InnehÔll. Glokala hìndelser VÌrlden, vi och vôra visioner 6. De f renar det bìsta av tvô vìrldar 9. Milj fokus en vardaglig sjìlvklarhet 10

Transkript

1 rsredovisning 2011

2

3 InnehÔll Glokala hìndelser VÌrlden, vi och vôra visioner 6 De f renar det bìsta av tvô vìrldar 9 Milj fokus en vardaglig sjìlvklarhet 10 Kunderna ^ vôr verksamhets centrum 14 PrisvÌrd vìrme ^ dygnet runt, Ôret om 16 StadsnÌt ^ ppnar d rrar till framtiden 18 Den nansiella utvecklingen 20 Ledningsgrupp 22 F rvaltningsberìttelse 23 ResultatrÌkningar 26 BalansrÌkningar 27 Kassa desanalyser 29 Not 1 30 Not Not Not Not Not Not Not Not Not Underskrifter 42 RevisionberÌttelse 43 Styrelsen 45 Koncernens anlìggningar 46

4

5 Glokala hìndelser 2011 Januari W Tunisiern Mohammed Bouazizi sìtter eld pô sig sjìlv som protest mot korruption och trakasserier. Befolkningen i Egypten startar uppror mot den sittande regeringen. HÌndelserna blev upptakten till den tunisiska revolutionen och i f rlìngningen hela den arabiska vôren. W Dala Energis personalklubb- energiklubben bildas. Februari W VM i Holmenkollen blev en stor norsk succe. Men det hindrade inte Marcus Hellner att chocka norrmìnnen i ppningsdagens sprinttìvling. W Leksands IF arrangerar utomhusmatch i Leksand med publikrekord pô personer.tyvìrr f rlorar Leksand slaget om Siljan mot Mora med 1-4. Mars W En kraftig tsunami slôr till mot Japans kust och orsakar stora skador pô bland annat kìrnkraftverket Fukushima. Katastrofen fôr konsekvenser inte bara i Japan. W Dala Energi tar ett debiteringssystem i drift och fakturerar sina egna kunder f r f rsta gôngen pô 15 Ôr. April W Kate Middleton gifter sig med sin prins William och blir hertiginnan av Cambridge. Br llopet hôlls naturligtvis pô Westminster Abbey. W Dala Energi presenterar sin bokslutskommunike f r Maj W Finland utklassar ett favorittippat Sverige i VM- nalen i ishockey.trots att Tre Kronor togledningen med 1-0 vann Finland med hela 6-1. W Dala Energis bolagsstìmma hôlls i RÌttvik Arena. MÔnga Ìr intresserade och det blir deltagarrekord f r arrangemanget. Juni W SVT-legendaren Sven Plex Pettersson avlider den 25 W juni, 84 Ôr gammal. TÌllberg Forum hôlls f r f rsta gôngen utanf r TÌllberg, denna gông i Sigtuna. Juli W Anders Behring Breivik detonerar en bomb mitt i regeringskvarteren i centrala Oslo den 22 juli, dìrefter beger han sig till Ut ya f r en systematisk skjutning.totalt f r vades 77 mìnniskor livet och ett trettiotal skadades. W Stort str mavbrott i hela Dalarna. Augusti W Megafavoriten Usain Bolt stôr f r ett av friidrottsvìrldens st rsta asko nôgonsin nìr han tjuvstartar vid friidrotts- VM i herrarnas 100 meters nal i Daegum, Sydkorea. September W Bara minuter efter att planet med det ryska hockeylaget Lokomotiv Jaroslav gett sig ivìg frôn ygplatsen st rtar det i en od efter att f rst ha slagit i ett signaltorn. 43 personer omkom i kraschen, dìribland den svenske landslagsmôlvakten Stefan Liv. Oktober W Apples legendariske grundare Steve Jobs d r efter att ha kìmpat mot cancern i sju Ôr. Jobs var hjìrnan bakom produkter som Mac-datorn, ipod, iphone och ipad. November W Italiens premiìrminister Silvio Berlusconi lìmnar in sin avskedsans kan. NÌr han anlìnder till presidentpalatset i Rom m ts han av demonstranter som kastar smômynt mot honom. W Blixthalka lamslog Dalarna. I stora delarav lìnet stìlldes busstra ken in pô de mindre vìgarna. December W Liberias president Ellen Johnson-Sirleaf, den liberiske fredsaktivisten Leymah Gbowee och mìnniskorìttsaktivisten Tawakul Karman frôn Jemen tilldelades Nobels fredspris. W Annandag jul 2011drabbades koncernens nìtomrôde av en av de kraftigaste stormarna pô lìnge.trots snabb mobilisering och bra insatser frôn hela organisationen var tio procent av vôra kunder utan el i ver 12 timmar, vilket Ìr grìnsen f r utbetalning avbrottsersìttning. Dala Energi rsredovisning

6 VÌrlden, vi och vôra visioner Vi lever i en vìrld av f rìndringar. Genom att g ra kloka och medvetna val bygger vi en plattform f r utveckling inf r framtiden. Oroligt i vìrlden 2011 har varit ett Ôr som kìnnetecknas av oroligheter runt om i vìrlden sôvìl politiskt som nansiellt. Milj - och klimatdiskussionen har inte varit den prioriterade frôgan Ìven om stora insatser g rs pô mônga olika hôll i vìrlden. NÌr man studerar vìderkartan 2011 sô har Norden och NordvÌstra Ryssland haft kallare Ìn normalt men vriga delar av vìrlden betydligt varmare.vi har en tendens att tro att vìrlden Ìr sô som vi ser den. I ett internationellt perspektiv sô verkar alla vara mer eller mindre verens om hur det lôngsiktigt ser ut och vad det lôngsiktiga môlet Ìr. VÔr strìvan f r en mer hôllbar utveckling innebìr att vi i vìstvìrlden môste gô f re, samtidigt som de lìnder i vìrlden som Ìr fattiga i f rsta hand môste fô en rimlig chans till kad levnadsstandard. Den stora frôgan Ìr i vilken takt allt detta skall ske och vilka uppoffringar som môste g ras. System som inte hôller Etablerade affìrsmodeller med nansiella investeringar skapar naturliga motkrafter mot f rìndring i det korta perspektivet. Det nns otaliga exempel vìrlden ver dìr signalerna funnits om att f retag eller samhìllen inte baseras pô hôllbara f rutsìttningar men dìr ÔtgÌrder inte vidtagits i tid utan utvecklingen lett till omvìlvande f rìndringar. Exempel Ìr Facits skrivmaskinstillverkning dìr man inte sôg datorutvecklingen som ett hot. Úver en natt slutade folk k pa skrivmaskiner. De senaste Ôrets politiska utveckling i Libyen och Egypten Ìr andra exempel pô dìr systemet inte lìngre hôller. Oljeindustrin Ìr en bransch som omsìtter stora pengar och dìr den lôngsiktiga visionen Ìr att vi môste ha ett vìsentligt minskat fossilberoende men dìr man Ìnnu inte haft f rmôgan eller viljan att skapa verkliga drivkrafter f r en f rìndring. Inom transportsektorn pôgôr ett intensivt utvecklingsarbete med olika typer av brìnslen. En vacker dag kommer ett systemskifte att ske, frôgan Ìr nìr. Lyft blicken och ha rìtt fokus Ur ett nationellt perspektiv tìnker jag pô med vilket fokus myndigheterna granskat vôr bransch under Ôret. Industriella monopol har en tradition att bli synade under lupp av myndigheter som gìrna vill peka riktning f r framtiden. FrÔn 2011 minns vi bland annat fjìrrvìrme- och elnìtsregleringen som pekar ut vilka intìkter vi akt rer i branschen ska ha under perioden 2012^2015, ett faktum som f rstôs pôverkar oss vìldigt mycket. Det viktiga f r vôr bransch i vôr vìrld av regleringar handlar om att ha rìtt fokus, att lyfta blicken och tìnka lìngre Ìn att bara g ra myndigheterna n jda. Fokus môste alltid ligga pô vôra kunder, Ìgare och milj n, detta Ìr môlbilden vi stìndigt ska jobba f r. VÔr omvìrld f rìndras snabbt, konkurrensen hôrdnar. Den traditionella industrin yttar utomlands och mindre orter kìmpar mot ut yttning och f rsìmrad samhìllsservice. Det Ìr lìtt att beklaga sig nìr de svarta rubrikerna stundom tar utrymme. Men det nns m jligheter ^ se pô alla spìnnande f retag och entrepren rer som nns hìr.vi som tror pô den hìr bygden har ett betydande ansvar, att hela tiden verka f r det positiva och tro pô en framtid och utveckling. Se pô vôr utbyggnad och ambition kring stadsnìtet, detta Ìr ett utmìrkt exempel pô hur man kan skapa f rutsìttningar f r konkurrenskraft pô landsbygden.varf r ytta till en storstad f r arbetets skull nìr den senaste tekniken g r att du kan bo kvar med bibehôllen livskvalite? VÔr vision Att lyfta blicken och jobba mot visionerna Ìr nôgot som môste genomsyra Ìven vôrt interna arbete, att se ver de dagliga hindren och tro pô det vi g r ^ och g ra det fullt ut. F r oss Ìr det centralt att koppla vôr dagliga verksamhet till vôr vision, det vill sìga Dala Energi ^ en drivkraft f r bygdens utveckling med ett medvetet engagemang f r milj n.. 6 Dala Energi rsredovisning 2011

