Utbildning och Arbete - hand i hand

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utbildning och Arbete - hand i hand"

Transkript

1 Utbildning och Arbete - hand i hand en utvärdering av HAND-projektet Annelie Eriksson Petra Salino Sven Faugert Konsultrapport i mars 2004

2 0. SAMMANFATTNING 3 1. INLEDNING Bakgrund Metod Tillvägagångssätt Urval 8 2. HAND-PROJEKTET 9 3. HANDLEDARUTBILDNINGEN Studerande De studerande är mestadels nöjda med sin praktik Handledare Vilka är handledarna? Skilda branscher olika förutsättningar Ledningen är viktig för möjliggörande av deltagande i utbildning Tidsbrist försvårar deltagande i handledarutbildningen Utbildningen har gett mycket på individnivå Handledarnas förmän Vilka är förmännen? Skillnader mellan branscher Tradition och attityder styr engagemang för praktikanter Tidsbrist är i särklass den mest försvårande faktorn Vad är utbytet för företaget/organisationen? Praktikansvariga Praktikansvariga är spindeln i nätet Handledd praktik i system kräver utbildade handledare Kommunikation med och information till handledare viktiga förutsättningar Handledarutbildning närmar sig yrke och utbildning varandra? Handledarutbildning gör skillnad i kvalitet KOMPETENSSYSTEMET Vad menas med kompetenssystem? Hur uppfattas behoven av ett system? HAND-projektet och kompetenssystemet Förutsättningar för ett kompetenssystem Efter HAND-projektet 33 Utbildning och arbete / Faugert & Co Utvärdering 1

3 5. UTVÄRDERARNAS KOMMENTARER Bedömning av måluppfyllelse Utvecklingsområden Utvärderarnas rekommendationer 39 BILAGA 1 ENKÄTFORMULÄR FÖR HANDLEDARE 41 BILAGA 2 ÖPPNA SVAR FÖR HANDLEDARE 9 BILAGA 3 ENKÄTFORMULÄR FÖR FÖRMÄN 19 BILAGA 4 ÖPPNA SVAR FÖR FÖRMÄN 27 BILAGA 5 - ENKÄTFORMULÄR FÖR STUDERANDE 30 BILAGA 6 ÖPPNA SVAR FÖR STUDERANDE 35 BILAGA 7 INTERVJUGUIDE FÖR PRAKTIKANSVARIGA 45 Utbildning och arbete / Faugert & Co Utvärdering 2

4 0. SAMMANFATTNING En kvalitativt god praktik har blivit en allt viktigare del av många yrkesutbildningar på Åland och dessutom ett villkor för att dessa utbildningar ska bli attraktiva och bidra till utveckling av arbetslivet på Åland. HAND-projektet, Kompetenssystemet för handledarutbildning på Åland startade 2001 i huvudsakligt syfte att samordna olika aktörers intressen av praktik och handledare samt att tillhandahålla handledarutbildning. Tanken med att bygga ett kompetenssystem är att dels frångå utbildningsverksamhet på ad hoc-basis och dels att sammanföra erfarenheter och kunskap och på så sätt skapa samordning och struktur i utbildningssystemet. Erfarenheter från HAND-projektet visar att ett sådant system har ett värde i flera avseenden. Bättre praktik ger mer kompetent arbetskraft och underlättar rekrytering till arbetsplatser på Åland och bidrar indirekt till arbetslivets utveckling. Handledarutbildning bidrar allmänt till kompetensutveckling också på arbetsplatserna när det gäller arbetsledning, introduktion av nyanställda samt rekrytering etc. En bra praktik och en god kontakt mellan skola och arbetsliv kan vara ömsesidigt givande. Behov av, förutsättningar för och möjligheter att delta i handledarutbildning ser dock olika ut beroende på branschtillhörighet. Mot denna bakgrund väcks frågan om differentiering i flera delar av systemet, bl a utbildningens utformning och deltagaranpassning samt information och marknadsföring. Att en fortsättning av HAND-projektet är önskad framgår tydligt. För att HAND-projektet ska övergå till en permanent verksamhet krävs en vidareutveckling av områden som information och marknadsföring, deltagaranpassning och kvalitetssäkring. Det återstår också att utveckla fler delar än själva handledarutbildningen, t ex nätverk för uppföljande träffar (el dyl) för utbildade handledare. Ett krav för att ett kompetenssystem ska fungera är att det finns en permanent tjänst som handhar den samordnande funktionen. Utöver denna samordnande funktion är det av betydelse att identifiera och tydliggöra samtliga roller, funktioner eller delar som ingår i systemet, vilka är och kommer att vara ömsesidigt beroende av varandra i ett fungerande kompetenssystem. Utbildning och arbete / Faugert & Co Utvärdering 3

5 1. INLEDNING 1.1 Bakgrund Våren 2001 startade projektet Kompetenssystem för handledarutbildning på Åland med dåvarande Ålands yrkeshögskola som projektägare, numera Högskolan på Åland. Projektet har finansierats till stor del med medel från Mål 3-programmet inom åtgärden Kompetens- och Regional Utveckling (KRUT). KRUT är ett finansieringssamarbete mellan Ålands landskapsstyrelse och EU med målsättningen att satsa mer resurser på vuxenutbildningen. HAND-projektets syfte är bl a att fungera som samordnare av olika aktörers intressen av praktik och handledning, att skapa intresse och motivation för att arbeta som handledare, att tillhandahålla utbildning för handledare samt att skapa en långsiktig handledarutbildning som kan fungera som kontaktlänk mellan yrkesutbildningen och arbetslivet (se vidare kap 2). HAND-projektet vänder sig till personer som kommer i kontakt med handledaruppgifter på sin arbetsplats eller i sin utbildning, samt arbetsgivare och arbetsgivarorganisationer som kommer i kontakt med praktiktjänstgöring. Sedan starten 2001 har bl a en kartläggning gjorts (år 2001), Attityder till handledarutbildning en kartläggning bland åländska företag och organisationer. Den pekade på att intresset var stort för att ta emot praktikanter och för att personal får genomgå handledarutbildning. Faugert & Co Utvärdering har fått i uppdrag att utföra en utvärdering av HAND-projektet, kompetenssystem för handledarutbildning, för att se hur det har fungerat och om dess mål blivit uppfyllda. Utvärderingens fokus har legat på: Måluppfyllnad (hur resultatet har blivit) Utbildningens attraktivitet för både företagen och deltagarna i handledarutbildningen (vilken nytta den gör) Samverkan sett ur olika intressenters perspektiv Vår uppgift breddades genom ett tilläggsuppdrag till att även innefatta en systemsyn, d v s att utvärdera HAND-projektet som ett kompetenshöjande system, dess komponenter och relationer dem emellan. Utbildning och arbete / Faugert & Co Utvärdering 4

