Folkesson, S Gunilla Aronsson, C Tommy Ejnarsson, V Mikael Petersson, FP Carina Littorin 57

Per-Inge Pettersson, C Rosie Folkesson, S Gunilla Aronsson, C Tommy Ejnarsson, V Mikael Petersson, FP Carina Littorin 57 Sammanträdesprotokoll 1 (10) Plats och tid Sessionssalen, kommunhuset i Hultsfred kl. 14.00-16.20 Beslutande Lars Rosander,C Mattias Wärnsberg, S Åke Nilsson, KD Tomas Söreling, S Pär Edgren, M ej 57 Carola

Läs mer

Vård- och omsorgscollege är ett koncept där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg.

Vård- och omsorgscollege är ett koncept där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg. Vård- och omsorgscollege är ett koncept där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg. Uppdraget Föreningen skapar förutsättningar för hållbara

Läs mer

PROTOKOLL. Kronobergsrummet, Landstinget Kronoberg Ingelstadsvägen 9, Växjö

PROTOKOLL. Kronobergsrummet, Landstinget Kronoberg Ingelstadsvägen 9, Växjö 1 (6) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2013-04-08 Folkhälsoutskottet Tid Tisdagen den 2 april 2013 kl. 9.00 12.15 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Kommunfullmäktige 2011-02-10. Stora sessionssalen, Medborgarhuset, Arlöv. Tid: 2011-02-21 kl. 18:00

Kommunfullmäktige 2011-02-10. Stora sessionssalen, Medborgarhuset, Arlöv. Tid: 2011-02-21 kl. 18:00 Kungörelse Kommunfullmäktige 2011-02-10 Plats: Stora sessionssalen, Medborgarhuset, Arlöv Tid: 2011-02-21 kl. 18:00 Denna kallelse utgår även till ersättarna för kännedom. Vid eventuellt förhinder för

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Åsa Karlsson Björkmarker (S) Anna Hultstein (M) Martin Edberg (S) Catharina Carlsson (M) Anders Mårtensson (V) Annika Stacke (FP) Tony Lundstedt (S)

Åsa Karlsson Björkmarker (S) Anna Hultstein (M) Martin Edberg (S) Catharina Carlsson (M) Anders Mårtensson (V) Annika Stacke (FP) Tony Lundstedt (S) Plats C-salen Tid Kl. 13.30 15.20 Beslutande Ledamöter Övriga närvarande Ersättare Tjänstemän Justering Justerare Plats och tid Per Schöldberg (C) Åsa Karlsson Björkmarker (S) Anna Hultstein (M) Martin

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

Verksamhetsplan Miljösamverkan Kronoberg-Blekinge 2014

Verksamhetsplan Miljösamverkan Kronoberg-Blekinge 2014 Dnr 09/0111 Verksamhetsplan Miljösamverkan Kronoberg-Blekinge 2014 Bakgrund Miljösamverkan Kronoberg-Blekinge är ett samverkansorgan, inom miljöoch hälsoskyddsområdet, mellan samtliga kommuner i Kronoberg

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik 1 Personalpolitisk handlingsplan attraktiv arbetsgivare Ronneby kommun står för stora utmaningar i framtiden. Omvärlden förändras, våra förutsättningar påverkas av många

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Direktionsmöte SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2005-08-26. Plats och tid: Hotell Swania, Trollhättan 2005-08-26

Direktionsmöte SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2005-08-26. Plats och tid: Hotell Swania, Trollhättan 2005-08-26 Direktionsmöte SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2005-08-26 Plats och tid: Hotell Swania, Trollhättan 2005-08-26 Beslutande Gert-Inge Andersson Trollhättan Clas-Åke Sörkvist Tanum Robert Svensson Mellerud Rolf Mattsson

Läs mer

Innehåll ORDFÖRANDEN HAR ORDET POLITISK ORGANISATION PROJEKTFINANSIERING ÅRETS RESULTAT VERKSAMHETSBERÄTTELSE REGIONFÖRBUNDET SOM ARBETSGIVARE

Innehåll ORDFÖRANDEN HAR ORDET POLITISK ORGANISATION PROJEKTFINANSIERING ÅRETS RESULTAT VERKSAMHETSBERÄTTELSE REGIONFÖRBUNDET SOM ARBETSGIVARE ÅRSREDOVISNING 2013 1 2 Innehåll Illustrationer: Karolina Lilliequist ORDFÖRANDEN HAR ORDET POLITISK ORGANISATION PROJEKTFINANSIERING ÅRETS RESULTAT VERKSAMHETSBERÄTTELSE REGIONFÖRBUNDET SOM ARBETSGIVARE

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Ledningsenheten 2008-02-26 FU 2/08 Uppdragsavdelningen, Margareta Samuelsson Justerat 2008-03-06. Tid Tisdagen den 26 februari 2008 kl. 09.00 12.

Ledningsenheten 2008-02-26 FU 2/08 Uppdragsavdelningen, Margareta Samuelsson Justerat 2008-03-06. Tid Tisdagen den 26 februari 2008 kl. 09.00 12. 1 (6) Ledningsenheten Uppdragsavdelningen, Justerat 2008-03-06 Folkhälsoutskottet Tid Tisdagen den 26 februari 2008 kl. 09.00 12.00 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare Kronobergsrummet,

Läs mer

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014.

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. NORDANSTIGS KOMMUN Ledningskontoret Datum Diarienummer 2011 06 27 1 (6) Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. Antagna i fullmäktige 2011-06-27

Läs mer

KALLELSE 1 (7) F 2 Landstingets kansli Planeringsavdelningen/Marianne Hammarström 2011-11-07 LS 10/2011

KALLELSE 1 (7) F 2 Landstingets kansli Planeringsavdelningen/Marianne Hammarström 2011-11-07 LS 10/2011 KALLELSE 1 (7) F 2 Landstingets kansli Planeringsavdelningen/Marianne Hammarström 2011-11-07 LS 10/2011 Landstingsstyrelse Tid Tisdagen den 15 november 2011 kl. 09.00 ca 14.30 Plats Föreläsningssalen,

Läs mer

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande www.regionostergotland.se Innehåll Bakgrund...4 Entreprenöriellt lärande...5 Definition av entreprenörskap

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Landstingsstyrelsens arbetsutskott

Landstingsstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL 2009-05-26 1 (6) Landstingets kansli Kansliavdelningen, Bertil Axelsson Landstingsstyrelsens arbetsutskott Tid Tisdagen den 26 maj 2009, kl. 08.30 12.00 Plats Närvarande ledamöter Sessionssalen,

Läs mer

Dnr KK13/167 POLICY. Kommunikationspolicy. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-10-22

Dnr KK13/167 POLICY. Kommunikationspolicy. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-10-22 POLICY Dnr KK13/167 Kommunikationspolicy Antagen av Kommunfullmäktige 2013-10-22 Dnr 2/10 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1

Läs mer

Protokoll från den politiska arbetsgruppen för Hållbar regional utveckling möte den 6 november 2013

Protokoll från den politiska arbetsgruppen för Hållbar regional utveckling möte den 6 november 2013 Protokoll från den politiska arbetsgruppen för Hållbar regional utveckling möte den 6 november 2013 Plats och tid: Närvarande: Onsdagen den 6 november 2013, kl 13.00 16.00 på Region Skåne, Kristianstad

Läs mer