Post- och Telestyrelsen (PTS)

Transkript

1 PTS-ER-2005:30 Post- och Telestyrelsen (PTS) Utbudet av tjänster, inom elektronisk kommunikation och post, för funktionshindrade Slutrapport Stockholm Analysen är framtagen av Digiscope Sverige AB Kontaktperson: Karolina Ehrlén,

2 1 Table of contents 1 TELETAL TEXTTELEFONIFÖRMEDLING SJUKVÅRDSUPPLYSNING FÖR TEXTTELEFONANVÄNDARE FRUKTTRÄDET BILDTELEFONIFÖRMEDLING MOBIL VIDEOKOMMUNIKATION SMS KOSTNADSFRI NUMMERUPPLYSNING BLINDSKRIFTSFÖRSÄNDELSER DIGITAL DISTRIBUTION AV TALBÖCKER SERVICECENTRAL FÖR DÖVBLINDA UTSTRÄCKT LANTBREVBÄRARSERVICE REFERENSER... 18

3 2 1 Teletal Sverige var först i världen att erbjuda människor med talsvårigheter tjänsten teletal 1. Tjänsten ger människor med talsvårighet möjlighet att ringa telefonsamtal. Förutom Sverige är Holland det enda land i Europa som erbjuder denna tjänst 2. Amerikanen Bob Segalman som har en CP-relaterad talsvårighet inspirerades av tjänsten i Sverige. Efter ett lyckosamt försöksprojekt tillsammans med California Relay Service och Sprint Telecommunications grundades i mars år 2001 en nationell tjänst (speach to speach - STS) i USA. Tjänsten är övervakad av Federal Communications Commission och drivs av TRS, Telecommunications Relay Service. Tjänsten är tillgänglig för engelska till engelska samt spanska till spanska och är inte en översättningstjänst. Tjänsten finns tillgänglig 24 timmar om dygnet, 365 dagar om året. 3 Teletal erbjuds förutom i Sverige, Holland och USA även i Australien. Liksom i USA var det ett lyckosamt pilotprojekt som resulterade i att tjänsten (SSR) blev permanent år I Australien står det icke vinstdrivande företaget Australian Communication Exchange (ACE) för driften. Enligt Bob Segalman har även Nya Zeeland och Sydafrika planer på att införa tjänsten INCOM-final report

4 3 2 Texttelefoniförmedling COST 219 är ett forskningsarbete som drivits av organisationen European Co- Operation in the field of Science and Technology. COST 219 presenterade år 2001 en rapport där de uppgav att Danmark, England, Finland, Frankrike, Grekland, Holland, Norge, Portugal, Sverige och Schweiz erbjuder tjänsten texttelefoniförmedling. Efter år 2001 har även Irland och Spanien startat nationell texttelefoniförmedling. Ett texttelefonsamtal tar ca fem gånger så lång tid som ett vanligt samtal. De länder som erbjuder tjänsten har olika sätt att kompensera textteleanvändarna för de ökade kostnaderna. I Sverige har man tagit hänsyn till detta genom ekonomiskt stöd från regeringen till användarna. I Frankrike betalar brukarna enbart en fast avgift en gång per månad. England har rabatterade priser på texttelefoni och på Irland kan en texttelefonanvändare få upp till 70% rabatt på sina telefonräkningar. I Norge har den institution som tillhandahåller tjänsten skyldighet att erbjuda döva, hörselskadade personer och personer med talsvårigheter reducerat pris på texttelefoni. 6 I Danmark börjat ersätta den gamla sortens texttelefoner med PC-baserade texttelefoner. Texttelefoniförmedlingen är numer tillgänglig dygnet runt och samtalsavgifterna har på senare tid reducerats. Initiativ har också tagits för att möjliggöra testlinjer över vilka det ska bli möjligt att använda syntetiskt tal och röstigenkänning. 7 Tjänsten texttelefoniförmedling dök upp i USA som en påföljd av The Americans with Disabilities Act år Då fastställdes att alla telefonbolag var tvungna att erbjuda texttelefoniförmedling (TRS), antingen direkt eller via delstatsprogram. MCI har hand om driften av texttelefoniförmedling i Arizona, Arkansas, California, Florida, Louisiana, North Carolina och Wisconsin samtidigt som de erbjuder en nationell texttelefoniförmedling till hela landet. 8 Tjänsten är subventionerad av National Exchange Carrier Association (NECA). Federal Communications Commission (FCC) har vidare fastlagt att tjänsten ska finnas tillgänglig 24 timmar om dygnet, alla dagar om året, utan extra kostnad. Det finns inga begränsningar för hur långa eller av vilken typ samtalen kan vara. 9 I Australien tillhandahålls texttelefoni av Australian Communication Exchange (ACE) under kontrakt med Australian Commonwealth. The Department of Communications, Information Technology and the Arts har ansvaret för kontraktet och The Australian Communications Aughthority fungerar som övervakande enhet för driften av tjänsten. Som resultat av den stigande mobiltelefonanvändningen och utnyttjandet av SMS-tjänster bland döva och hörselskadade har efterfrågan på texttelefoniförmedling sjunkit avsevärt i Australien INCOM-final report

