vasa teleområde verksamhetsberättelse 2005

Transkript

1 v a s a l ä n s t e l e f o n a b å r s b e r ä t t e l s e

2 vasa teleområde Larsmo Karleby Jakobstad Pedersöre Kronoby Himanka Lohtaja Kannus Kälviä Ullava Kaustby Toholampi VLT-koncernen VLT-moderbolaget Telefonanslutningar (st.) Oravais Kortesjärvi Maxmo Alahärmä Lappajärvi Perho Vasa Vörå Vimpeli Lillkyro Ylihärmä Kauhava Korsholm Storkyro Alajärvi Ylistaro Lappo Malax Laihela Soini Korsnäs Lehtimäki Nurmo Jurva Ilmola Kuortane Seinäjoki Närpes Kurikka Töysä Alavo Östermark Ähtäri Kaskö Jalasjärvi Kauhajoki Bötom Kristinestad Isojoki Nykarleby Kabel-tv-anslutningar (st.) Evijärvi Vetil Halsua Lestijärvi Bredbandsanslutningar (st.) Personal i medeltal i n n e h å l l s f ö r t e c k n i n g verksamhetsberättelse verkställande direktörens översikt över år och händelser som inträffat efter bokslutets uppgörande kundprocessen produktionsrocessen stödrocesserna bolagets ledning, styrelse och förvaltningsråd revisor koncernen nyckeltal över den ekonomiska ställningen och resultatet omsättning och ekonomiskt resultat investeringar förslag till behandling av räkenskapsperiodens vinst utsikter för framtiden koncernresultaträkning koncernbalansräkning koncernens finansieringsanalys moderbolagets resultaträkning moderbolagets balansräkning moderbolagets finansieringsanalys noter till bokslutet styrelsens och verkställande direktörens underskrifter revisionsberättelse förvaltningsrådets utlåtande Vasa Läns Telefon Ab Tfn (6) kundtjanst@vlp.fi Cirkelvägen 6, 651 Vasa Hovrättsesplanaden 11, 651 Vasa Puskantie 18, 61 Seinäjoki

3 verksamhetsberättelse år VLT fungerade som värd på Finnet-dagarna i Botniahallen verkställande direktörens översikt över år och händelser som inträffat efter bokslutets uppgörande Verksamhetsmiljöns utveckling Finland tillhör de främsta länderna i världen när det gäller användning av mobiltelefoner och internet. Den hårda konkurrensen är inte enbart en bra sak. Kunderna lockas att byta anslutning med hjälp av olika erbjudanden och gratis taltid. Detta har lett till en delvis osund priskonkurrens, som har gjort att teleföretagens lönsamhet har försvagats. I likhet med andra teleföretag berörs även Finnet-gruppen och de lokala telefonbolagen av omvälvningen inom telebranschen och de deltar i den pågående omstruktureringen av branschen. Antalet trådbundna anslutningar sjunker långsamt i Finland, men samtidigt används anslutningarna allt mer för internettrafik. Antalet mobiltelefoner är nu klart högre än antalet fasta anslutningar i Finland. Tack vare mobiltelefonerna är människorna allt lättare att nå och därmed växer också trafikvolymen. Bildandet av Finnet Oy-koncernen har medfört en effektivare tjänsteproduktion och marknadsföring och har skapat förutsättningar för en helhetsbetonad kundbetjäning på nationell nivå. Finnet Oy-koncernen stärker de lokala telefonbolagens ställning. Dessa äger koncernen och de svarar för kundgränssnittet på sina områden och erbjuder koncernens nationella operatörer nätbyggnads- och driftstjänster inom ramen för sina nätverk. VLT:s åsikt är att affärsverksamheten bör grunda sig på ett stabilt lokalt kunnande och lokala telefonbolag. Genom samtrafik- och andra affärsavtal har VLT ett intimt samarbete med alla teleoperatörer. I slutet av september hölls Finnet-förbundets förbundsmöte och de traditionella Finnet-dagarna i Vasa. I sitt öppningsanförande betonade VLT:s verkställande direktör vikten av ny produktutveckling för säkerställande av affärsverksamheten i framtiden. Samtidigt föreslog han att regleringen av telebranschen skulle minskas, eftersom regleringen redan i sin nuvarande omfattning hämmar telebranschens utveckling erhölls myndigheternas beslut om prissättning av mobiltelefontrafiken. Före det hade mobiltelefonoperatörerna fått prissätta samtalen från det fasta nätet till sina egna anslutningar och operatören i det fasta nätet hade bara fått debitera lokalnätsavgift. I och med lagändringen får kunden välja av vem han vill köpa förmedlingen av samtal från den fasta anslutningen till mobiltelefoner. Tack vare detta blev det betydligt billigare för telefonanvändarna att ringa från trådbundna telefoner till mobiltelefoner och de lokala telefonbolagen fick möjlighet att styra och prissätta trafiken i sina egna nät. Trafiken till mobiltelefoner och den direkta trafiken mellan mobiltelefoner har fortsatt att öka. Liberaliseringen av televerksamheten har medfört lägre priser och telefonanvändarna ringer mer och förmånligare än förr. Uthyrning av nät till andra bolag och datatjänster gav bolaget nya inkomster. Betjäningen av kunder med riksomfattande verksamhet innebär nya telelösningar och gör att faktureringen mellan telefonbolagen kontinuerligt ökar. VLT:s affärsverksamhet Televerksamhetens utveckling följde den allmänna ekonomiska tillväxten under året. Speciellt internetaffärsverksamheten fortsatte att öka. Efterfrågan på bredbandiga internetanslutningar har ökat mycket snabbt och VLT:s regiondatanät och Netikka-tjänster har stärkt sin popularitet bland kunderna. Bolaget har målmedvetet satsat på att bygga ett fiberbaserat bredbandsnät som täcker hela verksamhetsområdet. Det var en stor ära för bolaget att vara med när statsminister Matti Vanhanen i egenskap av ordförande för regeringens ministergrupp för infor mationssamhällsprogrammet och vice ordföranden kommunikationsminister Leena Luhtanen gratulerade Finlands miljonte bredbandskund via en videokonferensförbindelse. Den miljonte bredbandsanslutningen levererades till Lappo av VLT under midsommarveckan. Tillställningen ägde rum samtidigt i statsrådsborgen och fullmäktigesalen i Lappo stadshus. I enlighet med bolagsstämmans beslut delade VLT ut 36 euro/aktie i dividend för år. Avstämningsdag för aktierna var 9.5. och dividenderna betalades ut fr.o.m Dividendutbetalningen föregicks av en uppdatering av aktieregistrets uppgifter. Både VLT:s och andra telefonbolags aktier intresserar placerarna och många finansbolag samlar på dem. Hittills har det också funnits en fungerande marknad för köp och försäljning av telefonbolagets aktier på lokal nivå. Bolagets styrelse har i enlighet med rekommendationen om god förvaltningssed beslutat gr unda tre kommittéer för beredande av ärenden som styrelsen är ansvarig för. Rekommendationen följs i tillämpliga delar, eftersom bolaget inte är ett börsbolag eller ett publikt bolag (Abp). Kommittéerna assisterar styrelsen genom att bereda ärenden som hör till styrelsen. Kommittéerna har inte egen självständig beslutsrätt, utan styrelsen fattar de till styrelsen hörande besluten kollektivt. Styrelsen har fastställt kommittéernas centrala uppgifter och verksamhetsprinciper i en skriftlig arbetsordning. Kommittéerna rapporterar regelbundet till styrelsen om sitt arbete. Bolaget har fortsatt sina satsningar på forskningsoch utvecklingsverksamhet samt på produktutveckling som gäller lokala kundtillämpningar. Bolagets omsättning ökade 3,9 % jämfört med fjolåret. De bredbandiga internetanslutningarnas stora ökning samt trafiken från trådbundna anslutningar till mobiltelefoner tillförde bolaget ny omsättning. Antalet telefonanslutningar i det fasta nätet minskade 5,1 % jämfört med år, medan antalet kabel-tvanslutningar steg tack vare de goda konjunkturerna. Också digital-tv-tjänsterna ökade, när digitalboxar med rimligt pris äntligen kom ut på marknaden. Den hårdnande konkurrenssituationen kräver att bolaget kontinuerligt effektiverar sin verksamhet för att kunna behålla sitt konkurrensläge. Bolaget måste fortlöpande satsa på kostnadsbesparingar och rationalisering. Rationaliseringsbehov finns särskilt inom bastelefonin. Dessutom måste verksamheten anpassas till den bestående långsamma nedgången i antalet trådbundna anslutningar samt till kundernas nya behov närmast när det gäller internettjänster. På grund av det minskade antalet anslutningar i det fasta nätet har de årliga investeringarna i basnätet minskat, men investeringarna i nya tjänster har ökat. Underhållskostnaderna för det existerande nätet har proportionell sett ökat. Att underhållets andel stigit beror på nätkomponenternas allt kortare livscykel och på kundernas växande krav när det gäller nya tjänster. 2 3

