Globalisering i baklås

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Globalisering i baklås"

Transkript

1 En rapport av Örjan Appelqvist, Kenneth Hermele och Rolf van Dorp Medlemmar i Attac Sveriges vetenskapliga nätverk Maj 2001

2 1. Inledning Pengar kan vara mycket olika ting Tobins förslag och valutahandelns utveckling Obalans I: varuhandel vs valutahandel Obalans II: valutabeslutens storlek vs utrymme för eftertanke Obalans III: valutahandelns omsättning vs centralbankernas resurser Obalans IV: valutatransaktionernas storlek vs underliggande säkerheter Sammanfattningsvis Hur har den svenska debatten löpt? Missuppfattning av Tobinskattens syfte Storleken har betydelse Har vi inte haft några valutakriser? Är kortsiktiga valutahandel riskspridning eller spekulation? Svårdefinierbar, osäker, krånglig och ogenomförbar? Valutahandelns roll i en social marknadsekonomi Det är dags att politikerna tar initiativet Kan Sverige ta några initiativ?...17

3 Inledning I Attac Sveriges programförklaring betonas införande av en s.k. Tobinskatt och avskaffandet av skatteparadis som en av de tre prioriterade frågor. Med programförklaringens ord: Tobinskatten utgör en del av ett sant globalt och antispekulativt synsätt. Pengarna skulle kunna gå till genom utvecklingen försvagade grupper, till finansiering av utbildnings-, hälso- och sjukvårdsinsatser i fattigare länder och för att främja en hållbar utveckling. Och inte minst: Genomförandet av en Tobinskatt skulle innebära att de demokratiska institutionerna återtar initiativet. Tobinskatten är en symbol för att en annan färdriktning är möjlig. Hur långt har då debatten hunnit i denna fråga under de gångna månaderna, och hur skall den föras vidare? Det är de frågor vi vill ta upp i denna rapport, som har ett dubbelt syfte: att bemöta den mer tekniskt inriktade kritik som riktats mot förslaget om skatt på valutatransaktioner, och att peka på de mått och steg vi anser nödvändiga från ansvariga politiker för att föra frågan vidare. En av de glädjande effekter vi redan nu kan konstatera - bl.a. som en följd av Attacs arbete - är att frågan om nyliberalismens och den ohämmade valutaspekulationens effekter på världsekonomin och människors levnadsbetingelser nu förs på ett helt nytt sätt, inte bara människor emellan utan även i tidningsspalter och parlamentariska sammanhang. För att den forsatta diskussionen skall få sitt rätta perspektiv vill vi inleda med att påminna om bakgrunden till förslaget om en Tobinsskatt och de stora underliggande problemen som behöver tacklas.

4 2. Pengar kan vara mycket olika ting Det brukar framhållas att lån är en naturlig del av ett lands sätt att skaffa kapital. Så gjorde Sverige när vi på 1800-talet byggde stambanorna, den tidens viktigaste infrastruktur. Men det är stor skillnad på långsiktiga kapitalplaceringar och lån för bestämda investeringsbehov å ena sidan, och lån som inte används produktivt och placeringar som vimsigt flyttar från en marknad till en annan i jakt på minimala räntedifferenser eller kursförändringar å andra sidan. Under 1980-talet kunde vi se en av följderna av en utlåning som inte följt normala försiktighetsregler och som inte heller använts till produktiva investeringar. Många länder i tredje världen gick i konkurs och ställde in sina betalningar. Penningflödet netto (d.v.s. när vi kvittar tillflödet av lån, bistånd och utländska investeringar mot utflödet av räntor, amorteringar, vinsthemtagningar och royaltybetalningar) blev negativt för tredje världen som en helhet. Syd gav under några år på 1980-talet bistånd till Nord. Men problemet är inte bara riktningen på penningflödena. Lika viktigt är storleken och rörligheten på de penningmängder som flyttas mellan olika marknader och länder. Under 1990-talet har en överlikvid finans- och kapitalmarknad resulterat i den ena krisen efter den andra. Detta har skett som en följd av ett positivt nettoinflöde till länderna i Syd - men ett nettoinflöde som inte kan jämföras med de lån Sverige tog och använde produktivt. I stället handlar det om allt för mycket pengar som nervöst överreagerar på minsta impuls. Nittiotalet blev osäkerhetens årtionde. Ett finansiellt system som skulle kunna handla om att säkra företagens framtida aktiviteter och minska riskerna har lett till en absurd spekulation i osäkerhet. Det är inte första gången vi står inför den situationen.

5 3. Tobins förslag och valutahandelns utveckling Det är nu tjugotre år sedan amerikanske nobelpristagaren James A Tobin i Eastern Economic Journal presenterade sitt förslag om en skatt på valutatransaktioner. 1 Förslaget var föranlett av att Bretton Woodssystemets fast eller halvfast reglerade valutakurser brutit samman sedan USA sagt upp sin förpliktelse att lösa in dollar mot guld. Resultatet blev kraftiga valutasvängningar mellan de större världsvalutorna under 1970-talet. Syftet med skatten var enligt Tobin själv dels att växelkurserna skulle återspegla långsiktiga fundamenta i högre grad än kortsiktiga förväntningar och risker, dels att öka det nationella politiska systemets autonomi. Med andra ord: Dels att minska de kortsiktiga affärernas dominans i valutahandeln och dela att öka det politiska handlingsutrymmet för regeringar och centralbanker. Sedan dess har det problem han pekade på, som vi ska se nedan, ökat kraftigt i omfattning. Tobin föreslog att all valutaväxling skulle beläggas med en låg avgift en Tobinskatt säger vi i dag oavsett vad växlingen avsåg. Därmed skulle skatten automatiskt skilja ut och straffa kortsiktiga och mer spekulativa placeringar, där växlingarna sker ofta, medan mer långsiktiga placeringar som investeringar i producerande företag och vanlig varuhandel och turism bara skulle beröras minimalt. I det senare fallet sker ju växlingarna bara en gång eller med långa mellanrum och en låg avgift Tobin tänkte sig till att börja med en avgift på en procent, men i dag talar de flesta förespråkare om 0,01-0,2 procent antogs inte bromsa sådana växlingar. Därmed låter Tobinskatten marknadsaktörerna själva bestämma om de kommer drabbas hårt eller obetydligt av skatten. Tobin ville således inte stoppa all valutahandel. Valutahandel fyller en viktig roll, för att förse internationellt verkande företag med den likviditet som krävs för en smidigt fungerande varuhandel, liksom för att möjliggöra resor, direktinvesteringar mm. Det är därför inget oroande om denna valutahandel överstiger varuhandelns omsättning. Valutahandeln fungerade också från 1970-talet som en riskförsäkring för export- och importföretagen. Men utvecklingen har sedan dess karaktäriserats av en rad växande obalanser i detta samspel.