6 Vår kontaktperson vid Högskolan på Åland har varit Kristina Svedmark. 1.2 Metod För att strukturera uppgiften och fokusera datainsamling och analys har vi använt oss av flera olika utvärderingsmodeller. För att först besvara frågan om hur resultatet har blivit har en översiktlig bedömning av måluppfyllelsen för HAND-projektet gjorts med hjälp av måluppfyllelsemodellen. Enbart detta räcker inte för denna utvärderingsuppgift. Vi har också använt oss av utvärderingsmodeller som är mer nyanserade och förklarande och som kan ge mer vägledning för fortsatt arbete. För att bedöma dels utbildningens attraktivitet för både företagen och deltagarna i handledarutbildningen, dels vilken nytta den gör, är det betydelsefullt att försöka förstå hur målgruppen gör sina bedömningar. Frågeställningarna har handlat om hur utbildningsanordnaren, Högskolan på Åland, kan tillmötesgå företagens och branschernas skiftande behov, hur dialog med exempelvis skolor kan stimulera utveckling av yrkesutbildning etc. För att åstadkomma varaktiga effekter för deltagarna kan det ha betydelse om utbildningen är anpassad till olika målgrupper i olika branscher, till deras behov och drivkrafter för att delta och till deras inre och yttre möjligheter och begränsningar. Drivkrafter för målgrupperna kan vara behov av en framtida arbetskraft i företaget, arbetstillfredsställelse genom personlig utveckling som handledning kan medföra etc. Kontexten för olika parter kan handla om tillgång eller brist på tid och engagemang, stöd från arbetsledning etc. Utvärderingsmodellen som kan fånga och förklara utbildningens attraktivitet från målgruppernas perspektiv kallar vi för Erbjudandemodellen. Utbildning och arbete / Faugert & Co Utvärdering 5

7 Erbjudande Handling Drivkraft Kontext Fig 1. Erbjudandemodellen Figuren ovan åskådliggör Erbjudandemodellen. Hur erbjudandet om handledarutbildning presenteras för målgruppen (potentiella deltagare i utbildningen) tillsammans med deras egna drivkrafter och den kontext de arbetar och verkar i, d v s allt sammantaget, påverkar om målgruppen/de potentiella deltagarna väljer att gå utbildningen eller inte. Samverkan mellan olika berörda aktörer är betydelsefull för att anpassa och utveckla handledarutbildningen i så hög grad som möjligt. Arbetsgivare, arbetsgivarorganisationer, programansvariga lärare, praktikansvariga på skolorna, ansvariga för praktikanter på arbetsplatser, lärare med handledaruppgifter, färdigutbildade handledare, potentiella handledare samt givetvis de studerande som praktikanter är alla på ett eller annat sätt intressenter i arbetet. Att bedöma handledarutbildningen och det som hör till utbildningen från dessa intressenters perspektiv kan vara fruktbart med tanke på önskan att skapa förutsättningar för att varaktigt utföra utbildningsuppdragen för Högskolan på Åland samt gymnasialstadieskolor. Vi har därför använt ett intressentperspektiv i utvärderingen, i kombination med en analys med hjälp av den nämnda Erbjudandemodellen. 1.3 Tillvägagångssätt Till utvärderingen bildades en referensgrupp för att ge input och synpunkter på utvärderingsfrågor, resultat etc. Referensgruppen har bestått av representanter från: Utbildning och vård Sociala sektorn Tekniska sektorn Handel och service Projektets stödgrupp Sjöfartssektorn Utbildning och arbete / Faugert & Co Utvärdering 6

8 Ett flertal av dem som ingått i referensgruppen är själva handledare. Någon har också utbildat handledare och någon har själv deltagit i handledarutbildning. Arbetet inleddes med dokumentstudier av kursutvärderingar, dokumentation från stödgruppen, högskolans studiehandbok, projektstyrelsens protokoll, projektets lägesrapporter, minnesanteckningar från stödgruppens möten etc. Datainsamlingen har skett genom enkäter till handledare (d v s de som deltagit i utbildningen under projekttiden), deras förmän samt studerande som varit ute på praktik. Vi har även intervjuat praktikansvariga vid yrkesutbildningarna samt deltagit som observatörer vid en handledarutbildning. Som stöd vid våra intervjuer med praktikansvariga har vi använt oss av en s k intervjuguide. Samtliga tre enkätformulär (se bilagorna 1-3).och intervjuguiden finns bilagda denna rapport (se bil. 7). En del av datainsamlingen skedde också genom det tolkningsseminarium som hölls i Mariehamn den 2 mars Där deltog representanter från projektstyrelsen, till utvärderingen skapade referensgruppen, flertalet praktikansvariga, några rektorer, delar av projektets stödgrupp samt mål 3-handläggare. Tillsammans tolkade vi det resultat som enkäterna pekade på samt det intervjuerna hade lyft fram. Det fördes också en diskussion kring hur ett kompetenssystem för handledarutbildning optimalt borde se ut samt om och i såna fall vad mervärdet av ett sådant kunde vara. Det som framkom under detta seminarium bidrog till våra slutsatser genom att förstärka våra egna analysresultat samt att vi fick större förståelse för olika målgruppers perspektiv. Utbildning och arbete / Faugert & Co Utvärdering 7

9 1.4 Urval Urval av respondenterna och intervjupersoner gjordes enligt följande: Kategori Typ av urval Antal i urval Studerande Stratifierat Handledare Totalundersökning 111 Handledarnas Totalundersökning 50 förmän Praktikansvariga Totalundersökning 10 Efter påminnelser till enkätrespondenter blev den slutgiltiga svarsfrekvensen följande: Kategori Svarsfrekvens Studerande 74% Handledare 70% Handledarnas förmän 62% Genom en återkoppling via post och mail från respondenterna har vi fått uppgifter angående bortfall. Bland dem som inte svarat nämns anledningar som avbrutna studier, uppehåll i studierna, ingen kännedom om personalens deltagande i handledarutbildning, slutat på företaget etc. Svarsfrekvensen är mycket god vilket innebär en hög tillförlitlighet i resultatet. 1 D v s utifrån urvalsramen för varje utbildning har vi medvetet valt manliga och kvinnliga studerande så att det slutgiltiga urvalet ska stämma med verklighetens population. Med ett slumpmässigt urval bedömdes risken stor att få ett något snedvridet urval. Utbildning och arbete / Faugert & Co Utvärdering 8

10 2. HAND-PROJEKTET Våren 2001 startade projektet Kompetenssystem för handledarutbildning på Åland med Ålands yrkeshögskola som projektägare. Numera ägs projektet av Högskolan på Åland där även projektledningen är placerad. För projektets ändamål finns en projektstyrelse som utgörs av branschföreträdare. Det finns även en stödgrupp till projektledaren som annars arbetar ensam. Projektet har finansierats till stor del med medel från Mål 3- programmet inom åtgärden Kompetens- och Regional Utveckling (KRUT). KRUT är ett finansieringssamarbete mellan Ålands landskapsstyrelse och EU med målsättningen att satsa mer resurser på vuxenutbildningen. KRUT består egentligen av 2 målområden och EU:s finansiering kommer från två fonder, från Europeiska Regionala Utvecklingsfonden och Europeiska Socialfonden. Projektet genomförs inom ramen för åtgärden System för kompetenshöjning (enligt programkomplementet för mål 3 Åland). Åtgärden syftar till att komplettera det grundläggande utbildningsutbudet som i första hand vänder sig till ungdomar som inte inträtt på arbetsmarknaden samt att underlätta arbetskraftens deltagande i omskolning, fort- och vidareutbildning. Handledarutbildning nämns som exempel på insats som kan initiera uppbyggnaden av ett kompetenshöjande system och vilket kan möjliggöra en samordning mellan den offentliga och den privata sektorn. Projektets målgrupp är personer som kommer i kontakt med handledaruppgifter på sin arbetsplats eller i sin utbildning, samt arbetsgivare och arbetsgivarorganisationer som kommer i kontakt med praktiktjänstgöring. Målgruppen är alltså: Personer, som i sitt yrke tar emot praktikanter och handleder dem Personer, som genom sin tjänsteställning är ansvarig för praktikanter på sin arbetsplats eller ordnar praktikplats inom företaget/organisationen Individer som har handledaruppgifter Studerande, d v s praktikanterna själva Kompetenssystemet för handledarutbildning har som mål att höja kvalitén på praktiken som är förlagd till arbetsplatserna och bli självförsörjande beträffande handledarutbildningen. Målet är också att få effektivitet i både ekonomi och pedagogik genom samordning av resurserna inom högskolan och gymnasialstadieskolorna. Utifrån de målen är syftena med HAND-projektet mer konkret att: Utbildning och arbete / Faugert & Co Utvärdering 9

