Vägledning till personal som möter patienter som är föräldrar

Transkript

1 Vägledning till personal som möter patienter som är föräldrar

2 INNEHÅLL: Förord 3 Inledning 4 Riskfaktorer Skyddande faktorer Psykiatrins ansvar 5 Hälso- och sjukvårdslagen Socialtjänstlagen Barnkonventionen Akuta situationer 6 Undersök vid hembesök eller samtal på enheten När patienten fått hjälp, informera barnen Anmälningsskyldighet 7 När förälders omsorgsförmåga sviktar utan att situationen är akut 7 Samtal om och med barn 8 Viktigt att tänka på vid samtal med barn Vad barn ofta vill veta Detta kan vara svårigheter vid samtal med barn Föra barnen på tal 9 Beardslees familjeintervention Tvärprofessionella samverkansteam 10 Syfte och mål Deltagande verksamheter Läs- och länktips 11 För vuxna För barn Internetadresser Bilaga 1. Checklista vid inläggning 12 Bilaga 2. Checklista för nyförlösta 13 Bilaga 3. Lokala kontaktuppgifter 14 Material som ska finnas i BARNPÄRMEN 15

3 FÖRORD Inom Psykiatri Södra Stockholm bedrivs ett utvecklingsarbete för att stödja patienterna i deras föräldraskap och för att uppmärksamma och stödja deras barn. Detta arbete utgår idag från specialiseringsgruppen Barn, Familj och Nätverk. Medarbetare har utbildat sig i att göra familjeinsatser utifrån ett barnperspektiv. Den första januari 2010 ändrades/tydliggjordes vårdens ansvar i Hälso- och sjukvårdslagen att särskilt beakta barns behov av information, råd och stöd. Detta gäller barn till både psykiatriska och somatiska patienter. Denna vägledning är sammanställd för att vara enskilda medarbetare till hjälp i detta angelägna arbete. Vägledningen återfinns dels på Intranätet och dels på varje lokal enhet i en pärm tillsammans med broschyrer och annat material som det hänvisas till i texten. Pärmen benämns BARNPÄRMEN. I specialiseringsgruppen Barn, Familj och Nätverk ingår följande personer: Annika Lindgren psykolog, Södermalm JM Monica Rosell mentalskötare, Södermalm JM Charlotte Branneby Karlsson mentalskötare, Södermalm SPE Eva Mukka mentalskötare, Enskede-Årsta-Vantör JM Ulrika Dahllöf mentalskötare, Enskede-Årsta-Vantör SPE Ann-Christin Too mentalskötare, Farsta-Skarpnäck JM Ann-Christine Lundgren sjuksköterska, Farsta-Skarpnäck SPE Inger Lindberg kurator, Farsta-Skarpnäck SPE Magnus Wahlström von Campenhauser psykolog, Ytterö Ulrika Brink kurator, MBT-enheten Eeva Espalani sjuksköterska/äldresamordnare Charlotte Luptovics Larsson sjuksköterska, Administrationen Marianne Borgengren psykolog, Administrationen Årsta den 29 augusti 2011 Charlotte Luptovics Larsson/ barnsamordnare Marianne Borgengren/familj- och nätverksutbildare 3