6 3.1. Obalans I: varuhandel vs valutahandel Under 1970-talet var valutahandelns omsättning tre gånger större än varuhandelns en relation som inte var inte utan problem men ändå hanterlig. Under den efterföljande tiden, präglad av omfattande avregleringar inom finanssektorn (försäkringsbolag, investmentfonder, banker), IT:s utveckling och framväxten av allt mer komplicerade och svårgenomträngliga finansiella instrument, har valutahandeln vuxit mångfalt snabbare än varuhandeln. Detta har radikalt förändrat valutahandelns förutsättningar. Fortfarande talar man i de gamla teorierna om att valutakursen i grunden bygger på ekonomiska fundamenta i form av utrikeshandelsbalans, inflationsutveckling, offentliga finanser etc. Men detta är på många sätt förlegat i en situation där den helt övervägande delen av handeln handlar om kortsiktiga placeringar på jakt efter små kurs- eller räntedifferenser. Valutaomsättningen i världen ökade mellan 1977 och 1998 från miljarder dollar/år till miljarder dollar/år. 2 Världshandeln har under samma period också ökat avsevärt: den samlade exporten av varor och tjänster uppgick 1977 till miljarder dollar medan den 1998 stigit till miljarder dollar. 3 Det betyder en kraftfull förskjutning av proportionerna i de internationella ekonomiska transaktionerna: varuhandelns andel av valutahandeln minskade från 28 procent till 2 procent och valutahandelns omfattning är således idag ungefär femtio gånger större än varuhandelns Obalans II: valutabeslutens storlek vs utrymme för eftertanke I dag arbetar 81 procent av all valutahandel med kortare tidshorisont än en vecka. 4 På OTCmarknaden, en av de viktigare i detta sammanhang, noteras priser tjugo gånger i minuten och enskilda affärer kan vara i storleksordningen miljoner dollar. 5 För aktörer på valutamarknaden är det i mycket stor utsträckning andra aktörers förväntningar eller för tillfället förhärskande konventioner - som styr besluten. J M Keynes beteckning av valutahandeln som en skönhetstävling har förverkligats i en utsträckning som han själv nog aldrig kunnat drömma om. 2 Central Bank Survey of Foreign Exchange and Derivatives Market Activity 1998 (Basel 1999). Se även 3 WTO:s årsbok 1999, International Trade Statistics, se även 4 BIS statistik, se ovan not 2.

7 3.3. Obalans III: valutahandelns omsättning vs centralbankernas resurser Valutahandelns utveckling har lett till ytterligare en obalans: centralbankernas har trots växande reserver allt mindre möjligheter att motverka skadliga utvecklingsförlopp. Dessa reserver motsvarade dagars valutaomsättning, 18 år senare var en enda dags omsättning lika stor som dessa samlade reserver. 6 Om vi inskränker oss till de sex viktigaste centralbankerna, mellan vilka en snabb samordning är möjlig, så är underläget ännu större: 1998 var valutahandelns dagsomsättning fyra gånger så stor som dessa reserver. 7 Underläget för politisk styrning av valutahandeln har alltså ökat drastiskt Obalans IV: valutatransaktionernas storlek vs underliggande säkerheter Till detta kommer ytterligare en obalans den som gäller valutahandelns aktörer själva. I takt med att allt mer sinnrika instrument tillkommit, och dessa handlas i allt större volymer, har det uppstått en obalans mellan de kreditrisker aktörerna tar och deras underliggande egna kapital. Säkerheterna består ofta av kollaterala och inbördes beroende säkerheter. När USAfonden LTCM stod inför kollaps 1998 hade den egna tillgångar på fem miljarder dollar medan de utestående positionerna (kreditriskerna) uppgick till miljarder dollar. 8 Denna obalans har ökat banksystemets sårbarhet och beroende av skydd från offentliga institutioner Sammanfattningsvis I den bästa av världar, med en perfekt fungerande marknad borde inte valutahandelns snabba tillväxt vara ett problem. Handel handlar om riskspridning, och med en hög grad av likviditet kan anpassningar ske sekundsnabbt. Problemet är att de extremt kortsiktiga affärernas dominans gjort att snabbheten lika ofta är orsaken till problem som en väg ut ur dem. Det handlar om det som ekonomer brukar kalla marknadsmisslyckanden. Den ökade handelsvolymen och avregleringarna inom finanssektorn har i realiteten inte lett till någon ökad stabilitet. En genomgång utförd inom Världsbanken visar att inte mindre än 114 bankoch finanskriser drabbat denna sektor under åren Som ett uttryck för denna instabilitet kan vi utan tvekan se den rad av valutakriser som präglat 1990-talet och som allt jämt fortsätter. Inte så att varje valutaanpassning skulle vara felaktig eller utan inhemsk orsak: 6 Bird & Rajan (2001). 7 Pempel, T. J., International Finance and Asian regionalism, Pacific Review 1/ IMF:s årsbok 1999, Internaional Capital Markets, se även

8 också Asienkriserna hade sin upprinnelse i specifika inhemska problem. Men genom sin massiva omfattning och snabbhet kom valutastormarna att omöjliggöra en rimlig marknadsjustering. I stället fick vi kumulativa förlopp mot extremlägen vilka i sin tur på ett avgörande sätt kom ödelägga stora delar av ekonomierna. Det andra grundproblemet med dagens valutahandel är alltså att den i alltför liten utsträckning fungerar som en marknad. I alltför hög grad är den endast ett kasino som bygger på andra aktörers förväntningar. Och för ett kasino är inte jämviktslägen det naturliga utan fallenheten för överslag.

9 4. Hur har den svenska debatten löpt? Vi sade inledningsvis att ett av de resultat Attac Sverige redan uppnått är att Tobinskatten har blivit ett begrepp som är allmänt känt. Diskussionerna om valutaspekulationens och den ojämna globaliseringens problem har förts ut till bred debatt, inte bara på hemsidor och överfyllda möteslokaler utan även till tidningsspalter och riksdagsdebatter. Debatten har under hand förskjutits från illa underbyggda farhågor om protektionism och globaliseringsmotstånd till en mer seriöst inriktad diskussion om den finansiella ekonomins funktion och problem. Det har också varit märkbart att frågan om en Tobinskatt vunnit alltmer anklang bland politiker. Inte mindre än 80 svenska riksdagsledamöter och EU-parlamentariker har anslutit sig till det internationella upprop för införande av en Tobinskatt (World Parliamentarian Call for a Tobin Tax). (Totalt stöds uppropet nu av 618 parlamentariker.) 10 Ett antal motioner om Tobinskatter är för närvarande också föremål för behandling i den svenska riksdagen. 11 Detta vidgade opinionsmässiga och politiska stöd för idén har föranlett företrädare från bankindustrin att gå in i debatten. I mars publicerades dess europeiska samarbetsorganisation FBE ett uttalande i vilket Tobinskatten avvisades som en felaktig lösning på i och för sig reella problem. 12 Från svensk sida deltog SEB:s chefsekonom Klas Eklund i detta uttalande. I samband med den offentlig utfrågning angående Tobinskatten riksdagens Finansutskott ordnade den 3 april vidareutvecklade Klas Eklund FBE:s synpunkter i betydligt mer kategorisk form. Med anledning av den centrala roll bankerna spelar i valutahandeln finns det anledning att närmare granska de påståenden som SEB:s chefsekonom gjorde under denna utfrågning. (Utfrågningen kommer att publiceras i Finansutskottets yttrande över motioner som tar upp Tobinskatten; den version av Eklunds föredrag som Timbro publicerat 13 under rubriken Tobinskatten : ett medel söker sitt mål - samma titel som på Eklunds skriftliga anförande inför utskottet - skiljer sig inte i något väsentligt avseende från vad Eklund sa i Riksdagen. Det är från riksdagsanförandet vi citerar i det följande.) 10 Se WPCTT:s hemsida på 11 Finansutskottes behandling av motioner i frågan från (s), (v) och (mp) har resulterat i ett majoritetsyttrande där frågan om bl.a. Tobinskatten hänskjutits för vidare behandling av Globaliseringskommissionen. 12 FBE, A tax on foreign exchange transactions: a false solution to the challenges posed by the financial markets (Bryssel, mars 2001).