4 kundprocessen Kundprocessen betjänar konsumenter och företag som skaffar och använder VLT:s telekommunikationstjänster. Kundprocessen betjänar konsumenter och företag som skaffar och använder VLT:s telekommunikationstjänster. Kundprocessen möter den externa kundens behov och förväntningar och målsättningen är att erbjuda kunderna högklassiga teletjänster, som bidrar till deras framgång och trivsel. År var tyngdpunktsområdena försäljning och utveckling av Netikka Bredband och On cable-, kabeltv- och dna-mobiltelefontjänsterna. Ökad försäljning eftersträvades bl.a. genom att utveckla representantnätverkets funktioner. Särskilda satsningar har gjorts på att utveckla ett kundorienterat synsätt. Netikka-bredbandsanslutningarna fortsatte att öka Behovet av dataöverföring har fortsatt att öka hos våra kunder. Speciellt företagen är allt mer beroende av datakommunikation i sin verksamhet. Det har blivit allt viktigare att förbindelserna fungerar störningsfritt och detta kräver specialkunnande av VLT. Kännetecknande för året var en intensiv konkurrens inom försäljningen av bredbandsanslutningar. Synliga kampanjer och sänkta priser gav en rekordartad försäljning. På installationssidan närmade man sig kapacitetens yttersta gränser, då leveranserna till både egna kunder och konkurrerande operatörer ökade kraftigt. För att säkra servicenivån har resurserna ökats och tillvägagångssätten utvecklats genom att skapa förutsättningar för en automatisering av leveranserna. Arbetet med att automatisera leveransprocessen fortsätter alltjämt. Under året utvecklades nya anslutningar som baserar sig på ADSL 2+ -tekniken och fiberförbindelser. Med hjälp av snabbare förbindelser kan bolaget bättre svara på framtidens utmaningar och möjliggöra bl.a. Tripleplay-tjänster för kunderna samt erbjuda dem även trådlösa bredbandstjänster, t.ex. Netikka WLAN-områden. Virusutvecklarna var aktiva under året, men datasäkerhetsmedvetandet förbättrades ansenligt bland våra kunder. Serverhotellet, som är en ny affärsverksamhetsform, fick ett positivt mottagande. De nuvarande tjänsterna stöder våra helhetslösningar för kunderna. Företagskunderna gynnar helhetskoncept Antalet företag som skaffar alla sina telekommunikationstjänster från VLT fortsätter att öka och även försäljningen av trådlösa telefonsystem ökade. Bolaget ingick två betydande avtal om leverans av dna-anslutningar, som båda omfattar flera hundra abonnemang. Även en stor mängd arbetstidsuppföljnings-, passagekontroll- och videoövervakningsutrustning såldes och installerades. Olika företagskunders lokalnät förnyades och utvecklades för att motsvara nya krav. Datanätens hastigheter har stigit i takt med teknikens utveckling. Också hos privatkunder och lantbruksföretagare installerades allt fler lokalnät. Till Kuusiokunnat-kommunernas område levererades allt fler tjänster under året, bl.a. skaffade sig största delen av Netikka-kunderna i Kuuskaista-nätet VLT:s SamtalsNet-tjänst. VLT testade också sina On cabletjänster i form av IPTV-distribution i Kuuskaistas fibernät. Fortsatt stark ställning inom samtalstrafiken VLT har lyckats bevara sina marknadsandelar inom samtalstrafiken trots den hårda konkurrensen. I början av året lanserades VLT Hemavtalet, som är ett förvalsavtal för konsumenter, och det fick ett gott mottagande. I slutet av året togs också en koncentreringsförmån i bruk för privatkunder som har VLT:s telefonanslutning, VLT Hemavtalet och Netikka Bredband. Vårt nära samarbete med företagarorganisationerna tryggade vår ställning som leverantör av taltjänster till SM-företagen och speciellt ökade antalet förvalsavtal. Även telefonväxeltjänster levererades till företag av olika storlek. Kunderna skaffar allt oftare telefonsystem som innehåller VoIP-teknik. På nummertjänsten 118 håller tyngdpunkten på att förflyttas till betjäning av mobiltelefonkunder. VLT har skött DNA:s 118-tjänst i samarbete med NovaCall Oy och Oulun Puhelin Oyj. Kraftig ökning för On cable-tjänsten Nyckeln till digital-tv:s tilläggstjänster, Kabelkortet, lanserades med sitt nya namn på riksnivå på våren. De länge önskade kanalerna Sveriges TV3 och ZTV bakades in i Swedish Extra-kanalpaketet. I samarbete med MTV3 och Finlands kabel-tvoperatörer genomfördes på hösten en s.k. cable onlykanal, nämligen BB 24/7 (Big Brother). FM-ligans matcher flyttades på hösten till den avgiftsbelagda CANAL+-kanalen, vilket för sin del bidrog till att de digitala On cable-tjänsterna ökade kraftigt. VLT slöt ett samarbetsavtal med FinnSat Oy om återförsäljning av Humax-digitalboxar. Nya verktyg för kundservice För privatkunder utvecklades under året den nya Palettitjänsten, som är ett verktyg för elektronisk ärendehantering. Med Paletti kan kunden själv administrera sina tjänster och beställa tilläggstjänster, vilket förbättrar kundservicen och sparar på VLT:s resurser. I anslutning till den elektroniska ärendehanteringen och för att betjäna det växande antalet representanter utvecklades också ett elektroniskt gränssnitt för administration av beställningar som kommer in via representanterna. För att förbättra servicen till företagskunder påbörjades planeringen av ett nytt kundadministrationssystem. För att utveckla kundservicen gjordes en systematisk uppföljning av kundbelåtenheten med hjälp av enkäter i samband med leveranserna och med internetenkäter. För Netikkas del var kundbelåtenheten på god nivå hela året. Speciellt nöjda var kunderna med anslutningens funktionsduglighet och denna egenskap fick också högre betyg än vad konkurrerande produkter hade fått i riksomfattande undersökningar. Teknikens snabba utveckling och den hårdnande konkurrensen ställer växande krav på personalens kunnande. Bolaget har därför satsat på sälj-, kundservice- och produktutbildning för personalen. Åtgärder har också vidtagits för att främja personalens förutsättningar att orka i arbetet. 4 5