11 samordna de olika aktörernas intressen av praktik och handledare skapa intresse och motivation för företagen att tillhandahålla praktikplatser och handledare skapa intresse och motivation för att arbeta som handledare tillhandahålla utbildning för handledare ge stöd för yrkes/områdesspecifik handledarutbildning skapa förutsättningar för erfarenhetsutbyte och en kontinuerlig utveckling för handledarna skapa en långsiktig handledarutbildning som kan fungera som kontaktlänk mellan yrkesutbildningen och arbetslivet Det finns en strategi för hur mål och syften ska uppnås. Strategin behandlar bl a samordning av intressen hos t ex berörda skolor, företag, handledare, de studerande, även motivering av företag genom att bl a tillhandahålla praktikplatser och handledare, motivering av handledare via information av diverse slag, utbildning av handledare via utveckling som pedagog etc, samt förstärkning av den yrkesspecifika utbildningen, för att möjliggöra erfarenhetsutbyte mellan handledare. Längden på handledarutbildningen eftersträvas motsvara två studieveckor på högskolenivå. Utbildningen kan sträckas ut i kalendertid, under högst två år. Utbildningen ska ske genom både när- och distansstudier samt handledarträffar. Utbildning och arbete / Faugert & Co Utvärdering 10

12 3. HANDLEDARUTBILDNINGEN I följande kapitel redovisas resultatet av de enkäter som studerande, handledare och deras förmän besvarat, samt resultat av de tio intervjuer som genomförts med praktikansvariga. För att ta del av samtliga svar i procent se bil. 1, 3 och 5 och för öppna svar se bil. 2, 4 och 6. Den intervjuguide som använts vid intervjuer av praktikansvariga återfinns som bil Studerande De studerande är mestadels nöjda med sin praktik Av de studerande som besvarat enkäten är 69 % män och 31 % kvinnor. Studerande representerar: Utbildning Andel av svarande Samhälleliga och sociala sektorn 14 % El och data 12 % Lantbruk 11 % Däcks- och maskinreparatör 11 % Fordons- och transportteknik 10 % Verkstad- och produktionsteknik 8 % Sjöfart 7 % Maskinteknik 6 % Vaktstyrman/vaktmaskinmästare 6 % Hotell och restaurang 6 % Vård 4 % Fartygselektriker 3 % Hästskötare 2 % 81 % av de studerande har studerat tre terminer eller mer på sin nuvarande utbildning. De allra flesta har studerat två terminer eller mindre då de gick ut på sin första praktik. Praktikperioderna varierar mellan en vecka upp till en termin. Det vanligaste är dock två veckor (31 %) eller en månad (21 %). De handledare som tagit hand om de studerande under praktikperioden har i allmänhet varit arbetsledare, förman eller gruppchef. 94 % av de studerande träffade sin handledare kontinuerligt, d v s varje dag eller någon gång vi veckan. Utbildning och arbete / Faugert & Co Utvärdering 11

13 På frågan om de studerandes handledare gått en handledarutbildning svarar 65 % att de inte kände till det, vidare svarade 14 % ja och övriga 21 % nej. Exempel på öppna svar kopplade till ovanstående fråga är: Man var van vid studerande, så hon handledde helt bra ändå. Nej, men han var bra ändå. Jag hade två stycken mycket duktiga och kompetenta handledare. Båda hade lång arbetslivserfarenhet. I slutet av perioden märktes det mer tydligt att de försökte lära ut. Hon var mer van att inskola ny personal för höga krav på studerande! Hon sade aldrig när jag gjorde fel eller rätt. SKITDÅLIG! Av enkätsvaren att döma förefaller de studerande vara nöjda med sin praktikperiod i helhet, dock med ett fåtal undantag. 79 % anser att handledaren var öppen och lyhörd, 75 % upplever att de fick tydliga instruktioner, 73 % tycker att handledaren tog tid på sig att handleda, 70 % anser att de fick uppgifter som passade deras utbildning. Även de kommentarer som ges i de öppna svaren tyder på att de allra flesta är nöjda med sin praktikperiod. De svarar bl a: Roligt och lärorikt Det mesta var bra, jag fick gradvis svårare uppgifter och handledaren tog väldigt bra hand om mig och hjälpte mig när det behövdes. Jag lärde mig mer om mitt yrke på en månad än två terminer på skolan. Praktikboken är på tok för omständlig, man känner sig som en belastning. Kräver väldigt mycket tid av de anställda. Innehade tjänst under praktiken, vilket minimerade tiden för praktikboken. Det fanns ingen plan eller intresse för praktikanter ombord. I en del program och skolor, t ex sjöfart och teknik, ingår en praktikbok som ska fyllas i och arbetas med under praktikperioden. Praktikboken är obligatorisk i vissa fall, för andra handlar det om att de studerande själva skriver en praktikdagbok och arbetsgivaren signerar samt skriver en enklare bedömning. I enkätsvar och inter- Utbildning och arbete / Faugert & Co Utvärdering 12

14 vjuer har det framkommit synpunkter på praktikbokens utformning och vad den kräver av både studerande och handledare, se bl a exempel på öppna svar ovan. Huvuddelen (86 %) av de studerande anser att deras praktikperiod kom vid rätt tillfälle i förhållande till sin utbildning. Sammanfattande kommentar: Den sammantagna bilden är att de studerande är positiva och nöjda med sin praktik både vad gäller kontakten med handledaren och handledarens kompetens samt vad praktiken gett dem i form av mer erfarenhet och kunskap. Så gott som alla (94 %) har haft kontinuerlig kontakt med sin handledare, vilket bör ses som positivt. Det är förhållandevis få (35 %) som känner till om deras handledare gått en handledarutbildning, vilket reser en del frågor kring handledarutbildningens status ute i organisationer och företag. 3.2 Handledare Vilka är handledarna? De allra flesta av de handledare som besvarat enkäten är medelålders män (51 %) och kvinnor (49 %) med förhållandevis lång arbetserfarenhet. 78 % har arbetat inom sin bransch i sex år eller mer. Handledarna representerar ett brett spektrum av branscher, de vanligaste är Sjöfart (13 %), Vård (13 %), Social omsorg (13 %), Bank och försäkring (12 %) samt Hotell och restaurang (9 %). Majoriteten av handledarna har kollegor från samma arbetsplats både på chefs- och medarbetarnivå - som också deltagit i handledarutbildning. 14 % av de tillfrågade var ensamma på sin arbetsplats om att ha gått en handledarutbildning. Huvuddelen (50 %) har gått en handledarutbildning som sträckt sig över två dagar, 22 % har gått utbildning i en dag, 12 % en halv dag, 4 % i fem dagar, de resterande 12 % uppgav att deras utbildning gavs vid flera tillfällen t ex 2 gånger en halv dag eller 2 gånger 2 timmar etc. De allra flesta (77 %) av handledarna hade handlett studerande innan de gick handledarutbildningen. Ungefär en tredjedel (28 %) har inte handlett någon studerande det senaste året. Utbildning och arbete / Faugert & Co Utvärdering 13