10 Klas Eklunds tes är att Tobinskatten är ett medel som söker sitt mål, med andra ord en av ideologiska skäl eftersträvad reglering som söker ett mål (minskad volatilitet inom valutahandeln) snarast som en förevändning. För det första vänder sig Eklund mot att den kortsiktiga valutahandeln skulle vara speciellt spekulativ, den handlar enligt honom istället om att undvika och sprida risk, inte att ta på sig mer. Att Tobinskatten skulle få störst effekt på kortsiktiga affärer är därför enligt detta synsätt inte alls någon garanti för att den skulle slå mot just spekulanterna. För det andra menar Eklund att Tobinskatten inte uppnår sitt huvudmål att reducera volatiliteten på valutamarknader. Han utgår här från att Tobinskattens effekt skulle vara att reducera dagsomsättningen på valutahandeln, men menar att det inte alls är säkert att volatiliteten skulle minska bara för att valutaomsättningen minskar. Huvudargumentet här är en empiriskt undersökning enligt vilken volatiliteten mätt i rörelser mellan de stora valutorna överhuvudtaget inte ökat sedan 1970-talet, trots att valutahandelns volym mångfaldigats. Empirin visar enligt Eklund att valutarörelserna inte tycks hänga samman med transaktionsvolymen på valutamarknader. Om något kan man argumentera för det motsatta Valutahandelns omfattning är för Eklund överhuvutaget inte något problem. Den avreglerade valutahandeln i dag är istället en djup och likvid marknad där transaktionsvolymen i sig lika mycket tycks minska svängningarna som öka dem. Eklund lägger därefter till detta resonemang en rad argument varför Tobinskatten är svår att definiera, omöjlig att indriva, ogenomförbar, osäker och krånglig. Grovt uppskattat kan man säga att en tredjedel av Eklunds argumentation är sakliga missuppfattningar, en tredjedel är korrekta men irrelevanta påståenden och en tredjedel utgörs av relevanta frågeställningar som dock avfärdas istället för att diskuteras. Analytiskt präglas Eklunds föredrag förutom avsaknaden av problematiserande bakgrund av: en missuppfattning kring Tobinskattens syfte en snäv och förenklad empirisk presentation av valutavolatilitetens utveckling som underskattar problemet en ovilja att förstå vari den spekulativa karaktären av den kortsiktiga valutahandeln består.

11 4.1. Missuppfattning av Tobinskattens syfte När man kritiserar ett förslag för att vara ineffektivt är det givetvis avgörande att man rätt uppfattat vari dess syfte består. Det är ju i relation till syftet som effekterna bedöms. Tobin själv presenterade som vi nämnt syftet med skatten som att minska de kortsiktiga affärernas övervikt och öka den nationella politikens handlingsmarginaler. 14 Genom att kasta grus i maskineriet i en alltför friktionsfritt fungerande valutahandel ska handelsvolymer dämpas, framförallt den kortsiktiga handeln. Genom att kortsiktigheten i valutahandeln dämpas ska utrymmet för politiska motåtgärder vid kumulativa förlopp öka. Det är alltså i denna politiska bemärkelse som möjligheterna att begränsa volatiliteten skulle öka. Varken Tobin eller någon annan har påstått att en valutaskatt rent automatiskt skulle innebära sänkt volatilitet. I hur hög grad det blir en sådan effekt är beroende bl.a. av valutahandelns proportioner, dess relationer till centralbanksreserver och valutaskattens nivå. Eklund ifrågasätter inte att Tobinskatten skulle leda till en lägre omsättning valutahandel. Konsekvensen av detta är en ökad relativ tyngd för centralbanksreserverna. Att Tobinskatten skulle vidga den offentliga politikens handlingsutrymme, både nationellt och internationellt, är ett argument som Eklund överhuvudtaget inte försöker bestrida. Kanske håller han t.o.m. med om det - och kanske är det just detta han fruktar Storleken har betydelse Även om en minskad handelsvolym alltså inte automatiskt leder till en minskad överrörlighet, blir konsekvenserna av en sådan minskning avgörande för de länder som drabbas av svängningarna. Den var just den enorma omfattningen av valutaflödet från exempelvis Thailand omkastningen i valutaflödena motsvarade 14 procent av landets BNP - som gjorde att de sociala följderna blev så dramatiska. 15 Storleken har betydelse även på ett annat sätt: det är sant, som Eklund säger, att en valutaskatt kan leda till större ryckighet förorsakad av en mycket kraftig nedgång i omsättningsvolymerna. Med den Tobinskatt som nu diskuteras, och som kanske skulle medföra en halvering av volymerna, skulle dock valutamarknaderna fortfarande ha all den likviditet en god marknadsfunktion behöver. 14 Se not 5 ovan. Artikeln återfinns i sin helhet i Berge, U., m. fl., Tobinskatten (Agora, 2001). 15 Eatwell J & Taylor L Global Finance at Risk The Case for International Regulation (2000)

12 4.3. Har vi inte haft några valutakriser? Det mest uppseendeväckande i Eklunds argumentation är påståendet att volatiliteten på valutamarknaderna överhuvudtaget inte har ökat sedan 1970-talet. Det är viktigt för motståndare till politisk styrning av marknaden att hävda att valutahandelns explosionsartade ökning inte i sig inneburit någon försämring av dess marknadsfunktion. För människor utanför bankvärlden, som sett raden av valutakriser under 1990-talet, framstår detta onekligen som ett överraskande påstående. Den senaste tiden har dessutom inneburit stora kast från en dag till annan på världens aktiemarknader. Skulle alltså inte de kortsiktiga svängningarna i såväl valutor som börskurser ha ökat sedan 1970-talet? Eklunds slutsats bygger på nio värden under tre olika decennier uttagna ur en studie från Finlands finansdepartement, med en genomgång av valutarörligheten, mätt i månadsstatistik, de stora valutorna emellan. 16 Det gör att ingen av 1990-talets valutakrisländer kommer med i underlaget. Att diskutera valutahandelns förhållanden utan att beröra vad som skett i Sverige, Mexiko, Thailand, Indonesien, Sydkorea, Ryssland, Brasilien, Argentina eller Turkiet förefaller minst sagt omdömeslöst. En av avigsidorna med den ohämmade valutahandeln är just att den gör sekundära ekonomier utsatta, oskyddade och utsatta för ett deflationistiskt tryck. Det förefaller tyvärr som Eklund i sin iver att motbevisa behovet av ingrepp mot den kortsiktiga valutahandeln använder sig av en undersökning som klart skönmålar läget vad gäller valutasystemets stabilitet. Det finns här anledning att t ex påminna SEB:s chefsekonom hur skattebetalarna efter den för svensk del förödande valutakrisen 1992 fick rycka in och hjälpa hans egen bank, liksom andras, från kollaps. För det andra är det tveksamt om de nio diagram Eklund presenterar verkligen styrker hans påståenden om valutarörligheten. Oss synes de snarare visa hur den tenderat att ökat också de stora valutorna emellan. Det går i och för sig att till viss del fånga volatiliteten med månadsstatistik, men mer rigoröst bör den mätas genom dagsstatistiken. Det är ofta de extremt korta rörelserna som bäst visar graden av instabilitet. Dessutom måste någon form av anknytning till omvärldsfaktorer diskuteras. En mer detaljerad volatilitetsstudie har gjorts av en av de undertecknade, där den genomsnittliga dagsvolatiliten under tvåmånadersperioder