5 produktionsprocessen Produktionsprocessen bygger och opererar telekommunikationsnät för kundprocessens samt andra operatörers behov. Produktionsprocessen bygger och opererar telekommunikationsnät för kundprocessens samt andra operatörers behov. Fiber ända hem Inom nätbyggnaden har man allt mer övergått till nät som är byggda med optisk fiber. Fiber används i stamnäten och kan även installeras ända fram till fastigheterna. Fibernäten möjliggör nya framtida tjänster som kräver allt större överföringskapacitet. VLT:s koncept fiber ända hem (FTTH, Fiber To The Home) testades för utrustningens del under året. Konceptet innebär att VLT inom FTTH-områdena kan erbjuda sina kunder tal-, kabel-tv- och Netikka-bredbandstjänster via fibernät. FTTH-kablingar utfördes på nybyggnadsområden i Seinäjoki, Vasa och Korsholm samt vid saneringar i t.ex. Kurikka, Laihela, Kortesjärvi, Sundom och Bergö. Antalet hus som fått fiber är cirka 47 st. Inom Vasa stadsområden fortsatte byggandet av CityNet-fibernätet. Rörläggningen av stadens södra del slutfördes och dessutom drogs kablar till 2 fastigheter i stadens norra del. Under året installerades totalt 3 km optokabel. De största projekten var Ylistaro-Keisala-Untamala, Laihela-Peltomaa, Poola-Långåminne, Peräseinäjoki- Ylijoki, Kortesjärvi-Purmojärvi, CityNet och Vörå- Kaurajärvi. installerades 24 km jordkabel, 2 km luftkabel och 95 km ktv-kabel. Dessutom nedlades cirka 256 km kanalrör. Förutom egna nätbyggnadsarbeten utförde VLT en ansenlig mängd entreprenadarbeten åt utomstående, bl.a. åt Alajärven Puhelin Oy, TeliaSonera, Elisa, TDC Song, Försvarsmakten, elbolag, privata företag och kommuner. Den nya generationens nätteknik Transmissions- och datastamnätens integrationsutveckling fortsatte i transmissionsnätet. Bytet av föregående generations SDH-nätutrustning och radiolänkhopp till den nya generationens utrustning fortsatte systematiskt under året. Utbyggnaden av Netikka-stamnätet fortsatte med enbart Ethernet-baserad utrustning. I nätet byggdes beredskap att leverera ADSL2- och ADSL2+ -anslutningar. Netikka-stamnätets switchar förnyades och förbindelsekapaciteten höjdes till 1 Gb/s och härvid satsades det särskilt på säkringen av nätet. Vid byggandet av Netikka-nätet fäste man särskild uppmärksamhet på att framtida tjänster såsom IPTV, VoIP mm. ska passa ihop. Den utbyggda kapaciteten i VLT:s fasta nät var vanliga nummer och ISDN-nummer. DNA:s GSM-nät utökades med några nya basstationer och genom utökning av kapaciteten i befintliga basstationer. Hörbarheten har i huvudsak förbättrats genom att selektivt ändra basstationernas frekvensområde från 18 MHz till 9 MHz. Centralsektionens personal har ansvarat för opereringen av DNA Verkot-nätoperatörens mobilcentralnät. Dessutom har personalen deltagit i olika arbetsgrupper och testningstillfällen med DNA Verkot, Omnitele och andra samarbetspartners. VLT presenterade det digitala vardagsrummet på Byggmässan i Vasa