4 INLEDNING Studier har visat att barn med en psykiskt sjuk förälder är särskilt utsatta och kan ha en ökad känslighet, som i kombination med en socialt svår situation, ökar risken för psykisk ohälsa senare i livet. Man vet i dag också att barn trots denna bakgrund kan växa upp utan att drabbas av egen psykisk ohälsa, så kallade maskrosbarn. Riskfaktorer Ärftligt betingad sårbarhet Svår och långvarig sjukdom hos föräldern Konflikter och negativa förväntningar i samspelet mellan föräldrar och barn Suicidförsök i familjen Missbruk i familjen Våld i familjen Arbetslöshet hos föräldrar Ekonomiska problem i familjen Social isolering Bristande nätverk Ovan nämnda riskfaktorer kan påverka barnets beteende och känslor t. ex. i form av sömnproblem, oro, rastlöshet och koncentrationssvårigheter. Om barnet uppvisar symtom reagerar omgivningen oftast och barnet kan få hjälp. Men många av de här barnen visar inga sådana tecken. De kan vara välanpassade och ha utvecklat en förmåga att dölja de problem som finns i familjen. Trots det finns en ökad risk för psykisk ohälsa i vuxen ålder. Man vet också att flera riskfaktorer ökar risken för ohälsa. På samma sätt som vissa faktorer ökar risken för psykisk ohälsa finns det skyddande faktorer som minskar risken. Skyddande faktorer Tillgång till en frisk förälder eller annan frisk nära vuxen En trygg anknytning och en bra relation med föräldern med psykisk sjukdom Ett välfungerande socialt nätverk Praktiskt och socialt stöd till familjen Kunskap om förälderns sjukdom Kontakt med andra barn, gruppstöd Trygghet och bra kamratrelationer i förskola och skola Kunskap och förståelse för den egna situationen Dessa faktorer i barnets uppväxtmiljö kan kompensera för de brister som förälderns sjukdom kan leda till. Psykiatrin ska bidra till att öka skyddet för barnen genom att informera och hjälpa dem att förstå vad som händer när föräldern blir sjuk. Andra myndigheter och organisationer kan också ge stöd och hjälp. Socialtjänsten kan till exempel erbjuda kontaktfamilj, där barnet kan vistas ibland, eller kanske tillsätta en familjebehandlare som kan arbeta i familjen. Denna person kan stärka föräldern i föräldrarollen och fungera som en alternativ vuxen för barnet att identifiera sig med. Det är därför viktigt att vi inom psykiatrin uppmärksammar dessa barn och i samverkan med socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatri utformar de stöd- och behandlingsinsatser som kan minska antalet riskfaktorer. 4

5 PSYKIATRINS ANSVAR Hälso- och sjukvårdslagen Januari 2010 förstärktes sjukvårdens ansvar genom följande paragraf i Hälso- och sjukvårdslagen. 2g: hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets föräldrar eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med 1. har en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning 2. har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, eller 3. är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel Detsamma gäller om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med oväntat avlider. Detta betyder att vi ska informera oss huruvida patienten har barn ta reda på vad barnen vet om förälderns psykiska besvär ge stöd till föräldern så att denne kan informera barnet eller ge information som är anpassad till barnens ålder om förälderns sjukdom ta reda på om barnen behöver annat stöd Socialtjänstlagen Dessutom gäller för hälso- och sjukvården Socialtjänstlagen kap 14, 1: 14 kap. Anmälan om missförhållanden 1 Var och en som får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd bör anmäla detta till nämnden. Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten och kriminalvården är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Detta gäller även dem som är anställda hos sådana myndigheter. Sådan anmälningsskyldighet gäller också dem som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet som berör barn och unga eller annan yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet inom hälso- och sjukvården eller på socialtjänstens område, Myndigheter, befattningshavare och yrkesverksamma som anges i andra stycket är skyldiga att lämna alla uppgifter till socialnämnden som kan vara av betydelse för utredning av ett barns behov av skydd. Detta betyder att vi via samverkan med socialtjänsten ska underlätta för föräldern att få del av stödinsatser. Se vidare på s. 8 om Anmälningsskyldighet. Barnkonventionen Barnkonventionen som har skrivits på av Sveriges regering och gäller för kommuner och landsting, poängterar också barnens rättighet att få sin röst hörd i situationer som rör dem. Barnkonventionen återfinns i BARNPÄRMEN i en förkortad version. 5