5 4 Australien var först i världen med att göra det möjligt att larma en nödcentral via en texttelefon 11. Alla elva länder i Europa som har texttelefonifömedling ger användarna möjlighet att kontakta en nödcentral via förmedlingen (förutom Frankrike som har begränsad tillgång). Ofta varierar nödnumren inte bara mellan länderna utan också mellan olika typer av texttelefoner. England och Norge har speciella nödnummer för texttelefoner med direkt kontakt med nödcentralen. Ett problem med att använda samma nödnummer som den hörande delen av befolkningen använder, är att signalen från texttelefonen kan tolkas som en fax eller liknade. Sverige är ett av de länder som har utvecklat en teknik som gör det möjligt för texttelefonanvändare att ringa nödnumret 112. Texttelefonen sänder där ut en signal som ett automatiskt system lätt kan skilja från en fax. 12 Länder med stor fattigdom, analfabetism bland befolkningen samt dålig ITinfrastruktur kan ofta inte utnyttja tjänster så som texttelefoniförmedling. I Sydafrika har man exempelvis valt att inte lägga pengar på en texttelefoniförmedling utan strävar istället efter att i framtiden kunna ta steget direkt till automatiserade förmedlingstjänster INCOM-final report 13 Building Bridges for Deaf Telephony in South Africa A Community-Centred Approach

6 5 3 Sjukvårdsupplysning för texttelefonanvändare Projektet har hittat få länder i världen som erbjuder funktionshindrade texttelefonanvändare sjukvårdsupplysning. Däremot har funktionshindrade i Savoi-regionen i Frankrike ända sedan slutet av 1980-talet kunnat kontakta sjukhus och läkare med hjälp av en så kallad Minitel, vilket är en typ av texttelefon. Denna tjänst har nu spridit sig till övriga delen av landet. 14 I Australien har en del av vårdcentralerna direkt texttelefontillgång så att brukare kan kontakta dem utan hjälp av en förmedlingscentral. 15 Projektet har funnit ett antal sjukhus och informationscentraler i USA som har upplysning via texttelefon. Ett exempel är Division of Medical Services, department of social scervices i Missuori. 16 I Japan håller man på att utveckla ett system för funktionshindrade där man ska kunna kontakta sjukvårdsupplysningen oavsett typ av funktionshinder Tracey Annear, ACE,