15 3.2.2 Skilda branscher olika förutsättningar Det sammanhang, i vilket handledarna verkar, skiljer sig åt beroende på bransch och företagets/organisationens storlek. Vi kan anta att skilda branscher, företag och organisationer har olika tradition och vana vid att ta emot studerande, vilket kan ha betydelse för attityd till och intresse av att delta i handledarutbildning. Det handlar också om hur personer inom olika branscher av tradition - ser på sin yrkeskompetens, d v s hur exempelvis lång praktisk arbetslivserfarenhet av att handleda studerande värderas i relation till att delta i handledarutbildning. Dessutom visar resultaten att sammanhängande med företagets/organisationens storlek och struktur kan det vara mer eller mindre fördelaktigt för medarbetare att delta i externa utbildningar mindre företag är i regel mer sårbara och har därmed svårare att låta sina medarbetare gå utbildning. Är det dessutom en utbildning som ledning och medarbetare inte ser som direkt kopplad till sin verksamhet försvårar det ytterligare, beroende på hur personerna ifråga uppfattar sin yrkesroll och vad som ingår i den. Enkätsvar, intervjuer med praktikansvariga samt samtal med övriga inblandade har låtit oss förstå att även produktionstakt och tid på året har betydelse för huruvida möjlighet ges till deltagande i handledarutbildning. Detta är rimligtvis även kopplat till företagets/organisationens storlek. För att förstå de förutsättningar som gäller kan det var viktigt att höja blicken och se ur ett vidare perspektiv. En faktor som, ur ett kontextuellt perspektiv, kan tänkas påverka handledare och deras arbetsgivare är det politisiska klimatet i samhället. En praktikansvarig säger: Sjöfartspolitiken som förs på Åland påverkar hela samhället. Det har varit mycket negativa skriverier vilket ger en osäkerhet bland sjöfolk om eller när de ska bli permitterade och en hotbild, vilket gör sånt som handlederi etc mindre prioriterat Ledningen är viktig för möjliggörande av deltagande i utbildning Vad finns det för gynnsamma faktorer som främjar eller underlättar ett deltagande i handledarutbildning? För att möjlighet att delta i handledarutbildning ska ges krävs det att målgruppen, d v s handledarna får information om att det finns en utbildning att gå samt att informationen är utformad på ett sådant sätt att den attraherar den specifika målgruppen. Information kan därmed ses som både en gynnsam och en försvårande faktor beroende på hur väl informationen fungerar. 39 % av handledarna fick information från Högskolan på Åland, 35 % från sin förman, för 12 % var det en arbetskamrat på den egna arbetsplatsen som informerat dem. Övriga nåddes av informationen genom bl a praktikansvariga/ Utbildning och arbete / Faugert & Co Utvärdering 14

16 studiehandledare, Ålands hotell- och restaurangskola, Ålands vårdinstitut etc. Ledningens stöd, kultur och tradition i företaget/organisationen samt ett eget intresse framstår som gynnsamma faktorer för att delta i handledarutbildningen. Av de handledare som besvarat enkäten deltog de i handledarutbildningen främst på förmannens (46 %) och på eget initiativ (45 %). Att den egna ledningen föreslår utbildning (67 %) och att det finns en tradition i företaget/organisationen att ta emot studerande (58 %) förefaller vara det som motiverat handledarna i störst utsträckning att delta i handledarutbildningen. Andra faktorer som fungerat motiverande är att utbildningen handlat specifikt om deras bransch (41 %), att de själva fått handledd praktik (37 %), att andra organisationer deltar i utbildningen och på så sätt bidrar till ett erfarenhetsutbyte (35 %) samt att de får relevant information om utbildningen (31 %) Tidsbrist försvårar deltagande i handledarutbildningen Tidsbrist är den faktor som allra tydligast framträder på frågan Vad som försvårat Ditt deltagande i handledarutbildningen. 40 % upplever att tidsbrist varit en försvårande faktor. Vi kan anta att orsaken till upplevd tidsbrist varierar mellan företag/organisationer. Vidare är det låga procentsatser för övriga svarsalternativ inom samma fråga. I de öppna svarsalternativen tas oförstående arbetsgivare och utbildningsorten upp som försvårande faktorer Utbildningen har gett mycket på individnivå Deltagarna har fått kunskaper som kan hjälpa dem som handledare, 59 % upplever att de fått kunskaper som kan hjälpa dem som ledare/arbetsledare. Vidare anser 59 % att det varit berikande att andra branscher deltagit i utbildningen och dessutom upplever 48 % att de som personer fått ökad insikt om lärande. Nedan ges exempel på kommentarer av såväl positiv som negativ karaktär utifrån vad handledarna fått ut av att gå handledarutbildning: Ökad insikt och motivation Insikt om vad eleverna förväntar sig av handledaren, kännedom om vad handledaren har för uppgift Stöd, kunskap och självförtroende. Viktigt att veta vad man gör när man handleder andra. Utbildning och arbete / Faugert & Co Utvärdering 15

17 Fått ny inspiration att handleda studerande, har även fått byta erfarenheter med andra som har lett till nya tankar och idéer. Träffat andra i branschen. Känner mig tryggare i min roll som handledare. Fått nya idéer och kloka råd. Fått bättre insikt om kommunikation och problemlösning. Men kursen var inte riktigt vad jag hade väntat mig. Trodde man skulle få mer exempel hur man skall ta hand om en praktikant. De kommentarer som vi kan tolka som negativa handlar i princip om icke uppfyllda förväntningar samt utbildningens längd: Kursen var inte vad vi trodde att den skulle vara. Inget konkret om den handledning vi utövat. Det var inte vad jag förväntat mig, vi har mera praktisk handledning på min arbetsplats och inte konfliktlösning i grupp. Inte så speciellt mycket. Utbildningen tangerade inte så mycket min bransch (skola). Några stödpunkter att gå efter, men 4 timmar kan inte göra en människa till en bra handledare. Tycker kursen var för kort, tror att den inte fick mig att bli en annan handledare än vad jag är idag. Önskar den vore längre och bredare. På frågan vad personens deltagande i handledarutbildningen inneburit för arbetsplatsen svarar de flesta att kunskaperna om handledning även kommer kollegor till del (31 %), att företaget/ organisationen har fått en ny källa till rekrytering (26 %) samt att företaget/organisationen har fått starkare motiv till att ta emot studerande (25 %). Procentsatsen 2 är genomgående låg för samtliga påståenden kopplade till denna fråga. Lägger vi däremot till ytterligare en nivå av svarsalternativen, d v s Instämmer endast till viss del förändras procentsatsen och ligger i stället runt 50 % 70 %. 2 Den redovisade procentsatsen är en sammanslagning av svarsalternativen Instämmer i hög grad och Instämmer i ganska hög grad. Utbildning och arbete / Faugert & Co Utvärdering 16