13 undersökts och hela tidsspannet från 1971 till 2000 indelats i treårsperioder. 17 Denna undersökning visar att 1970-talets volatilitet, de stora valutorna emellan, var av mycket växlande karaktär. Perioder av hög volatilitet var starkt förknippade med politiska händelser (Bretton Woodssystemets upplösning, Yom Kippur-kriget och oljeprischockerna). den kortsiktiga volatiliteten, också de stora valutorna emellan, stigit kraftigt sedan 80- talet. Som denna rapport konstaterar behövs en noggrannare forskning och hypotesprövning om faktorerna bakom valutavolatiliteten ska diskuteras. Det behövs en mer utförlig modell där överrörligheten studeras helt och i vid mening. Våra preliminära resultat tyder snarast på att valutarörligheten samvarierat med de ökade handelsvolymerna. Att säga att detta samband föreligger är inte samma sak som att säga att volymökningen skulle ha orsakat den ökade rörligheten. Valutakriserna har måhända inte orsakats av valutahandelns omsättning. Men att inte erkänna att handelsvolymerna i sig bidragit till de extremlägen som uppkommit vid valutakriser är att vägra böja sig för fakta. Att bortse från valutakriser och kortsiktig volatilitet när man diskuterar valutahandelns volatilitetsproblem är knappast rimlig Är kortsiktiga valutahandel riskspridning eller spekulation? Som vi nämnt har 81 procent av valutahandeln ett tidsperspektiv på mindre än en vecka. Av alla affärer är 40 procent än mer kortsiktiga med rörelsen in och ut ur en valuta avslutad på mindre än två dagar. 18 Inom bankvärlden talar man om hot potatoes - man har köpt på sig en risk och det gäller att snabbt bli av med den, helst med någon avans på vägen. Eklund är upprörd över att man kallar detta spekulation: syftet också för de korta affärerna är normalt att undvika och sprida risk, inte att ta på sig mer. Ja, så kan man ju säga i säljledet: det gäller att bli av med en het potatis. Men varför köper man den då? Är det inte i förhoppning om att gå med vinst på affären? En chansning som bygger på osäkerheten i situationen? Riskspridning och spekulation är helt enkelt två sidor av samma mynt. Vad man kan säga är att de två sidorna är mer eller mindre dominerande, beroende på transaktionens karaktär. 17 Rapporten som helhet, Eklunds Mål söker sitt Medel, kommer att finnas tillgänglig på Attac Sveriges hemsida som bilaga 1. till denna rapport.

14 Om Eklunds lillasyster för att välja hans eget exempel - satt pengar i en pensionsfond i USA, är detta mer av riskspridning om hon väljer att ha dem kvar där tills pensionen ska tas ut än om hon flyttar på sina pengar dagligen. Hon är litet mer garderad för att ha råd med utlandsresor oavsett hur kronan utvecklas. Men poängen är att det inte är Eklunds lillasyster ensam som bestämmer: om hennes USA-fond väljer att valutasäkra pensionen genom att dag-för-dag handla med fondens pengar så är denna typ av affärer mer av karaktären spekulation. Och därmed blir lillasysters pengar något mer spekulativa än hon förmodligen avsett. Det som skiljer långa investeringar från korta dag-för-dag affärer är vad som är affärens fundamenta. I det förra fallet kan det sägas mer vara en bedömning av valutans underlag: olika aspekter av landets ekonomi och finanser. Det är dessa fundamenta som valutakursernas utveckling enligt teorin skulle avspegla om valutahandeln var en optimalt fungerande marknad. Dag-för-dag-transaktionerna styrs däremot i det närmaste uteslutande av aktörernas marknadsförväntningar. Här är det psykologi och insiderkunnande som är avgörande. Det är just detta som gör denna handel så spekulativ och riskfylld. Att bortse från dessa förhållanden förefaller vara en närmast institutionellt styrd blindhet - eller mer rakt uttryckt: en partsinlaga från intressen som tjänar på valutaspekulationen Svårdefinierbar, osäker, krånglig och ogenomförbar? Med tanke på Eklunds avfärdande av såväl de underliggande problemen som behovet av åtgärder mot kortsiktig valutaspekulation är det knappast förvånande att han inte ägnar den livaktiga diskussion som pågår om Tobinskattens tekniska förutsättningar mer än ett par avfärdande retoriska frågor. Eklunds hypotiserade problem att skilja på spekulation och placering, att i lagtext separera goda från onda valutahandlare bottnar därmed i ett tankefel. Tobinskatten ska gälla alla internationella valutatransaktioner oavsett karaktär. Det är genom att dess skattesats sätts lågt som den blir dämpande på kortsiktiga transaktioner utan att hämma normala investeringsflöden och varuhandel.

15 5. Valutahandelns roll i en social marknadsekonomi En väl fungerande marknadsekonomi består av ett stort antal relativt åtskilda marknader (arbetsmarknader, produktmarknader, kapitalmarknader) där valutahandeln har stor betydelse för att denna koppling ska bli optimal ur den mänskliga utvecklingens synvinkel. Valutahandelns snabba tillväxt handlar delvis om handel med fiktiva värden, men har inte desto mindre betydelse för den reala ekonomins kretslopp. På det allmänna planet kan vi konstatera att den finansiella handelns tillväxt och ökade utrymme skett till priset av investeringar och konsumtion, i synnerhet i områden där inte snabb lönsamhet kan garanteras. Det senaste årtiondet har vi sett en tendens till avtagande ekonomisk tillväxt och till höga realräntor. För att skydda sig mot valutaattacker har nationella ekonomier tenderat att eftersträva budgetöverskott och nedpressning av statsskulden. Detta har inneburit en åtstramning av såväl privat som offentlig konsumtion. Vi har också sett en tendens tillhögre räntor hos svagare ekonomiska valutor, vilket hämmat utvecklingen i stora delar av tredje världen. Valutahandeln förorsakar härvidlag andra samhällssektorer en förlust, en negativ externalitet på ekonomspråk, som den hittills inte behövt betala för. Genom sin massiva omfattning och snabbhet är den dessutom en bidragande orsak till de kostsamma marknadsmisslyckanden som skett i samband med valutakriserna. Den extremt kortsiktiga delen av valutahandeln utövar alltså i två avseenden en negativ inverkan på världsekonomins marknadsfunktioner: dels utövar den en snedvridande, nedtryckande inverkan på övriga marknader, dels tenderar den att fungera som kasino, snarare än som en optimal valutamarknad. Det är därför på sin plats att ställa två motfrågor till dem som motsätter sig nya styrmedel i den internationella marknadsekonomin: Varför skall inte valutahandeln betala de kostnader den förorsakar övriga marknader? Varför motsätter ni er åtgärder för att återupprätta en sunt fungerande valutamarknad?