7 6 4 Fruktträdet Enligt Stig Ohlson, ordförande i World Federation of Deafblind (WFDB), finns ingen tjänst i utlandet motsvarande de databastjänster som Fruktträdet erbjuder i Sverige 18. När Fruktträdet tog fram programvaran K2 (som används för TP44) så fanns det inget liknande system speciellt anpassat för blinda/synskadade i något land. När de presenterade systemet på internationella konferenser så hörde de inte heller talas om något liknande i andra länder. 19 Det kan dock ha hänt mycket sedan dess. TP Nova är baserat på en newsserver, men man kan förutom att delta via en vanlig newsklient också delta via mailinglistor och ett funktionellt webbgränssnitt. Det är, enligt Jonas Eckerman på FSDB, väldigt svårt att hitta BBS:er/forum idag som ger alla de tre möjligheterna och vars webbgränssnitt dessutom är anpassat för synskadade. 20 I Danmark har det länge funnits en tjänst motsvarande Fruktträdets tjänster TP44 och Nova. Tjänsten kallas för DEKSY och är ett textbaserat BBS-system som brukarna kan komma åt via texttelefon. Tjänsten gör det möjligt att skicka meddelanden samt delta i konferenser och diskussioner inom ett flertal olika ämnen. Under 2004 har tjänsten utvecklats för att ersätta den föråldrade tekniken och för att kopplas upp mot Internet och kallas numer för I-DEKSY. Tjänsten användes år 2001 av 45 dövblinda samt 50 övriga brukare. 21,22 Som ett led i utvecklingen har man i Danmark börjat ersätta den gamla sortens texttelefoner med nya uppdaterade texttelefoner som är PC-baserade. När texttelefonen byts installeras även en Internetuppkoppling och test av bulletin boards genomförs för olika grupper av funktionshindrade. 23 Det finns cirka 250 dövblinda som använder dator i Finland och de har ett eget e- postsystem via en server hos Synskadades Centralförbund i Finland 24. Där fanns också tidigare ett system för elektronisk spridning av tidningar till dövblinda. Systemet var enkelriktat och kunde bara användas för att skicka information till brukarna. Projektet har inte hittat information om huruvida systemet fortfarande är i bruk. 25 I Norge fanns tidigare en tjänst för dövblinda som liknande TP44 och byggde på att brukarna kunde hämta information från BBS:er. Tjänsten drevs av Foreningen Norges Doevblinde (FNDB) men har lagts ner och ersatts av en tjänst där brukarna kan prenumerera på nyheter via e-post Lotta Göller, WFDB, vidarebefordran av information från Stig Ohlsson, WFDB Jonas Eckerman, FSDB, Jonas Eckerman, FSDB, Jonas Eckerman, FSDB, Bjørn Davidsen, FNDB,

8 7 Det finns en internationell e-postlista, DEAFBLND, vars syfte är att dela information, förfrågningar, idéer eller synpunkter rörande dövblindhet. Alla som går med i listan kan maila till alla deltagare samt läsa gamla inlägg. Tjänsten motsvarar inte TP44 eller Nova, men fyller till viss del samma funktion. 27,

9 8 5 Bildtelefoniförmedling Norge och Finland har genomfört försök med bildtelefoniförmedling och det finns fungerande tjänster inom området 29,30. I Danmark har försöksprojektet IKT genomförts på 60 arbetsplatser. I projektet har Vsion Tech Bildtelefoner använts och varit kopplad till en tolkningscentral. 31 I Tyskland har ett omfattande försök med bildtelefoniförmedling genomförts. Vid projektets slut fanns stora problem att få en förlängning finansierad, trots ett lyckat resultat och positiv respons från brukare. 32 Ett av problemen var höga kostnader och svårigheter på grund ett stort antal olika dialekter i det tyska teckenspråket 33. I England bedrivs ett par projekt inom bildtelefoni. Det finns både förmedlingstjänst och tolkning på distans. Tolkningstjänster bedrivs av ett par olika företag bland annat RNID och har startats som ett komplement till face-toface tolkning för att minska problem med att få tillgång till tolkar med kort varsel och möjliggöra kortare möten. Tjänsten kan användas av alla som har tillgång till en bildtelefon och en ISDN-uppkoppling. RNID bedriver även förmedling av samtal där brukaren kan använda bildtelefon eller webbkamera över bredband. 34 Företaget Radiate har tjänster för bildtelefoniförmedling och nedladdning av teckenspråksinformation från ett bibliotek med videosnuttar 35. Förmedlingstjänsten kostar pengar och tanken är att sälja tjänsten till företag, sjukvård etc. för att öka deras möjlighet att kommunicera med döva kunder/patienter 36. I USA finns en mängd tjänster för bildtelefoniförmedling, en del drivs i enskilda stater och andra nationellt. Flera förmedlingstjänster kan bara användas med en viss typ av bildtelefon vilket låser in brukarna. Sorenson VRS är ett företag som erbjuder nationell förmedling. Tjänsten kan nås med Netmeeting eller med en speciell bildtelefon som brukaren får kostnadsfritt efter ansökan (förutsatt att dator och bredband finns). Tjänsten finansieras av National Exchange Carriers Asscociation (NECA). Samtalen är kostnadsfria för brukaren. 37 Sprint 38 och CAC 39 är andra exempel på leverantörer av tolknings och förmedlingstjänster för bildtelefoni. 29 Teleydelser i Norden for handicappede-ansvar og tilsyn 30 Johnny Kristensen, Tolkcentralen Teleydelser i Norden for handicappede-ansvar og tilsyn 32 Gunnar Hellström Omnitor, Johnny Kristensen, Tolkcentralen, Gunnar Hellström, Omnitor

