Fil kand-examen 1986, Uppsala universitet med ämnena historia, filosofi, etnologi, fysik, matematik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fil kand-examen 1986, Uppsala universitet med ämnena historia, filosofi, etnologi, fysik, matematik"

Transkript

1 Curriculum Vitae Peter Aronsson 13 januari 2009 Innehåll Examina 1 Priser och forskningsstipendier 1 Tjänster och förordnanden: 2 Externa forskningsmedel och forskningsledning 2 Sakkunniguppdrag och administrativa meriter 3 Pedagogiska meriter 5 Handledning av doktorander: 6 Publikationer (i kronologisk ordning) 7 A. Artiklar...7 B. Monografier och antologier...14 C. Konferenser (egna paper)...17 D. Forskningsförmedling, populärvetenskap, debatt Tredje uppgiften...29 Examina Fil kand-examen 1986, Uppsala universitet med ämnena historia, filosofi, etnologi, fysik, matematik Doktorsexamen i historia 1992, Lunds universitet Antagen som oavlönad docent vid Lunds universitet 1993 Bitr. professor vid Högskolan i Växjö , från Växjö universitet Priser och forskningsstipendier Avhandlingen belönad med Lagerbringska och Weibullstipendium vid fakultet respektive institutionen i Lund samt Kungliga Vitterhets, Historie och Antikvitets Akademiens pris för vetenskapligt arbete 1993 Post-doc stipendium från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse 1996: Visiting professor, School of History, UEA, England, vt 1996; Nordic history; Gästforskare vid Historisk institut, Københavns Universitet, Danmark, ht Gästprofessor vid Renvall-institutet, Helsingfors, feb 2001, Local Government and Communitarian Theory

2 Gästprofessor vid CENS, Centre for Nordic Studies, Helsinki, nov-dec 2002, The uses of History in Scandinavia Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur, stipendium för vetenskapligt arbete Ledamot av Smålands Akademi, stol nr 16, Gästforskare vid Svenska Institutet, Istanbul, oktober Gästforskare vid Svenska institutet, Rom, mars Tjänster och förordnanden: Diverse pedagogiska anställningar på lägre nivå Doktorandtjänst i historia vid Lunds universitet Forskningsassistenttjänst i historia vid Lunds universitet Högskolelektor i historia, Högskolan i Växjö, , 50% Forskarassistent i historia, Högskolan i Växjö, % Universitetslektor 100%, Högskolan i Växjö, Professor i historia, Växjö universitet, Professor i Kulturarv och historiebruk, Tema Q, Kultur och samhälle, Linköpings universitet, Redaktör för svensk Historisk tidskrift från Externa forskningsmedel, forskningsledning och forskningsprojekt HSFR-projekt på 50% egen tjänst : t "Det kommunala självstyret under det demokratiska och industriella genombrottet: Regional politisk kultur i förvandling". ERU-projekt % egen tjänst: Regionernas roll i Sveriges historia Swedish Virtues and Vices. Ett mångvetenskapligt projekt i samverkan med Cityuniversitetet och finansierat av Axel och Margaret Ax:son Johnsons Stiftelse, Riksbankens Jubileumsfond och från Sven och Inga Sahléns Stiftelse. Den sociala ekonomin - ett tvärvetenskapligt forskningsprogram. Tillsammans med FD Lars Behrenz, nationalekonomi leder jag 2000 ett EU-finansierat pilotprojekt där de regionala villkoren för social ekonomi studeras. Projektet samverkar med Kooperativ utvecklingscentrum och omsätter totalt ca 4 milj. Tillsammans med professor i entreprenörskap, Bengt Johannisson, i ledningen för rektors strategiska satsning 2000, Regional dynamik i glokalt perspektiv. Småföretagen I den lokala och regionala utvecklingen. Med medel från Forum för företagsforskning koordineras samverkan mellan historiker och företagsekonomer I studiet av företagandets regionala villkor år Landen kring sjöarna. Ledamot i det vetenskapliga rådet för ett regionalhistoriskt forskningsprojekt

3 Upplevelser i närmiljö. En pilotstudie av Kalmar läns museums historiefömedlande verksamhet med skolungdom Finansierat av Statens kulturråd och lett tillsammans med FD Per Gerrevall, pedagogik tillsammans med fem pedagoger och historiker Svenska kommunförbundet 2000/2001: Den lokala demokratins förändrade villkor. Historiska utmaningar. Undersökningar och förarbeten av ett par forskningsassistenter och en mindre översikt från mig. Phenomenet Peter Wieselgren. I ledningsgruppen för en mångvetenskaplig forskningsantologi 2000/2001. Medel från diverse stipendiefonder Historiska upplevelser och samtida lärande, medel från Kulturrådet för mångvetenskapligt projekt Kulturmiljöpedagogik en kartläggning, medel från Riksantikvarieämbetet Kulturreservat. Människors uppfattningar om det bevarandevärda, medel från Länsstyrelsen Kronoberg 2001 Det genomtänkta kulturarvet? Forskningsprojekt finansierat av RAÄ i samverkan med tema Q Avhandlingar i historia uppdragsforskning för HSV 2002 Utvärderingar av bl a Agenda kulturarv och Region Skånes museiprogram 2002 Uses of history in Scandinavia.Planeringsanslag, Norfa 2002 Minnesmärken gemensamma skatter eller bortglömda stenar? Ett samarbetsprojekt mellan Kronobergs läns hembygdsförbund och Kronobergsarkivet Unionsupplösning att glömma eller stoltsera med?, Uppdrag inom Prosjekt Expression of interest Governance and citizenship. In from the margins migration and culture, entrepreneurship and citizenship finansierat av VR Lärarutbildningen i skärningspunkten mellan lokalt sammanhang och global kultur: historiebruk, visualisering och platssammanhang i undervisningen. Planeringsanslag från Utbildningsvetenskapliga kommittén, VR Huvudämnet Historievetenskap och lärande historiebruket i den nya lärarutbildningen vid Malmö högskola, Malmö högskola 2003 Tiotusen år på 90 minuter. Pedagogisk verksamhet i Statens historiska museums basutställning.shm 2004 Kulturarvens dynamik - det institutionaliserade kulturarvets förändringar. En infrastruktursatsning för profilerad nationell kraftsamling. RJ Arrangör av en Nordisk konferens 9-10 december 2004 Ett demokratiskt kulturarv nationella institutioner, universella värden, lokala praktiker. VR Arrangör av nationell konferens augusti 2004 Historia äger rum platsbundet lärande i normativ kontext. Utbildningsvetenskapliga kommittén, VR Representations of the Past: The Writing of National Histories in Europe. Participation in the ESF program Att minnas Linné. En analys av krafter och intentioner bakom hur minnet av Carl von Linné utformats efter hans död 1778 till 300 års jubileet av hans födelse Smålands akademi

4 Hembygdsbegreppet i det nya Europa. Forskarkonferens tillsammans med Svenska hembygdsförbundet, VR, Att ladda ett landskap. Uppdragsarkeologi och kampen om det sedan länge förflutna som hinder eller resurs, RAÄ UV-öst, Culture unbound, VR ansökan The Uses of History making national museums. Long-term support of leading researchers, VR ansökan The Effects of the European Union on Cultural Heritage: a power source for culture politic and economy or a possible engine of conflict between idealistic and commercial value? VR ansökan Making National Museums: comparing institutional arrangements, narrative scope and cultural integration. Projectplanning (Nordforsk, RJ 2006) Marie Curie grant , National History Nordic Culture. Negotiating identity in the museum: coordinator for application by seven researcher to RJ, Nordic Spaces, Grant , Sveriges Kulturarvspedagogiska forskarskola, ansökan till VR, Utbildningsvetenskap Kulturarv, kommunikation och lärande. En förstudie. RAÄ, SEK , Kultur: forskning och utveckling i Sydost, Växjö universitet 2008, 20% ett år. Patterns of Cultural Valuation, medsökande vid UiO, anslag från NRC för samarbete kring forskning och forskarutbildning Ledningsuppdrag i första svenska doktorandmötet för historiker 1993, Nordiska metodkonferensen, Svensk historisk bibliografi, Svenska historikermötet Vidare som arrangör för Skandinavisk lokalhistoria i Urshult april 1995 och jämförande regionalhistoria med Siegen hösten 1995 och egna sessioner på ett stort antal större konferenser som Nordiska historikermötena i Tammerfors 1998 och Århus 2001; SSHA i Chicago november 2004, Världshistorikermötet i Sydney 2005 och medarrangör till den första nationella konferensen i Cultural studies i Norrköping Initiativ och huvudansvar för konferenser under senare år: Kulturarvens dynamik 2004, Ett demokratiskt kulturarv 2004, Hembygdsrörelsens utmaningar Koordinator för en serie internationella konferenser Making National Museums , se och forskningsprojektet inom Nordic Space: National history - Nordic culture, se Tillsammans med professor Marie José Gaillard, biovetenskap, utvecklat ett tvärvetenskapligt programområde finansierat av rektors strategiska medel, som även riktade sig mot brukarintressena 1999: Markanvändning och landskapsförändring i Sverige AD 1500 till idag: processer och samverkan med miljön. Den nationella forskarskolan i historia, suppleant i styrelsen och givit teorikursen år Sakkunniguppdrag och administrativa meriter

5 Den administrativa erfarenheten omfattar de flesta typer av administrativa, utvecklings- och förtroendeuppdrag som förekommer inom det svenska universitetsväsendet: Fakultetsopponent: på Britt Liljewall, Bondevardag och samhällsförändring. Studier i och kring västsvenska bondedagböcker på 1800-talet (diss Göteborg, 1995); Nils Edling, Det fosterländska hemmet. Egnahemspolitik, småbruk och hemideologi kring sekelskiftet 1900 (diss Stockholm: Carlsson, 1996); Jan Christensen, Bönder och Herrar. Bondeståndet i 1840-talets liberala representationsdebatt. Exemplen Gustaf Hierta och J P Theorell. Avhandlingar från Historiska institutionen i Göteborg 16. Diss Göteborg 1997; Agneta Ljungh, Sedd, eller osedd (diss Lund 1999). Opposition på Daniel Lindmark, "Sann kristendom och medborgerlig dygd". Studier i den svenska katekesundervisningens historia, licavh i historia (Umeå, 1993). Peter Lindströms doktorsavhandling, Prästval och politisk kultur , Umeå, Jonas Grundbergs avhandling Historiebruk, globalisering och kulturarvsförvaltning. Utveckling eller konflikt?, i arkeologi, Göteborgs universitet Anna Wallette, Sagans svenskar. Synen på vikingatiden och de isländska sagorna under 300 år, Första opponent på Aud Mikkelsen Tretviks doktorsavhandling, Ting, tretter och tillitsmenn, Trondheim Betygsnämnden för Kjellfrid Mæland: Kulturmöte og kulturbrytning: Dagens barn i mötet med kulturskiftet i Noreg ca , 31/10-1/ , Trondheims tekniska universitet. Opponent på Torsti, Pilvi 2003: Divergent Stories, Convergent Attitudes. A Study on the Presence of History, History Textbooks and the Thinking of Youth in post-war Bosnia and Herzegovina, , Helsingfors universitet. Bedömningskommittén för Thyge Svenstrup, Arup. En biografi om den radikale historiker Erik Arup, hans tid og miljø, Köpenhamns universitet 2004 och fakultetens första opponent Ledamot av betygsnämnder: för Börje Bergfeldts lic avh ekonomisk historia, Stockholms universitet, Kyrklig maktutövning och sekularisering. Om nattvard, föräktenskaplig sexualitet och predikningar över döda i 1700-talets Stockholm, Betygsnämnd vid Magnus Perlestams disputation Den rotfaste bonden myt eller verklighet och Henrik Olssons avhandling, Öst och Väst eller Nord och Syd? Regionala politiska skillnader inom den svenska bondegruppen under 1800-talet i Göteborg Betygsnämnden för Markus Idvall, etnologi, 3 mars Elisabeth Reuterswärds doktorsavhandling i historia, Lund, Ett massmedium för folket, Solveig Jülich doktorsavhandling, Skuggor av sanning, Tema T, Linköpings universitet Claes Westlings doktorsavhandling, Småstadens dynamik Ulla Ekström von Essen, Folkhemmets kommuner , idéhistoria Stockholms universitet. David Ludvigsson, The historianfilmmaker's dilemma. Historical documentaries in Sweden in the era of Häger and Villius, , historia, Uppsala universitet.jan Selling, Ur det förflutnas skuggor. Historiediskurs och nationalism i Tyskland , Rune Edberg, Samtidsarkeologi och moderna vikingafärder, arkeologi, Stockholms universitet Birgitta Gustafsson, Att sätta sig själv på spel. Om språk och motspråk i pedagogisk praktik, Växjö universitet Egle Rindzeviciute, Constructing Soviet cultural policy. Cybernetics and governance in Lithuania after World War II, Linköpings universitet