16 5.1. Det är dags att politikerna tar initiativet Det finns ingen anledning för politiker (eller centralbanksansvariga) att låta en partsinlaga från bankvärlden bli sista ordet i denna debatt. De privata bankerna vill gärna få oss att tro att valutahandelns risker bäst handhas genom självsanering bankerna emellan. En sådan har också påbörjats inom Financial Stability Forum och Bank for International Settlements i Basel, IMF och Världsbanken. 19 Här handlar det framför allt om skärpta regler, bättre och öppnare information, kontroll av skatteparadisens affärer och ökade krav på säkerhet hos banker och andra finansinstitutioner. För att minska risken för dolda spekulationsaffärer, likt dem det tidigare nämnda LTCM sysslade med, har den s.k. G10-gruppen, där också Sverige ingår, utvecklat ett system för standardiserad kontoföring av internationella finansiella transaktioner (SACS) som skall göra dessa mer genomskinliga. 20 Allt detta är bra och välkommet, men det ersätter inte behovet att åtgärda problemen innan de uppstår, det vill säga att försöka stämma finansflödet innan det blivit en förödande svallvåg. De självsanerande åtgärderna är således nödvändiga men otillräckliga. Och om vi inte lyckas förebygga nya allvarliga kriser vet vi, inte minst av svensk erfarenhet, att det är de offentliga finanserna som får rycka in som räddare i nöden när den privata finansiella sektorn råkar illa ut. Därför är det också givet att det är politikernas ansvar och också bör ligga i deras intresse - att nu föra frågan vidare. Förutom de åtgärder som redan diskuteras inom banksfärens egna organ, finns det nu två huvudområden som behöver drivas vidare: 1) En ny internationell finansiell arkitektur behövs En möjlighet som behöver undersökas är om en ny institution bör skapas, med vida övervakande och reglerande befogenheter när det gäller internationell finansiell utveckling, en World Finance Authority. Till de regleringsinstrument en sådan institution bör ha att arbeta med hör otvivelaktigt en eller annan form för en Tobinskatt. Motståndet mot en sådan ny institution är stort. En WFA skulle begränsa friheten för den bankvärld som nu är främsta aktör och på kort sikt vinnare i dagens ohämmade valutahandel. Den skulle också vara en 19 Se FSF:s hemsida, 20 Förslaget finns presenterat på BIS s hemsida,

17 institution med ett mer övergripande ansvar än IMF, som hittills kunnat sätta den ideologiska dagordningen i många länder - trots att kritiken mot IMF vuxit sig allt starkare, för att dess recept ofta förvärrar krisförlopp snarare än kurerar dem. 2) Kan EU gå före? En Tobinskatt måste tillämpas globalt för att få full effekt på valutatahandeln. Här räcker det med att nå de fyra viktigaste valutorna och handelsplatserna: dollar, yen, pundet och euron respektive London, New York, Tokyo och Frankfurt. Men det bör också undersökas om inte EU som helhet skulle kunna börja med att införa en sådan skatt. Skulle verkligen valutahandeln och börsverksamheten överge sin favoritort London för att undvika en sådan låg skatt? Finns det kanske möjligheter att tvinga dem kvar, ungefär som OECD diskuterar att tvinga skatteparadisen att redovisa sina verksamheter som villkor för att överhuvudtaget få agera på de öppna och genomlysta stora marknaderna? 5.2. Kan Sverige ta några initiativ? Vi uppmanar den svenska regeringen att ta initiativ för att på allvar föra upp den sistnämnda frågan på dagordningen inför EU-toppmötet i Göteborg. Det måste komma tillstånd en samlad diskussion om det problem som valutahandelns nuvarande måttlöshet utgör för världsekonomins stabilitet och hälsa - en utredning som inriktas på att ge förslag till teknisk utformning av olika typer av transaktionsskatter m.m. En sådan utredning skulle också ligga helt i linje med de allmänna direktiv som den belgiska regeringen presenterat inför sin period som ordförandeland. En sådan utredning och dess resultat måste därefter föras ut till bredast möjliga medborgerliga diskussion inom Europeiska Unionens medlemsländer. Sverige har en viktig roll att spela i fortsatta internationella diskussioner om hur spekulationskapitalet ska kunna tyglas. Sverige är medlem i en rad internationella organisationer som alla har bäring på dessa frågor (BIS, Tio-gruppen, IMF och Världsbanken). I alla dessa fora bör svenska representanter verka för att kraftfulla åtgärder tas för en förnuftiga reglering av valutahandeln och världsekonomin. Örjan Appelqvist, Kenneth Hermele och Rolf van Dorp

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 3 Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan 1 Idag! Kapitalmarknaden " Vad är kapitalmarknaden, vad är dess syfte? " Vad handlas på kapitalmarknaden? " Hur fungerar den?! Utrikeshandel och

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Den internationella valutamarknaden är ett nätverk av banker, mäklare och valutahandlare runt om i världen Viktigaste marknaderna finns i London, New York, Zürich, Frankfurt, Tokyo,

Läs mer

DNR 2015-332. Marknadsaktörers syn på risker och de svenska ränteoch valutamarknadernas funktionssätt

DNR 2015-332. Marknadsaktörers syn på risker och de svenska ränteoch valutamarknadernas funktionssätt DNR 2015-332 Marknadsaktörers syn på risker och de svenska ränteoch valutamarknadernas funktionssätt VÅREN 2015 Marknadsaktörernas syn på risker och de svenska ränteoch valutamarknadernas funktionssätt

Läs mer

Månadskommentar, makro. Oktober 2013

Månadskommentar, makro. Oktober 2013 Månadskommentar, makro Oktober 2013 Uppgången fortsatte i oktober Oktober var en positiv månad för aktiemarknader världen över. Månaden började lite svagt i samband med den politiska låsningen i USA och

Läs mer

Makrokommentar. Januari 2014

Makrokommentar. Januari 2014 Makrokommentar Januari 2014 Negativ inledning på året Året fick en dålig start för aktiemarknaderna världen över. Framför allt var det börserna på tillväxtmarknaderna som föll men även USA och Europa backade.

Läs mer

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA? Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos

Läs mer

Anförande av Robert Boije i Almedalen: Trovärdig politik central för minskad osäkerhet efter den brittiska valutgången

Anförande av Robert Boije i Almedalen: Trovärdig politik central för minskad osäkerhet efter den brittiska valutgången Anförande av Robert Boije i Almedalen: Trovärdig politik central för minskad osäkerhet efter den brittiska valutgången Hej allesammans! Jag heter Robert Boije och är chefsekonom på Riksrevisionen. Temat

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

skuldkriser perspektiv

skuldkriser perspektiv Finansiella kriser och skuldkriser Dagens kris i ett historiskt Dagens kris i ett historiskt perspektiv Relativt god ekonomisk utveckling 1995 2007. Finanskris/bankkris bröt ut 2008. Idag hotande skuldkris.

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FX INTERNATIONAL AB (publ)

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FX INTERNATIONAL AB (publ) BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FX INTERNATIONAL AB (publ) Juli 2011 - juni 2012 Nettoresultat av valutahandel: 95 tkr. Resultat före extraordinär kostnad: -718 tkr Extraordinär kostnad har belastat resultatet före

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

2002-07-02 Dnr 02-702-DIR. Utrikesdepartementet Enheten för global utveckling. 103 39 Stockholm

2002-07-02 Dnr 02-702-DIR. Utrikesdepartementet Enheten för global utveckling. 103 39 Stockholm 2002-07-02 Dnr 02-702-DIR Utrikesdepartementet Enheten för global utveckling 103 39 Stockholm Yttrande över Betänkandet SOU 2001:96 En rättvisare värld utan fattigdom Sammanfattning Riksbankens allmänna

Läs mer

SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 2/2013 LÅNGSIKTIG FINANSIERING AV EUROPAS EKONOMI

SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 2/2013 LÅNGSIKTIG FINANSIERING AV EUROPAS EKONOMI SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 2/2013 8 APRIL 2013 Utges av Svenska Fondhandlareföreningens Service AB Ansvarig utgivare: Kerstin Hermansson Innehåll LÅNGSIKTIG FINANSIERING AV EUROPAS

Läs mer

Plain Capital ArdenX 515602-5388

Plain Capital ArdenX 515602-5388 Halvårsredogörelse för Plain Capital ArdenX Perioden 2014-01-01-2014-06-30 Plain Capital ArdenX 1 Bäste andelsägare, Första halvåret av 2014 har bjudit på en generell uppvärdering av världens aktiemarknader.