10 9 I Australien finns ingen bildtelefonförmedling idag. Ett framgångsrikt försök genomfördes i Melbourne under 2000 och det finns planer på att etablera en permanent tjänst 40. En av anledningarna till att försöket inte övergick till en fast tjänst direkt var regeringsskifte med minskade resurser som resultat. 41 Enligt INCOMs slutrapport år 2004 tillhandahåller TC Visnet foundation bildtelefoniförmedling i Holland 42. Gunnar Hellström på Omnitor har tidigare varit i kontakt med ett tolkföretag i Holland, men företaget finns inte längre. Han har inte hört talas om några andra försök och är mycket skeptisk till informationen. Projektet har inte hittat någon vidare information som bekräftar att tjänsten finns i Holland Tracey Annear, ACE, Gunnar Hellström, Omnitor INCOM-final report 43 Gunnar Hellström, Omnitor

11 10 6 Mobil videokommunikation Utvecklingen av förmedlings- eller tolkningstjänster för mobil videokommunikation har nått längre i Sverige än i något annat land. Att utvecklingen ligger efter i andra länder beror antingen på att tekniken inte är mogen 44, att prissättningen ser annorlunda ut eller att landet generellt inte har välutvecklade kommunikationstjänster för funktionshindrade 45. I Norge och Danmark har mobil videokommunikation fått samma boom bland döva som i Sverige. Än så länge finns inga försök med förmedlings eller tolkningstjänster för mobila videosamtal. Detta beror troligtvis på att det inte finns en välutvecklad bildtelefoniförmedlingstjänst i fasta nätet att grunda en sådan tjänst på. 46 I England finns 3G-tekniken och i vissa delar har döva börjat kommunicera med videosamtal (i Nottingham området). Prismodellen är inte lika fördelaktig som i Skandinavien och mobil videokommunikation har inte alls fått samma spridning. Eftersom försök inom förmedling av och tolkning via fast bildtelefoniförmedling pågår i England är det inte otänkbart att förmedlings- och tolktjänster för mobil videokommunikation kommer att bli aktuellt framöver. 47 I Italien har 3G-utvecklingen nått långt och antalet abonnenter är störst i Europa. Däremot erbjuder Italien generellt mycket begränsade kommunikationstjänster för döva. Det finns varken text- eller bildtelefoniförmedling (förutom eventuellt en lokal texttelefoniförmedling som drivs av en dövförening 48 ). I USA och Australien, som har välutvecklade tjänster för bildtelefoniförmedling och ett välutvecklat tjänsteutbud för döva, har inte 3G-tekniken kommit tillräckligt långt. Det finns idag ingen möjlighet till mobil videokommunikation överhuvudtaget. 49 I USA finns däremot möjlighet att kontakta texttelefoniförmedlingen och att kommunicera med text i realtid från vissa mobiltelefoner. En sådan tjänst är Sprint Relay Wireless. 50 I Japan har 3G-utvecklingen kommit längre än i Europa och USA. DoCoMo utvecklar tjänster för synskadade och döva med hjälp av bland annat videotelefoni. DoCoMo ger även 50% rabatt till funktionshindrade användare Analys av utvecklingen av utbyggnaden av den tredje generationens mobila system och analys av framväxten av mobila innehållstjänster i ett internationellt perspektiv 45 Gunnar Hellström, Omnitor Gunnar Hellström, Omnitor Gunnar Hellström, Omnitor Gunnar Hellström, Omnitor Analys av utvecklingen av utbyggnaden av den tredje generationens mobila system och analys av framväxten av mobila innehållstjänster i ett internationellt perspektiv