6 Slutoppositioner för Claes Westlings avhandling Småstadens dynamik och Kent Waltersson, Bildning för livet (2004) Civitas samt Wera Grahn, Känn dig själv. Genus och kulturhistoriska museer (Tema Genus 2006)Linköpings universitet och bedömningskommittéer för flera 60% seminarier vid Linköpings universitet (Tema E hösten 2003, Mirjaliisa Lukkarinen Kvist , Tema Äldre). Sakkunnig åt RJ 1997, Två uppdrag 2001, ett 2003 och Uppdrag för Norges forskningsråd 2003, 2007 och två för Östersjöstiftelsen 2005, 2007, Dutch Council for the Humanities 2008; Velux fonden och Peer Review College of the Danish Council for Strategic Research, Danmark Sakkunnig för docentansökan av FD Torbjörn Nilsson, Södertörns högskola, Göran Malmstedt, Göteborgs universitet, 2001 samt professorsbedömning av Christer Ahlberger, Göteborgs universitet 2002, Roger Johansson, Malmö högskola Referee-granskningar åt Nations and Nationalism samt National Identities, England, svensk och finsk Historisk tidskrift samt Tidsskrift for kulturforskning, Norge. Sakkunnig för tjänstetillsättning av universitetslektorat i historia vid Umeå universitet vt 1995, Linköping ht 1997 vid Tema Vatten 2005, rvå forskarassistenter vid SHM Sakkunnig för lektorat i historia vid Köpenhamns universitet Sakkunnig för Finlands akademi professorsprogram Nämnd och styrelseuppdrag Förordnad som ordförande i Humanistiska tjänsteförslagsnämnden vid Högskolan i Växjö ; Ledamot i planeringsgruppen för det första svenska historikermötet i Linköping, april 1999 Ledamot i det vetenskapliga redaktionsrådet för Kronobergs läns historia Ledamot i den nybildade Grundutbildning- och forskningsnämnden vid Högskolan i Växjö, , tidigare ledamot i Forskningsnämnden; ledamot av Provisoriska fakultetsnämnden Medlem i arbetsgrupp för sameuropeisk produktion av distanskurs Paradigms of the Humanities, från ht 1995 tillsammans med företrädare för OU i England, Holland, Tyskland, Spanien. Member of the first editorial board for H-SKAND, Ordförande i Forskning och forskarutbildningsgruppen vid institutionen för humaniora, Högskolan i Växjö, ; Ledning av Högre seminariet i historia vid Växjö universitet från Pro-dekan för Humanistiskt - Samhällsvetenskapliga sektionen av Fakultetsnämnden vid Växjö universitet från 1996 till och med Ledamot i universitetsstyrelsen för Växjö universitetet från och vice ordförande för universitetsstyrelsen Uppdragsforskning åt Expertgruppen för forskning om regional utveckling samt granskning åt Riksrevisionsverket av Leif Lundbergs utredningsutkast till Makt- och ansvarsfördelning mellan lokal- och centralmakten i Sverige - en historik Referensgrupp för nya Samhällsvetarprogrammet, Skolverket, 1999

7 Suppleant i institutionsstyrelsen för institutionen för humaniora, Högskolan i Växjö, ; ledamot från Ställföreträdande prefekt vid Institutionen för humaniora Svensk ledamot i Arbejdsudvalget för Nordisk metod och teorikonferens från Ledamot av referensgruppen för Svensk historisk bibliografi. Utsedd av Svenska Historiska Föreningen Socialvetenskapliga forskningsrådet. Suppleant till elektor för humanistiska fakulteten, Lunds universitet Ledamot i interimstyrelsen för ID (Institutet för lokal och regional demokrati, Växjö). Bland grundarna finns HV, Kommunförbundet och Länsstyrelsen i Kronoberg. Åter Ledamot i Svensk samhällsvetenskaplig Datatjänst referensgrupp Ledamot i referensgrupp för utställningsverksamheten vid Smålands museum Ledamot av forskningskommittén vid ITUF och Forskarutbildningsnämnden vid Linköpings universitet, samt i arbetsgrupp för utredning av utbildning om kulturturism Ledamot i referensgrupper för Kulturarv Östergötland och Norrköpings stadsmuseums basutställning Ledamot i referensgrupp för projektet Sy för livet! Svenska kyrkans syföreningar Ledamot i referensgrupp för det nationella uppdraget , Jämtlands läns museum. Ledamot i referensgrupp för Nordiskt Centrum för Kulturarvspedagogik (NCK) Utbildningsvetenskapliga kommittén, VR, ledamot i beredningsgrupp Tema-ansvarig för Tema Q, Kultur och samhälle, Vice ordförande för ACSIS, Advancing Cultural Studies in Sweden, Fakultetsuppdrag vid fil.fak, Linköpings universitet: styrelseledamot , forskarutbildningsnämnden , (suppl.), ledamot i nämnden för vetenskapskommunikation Utredare av starka forskningsfält: urbana studier, regionala studier och kultur Ledamot i Riksbankens Jubileumsfonds beredning Ledamot i Smålands museums styrelse Ledamot i referensgrupp för EU-finansierade Virserumsprojektet, Ledamot i referensgrupp för Falu Världsarv Ledamot i Riksantikvarieämbetets strategigrupp Member of Peer Review College of the Danish Council for Strategic Research Ledamot i nationalkommittén för teknik- och vetenskapshistoria, Kungl. Vetenskapsakademin, Pedagogiska meriter Från 1988 reguljär undervisning som lektor under tio år, på samtliga nivåer i historia och som gästföreläsare på många andra utbildningar i och utanför akademin. Följande kurser på AB-nivå har kraftigt omarbetats eller nyskapats: feodalismen; 1600-talets ekonomiska kris, kampen om världsherraväldet under 1900-talet, synen på barn; flera kulturhi-

8 storiska specialkurser; svenskt 1600-tal; i de geografiska upptäckternas spår; franska revolutionen; Nord-Syd konflikten; nazismen och 2:a världskrigets utbrott. På C-nivå har jag sedan 1990/ 91 lett uppsatsseminariet samt har satt samman och varje år givit undervisning på flera specialkurser: centralmakt och lokalsamhälle; personligheten i historien samt kvinnohistoria. Jag har även förnyat och givit undervisning på C-nivåns litteraturkurs med historiska synteser. Dessutom har jag planlagt, satt samman litteratur och examinerat en kombinerad D- och forskarkurs, "Lokalt, regionalt och centralt i historisk forskning". Från ht 1994 gavs årligen D-kursen i historia och examinerar för magistern i ämnet. Jag har hållit i hela den kursen och kraftigt förnyat historiografikursen. Både på denna kurs och på teorikursen har nya examinationsformer prövats. På teorikursen har examinationen helt eller delvis gjorts i form av metodövningar samt analys av en text med avseende på historiografi, vetenskapsteori, historieteori och metod. Historiografikursen examineras numera med framgång genom självständiga val av inläsning och historiografiska analyser. Från 1999 har uppsatsseminarierna övertagits av andra kolleger och alltmer tid har använts till forskarhandledning. De kurser jag fortfarande givit har varit historiografi, historieteori och Makten över minnet samt Historiska rum. De är tematiska kurser på 60+ nivån, där historiekulturella fenomen väljs ut och studeras i en egenhändigt författad essä. I utvidgade varianter har bägge också givits som forskarutbildningskurser från och med läsåret 1999/2000. Istället har utvecklingen av flera tvärvetenskapliga kurser tagit mer energi. T ex år 2000 HUX 108: Kunskap, kultur och berättande i samverkan mellan Växjö och BTH, litteraturvetenskap och historia; Regional utveckling och tillväxt. En uppdragsutbildning i samverkan med BTH beställd av kommunförbunden i regionen i samverkan med länsstyrelser och NUTEK. Under tiden har jag deltagit i utvecklingen av en mångvetenskaplig plattform för ämnesdidaktik i Växjö. Den stöds av Högskoleverket och utbildningsdepartementet. I förlängningen och sammanfallande med närvaron av en Fulbright-stipendiat i Public history, Jon Hunner vidgades ansatserna till ett program för forskar- och grundutbildning i Kulturhistoria, historiekultur och ämnesdidaktik. Som ett led i internationaliseringsarbetet har jag lett utvecklingen av ett tiotal temakurser på engelska, bland dem en kallad Politics as Culture, som jag med stor uppskattning även gav under min vistelse vid UEA. Som gästprofessor vid Renvallinstitutitutet i feb 2000 gavs en kurs Local self government and communitarian theory in Scandinavia.Under vintern 2002 följdes det upp av Uses of History in Scandinavia. Inom har föreläsningar och turorial givits i Pori, Turku university, mars 2004 Efter tillträdet i Linköping har jag givit en fördjupningskurs för Kulturella arvet och på C-D-nivå i historia samt föreläst för såväl historiestudenter som KSM- och lärarstuderande i Linköping och Norrköping. En turismutbildning med inriktning på kulturarv och naturmiljö etablerades 2005 efter ett treårigt utredningsarbete där jag deltog i styrgruppen. Lärarfortbildning med temadagar om kanonföreställningar har hållits 2006 och En nordisk kurs i historiebruk hölls som gästprofessor i Helsingfors hösten Jag har designat och lett forskarkurser i Historiebruk och Metodteori med deltagare också från fler universitet, samt deltagit i fakultetsgemensam kurs i Intervjumetod, seminarier på tema E och Forskarskolan i pedagogiskt arbete En serie av workshops för forskarstuderande inom museiforskningen har koordinerats av mig, involverat 200 forskare och finansierats av Marie Curie Med stöd av STINT planeras under 2008 en