6 stödprocesserna Stödprocesserna betjänar kärnprocesserna och utgör ett stöd för deras funktionsduglighet och utveckling. För personalen ordnades en idrottseftermiddag Stödprocesserna betjänar kärnprocesser na och utgör ett stöd för deras funktionsduglighet och utveckling. Det är också stödprocessernas uppgift att skaffa och utveckla resurser. TTMi togs i bruk Det nya kundadministrationssystemet TTMi togs i bruk Ibruktagningen lyckades bra tack vare lång förberedelse och testning. Systemet kräver ännu finslipning och många utvecklingsprojekt pågår kring systemet. TTMi-systemets nyaste version gjorde det också möjligt att på hösten skicka ut de första nätfakturorna till företagskunder. Nätfakturan skickas och tas emot i elektronisk form och den innehåller samma uppgifter som pappersfakturan. Företagskunderna kan i fortsättningen välja mellan traditionell pappersfaktura, elektronisk e- postfaktura eller nätfaktura. VLT har redan tidigare kunnat ta emot inköpsfakturor i form av nätfakturor. Den krävande renoveringen av fastigheten på Museigatan i Vasa blev klar i juni och inflyttningen i de nya lokaliteterna skedde på hösten. Också renoveringen samt rivningen av en del av fastigheten på Yrittäjäntie 15 i Seinäjoki slutfördes enligt tidtabellen. VLT fortsätter med katalogpubliceringsverksamheten trots att flera telefonbolag i Finnet-gruppen sålt sin katalogverksamhet. Telefonkatalogen ansluter sig nära till andra funktioner i telefonbolaget. Samtidigt som kunderna uppdaterar sina kataloguppgifter uppdateras informationen också i 118-nummertjänsten och i de elektroniska söksystemen, t.ex. Numeronetti. VLT är också huvudutgivare av Gula Sidorna i sin egen telefonkatalog. År delades telefonkatalogen ut fritt till kunderna, som således inte behövde någon katalogkupong för att hämta katalogen. Katalogåtgången blev därför större än under fjolåret. Personalen och utveckling av kunnandet Medeltalet av antalet anställda under räkenskapsperioden var 48. Vid uträknandet av medeltalet har även eventuell deltidsanställning tagits i beaktande för den fast anställda personalen. Vid utgången av räkenskapsperioden bestod personalen av 43 fast anställda, varav 212 fanns på kundavdelningen, 147 på tekniska avdelningen och 71 på ekonomiavdelningen och i verkställande direktörens organisation. För utbildning användes samma antal arbetsdagar som under fjolåret, dvs. cirka fyra arbetsdagar per person. För förmännen ordnades utbildning om förmansarbetets utmaningar och förutsättningarna att lyckas i arbetet. Ett antal förmän deltog också i Finnets förmansutbildning samt i JET-utbildning på svenska. Även de anvisningar om anti-drogverksamhet som utarbetades var till stöd i förmansarbetet. Förutsättningarna för lyckade utvecklingssamtal förbättrades med hjälp av anvisningar till förmännen och de anställda, nya blanketter och information om möjligheten att använda kunskapsmatriser och sektionsvisa verksamhetsplaner som verktyg vid utvecklingssamtalen. De interna kundernas belåtenhet med stödprocesserna kartlades med en enkät där man samtidigt sökte tyngdpunkter för utveckling av processerna. 8 9

7 bolagets ledning, styrelse och förvaltningsråd VLT:s styrelse, verkställande direktör och förvaltningrådets ordförande. Bakom (till vänst.) Juha Häkkinen, Kalervo Koskiahde, Aaro Honkola, Kalle Lähdesmäki, Heikki M Vehkaoja, Bengt Beijar och Erik Sjöberg (vd). Framme (till vänst.) Harri Niemelä, Leif Back (förvaltn.rådets ordf.) och Matti Antila. Verkställande direktör var dipl.ing. Erik Sjöberg. Chefer för de olika enheterna var vid årets slut ingenjör Matti Hakola kundavdelningen, ingenjör Jorma Keisanen kundavdelningens Seinäjokiresultatenhet, ingenjör Tapio Niemi tekniska avdelningen och ekon.mag. Tuula Ketelä ekonomiavdelningen. Styrelsen Mandattid Agronom Matti Antila, ordf Industrirådet Harri Niemelä, vice ordf Affärsutvecklingschef Bengt Beijar Finansieringsdirektör Aaro Honkola Vicehäradshövding Juha Häkkinen Bankdirektör Kalervo Koskiahde Ekonomie magister Kalle Lähdesmäki Lokalitetsdirektör Heikki M Vehkaoja Förvaltningsrådet Mandattid Ekonomie magister Leif Back, ordf. till maj 28 Bergsrådet Seppo Paatelainen, vice ordf. 27 Företagare Kjell Ahläng 28 Verkställande direktör Kaj Ericsson 26 Direktör Kaj Grannas 27 Kommundirektör Jouni Haapaniemi 26 Verkställande direktör Arto Herranen 27 Näringslivsdirektör Mauri Hietala 27 Verkställande direktör Caj-Erik Karp 26 Ingenjör Anders Knip 28 Chef för tekniska tjänster Matti Konttas 27 Riksdagsman Miapetra Kumpula-Natri 28 Stadsdirektör Paavo Latva-Rasku 28 Merinova Oy:s styrelseordförande Heikki Miilumäki 27 Kommunikationsrådet Tapani Mikola 27 Sprutmästare Ari Mäkynen 26 Verkställande direktör Kari Ollila 28 Rektor Jouko Paaso 26 Kommunalrådet Timo Paavola 27 Verkställande direktör Jussi Peltokangas 26 Direktör Jaakko Pihlajamäki 28 Verkställande direktör Arto Pohto 27 Jordbrukare Heikki Riippi 26 Verkställande direktör Leif Saarela 28 Specialsjukskötare Paula Sihto 28 Verkställande direktör Kimmo Simberg 27 Jordbrukare Esko Talvitie 26 Vicehäradshövding Liisa Talvitie 26 Planeringschef Kari Teräs 26 Köpman Simo Vuorenmaa 28 Förvaltningsrådets medlemmar diplomkorrespondent Britt-Marie Carpelan, kommunalrådet Risto Hakala, elmontör Jaakko Keiski och kommunalrådet Raimo Rauhala avgick ur förvaltningsrådet. Styrelsen framför sitt tack till dem för det arbete de utfört bolaget till fromma. I enlighet med lagen om personalrepresentation i företagens förvaltning var personalen representerad i förvaltningsrådet genom Eija Tikkanen, Varpu Kulmala, Heikki Mäki-Valkama och Leif Högfors. Suppleanter var Minna Hautala, Antti Viitasaari, Kuisma Laukkola och Ari Närvä. revisor koncernen Dotterbolaget Gamlakarleby Telefon Ab köpte under året hela aktiestocken i Keskipohjanmaan Lukkopalvelu Oy. Vasa Läns Telefon Ab ökade sitt ägande i TTM- Tieto Oy. Koncernens ägarandel i TTM-Tieto Oy är nu 2,15 %. I koncernbokslutet ingår Vasa Läns Telefon Ab i egenskap av moderbolag samt dess dotterbolag Gamlakarleby Telefon Ab och Oy Botnia Link Ab. Under verksamhetsåret köpte bolaget aktier i Gamlakarleby Telefon Ab. Nya bolag i koncernbokslutet är Gamlakarleby Telefon Ab:s dotterbolag Keskipohjanmaan Lukkopalvelu Oy samt TTM-Tieto Oy i egenskap av intressebolag. Revisor under verksamhetsåret har varit CGR-revisionssamfundet Ernst & Young Ab med revisor Tatu Huhtala CGR som huvudansvarig revisor. Samma CGR-samfund utförde även detaljrevisionen. 1 11