6 AKUTA SITUATIONER Undersök vid hembesök eller samtal på enheten: Finns ytterligare vårdnadshavare som kan ta hand om barnen? Vem är det? Om du är osäker, på grund av bristande kännedom om hemsituationen eller om den andre förälderns omsorgsförmåga kontakta ansvarig personal vid socialtjänsten. De kan direkt vid en kontakt bedöma om en utredning ska påbörjas. Se Lokala kontaktuppgifter, bilaga 3, s.16. När patienten fått hjälp, informera barnen: Om möjligt se till att en personal samt den vuxne som ansvarar för barnet för tillfället, tjänsteman eller den andre föräldern, kan stanna med barnet. Förklara i lugn och ro för barnet vad som hänt. Tänk på att ju mer dramatik vid ingripandet, desto större chock för barnet. Polishämtning kan t. ex. uppfattas av barnet som att föräldern hamnar i fängelse. Upprepade samtal kan behövas för att barnet ska kunna ta in och förstå det som inträffat. Vid samtal med barn i förskoleåldern, tänk på att uttrycka dig konkret. Berätta att föräldern är väl omhändertagen och har fått en säng att sova i, samt mat och medicin på sjukhuset. Rita och beskriv hur det ser ut. Om det är möjligt att genomföra ett samtal med barnet i samband med att föräldern blir inlagd ordna det så snart som möjligt. Tänk på att alla samtal som äger rum är oändligt mycket bättre än de som aldrig blir av. 6

7 ANMÄLNINGSSKYLDIGHET Föräldrarna har alltid huvudansvaret för sina barn, men en del föräldrar klarar inte av denna uppgift. En del föräldrar förgriper sig på sina barn, andra vanvårdar eller är våldsamma mot dem. Socialtjänstens uppgift är att ge barnet skydd och stöd. För att kunna göra detta måste socialtjänsten informeras om att ett barn behöver hjälp. Därför har ALLA yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården skyldighet att anmäla till socialtjänsten när man uppfattar att ett barn far illa eller riskerar att fara illa. För ytterligare information läs broschyren Socialstyrelsen: Anmälningsskyldighet om missförhållanden som rör barn Finns i BARNPÄRMEN på din lokala enhet. Vid anmälan till socialtjänsten kan du ha hjälp av en blankett som också finns i BARNPÄRMEN Anmälan enligt socialtjänstlagen 14 kap 1. Lagtexten återfinner du på sidan 5. NÄR FÖRÄLDERNS OMSORGSFÖRMÅGA SVIKTAR UTAN ATT SITUATIONEN ÄR AKUT Försök motivera föräldern till en kontakt med socialtjänsten för att få stöd. Eftersträva att arbeta förebyggande och i samarbete med föräldern och socialtjänsten så att akuta traumatiska ingripanden i familjen kan undvikas. Använd möjligheten att konsultera anonymt om du är osäker på om det finns grund för en anmälan. Ring jouren eller arbetsledare på respektive enhet och redogör för ärendet. Se Lokala kontaktluppgifter, bilaga 3, s