12 11 7 SMS 112 Att i krissituationer kunna kontakta ett nödnummer då man inte befinner sig i hemmet innebär problem för många funktionshindrade världen över. Projektet har enbart lyckats hitta fyra länder som erbjuder tjänsten att från sin mobiltelefon kunna kontakta nödcentralen via SMS, nämligen Sverige 52, England 53, Singapore 54 och Bangladesh 55. Tjänsten förekommer dock endast som försöksprojekt i Sverige och England. R. Regana på Disabled People s Association i Singapore säger att tjänsten har uppfattats som mycket betydelsefull för användarna i landet. Flera parallella försöksprojekt pågår för närvarande i England. Ett av projekten startade så sent som i februari 2005 av The Mobile Data Association (MDA) och drivs av West Mercia Police. Användaren textar in sitt namn, position, vilken tjänst han/hon behöver, detaljer om krissituationen och sitt handikapp och skickar sedan iväg meddelandet till polisstationens call-center som vidarebefordrar alarmet om andra enheter måste kontaktas. Textaren ombedes sedan att invänta svar samt om möjligt stanna kvar på platsen tills hjälpen anlänt. Textaren använder inte det nationella nödnumret. 56 Det mest unika försöksprojektet i England för tillfället är ett där Vodafone UK har lanserat en ny typ av mobil texttelefon som möjliggör realtidskonversation utanför hemmet. Mjukvaran är utvecklad av RNID och har vunnit priser för sina unika egenskaper. Den mobila texttelefonen gör det möjligt för funktionshindrade att kontakta nödcentraler samt föra interaktiva textsamtal. 57 Tjänsten existerar i dagsläget inte i USA eller Australien. De personer som projektet varit i kontakt med i dessa två länder säger att en SMS tjänst av detta slag blir användbar först då den kan användas i realtid. I dagsläget kan det likaväl vara så att larmcentralen får in ett SMS långt senare än krissituationen inträffat. Systemet tillåter inte heller någon feedback från larmcentralen i fråga om huruvida meddelandet har gått igenom eller ej INCOM-final report R. Regana, Disabled People s Association, Singapore, Abdus Sattar Dulal, BPKS,

13 12 8 Kostnadsfri nummerupplysning Vissa länder i Europa har vidtagit åtgärder för att minska de extra kostnader som uppkommer för synskadade som är tvungna att använda nummerupplysning istället för den tryckta telefonkatalogen. Finland har liksom Sverige en kostnadsfri nummerupplysning för synskadade. Tjänsten finansieras av Hälsoministeriet 59. Det företag som tillhandahåller nummerupplysning i Norge har skyldighet att ge rabatter till blinda och synsvaga som använder nummerupplysning 60. I Danmark får funktionshindrade 20% rabatt på samtal till nummerupplysningen med ett maxbelopp på 1295 dkr per kvartal 61. På Irland tillhandahåller Ericom en nummerupplysningstjänst som är gratis för de som inte kan använda den vanliga telefonkatalogen. I Holland är det KPN som erbjuder både gratis nummerupplysning samt helpdesk för synskadade och i England har nummerupplysningen skyldighet att erbjuda gratis uppringning och vidarekoppling för synskadade. 62 De flesta länder i Europa har dock ett system där användaren får ett antal gratis samtal per månad. I Grekland och Portugal är 20 gratis samtal per månad tillåtna och i Spanien får synskadade ringa 10 samtal till Telefonicas nummerupplysning gratis 63. I Frankrike har man inte vidtagit några åtgärder för att reducera kostnaden för nummerupplysning för synskadade i allmänhet men det finns exempelvis rabatter för krigsveteraner med synskador. I Tyskland förekommer viss rabatt för funktionshindrade och personer med speciella sociala behov. Gratis nummerupplysning finns även i Australien. Sedan 1994 står det statliga bolaget Telstra för gratis nummerupplysning för synskadade som då får ringa på ett speciellt nummer 64. För övrigt är det få länder som tillhandahåller tjänsten i Asien. Projektet har dock varit i kontakt med Disabled Pepole s International i Korea där en ansvarig uppger att gratis nummerupplysning och rabatterade samtalskostnader finns för synskadade 65. I USA bistår varje lokal telefonoperatör med en egen nummerupplysningstjänst. Projektet har inte funnit någon federal bestämmelse om att nummerupplysningen måste tillhandahålla någon gratis tjänst för personer som inte kan använda den vanliga telefonkatalogen. 59 Consulation paper on issues pertaining to publishing of telephone directory and DES 60 Teleydelser i Norden for handicappede-ansvar og tilsyn 61 Teleydelser i Norden for handicappede-ansvar og tilsyn 62 INCOM-final report 63 Consulation paper on issues pertaining to publishing of telephone directory and DES Cho Young-im, Disabled Pepole s International, Korea