8 nyckeltal över den ekonomiska ställningen och resultatet Bruttoinvesteringar (M e) Balans (M e) Soliditet (%) Dividend (e/aktie) VLT-koncernen VLT-moderbolaget Omsättning ( M e) 68,9 7,6 59, 6, 74,4 62,4 Omsättning förändring (%) 5,3 5,1 5 4,9 4 3,9 3 2,6 2 1, Rörelsevinst ( M e) 5,7 5,8 4,8 4,9 5,4 5, ,5 17,1 17,2 13,7 12,4 9, ,7 127,3 125, 11, 111, 13, ,5 86,9 82,8 82,2 88,1 83, Förslag Rörelsevinst/omsättning (%) ,3 8,2 8,2 8,1 8,1 7, Räkenskapsperiodens resultat (M e) 1,4 2,4 7,3 6,9 6,8 6, Avkastning på placerat kapital (%) 1,6 1,3 8, 7,2 6,5 6,4 omsättning och ekonomiskt resultat Koncernens omsättning år var 74,4 milj. och rörelsevinsten 5,4 milj.. Moderbolagets omsättning var 62,4 milj. (+ 3,9 %) och rörelsevinsten 5, milj.. Koncernens planmässiga avskrivningar var 14,2 milj. och moderbolagets 11,4 milj.. Totala avskrivningarna utgör 1 % av de maximala avskrivningarna enligt näringsskattelagen. Koncernens vinst för räkenskapsperioden var 6,8 milj. och moderbolagets vinst 6,5 milj.. förslag till behandling av räkenskapsperiodens vinst Koncernens utdelningsbara tillgångar är ,87 och moderbolagets utdelningsbara tillgångar ,49. Styrelsen föreslår för bolagsstämman att av moderbolagets vinst för räkenskapsperioden, ,39, utdelas 36 /aktie i dividend eller totalt , och som odisponerade vinstmedel kvarstår ,39. investeringar Koncernens totala investeringar var 12,4 milj., varav placeringarnas andel var,3 milj.. Moderbolagets totala investeringar var 9,9 milj., varav placeringarnas andel var,4 milj.. Finnet Expo, som arrangeras årligen i samband med Finnetdagarna, är Finlands största utställning inom telebranschen

9 utsikter för framtiden Bolaget måste skilja sig från konkurrenterna genom bra kundservice och kundspecifika lösningar. Telefonbolagen känner tydligt av den intensiva förändring och mycket hårda konkurrens som kännetecknar telebranschen just nu. Man talar allmänt om en s.k. hyperkonkurrens där prisnivån för användarna är till och med lägre än tjänstens produktionskostnader. Så kan det inte fortsätta så länge till och en omstrukturering av branschen på ett eller annat sätt är att vänta. Telebranschens dåliga lönsamhet fördröjer produktutvecklingen inom branschen och inverkar därmed på den framtida konkurrensförmågan. Den hårda priskonkurrensen tvingar till rationalisering och kostnadsbesparingar på alla håll. Också Finnet Oy skär ner kostnaderna genom att minska sin personal och lägga ut en del av funktionerna. Finnet Oy:s sparåtgärder har återverkningar inom hela Finnet-gr uppen, eftersom de lokala telefonbolagen fungerar som underleverantörer åt Finnet Oy och verkar i hård konkurrens med andra leverantörer till marknadsrelaterade priser. Det är nu viktigt att trygga affärsverksamhetens lönsamhet. Bolaget måste skilja sig från konkurrenterna genom bra kundservice och kundspecifika lösningar. Konkurrenskraften måste kunna tryggas också på längre sikt. Bolaget bör satsa på bra kundbetjäning, kunnande, kostnadseffektivitet och långtgående rationalisering av verksamheten. Det världsomspännande internetnätet växer mycket snabbt också i Finland. Bolaget har mycket goda tekniska förutsättningar att delta i utbyggnaden av internetnätet. På lång sikt är enbart ett accessnät för internet inte tillräckligt, utan man måste ta fram nya tilläggstjänster som lämpar sig för nätet. Att hitta ny affärsverksamhet, som drar nytta av det öppna internetnätet, kommer att vara en nyckelfråga för telefonbolagen i framtiden. VLT deltar aktivt i utvecklingsarbetet och kommer under de närmaste åren att satsa både på den egna produktutvecklingen och på att aktivt söka samarbete med andra aktörer i branschen för att säkra sin konkurrenskraft. Olika interaktiva multimedietjänster fortsätter sin frammarsch. VLT är med i flera utmanande försök med internettillämpningar på både lokal och nationell nivå. VLT erbjuder främst nättillämpningar och anslutningsteknik för olika internetlösningar, men fungerar också som tjänsteproducent via sin Netikka-tjänst. Samtidigt har VLT ett nära samarbete med ett flertal tjänste- och innehållsproducenter. VLT har fullständig teknisk beredskap att förmedla digital-tv-tjänster och nya interaktiva tjänster via de digitalboxar som finns idag. Särskilt de kommande MHPdigitalboxarna (Multimedia Home Platform) kommer att öka möjligheterna att använda mångsidiga interaktiva tjänster. Största problemet i detta sammanhang är den bristande tillgången på MHP-boxar, deras höga pris och de delvis bristfälliga standarderna. Trots de nya tjänsterna utgör bastelefonnätet fortfarande ryggraden i bo lagets verksamhet och det betjänar numera både telefon- och internettrafik. Utbyggnaden och underhållet av basnätet har genomgått en teknisk omvälvning. Digitaliseringen ger nya tjänster och större funktionssäkerhet i nätet. Samtidigt minskar behovet av underhåll i elektroniska centraler och omplaceringen av personal till internetbaserade tjänster måste ske i tid. Gamla luftledningsnät ersätts med funktions-säkrare jordkablar. Investeringarna i det fasta nätet kommer fortsättningsvis att minska. Netikka WLAN möjliggör trådlös användning av internet i centrum av Vasa och Seinäjoki