Läs mer

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

VALUTAPROGNOS FEBRUARI 2015

VALUTAPROGNOS FEBRUARI 2015 VALUTA FEBRUARI 2015 3.40 3.30 3.20 3.10 3.00 2.90 2.80 2.70 BRASILIANSKA REAL MOT SVENSKA KRONAN BRL/SE K 0.17 0.16 0.15 0.14 0.13 0.12 0.11 0.10 INDISKA RUPIE MOT SVENSKA KRONAN INR/SE + 9,2% K + 16,3%

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 November 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

Gör vi motsvarande övning men fokuserar på relativa arbetskraftskostnader istället för relativ KPI framträder i grunden samma mönster.

Gör vi motsvarande övning men fokuserar på relativa arbetskraftskostnader istället för relativ KPI framträder i grunden samma mönster. Avtalsrörelsen avgörande för konkurrenskraften! Ett vanligt argument som framförs i debatten kring avtalsförhandlingarna är att det egentligen inte spelar någon större roll för industrins konkurrenskraft

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Globala Utvecklingsfrågor

Globala Utvecklingsfrågor Globala Utvecklingsfrågor ett nyhetsbrev från Forum Syd Innehåll december 2009: VÄRLDSBANKEN OCH INTERNATIONELLA VALUTAFONDEN... 2 Nu vet vi: IMF:s svångremspolitik fortsätter... 2 VÄRLDSHANDEL... 3 Stillsamt

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

DNR 2013-275-AFS. Marknadsaktörers syn på risker och den svenska ränte- och valutamarknadens funktionssätt

DNR 2013-275-AFS. Marknadsaktörers syn på risker och den svenska ränte- och valutamarknadens funktionssätt DNR 2013-275-AFS Marknadsaktörers syn på risker och den svenska ränte- och valutamarknadens funktionssätt VÅREN 2013 Marknadsaktörers syn på risker och den svenska ränteoch valutamarknadens funktionssätt

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FX INTERNATIONAL AB (publ)

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FX INTERNATIONAL AB (publ) BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FX INTERNATIONAL AB (publ) Juli 2012 - juni 2013 Nettoresultat av valutahandel: 15 tkr. Resultat före skatt: -183 tkr Resultat per aktie före skatt: -0.07 kr. VD: s kommentar FXI kan

Läs mer

Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering. Jörgen Ödalen

Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering. Jörgen Ödalen Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Vad är globalisering? Tre olika perspektiv: Hyperglobalister: Globalisering är ett verkligt och nytt fenomen. sprider

Läs mer

Effekten på svensk BNP-tillväxt av finansiell turbulens

Effekten på svensk BNP-tillväxt av finansiell turbulens Konjunkturläget december 7 FÖRDJUPNING Effekten på svensk BNP-tillväxt av finansiell turbulens Tillgångar bedöms i dagsläget vara högt värderade på många finansiella marknader. Konjunkturinstitutet uppskattar

Läs mer

Inlämningsuppgift

Inlämningsuppgift Inlämningsuppgift 3 40994 41000 37853 Uppg. 20 Finanskrisen 2008-09 Island - varför klarade Island av finanskrisen? Frågeställning Vi har valt att undersöka varför Island lyckades återhämta sig så pass

Läs mer

Finanskriserna 1990 och 2009 - likheter och olikheter? 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson

Finanskriserna 1990 och 2009 - likheter och olikheter? 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson Finanskriserna 1990 och 2009 - likheter och olikheter? Seminarium, Almi Företagspartner AB Seminarium, Almi Företagspartner AB 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson The big five (Spanien 1977, Norge

Läs mer

Valutacertifikat KINAE Bull B S

Valutacertifikat KINAE Bull B S För dig som tror på en stärkt kinesisk yuan! Med detta certifikat väljer du själv placeringshorisont, och får en hävstång på kursutvecklingen i kinesiska yuan mot amerikanska dollar. Certifikat stiger

Läs mer

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash? Hur går det för Sveriges småföretag? Vi har hört mycket om krisens effekter i storbolagen, inledningsvis de finansiella företagen och de större

Läs mer

Förvaltning av guld- och valutareserven

Förvaltning av guld- och valutareserven Förvaltning av guld- och valutareserven Innehåll Riksbankens mål och syftet med guld- och valutareserven Vad innebär förvaltningsuppdraget? Guldreserven Valutareserven Styrande regelverk Riksbankens guld-

Läs mer

Sveriges handel på den inre marknaden

Sveriges handel på den inre marknaden Enheten för internationell 2011-10-05 Dnr: 2011/00259 handelsutveckling Olle Grünewald Petter Stålenheim Sveriges handel på den inre marknaden Sveriges varuexport till EU:s inre marknad och östersjöländerna

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) september 2010

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) september 2010 Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) september 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 11 600 mnkr. Det är en ökning med 15 mnkr sedan förra månaden.

Läs mer

Strategi under maj. Månadsbrev Maj 2013. I korthet: I korthet:

Strategi under maj. Månadsbrev Maj 2013. I korthet: I korthet: Strategi under maj Ny all time high Midas kom att utvecklas mycket starkt under maj och avkastningen uppgick till 4,57%, vilket innebar en ny all time high. Som jämförelse steg STOXX Europé 600 med 1,40%

Läs mer

Vart tar världen vägen?

Vart tar världen vägen? Vart tar världen vägen? SBR, 24 november 2015 Klas Eklund Senior economist Stor ekonomisk osäkerhet USA: konjunkturen OK Europa och Japan: svagt Kina och Emerging Markets: bromsar in Ny fas i den globala

Läs mer

Valutabevis. Låt dina pengar upptäcka världen!

Valutabevis. Låt dina pengar upptäcka världen! Valutabevis Låt dina pengar upptäcka världen! Valutabevis Låt dina pengar upptäcka världen! Reporäntan i dag: 0 % Så här fungerar valutabevis Löptid på cirka två år Nominellt belopp 10 000 kr/post Fyra

Läs mer

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET 10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF så godkänndes till slut ett sparpaket från

Läs mer

Företagarnas panel Rapport från Företagarna

Företagarnas panel Rapport från Företagarna Företagarnas panel Rapport från Företagarna oktober 2011 Inledning... 2 Vart fjärde småföretag anser att det är svårare än normalt att finansiera verksamheten... 2 Finansieringsmöjligheterna har försämrats

Läs mer

Vad vill Moderaterna med EU

Vad vill Moderaterna med EU Vad vill Moderaterna med EU Förstärka Miljö och Fredsfrågan Underlätta för handel Bekämpa internationell brottslighet Varför skall jag som Eksjöbo intressera mig för EU och rösta i EU valet Våra exporterande

Läs mer

Tentamen, del 1. Makroekonomi NA juni 2014 Skrivtid 90 minuter.