8 SAMTAL OM OCH MED BARN Alla samtal med barn skall ske i samförstånd med barnets vårdnadshavare. Utgå från att föräldern bryr sig om sitt barn och är orolig för hur barnet påverkas av den egna sjukdomen. Träffa föräldern/föräldrarna enskilt och försök motivera och stödja föräldern att själv berätta för barnet om situationen. Om föräldern inte närvarar vid samtalet med barnet, är det bra, speciellt när det gäller yngre barn, att ta med någon annan som barnet känner och är tryggt tillsammans med. Samtalet bör ske i en lugn och för barnet välkänd miljö. Det kan underlätta att ta hjälp av färdigt informationsmaterial, böcker och broschyrer för att förmedla att barnet inte är ensam i sin situation. Se Läs- och Länktips sidan 13. Ett enstaka samtal är oftast otillräckligt, samma information behöver lämnas flera gånger så att barnet har möjlighet att ta in och bearbeta det som sägs och får möjlighet att ställa frågor. Informera på ett så enkelt och tydligt sätt så att barnet kan förstå. Viktigt att tänka på vid samtal med barn? Förmedla hopp och hopp om hjälp Använda ett språk som barnet förstår Ge ärliga svar Ge barnet tid att förstå Låt barnet berätta med egna ord hur det haft det hemma tidigare, hur det har det nu. Finns det någon vuxen det kan vända sig till om det behöver stöd eller känner rädsla? Vad barn ofta vill veta: Namnet på sjukdomen Varför får man den här sjukdomen? Kan den smitta? Är den ärftlig? Kan man dö av den? Vem tar hand om mamma/pappa? Vad får han/hon för hjälp? När mamma/pappa är sjuk vem tar hand om mig? Är det mitt fel att mamma/pappa är sjuk? Undersök om barnet har övertagit föräldraansvaret i familjen. Tecken på detta kan vara att barnet är upptaget av att iaktta, tolka och uppfylla förälderns behov känslomässigt och praktiskt. Fråga i detalj vem som sköter hushållssysslorna i hemmet. Tänk på att barnet är mycket lojalt med sin förälder och inte så sällan försöker dölja de svårigheter som han/hon lever i. Detta kan vara svårigheter vid samtal med barn Liten erfarenhet av barn (var inte rädd att försöka) Att inte lova mer än man kan hålla Att möta barns smärtsamma upplevelser Att möta barn i svåra livssituationer Att avsluta samtalet Gör en sammanfattning av situationen med tyngdpunkt på det som är bra, tänk på att positivt bekräfta barnet. Berättar barnet om problem och svårigheter, var tydlig med att du tillsammans med föräldern ska försöka förbättra situationen. 8

9 Föra barnen på tal I dessa situationer kan ett samtal med föräldern eller föräldrarna ske med hjälp av manualen Föra barnen på tal. Medarbetare som ingår i specialiseringsgruppen Barn, Familj och Nätverk kan hjälpa till vid denna typ av samtal. Se Lokala kontaktuppgifter, bilaga 3, s.14. Beardslees familjeintervention Inom Psykiatri Södra Stockholm kan vi också erbjuda patienter en speciell familjeintervention som ökar barnets kunskap om förälderns sjukdom och hjälper familjen att öppet kunna prata med varandra om den psykiska sjukdomen och hur den påverkar alla i familjen. Denna speciella metod är utarbetad av en barnpsykiater William Beardslee. Se vidare speciell broschyr, som med fördel kan ges till föräldrarna. I bilaga 3, Lokala kontaktuppgifter, på s. 14 hittar du namnet på de medarbetare som kan utföra Beardslee-interventioner på din enhet. 9

10 TVÄRPROFESSIONELLA SAMVERKANSTEAM Inom Psykiatri Södra Stockholm finns fem tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap, ett inom varje stadsdel. Syfte och mål Underlätta stöd och insatser för dessa kvinnor och familjer Tydliggöra roller och ansvarsfördelning I förekommande fall skapa en vårdplan Samordna insatser från de olika vårdenheterna Skapa trygghet för blivande och nyblivna föräldrar Prevention av psykisk ohälsa hos barnet Deltagande verksamheter Kvinnokliniken, SÖS Mödrahälsovården, MHV Barn- och ungdomspsykiatrin, BUP Barnhälsovården, BHV Socialtjänsten Vuxenpsykiatrin - Socialpsykiatriska enheten - Jour- och öppenvårdsmottagningen De lokala representanterna hittar du i bilaga 3, på s. 14. En broschyr om samverkansteamen finns i BARNPÄRMEN. 10