7 I det hìr sammanhanget blir vôrt utvecklingsarbete inom stadsnìt sô rìtt och riktigt. Det Ìr lìtt att pôstô att stadsnìt idag Ìr lika viktigt som elen var f r 100 Ôr sedan i Sverige. Jag summerar 2011 med att vôr r st i samhìllet blir allt viktigare, och att vi Ìr beredda att axla ansvaret Medarbetare Vi har gôtt frôn en koncern, Leksand-RÌttvik Energi, med drygt 34 anstìllda till Dala Energi med en verksamhet i fyra kommuneroch drygt 70 anstìllda. Organisationen har i alla verksamheter varit utformad och dimensionerad f r det lilla f retagets behov. Expansionsfasen vi befunnit oss i har resulterat i att stora delar av verksamheten har omorganiserats. Vi har inf rt era chefsnivôer vilket medf rt ovana och en del oro hos bôde chefer och personal. Ledarskapet Ìr annorlunda idag jìmf rt med tidigare, f rmôgan att styra utifrôn vôra visioner och môl har blivit viktigare Ìn Vad och Hur saker ska g ras. Generationsskiftet som vi delvis be nner oss i men kommer att kìnna av Ìn mer lìngre fram tvingar oss till nytìnkande, smarta l sningar och utveckling i hela organisationen. En av utmaningarna inf r kommande Ôr Ìr att ta vara pô den erfarenhet och kunskap som nns hos vôra medarbetare idag och som pô nôgra Ôrs sikt lìmnar oss f r livet som pensionìrer och verf ra denna kunskap till den yngre generationen som pôb rjat sin yrkeskarriìr pô Dala Energi. Dala Energi har en spìnnande framtid framf r sig och vôra medarbetare har goda m jligheter att vara med och pôverka och medverka till att vi m ter morgondagens utmaningar pô bìsta sìtt. Hans Bywall VD och Koncernchef

8

9 De f renar det bìsta av tvô vìrldar Vi jobbar hela tiden f r en bra dialog med vôra kunder, dìr vi i alla situationer ska bem ta vôra kunder pô ett affìrsmìssigt och serviceinriktat sìtt. VÔra kìrnvìrden Ìr respekt, Ìrlighet, engagemang och kundnytta. Per och Marit Westblom Ìr glada idag. Orsaken Ìr att de i november ifjol gavs m jlighet att beransluta sitt bostadshus i Risholn,18 kilometer utanf r Leksand. Anslutningen har pô era sìtt pôverkat deras tillvaro positivt. ^ Det Ìr underbart att kunna leva som vi g r, sìger Per Westblom. Samtidigt som vi kan leva det hìr livet i vôr lilla by kan vi ha vìrsta tekniken i huset. Risholn bestôr av totalt 13 hushôll och nôgra fritidshus. HÌr, bortom allfarvìgarna, har Per och Marit hittat sin dr mtillvaro, nìra till skog och natur. NÌr erbjudandet frôn Dala Energi kom om att ansluta sig till stadsnìtet var svaret givet. ^ Tidigare hade vi en trôdl s uppkoppling som svajade hela tiden, sìger Per, det var vìldigt frustrerande, framf r allt dô jag jobbar med musik bôde dagar och kvìllar. Per Ìr chef ver musikskolan i Leksand med cirka 600 elever, dìrtill engagerad i band och orkestrar pô sin fritid. ^ Det Ìr ofta tunga ler som beh ver skickas med olika musikaliska arrangemang. F rut kunde det ta en dag att skicka, nu Ìr det klart pô nolltid. Och tidigare var jag tvungen att Ôka in till kontoret om det var nôgot jag beh vde ha Ôtkomst till pô datorn. Nu kan jag sitta uppkopplad mot jobbet, vardag som helg, och ha tillgông till hela mitt lbibliotek. Fritt och exibelt En annan f rdel, menar Per, Ìr att bern ligger nedgrìvd, man slipper de luftburna ledningarna som tidigare var sô kìnsliga f r Ôska och nedfallna trìd. ^ Vi har Ìven telefonin uppkopplad, och till sommaren ansluter vi Ìven TV:n nìr vôrt gamlatv-avtal gôr ut, dô fôr vi tillgông till ett helt annat utbud. Ut ver att bern ger oss en frihet och exibilitet sô tjìnar vi Ìven pengar pô den. Det kostade oss visserligen en anslutningsavgift i b rjan, men det Ìr pengar vi snabbt b rjat tjìna in. ^ Ett annat mervìrde Ìr att vi h jer vìrdet pô fastigheten, sìger Marit, som Ìven hon jobbar pô musikskolan i Leksand. Och nìr vi vill prata med vôra ut ugna d ttrar sô Ìr det nu bara att koppla upp sig mot Skype och prata med varandra. F rra veckan gjorde vi samma sak med vôra grannar som var pô semester i centrala Paris. ^ Jag har en musikkompis som bor i centrala Stockholm. Har ni ber i Risholn, sa han, sjìlv sitter jag med en vanlig trôdl s uppkoppling. Han var nog lite avundsjuk. Dala Energi rsredovisning

10 Milj fokus en vardaglig sjìlvklarhet Att engagera sig kring vôr gemensamma milj Ìr en sjìlvklarhet. Alla milj vinster vi kan bidra till, stora som smô, Ìr av betydelse. Vi vill i alla milj sammanhang vara ett f red me, dìr vi i vôr relation till kunder och leverant rer tar initiativ som leder till en hôllbar utveckling. Detta Ìr ett av era delmôl som leder oss i vôr vardag. Vad vi g r och inte g r pô Dala Energi inom detta omrôde spelar roll. Inom vìrmeverksamheten innebìr varje ny kund som byter till fjìrrvìrme eller nìrvìrme en milj f rbìttring. Detsamma gìller stadsnìtet som m jligg r att vi kan prata och konferera via internet istìllet f r att ha fysiska m testrìffar sô fort nôgot beh ver diskuteras. VÔr del i vindkraftsutbyggnaden Ìr ocksô en del av ett klimatsmartare tìnkande. Vi Ìr pô det hela taget en viktig spelare i denna milj kamp f r att fô samhìllet ^ och vôra kunder ^ att minska sin energianvìndning. Interna milj môl Internt i bolaget har vi satt upp môl att minska fossilenergianvìndandet i bilôkandet med 20 %, pappersanvìndningen med 17 %, samt hjìlpa vôra kunder att minska sin energif rbrukning. Milj forum Vi gurerar idag i era forum dìr milj n Ìr satt verst pô agendan, som Sweheat, en f rening med ambition att frìmja export av den svenska fjìrrvìrmemarknaden. Ett annat mer lokalt sammanhang Ìr nìringslivsutvecklingsprojektet Green Business Region i Teknikdalen, BorlÌnge, vars môl Ìr att hjìlpa gr na f retag med ambitioner pô exportmarknaden. Vind Dala Vind AB bildades f r sex Ôr sedan med syftet att m ta en vìxande efterfrôgan pô ny milj vìnlig elproduktion. Ambitionen Ìr att i f rsta skedet f rse Dalarna med vindkraftverk pô bra lìgen, att behôlla kraftverken i lokalt Ìgande och att kunna ge sina delìgare tillgông till milj vìnlig el till ett attraktivt pris.vi Ìr med som delìgare i detta bolag och bevakar utvecklingen noga. I dagslìget nns begrìnsningen i be ntligt nìt och det beh vs en stor infrastrukturutveckling f r att komma vidare. En diskussion om detta f rs med Svenska KraftnÌt. Transporter En satsning pô elbilar Ìr en f rlìngning av vad som hìnder i vôr omvìrld. Under 2011 startade ett samarbete med Malungs ElnÌt dìr vi tillsammans upphandlade sex elbilar av mìrket Volvo C30 Electric. Utvecklingsprojektet Dala Elbil tog form och Leksand och Malung blir en av 7 orter i Sverige som kommer att anta en mer seri s milj utmaning genom att testa elbilar och n dvìndig infrastruktur f r dessa. Bilkompaniet i Mora Ìr det f retag som tagit en ledande stìllning f r att upprìtthôlla service och underhôll genom att utbilda personal och inf rskaffa utrustning till bilarna. Bilarna levereras under f rsta delen av 2012 och fortfarande nns frôgetecken kring vilken teknik som kommer att bli standard och det krìvs utveckling pô batterisidan innan det riktigt stora genombrottet kommer. Men viktigt Ìr, vi vill vara med i denna utveckling, det Ìr en symbolhandling i linje med mycket annat vi vill g ra f r att utveckla bygden. Vi Ìr Ìven partner i BiogasMitt som Ìr en regional organisation som arbetar f r biogasens utveckling i Dalarna och GÌvleborg. I Dalarna har en biogasanlìggning diskuterats i RÌttvik, i Ickholmen.Vi har frôn b rjan stìllt oss positiva till denna utveckling dìr man tar tillvara reningsverksslam, slakteriavfall, g dsel och organiskt avfall frôn hushôll. 10 Dala Energi rsredovisning 2011

11

12

13

14 Kunderna ^ vôr verksamhets centrum FramtidenkrÌvermycketavoss,somattstÌndigthaett ramot marken och fônga de m jligheter som krìvs f r att g ra en bra verksamhet Ìnnu bìttre. VÔrt arbete inom elnìtet Ìr ett bra exempel pô detta, hur vôrt framtidsorienterade synsìtt banar vìg f r utveckling. Ett hìndelserikt Ôr har passerat, med en i vissa môtt dramatisk avslutning, detta nìr stormen Dagmar drog fram i december. VÔrt projekt med det nya NÌtinformationssystemet (NIS) har blivit en framgông. Det handlar om ett system som f renklar, knyter ihop och moderniserar vôrt dagliga arbete. Allt er av vôra funktioner och processer fôr st d av systemet och vid exempelvis avbrottsrapportering kan vi snabbt fô svar om vad som hìnt och nìr olika saker intrìffat. Andra f rdelar nns kring nìtanalyser som grund f r investeringsbehov.vi kan ocksô koppla ihop det med vôrt drift vervakningssystem, vilket ger en mycket bra verblick av elnìtet i realtid i driftrummet eller pô en dator hemma hos den som har beredskap. Allt nedlagt arbete har varit m dan vìrd,idagìrnis-systemetenstorresursivôrvardagochdet nns ytterligare utvecklingsm jligheter. IntÌktsramen Innan sommaren skickade vi ^ liksom alla andra elnìtsf retag i Sverige ^ in en ans kan om intìktsram f r perioden 2012^2015. Den nya intìktsramen, som vi ck besked om i september, sìkerstìller de investeringar som nìtet krìver och innehôller Ìven ett visst handlingsutrymme affìrsmìssigt. Nu vet vi vad vi har att f rhôlla oss till de nìrmaste Ôren. Arbetet med att ta fram intìktsramen har prìglats av bôde noggrannhet och struktur, dìr vi, steg f r steg, gôtt igenom och analyserat vôra anlìggningar med st d av NIS-systemet. Detta arbete ligger helt i linje hur vi vill och beh ver jobba som ett effektivt och vìxande bolag. El ver grìnserna? FrÔn politikerhôll har allt starkare r ster h jts om en nordisk slutkundsmarknad dìr man ska kunna handla el ver grìnserna. En stor marknad Ìr bìttre Ìn en liten Ìr utgôngspunkten. Man har Ìven slagit fast att en kontakt ska rìcka f r kunden och det pekar mot att den kontakten skall vara elhandlaren. Detta vìcker en del frôgor f r oss som jobbar lokalt, vi vìrdesìtter att ha en dialog och vara nìra vôra kunder i deras frôgor och beslut.vi Ìr inte framme i hur vi exakt ska agera i frôgan, men att vìrna om det lokala och vôra kunder Ìr ett sjìlvklart signum f r oss pô vôr hemmaplan. En annan aktuell frôga handlar om mikroproduktion av el, det vill sìga att konsumenten sjìlv tillverkaren del av sin el. I dagslìget nns ett tiotal pionjìrer i vôrt omrôde som Ìr igông, men frôgorna frôn en ny ken allmìnhet Ìr desto er. FrÔn vôr sida Ìrdet en sjìlvklarhet att vara med och st tta en egenel-r relse och omstìllning av energisystemet. I brist pô ett fungerande regelverk f r denna typ av elproduktion har vi tillsvidare stìllt oss pô kundens sida och erbjuder oss att k pa ett eventuellt verskott av det konsumenterna producerar f r en krona per kw inklusive moms. Regelverket Ìr svôrtolkat, bland annat pô grund av skatteskìl, men vi hoppas att den uppmìrksamhet frôgan fôtt ska skynda pô nya och tydligare regler. Øven i detta sammanhang gìller det f r oss att ha koll pô vad som hìnder i omvìrlden.vi ska inte stô utanf r sakers skeenden, utan vara en del av dem. Det Ìr sô vi bìst g r f r att kunna fatta kloka beslut. 14 Dala Energi rsredovisning 2011

15 Stormen Dagmar ret 2011 drabbades vi av den vìrsta stormen pô mônga Ôr. Stormen Dagmar slog till med full kraft ver vôrt omrôde dìr framf r allt Leksand drabbades. Natten mellan december blev starten pô nôgra dygn med stora pr vningar. I denna stund ck vi tillfìlle att se hur vôr organisation fungerade i ett mycket skarpt lìge. NÌr klockan blev tidig Annandagsmorgon var varenda tillgìnglig anstìlld igông och jobbade. Ut ver rent handfast arbete med nìtet h gprioriterade vi information till kunder och samhìlle dìr bland annat jourtelefon och hemsida blev viktiga informationskanaler. Det blev Ìven skarpt lìge f r den samordning av resurser som nns mellan elnìtsbolagen i GÌvledala-regionen. Det tog oss cirka 36 timmar att avhjìlpa det mest akuta och ytterligare nôgra timmar att fô fram str m verallt. Vi har fôtt mycket ber m f r vôrt initiala arbete och pô vilket sìtt vi mobiliserade denna stormnatt i slutet av december. Vi har lìrt oss en hel del om vad som Ìr bra och vad som kan bli bìttre i en extrem situation, Det vi kan bygga vidare pô Ìr ett enormt engagemang sôvìl inom f retaget som hos vôra kunder som starkt bidrog till att lindra effekterna av stormen.

16 PrisvÌrd vìrme ^ dygnet runt, Ôret om VÌrmesidan har slutf rt de stora och n dvìndiga investeringar som krìvts f r att sìkra en fullgod och fungerande funktion i framtiden. Detta banar vìg f r den utveckling som vi nu f rvìntaross pô omrôdet. Ljus framtid f r VÌrme Under de senaste Ôren har Dala Energi VÌrme jobbat intensivt med investeringar och effektiviseringar av fjìrrvìrmeverksamheten. I detta arbete inkluderas olika lôngsiktiga investeringar i att h ja driftsìkerheten samt môlet att anvìnda en kad andel f rnyelsebar energi. Konstaterar med glìdje att vi fôtt ordning pô vôra anlìggningar och att vôra biobrìnslepannor nu fungerar som de ska. Under 2011 har vi anvìnt vìldigt lite olja i vôrt system, samtidigt som andelen biobrìnsle varit h gre Ìn nôgonsin. Vi kan dìrmed ^ tack vare h gre effektivitet och fungerande verksamhetsrutiner se ljust pô framtiden. Kort sagt, vìrmesidan b rjar fô utdelning pô sina stora investeringar. En del i f rbìttringsprocessen ÔterstÔr dock Ìnnu, som nìr vi under Ôret tvingades g ra en versyn av alla vôra mìtare.vi hittade felaktiga mìtvìrden, vilket bekrìftade det vi trodde, att vi inte mìtt in all den energi som vi faktiskt levererat till kunderna. Felet visade sig handla om bristande vattenkvalite vilket skapat belìggningar i mìtarna. Resultatet, pô i huvudsak Ìldre mìtare, har inneburit att mìtarna visat f r lôg f rbrukning. F r kunder som pl tsligt ck h gre f rbrukning blev detta en ovìntad verraskning. NÔgon retroaktiv debitering frôn vôr sida var aldrig aktuell, men mìtvìrdena hos de ber rda kunderna normaliserades ver en dag. Det krìvdes en del telefonsamtal f r att reda ut detta dilemma. Energieffektiv fjìrrvìrme Priset pô fjìrrvìrme har i Leksand och Insj n legat still sedan Úkade kostnader pô frìmst isbrìnsle gjorde att vi den 1 februari 2011 justerade priset med 6 procent.ytterligare en h jning, med 2,5 procent, gjordes vid Ôrsskiftet 2011^2012. Med anledning av detta bj d vi den sista november 2011 in till en informationstrìff dìr vi pedagogiskt ck tid att f rklara hur olika saker hìnger ihop och ge en helhetsbild.viktigt f r oss Ìr att fjìrrvìrmepriserna uppfattas som stabila och konkurrenskraftiga ver tid. Samtidigt vill vi att kunderna alltid ska se milj vìrdet i sin investering. FjÌrrvÌrme Ìr inte bara ett problemfritt och tryggt energival ^ det leder i allra h gsta grad till ett mer energieffektivt samhìlle. Fakta Ìr att den svenska fjìrrvìrmen Ìr den viktigaste f rklaringen till att Sverige har lyckats sìnka sina koldioxidutslìpp. Lyfta fram den milj mìssiga f rdelen Branschen i stort prioriterar en kad dialog och ett kat informations de. Bland annat har vôr branschorganisation Svensk FjÌrrvÌrme en samverkan med olika kundorganisationer som Sveriges allmìnnyttiga bostadsorganisationer, VillaÌgarnas Riksf rbund med era. Dialogen strìvar till att komma verens om ett antal begrepp samt lyfta den milj mìssiga f rdelen med fjìrrvìrme ytterligare, som en viktig del i svensk milj - och klimatpolitik. Djupt oroande Ìr dock Boverkets nya f rslag pô byggregler som om de genomf rs starkt kommer att hìmma fjìrrvìrmens konkurrenskraft i f rhôllande till vìrmepumpar. Vi nnsmedidennautvecklingochkommerpôolikasìtt att jobba vidare med att stìrka vôr kundkommunikation under 2012, bland annat via kundtrìffar. Detta blir betydelsefullt nìr vi vill lyfta fram alla vìrden och skapa ytterligare f rtroende f r bolaget och verksamheten i framtiden. 16 Dala Energi rsredovisning 2011

17

18 StadsnÌt ^ ppnard rrar till framtiden Vi har kommit lôngt i vôr strìvan att skapa oanade m jligheter till allt och alla har detta arbete fortsatt i of rminskad hastighet, inte minst genom vôr omfattande utbyggnad av stadsnìtet. Det kan f r en oinvigd vara svôrt att verblicka de m jligheter som denna stadsnìtsutbyggnad skapar f r bygden. Vad betyder grìnsl s kapacitet f r en grìnsl s framtid ^ egentligen? Det korta och enkla svaret Ìr att centrum av vìrlden hamnar lika mycket hìr som nôgon annanstans, de tekniska m jligheterna Ìr nìst intill obegrìnsade. Utbyggnaden kan ocksô uttryckas i andra mjukare parametrar ^ bygden blir mer attraktiv att leva i och ytta till, inte minst vôra mindre byar.varf r bo kvar i en trông storstad nìr man kan utf ra samma jobb i Siljansbygden? Øven om alla inte kan verblicka vôrt smôtt gigantiska arbete: vi bygger nu f r sôdant som kommer att vara sjìlvklarheter i framtiden f r allt och alla. Vilka tekniska vìgar utvecklingen tar i framtiden kan vi inte med sìkerhet veta.vad vi dìremot vet Ìr att vi, tack vare vôr utbyggnad, stôr vìl rustade. Intensiv utbyggnad 2011 har prìglats av fortsatt utveckling, mycket tack vare den intensiva utbyggnad som pôgôtt av de EU- nansierade bredbandsnìten till byar i Leksand, RÌttvik och Gagnef. Totalt har 681stycken hushôll m jliggjorts anslutning under Ôret inom ramen f r EU-projektet. Under 2012 ^ det sista Ôret som EU-projektet FramtidssÌker IT-infrastruktur pôgôr ^ berìknas ytterligare 750 hushôll m jligg ras anslutning. I SÌter arbetar vi f r att ansluta cirka 1100 lìgenheter inom SÌterbostÌder.Vi har hittills hunnit ansluta cirka 280 av dessa och resten kommer att anslutas under Úppnar f r 4G Intressant Ìr ocksô den utveckling som sker inom 4G-utbyggnaden, nìsta generations mobilnìt.4g-nìtet Ìr pô ett vis en konkurrent till stadsnìten, men kapaciteten i ett berbaserat stadsnìt kommer alltid vida verstiga ett radiobaserat nìt. Kapaciteten i 4G Ìr delad mellan alla som anvìnder den, medan man i stadsnìtet har garanterad bandbredd. Antalet 4G-master i vôr del av Sverige Ìr cirka fem stycken per kommun, avstôndet Ìr avg rande f r vilken kapacitet man kan fô sô det kan innebìra begrìnsningar. Vi ser 3G och 4G som utmìrkta komplement till stadsnìtet nìr man be nner sig utanf r sitt hem, men inget som man kopplar sin storatv till f r att fô HD-TV. 4G utbyggnaden innebìr att operat rerna hyr in sig i vôrt be ntliga nìt. Hastighet upp till 1000Mb Dala Energi StadsnÌt samarbetar med ett 20-tal andra stadsnìt dìr diskussioner f rs betrìffande affìrsmodell, samarbeten och andra gemensamma frôgor. Under Ôret har ocksô formerna f r en ny kundtjìnst ritats upp pô Dala Energi, nôgot som kommer att vara till gagn f r kunderna och stadsnìtsverksamheten under 2012 vad gìller felhantering, f rsìljning, hjìlp med bestìllningar och sô vidare. Nytt f r 2012 Ìr ocksô att vi kommeratt erbjuda kunder att k pa tjìnster upp till 1000 Mb, idag Ìr taket 100 Mb. Det stora ertalet kanske inte k per till sig den snabbaste hastigheten, men vi f rvìntar oss att era g r en uppgradering till 200 Mb. 18 Dala Energi rsredovisning 2011

19

20 Den nansiella utvecklingen Úverraskande underskott i Dala Kraft 2011 verskuggar Dala Energis utveckling. Resultatutveckling Det har kostat pô att vìxa. F rdubblad omsìttning under fem Ôr har inneburit kostnader. Fusionen med Gagnefs Elverk och den stora utdelningen som gjordes i samband med fusionen f rìndrade bolagets kapitalstruktur frôn att vara nìra nog obelônade till en soliditet pô 27% Ôr En offensiv strategisk plan ledde till den nyemission som genomf rdes 2010 och som stìrkte bolaget nansiellt. F rvìrvet av koncernen Dala ElnÌt AB i SÌter genomf rdes 2010 och nansierades med nyemission och lôn. Sammantaget har tillvìxten inneburit kade nansiella kostnader dô belôningen har kat. Under 2011 har resultatutvecklingen frôn r relsen haft en positiv utveckling. R relseresultatet har f rbìttrats frôn 30,0 Mkr till 32,6 Mkr under DelÌgarskapet i Dala Kraft (23,4%) har under 2011 inneburit en kraftig f rsìmring av resultatet efter nansiella kostnader och intìkter. Elhandeln i intressebolaget Dala Kraft visar stora och verraskande f rluster. Dala Krafts underskott medf r att resultatet f r Dala Energi belastas med 12,8 Mkr. Styrelsen i Dala Energi har beslutat att risknivôn i elhandeln môste minskas om ett Ìgande fortsìttningsvis skall vara aktuellt. Aktien Under 2011 har aktier omsatts. Den genomsnittliga aktiekursen har varit 9,70 kr. SubstansvÌrdet per aktie var vid Ôrsskiftet 11,60 kr. Utdelningen per aktie var 0,30 kr. Aktien handlas sedan pô Alternativa aktiemarknaden. Handel sker inte dagligen utan en gông i mônaden pô faststìllda handelstillfìllen. Genom Alternativas handelsmodell skapas en mer koncentrerad likviditet i aktien dìr sìljare och k pare kan m tas. LÌs mer om handeln pô eller kontakta Alternativa aktiemarknaden pô telefon Utdelningspolicy Bolaget har som môl att upprìtthôlla en soliditet pô 35%. Utdelning beslutas av bolagsstìmman efter f rslag frôn styrelsen. RÌtt till utdelning tillfaller den som vid av bolagsstìmman faststìlld avstìmningsdag Ìr registrerad av Euroclear f rda aktieboken. Eventuell utdelning ombes rjes av Euroclear eller, f r f rvaltarregistrerade innehav, i enlighet med respektive f rvaltares rutiner. Om aktieìgare inte kan nôs genom Euroclear kvarstôr aktieìgarens fordran pô Bolaget avseende utdelningsbelopp och begrìnsas endast genom regler f r preskription.vid preskription tillfaller utdelningsbeloppet Bolaget. Inga sìrskilda regler, restriktioner eller f rfaranden avseende utdelning f religger f r aktieìgare som Ìr bosatta utanf r Sverige. 20 Dala Energi rsredovisning 2011

21 Historisk utdelning UtdelningsÔr VerksamhetsÔr Kr per aktie Justering f r split (100:1) kr per aktie , , ,30 0, ,30 0, ,30 0,30 Inf r fusionen med Gagnefs Elverk AB, som pôgick under 2007, beslutades i bôda bolagen att extra stora utdelningar till aktieìgarna skulle g ras. Av fusionsutredningen framgick att det f rmodligen skulle dr ja nôgra Ôr (2011) innan bolaget var sô konsoliderat att utdelning till aktieìgarna var m jligt. Men redan efter verksamhetsôret 2008 var soliditeten sô bra att styrelsen f reslog en utdelning. W Handel vid resp. handelstillfìlle. Antal aktier. W Aktiekurs kr/aktie Dala Energi rsredovisning

22 Ledningsgrupp Hans Bywall VD och koncernchef Kjell Andersson ElnÌtschef F dd 1959 AnstÌlld 2006 Ledamot i Dala Kraft AB, Dala Vindkraft ek f rening och i Biogas Mitt ideell f rening samt styrelsesuppleant i Dala Vind AB.Tidigare utvecklingschef, vìrmechef och affìrschef pô GÌvle Energi AB, Aktieinnehav:1000 F dd 1959 AnstÌlld 2008 Tidigare chef f r Service & Eftermarknad samt Produktchef pô ABB i VÌsterÔs. Aktieinnehav:1000 PÌr Wikstr m StadsnÌtschef Hanna HastegÔrd Kundservicechef och informationsansvarig F dd 1965 AnstÌlld 2008 Egen f retagare och konsult i Elteknik Rolf Wikstr m AB inom Telekom-branschen StadsnÌtsansvarig i Bredbandsbolaget F re dess IT-ansvarig i Mora kommun. Aktieinnehav: 250 F dd 1962 AnstÌlld 2011 Informat r och produktionsledare pô Tra kverket. Produktionsplanerare pô Sveriges Television i Falun och scripta och bildproducent f r teckensprôkiga program i Leksand. Aktieinnehav: 0 Camilla Ollas Hampus Personalchef sedan h sten 2011 Susanne Juhl Ekonomichef sedan h sten 2011 F dd 1980 AnstÌlld 1999 Ekonomistudier pô H gskolan Dalarna, Tidigare verksam pô kundserviceavdelningen och ekonomiavdelningen. Aktieinnehav: 600 F dd 1967 AnstÌlld 2010 Civilekonom, Karlstads universitet.tidigare verksam som auktoriserad redovisningskonsult pô Pwc, Aktieinnehav: 0 22 Dala Energi rsredovisning 2011

23 F rvaltningsberìttelse Information om verksamheten Bolaget producerar, utnyttjar och tillhandahôller energi samt idkar dìrmed f renlig verksamhet frìmst genom sina olika dotterbolag i koncernen. Bolaget Ìger och driver opto- bernìt f r uthyrning av svart ber och kapacitet. Dotterbolaget Dala NÌt AB och dess koncernbolag Dala Energi ElnÌt AB:s och Dala ElnÌt AB:s verksamhet bestôr av distribution och mìtning av elkraft inom Gagnefs, Leksands, RÌttviks och SÌters kommuner samt GarsÔs i Mora kommun och mindre omrôden i Orsa, Falun och BorlÌnge kommuner. Bolagen producerar elkraft i 7 st mindre vattenkraftverk f r att minska ink pet av rôkraft f r tìckande av nìtf rlusterna. Bolagen bedriver som sidoordnad verksamhet ny- och ombyggnad av kunders elanlìggningar. Dala ElnÌt AB:s dotterbolag Dala DatanÌt AB Ìger och f rvaltar bernìt f r datakommunikation. Dala Energi VÌrme AB:s verksamhet omfattar produktion och f rsìljning av vìrme i Leksand och i Insj n. Øgarf rhôllanden Den Ìgde RÌttviks kommunhus AB aktier (20,89 %), Leksands kommun aktier (20,88 %) och Gagnefs kommun aktier (6,16 %). Úvriga aktier Ìr f rdelade pô aktieìgare varav de st rsta Ìr Capital Cube AB , Per Anders Westling , Ingemar BobÌck 87750,Torbj rn Fredin , Jan BobÌck och Bertil Ryss Koncernstruktur Bolaget Ìr ett moderbolag i en koncern med de helìgda dotterbolagen Dala Energi VÌrme AB, org nr , Dalfors Kraft AB, org nr , och den helìgda koncernen Dala NÌt AB, org nr , med de hel- Ìgda koncernbolagen Dala Energi ElnÌt AB, Dala ElnÌt AB och Dala DatanÌt AB. Verksamheten under rìkenskapsôret FjÌrrvÌrme KONCERNEN FjÌrrvÌrme levereras till industrifastigheter, erfamiljshus, f rvaltningslokaler, skolor och smôhus. Vid Ôrsskiftet hade bolaget 436 (426) kunder, varav 402 (392) i Leksand och 34 (34) i Insj n. I Insj n uppgôr kulvertnìtet till 5,3 km (4,4) och i Leksand till 25,1 km (24,3). Produktionen av fjìrrvìrmen sker huvudsakligen med is men kompletteras med olja och el vid lôga utetemperaturer vintertid och nìr underhôll av biobrìnslepannor sker. Under 2011 har fjìrrvìrmen i Leksand producerats med 99 % (96) is och 1% (4) olja. I Insj n har vìrmen producerats med 49% (73) is,1% (17) olja och 50% (10) pellets. Eldistribution NÌttariffer KONCERNEN NÌtf retagens intìkter bestôr av nìttariffer som tidigare har granskats av elmarknadsinspektionen i efterskott antogs EU:s elmarknadsdirektiv som innebìr att nìttarifferna skall faststìllas i f rvìg. Det har i Sverige omsatts i den nya ellag som trìdde i kraft 1 januari Elmarknadsinspektionen granskar och godkìnner nìtbolagens intìkter i f rvìg f r fyraôrsperioder frôn Detta gìller alla lokala och regionala nìt. F rìndringen har delvis tillkommit f r att stìrka kundernas stìllning gentemot nìtbolagen som Ìr legala monopol. ElnÌtsutbyggnad KONCERNEN Under 2011 har det skett en fortsatt vìdersìkring av elnìtet genom f rstìrkningar och ombyggnad av luftledningsnìtet. Vidare har ett nytt nìtinformationssystem, intregrerat med ett uppgraderat fjìrrkontrollsystem, tagits i drift vilket ger en kraftigt f rbìttrad verblick och dìrmed snabbare fels kning och felavhjìlpning. Vattenkraftproduktionen KONCERNEN Bolaget producerar elkraft i sju mindre vattenkraftstationer. Elproduktionen frôn stationerna uppgick till 4,8 GWh under Ôret och till 7,3 GWh Ôr Bolaget har erhôllit elcerti kat f r 2,7 GWh (3,6) av produktionen under Den st rsta kraftstationen,vôdôn, Ìr ej berìttigad till elcerti kat pga f r h g installerad effekt. Speciella hìndelser KONCERNEN Annandag jul 2011 drabbades koncernens nìtomrôde av en av de kraftigaste stormarna pô lìnge.trots snabb mobilisering och bra insatser frôn hela organisationen var tio procent av vôra kunder utan el i ver tolv timmar, vilket Ìr grìnsen f r utbetalning av avbrottsersìttning. Stormen belastar Ôrets resultat med 4,5 Mkr. Dala Energi rsredovisning

24 F rvaltningsberìttelse StadsnÌt MODERBOLAGET Bolagets stadsnìt, baserat pô ber, nns i Leksands, RÌttviks och Gagnefs tìtorter och byggs ut i rask takt. Bolaget har fôtt i uppdrag att bygga bredbandsnìt till landsbygden av kommunerna i RÌttvik, Leksand och Gagnef som erhôllit EUmedel f r projektet vilket berìknas pôgô under tre Ôr. StadsnÌtet klarar stora informationsmìngder och kvali cerade kommunikationstjìnster inom frìmst Internet,TV, video och IP-telefoni. StadsnÌtet Ìr ett ppet bernìt dìr kunderna kan vìlja tjìnster frôn mônga olika tjìnsteoperat rer. Idag nns kunder inom f retag, bostadsbolag, bostadsrìttsf reningar och samfìllighetsf reningar. KONCERNEN Dala DatanÌt AB s verksamhet har verlôtits till moderbolaget Dala Energi AB (publ) Milj pôverkan KONCERNEN Bolag i koncernen bedriver tillstônds- och anmìlningspliktig verksamhet enligt milj skyddslagen.tillstôndsplikten avser vìrmeproduktionsanlìggningen i Limhagen. AnmÌlningsplikten avser vìrmeproduktionen i gamla panncentralen i Leksand och i Insj n. Risker och osìkerhetsfaktorer KONCERNEN Regeringen har lagt ett f rslag om att inf ra en lag om rìtt till timmìtning f r alla elkunder frôn och med den 1 oktober Inneb rden i lagf rslaget Ìr att alla som har ett avtal medenelhandlare,sombyggerpôtimmìtning,skafôenny elmìtare senast tre mônader efter begìran. F r koncernen kan inneb rden bli stora investeringar i mìtare och system f r mìtvìrdesinsamling. Det rôder dock osìkerhet kring omfattningen som Ìr helt beroende av hur mônga kunder som krìver timmìtning. De enskilt st rsta riskerna som nns i koncernens verksamhet Ìr driftst rningar av olika slag. ElnÌtsavbrott Ìr nôgot som nìstan uteslutande Ìr relaterat till kraftigt ovìder. Elhandeln i intressebolaget Dala Kraft AB Ìr en riskfylld verksamhet vilket med tydlighet framgôr av f religgande resultat. F rsìljning KONCERNEN NettoomsÌttningen har under rìkenskapsôret uppgôtt till 241 Mkr (199). OmsÌttning av el pô nìtet, dvs inlevererat frôn regionnìtet samt producerat av egna och nìrliggande smôkraftstationer var 535 GWh (550).VÌrmeleveranserna uppgick till 37,8 GWh (40,2). MODERBOLAGET NettoomsÌttningen har under rìkenskapsôret uppgôtt till 37 Mkr ( 14 ). Investeringar KONCERNEN InvesteringsnivÔn har varit normal under 2011.Totalt investerades 51 Mkr (72) i materiella och immateriella anlìggningstillgôngar i koncernens bolag. I elnìtet investerades 34 Mkr varav 1,5 Mkr avser investering i ett nytt NIS-system, 4,2 Mkr investering i ett nytt kundsystem och 0,9 Mkr investerades i inventarier. Resterande investeringar avser normal upprustning och utbyggnad av eldistributionsnìtet. I vìrmebolaget har 10,5 Mkr investerats totalt varav 2 Mkr avser nya anslutningar och serviser,7,5 Mkr har investerats i produktionsanlìggningaroch 1 Mkr avser mìtarbyten. Dala DatanÌt AB har investerat 1,5 Mkr i distributionsanlìggningar. MODERBOLAGET Bolagets investeringar i materiella anlìggningstillgôngar avser fortsatt utbyggnad av stadsnìtet (bredband) och uppgôr till 4,5 Mkr. Investeringar i immateriella anlìggningstillgôngar uppgôr till 0,5 Mkr. 24 Dala Energi rsredovisning 2011

25 F rvaltningsberìttelse FlerÔrsjÌmf relse Koncernens ekonomiska utveckling i sammandrag. Nyckeltalsde nitioner framgôr av not NettoomsÌttning i Mkr Resultat efter nansiella poster i Mkr Balansomslutning i Mkr Soliditet% AvkastningpÔtotaltkapital% Avkastning pô eget kapital % SubstansvÌrde kr per aktie 11:60 11:80 11:23 10:70 8:49 Antal helôrstjìnster Resultat och stìllning Moderbolagets resultat efter nansiella poster uppgôr till 597 kkr ( 3 096). KONCERNEN Elhandeln i intressebolaget Dala Kraft AB visar stora och verraskande f rluster f r Ôret vilket innebìr att resultatet f r koncernen f rsìmras med ca 12,8 Mkr ( 6,0 Mkr). Styrelsen i Dala Energi AB (publ) har beslutat att risknivôn i elhandeln môste minskas om ett Ìgande skall vara fortsatt intressant. Resultatet av koncernens och moderbolagets verksamhet samt stìllningen vid rìkenskapsôrets utgông framgôr i vrigt av efterf ljande resultatrìkningar och balansrìkningar med noter. F rslag till vinstdisposition Till ÔrsstÌmmans f rfogande stôr f ljande vinstmedel. Balanserade vinstmedel ErhÔllna koncernbidrag LÌmnade koncernbidrag Skatteeffekt koncernbidrag rets resultat Styrelsen f reslôr att vinstmedlen disponeras sô att till aktieìgarna utdelas 0,30 kr/aktie i utdelning i ny rìkning verf rs Styrelsens yttrande ver den f reslagna utdelningen Soliditeten Ìr mot bakgrund av att bolagets och koncernens verksamhet fortsatt bedrivs med l nsamhet betryggande. Likviditeten i bolaget och koncernen bed ms kunna upprìtthôllas pô en likaledes betryggande nivô. Styrelsens uppfattning Ìr att den f reslagna vìrde verf ringen i form av koncernbidrag och utdelningen till aktie- Ìgarna ej hindrar bolaget och vriga i koncernen ingôende bolag, frôn att fullg ra sina f rpliktelser pô kort och lông sikt, ej heller att fullg ra erforderliga investeringar. Den f reslagna vìrde verf ringen kan dìrmed f rsvaras med hìnsyntillvadsomanf rsiabl17kap3 2-3st (f rsiktighetsregeln). UpprÌttad Ôrsredovisning innebìr att ett koncernbidrag pô kr har lìmnats till dotterbolaget Dala Energi VÌrme AB. Utdelningen kommer att utbetalas Dala Energi rsredovisning

26 ResultatrÌkningar Koncernen Moderbolaget kkr Not R relsens intìkter mm NettoomsÌttning 2, Aktiverat arbete f r egen rìkning Úvriga r relseintìkter SUMMA INTØKTER R relsens kostnader 22 Transiteringskostnader Direkta kostnader Úvriga externa kostnader 3, Personalkostnader Avskrivningar av immateriella och materiella anlìggningstillgôngar SUMMA RÚRELSENS KOSTNADER RÚRELSERESULTAT Finansiella intìkter och kostnader Resultat frôn andelar i intressef retag RÌnteintÌkter och liknande resultatposter RÌntekostnader RESULTAT FR N FINANSIELLA POSTER RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER Bokslutsdispositioner Skatt pô Ôrets resultat Minoritetsandelar i Ôrets resultat 4 RETS RESULTAT Dala Energi rsredovisning 2011

27 BalansrÌkningar Koncernen Moderbolaget kkr Not TILLG NGAR AnlÌggningstillgÔngar Immateriella anlìggningstillgôngar Materiella anlìggningstillgôngar Byggnader och mark ProduktionsanlÌggningar DistributionsanlÌggningar Inventarier, verktyg och installationer Finansiella anlìggningstillgôngar Andelar i intressef retag Andra lôngfristiga vìrdepappersinnehav Andelar i koncernf retag Úvriga lôngfristiga fordringar SUMMA ANLØGGNINGSTILLG NGAR OmsÌttningstillgÔngar Varulager mm F rn denheter och brìnsle Kortfristiga fordringar Kundfordringar Aktuellaskattefordringar Fordringar hos koncernf retag Úvriga fordringar F rutbetalda kostnader och upplupna intìkter Kassa och Bank SUMMA OMSØTTNINGSTILLG NGAR SUMMA TILLG NGAR Dala Energi rsredovisning

28 BalansrÌkningar Koncernen Moderbolaget kkr Not EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 15 Aktiekapital Bundna reserver Fria reserver rets Resultat Bundet eget kapital Aktiekapital Reservfond Frittegetkapital Balanserad vinst rets resultat SUMMA EGET KAPITAL Minoritetsintresse Minoritetsintressen AvsÌttningar AvsÌttningar f r skatter AvsÌttningar f r pensioner Obeskattade reserver 16, Summa avsìttningar/obeskattade reserver LÔngfristiga skulder 17 Skulder till kreditinstitut Úvriga skulder Summa lôngfristiga skulder Kortfristiga skulder Skulder till kreditinstitut Leverant rsskulder Skulder till koncernf retag CheckrÌkningskredit Úvriga skulder Upplupna kostnader och f rutbetalda intìkter Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER StÌllda sìkerheter Ansvarsf rbindelser 26 Inga Inga Dala Energi rsredovisning 2011

29 Kassa desanalyser Koncernen Moderbolaget kkr DEN LÚPANDE VERKSAMHETEN R relseresultat f re nansiella poster Avskrivningar Úvriga ej likviditetspôverkande poster ErhÔllen rìnta ErhÔllna utdelningar Erlagd rìnta Betald inkomstskatt Úkning varulager Minskning/ kning kundfordringar Minskning/ kning vriga kortfristiga fordringar Minskning/ kning leverant rsskulder Minskning/ kning vriga kortfristiga r relseskulder KASSAFLÚDE FR N DEN LÚPANDE VERKSAMHETEN INVESTERINGSVERKSAMHETEN F rvìrvavdotterbolag 100 Investeringar i immaterialla anlìggningstillgônger Investeringar i materiella anlìggningstillgôngar ErhÔllet statligt st d f r investeringar Investeringar i nansiella anlìggningstillgôngar Amortering av nansiella anlìggningstillgôngar F rvìrvavkoncernf retag F rsìljning av materiella anlìggningstillgôngar 61 KASSAFLÚDE FR N INVESTERINGSVERKSAMHETEN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyemission Upptagna lôn F rìndring checkrìkningskredit Amortering av lôn/skuld Utbetald utdelning ErhÔllet/lÌmnat koncernbolag KASSAFLÚDE FR N FINANSIERINGSVERKSAMHETEN RETS KASSAFLÚDE Likvida medel vid Ôrets b rjan LIKVIDA MEDELVID RETS SLUT Dala Energi rsredovisning

30 Noter Noter, gemensamma f r moderbolag och koncern Not 1 Redovisnings- och vìrderingsprinciper Bolagets Ôrsredovisning har upprìttats enligt rsredovisningslagen och Bokf ringsnìmndens allmìnna rôd, f rutom BFNAR 2008:1 rsredovisning i mindre aktiebolag (K2-reglerna). Redovisningsprinciperna Ìr of rìndrade i jìmf relse med f regôende Ôr. Koncernredovisning I koncernredovisningen ingôr dotterbolag dìr moderbolaget direkt eller indirekt innehar mer Ìn 50 % av r sterna, eller pô annat sìtt har ett bestìmmande in ytande. Koncernens bokslut Ìr upprìttat enligt f rvìrvsmetoden, vilket innebìr att dotterbolagens egna kapital vid f rvìrvet, faststìllt som skillnaden mellan tillgôngarnas och skuldernas verkliga vìrden, elimineras i sin helhet. I koncernens egna kapital ingôr hìrigenom endast den del av dotterbolagens egna kapital som tillkommit efter f rvìrvet. Under Ôret f rvìrvade bolag inkluderas i koncernredovisningen med belopp avseende tiden efter f rvìrvet. Resultat frôn under Ôret sôlda bolag har inkluderats i koncernens resultatrìkning f r tiden fram till tidpunkten f r avyttringen. Internvinster inom koncernen elimineras i sin helhet. I koncernens resultatrìkning redovisas minoritetens andel i Ôrets resultat. Minoritetens andel i dotterbolags kapital redovisas i separat post i koncernens balansrìkning. I moderbolagets bokslut redovisas andelar i koncernf retag till anskaffningsvìrde med avdrag f r eventuella nedskrivningar. Som utdelning frôn dotterbolag redovisas endast erhôllen utdelning av vinstmedel som intjìnats efter f rvìrvet. Vid vìrdering av tillgôngar och skulder pô koncern- och bolagsnivô beaktas skatteeffekten, vilken redovisas som avsìttning f r skatter. Intressef retagsredovisning Som intressef retag betraktas de f retag som inte Ìr dotterf retag men dìr moderbolaget direkt eller indirekt innehar minst 20 % av r sterna f r samtliga andelar. I koncernens bokslut redovisas andelar i intressef retag enligt den s k kapitalandelsmetoden. Kapitalandelsmetoden innebìr att andelar i ett f retag redovisas till anskaffningsvìrde vid anskaffningstillfìllet och dìrefter justeras med koncernens andel av f rìndringen i intressef retagets nettotillgôngar. I koncernens resultatrìkning ingôr koncernens andel av intressef retagets resultat. Ej utdelad ackumulerad vinstandel hìnf rlig till intressef retag redovisas i koncernbalansrìkningen som kapitalandelsfond under bundna reserver. I moderbolagets bokslut redovisas andelar i intressef retag till anskaffningsvìrde. Som intìkt frôn intressef retag redovisas endast erhôllen utdelning av vinstmedel som intjìnats efter f rvìrvet. IntÌkter IntÌkter frôn f rsìljning av tjìnster och varor redovisas vid leveranserna. F rsìljningen redovisas netto efter avdrag f r mervìrdesskatt. Anslutningsavgifter redovisas som intìkt till den del som inte tìcker framtida Ôtaganden. RÌnteintÌkter redovisas i enlighet med effektiv avkastning. Inkomstskatter Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som skall betalas eller erhôllas avseende aktuellt Ôr, justeringar avseende tidigare Ôrs aktuella skatt, f rìndringar i uppskjuten skatt samt andel i intressebolags skatt. VÌrdering av samtliga skatteskulder/-fordringar sker till nominella belopp och g rs enligt de skatteregler och skattesatser som Ìr beslutade eller som Ìr aviserade och med stor sìkerhet kommer att faststìllas. F r poster som redovisas i resultatrìkningen, redovisas Ìven dìrmed sammanhìngande skatteeffekter i resultatrìkningen. Skatteeffekter av poster som redovisas direkt mot eget kapital, redovisas mot eget kapital. Uppskjuten skatt berìknas enligt balansrìkningsmetoden pô alla temporìra skillnader som uppkommer mellan redovisade och skattemìssiga vìrden pô tillgôngar och skulder. De temporìra skillnaderna avser i huvudsak distributionsanlìggningar och andel i intressebolag. Uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrag eller andra framtida skattemìssiga avdrag redovisas i den utstrìckning det Ìr sannolikt att avdraget kan avrìknas mot verskott vid framtida beskattning. Uppskjuten skatteskuld avseende temporìra skillnader som hìnf r sig till investeringar i dotterbolag redovisas inte i Dala Energi AB:s koncernredovisning dô moderbolaget i samtliga fall kan styra tidpunkten f r Ôterf ring av de temporìra skillnaderna och 30 Dala Energi rsredovisning 2011