14 13 9 Blindskriftsförsändelser Avgiftsfri blindförsändelse är en väl etablerad tjänst världen över. Internationellt administreras tjänsten av Universal Postal Union och har sitt ursprung i den avgiftsfria distributionen av punktskriftsutrustning för postkommunikation, grundad år Många länder har valt att utvidga tjänsten till att, förutom punktskriftsförsändelser, även gälla talböcker, taltidsskrifter, CD-Rom material och material med text som trycks med extra stora bokstäver. 66 Arbetsgruppen för tillgång till information hos The European Blind Union genomförde år 2003 en undersökning av kostnadsfri postförsändelse för blinda i Europa. Förutom att understryka vikten av tjänsten så gjorde de även en kartläggning av tjänsten i alla EU- länder (förutom Luxemburg). Enligt resultatet så erbjuder samtliga länder (Belgien, Danmark, England, Finland, Frankrike, Grekland, Holland, Irland, Italien, Portugal, Sverige, Spanien Tjeckien, Tyskland och Österrike) avgiftsfri försändelse av punktskrift. Belgien, Grekland och Holland har dock infört restriktioner som innebär att korrespondensen måste föras mellan en blindorganisation och en blind eller vice - versa. Det bör även nämnas att samtliga länder har vikt- och måttrestriktioner för den kostnadsfria distributionen. Danmark, England, Finland, Grekland, Irland, Portugal, Sverige och Tjeckien har en max vikt på 7 kg på blindskriftsförsändelser för blinda och synsvaga. Spanien har en max vikt på 4 kg och Tyskland på endast 1kg. Vissa av dessa länder har olika viktkrav på utrikes och inrikespost. När det gäller dimensionen på försändelsen så har alla länder förutom Belgien, England, Frankrike, Italien, Portugal, Sverige och Tjeckien någon typ av krav för kostnadsfria blindskriftsförsändelser. 67 Trots att material med text som trycks med extra stora bokstäver är ett centralt hjälpmedel för en synsvag person så är det endast tre av medlemsländerna som har utvidgat tjänsten till att inkludera även sådant material, nämligen Spanien, Portugal och, från och med april år 2005, även England. Talböcker är däremot något som samtliga länder erbjuder men under olika former av restriktioner. I Frankrike, Holland och Tyskland gäller den enbart kommunikation mellan blindorganisationer och blinda. I Österrike erbjuds tjänsten enbart för försändelser organisationerna emellan och i Belgien är tjänsten bara tillgänglig för speciella bibliotek, produktionscenter samt deras medlemmar. Alla länder kräver att försändelsen märks med text eller symbol för att indikera att det är en blindskriftsförsändelse. I Danmark kräver posten även att mottagarens dörr är märkt, så att brevbäraren vet att det är gratis att ta emot försändelsen. 68 Vikten av CD-ROM skivor och disketter som kommunikationsmedel har tydliggjorts i och med att 10 av de 15 medlemsländerna erbjuder distribution av dessa kostnadsfritt. Varierande restriktioner förekommer dock även här. Enligt undersökningen var det enbart Belgien, Danmark, Finland och Sverige och som inte erbjöd tjänsten år Av dessa fyra länder hade då både Danmark och

15 14 Frankrike påbörjat pilotprojekt samt förhandlingar i frågan. Detta indikerar att Sverige ligger efter de andra EU-länderna i fråga om kostnadsfri distribution av just disketter och CD-ROM skivor. 69 I Australien erbjuder The Australian Post både punktskriftsmaterial, talböcker och taltidsskrifter kostnadsfritt. The Australian Post ger även rabatter på godsfrakt via flyg samt annan distribution av gods för synskadade. Tjänsterna finansieras av Hälsoministeriet. I USA har synskadade och blinda tillgång till kostnadsfri punktskrift, talböcker, taltidsskrifter och material med text som trycks med extra stora bokstäver. En skillnad är dock att distributionen administreras lokalt i de olika delstaterna, vilket gör att det kan förekomma vissa skillnader gällande restriktioner delstaterna emellan. 70 Enligt det regionala utvecklingskontoret av Disabled People s International Asia- Pasific Region ligger utvecklingen gällande många tjänster för funktionshindrad efter i största delen av Sydost-Asien (med undantag för länder som Australien, Nya Zeeland och Singapore). Avseende blindskriftsförsändelser är det främst den outvecklade infrastrukturen och de ekonomiska förutsättningarna som ligger till hinder för en snabb utveckling. Många länder som exempelvis Bangladesh och Samoa erbjuder dock kostnadsfri blindskriftsförsändelse av punktskriftsmaterial och talböcker When the tide comes in: Towards Accessible Telecommunication for people with disabilities in Australia 71 Akiko Fukuda, Disabled People s International, Asian-Pasific region