11 LÄS- OCH LÄNKTIPS För vuxna Arnell, A. & Ekbom, I. (1999). Och han sparkade mamma. Rädda Barnen. Broden, M. (2004). Graviditetens möjligheter. Natur och Kultur. Gjaerum, B., Gröholt, B. & Sommerschild, H. (1999). Att bemästra. Motståndskraft, skyddsfaktorer och kreativitet bland utsatta barn, ungdomar och deras föräldrar. SFPH. Glistrup, K. (2005). Det barn inte vet - har de ont av. Runa. Karlsson, K. (2008). Anknytning om att tolka samspelet mellan föräldrar och små barn. Gothia. Skerfving, A. (2005). Att synliggöra de osynliga barnen. Gothia. Skefving A. (2007). Patienternas barn. Psykiatrin Södra FoU-enheten. För barn och ungdomar Anderberg Strollo, Å. (2007). Bryta om. Stockholm: Alfabeta. Friestorp, L. & Kollarik, P. (1999). Överlevnadshandbok för dig som har en psykiskt sjuk förälder. Rädda Barnen. Osten, S. (1998). Flickan, mamman och soporna. Bromberg. Pimpernell, K. (1999). När Kajsas mamma blev galen. SFPH. (Psyiatrin i Örebro) (Barnombudsmannen) (Barnpsykiatrin i Stockholm) 11

12 Bilaga 1 CHECKLISTA VID INLÄGGNING FÖR ATT TA REDA PÅ OM PATIENTEN HAR BARN OCH OM SÅ ÄR FALLET; HUR DE HAR DET 1. Ta reda på om patienten har barn - namn, ålder? 2. Vem tar hand om barnen? 3. Skriv in i journalen, under BARN (namn och födelseår). 4. Be patienten berätta om sina barn. 5. Hur ser kontakten ut? 6. Vad vet barnet om hur du mår? 7. Behöver socialförvaltningen kontaktas, akut eller senare? 12

13 Bilaga 2 CHECKLISTA FÖR NYFÖRLÖSTA MAMMOR INSKRIVNA PÅ HELDYGNSVÅRD (postpartum psykos, postpartum depression/mani, hypomani) 1. Vem tar hand om det lilla barnet? Finns det en fungerande pappa? Finns det syskon som behöver omsorg? Hur ser nätverket i övrigt ut? 2. Barnet bör oftast ha daglig kontakt med sin mor Hur? När? Var? 3. Vem anmäler till socialtjänsten? Är det gjort eller ska det göras av oss? Har patienten kontakt sedan tidigare? 4. Hur ser kontakten med MVC och BVC ut? Har patienten tid hos MVC för efterkontroll? Har barnet fått kontakt med BVC? 5. Amning Ska amningen läggas ned bör patienten få hjälp med detta. Tag kontakt med kvinnokliniken, SÖS, för råd. Om mamman vill fortsätta amma efter utskrivning från heldygnsvård måste hon stimulera mjölkproduktionen med hjälp av bröstpump (finns på apoteket). 6. Medicinering Viktigt med nattsömn. Ta med eventuella önskemål om fortsatt amning vid diskussion om, och val av medicinsk behandling. 7. Hur ser patientens bostadssituation ut? 8. Är vård i hemmet ett alternativ till heldygnsvård? 13

14 Bilaga 3 LOKALA KONTAKTUPPGIFTER Lokala representanter för specialiseringsgruppen Barn, familj och nätverk och Barnpiloter: Utbildade i Beardslees familjeintervention: Aktuell BUP-mottagning: Kontaktperson: Telefonnummer: Kontaktperson till det Tvärprofessionella samverkansteamet: Socialtjänst med tel: Stadsdelsnämnden tel: Chef familjeenheten med tel: Växel & socialjour kontorstid: Socialjour övrig tid: Ansvarig för att denna information hålls uppdaterad: 14

15 MATERIAL SOM SKA FINNAS I BARNPÄRMEN HANDBÖCKER: Hur hjälper jag mitt barn? Vad är det med mina föräldrar? BROSCHYRER: Familjeintervention - när en förälder har psykisk ohälsa Tvärprofessionella samverkansteam - kring psykisk skörhet/sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap SFPH: När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk INFORMATION OM: kuling.nu Maskrosbarnen Källan Barnkonventionen ÖVRIGT: Vårdprogram: Psykisk sjukdom i samband med graviditet och barnafödande Blankett: Anmälan enligt socialtjänstlagen 14 kap 1 Socialstyrelsen: Anmälningsskyldighet om missförhållanden som rör barn