18 En person menar även att det kan vara viktigt att fler från samma arbetsplats går utbildning samtidigt för att det ska få genomslag i verksamheten. Personen skrev: Kan hända att flera borde ha varit på samma gång i skolning. Många ställen har sina gamla mönster och system, som är svåra att ändra ensam! Vidare svarar en person att de som arbetsplats fått Insikt inför nya studerande. 41 % anser att det skulle vara värdefullt med någon form av uppföljning efter genomförd utbildning, 27 % uttrycker inget behov av uppföljning och 28 % svarar att de inte vet. De allra flesta föreslår handledarträffar eller en kortare repeterande utbildning. En person menar att uppföljning även skulle kunna innebära en utvärdering av praktiken och handledningen av de studerande själva. Utbildning och arbete / Faugert & Co Utvärdering 17

19 Sammanfattande kommentar: Av svaren att döma har handledarutbildningen gett enskilda personer en hel del i form av bl a insikter, ökat lärande och trygghet i rollen som handledare och även i rollen som arbetsledare. Erfarenheterna varierar, men de allra flesta upplever dock att handledarutbildningen varit till nytta för dem som individer, däremot visar enkätresultaten att handledarna generellt haft svårt att se vad deras deltagande i utbildningen gett arbetsplatsen, d v s vad deras deltagande har inneburit på företagsnivå. Resultaten visar även att den egna ledningen har stor betydelse för individens möjlighet, motivation och initiativ till att delta i handledarutbildningen. Ungefär lika stor andel deltog i utbildningen på förmannens (46 %) initiativ som på eget initiativ (45 %) det tyder på att den egna viljan och det egna intresset är minst lika viktigt som ledningens stöd. Ledningens stöd, det egna intresset samt att det finns en tradition i företaget/organisationen av att ta emot studerande tolkar vi som viktiga förutsättningarna för ett deltagande i handledarutbildningen. Utöver det tillkommer kritiska faktor som t ex tiden och relevant information som hindrar och försvårar för en del att delta. 3.3 Handledarnas förmän Vilka är förmännen? Majoriteten av de förmän som besvarat enkäten är män (61 %), kvinnorna utgör resterande 39 %. De allra flesta förefaller ha lång erfarenhet av chefsarbete. Det är endast 3 % som innehaft en chefsposition under ett år eller mindre. Liksom handledarna representerar de ett brett spektrum av branscher. Vanligast är dock Teknik (service, tillverkning, tjänster) (33 %), Vård, social omsorg (32 %), Sjöfart (10 %), Hotell och restaurang (7 %) samt skola och utbildning (7 %). 29 % av förmännen arbetar på företag med tio personer eller färre. Den största andelen (39 %) förmän arbetar på företag eller inom en organisation med anställda. Det stora flertalet av förmännen har både gått någon form av handledarutbildning (61 %) samt handlett studerande (68 %) själva. 13 % uppger att de inte haft några studerande överhuvudtaget på arbetsplatsen under det senaste året Skillnader mellan branscher Det är en rad faktorer som inverkar på förmännens handlingsutrymme vad gäller förutsättningar för att ta emot studerande samt Utbildning och arbete / Faugert & Co Utvärdering 18

20 att låta anställda delta i handledarutbildningen. Till exempel utgör företagets/organisationens storlek en sådan faktor en handledare i ett företag med få anställda kan ha svårt att komma ifrån för att delta i handledarutbildning. Ett exempel skulle kunna vara enmansföretag, t ex lantbrukare, som ofta arbetar själva för dem är det svårare att avsätta en dag eller flera för att gå på kurs. Till detta kommer även den tradition som finns i företaget/organisationen och branschen av att ta emot studerande, att handleda, men också av att gå på utbildning. Som vi kan konstatera ser förutsättningarna olika ut för olika företag/organisationer och branscher. Skillnaderna finns på olika nivåer och i olika sfärer på branschoch verksamhetsnivå, men skillnader finns även på skol- och programnivå. Det sistnämnda redovisas närmare under avsnittet Praktikansvariga. Vissa skolor och program har lång tradition av handledd praktik, t ex sjöfart och vård i detta ligger även ett krav på att de studerande tas om hand av en utbildad handledare. Detta faktum ställer andra och högre krav på arbetsgivare inom dessa branscher, dvs att möta de krav på utbildade handledare som olika program och skolor har samt att se till att personer i företaget/organisationen ges möjlighet att delta i handledarutbildning. För andra branscher inom vilka studerande från t ex den samhälleliga och sociala sektorn praktiserar ser kraven på utbildade handledare annorlunda ut, dvs skolan har inte samma möjligheter att kräva att deras studerande tas om hand av en utbildad handledare. Kultur inom företaget/organisationen och attityder till handledning och praktik är också till synes viktiga faktorer som påverkar Tradition och attityder styr engagemang för praktikanter Som vi nämnt tidigare kan information både främja och hämma deltagande beroende på hur informationen fungerar samt dess innehåll och form i relation till mottagaren. Majoriteten (55 %) förefaller vara nöjd med den information de fått, 10 % upplever att informationen inte uppfyllde deras förväntningar och 29 % har svårt att bedöma huruvida den uppfyllde deras förväntningar eller ej. 68 % fick information om handledarutbildningen från Högskolan på Åland, d v s de allra flesta. 10 % nåddes av informationen genom praktikansvarig/studiehandledare. Vi kan, utifrån våra erfarenheter, anta att en utbildningsinsats kan få större genomslag ju fler som deltar i samma utbildning från en och samma arbetsplats. Av de förmän som besvarat enkäten uppger 13 % att ingen person från deras företag/organisation deltagit i någon handledarutbildning under perioden hösten 2001 till hösten Utbildning och arbete / Faugert & Co Utvärdering 19

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger?

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. Hur attraherar vi dagens och framtidens medarbetare?

Läs mer

Till dig som LIA-handledare

Till dig som LIA-handledare Y Till dig som LIA-handledare Grattis! Du har tackat ja till uppgiften att vara handledare för en KY-student på din arbetsplats en uppgift som kan vara både lärorik, stimulerande och ansvarsfull. Inom

Läs mer

Hindrande och underlättande faktorer vid rekrytering av personer med funktionsnedsättning i offentliga verksamheter

Hindrande och underlättande faktorer vid rekrytering av personer med funktionsnedsättning i offentliga verksamheter Hindrande och underlättande faktorer vid rekrytering av personer med funktionsnedsättning i offentliga verksamheter Rapporten är skriven av Emelie Rydberg, projektledare för De Offentliga Arbetsgivarnas

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

SLUTRAPPORT ARBETSLINJEN 2.0

SLUTRAPPORT ARBETSLINJEN 2.0 Kommunstyrelsens handling nr 14/2015 SLUTRAPPORT ARBETSLINJEN 2.0 : Handläggare: Lena Marie Bärlin 2 (11) Innehållsförteckning Projektsammanfattning 3 Terminologi och förkortningar 4 Utvärdering av utfall

Läs mer

EN MODERN SAMVERKANSFORM

EN MODERN SAMVERKANSFORM EN MODERN SAMVERKANSFORM Vad är Vård- och omsorgscollege? Vård- och omsorgscollege (VO-College) är en samverkansform på regional och lokal nivå mellan utbildningsanordnare och arbetsliv inom vård och omsorg.