Tentamen, del 1. Makroekonomi NA juni 2014 Skrivtid 90 minuter. Jag har svarat på följande två frågor: 1 2 3 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen, del 1 Makroekonomi NA0133 5 juni 2014 Skrivtid 90 minuter. Regler Svara på 2 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

YTTRE OCH INRE BALANS

YTTRE OCH INRE BALANS DEN ÖPPNA EKONOMIN YTTRE OCH INRE BALANS Bytesbalansen är ett viktigt mått på utbyte mellan nation och omvärldenà underskott i bytesbalansen leder till utlandsskuld Yttre(extern) balans: saldo i bytesbalansen

Läs mer

Eurokrisen: för och nackdelar med olika strategier. Lars Calmfors Finansutskottet och Sieps 13 oktober 2011

Eurokrisen: för och nackdelar med olika strategier. Lars Calmfors Finansutskottet och Sieps 13 oktober 2011 Eurokrisen: för och nackdelar med olika strategier Lars Calmfors Finansutskottet och Sieps 13 oktober 2011 Två parallella beslutsprocesser Förändrat regelsystem Europeisk termin Skärpt stabilitetspakt

Läs mer

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk PM Nr 24, 2014 Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk Miljöekonomiska enheten 2014-01-31 Konjunkturinstitutet Dnr 4.2-2-3-2014 Konsekvenser för Sverige

Läs mer

27 MARS 2008 DNR :9. Marknadsoron och de svenska bankerna

27 MARS 2008 DNR :9. Marknadsoron och de svenska bankerna 7 MARS 8 DNR 8-9 8:9 Marknadsoron och de svenska bankerna Marknadsoron och de svenska bankerna SLUTSATSER De svenska bankerna har klarat sig förhållandevis bra i den internationella turbulens som råder

Läs mer

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens

Läs mer

Juli/Augusti 2003. Valutawarranter. sverige

Juli/Augusti 2003. Valutawarranter. sverige Juli/Augusti 2003 Valutawarranter sverige in troduktion Valutamarknaden är en av de mest likvida finansiella marknaderna, där många miljarder omsätts i världens olika valutor varje dag. Marknaden drivs

Läs mer

Dentala ädelmetallegeringar

Dentala ädelmetallegeringar VD brev november - Lägesrapport i AU Holding. Kära aktieägare, De senaste dagarna har jag fått flera mail från aktieägare med frågor rörande kvartalsredogörelsen för perioden 01.01.2009 30.09.2009. Då

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport SNS 19 januari Finansminister Anders Borg Konjunkturrådets huvudslutsatser Sverige har hittills klarat krisen med bättre offentliga finanser än andra länder Handlingsutrymme

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Nyckeltal 2010 (prog.) 2009 2008

Nyckeltal 2010 (prog.) 2009 2008 Sid. 1(5) Moskva Anders Eriksson Rysk ekonomi september 2010 Den ryska ekonomin visar åter tillväxt, prognosen för 2010 är 4%. Tillväxten avmattas dock, försiktighet råder och ovissheten om styrkan i återhämtningen

Läs mer

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag Mats Persson Den europeiska skuldkrisen SNS Förlag SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507 025 00 Telefax: 08-507 025 25 info@sns.se www.sns.se SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle

Läs mer

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen i ekonomin Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen utlöstes i september 2008 Investmentfirman Lehman Brothers går omkull vilket blir startskottet på en global finanskris Men grunderna till krisen var helt

Läs mer

2. Konsekvenser och problem med nuvarande system

2. Konsekvenser och problem med nuvarande system 2. Konsekvenser och problem med nuvarande system Vad påverkas av penningsystemet? Penningsystemet 2 Vad påverkas av penningsystemet? Brist på pengar Inflation Ökande penningmängd Penningsystemet Överföring

Läs mer

Bra, men inte tillräckligt

Bra, men inte tillräckligt Bra, men inte tillräckligt Den kinesiska centralbanken meddelade i juni att den har för avsikt att öka flexibiliteten i landets växelkursregim. Ett positivt men blygsamt och otillräckligt första steg för

Läs mer

Det cirkulära flödet

Det cirkulära flödet Del 3 Det cirkulära flödet 1. Kokosnötsön Här bygger vi upp en enkel ekonomi med företag och hushåll som producerar respektive konsumerar, och lägger till en finansiell sektor, en centralbank, och en stat.

Läs mer

Makroekonomiska risker och möjligheter för Sverige

Makroekonomiska risker och möjligheter för Sverige Makroekonomiska risker och möjligheter för Sverige John Hassler Prins Bertil Seminariet Göteborg 2016 Världskonjunkturen Lägre tillväxt förutspås för kommande år. EU och USA kommer inte tillbaks till trend

Läs mer

Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam

Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam Konjunkturläget december 2011 33 FÖRDJUPNING Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam I denna fördjupning beskrivs det euroländerna redan gjort för att hantera skuldkrisen i euroområdet

Läs mer

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004 Sverige tappar direktinvesteringar Jonas Frycklund April, 2004 1 Innehåll Sverige som spetsnation... 2 FN:s direktinvesteringsliga... 3 PROGNOS FÖR DIREKTINVESTERINGSLIGAN... 4 STÄMMER ÄVEN PÅ LÅNG SIKT...

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2528. Beredskap för utebliven ekonomisk tillväxt. Förslag till riksdagsbeslut. Bakgrund.

Motion till riksdagen: 2014/15:2528. Beredskap för utebliven ekonomisk tillväxt. Förslag till riksdagsbeslut. Bakgrund. Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:2528 av Valter Mutt och Annika Lillemets (MP) Beredskap för utebliven ekonomisk tillväxt Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

4 MAJ, 2015: MAKRO & MARKNAD

4 MAJ, 2015: MAKRO & MARKNAD 4 MAJ, 2015: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FÖRARSÄTET Veckan som gick präglades av stora rörelser. Vi fick bland annat se den största dagliga nedgången på Stockholmsbörsen sedan oron i oktober förra

Läs mer

Finansiella risker och lösningar

Finansiella risker och lösningar Finansiella risker och lösningar Jonas Rybring, Deputy General Manager Swedbank Shanghai Branch Shanghai 2008-03-10 1 Lång erfarenhet i Kina Swedbank har gjort affärer i Kina i över 20 år Representationskontor

Läs mer

EUROPEAN PAYMENT REPORT 2017

EUROPEAN PAYMENT REPORT 2017 EUROPEAN PAYMENT REPORT Sverige European Payment Report bygger på en undersökning som genomfördes i 29 europeiska länder under februari och mars. Vi har samlat in uppgifter från 1 468 företag för att få

Läs mer

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan.

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan. Institutionen för ekonomi Våren 2009 Rob Hart Provtenta Makroekonomi NA0133 Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Regler Svara på 5 frågor. (Vid svar på fler än 5 frågor räknar jag 5 genomsnittspoäng per fråga.)