10 koncernresultaträkning koncernbalansräkning (1 euro) Bilaga (1 euro) Bilaga Omsättning AKTIVA Övriga rörelseintäkter Intäkter från andelar i intressebolag Bestående aktiva Immateriella tillgångar Material och tjänster Personalkostnader Avskrivningar och nedskrivningar Övriga rörelsekostnader Rörelsevinst Finansiella intäkter och kostnader Materiella tillgångar Placeringar Bestående aktiva totalt Rörliga aktiva Omsättningstillgångar Vinst före extraordinära poster Kortfristiga fordringar Extraordinära poster Finansiella värdepapper Vinst före bokslutsdispositioner och skatter Kassa och banktillgodohavanden Inkomstskatter Rörliga aktiva totalt Minoritetsandel Aktiva totalt Räkenskapsperiodens vinst PASSIVA Eget kapital Aktiekapital Reservfond Anslutningsavgiftsfond Dispositionsfond Vinst från tidigare räkenskapsperioder Räkenskapsperiodens vinst Eget kapital totalt Minoritetsandel Främmande kapital Latent skatteskuld Långfristigt främmande kapital Kortfristigt främmande kapital Främmande kapital totalt Passiva totalt

11 koncernens finansieringsanalys moderbolagets resultaträkning (1 euro) (1 euro) Bilaga Inkomstfinansiering Rörelsevinst Avskrivningar enligt plan Förändring i rörelsekapitalet Erhållna dividender Ränteintäkter Finansieringskostnader Skatter Minoritetsandel Affärsverksamhetens kassaflöde Omsättning Övriga rörelseintäkter Material och tjänster 2. Personalkostnader 3. Avskrivningar och nedskrivningar 4. Övriga rörelsekostnader Rörelsevinst Investeringar Köp av aktier Köp av andra anläggningstillgångar Försäljning av aktier Försäljning av andra anläggningstillgångar Investeringarnas kassaflöde Finansiering Amortering av långfristiga lån Ökning av långfristigt främmande kapital Förändring av eget kapital Dividender Ökning av minoritetsandel Finansieringens kassaflöde Finansiella intäkter och kostnader 5. Vinst före extraordinära poster Extraordinära poster 6. Vinst före bokslutsdispositioner och skatter Bokslutsdispositioner 7. Inkomstskatter 8. Räkenskapsperiodens vinst Förändring av likvida medel Likvida medel 1.1 Likvida medel Förändring av likvida medel FÖRÄNDRING I RÖRELSEKAPITALET Finansiella värdepapper ökning -/minskning + Kortfristiga fordringar ökning -/minskning + Omsättningstillgångar ökning -/minskning + Latent skatteskuld minskning -/ökning + Kortfristigt främmande kapital minskning -/ökning

12 moderbolagets balansräkning moderbolagets finansieringsanalys (1 euro) Bilaga (1 euro) AKTIVA Bestående aktiva 9. Immateriella tillgångar Materiella tillgångar Placeringar Bestående aktiva totalt Rörliga aktiva Omsättningstillgångar 1. Kortfristiga fordringar 11. Finansiella värdepapper 12. Kassa och banktillgodohavanden Rörliga aktiva totalt Aktiva totalt Inkomstfinansiering Rörelsevinst Avskrivningar enligt plan Förändring i rörelsekapitalet Erhållna dividender Ränteintäkter Finansiella kostnader Skatter Affärsverksamhetens kassaflöde Investeringar Köp av aktier Köp av andra anläggningstillgångar Försäljning av aktier Försäljning av andra anläggningstillgångar Investeringarnas kassaflöde Finansiering Förändring av eget kapital Ökning av långfristigt främmande kapital Dividender Finansieringens kassaflöde Förändring av likvida medel PASSIVA Eget kapital Aktiekapital Reservfond Anslutningsavgiftsfond Dispositionsfond Vinst från tidigare räkenskapsperioder Räkenskapsperiodens vinst Eget kapital totalt Likvida medel 1.1 Likvida medel Förändring av likvida medel FÖRÄNDRING I RÖRELSEKAPITALET Finansiella värdepapper ökning -/minskning + Kortfristiga fordringar ökning -/minskning + Omsättningstillgångar ökning -/minskning + Kortfristigt främmande kapital minskning -/ökning Ackumulerade bokslutsdispositioner Främmande kapital Långfristigt främmande kapital 15. Kortfristigt främmande kapital 16. Främmande kapital totalt Passiva totalt