9 kurs tillsammans med Lund och Uppsala universitet inom ett konsortium, USI: Kulturmöte - monument och identitet som ges i Sverige och Istanbul Till den pedagogiska meriteringen bör också räknas ledamotskap i grundutbildningsråd vid Växjö universitet till 2001, läromedelsproduktion samt redovisad ämnesdidaktisk forskning enligt nedanstående. Den internationella utvecklingen av kurser har skett dels inom ett nordiskt samarbete lett från universitetet i Björneborg (2005-) och med förberedelser för ett Erasmus Mundus program i Historiebruk med Danmarks pedagogiska universitet (2006), samt en forskarskola i kulturarvspedagogik (2008). Formell Forskahandledarutbildning (Research Supervisor Training), Växjö universitet Handledning av doktorander: Per-Olof Andersson (Den kalejdoskopiska offentligheten : lokal press, värdemönster och det offentliga samtalets villkor The kaleidoscopic public sphere. Local press, value systems and the conditions for the public discourse Department of Humanities, Växjö university, PhD, 2001). Erik Wångmar (Från sockenkommun till storkommun. En analys av storkommunreformens genomförande i en nationell och lokal kontext -- From parish-municipalities to large municipalities.an analysis of the great municipal amalgamations of in a national and local context.department of Humanities, Växjö university, Phil.Lic 2002, PhD, 2003) Kenneth Strömberg (Vi och dom i rörelsen. Skötsamhet som identitet och strategi hos föreningsaktivisterna i Hovmantorps kommun Us and Them in the Movements. Conscientiousness as Strategy and Identity among the Association Activists in Hovmantorp Municipality Department of Humanities, Växjö university, Phil.Lic 2000, PhD, 2004). Katarina Friberg, (The workings of co-operation. A comparative study of consumer co-operative organisation in Britain and Sweden 1860 to 1970, Department of Humanities, Växjö university, PhD, 2005). Erika Larsson (Att göra historia idéer och bruk av medeltiden -- Making history - ideas and uses of the middle ages. Department of Humanities, Växjö university, PhD, 2005). Martin Nilsson (Demokratiseringen av Latinamerika. Biträdande, Statsvetenskap, Växjö universitet. PhD 2005) Kyrre Kverndokk ( Den som glemmer historien må leve den om igjen : 2. verdenskrig som opplevelsesbasert historieformidling til ungdom. Tema Q, PhD, 2007) Ingemar Lindaräng (Birgittajubileerna som historiebruk. Tema Q, Phil.Lic 2004, PhD, 2007) Anna Eskilsson (Moderna hembygdsrörelser, biträdande. Tema Q, PhD, 2007) Magdalena Hillström (Hazelius och sekelskiftets kamp om det förflutna. Biträdande. Tema Q, PhD, 2006)

10 Peter Danielsson (Våld och förhandling: materiella och politiska förutsättningar för det svenska stormaktsväldet studerat genom det äldre indelningsverket, Department of Humanities, Växjö university, PhD). Åsa Folkesson (Socialförvaltningschefens ankomst -- The Arrival of the Head of County Social Welfare Department.Department of Humanities, Växjö university, PhD). Hans Lundberg (Upplevelseekonomin som retorik och fenomen. Biträdande, Entreprenörskap, Växjö universitet, PhD 2008) Joakim Andersson (Skilda världar. Samtida föreställningar om kulturarvsplatser, Tema Q, PhD, 2008) Göran Gruber (Forntiden som resurs? Tema Q, PhD 2009) Björn Ivarsson (Varietén som kulturhistoria och politiskt problem, Tema Q, PhD, 2009) Carina Johansson (Bilden av Visby Visions of Visby. Tema Q, Phil.Lic 2005) Anders Härnbro (Biografin som kollektiv retorik. Biträdande, Tema Äldre, PhD) Johanna Lärkner (Historiebruk i Ryssland och forna Sovjetrepubliker, PhD, 2010) Publikationer (i kronologisk ordning) A. Artiklar 1 Den nya fysiken och vårt sätt att se, FST 1981:1-2 2 Vetenskapens väsen, Frihetlig Socialistisk Tidskrift nr 43, Lokalt självstyre i Öja socken under 300 år, Längesen & nu. Om människorna i bygden kring en å (Öja, 1987) 4 & m fl Vem skapar historia? Om struktur och subjekt som historieteoretiskt problem, Scandia 1988:2 (1989) 5 Debatt. Christina Carlsson Wetterberg, skall vi fortsätta att skriva männens historia? Svar av Peter Aronsson mfl, Scandia 1989:2 (1989d) 6 Människans storhet och litenhet: Om praxisbegreppets tänkvärdhet, Scandia 1988:2 (1989b) 7 Pigornas rop och överhetens diskurs, Scandia 1989:2 (1990a)

11 8 Den svenska modellen - politisk kultur från 1600-tal till 2000-tal, Kulturellt brobygge - Rapport från humanistdagarna vid Högskolan i Växjö hösten 1991, Scripta Minora 13 (1991) 9 En spegelbild eller händelsernas centrum. Om lokalt och centralt i historieskrivningen, Kronos 1991:2 10 Projektet nationalstat - avslutning eller fulländning, Kulturellt brobygge - Rapport från humanistdagarna vid Högskolan i Växjö hösten 1991, Scripta Minora 13 (1991) 11 rec av Birgitta Lagerlöf-Génetay, De svenska häxprocessernas utbrottsskede Bakgrund i Övre Dalarna. Social och ecklesiastik kontext, Stockholm Studies in Comparative Religion nr 29 (diss, Stockholm, 1990), HT 1991:3 12 Swedish Rural Society and Political Culture: The Eighteenth- and Nineteenth-Century Experience Rural History, vol 3, 1992:1, pp (1992b) 13 Från bonde till hemmansägare: 1700-talets jordbrukare i förändring, Den Svenska Historien möter Värmland. Värmland förr och nu 1993 (Värmlands museum, 1993) 14 Hustavlans Värld - Folklig mentalitet eller överhetens utopi?, Västsvensk fromhet. Jämförande studier av västsvensk religiositet under fyra sekler, Västsvensk kultur och samhällsutveckling, Rapport nr 2 (Humanistiska fakulteten, Göteborgs univ, 1993) 15 Vad är upplysning? Aktuell forskning och perspektiv på västerlandets civilisation, Hfks 1993:4 16 Vad är upplysning? rec av Arne Jarrick, Mot det moderna förnuftet. Johan Hjerpe och andra småborgare i Upplysningstidens Stockholm. 1992, HT 1993:4 17 Bondeidentitet i förändring. Från bonde till hemmansägare - från hushållsideologi till upplysning, Bondens självbild och natursyn, Skrifter om skogs- och lantbrukshistoria 6, red Bo Larsson (Nordiska museet, 1994) 18 Bönderna och upplysningen. En historia med förhinder?, Upplysningens miljöer - ett nordiskt perspektiv, Ugglan, Lund Studies in the History of Science and Ideas 2 (1994), s Sammanhang och sanning. Berättelser om det lokala självstyret och Sveriges Historia,...och fram träder landsbygdens människor... Studier i nordisk och småländsk historia tillägnade Lars-Olof Larsson på 60-årsdagen den 15 november 1994 (Växjö, 1994)

12 20 Frågor och svar. Landsbygdens modernisering och lokalpolitisk historieskrivning, Kommunerna och lokalpolitiken. Rapport från en konferens om modern lokalpolitisk historia, red Lars Nilsson & Kjell Östberg, Studier i stads- och kommunhistoria 11, Stads- och kommunhistoriska institutet (1995c) 21 Mentalitet, norm, verklighet - Hustavlan i lokalsamhället, Hilding Pleijel Symposium 19 oktober oktober Ett hundraårsjubileum, Bibliotheca Historico-ecclesiastica Lundensis 34 (LUP, 1995) 22 Sockenkyrkorna och den lokala offentligheten, Sockenkyrkan i landskapet och sockenkyrkan som källmaterial, Vitterhetsakademien den 16-17/ (1995) 23 The Desire for Regions. The Production of Space in Sweden s History and Historiography, Institut für Europäische Regionalforschungen, Siegen, Interregiones 1995:4 24 The possibilities of conceptual history 'from above' and 'from below': Reflections on the concept of samhälle society in Sweden, 1700 to 1990, Historia a Debate, tomo II, Retorno del Sujeto, Actas del Congreso Internacional A historia a debate celebrade el 7-11 de julio de 1993 en Santigao de Compostela, ed Carlos Barros (1995), pp Vem får vara med - och hur? Om delaktighet i historien, Civilt samhälle kontra offentlig sektor (SNS, 1995) (1995a) 26 Dynggrepar och sockenstämmor talets bonde blir hemmansägare, Hand & Penna (Atlantis, 1996) 27 Vad är en region? Försök att ringa in ett teoretiskt fält, Att skapa en region - om identitet och territorium, red Markus Idvall & Anders Salomonsson, nordrefo 1996:1 28 Another route to Enlightenment. A Swedish argument for a history from below, Transactions of the ninth international congress on the Enlightenment, Münster, July 1995, International congress on the Enlightenment, Studies on Voltaire and the eighteenth century (Münster: 1996) 29 Politiken och Det Egna Hemmet, Rec Nils Edling, Det fosterländska hemmet. Egnahemspolitik, småbruk och hemideologi kring sekelskiftet 1900 (diss Stockholm: Carlsson, 1996), HT 1997:4 30 rec av Steinar Imsen, Norsk bondekommunalisme : fra Magnus Lagabøte til Kristian Kvart. Del I, Middelalderen, (Flataasen Tapir, 1990) och Norsk bondekommunalisme fra Magnus Lagabøte til Kristian Kvart. Del 2, Lydriketiden, Skriftsere fra Historisk Institutt, nr 7, Universitetet i Trondheim (1995), NHT 1996:1-2

13 31 Bönderna och den svenska politiska kulturen, Agrarhistoria, red Bengt M P Larsson, Mats Morell & Janken Myrdal (Stockholm: LTs förlag, 1997), s Landsbygd och politisk kultur. Några reflektioner kring skandinavisk historia. Kultursamanhengar i Midt-Norden. Tverfagleg symposium for doktorgradsstudentar og forskarar, red. Steinar Supphellen, Det Kongelige Norske Videnskapers Selskab, Skrifter (Trondheim: Tapir, 1997) 33 Local Politics The Invisible Political Culture, The Cultural Construction of Norden, ed Øystein Sørensen & Bo Stråth (Scandinavian University Press, 1997), pp Identiteter i modernisering, rec av Britt Liljewall, Bondevardag och samhällsförändring. Studier i och kring västsvenska bondedagböcker på 1800-talet, Avhandlingar från Historiska institutionen i Göteborg 10 (diss Göteborg, 1995) HT 1997:4 35 Academic space. A not so innocent story of oblivion, culturalization and instrumentalization of regions by division of labour, The Making of Regions in Sweden and Germany: Culture and Identity, Religion and Economy in a Comparative Perspective, (ed) Peter Aronsson, Rapport från Högskolan i Växjö.Humaniora 6 (Växjö, 1998) 36 Bönder och liberalism i 1800-talets Sverige, rec av Jan Christensen, Bönder och Herrar. Bondeståndet i 1840-talets liberala representationsdebatt. Exemplen Gustaf Hierta och J P Theorell. Avhandlingar från Historiska institutionen i Göteborg 16. Göteborg 1997, HT 1998:3 37 En lomhörd dialog? Den historievetenskapliga debatten på 1990-talet, HT 1998:1 38 Svensk historisk forskning på 1990-talet, FHT 1998:1 39 Epilog, Landen kring sjöarna. Kronobergs läns historia (1999) 40 Lokala medborgarskap - det dolda kulturarvet, Demokrati och medborgarskap. Demokratiutredningens forskarvolym II, red. Erik Amnå, SOU 1999:77 41 "Perspektiv på stationssamhällen i nordisk forskning", Stationssamhällen. Nordiska perspektiv på landsbygdens modernisering, red Peter Aronsson & Lennart Johansson, Acta Wexionensia Serie 1 Humaniora, nr 2 (1999) 42 rec, Erindringens og glemslens politik. Bernard Eric Jensen, Carsten Tage Nielsen & Torben Weinreich. Red. Roskilde Universitetsforlag, s. HT 1999:1 44 Den historiska romanen och historikerna. Vilhelm Mobergs Rid i Natt! i debatten Vilhelm Moberg i blickpunkten, Ingrid Nettervik (red.): Vilhelm Moberg sällskapet (1999)