Läs mer

2. Vad har Carpe, enligt din uppfattning, betytt för arbetsgruppen(erna)?

2. Vad har Carpe, enligt din uppfattning, betytt för arbetsgruppen(erna)? Vi har alla tagit del av olika utbildningar mm och uppdaterat oss.man märker av en mer säkare och tryggare arbetsgrupp. se ovan. bredare kunskap Inte så mycket egentligen. Alla har relevant utbildning.

Läs mer

Lärcentrum Västra Vux driver sedan 15 jan 2009 projektet Redo för jobb " som medfinansieras av Europeiska Unionen/Europeiska socialfonden.

Lärcentrum Västra Vux driver sedan 15 jan 2009 projektet Redo för jobb  som medfinansieras av Europeiska Unionen/Europeiska socialfonden. Redo för jobb! Redovisning av enkät från grupp 2 hösten 2009 av projekt under medfinansiering från Europeiska socialfonden Projektägare : Lärcentrum Västra Vux, Tranås kommun 1 Lärcentrum Västra Vux driver

Läs mer

Projekt VIGOR. - utvärderingsrapport. Luleå 2012-07- 15 Anna Berg Jansson, European Minds

Projekt VIGOR. - utvärderingsrapport. Luleå 2012-07- 15 Anna Berg Jansson, European Minds Projekt VIGOR utvärderingsrapport Luleå 20120715 Anna Berg Jansson, European Minds Inledning VIGOR är ett kompetensutvecklingsprojekt som drivits av Storumans kommun med stöd av Europeiska socialfonden

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

Projekt Redo för jobb! Bakgrund grupp 3

Projekt Redo för jobb! Bakgrund grupp 3 Projekt Redo för jobb! Bakgrund grupp Redovisning av enkät bland deltagare i grupp vid start av projektperiod i januari. Projektet drivs under medfinansiering från Europeiska socialfonden Projektägare

Läs mer

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik Vet Kan Är Vill VINNANDE ARENA Vinnande Arena är ett projekt i Vårgårda kommun som tilldelats

Läs mer

Resultat från seminarium 2

Resultat från seminarium 2 Projektet Vård och Omsorgscollege Västerbotten Resultat från seminarium 2 En sammanställning av inkomna synpunkter och förslag från BUSprojektets seminarieserie i Vilhelmina, Lycksele, Umeå och Skellefteå

Läs mer

AttraktivtArbete. Anställda vill göra ett bra arbete

AttraktivtArbete. Anställda vill göra ett bra arbete AttraktivtArbete En kompetensmiljö för attraktivt arbete 2010 #1 Anställda vill göra ett bra arbete Det är viktigt att känna att man gör ett bra arbete och att det man gör är viktigt. Dessa två saker är

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Främjande faktorer i projektarbetet med Skolkar

Främjande faktorer i projektarbetet med Skolkar Sammanfattning av resultat I detta dokument sammanfattas de resultat som framkommit i utvärderingsrapporten av SkolKlar, En förebyggande skolinsats riktad till familjehemsplacerade barn. Redovisningen

Läs mer

Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor

Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor Revisionsrapport Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor Avesta kommun Februari 2008 Bengt Andersson Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 1.1 Uppdrag och revisionsfråga... 1 1.2

Läs mer

Givna frågeställningar; sammanställning av nio grupper 1. Kan man skapa ett antagningsförfarande som leder till en lyckad utbildningsinsats?

Givna frågeställningar; sammanställning av nio grupper 1. Kan man skapa ett antagningsförfarande som leder till en lyckad utbildningsinsats? Givna frågeställningar; sammanställning av nio grupper Utifrån gruppernas anteckningar har vi satt samman samtliga påståenden och tankar kring frågeställningarna. Det är i stort sett en avskrivning av

Läs mer

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärderingen genomförd vårvintern 2012 1 Innehåll 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte 3 1.3 Målgrupp 3 1.4 Metod 3 1.5

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Uppföljningsblankett D till projektledaren direkt efter projektslut

Uppföljningsblankett D till projektledaren direkt efter projektslut Diarienr (Ifylles av myndigheterna) Europeiska socialfonden Uppföljningsblankett D till projektledaren direkt efter projektslut Till projektledaren! Projektet är avslutat och för uppföljningen av ESF-

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR Gör om gör rätt GS har som ambition att synliggöra medlemmarnas vardag. Ett tema som går igen under 2011 är Hur har du haft det

Läs mer

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Fungerande nätverksforum genom mentorskap I N N E H Å L L Varför Yrkeskompis? sid 2-3 Målgrupper sid 4-5 Samverkan

Läs mer

Nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården

Nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården 4 juni 2014 Nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården Bakgrund Frågan om arbetsbelastning och hög personalomsättning inom socialtjänsten är akut. Akademikerförbundet SSR har länge

Läs mer

En dag om Validering 2 juni 2014 Enkätsvar. 1. Vad är i fokus för validering inom er verksamhet (flera alternativ kan anges)?

En dag om Validering 2 juni 2014 Enkätsvar. 1. Vad är i fokus för validering inom er verksamhet (flera alternativ kan anges)? En dag om Validering 2 juni 2014 Enkätsvar 1. Vad är i fokus för validering inom er verksamhet (flera alternativ kan anges)? - Yrkeskompetenser 30 - Kompetenser motsvarande 29 yrkesämnen - Reell kompetens

Läs mer

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Bakgrund Primärvårdsblocket kommer sist under AT-tjänstgöringen och på många sätt skiljer det sig från slutenvårdsplaceringarna.

Läs mer

Ny chef i staten. Arbetsgivarverket. Statligt nyanställda chefer om karriärval och. staten som attraktiv arbetsgivare

Ny chef i staten. Arbetsgivarverket. Statligt nyanställda chefer om karriärval och. staten som attraktiv arbetsgivare Ny chef i staten Statligt nyanställda chefer om karriärval och staten som attraktiv arbetsgivare Rapportserie 2013:9 Arbetsgivarverket Ny chef i staten Statligt nyanställda chefer om karriärval och staten

Läs mer

Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna?

Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna? Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval

Läs mer

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet.

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Aktiviteterna är genomförda i olika omfattning i samtliga av Värmlands

Läs mer

DUKA för en utvecklande arbetsplats

DUKA för en utvecklande arbetsplats DUKA för en utvecklande arbetsplats Förord Sedan Försäkringskassan blev en myndighet den första januari 2005 har vi arbetat intensivt med att skapa myndighetsgemensamma metoder, processer och en gemensam

Läs mer

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll?

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll? det har gett mig mer kunskap och självkänsla för det jag arbetar med. det har kännts väldigt skönt att fått gått utbildningar som passat in i verksamheten,som man annars inte hade fått gått.. Ökade kunskaper

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Socialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13

Socialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan 2015-05-04 Dolf Tops Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan följer upp studenternas situation på arbetsmarknaden ca

Läs mer

1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll. 3. Lärarhandledning Utdrag ur Lpo 94 4.

1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll. 3. Lärarhandledning Utdrag ur Lpo 94 4. 1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll 2.1 Definition av SAK...flik 1 2.2 SAK planering för klass...flik 2 2.3 Branschöversikt...flik 3 2.4 Individuell handlingsplan...flik

Läs mer

Samverkansavtal och avtal om handledare mellan utbildningsanordnare, arbetsgivare och facklig organisation inom lokalt Vård- och omsorgscollege Örebro

Samverkansavtal och avtal om handledare mellan utbildningsanordnare, arbetsgivare och facklig organisation inom lokalt Vård- och omsorgscollege Örebro Samverkansavtal och avtal om handledare mellan utbildningsanordnare, arbetsgivare och facklig organisation inom lokalt Vård- och omsorgscollege Örebro Bakgrund Vård- och Omsorgscollege är en samverkansform

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

Anteckningarna och en sammanställning från NÖHRA-arbetet på utvecklingsdagen den 26/2 i Folkets Hus.