13 noter till resultaträkningen noter till bokslutet (1 euro) Koncernen Koncernen Moderbolaget Moderbolaget 1. FÖRSÄLJNINGSINTÄKTER OCH OMSÄTTNING Totala försäljningsintäkter./. Försäljningsintäkter som redovisas åt andra Omsättning Principerna för uppgörande av bokslut 1. Koncernstruktur Vasa Läns Telefon Ab utgör moderbolag för de bolag, som hör till koncernen Vasa Läns Telefon Ab. I koncernen ingår dotterbolagen Gamlakarleby Telefon Ab, Oy Botnia Link Ab, Keskipohjanmaan Lukkopalvelu Oy samt Kiinteistö Oy Ritalakeus. Ägarintressebolag utgör TTM-Tieto Oy, Oy Wastel Ab samt Kiinteistö Oy Pohjanplassi. Moderbolagets hemort är Ylistaro. 2. Koncernbokslutets omfattning Med koncernbokslutet har sammanställts Vasa Läns Telefon Ab, Gamlakarleby Telefon Ab, Oy Botnia Link Ab samt ägarintressebolaget TTM-Tieto Oy. För Kiinteistö Oy Ritalakeus, Oy Wastel Ab:s och Kiinteistö Oy Pohjanplassis del har särskilda konsolideringsberäkningar inte uppgjorts. En konsolidering av dessa bolag skulle inte ha nämnvärd inverkan på koncernens resultat och egna kapital. 3. Konsolideringsprinciper för koncernbolagens bokslut Vid uppgörandet av koncernbokslutet har eliminerats bolagens interna intäkter och kostnader samt interna fordringar och skulder. Elimineringen av internt aktieinnehav har skett enligt anskaffningsutgiftsprincipen. Ägarintressebolaget TTM-Tieto Oy har sammanställts med koncernbokslutet enligt kapitalandelsmetoden. 4. Värderingsprinciper De immateriella och materiella bestående aktiva i balansräkningen utgörs av deras rörliga anskaffningsutgift minskad med de ackumulerade avskrivningarna enligt plan. Avskrivningarna enligt plan har uträknats enligt enahanda principer inom koncernen med iakttagande av den ekonomiska användningstiden för tillgångarna. Beräknandet av avskrivningarna har startat utgående från utgiftsresterna Utgiftsresten för affärsbyggnaderna avskrivs med jämna avskrivningar på 2 år och utgiftsresten för övriga byggnader och konstruktioner på motsvarande sätt på 15 år. Avskrivningstiderna enligt plan för nyinvesteringarna är: Övriga utgifter med lång verkningstid 5-1 år Byggnader och konstruktioner 25 år Telenät 5-1 år Maskiner och inventarier 5 år Koncernaffärsvärde 5 år Omsättningstillgångarna har värderats enligt rörlig anskaffningsutgift till medelanskaffningspris eller ett lägre, sannolikt överlåtelsepris. Placeringarna i bestående aktiva har värderats till anskaffningsutgift eller ett lägre, sannolikt gängse värde. Finansiella värdepapper i rörliga aktiva har värderats till anskaffningsutgift eller en lägre, sannolik återanskaffningsutgift. Nedskrivningar och uppskrivningar av placeringar och finansiella värdepapper har behandlats bland finansiella posterna. 5. Inkomstskatter och latent skatteskuld Räkenskapsperiodens skatter har periodiserats enligt prestationsprincipen. Den latenta skatteskuld som ingår i den ackumulerade avskrivningsdifferensen har i koncernbokslutet bokförts bland främmande kapital och resten av avskrivningsdifferensen bland eget kapital och minoritetsandelen. Omsättningen för koncernen tillhör i huvudsak samma verksamhetsområde (telekommunikation) 2. MATERIAL OCH TJÄNSTER Material och förnödenheter (varor) Inköp under räkenskapsperioden Förändring av lager Tjänster av utomstående 3. PERSONALKOSTNADER Löner och arvoden Pensionskostnader Övriga lönebikostnader./. Aktiverade personalkostnader Personalkostnader i resultaträkningen Ledningens löner och arvoden Verkställande direktörerna och förvaltningsorganen Koncernens och moderbolagets personal under räkenskapsåret i medeltal Pensionsförbindelser för ledningen Pensionsåldern för de till koncernen hörande telefonbolagens verkställande direktörer är 6 år 4. AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR Avskrivningar på materiella och immateriella tillgångar En specifikation på avskrivningar per balanspost ingår i punkten bestående aktiva 5. FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Dividendintäkter Övriga ränteintäkter och finansiella intäkter Uppskrivningar av finansiella värdepapper Nedskrivningar av placeringar Räntekostnader och övriga finansiella kostnader 6. EXTRAORDINÄRA POSTER Extraordinära intäkter Överlåtelsevinster av placeringar i bestående aktiva 7. BOKSLUTSDISPOSITIONER Differensen mellan avskrivningar enligt plan och avskrivningar i beskattningen 8. INKOMSTSKATTER Inkomstskatter från tidigare räkenskapsperiod Inkomstskatter för räkenskapsperioden Förändring av latent skatteskuld

14 noter till balansräkningen (1 euro) (1 euro) 9. BESTÅENDE AKTIVA KONCERNEN Immateriella tillgångar Anslutnings -avgifter Övriga långfristiga utgifter Koncernaffärsvärde MODERBOLAGET Immateriella tillgångar Anslutnings -avgifter Övriga långfristiga utgifter Anskaffningsutgift 1.1. Ökningar Minskningar Anskaffningsutgift Ackumulerade avskrivn. och värdem Avskrivningar under räkenskapsperioden Ackumulerade avskrivningar Bokföringsvärde Anskaffningsutgift 1.1. Ökningar Minskningar Anskaffningsutgift Ackumulerade avskrivn. och värdem Avskrivningar under räkenskapsperioden Ackumulerade avskrivningar Bokföringsvärde KONCERNEN Materiella tillgångar Jordområden Byggnader och konstruktioner Telenät Maskiner och inventarier Övriga materiella tillgångar Förskottsbetalningar och pågående ansk. MODERBOLAGET Materiella tillgångar Jordområden Byggnader och konstruktioner Telenät Maskiner och inventarier Övriga materiella tillgångar Förskottsbetalningar och pågående ansk. Anskaffningsutgift 1.1. Ökningar Minskningar Anskaffningsutgift Ackumulerade avskrivn. och värdem Ackumulerade avskrivningar på minskningar Avskrivningar under räkenskapsperioden Ackumulerade avskrivningar Bokföringsvärde Anskaffningsutgift 1.1. Ökningar Minskningar Anskaffningsutgift Ackumulerade avskrivn. och värdem Ackumulerade avskrivningar på minskningar Avskrivningar under räkenskapsperioden Ackumulerade avskrivningar Bokföringsvärde KONCERNEN Placeringar Aktier Ägarintressebolag Aktier Övriga MODERBOLAGET Placeringar Aktier Koncernbolag Aktier Ägarintressebolag Aktier Övriga Bokföringsvärde 1.1. Ökningar Minskningar Överföringar mellan posterna Nedskrivningar Bokföringsvärde Bokföringsvärde 1.1. Ökningar Minskningar Överföringar mellan posterna Nedskrivningar Bokföringsvärde Den upplupna räntan för de konvertibla skuldebrevslånen (bytts till aktier i Finnet Oy ) av Finnet Verkot Oy är ,41 euro och den har inte intäktsförts i bokslutet Den upplupna räntan för de konvertibla skuldebrevslånen (bytts till aktier i Finnet Oy ) av Finnet Verkot Oy är ,48 euro och den har inte intäktsförts i bokslutet Koncernens och moderbolagets ägarandelar Koncernens ägarintresse-% Moderbolagets ägarintresse-% Koncernbolag Oy Botnia Link Ab, Vasa Gamlakarleby Telefon Ab, Karleby Kiinteistö Oy Ritalakeus, Lapua Ägarintressebolag Kiinteistö Oy Pohjanplassi, Lapua Oy TTM-Tieto Ab, Helsingfors Oy Wastel Ab, Vasa 66,67 89,31 5,7 39,31 2,15 36,84 41,67 89,31 5,7 39,31 17,91 36,