14 45 Inledning, Aronsson, Peter, Solveig Fagerlund & Jan Samuelson, red., Nätverk i historisk forskning -- metafor, metod eller teori? Rapporter från Växjö universitet, Humaniora 1, (1999) 46 "Nations, Provinces and Regions: A Scandinavian Perspective", Identities: Nations, Provinces and regions, Isabel Burdiel & James Casey, (eds.)(norwich: Scool of History, University of East Anglia, 1999) 47 "Naciones, provincias y regiones: Una perspectiva escandinava", Identities: Nations, Provinces and regions, Isabel Burdiel & James Casey, (eds.)(norwich: Scool of History, University of East Anglia, 1999) 48 "En kommunal historia", Landen kring sjöarna. En historia om Kronobergs län i mångtusenårigt perspektiv, Lennart Johansson (red.) (Växjö: 1999) 49 "Perspektiv på stationssamhällen i nordisk forskning", Stationssamhällen : nordiska perspektiv på landsbygdens modernisering, Peter Aronsson & Lennart Johansson, (red.) (Malmö: Frank Stenvalls förlag, 1999) 50 Elin Wägner och historiekulturen. Tusen år i Småland som historia. in Att berätta historia: Tusen år i Småland sextio år efteråt. Växjö: Elin Wägner-sällskapet Bergunda kommunalstämmas stridbara historia, in Bergunda -- En återblick, edited by Sven E Årenäs (red.). Växjö: Bergunda hembygdsförening Politikens lokala dygder, i Självstyrelsen utmanad, Bo Per Larsson, (red.), Stockholm Politics as culture: some remarks on contemporary Swedish historiography, Bulletin D'information.Comité International des Sciences Historiques ( ) Författarkonsten och historikerna, i Makten över minnet. Historiekultur i förändring, Peter Aronsson, (red.), Lund Historiekultur i förändring, i Makten över minnet. Historiekultur i förändring, Peter Aronsson, (red.), Lund "Der Schwedische Reichstag als vormodernes Parlament. Zur Repräsentation von Bürgern und Bauern." in Landschaften und Landstände in Oberschwaben. Bäuerliche und bürgerliche Repräsentation im Rahmen des frühen europeischen Parlamentarismus, (Hrsg.)Peter Blickle. Tübingen: bibliotheca academica Verlag 2000.

15 57 Historievetenskap och historiekultur i förändring, installationsföreläsning vid Växjö universitet den 11/ (2000) 58 "Academics and non-academics in Swedish History writing." in Nordic Historiography in the 20th Century, edited by Frank Meyer and Jan Eivind Myhre, (red.).oslo: Department of History Kvinnor i svenska historiska avhandlingar Rec av Agneta Ljungh, Sedd, eller osedd? Kvinnoskildringar i svensk historieforskning, Diss, Lund HT 2000:3, s Regionbegreppets funktion för skilda akademiska discipliner och samhällsutvecklingen, i Kontinuitet och förändring i regionala rum, Lars-Erik Edlund & Anna Karolina Greggas, Umeå Historia som färskvara?, Historien som ferskvare. Rapport fra konference for arkiver og museer omkring Öresund på Malmö museer 11 oktober 2000, Henrik Zip Sane & Bjarne Birkbak, (red.), Farum En orolig middagsvila vid artonhundratalets mitt. Håkan Palms tankar till eftervärlden, i Håkan Palms Oroliga middagshvila 1848, Marianna Agetorp, (red.), Härlunda när skogen faller. Hur använder vi historiska förklaringar?, noter :juni The nature of states and regions. Reflections on territory in Swedish historiography, i Regional Integration in Early Modern Scandinavia, Finn-Einar Eliassen, Jörgen Mikkelsen & Björn Poulsen (2001) 65 (red.) Vad ska man med historieämnet till? Historieämnets legitimitet i skola, offentlighet och som akademisk disciplin, HumaNetten, nr 9, 2001, 66 Lokalpolitikens sedvänja, i Storkommunreformens 1952: striden om folkhemmets geografi, Peter Aronsson, Lars Nilsson & Thord Strömberg, (red.), Stockholm Kunskap och handling, i Konsten att lära och viljan att uppleva. Historiebruk och upplevelsepedagogik vid Foteviken, Medeltidsveckan och Jamtli, Peter Aronsson & Erika Larsson, (red.), Växjö 2002

16 68 Demokrati och upplevelsehistoria, i Konsten att lära och viljan att uppleva. Historiebruk och upplevelsepedagogik vid Foteviken, Medeltidsveckan och Jamtli, Peter Aronsson & Erika Larsson, (red.), Växjö & Erika Larsson, Visioner och verkligheter, i Konsten att lära och viljan att uppleva. Historiebruk och upplevelsepedagogik vid Foteviken, Medeltidsveckan och Jamtli, Peter Aronsson & Erika Larsson, (red.), Växjö & Lennart Johansson, Den regionala kulturen och den formella och informella ekonomins sammanhang, i Entreprenörskapets dynamik och regionala förankring, Peter Aronsson & Bengt Johannisson, (red.), Växjö & Bengt Johannisson, Det konstruerbara samhället, i Entreprenörskapets dynamik och regionala förankring, Peter Aronsson & Bengt Johannisson, (red.), Växjö Historiekultur, politik och historievetenskap i Norden, Historisk tidskrift (2002) 73 Virdarikets minnen, Phénomenet Peter Wieselgren. Smålänningen som blev historiker, biograf, präst och nykterhetsreformator i 1800-talets Sverige, Lars Aldén, Peter Aronsson & Lennart Johansson (red.),växjö & Erika Larsson, Living History: Cultural Policy, Museum Strategy & Learnings Response, i Cultural Sites, Cultural Theory, Cultural Policy. Proceedings of the Second International Conference on Cultural Policy Research, Wellington 2002 and Journal of Education in Museums: Making the Difference : 75 En fråga om saklighet? Tekniska system berättar om framsteg och hot, i Dokumentation i dialog - att utforska industrisamhället, Eva Fägerborg & Anders Björklund, (red.), Stockholm Svenska avhandlingar i historia , i Utvärdering av grundutbildning och forskarutbildning i historia vid svenska universitet och högskolor, (2003) Se även 77 Historiens brunn -- kulturarvet som ok, spann eller vatten för samhällsbygget?, i Hur djup är kulturens brunn? En antologi, Blücher, Gösta & Göran Graninger, (red.) (2003) 78 Att förnya kulturarvet, Inspiration - diskussion, Karin Lindvall & Birgitta Johansen, (red.). Stockholm, Monumentens mening, Res Publica, nr 60 (2003)

17 80 Huvudämnet Historievetenskap och lärande -- historiebruket i den nya lärarutbildningen vid Malmö högskola, Malmö & Andersson, Joakim år - på 90 minuter. Pedagogisk verksamhet i forntidens basutställning (manus) (2004) 82 "Den osedda filmen - kulturarv och visualiseringsprocesser." Det förflutna som film och vice versa, Snickars, Pelle & Cecilia Trenter, (red.), (2004) 83 Att minnas våld, Våldets gränser, Lindstedt Cronberg, Marie & Österberg, Eva, (red.) (2004) 84 Historiens närvaro, Memoria, 2004, vol 19, Kulturarvets berättelser - industriarvets mening. Otydligt. Otympligt. Otaligt. Det industriella kulturarvets utmaningar, edited by Alzén, Annika & Birgitta Burell, (red.). (Stockholm: Carlssons, 2005). "Ett forskningsfält tar form." Kulturarvens dynamik. Det institutionella kulturarvets förändringar, s (Norrköping: Tema Q, Linköpings universitet, 2005) unionsupplösning att glömma eller att stoltsera med?, Goda grannar eller morska motståndare? Sverige och Norge från 1814 till idag, Nilsson, Torbjörn & Øystein Sørensen, (red.), (Stockholm: Carlssons, 2005) och Sørensen, Øystein & Torbjörn Nilsson, (red.), Norsk-svenske relasjoner i 200 år (Oslo: Aschehoug, 2005). 87 "Bruk och missbruk av historien?" Historisk tidskrift (Finland), 2005:1. 88 "Monument i historiekulturer: föränderlig mening i klassisk ram." Tidsskrift for kulturforskning 4, no. 1-2 (2005): "Vikingarna och den svenska identiteten." Historisk tidskrift 125, 2005: 3, s "Gammal och ny regionalism." Regionalisme, s (Stavanger: Haugaland Akademi, 2005.). 91 "Att tänka territoriet. Nation och region samt kultur, natur och politik i skilda universitets-discipliner." Regionalisme, s (Stavanger: Haugaland Akademi, 2005.). 92 Aronsson, Peter. "Historiebruk och kulturarv." Kulturarvens gränser. Komparativa perspektiv. (Göteborg: Arkipelag, 2006.).

18 93 Aronsson, Peter. "Demokratiskt kulturarv -- nationella institutioner, universella värden, lokala praktiker." Demokratiskt kulturarv? Nationella institutioner, universella värden, lokala praktiker. (Norrköping: Linköpings universitet, 2006.) Samlingsrecension av Grundberg, Jonas, Historiebruk, globalisering och kulturarvsförvaltning. Utveckling eller konflikt?, Göteborg 2004 och Pettersson, Richard, Den svenska kulturmiljövårdens värdegrunder. En idéhistorisk bakgrund och analys, Umeå 2003, Lychnos 2004, s "Det föreställda landet -- vanställt, förhandlat, förmedlat?" Det vanställda ordet : om den svåra konsten att värna sin integritet, 392 s. (Stockholm: Carlsson, 2006.). 96 Vad lär vi oss om det förflutna och varför brukas historia? Utbildningsvetenskapliga frågor om historiskt lärande, i Utbildningsvetenskap, Bengt Sandin & Roger Säljö, (red.), Stockholm Att minnas Carl von Linné, i Linné. En småländsk resa, Lars-Olof Larsson, (red.), Stockholm Historiska perspektiv på svenskt och finskt, Finsk Tidskrift, häfte 9, 2006, s Historiebrukens källor: perspektiv och material, Historiebruk i Norden. Föredrag vid Nordiska Arkivdagarna i Uppsala 2006, Janzon, Bode & Rydén, Reine (2007) 100 High Chaparral och friluftsmuseernas historiebruk, i Friluftsmuseer, kulturarv och lärande. Fornvårdaren, 29, Mikael Eivergård, (red.), Östersund Reproduktionens värden, i Kulturstudier i Sverige, Bodil Axelsson & Johan Fornäs, (red.), Lund "Hembygdsrörelsens frågor." Idéer om hembygden. Utmaningar för en folkrörelse med lokalsamhället i fokus i en glokaliserad värld. (Norrköping: Tema Q, Linköpings universitet, 2007.) "Bortom den stora berättelsen." Arkeologi och mångkultur. Rapport från Svenskt arkeologmöte 2006, (Huddinge: Södertörns högskola, 2006.). 104 "Monumentens besvärjelser." Minnesmärken. Att tolka det förflutna och besvärja framtiden, 384 s. (Stockholm: Carlsson, 2007.).