16 15 10 Digital distribution av talböcker Enligt Torbjörn Dahlander på Tal och Punktskrifts Biblioteket (TPB) finns det ännu inte så många exempel på försök eller etablerad tjänst av digital distribution av talböcker i världen. Torbjörn anser att den i dagsläget mest intressanta tjänsten är Net Plextalk i Japan. Tre bibliotek och cirka 60 låntagare ingick då tjänsten ännu bara fanns som försöksprojekt. Varje låntagare hade i hemmet en dator med Internetuppkoppling (ADSL-1.5 Mb) och programvaran Net-Plextalk installerad som integrerar sökning och läsning av DAISY-böcker. Från datorn kunde de söka i en bibliotekskatalog som innehöll 3000 DAISY-titlar. När låntagaren hittat rätt titel var det möjligt att välja om DAISY-boken skulle avlyssnas strömmande eller laddas ner till hemdatorn. I båda fallen erbjöd uppspelningsprogrammet full funktionalitet, till exempel sidsökning och kapitelnavigering. Försöksverksamheten var mycket uppskattad, främst vad gällde snabbheten att få tag på en DAISY-bok men också möjligheten att kunna provlyssna på titlar genom strömmande läsning. Tjänsten finns numera som ordinarie tjänst vid ett antal stora bibliotek i Japan. Många länder, bland annat Sverige, har varit intresserade av det japanska systemet som företaget Plextor Co har byggt. 72,73 Ett annat exempel är den amerikanska webb-baserade tjänsten Bookshare som är ett kooperativt system där boksamlingen till största del byggs upp av användarna själva genom att de skickar in material och på så vis bidrar till att skapa en informationsbank som kan användas av alla medlemmarna. Tjänsten är tillgänglig för amerikanska medborgare med synskada, läs- och skrivsvårigheter eller rörelsehinder. För att få tillgång till tjänsten krävs registrering med handikappintyg samt en prenumerationsavgift. Antalet titlar är stort och kan laddas ned i BRF-, DAISY- och HTML-format. Systemet bygger på ett undantag i den amerikanska upphovsrätten som vi i Sverige för närvarande inte har någon motsvarighet till. 74 De flesta länder i Europa distribuerar för närvarande talböcker via CD skivor i DAISY- format som skickas hem till beställaren via post. Många länder har flertalet företag och organisationer som tillhandahåller tjänsten. I England står RNIB för den största delen av distributionen av talböcker. Forskning angående möjlig nedladdning av talböcker via bredband pågår men kan ännu inte erbjudas i England John Gill på RNIB,

17 16 11 Servicecentral för dövblinda Gunnar Hellström på Omnitor säger att det troligtvis inte existerar någon liknande tjänst i andra länder. Däremot har det förekommit ett försök i Norge som med största sannolikhet var baserat på en fjärrstyrd kamera och vanlig telefon. Målgruppen för försöket i Norge var synskadade och inte specifikt dövblinda. 76 I Japan har en representant från TeleSupport NET introducerat ett nytt stödsystem för blinda, där användaren med hjälp av en 3G-telefon kommunicerar med en stödperson. Användaren tar bilder på saker som behöver förklaras i omgivningen och skickar iväg dessa till stödpersonen som svarar via en hörsnäcka på telefonen. För tillfället riktar sig tjänsten alltså inte till dövblinda men forskning pågår för att kunna utnyttja tekniken även i detta ändamål. Idag bär dock användaren hela kostnaden för tjänsten och utrustningen. 77 Det bör dock tilläggas att Disabled People s International på Samoa uppger sig ha en liknande tjänst 78. Projektet har gjort upprepade försök att få klarhet i under vilken form denna servicecentral drivs men tyvärr misslyckats med detta. 76 Gunnar Hellström, Omitor, Fatino Utumapu, Disability Coordinator,