Anteckningarna och en sammanställning från NÖHRA-arbetet på utvecklingsdagen den 26/2 i Folkets Hus. Anteckningarna och en sammanställning från NÖHRA-arbetet på utvecklingsdagen den 26/2 i Folkets Hus. Grupparbetet bestod av 6 blandgrupper med ca 6 personer i varje grupp. Varje grupp skulle göra en egen

Läs mer

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Ledarnas Chefsbarometer 2012 VEM SJUTTON VILL BLI CHEF? UNGA I NORDEN OM CHEF- OCH LEDARSKAP Vem vill bli chef? 2 Undersökningens resultat

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors Hagfors & Munkfors 1 Hur vill vi ha det? En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors 2 Hur vill vi ha det? Strategisk kompetensförsörjning 2005 2004 Fastställa organisation och finansiering

Läs mer

Kartläggning av svenska skolors internationella kontakter. Temoundersökning genomförd 2001

Kartläggning av svenska skolors internationella kontakter. Temoundersökning genomförd 2001 4 Kartläggning av svenska skolors internationella kontakter Temoundersökning genomförd 2001 Internationella programkontoret Kartläggning av svenska skolors internationella kontakter Genomförd april 2001

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 26 Sammanfattning IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN Författare: CMA (Centrum för Marknadsanalys AB). Copyright: Upphovsrätten tillkommer KK-stiftelsen. Materialet

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

SKTFs personalchefsbarometer 2010.

SKTFs personalchefsbarometer 2010. SKTFs personalchefsbarometer 2010. April 2010 Inledning SKTF publicerar nu vår personalchefsbarometer som vi i lite olika former presenterat ett par år tillbaks och som från och med nu är en årlig undersökning.

Läs mer

Produktionsutskottet förslår att traineeprogram inom Stockholms läns landsting införs.

Produktionsutskottet förslår att traineeprogram inom Stockholms läns landsting införs. Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2014-03-27 LS 1401-0138 Landstingsstyrelsen LANDSTINGSSTYRELSEN 1 4-04- 08 00 02 8 Traineeprogram i Stockholms läns landsting Föredragande

Läs mer

Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning

Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning 1 (10) Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning Med arbetsplatsförlagt lärande, apl, avses ett lärande i en utbildning som genomförs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan. Detta är möjligt

Läs mer

BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad

BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad 1 INNEHÅLL Sid 3 - Sammanfattning Sid 4 - Visions förslag för en bättre arbetsmiljö

Läs mer

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen. Tjänstemannaarbetet

Läs mer

Har Sveriges 500 största företag en väl fungerande styrning?

Har Sveriges 500 största företag en väl fungerande styrning? Har Sveriges 500 största företag en väl fungerande styrning? Syfte och bakgrund Syftet med denna undersökning är att få en inblick i hur ledare i de 500 bolagen med störst omsättning i Sverige upplever

Läs mer

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning Båstads kommuns meda rbeta rund ersök ning 2010 en sammanfattning Varför en medarbetarundersökning? För andra året har Båstads kommun genomfört en medarbetarundersökning i syfte att kartlägga vad kommunens

Läs mer

Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete. Sammanfattning

Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete. Sammanfattning Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Sammanfattning Sammanfattning av rapporten Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Förord Tillväxtverket arbetar

Läs mer

En handbok för företaget

En handbok för företaget En handbok för företaget Inledning Den här handboken vänder sig till er på företaget som är inblandade i PRAO-verksamheten. Det kommer nästan dagligen rapporter om den brist på arbetskraft som näringslivet

Läs mer

Vad säger brukare om Budget- o skuldrådgivningen i Nyköpings Kommun? -en enkätundersökning oktober 2010

Vad säger brukare om Budget- o skuldrådgivningen i Nyköpings Kommun? -en enkätundersökning oktober 2010 Sociala divisionen Vad säger brukare om Budget- o skuldrådgivningen i Nyköpings Kommun? -en enkätundersökning oktober 00 Bakgrund Brukarundersökning med samma koncept har genomförts 007 och 008. Budget-

Läs mer

Tranås kommun Medarbetarundersökning 2015

Tranås kommun Medarbetarundersökning 2015 Tranås kommun Medarbetarundersökning 2015 Genomförd av CMA Research AB April 2015 Innehållsförteckning Fakta om undersökningen, syfte och metod 2 Fakta om undersökningen, svarsfrekvens 3 Stöd för tolkning

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Enkät Frågor om projektarbete. Frågor om hot och våld. Framtagen av projektgruppen Bättre beredd än rädd. Mars 2012

Enkät Frågor om projektarbete. Frågor om hot och våld. Framtagen av projektgruppen Bättre beredd än rädd. Mars 2012 Enkät Frågor om projektarbete. Frågor om hot och våld. Framtagen av projektgruppen Bättre beredd än rädd. Mars 2012 Inledande frågor 1. Var arbetar du? (1) Namn på arbetsplatsen (2) Namn på arbetsplatsen

Läs mer

PRAKTIK YRKESMÄSSIG PROFILERING

PRAKTIK YRKESMÄSSIG PROFILERING 1 PRAKTIK YRKESMÄSSIG PROFILERING Praktiken ingår som en central del i studierna för pedagogie magisterexamen vid Enheten för pedagogik och vuxenpedagogik. Dessa studier har historiskt byggts upp kring

Läs mer

Arete Meritering erbjuder via två program: Meriteringsprogrammet Arete (MA) samt Förstelärarmeritering Arete (FA), särskilt yrkesskickliga lärare:

Arete Meritering erbjuder via två program: Meriteringsprogrammet Arete (MA) samt Förstelärarmeritering Arete (FA), särskilt yrkesskickliga lärare: Sammanställning utvärderingar MA och FA Arete Meritering erbjuder via två program: Meriteringsprogrammet Arete (MA) samt Förstelärarmeritering Arete (FA), särskilt yrkesskickliga lärare: En strukturerad

Läs mer

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Inledning Bakgrunden till denna utvärdering av Partnerskapet är att

Läs mer

Handlingsplan för ständiga förbättringar

Handlingsplan för ständiga förbättringar Handlingsplan för ständiga förbättringar Varje enhet ska effektivisera sin verksamhet genom att genomföra ständiga förbättringar, som ska ske inom ramen för ordinarie kvalitetsarbete. Med minst en förbättring

Läs mer

FAS 05. En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region. Carina Åberg Malin Ljungzell. Utdrag från rapporten

FAS 05. En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region. Carina Åberg Malin Ljungzell. Utdrag från rapporten Utdrag från rapporten FAS 05 En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region Januari 2009 Carina Åberg Malin Ljungzell APeL Forskning och Utveckling Bakgrund FAS

Läs mer

Ett kompetensutvecklingsprojekt för skånska småföretag

Ett kompetensutvecklingsprojekt för skånska småföretag Ett kompetensutvecklingsprojekt för skånska småföretag iværksætterpixi_svensk.indd 1 29-02-2008 11:47:37 iværksætterpixi_svensk.indd 2 29-02-2008 11:48:31 Innehåll Kompetenta 5 Kompetenta metod 7 Kompetenta