Läs mer

1 ekonomiska 25 kommentarer mars 2009 nr 3, 2009

1 ekonomiska 25 kommentarer mars 2009 nr 3, 2009 n Ekonomiska kommentarer Denna kommentar är ett utdrag ur en artikel Hedgefonder och finansiella kriser som publiceras i årets första nummer av Riksbankens tidskrift Penning- och valutapolitik. Utöver

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommentarer OTC-derivatmarknaden fyller en viktig funktion i det finansiella systemet. På denna marknad måste därför riskhanteringen vara god och transparensen hög. En EU-förordning som syftar

Läs mer

Riksbankschef Stefan Ingves Brussels Economic Forum, Bryssel

Riksbankschef Stefan Ingves Brussels Economic Forum, Bryssel ANFÖRANDE DATUM: 2011-05-18 TALARE: PLATS: Riksbankschef Stefan Ingves Brussels Economic Forum, Bryssel SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31

Läs mer

Frågor och svar om förslaget till högre kapitaltäckningskrav för de stora svenska bankgrupperna

Frågor och svar om förslaget till högre kapitaltäckningskrav för de stora svenska bankgrupperna PROMEMORIA Datum 2011-11-25 Frågor och svar om förslaget till högre kapitaltäckningskrav för de stora svenska bankgrupperna Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787

Läs mer

En politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb

En politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb Rapport till Bäckströmkommissionen 2006-03-09 Docent Nils Karlson, vd Ratio Näringslivets forskningsinstitut www.ratio.se En politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb Sveriges Akilleshäl är

Läs mer

Försättsblad Tentamen

Försättsblad Tentamen Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

Effekter av den finanspolitiska åtstramningen

Effekter av den finanspolitiska åtstramningen Internationell konjunkturutveckling 35 Effekter av den finanspolitiska åtstramningen i 2007 De tyska offentliga finanserna har utvecklats svagt sedan konjunkturnedgången 2001/2002. 2005 överskred underskottet

Läs mer

Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013

Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013 Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013 Finanskrisens händelser dramatiska, men var de aldrig tidigare skådade? We came very, very close to a global financial meltdown

Läs mer

Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007)

Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007) Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007) 1. Introduktion Den 15 november 2006 antog Europaparlamentet direktivet och

Läs mer

Finansinspektionen och makrotillsynen

Finansinspektionen och makrotillsynen ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

Campus Sundsvall. F alt. F(x) E D C B. 70% 35p. 80% 40p

Campus Sundsvall. F alt. F(x) E D C B. 70% 35p. 80% 40p Campus Sundsvall EKONOMISK POLITIK I EN ÖPPEN EKONOMI 7,5 hp EKONOMISK POLITIK I EN ÖPPEN EKONOMI 7,5 HP Skriftlig tentamen 2011-01-13 kl. (fem timmar) Tentamen består av sammanlagt 9 uppgifter om sammanlagt

Läs mer

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS 23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS Den ekonomiska återhämtningen i Europa fortsätter. Makrosiffror från både USA och Kina har legat på den svaga sidan under en längre tid men böjar nu

Läs mer

Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik

Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik Mina damer och herrar Seminarium: Europaforum Norra Sverige IV 6 juni, 2002 Sundsvall, Sverige Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik Jag är mycket glad att ha

Läs mer

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning. (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/)

TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning. (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/) Lektion 33 SCIC 13/06/2014 TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning A. Olika skatter (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/) Före: Uttala de markerade

Läs mer

Brister i EMU-utredningen

Brister i EMU-utredningen Brister i EMU-utredningen Inledning Vi närmar oss alltmera den tidpunkt som påkallar beslut angående den europeiska monetära unionen EMU. Statsministern har antytt att han snart kommer att bestämma sig

Läs mer

Direktiv för utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2010 2014

Direktiv för utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2010 2014 Direktiv för utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2010 2014 Riksbanken är en myndighet under riksdagen med ansvar för den svenska penningpolitiken. Sedan 1999 har Riksbanken en självständig ställning

Läs mer

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering ENKÄT 2011 Riksbankens kartläggning av företagens lånebaserade finansiering Flera journalister och finansanalytiker har på senare år hävdat

Läs mer

Europeiska unionen som ekonomisk enhet. Den ekonomiska och monetära unionen Den inre marknaden Budgeten

Europeiska unionen som ekonomisk enhet. Den ekonomiska och monetära unionen Den inre marknaden Budgeten Europeiska unionen som ekonomisk enhet Den ekonomiska och monetära unionen Den inre marknaden Budgeten 1 Europeiska unionen som ekonomisk enhet Den ekonomiska och monetära unionen 2 Den ekonomiska och

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

- - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - -

- - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - - Europaudvalget 2008-09 EUU Alm.del Bilag 459 Offentligt - - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - - Statsministerns presentation av ordförandeskapsprioriteringarna i riksdagen den 23 juni Herr/Fru talman,

Läs mer

Tobinskatten ett medel söker sitt mål

Tobinskatten ett medel söker sitt mål KLAS EKLUND NR 34 Tobinskatten ett medel söker sitt mål ISBN 91-7566-497-6 PEJLING 9 789175 664972 Denna skrift är en omarbetad och utvidgad version av ett anförande i riksdagens finansutskott den 3 april

Läs mer

Telemeddelande (A) Sid. 1(5) Mnr PEKI/20061124-1 2006-11-24. Peking. Sara Dahlsten. UD-ASO Dnr 166

Telemeddelande (A) Sid. 1(5) Mnr PEKI/20061124-1 2006-11-24. Peking. Sara Dahlsten. UD-ASO Dnr 166 Telemeddelande (A) Sid. 1(5) Mnr PEKI/20061124-1 2006-11-24 Peking Sara Dahlsten UD-ASO Dnr 166 Kinas valutapolitik några argument för och emot kraven på flexibel växelkurs eller omfattande revalvering

Läs mer

Det svenska systemet - bruksvärdesprincip och förhandlade hyror

Det svenska systemet - bruksvärdesprincip och förhandlade hyror 1 (8) Handläggare Datum P-GN 2013-10-18 Det svenska systemet - bruksvärdesprincip och förhandlade hyror Inledning Det svenska hyressystemet är komplicerat och i jämförelse med andra länder unikt. Det svenska

Läs mer

Statens upplåning i en överskottsmiljö

Statens upplåning i en överskottsmiljö Statens upplåning i en överskottsmiljö Sammanfattning av tal av Thomas Olofsson, upplåningschef på Riksgäldskontoret, på Nordeas Fixed Income Seminarium i Köpenhamn torsdagen den 18 maj 2006. Svenska staten

Läs mer

30 MARS, 2015: MAKRO & MARKNAD OLIKA VÄRLDAR I BRIC

30 MARS, 2015: MAKRO & MARKNAD OLIKA VÄRLDAR I BRIC 30 MARS, 2015: MAKRO & MARKNAD OLIKA VÄRLDAR I BRIC Vikten av konsumenten lyfts ofta fram när man pratar om den amerikanska ekonomin. Det är dock inte lika vanligt att dess europeiske motsvarighet får

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008 ARBETSDOKUMENT om förbättrad konsumentutbildning och höjd medvetenhet när det gäller kredit och finans Utskottet

Läs mer

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD. Juli 2012

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD. Juli 2012 Fastighetsägarnas Sverigebarometer Juli 212 FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern

Läs mer

Förvaltning av guld- och valutareserven 2011

Förvaltning av guld- och valutareserven 2011 Protokollsbilaga E Direktionens protokoll 101207, 9 PM DATUM: 2010-12-07 AVDELNING: Avdelningen för kapitalförvaltning (KAP) SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) HANDLÄGGARE: HANTERINGSKLASS:

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER FEBRUARI 2016 SVERIGE- BAROMETERN

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER FEBRUARI 2016 SVERIGE- BAROMETERN FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER FEBRUARI 216 SVERIGE- BAROMETERN Sammanfattning 215 blev ännu ett starkt år för fastighetsbranschen. Stigande fastighetsvärden drev upp totalavkastningen till drygt 14

Läs mer

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING 13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING Starten på sommaren blev inte så behaglig. Greklandsoron intensifierades då landet i början av juni fick anstånd med en återbetalning till

Läs mer