15 (1 euro) Koncernen Koncernen Moderbolaget Moderbolaget (1 euro) Koncernen Koncernen Moderbolage Moderbolaget AKTIVA PASSIVA RÖRLIGA AKTIVA 1. OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Material och förnödenheter Varor EGET KAPITAL Aktiekapital 1.1 Aktiekapital Reservfond 1.1 Reservfond KORTFRISTIGA FORDRINGAR Försäljningsfordringar Försäljningsfordringar av andra bolag inom koncernen Övriga fordringar Resultatregleringar Anslutningsavgiftsfond 1.1 Ökning Anslutningsavgiftsfond Dispositionsfond 1.1 Dispositionsfond Specifikation av resultatregleringar: Skattefordran Övriga Vinst från tidigare räkenskapsperioder 1.1 Ökning Dividendutdelning Vinst från tidigare räkenskapsperioder FINANSIELLA VÄRDEPAPPER Finansiella värdepappren består av fondandelar, som är föremål för offentlig handel samt av masskuldebrevslån Räkenskapsperiodens vinst Eget kapital totalt Återanskaffningspris Bokföringsvärde Differens UTRÄKNING AV UTDELNINGSBARA MEDEL Dispositionsfond Vinst från tidigare räkenskapsperioder Räkenskapsperiodens vinst./. Från ackumulerade avskrivningar bland eget kapital redovisad andel Utdelningsbara medel totalt MODERBOLAGETS AKTIEKAPITAL St. Euro FRÄMMANDE KAPITAL 14. LATENT SKATTESKULD Från ackumulerade avskrivningar LÅNGFRISTIGT FRÄMMANDE KAPITAL Övriga långfristiga skulder (anslutningsavgifter) KORTFRISTIGT FRÄMMANDE KAPITAL Erhållna förskott Leverantörsskulder Skulder till bolag inom samma koncern Övriga skulder Resultatregleringar Specifikation av resultatregleringar: Löner inkl. sociala kostnader Skatteskuld Övriga

16 övriga noter styrelsens och verkställande direktörens underskrifter (1 euro) Koncernen Koncernen Moderbolaget Moderbolaget Givna säkerheter, ansvarsförbindelser och andra ansvar Checkräkningskredit mot vilken inteckningar i fastigheter ställts som säkerhet Checkräkningslimit Givna fastighetsinteckningar Checkräkningskredit mot vilken företagsinteckning ställts som säkerhet Checkräkningslimit Givna företagsinteckningar Vasa den 7 mars 26 Inteckningar som säkerhet totalt Av pensionsförbindelser betingad ansvarsförbindelse Ansvarsförbindelser ställda för övriga Kundleasing förbindelser (På återköpsavtal grundade förbindelser) Matti Antila ordförande Bengt Beijar Ansvarsförbindelser totalt Aaro Honkola Juha Häkkinen Kalervo Koskiahde Kalle Lähdesmäki Harri Niemelä Heikki M Vehkaoja Erik Sjöberg verkställande direktör 28 29

17 revisionsberättelse Till Vasa Läns Telefon Ab:s aktieägare Vi har granskat Vasa Läns Telefon Ab:s bokföring, bokslut, verksamhetsberättelse och förvaltning för räkenskapsperioden Styrelsen och verkställande direktören har upprättat bokslutet ävensom den till bokslutet bilagda verksamhetsberättelsen.bokslutet omfattar koncernens och moderbolagets balansräkning, resultaträkning, finansieringsanalys och noter till bokslutet. Efter utförd granskning avger vi vårt utlåtande om bokslutet, verksamhetsberättelsen och moderbolagets förvaltning. Granskningen har utförts enligt god revisionssed. Bokföringen, de tillämpade redovisningsprinciperna, innehållet i bokslutet och verksamhetsberättelsen samt bokslutspresentationen har härvid granskats i tillräcklig omfattning för att konstatera att bokslutet och verksamhetsberättelsen inte innehåller väsentliga fel eller brister. Vid granskningen av förvaltningen har vi utrett hur u- vida medlemmarna i moderbolagets förvaltningsråd och styrelse samt verkställande direktören handhaft förvaltningen av bolagets angelägenheter i enlighet med stadgandena i aktiebolagslagen. Enligt vår mening har bokslutet och verksamhetsberättelsen upprättats enligt bokföringslagen och övriga stadganden och bestämmelser om hur dessa skall upprättas. Bokslutet och verksamhetsberättelsen, som är förenlig med bokslutet, ger på sätt som avses i bokföringslagen riktiga och tillräckliga uppgifter om resultatet av koncernens och moderbolagets verksamhet och den ekonomiska ställningen. Verksamhetsberättelsen är i överensstämmelse med bokslutet. Koncernbokslutet och moderbolagets bokslut kan fastställas och medlemmarna i moderbolagets förvaltningsråd och styrelse samt verkställande direktören beviljas ansvarsfrihet för den av oss granskade räkenskapsperioden. Styrelsens förslag till disposition av vinsten beaktar stadgandena i aktiebolagslagen. Vasa den 15 mars 26 Ernst & Young Oy CGR-samfund Tatu Huhtala CGR förvaltningsrådets utlåtande Förvaltningsrådet har tagit del av Vasa Läns Telefon Ab:s bokslut, koncernbokslut och revisionsberättelse för år och tillstyrker fastställande av bokslutet inklusive koncernbokslutet samt disposition av de utdelningsbara vinstmedlen i enlighet med styrelsens förslag. Ylistaro den 1 april 26 På förvaltningsrådets vägnar: 3 Leif Back ordförande Seppo Paatelainen vice ordförande