18 17 12 Utsträckt lantbrevbärarservice Tjänsten utsträckt lantbrevbärarservice är ett resultat av att det finns en nationell lantbrevbärarservice och att den utvidgas till att gälla funktionshindrade på vägsträckor som egentligen inte täcks av lantbrevbärarservicen. I Danmark finns lantbrevbärarservice som erbjuder enklare tjänster i tillägg till postutdelning. Den representant för Posten i Danmark som projektet varit i kontakt med känner inte till några särskilda bestämmelser för funktionshindrade. 79 I Finland finns lantbrevbärarservice för personer som bor mer än 5 km från närmaste postkontor. Individuell bedömning av utsträckt lantbrevbärarservice till funktionshindrade görs om brukaren skickar in läkarintyg. Brukarna kan köpa frimärken, få paket levererade samt lämna post. Det är ej möjligt att betala räkningar eller ta ut pengar. 80 I Norge finns lantbrevbärarservice och en del av postbilarna fungerar som rullande postkontor, samtliga posttjänster och enklare banktjänster kan genomföras. 81 I de flesta fall måste brukaren ta sig till sin brevlåda, vilken oftast sitter på en gemensam samlingsplats. Lantbrevbäraren kommer sex dagar i veckan. Max en dag i veckan kan brukarna placera en bricka på brevlådan, vilket innebär att brevbäraren kör fram till huset. Om brukaren har funktionshinder kan brevlådan placeras vid huset, vilket innebär att brukaren har tillgång till posttjänster i hemmet sex dagar i veckan. 82 I USA finns rural postal service. Vägsträckor där det bor mindre än en familj per mile betecknas som vakant och täcks inte av rural delivery 83. Om en funktionshindrad invånare bor på en vägsträcka där post inte selas ut kan han/hon skicka in en ansökan med ett läkarintyg. Om ansökan accepteras levereras posten till dörren även om vägsträckan är vakant och utdelningen är indragen. Tjänsten är i dessa fall kostnadsfri. Rural delivery innebär även att brukaren kan köpa frimärken, och betala med postanvisning etc. 84 Australien har många olika tjänster för att täcka rural areas 85. Projektet saknar uppgifter om huruvida det finns specifika tjänster för funktionshindrade. 79 Kundtjänst, Posten i Danmark Kundtjänst, Posten i Finland Kundtjänst, Posten i Norge Kundtjänst, Posten Norge, Telefonintervju med USPS,

19 18 13 Referenser Sakkunniga Tracey Annear, ACE Lotta Göller, WFDB Stig Ohlsson, WFDB Gunnar Hellström, Omnitor Johnny Kristensen, Tolkcentralen Cho Young-im, Disabled Pepole s International, Korea Akiko Fukuda, Disabled People s International, Asian-Pasific region Torbjörn Dahlander, TPB John Gill, RNIB R. Regana, Disabled People s Association, Singapore Abdus Sattar Dulal, BPKS Rapporter och dokument INCOM-final report, INCOM subgroup, Sekretariatet för NFTH, Hjälpmedelsinstitutet, 2004 Teleydelser i Norden for handicappede-ansvar og tilsyn, Arbejdsgruppen NFTN, Sekretariatet för NFTH,Hjälpmedelsinstitutet, 2004 Building Bridges for Deaf Telephony in South Africa A Community-Centred Approach, William Tucker,Edwin Blake and Meryl Glaser, University of Cape Town, 2003 Analys av utvecklingen av utbyggnaden av den tredje generationens mobila system och analys av framväxten av mobila innehållstjänster i ett internationellt perspektiv, StelaCon, PTS-ER-2005:8 Bilaga 2, 2004 Consulation paper on issues pertaining to publishing of telephone directory and DES, No 14/2004, Telecom Regulatory Authority of India, New Delhi, 2004 When the tide comes in: Towards Accessible Telecommunication for people with disabilities in Australia, Human Rights and Equal Opportunity Commission, 2003 Internetsidor

20