19 105 "Making National Museums: comparing institutional arrangements, narrative scope and cultural integration." NaMu, making national museums program, setting the frames, February, Norrköping, Sweden [Elektronisk resurs] Linköping electronic conference proceedings (Online), 22, pp (Linköping: Linköping University Electronic Press, 2007.). 106 Making National Museums (NaMu) - ett internationellt program för jämförande studier rörande nationalmuseernas framväxt och funktion, Nordisk Museologi 2007:1, s "The Old Cultural Regionalism and the New " An Agenda for Regional History., pp (Newcastle: Northumbria University Press, 2007.) 108 "Historia och platskonstruktion - historikernas roll på den globala kulturmarknaden." Sted, tilhørighet og historisk forskning lokalhistoriens form og funksjon i det 21. århundre, s (Oslo: Norsk lokalhistorisk institutt, 2008). 109 "Representing community: National museums negotiating differences and community in Nordic countries." Scandinavian Museums and Cultural Diversity. (Paris, Oxford, New York: UNESCO; Berghahn Books, 2008). 110 "Comparing National Museums: Methodological Reflections." Comparing: National Museums, Territories, Nation-Building and Change, 317. (Linköping: Linköping University Electronic Press, 2008) Aronsson, Peter, Narve Fulsås, Pertti Haapala & Bernard Eric Jensen. "Nordic National Histories." The Contested Nation: Ethnicity, Class, Religion and Gender in National Histories. (Houndmills, Basingstoke: Palgrave Macmillan, 2008). 112 Aronsson, Peter. "Making National Museums: A comparative approach to a major player in identity politics " Museums and universal heritage. History in the area of conflict between interpretation and manipulation, (Luxembourg: IC- MAH, 2008). 113 Danska museer i upplevelseekonomin, Nordisk kulturpolitisk tidskrift 2008:2, s, "Enhet och särart. Regionernas roll för kunskapsbildning och identitetsformering." Maktens mosaik. Enhet, självbild och särart i det svenska riket, (Stockholm, Helsingfors: Atlantis, 2009). B. Monografier och antologier

20 1 Ropande pigor och läsande bönder. Bidrag till tolkningen av de sociala och politiska dimensionerna av åkianismen och roparerörelsen - två väckelserörelser före 1850, Växjö stiftshistoriska sällskap, meddelande nr 13 (Växjö, 1990) 2 Bönder gör politik. Det lokala självstyret som social arena i tre smålandssocknar, , Bibliotheca Historica Lundensis 72 (diss Lund, 1992) 3 Leksaker och företagande i småländsk tradition. Micki Leksaker (1994) 4 & Börje Björkman & Lennart Johansson, (red.) --och fram träder landsbygdens människor--: studier i nordisk och småländsk historia tillägnade Lars-Olof Larsson på 60-årsdagen den 15 november 1994, Växjö & Petersson, Johanna, Landsbygdens modernisering. Industri på den småländska landsbygden - lokalpolitik i Kronobergs län, , Reports from Växjö University, Ser. 3 History and Geography 3 (Växjö, 1995) 6 Regionernas roll i Sveriges historia, ERU rapport 91 (Fritzes, 1995) 7 Historisk forskning på väg vart? En översikt över avhandlingar och forskningsprojekt vid de historiska universitetsinstitutionerna samt en kritisk granskning av den officiella vetenskapliga debattens form och funktion i Sverige (Historical research on the move where to? Dissertations and research projects in the history departments. The structure and function of the scholarly debate in Sweden An overview and a contribution to the debate), Rapport från Högskolan i Växjö.Humaniora 1 (Växjö, 1997) 8 The Making of Regions in Sweden and Germany: Culture and Identity, Religion and Economy in a Comparative Perspective (ed), Rapport från Högskolan i Växjö.Humaniora 6 (Växjö, 1998) 9 Stationssamhällen. Nordiska perspektiv på landsbygdens modernisering, red Peter Aronsson & Lennart Johansson, Acta Wexionensia Serie 1 Humaniora, nr 2 (1999) 10 Nätverk i historisk forskning -- metafor, metod eller teori? Aronsson, Peter, Solveig Fagerlund & Jan Samuelson, red. Rapporter från Växjö universitet, Humaniora 1 (1999). 11 Att resa i tiden : mål och medel i mötet mellan museum, skola och elever. Peter Aronsson, Per Gerrevall, & Erika Larsson (red.). Växjö: Centrum för kulturforskning Växjö universitet Makten över minnet. Historiekultur i förändring, (red.) Lund 2000.

21 13 (et al), Dygder som drivkraft och föredöme, Stockholm Lokalt folkstyre - kulturarv som utmanar (2001) 15 Konsten att lära och viljan att uppleva. Historiebruk och upplevelsepedagogik vid Foteviken, Medeltidsveckan och Jamtli, Peter Aronsson & Erika Larsson, (red.) Växjö Storkommunreformens 1952: striden om folkhemmets geografi, Peter Aronsson, Lars Nilsson & Thord Strömberg, (red.) Stockholm Entreprenörskapets dynamik och regionala förankring, Peter Aronsson & Bengt Johannisson, (red.) Växjö Tillit eller misstro i småorternas land - en studie av social ekonomi i fem län, Peter Aronsson, et al., Växjö Phénomenet Peter Wieselgren. Smålänningen som blev historiker, biograf, präst och nykterhetsreformator i 1800-talets Sverige, Lars Aldén, Peter Aronsson & Lennart Johansson (red.),växjö & Johansson Lennart, (red.) Ett landskap minns sitt förflutna. Monument och minnesmärken i Värend och Sunnerbo. Kronobergs läns hembygdförbund: Växjö Wieselgren, Peter, Ur min lefnad. Berättelser för mina barn. Skrifna Redigerad och utgiven av Christer Knutsson, red.kom. Lars Aldén, Peter Aronsson, Lennart Johansson: Växjö Historiebruk : att använda det förflutna. Studentlitteratur: Lund & Magdalena Hillström (red.) Kulturarvens dynamik. Det institutionella kulturarvets förändringar. (Norrköping: Tema Q, Linköpings universitet, 2005) Andersson, Joakim, Peter Aronsson & Bodil Petersson. Uppdragsarkeologins publika sida. Slättbygdsprojektet. (Linköping: Avdelningen för arkeologiska undersökningar Riksantikvarieämbetet, 2005). 25 Aronsson, Peter, Bjarne Hodne, Birgitta Skarin Frykman & John Ødemark (red.). Kulturarvens gränser. Komparativa perspektiv. (Göteborg: Arkipelag, 2006). 26 Annika Alzén & Peter Aronsson, (red.), Demokratiskt kulturarv? Nationella institutioner, universella värden, lokala praktiker, Norrköping

22 27 Aronsson, Peter & Annika Sandén, (red.). Idéer om hembygden. Utmaningar för en folkrörelse med lokalsamhället i fokus i en glokaliserad värld. (Norrköping: Tema Q, Linköpings universitet, 2007) 28 Aronsson, Peter & Magdalena Hillström, (eds.). NaMu, making national museums program, setting the frames, February, Norrköping, Sweden [Elektronisk resurs]. (Linköping: Linköping University Electronic Press, 2007). 29 Fornäs, Johan, Peter Aronsson, Svante Beckman & et al. Culture unbound. Dimensions of culturalisation. (Norrköping: Department of Culture Studies, Linköping University, 2007). 30 Aronsson, Peter & Andreas Nyblom, (eds.). Comparing: National Museums, Territories, Nation-Building and Change. (Linköping: Linköping University Electronic Press, 2008). C. Konferenser (egna paper) 1 Sockenstämman, biskopen eller tinget? Politik, privilegier och legalism i det lokala självstyret under 1700-talets början, papper till konferensen Brottslighet och bönder i lokalsamhälle i förändring ca vid hist inst, Lunds univ, april 1988 (1988b). 2 Swedish Political Culture: the 18th Century Experience. Paper presented at the East- West Seminar, ISECS, in Berlin, september Bondeidentitet i förändring. Från bonde till hemmansägare - från hushållsideologi till upplysning, Bondens självbild och natursyn, konferens 1993 på Kungliga skogs och lantbruksakademin 4 Bönderna och upplysningen. En historia med förhinder?, Upplysningens miljöer - ett nordiskt perspektiv, Nordisk konferens Ett och annat om 1700-talets stat - verklighet och historiografi? Seminarium vid historiska institutionen, Stockholms universitet 1993

sammanboende med Ylva Hasselberg, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet två söner från ett tidigare äktenskap

sammanboende med Ylva Hasselberg, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet två söner från ett tidigare äktenskap Henry Ohlsson Curriculum Vitæ Senast ändrad: 25 februari 2015 Personligt fullständigt namn födelsedatum och födelseort civilstånd Henry Gustav Ohlsson 22 maj 1956, Bollnäs, Sverige sammanboende med Ylva

Läs mer

Fil kand-examen 1986, Uppsala universitet med ämnena historia, filosofi, etnologi, fysik, matematik

Fil kand-examen 1986, Uppsala universitet med ämnena historia, filosofi, etnologi, fysik, matematik Curriculum Vitae Peter Aronsson 20150625 Innehåll Examina 1 Priser och forskningsstipendier 1 Tjänster och förordnanden: 2 Externa forskningsmedel och forskningsledning 2 Sakkunniguppdrag och administrativa

Läs mer

Curriculum Vitae. Innehåll. Examina. Priser och forskningsstipendier. Peter Aronsson

Curriculum Vitae. Innehåll. Examina. Priser och forskningsstipendier. Peter Aronsson Curriculum Vitae Peter Aronsson 20160804 Innehåll Examina 1 Priser och forskningsstipendier 1 Tjänster och förordnanden: 2 Externa forskningsmedel och forskningsledning 2 Sakkunniguppdrag och administrativa

Läs mer

Kursplan. Kurskod HIX150 Dnr 03:63 Beslutsdatum Kursens benämning Historieanvändning och historiedidaktik i praktiken

Kursplan. Kurskod HIX150 Dnr 03:63 Beslutsdatum Kursens benämning Historieanvändning och historiedidaktik i praktiken Kursplan Institutionen för humaniora Kurskod HIX150 Dnr 03:63 Beslutsdatum 2003-02-27 Kursens benämning Historieanvändning och historiedidaktik i praktiken Engelsk benämning The uses of History and the

Läs mer

Genusstudier i Sverige

Genusstudier i Sverige Genusstudier i Sverige Genusvetenskapliga studier och genusforskning bedrivs på alltfler högskolor och universitet i Sverige. Genusforskning kan ses som övergripande term för ett fält som också kan benämnas

Läs mer

Kunskap och förståelse redogöra för centrala delar av kyrkosociologisk teoribildning och tradition

Kunskap och förståelse redogöra för centrala delar av kyrkosociologisk teoribildning och tradition Institutionen för idé- och samhällsstudier Umeå universitet, SE-901 87 Umeå Telefon: 090-786 5000 E-post: studievagledare@religion.umu.se www.idesam.umu.se Kursplan 2011-10-24 Sid 1 (5) Sociology of churches,

Läs mer

Kursplan. Institutionens namn Institutionen för samhällsvetenskap. Europa som politisk arena, 20 poäng. European Politics, 20 Swedish Credit Points

Kursplan. Institutionens namn Institutionen för samhällsvetenskap. Europa som politisk arena, 20 poäng. European Politics, 20 Swedish Credit Points Kursplan Institutionens namn Institutionen för samhällsvetenskap Kurskod EUP 512 Dnr 2002:7D Beslutsdatum 2002-06-12 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Europa som politisk arena, 20 poäng European

Läs mer

Forskningsfinansiering i Sverige. Sedan 2001 finns fyra forskningsråd i Sverige: Vetenskapsrådet Forte Formas Vinnova

Forskningsfinansiering i Sverige. Sedan 2001 finns fyra forskningsråd i Sverige: Vetenskapsrådet Forte Formas Vinnova Forskningsfinansiering i Sverige Sedan 2001 finns fyra forskningsråd i Sverige: Vetenskapsrådet Forte Formas Vinnova Vetenskapsrådet Vetenskapsrådet är den stora grundforskningsmyndigheten med tre ämnesråd;

Läs mer

Alla Tiders Kalmar län, Create the good society in Kalmar county Contributions from the Heritage Sector and the Time Travel method

Alla Tiders Kalmar län, Create the good society in Kalmar county Contributions from the Heritage Sector and the Time Travel method Alla Tiders Kalmar län, Create the good society in Kalmar county Contributions from the Heritage Sector and the Time Travel method Goal Bring back the experiences from the international work of Kalmar

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

15SK Prefekt

15SK Prefekt Kursplan Utbildning på forskarnivå Politisk teori, 7,5 högskolepoäng Political Theory, 7,5 credits Kurskod 15SK072 Forskarutbildningsämne Statskunskap Institutionen för humaniora, utbildnings- och Institution/motsvarande

Läs mer

Mall för ansökan om anställning som professor, lektor eller biträdande lektor vid Försvarshögskolan

Mall för ansökan om anställning som professor, lektor eller biträdande lektor vid Försvarshögskolan Sida 1(6) Mall för ansökan om anställning som professor, lektor eller biträdande lektor vid Försvarshögskolan Ansökan ska vara disponerad enligt nedanstående mall. Den sökande ansvarar för att ansökan

Läs mer

Nordidactica - Journal of Humanities and Social Science education

Nordidactica - Journal of Humanities and Social Science education Nordidactica Journal of Humanities and Social Science education http://kau.se/nordidactica Introduktion Nordidactica 2011:1 ISSN 2000-9879 The online version of this paper can be found at: www.kau.se/nordidactica

Läs mer

Diarienummer STYR 2014/973

Diarienummer STYR 2014/973 Diarienummer STYR 2014/973 Naturvetenskapliga fakulteten Vid befordran till en anställning som professor vid naturvetenskapliga fakulteten tillämpas högskoleförordningen (SFS 2010:1064, inledande text)

Läs mer

Curriculum Vitae, Maria Jarl

Curriculum Vitae, Maria Jarl Curriculum Vitae, Maria Jarl Maria Jarl, fil dr 730608-2749 Karl Gustavsgatan 44 411 31 Göteborg maria.jarl@gu.se 0705-482432 Examina Filosofie doktorsexamen i statsvetenskap, Statsvetenskapliga institutionen,

Läs mer

Mall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller lektor vid Försvarshögskolan

Mall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller lektor vid Försvarshögskolan Sida 1(5) Mall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller lektor vid Försvarshögskolan Ansökan ska vara disponerad enligt nedanstående mall. Ansökan med bilagor, 1 ex av åberopade

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte

HISTORIA. Ämnets syfte HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

Fakulteten för konst och humaniora Institutionen för kulturvetenskaper

Fakulteten för konst och humaniora Institutionen för kulturvetenskaper Dnr: 2016/2680 3.1.2.2 Kursplan Fakulteten för konst och humaniora Institutionen för kulturvetenskaper 1HI100 Historia, allmän kurs, grundkurs, 30 högskolepoäng History, general course, 30 credits Huvudområde

Läs mer

Fakulteten för konst och humaniora Dekanens beslutsmöte

Fakulteten för konst och humaniora Dekanens beslutsmöte Föredragningslista 2018-12-12 Fakulteten för konst och humaniora Dekanens beslutsmöte Datum och tid: 2018-12-12, kl. 08.30 Plats: Blända i Växjö och RA2122 i Kalmar Ärende 120 Dnr: 2018/786-2.2.1 Ärende

Läs mer

Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng

Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng Participatory Research Doktorandkurs/praktikerkurs vid Mälardalens högskola, Eskilstuna Hur forska i samverkan och samproduktion mellan högskola och samhälle?

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

Uppsala universitet Den sjätte nordiska konferensen om språk och kön, Uppsala den 6 och 7 oktober 2006

Uppsala universitet Den sjätte nordiska konferensen om språk och kön, Uppsala den 6 och 7 oktober 2006 Meddelanden och anmälningar Föregående protokoll Områdesstyrelsens protokoll OSUp 06/1 Beslut Protokoll 2006-02-03 Delegationsbeslut OSUp.del 06/2 UV ANp 06/1 Protokoll 2006-02-07 In- och utgående skrivelser

Läs mer

Mall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller universitetslektor vid samhällsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet

Mall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller universitetslektor vid samhällsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet BILAGA 3 Mall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller universitetslektor vid samhällsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet Ansökan skall vara disponerad enligt nedanstående

Läs mer

Bruttolista för samverkansportfölj

Bruttolista för samverkansportfölj Bruttolista för samverkansportfölj Bilaga till rapporten Samverkan med det omgivande samhället. Projektgrupp 1B Cecilia Bjursell, ED Högskolan i Jönköping Peter Dobers, professor Mälardalens högskola Anna-Carin

Läs mer

Kursplan. Institutionen för humaniora. Kurskod HBA101 Dnr 06:84D Beslutsdatum Bruk och brukare av historia i akademi och samhälle

Kursplan. Institutionen för humaniora. Kurskod HBA101 Dnr 06:84D Beslutsdatum Bruk och brukare av historia i akademi och samhälle Institutionen för humaniora Kursplan Kurskod HBA101 Dnr 06:84D Beslutsdatum 2006-06-07 Kursens benämning Engelsk benämning Undervisningsspråk Ämne Bruk och brukare av historia i akademi och samhälle Use

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

Meritportfölj Till hjälp för sökande till läraranställningar och för lärare som söker befordran har Högskolan i Skövde utformat nedanstående förslag på hur man kan sortera sina handlingar i en meritportfölj.

Läs mer

Momentets innehåll och förväntade studieresultat

Momentets innehåll och förväntade studieresultat Studiehandledning Svensk språkhistoria, 7,5 hp Svenska/Nordiska språk B Innehåll Momentets innehåll och förväntade studieresultat, 1 Preliminär momentplanering, 3 Textseminarier, 3 Examination, 4 Bedömning

Läs mer

Styrgruppsmöte i Landsbygdsnätverket 17 juni 2010. Cecilia Waldenström SLU

Styrgruppsmöte i Landsbygdsnätverket 17 juni 2010. Cecilia Waldenström SLU Styrgruppsmöte i Landsbygdsnätverket 17 juni 2010 Cecilia Waldenström SLU Forskarkonferens 3-5 maj Bakgrund: Initiativ från Nätverket, från Formas och KSLA, samt landsbygdskonferensen i Nässjö 2008 Speciellt:

Läs mer

Anvisningar för ansökan om antagning som oavlönad docent

Anvisningar för ansökan om antagning som oavlönad docent STYRDOKUMENT 1 / 6 dnr P2012/178 Anvisningar för ansökan om antagning som oavlönad docent Publicerad: http://www.hum.gu.se/om-fakulteten/styrdokument/ Beslutsfattare: Humanistiska fakultetsstyrelsens lärarförslagsnämnd

Läs mer

Hvordan lykkes vi ved Lunds Pedagogiske Akademi?

Hvordan lykkes vi ved Lunds Pedagogiske Akademi? Hvordan lykkes vi ved Lunds Pedagogiske Akademi? Thomas Olsson NOKUT 2015 Grieghallen, Bergen, Norge 20 maj 2015 LUNDS UNIVERSITET Lunds Tekniska Högskola 2015 Lunds universitet Grundat 1666 8 fakulteter

Läs mer

Historien i politiken

Historien i politiken Historien i politiken Historieanvändning i norsk och svensk EU-debatt 1990 1994 Erik Axelsson Summary: History in politics: the use of history in the Norwegian and Swedish debates on membership in the

Läs mer

UNDERVISNING (S)OM DEMOKRATI? SKOLANS FUNKTION OCH LÄRARES UPPDRAG.

UNDERVISNING (S)OM DEMOKRATI? SKOLANS FUNKTION OCH LÄRARES UPPDRAG. UNDERVISNING (S)OM DEMOKRATI? SKOLANS FUNKTION OCH LÄRARES UPPDRAG. ERIK ANDERSSON, FILOSOFIE DOKTOR I PEDAGOGIK erik.andersson@his.se Fortbildningsdag för lärare, Demokratins utmaningar, 2015-10-27 HÖGSKOLAN

Läs mer

K U R S P L A N. Institutionen för humaniora. Historia, allmän kurs. History, general course

K U R S P L A N. Institutionen för humaniora. Historia, allmän kurs. History, general course 1 Institutionen för humaniora K U R S P L A N Historia, allmän kurs History, general course Kurskod HI1001 Dnr HUM 2007/609-514 Beslutsdatum 2007-12-10 Beslutande organ Beredningsgruppen för historia,

Läs mer

Fakulteten för konst och humaniora Dekanens beslutsmöte

Fakulteten för konst och humaniora Dekanens beslutsmöte 2019-01-23 och humaniora Närvarande: Gunlög Fur dekan Hans T Sternudd prodekan Ulrika Bengtsson-Verde kanslichef Carina Boman ledningsstöd Anna Eskilsson utbildningsledare Ylva Forell-Gustavsson forskningssekreterare

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden

Läs mer

Statsvetenskap GR (A), 30 hp

Statsvetenskap GR (A), 30 hp 1 (6) Kursplan för: Statsvetenskap GR (A), 30 hp Political Science Ba (A), 30 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression SK001G Statsvetenskap Grundnivå (A) Inriktning (namn)

Läs mer

ÄRED02, Religionskunskap 2, 30 högskolepoäng Religious Education 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄRED02, Religionskunskap 2, 30 högskolepoäng Religious Education 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄRED02, Religionskunskap 2, 30 högskolepoäng Religious Education 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Prodekanen med

Läs mer

Vetenskap och vetenskaplighet. Magnus Nilsson

Vetenskap och vetenskaplighet. Magnus Nilsson Vetenskap och vetenskaplighet Magnus Nilsson Disposition Universitetets historia Institutionella aspekter på vetenskaplighet seminarieuppgifter Universitetets historia Grunden i antikens Grekland Men mycket

Läs mer

Foton med Erling Bjurström

Foton med Erling Bjurström Foton med Erling Bjurström Sammanställda av Johan Fornäs fornas@acsis.liu.se Tema Kultur och samhälle (Tema Q), Linköpings universitet Bilden av Erling Bjurström fördjupas och berikas förstås väsentligt

Läs mer

K U R S P L A N. Institutionen för humaniora. Historia, allmän kurs. History, general course

K U R S P L A N. Institutionen för humaniora. Historia, allmän kurs. History, general course 1 Institutionen för humaniora K U R S P L A N Historia, allmän kurs History, general course Kurskod HI1001 Dnr HUM 2007/70-514 Beslutsdatum 2007-01-09 Beslutande organ Beredningsgruppen för historia, religionsvetenskap

Läs mer

Vad vill samhället med museerna?

Vad vill samhället med museerna? Vad vill samhället med museerna? Göteborg 8 september 2015 Peter Aronsson Linnéuniversitetet Disposition 1. Museernas uppkomst, samhällsfunktioner och uppgifter vad vi lär av en europeisk utblick 2. Samtida

Läs mer

Hotet mot den svenska befolkningsstatistiken

Hotet mot den svenska befolkningsstatistiken Hotet mot den svenska befolkningsstatistiken I Sverige brukar vi prisa oss lyckliga för vår befolkningsstatistik, med dess möjligheter till detaljerade jämförelser i tid och rum. Förutsättningen är en

Läs mer

Anvisning vid ansökan om och bedömning av docent

Anvisning vid ansökan om och bedömning av docent Sid 1 (5) Anvisning vid ansökan om och bedömning av docent Anvisningarna för ansökan till och bedömning av docentur vid den Samhällsvetenskapliga fakulteten vänder sig till både sökande och sakkunniga.

Läs mer

Fakulteten för samhällsvetenskap Institutionen för statsvetenskap. 1SK101 Statsvetenskap I, 30 högskolepoäng Political Science I, 30 credits

Fakulteten för samhällsvetenskap Institutionen för statsvetenskap. 1SK101 Statsvetenskap I, 30 högskolepoäng Political Science I, 30 credits Dnr: 2015/2965 3.1.2 Kursplan Fakulteten för samhällsvetenskap Institutionen för statsvetenskap 1SK101 Statsvetenskap I, 30 högskolepoäng Political Science I, 30 credits Huvudområde Statsvetenskap Ämnesgrupp

Läs mer

Statsvetenskap GR (A), Politik och entreprenörskap, 30 hp

Statsvetenskap GR (A), Politik och entreprenörskap, 30 hp 1 (5) Kursplan för: Statsvetenskap GR (A), Politik och entreprenörskap, 30 hp Political Science Ba (A), Policy and Entrepreneurship, 30 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression

Läs mer

Mall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller universitetslektor vid IT-fakulteten, Göteborgs universitet

Mall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller universitetslektor vid IT-fakulteten, Göteborgs universitet Mall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller universitetslektor vid IT-fakulteten, Göteborgs universitet Ansökan skall vara disponerad enligt nedastående mall och uppgifter lämnas

Läs mer

AVTRYCK. Tid, ting, minne

AVTRYCK. Tid, ting, minne AVTRYCK Tid, ting, minne AVTRYCK Tid, ting, minne Vad är historia? Historia är de människor som har levt före oss. Människor som har lämnat spår efter sig överallt. Spåren är avtryck som kan berätta om

Läs mer

UPPSALA UNIVERSITET PROTOKOLL NR 4. Teologiska fakultetsrummet, Universitetshuset

UPPSALA UNIVERSITET PROTOKOLL NR 4. Teologiska fakultetsrummet, Universitetshuset Tid: 8.20 11.50 paus 10.00 10.10 Plats: Teologiska fakultetsrummet, Universitetshuset Närvarande Sven-Erik Brodd professor, dekanus, ordförande ledamöter: Stig Norin professor (tom 11) Oloph Bexell professor

Läs mer

Beslut om fördjupade granskningar av utbildningar i pedagogik

Beslut om fördjupade granskningar av utbildningar i pedagogik Rektor vid berört lärosäte Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Maria Södling 08-563 085 78 Maria.sodling@hsv.se

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR ANSÖKAN OM ANTAGNING SOM OAVLÖNAD DOCENT

ANVISNINGAR FÖR ANSÖKAN OM ANTAGNING SOM OAVLÖNAD DOCENT STYRDOKUMENT Dnr P 2017/115 ANVISNINGAR FÖR ANSÖKAN OM ANTAGNING SOM OAVLÖNAD DOCENT Publicerad Beslutsfattare Handläggare http://www.hum.gu.se/om-fakulteten/styrdokument/ Humanistiska fakultetsstyrelsens

Läs mer

Arkeologisk förmedling

Arkeologisk förmedling Arkeologisk förmedling Konferens i Stockholm 26-27 oktober www Konferens om arkeologisk förmedling Det finns ett stort intresse och efterfrågan att kunna ta del av uppdragsarkeologins resultat från olika

Läs mer

Institutionen för individ och samhälle Kurskod SOG202. SO för grundlärare F-3: Individ, samhälle, tid och rum, 15 högskolepoäng

Institutionen för individ och samhälle Kurskod SOG202. SO för grundlärare F-3: Individ, samhälle, tid och rum, 15 högskolepoäng KURSPLAN Kursens mål Kursen syftar till att studenten ska tillägna sig ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kunskaper och insikter i de samhällsorienterande ämnena samhällskunskap, religion, historia och

Läs mer

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Skolan skall i sin undervisning inom det samhällsorienterande kunskapsområdet sträva efter att eleven - undersöker och förstår samhälleliga samband

Läs mer

Delkurs 4, Ämnesdidaktik, läroplansteori, betyg och bedömning B, 7,5hp

Delkurs 4, Ämnesdidaktik, läroplansteori, betyg och bedömning B, 7,5hp Delkurs 4, Ämnesdidaktik, läroplansteori, betyg och bedömning B, 7,5hp Historia : Hattie, John (2012) Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur & Kultur [ca 220 Carlgren, Ingrid (2015). Kunskapskulturer

Läs mer

Forskning och utveckling vid Statens historiska museum

Forskning och utveckling vid Statens historiska museum Forskning och utveckling vid Statens historiska museum Fredrik Svanberg, FoU-samordnare Katherine H Wahlgren, projektledare Johan Hegardt, projektledare Traditionen 2000-talet FoU-program 2002-2005 Människan

Läs mer

Forskare och praktiker som medverkar i boken

Forskare och praktiker som medverkar i boken Forskare och praktiker som medverkar i boken Kjell Aleklett, professor i fysik, Uppsala Ellen Almers, doktorand i didaktik, Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping Christian Azar, professor

Läs mer

Pedagogiskt arbete Linköpings universitet

Pedagogiskt arbete Linköpings universitet Pedagogiskt arbete Linköpings universitet Glenn Hultman Professor i Pedagogiskt arbete Göteborgs universitet Mötesplats CUL 26-27 oktober 2010 Pedagogiskt arbete Filosofiska fak. rapport: lärarutbildningens

Läs mer

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11 En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11 Lgr 11 - Kursplanens uppbyggnad Syftet med undervisningen i ämnet Mål för undervisningen

Läs mer

CURRICULUM VITAE. Formell utbildning. Akademiska tjänster. Uppdrag på universitet och högskolor

CURRICULUM VITAE. Formell utbildning. Akademiska tjänster. Uppdrag på universitet och högskolor 1 CURRICULUM VITAE Namn Inge-Bert Vilhelm Täljedal Födelsedag 16 januari 1942 Födelseort Värnamo, Jönköpings län Formell utbildning 1971 Promoverad till medicine doktor, Umeå universitet 1967 Disputation

Läs mer

DIALOGMÖTE. Forskning om migration och integration - behov och möjligheter. #NFPmigint

DIALOGMÖTE. Forskning om migration och integration - behov och möjligheter. #NFPmigint DIALOGMÖTE Forskning om migration och integration - behov och möjligheter #NFPmigint VÄLKOMMEN! Vad är nationella forskningsprogram? 10-årig satsning, flera områden (2017 2026) forskningens medverkan i

Läs mer

institutionen för historiska studier Litteraturlista Historia, grundkurs ht

institutionen för historiska studier Litteraturlista Historia, grundkurs ht Litteraturlista Historia, grundkurs ht 2009 Alfabetisk lista Andersson, Catharina, Varför satte Svantepolk Knutsson sina döttrar i kloster? Om egendom, kloster och aristokrati i 1200- och 1300-talets Sverige

Läs mer

Meritportföljer för lärare och forskare vid Sahlgrenska akademin

Meritportföljer för lärare och forskare vid Sahlgrenska akademin SAHLGRENSKA AKADEMIN Bilaga 3 till Anvisningar för anställning av lärare vid Sahlgrenska akademin Meritportföljer för lärare och forskare vid Sahlgrenska akademin Sahlgrenska akademin använder meritportföljer

Läs mer

HÖGSKOLAN I VÄXJÖ KURSPLAN 1(2) Institutionen för humaniora 1997-12-17 Dnr 97:215

HÖGSKOLAN I VÄXJÖ KURSPLAN 1(2) Institutionen för humaniora 1997-12-17 Dnr 97:215 HÖGSKOLAN I VÄXJÖ KURSPLAN 1(2) Institutionen för humaniora 1997-12-17 Dnr 97:215 Kursplan för MÄNNISKAN I ETT FÖRÄNDERLIGT SAMHÄLLE II, historia, 5 poäng. HIA132 1 Fastställande, giltighet, inplacering

Läs mer

Protokoll fört vid föredragning för rektor 2015-06-11

Protokoll fört vid föredragning för rektor 2015-06-11 1 (8) Protokoll fört vid föredragning för rektor 2015-06-11 Ärende 1. Förslag till ledamot i styrelsen för Stiftelsen Karl Jeppssons Minne (dnr SU FV-1.2.2-1935-15). Föredragande: Anna Riddarström, Ledningskansliet.

Läs mer

Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012

Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012 Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012 Gäller från 2012 Teorier och metoder för forskning om sociala representationer,

Läs mer

Beskrivning av bedömningsgrunder vid anställning som universitetslektor vid Medicinska fakulteten, Umeå universitet

Beskrivning av bedömningsgrunder vid anställning som universitetslektor vid Medicinska fakulteten, Umeå universitet Sid 1 (5) Instruktioner till sakkunniga: Beskrivning av bedömningsgrunder vid anställning som universitetslektor vid, Umeå universitet Vid bedömning av anställning som universitetslektor vid, Umeå universitet,

Läs mer

Mall för ansökan 1 ANSÖKAN 2 CV

Mall för ansökan 1 ANSÖKAN 2 CV Mall för ansökan (utdrag ur Kompletterande riktlinjer Anställningsordning) Detta avsnitt är en anvisning till sökande för anställning som professor, lektor, postdoktor och adjunkt. Bilagan gäller även

Läs mer

Kursplan. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå. Kursens mål. Institutionen för hälsovetenskaper

Kursplan. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå. Kursens mål. Institutionen för hälsovetenskaper 1(5) Kursplan Institutionen för hälsovetenskaper Hörselvetenskap, Handledning och bedömning i verksamhetsförlagd utbildning, 7,5 högskolepoäng Audiology, Supervision and Evaluation in Workplace Education,

Läs mer

Institutionen för individ och samhälle Kurskod SOG200. SO för grundlärare 4-6: Historia och religion, 15 högskolepoäng

Institutionen för individ och samhälle Kurskod SOG200. SO för grundlärare 4-6: Historia och religion, 15 högskolepoäng KURSPLAN Kursens mål Kursen syftar till att studenten ska tillägna sig ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kunskaper för undervisning i ämnena historia och religionskunskap i årskurserna 4-6. Lärandemål

Läs mer

Kursplan. HI1015 Historia II med didaktisk inriktning. 30 högskolepoäng, Grundnivå 1. History II for Teacher Students

Kursplan. HI1015 Historia II med didaktisk inriktning. 30 högskolepoäng, Grundnivå 1. History II for Teacher Students Kursplan HI1015 Historia II med didaktisk inriktning 30 högskolepoäng, Grundnivå 1 History II for Teacher Students 30 Higher Education Credits *), First Cycle Level 1 Mål Målet med kursen är att den studerande

Läs mer

Anvisningar för ansökan om befordran eller anställning som professor

Anvisningar för ansökan om befordran eller anställning som professor STYRDOKUMENT 1 / 7 dnr P2012/178 Anvisningar för ansökan om befordran eller anställning som professor Publicerad: http://www.hum.gu.se/om-fakulteten/styrdokument/ Beslutsfattare: Humanistiska fakultetsstyrelsens

Läs mer

Idéhistoria A History of Science and Ideas

Idéhistoria A History of Science and Ideas Idéhistoria A History of Science and Ideas Högskolepoäng: 30 Kurskod: 1IH000 Ansvarig institution: Idé- och samhällsstudier Huvudområde: Idéhistoria Nivå: Grundnivå Fördjupning i förhållande till examensfordringarna:

Läs mer

TILLÄMPAT. Forskning och praktik i samverkan för en hållbar samhällsutveckling

TILLÄMPAT. Forskning och praktik i samverkan för en hållbar samhällsutveckling TILLÄMPAT KULTURARV Forskning och praktik i samverkan för en hållbar samhällsutveckling Redaktör Carolina Jonsson Malm Layout Stefan Siverud Förlag Kalmar läns museum 2017 RÖSTER OM PROJEKTET Det vi kallar

Läs mer

SAHIS. Masterprogram i historia Master programme in History

SAHIS. Masterprogram i historia Master programme in History Dnr HS 2019/46 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Masterprogram i historia Programkod: SAHIS Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: 120 Beslut om inrättande: Undervisningsspråk:

Läs mer

Curriculum Vitae Professor Lars-Eric Jönsson 610502 4050

Curriculum Vitae Professor Lars-Eric Jönsson 610502 4050 Curriculum Vitae Professor Lars-Eric Jönsson 610502 4050 2015 03 10 Vikensgatan 8 263 32 Höganäs 042 331088, 0706 991998, 046 222 4311 e-post: lars-eric.jonsson@kultur.lu.se Utbildning Gymnasieskolans

Läs mer

Att mäta samverkansamverkansenkät

Att mäta samverkansamverkansenkät Att mäta samverkansamverkansenkät vid SU Våren 2009 Thomas Arctaedius, Maria Ljunggren, och Richard Odegrip Innehåll 1. Bakgrund att mäta och följa upp samverkan 2. Andra genomförda undersökningar 3. SU

Läs mer

Umeå universitet Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden Forskningskommittén

Umeå universitet Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden Forskningskommittén Umeå universitet Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden Forskningskommittén RIKTLINJER FÖR ANTAGANDE AV DOCENT VÅRTERMINEN 2012 DNR 100-818-12 Riktlinjer för antagande av docent vid teknisk-naturvetenskapliga

Läs mer

Inbjudan att inkomma med förslag på ledamöter till Utbildningsvetenskapliga kommittén inom Vetenskapsrådet, perioden

Inbjudan att inkomma med förslag på ledamöter till Utbildningsvetenskapliga kommittén inom Vetenskapsrådet, perioden 2009-10-13 Diarienummer 122-2009-7671 Handläggare E. Nihlfors / C. Hall Vetenskapsrådet Lärosäten enligt sändlista Inbjudan att inkomma med förslag på ledamöter till Utbildningsvetenskapliga kommittén

Läs mer

Anvisningar för ansökan om antagning som oavlönad docent

Anvisningar för ansökan om antagning som oavlönad docent STYRDOKUMENT 1 / 7 dnr P2012/178 Anvisningar för ansökan om antagning som oavlönad docent Publicerad: http://www.hum.gu.se/om-fakulteten/styrdokument/ Beslutsfattare: Humanistiska fakultetsstyrelsens lärarförslagsnämnd

Läs mer

RIKTLINJER ANTAGNING AV DOCENT

RIKTLINJER ANTAGNING AV DOCENT 1(5) Beslut av Forsknings- och forskarutbildningsnämnden 2013-02-25 Dnr 2013/229 A 21 ANTAGNING AV DOCENT Allmänt Genom att anta docenter stärks forsknings- och utbildningskvalitén vid Högskolan Väst.

Läs mer

Framgångsrikt kvalitetsarbete i förskolan - Habo kommun

Framgångsrikt kvalitetsarbete i förskolan - Habo kommun Framgångsrikt kvalitetsarbete i förskolan - Habo kommun Karin Renblad, Docent i pedagogik Kvalitetssamordnare Habo kommun Skolriksdagen 27-28 april 2015 Uppdraget Förskolan ska vara: rolig, trygg och lärorik

Läs mer

Ansökan och ärendets hantering. Malmö högskola Rektor

Ansökan och ärendets hantering. Malmö högskola Rektor Malmö högskola Rektor Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Viveka Persson +46 8 5630 86 58 viveka.persson@hsv.se

Läs mer

Samhällskunskap AV, Didaktisk inriktning , 30 hp

Samhällskunskap AV, Didaktisk inriktning , 30 hp 1 (5) Kursplan för: Samhällskunskap AV, Didaktisk inriktning 91-120, 30 hp Civics MA, Didactic Approach 91-120, 30 higher education credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Inriktning

Läs mer

Historia, kultur och turism

Historia, kultur och turism Historia, kultur och turism History, Culture and Tourism Högskolepoäng: 15 Kurskod: 1IH014 Ansvarig institution: Idé- och samhällsstudier Huvudområde: Idéhistoria Nivå: Grundnivå Fördjupning i förhållande

Läs mer

Centrum för Europaforskning vid Göteborgs universitet

Centrum för Europaforskning vid Göteborgs universitet Centrum för Europaforskning vid Göteborgs universitet Linda Berg, föreståndare Linda.Berg@pol.gu.se /CERGU1 CERGU (group) CERGU_tweets Om CERGU Startade 1995 GU blev Jean Monnet Centre of Excellence 1998

Läs mer

Humanistiska fakultetsstyrelsen Sammanträdesdatum Företrädare för verksamheten

Humanistiska fakultetsstyrelsen Sammanträdesdatum Företrädare för verksamheten Tid 09.00 11.00 Närvarande Företrädare för verksamheten Margareta Hallberg Mats Andrén Mats Björkin Britt-Marie Karlsson Marcus Nordlund Auður Magnúsdóttir Ola Sigurdson Företrädare för studenterna Katarina

Läs mer

Humanistiska fakultetens anvisningar för ansökningar om anställning och befordran

Humanistiska fakultetens anvisningar för ansökningar om anställning och befordran Sid 1 (5) Humanistiska fakultetens anvisningar för ansökningar om anställning och befordran Följande anvisningar avser ansökningar om anställning och befordran vid humanistisk fakultet. na är utformade

Läs mer

- - N C C S - - NORDIC COLLEGE OF CARING SCIENCE

- - N C C S - - NORDIC COLLEGE OF CARING SCIENCE - - N C C S - - NORDIC COLLEGE OF CARING SCIENCE Kära medlemmar! NCCS årsmöte 2013 RUNDBREV februari 2013 Årmötet hålls i samband med konferensen: Rörelsen mellan teori och praxis den 20-22 mars 2013 i

Läs mer

Riktlinjer för befordran av biträdande universitetslektor till universitetslektor vid teknisknaturvetenskapliga. vetenskapsområdet UPPSALA UNIVERSITET

Riktlinjer för befordran av biträdande universitetslektor till universitetslektor vid teknisknaturvetenskapliga. vetenskapsområdet UPPSALA UNIVERSITET UPPSALA UNIVERSITET TEKNAT 2014/214 Riktlinjer för befordran av biträdande universitetslektor till universitetslektor vid teknisknaturvetenskapliga vetenskapsområdet Dessa riktlinjer tillämpas vid befordran

Läs mer

Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogik

Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogik Dnr U 2013/471 Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogik Studieplanen är fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetsstyrelsen 2013-09-05. Utbildning på forskarnivå regleras genom allmänna bestämmelser

Läs mer

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution.

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Lärosäte Institution Externa Interna Totalt Summa* Blekinge tekniska högskola Studerandeavdelningen, Förvaltningen 9 11

Läs mer

Författarpresentationer

Författarpresentationer Författarpresentationer Inga Berggren, Trelleborg Hushållslärare, Fil. kand. i pedagogik, psykologi och sociologi. Yrkeslärare vid f.d. Värnhemsskolan i Malmö 1968 1991. Kommunpolitiker i Trelleborg 1967

Läs mer

Linnéstöd. Pär Omling. GD Vetenskapsrådet

Linnéstöd. Pär Omling. GD Vetenskapsrådet Linnéstöd Pär Omling GD Vetenskapsrådet Prop 2004/05:80 Forskningspropositionen 2006-2008 Statens särskilda ansvar: Forskningens frihet Grundforskning Forskarutbildning Statens övergripande målsättningar:

Läs mer

Fakulteten för konst och humaniora Dekanens beslutsmöte

Fakulteten för konst och humaniora Dekanens beslutsmöte Föredragningslista 2016-12-21 Fakulteten för konst och humaniora Dekanens beslutsmöte Datum och tid: 2016-12-21, kl. 08.30 Plats: Platon i Växjö och E509B i Kalmar Ärende 187 Dnr: 2016/6886-2.2.2 Ärende

Läs mer

LUNDS UNIVERSITET PROTOKOLL 1(6) och teologi kl Arbetsutskottet

LUNDS UNIVERSITET PROTOKOLL 1(6) och teologi kl Arbetsutskottet LUNDS UNIVERSITET PROTOKOLL 1(6) kl.9.15 12.15 Närvarande Ledamöter: Fredrik Lindström professor, prodekan Magnus Roslund studerande Marianne Thormählen professor, prodekan Eva Wiberg docent, prodekan

Läs mer

PROTOKOLL Anställningsutskottet Sammanträdesdatum Protokoll nr 13/06. Övrig närvarande Maria Lindencrona, sekreterare Leif Brodersen

PROTOKOLL Anställningsutskottet Sammanträdesdatum Protokoll nr 13/06. Övrig närvarande Maria Lindencrona, sekreterare Leif Brodersen PROTOKOLL Anställningsutskottet Sammanträdesdatum 2006-09-27 Protokoll nr 13/06 Närvarande ledamöter: Lärarrepresentanter Lars Holst, ordförande Lena Mårtensson Fredrik Laurell Håkan Olsson Lars-Göran

Läs mer

Open access ett nationellt perspektiv

Open access ett nationellt perspektiv Open access ett nationellt perspektiv SFIS Höstkonferens, Borås 8 november 2012 Aina Svensson, OpenAccess.se, Kungliga biblioteket och Uppsala universitetsbibliotek Vad är open access? Fri tillgång till

Läs mer

HIS A02 VT s. Dessutom kan visst stencilmaterial tillkomma

HIS A02 VT s. Dessutom kan visst stencilmaterial tillkomma HIS A02 VT 2012 Delkurs 1. Historievetenskaplig tänkande (6 högskolepoäng) Arnold, John, History. A Very Short Introduction, 2000 137 s Metodövningar i historia 1. Historisk teori, metod och källkritik,

Läs mer