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Kvalitetssäkrade verktyg

Kvalitetssäkrade verktyg Kvalitetssäkrade verktyg Manual för handläggare på Jobbtorg Stockholm och - på väg mot ett Stockholm i världsklass ArbetsförmedlingenP Manualen är framtagen ur de erfarenheter som projektet Etablering

Läs mer

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 2014:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 5 Arbetslinjen till

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång PROJEKTANSÖKAN Datum: Rev. 2011-08-11 dnr: 2011/11-SFV Projektbenämning Projektledare Projektägare Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

Vård- och omsorgscollege i Halland

Vård- och omsorgscollege i Halland En snabbguide inför uppstarten av Vård- och omsorgscollege i Halland en modern samverkansform mellan arbetsliv och utbildningar inom vård och omsorg Baserad på underlag från Vård-och omsorgscollege Västmanland

Läs mer

Chefer inom individ och familjeomsorg. Kontakt: Stina Andersson Novus: Gun Pettersson/Viktor Wemminger Datum: 2015-03-16

Chefer inom individ och familjeomsorg. Kontakt: Stina Andersson Novus: Gun Pettersson/Viktor Wemminger Datum: 2015-03-16 Chefer inom individ och familjeomsorg Kontakt: Stina Andersson Novus: Gun Pettersson/Viktor Wemminger Datum: 2015-03-16 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Akademikerförbundet SSR:s räkning

Läs mer

Revisionsrapport Söderhamns kommun

Revisionsrapport Söderhamns kommun Revisionsrapport Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor Söderhamns kommun Bengt Andersson Innehållsförteckning 1 Bakgrund 1 1.1 Uppdrag och revisionsfråga 1 1.2 Metod 1 2 Resultat

Läs mer

Brukarenkät hemtjänsten 2011

Brukarenkät hemtjänsten 2011 Rapport 0-0-0 (5) Handläggare Johan Norbelie Planeringssamordnare 0-5 90 johan.norbelie@bollebygd.se Brukarenkät hemtjänsten 0 Omsorgsförvaltningen i Bollebygd genomför varje år en enkätundersökning bland

Läs mer

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201 Nya tankar om meningsfulla föräldramöten Skolan förebygger 2 101201 Program för dagen Bakgrund till Tematiska föräldramöten Vikten av bra relationer skola hem Dialogspelet Självvärdering kvalitetssäkring

Läs mer

Kom igång med utbildningen säkervardag.nu!

Kom igång med utbildningen säkervardag.nu! GUIDE Kom igång med utbildningen säkervardag.nu! Det här dokumentet riktar sig till dig som ansvarar för att personalen får utbildning på ett företag eller till dig som utbildar i arbetsmiljöfrågan hot

Läs mer

SKURUPS KOMMUN Ungdomens hus 2006-12-13. Slutrapport från projektet Lions-quest utbildning för samtlig skolpersonal i Skurups kommun

SKURUPS KOMMUN Ungdomens hus 2006-12-13. Slutrapport från projektet Lions-quest utbildning för samtlig skolpersonal i Skurups kommun Ungdomens hus -1-13 Till; Länsstyrelsen i Skåne län Samhällsbyggnadsenheten Sociala funktionen Marianne Bentzel Håkansson Slutrapport från projektet Lions-quest utbildning för samtlig skolpersonal i Skurups

Läs mer

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 3 Innehållsförteckning Inledning... 5 Många är

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

Genomförda aktiviteter 2014-02-01 till 2014-04-30

Genomförda aktiviteter 2014-02-01 till 2014-04-30 Samordningsförbundet Utskriftsdatum 2014-04-30 Lägesrapport till Region Värmland Projektnamn: Förstudie Arena Organisation: Samordningsförbundet Samspelet Rekvisitionsperiod: 2014-02-01 till 2014-04-30

Läs mer

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten?

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? November 27 2 Inledning SKTFs medlemmar leder, utvecklar och

Läs mer

Presentation Utvärdering av Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt finansierat av ESF

Presentation Utvärdering av Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt finansierat av ESF Presentation Utvärdering av Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt finansierat av ESF Robert Gustafson 28 januari 2010 Målsättning för Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt Målsättningen för projektet

Läs mer

Bran schi nrikt ad lä rling sutbildning inom besöksnäringen

Bran schi nrikt ad lä rling sutbildning inom besöksnäringen VIP Branschinriktad lärlingsutbildning VÄRDSKAP I PRAKTIKEN inom besöksnäringen Branschinriktat projekt inom besöksnäringen. November 2012 Mars 2013 Samarbetsprojekt mellan Arbetsförmedlingen och Entreprenörerna

Läs mer

Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun

Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun Dokumenttyp Dokumentnamn Rapport Brukarenkät 2008 Dokumentägare Dokumentansvarig OA-förvaltningen Berit Burman Dokumentinformation Redovisning

Läs mer

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 2013-09-25 Personalavdelningen Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 1 (7) Utvecklingssamtal Utvecklingssamtal ska vara ett återkommande samtal som sker i dialog mellan medarbetare

Läs mer

INLEDNING PERSONALIDÉ

INLEDNING PERSONALIDÉ INLEDNING Det personalpolitiska programmet anger 4H:s principiella inställning i personalfrågor. Programmet redovisar de värderingar som ska ligga till grund för personalfrågornas behandling. Syftet med

Läs mer

Effekter av införandet av verksamhetsledare inom omsorg om funktionshindrade i Vänersborg

Effekter av införandet av verksamhetsledare inom omsorg om funktionshindrade i Vänersborg FoU Fyrbodal Effekter av införandet av verksamhetsledare inom omsorg om funktionshindrade i Vänersborg FoU Fyrbodal 2013: 6 Lena Sjöström Marie Sjöström Vänersborgs kommun Innehåll 1. Sammanfattning 3

Läs mer

Arbetsplatsförlagda studier

Arbetsplatsförlagda studier Statistiska institutionen Uppsala universitet Arbetsplatsförlagda studier Praktik inom Masterprogrammet i statistik 1. Information till praktikant och handledare 2. Kursplan. Arbetsplatsförlagda studier.

Läs mer

Resurscentrum Kundundersökning 2011

Resurscentrum Kundundersökning 2011 Resurscentrum Kundundersökning 2011 September 2011 Genomförd av CMA Research AB Resurscentrum Kundundersökning 2011, sid 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 5 Resultat kundnöjdhet

Läs mer

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna

Läs mer

Brukarundersökningen 2008

Brukarundersökningen 2008 MÖLNDALS STAD RAPPORT 1(8) Vård- och omsorgsnämnden Brukarundersökningen 2008 Under senhösten 2008 genomfördes den första gemensamma brukarundersökningen inom Vård och omsorg, där vi skickade enkäter till

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer

Resultatet av 2015 års FoU-enkät Christina B. Embretsen Henrik Karlsson Martin Åberg

Resultatet av 2015 års FoU-enkät Christina B. Embretsen Henrik Karlsson Martin Åberg Resultatet av 2015 års FoU-enkät Christina B. Embretsen Henrik Karlsson Martin Åberg FoU-rapport Innehåll Inledning... 1 Resultat... 1 Vilka har besvarat enkäten?... 1 Kontakt och utbyte med FoU-Nordväst

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer