Indivudual Placement & Support, RCT

Transkript

1 Indivudual Placement & Support, RCT Ulrika Bejerholm Vårdalinstitutet

2 Vanligt arbete är viktigt ur ett hälsoperspektiv ur ett socialt perspektiv ur ett ekonomiskt perspektiv ur ett samhällsekonomiskt perspektiv (Marwaha et al, 2004, 2007 Arbete Strukturerar tiden och skapar balans i dagliga aktiviteter (Anthony et al. 1984; Bejerholm & Eklund, 2006) Delade erfarenheter och kontakter-socialt nätverk (Jahoda, 1979; Strong, 1998) Definierar ens personliga status (Jahoda, 1979) 2

3 Allmänna hinder för att återgå till och att behålla ett arbete Felaktigt antagande om arbete och förhållningssättet till långvariga sjukdomar Negativt tänkande Oflexibla stödjande resurser/myndigheter Oro för att avslöjas som psykisk sjuk Oförmåga/ovilja att anpassa sig till ett arbete Oförmåga att hantera stress och symtom Brist på hjälp Stigma och diskriminering.media forts. nästa sida 3

4 PSYK SJUK 4

5 PSYK SJUK Filippa Reinfeldt skulle mördas En 42-årig brevbärare planerade att mörda statsministerns hustru, Filippa Reinfeldt, 40. Mannen är tvångsomhändertagen och har förhörts av Säpo. Han har berättat hur han skulle köpa mordvapnet en pistol för kronor. Brevbäraren sitter nu isolerad på rättspsykiatriska kliniken i Huddinge. Aftonbladet 15/

6 PSYK SJUK Misstänkte polismördaren psykiskt sjuk Mannen som misstänks för polismordet i Nyköping i juni har en allvarlig psykisk störning. Publicerad, SVT Rapports hemsida, 15 oktober :07 6

7 Låga förväntningar bland personal och anställda Rinaldi & Perkins (2005) Professionella säger att personer med psykiska problem sannolikt inte kan arbeta Arbetsgivare tror att personer med psykiska problem inte kan arbeta - så de anställer dem inte Personer som har psykiska problem tror inte att de kan arbeta och söker inga jobb Väldigt få personer med psykiska problem arbetar 7

8 Är arbete ett realistiskt mål? Redo att arbeta? Diagnos och symptom påverkar inte framgång Att nyligen ha haft ett jobb, att vilja ha ett jobb, och att tro att man kan arbeta är de faktorer som har störst påverkan för ett lyckat resultat Är arbete stressande? Jämfört med vad? Om du tror att arbeta är stressande, pröva arbetslöshet (Golowka, 1999) 8

9 Forskningsresultat/ person faktorer Person faktorer har liten inverkan på arbetsutfallet (Bond, et al, 1995, 1997, 2001; Grove, 2000; Meuser et al 2004, Catty et al, 2007) De flesta studier visar inget samband mellan arbetsutfallet och diagnos, funktionshindrets svårighetsgrad och social förmåga (Drake, et al 1994, 1996, 1999; Bond et al, 1995, 1997, 1999, 2001; Meuser et al, 2004; Latimer et al, 2006; Burns et al, 2007) Det finns ett samband mellan i vilken utsträckning personen varit inlagd och arbetsutfallet, men vad som beror på vad är inte kartlagt Arbetshistorik är en robust faktor som påverkar arbetsutfallet, men även motivation och självuppfattning är viktiga faktorer (Tsang et al, 2000; MacDonald- Wilson et al, 2001) 9

10 Forskningsresultat/ arbetsrehabiliteringsmodeller En stor proportion av personer med långvarigt psykiskt funktionshinder kan, med stöd, få och behålla reguljärt arbete (Drake et al, 1994, 1996, 1999; Becker et al 1998; Bond et al, 1995, 1997, 1999, 2001, Meuser, et al, 2004; Latimer et al, 2006;Burns et al, 2007; Wong et al, 2008) Skyddat arbete, såsom Samhall och annan verksamhet har ett lågt arbetsutfall (Pozner et al, 1996; Grove, 1999, 2000) Förberedande arbetsträning har inte visat sig vara bättre än vanlig behandling för att nå ut till arbetsmarknaden (Drake, et al, 1994, 1996; Crowther et al, 2001, 2004) Supported Employment/IPS är bättre än förberedande arbetsträning (Crowther et al, 2001, 2004, Burns et al, 2007) 10

11 Europeisk IPS/RCT N= 312 deltagare som randomiserades till (Tyskland, Schweiz, Storbrittanien, Bulgarien, Holland, Italien) IPS Lokal arbetsrehabilitering, varierade typ 18 månaders uppföljning IPS mer effektivt än lokal arbetsrehabilitering Arbete: 55%(IPS) jämfört med 28% IPS deltagare arbetade längre och tjänade mer Deltagare i kontrollgruppen hoppade av eller blev inlagda i större utsträckning Arbete hade inte en negativ effekt på välbefinnande eller återfall i sjukdom (Burns et al, 2007) 11

12 En uppdatering av RCT av evidensbaserad SE, IPS 11 RCT studier med high-fidelity IPS, modelltrohet 61% arbete i IPS grupperna, jämfört med 25% i kontrollgrupperna. 2/3 av de som fick arbete arbetade 20 timmar eller mer i veckan De som fick IPS fick jobb 10 veckor innan de som var i kontrollgrupperna De som fick IPS och en anställning arbetade i snitt 24.2 veckor (47%) om året Studien visar att IPS modelltrohet är en viktigt faktor, jämfört när mer heterogena SE modeller används. Om hög modelltrohet uppnås är IPS en av de mest robusta interventionerna som kan erbjudas personer med långvarigt psyksikt funktionshinder (Bond, Drake & Becker, 2008) 12

13 IPS i Malmö Forskningsprojektet utgår från Vårdalinstitutet vid Lunds universitet, och utförs i samarbete med FK, AF, Malmö kommun och psykiatri, och Malmö högskola. Finansiering: FINSAM finansierar arbetscoacher i projektet Vårdalinstitutet finansierar forskningsledares lön FAS anslag All övrig finansiering saknas 13

14 Medarbetare i forskningen Projektledare: Dr med vet. Ulrika Bejerholm Medarbetare: Docent Tommy Björkman Doktorand: Cecilia Areberg 2,5 arbetscoacher 0,5 forskningsassistent (2 st) Miles Rinaldi, IPS-specialist, London (Burns, et al, 2007) Andra forskare: Implementeringsforskare Staffan Johansson, Docent i offentlig förvaltning, och Henna Hasson, Kristian Bolin, Docent i hälsoekonomi Psykiatrin i Malmö: Psykiatrichef, Chef för psykosenheten, Chef för allmänspykiatrin, 5 enhetschefer, all personal Privata psykiatrin i Malmö, Integrerad Närsjukvård Malmö, INM, 2 enhetschefer, 1 samordnare, all personal Försäkringskassan: 5 kontaktpersoner Arbetsförmedlingen: 3 kontaktpersoner Malmö stad: 1 kontaktperson Malmö högskola: 1 statsvetare, utvärderingsenheten FINSAM: Verksamhetsansvariga personer 14

15 Design RCT design Cross-over design? IPS-projektet kommer att genomföras som en randomiserad kontrollerad interventionsstudie vilket ger underlag för den högsta graden av evidens vid interventionsstudier (Deane, 2006; GRADE, 2004; Kazdin, 2003) En RCT design innebär att urvalspersonerna randomiseras till en IPS interventions grupp (train then place) och en kontrollgrupp (place then train). Användandet av en kontrollgrupp ökar den interna validiteten, och alternativa förklaringar till resultatet kan på så sätt minskas (Kazdin, 2003). Randomiseringen kommer att göras utifrån de direktiv som finns på The CONSORT statement: recommendations for improving the quality of reports of parallel-group randomised trials (Moher, et al, 2001) 15

16 Metod och genomförande Rekrytering år IPS utbildning, interventionsstart ht 2008 För varje enskild deltagare pågår studien i 18 månader Forskningsprojektet kommer att pågå under 2-2,5 år, till Cross-over design och 24 månaders uppföljningen kommer att förlänga 16

17 Datainsamling Arbetsmått: erhållet arbete, månadsinkomst, varaktighet av arbete, antal arbetstimmar (registreras kontinuerligt) Hälsoinriktade mått: hälsotillstånd, livskvalitet, arbetsroll, självkänsla och livsstil Baslinjen, 6 månader, 18 månader - 24 (6 månader efter avslutad IPS. Samtliga deltagare kommer att intervjuas) IPS-fidelity: efter 6, 12, 18 och 24 månader Kvalitativa, process och kontext relaterade faktorer: Tio urvalspersoner, arbetscoacherna, olika rehabiliteringsaktörer och arbetsgivare kommer att intervjuas Stigma- Attityder till psykiskt sjukdom hos de psykiatriska teamen, arbetscoacher, deltagarna, och andra 17

18 Inklusionskriterier Målgruppen är personer med långvarigt psykiskt funktionshinder (psykos diagnos eller liknande problematik) Fungerande kontakt inom psykiatrin i Malmö Ålder mellan år Delta i ett informationsmöte om SE-projektets design och innehåll Förstå och kommunicera på svenska Inte ha ett fysiskt funktionshinder 18

19 Rekrytering Personalinformation om nyttan och design av IPS/RCT studien nyhetsbrev och personalträffar Informationsspridning- Case manager (CM) sprider info och delar ut broschyrer utmaning Broschyrer finns i väntrum och delas ut av CM Öppettider på varje mottagning - forskare informerar om design och innehållrekrytering/samtyckesformulär Personlig information och rådgivning utförs av forskare, till personal och presumtiva deltagare rekrytering/samtyckesformulär 19

20 IPS Vanligt arbete är målet Lämpligheten baseras på klientens vilja att arbeta Arbetssökandet inleds tidigt, inom 1 månad Integrerat i det kliniska psykiatriska teamet arbete Klientens preferenser, intresse och val, är viktiga Tillgång till kontinuerligt stöd som ej är tidsbegränsat Bidragsrådgivning och ställningstagande till ekonomi i ett tidigt skede (Bond, 2008) Ny och gammal IPS-fidelity skala 20

21 Nuläge 102 av 120 personer har lämnat samtycke 36 personer har nu IPS och träffar arbetscoach Arbete 2 Studier 1 Arbetstränar/Praktikplats 7 Arbetssökande/Intervju 3 Arbetssökande 13 Arbetsbedömning 6 Vilande/kontakt/tveksam 4 21

22 Arbetscoachens roll 1. Samordnar arbetsrehabiliteringen med det psykiatriska teamet, sitter med i teamet 2. Arbetar direkt mot klienten och deras CM 3. Klient intervention: Engagera och motivera Utformning av arbetsprofil i förhållande till klientens preferenser, förmågor, mål osv Hjälpa klienten att hitta och behålla arbete Ansvara för bidragsrådgivning/ekonomi Bistå klienten med anpassat stöd på arbetet 22

23 IPS utbildningen IPS-steg 1 Introduktionsvecka Kommunikationsprinciper och förhållningssätt-klienten Strategier för engagemang och motivation Utformning av arbetsprofil 1-2 veckor (pågående) Specifika frågor att processa Klienten, familjen, vänner, fd. arbetsgivare, personal/cm, 1-2 veckor Strategier för kommunikation CM och andra kliniker i teamen Familjemedlemmar Strategier för om, hur mycket, när avslöja/konfrontera arbetsgivare eller andra med att klienten har ett psykiskt funktionshinder Strategier för hur hantera bidrags/ekonomi situation 23

24 IPS utbildningen, forts. IPS-steg 1 Introduktionsvecka Att söka, få och behålla ett arbete, strategier: arbetssökande och besöka arbetsplatser om man har ett psykiskt funktionshinder Förberedelser, fylla i arbetsansökan (även online), CV, öva, principer för lyckad intervju Networking, engagera arbetsgivare och skapa arbetstillfälle på bred front Stöd och anpassning på arbetet IPS-steg 2 Handledning av IPS specialist, varannan vecka 24

25 Kommunikation En bra arbetscoach Fråga personen var de vill träffas och lära känna arbetscoachen Informera om de valmöjligheter som finns och se vad de tycker om det hela Lyssna och respektera vad personen vill göra och hjälp dem enligt detta 25

26 Kommunikationsprinciper: RULE Resist: Motstå reflexen av att vilja rätta till och berätta för personen hur den ska och kan göra Understand:Förstå personens motiv. Det är mycket bättre att fråga varför de vill arbeta och hur de kan komma dit, än att berätta för dem hur de borde göra Listen:Lyssna på personen-färdighet i empati, att förstå meningen med att arbeta Empower:personens egna idéer och resurser är nyckeln och det är viktigt att infria hoppet om arbete. Se till att personen får ta eget ansvar eller makt över frågan om varför och hur de vill arbeta. Att stödja personerna att komma vidare i livet trots sjukdom 26

27 Engagera Fokusera på alliansen med personen Låt era möte och kontakter vara ute i samhället Kanske ska familj och vänner engageras för stöd Ha regelbunden kontakt Var lyhörd för kulturella skillnader 27

28 Arbetsprofil/bedömning 1-2 veckor pågående process Samla omfattande information från en mängd källor Personen, familj, vänner, fd arbetsgivare, personal från det psykiatriska teamet Varje arbete eller besök hos arbetsgivare ger både personen och arbetscoachen ny information som kan göra nästa steg i IPS bättre 28

29 Frågor om mental hälsa Hur påverkas personen dagligen av sina psykiska problem? Hur hanterar personen problemen i vardagen? Påverkar problemen det som personen gör? Är det troligt att problemen påverkar arbetet? 29

30 Integrering i de kliniska teamen Arbetscoachen är integrerade och har en tät kontakt med CM Kliniska- och arbetsrehabiliteringsplanen är samordnade och stöder varandra ömsesidigt Kliniska behandlings och teamkonferenser inkluderar arbetscoachen och tar upp arbetsmål klientens mål som ledstjärna Ett genuint samarbete och en gemensam problemlösning Samarbetet bidrar till att färre faller ifrån- även CM är involverad i att engagera klienten IPS är integrerat i ledarskapet på enhet-, klinik-, och chefsnivå IPS-möte i Malmö, där alla träffas 30

31 Integrering i de kliniska teamen Vad är fördelarna? Lyhörd för det kliniska och hälsotillståndet Bättre kommunikation Bättre möjlighet till att engagera och motivera klienten Hanterar bekymmer och oro som personal kan ha: Arbete leder till stress och återfall Integrering av arbetsrehabiliteringsinfo i behandlingsplan Motverka stigma och negativa attityder i teamet Bättre utfall om kliniker bär ansvaret för samordning, riktning och sammanhang 31

32 Bidrags och ekonomisk rådgivning Se till att klienten har tillgång till rådgivare från försäkringskassan eller andra personer som är experter på vad en klient tjänar på att arbeta i förhållande till bidragsinkomst Att helt och hållet se till att de bekymmer reds ut som personen har kring sin ekonomi, i förhållande till att börja arbeta Se till att samordna arbetsrehabiliteringsplanen med experternas (anställning i timmar, inkomst, och bidrag) 32

33 Att berätta om det psykiska funktionshindret Det är klientens val att berätta Det är viktigt att arbetscoach och klient går igenom fördelar och nackdelar Om klienten väljer att berätta När ska det sägas? Hur mycket ska klienten berätta? Vem ska veta? 33

34 Rekrytering av arbetstillfällen Utforska arbete genom att besöka arbetsplatser Ska matcha klientens preferenser och förmågor Reguljärt arbete Olika jobb passar olika individer Tidningar Internet Nätverk Fd. arbetsgivare Berätta för alla Sök och följ upp kontakter Endast 15% får de arbete som är annonserade 34

35 Nätverk Frågor som inte ska ställas: Känner du till någon som anställer folk? Rekryterar ni personer till er verksamhet? Känner du till om och var det finns arbetstillfällen? Kan du anställa någon Inledande meningar för att skapa ett nätverk: Berätta lite om vad ni gör Jag arbetar med någon som har ett intresse av att arbeta med det ni gör Jag står inför att lära mig mer om arbete inom Känner du någon som arbetar inom Du verkar som om du känner flera personer Känner du någon annan som jag kan prata med 35

36 Rekrytering av arbetstillfälle Arbetssökandet är ett heltidsarbete. Studier har visat att upp till 85% blir utan arbete för att endast 4 h i veckan läggs på att söka arbete Planering är a och o i arbetssökandet. En arbetsplan, bra framförhållning, och dokumentera framfart är avgörande. Utan en bra plan blir personen frustrerad och ödslar sin tid Skjut inte upp det du kan göra idag. Att slösa med tid kan bidra till att nya ledtrådar inte hittas Fortsätt att tänk positivt. Se till att personen stärks i deras positiva kvalitéer även om de får ett nej. 36

37 CV Grunderna för vad som ska vara med: Detta är vem jag är..dit jag ska. Detta kan jag erbjuda dig Jag har lärt mig det jag kan på följande vis Användningsområde Skickas till arbetsgivare Besvara platsannonser Lämna kvar hos arbetsgivare efter en intervju Beskriva kvalifikationer Ge till personer i omgivningen som kanske känner till lediga arbete 37

38 Provintervjuer öva, öva, öva 38

39 Arbetsgivaren Förmedla professionalitet och förtroende Ge stöd åt arbetsgivaren genom att lösa problem Rekommendera kvalificerad arbetssökande klienten Respektera arbetsgivarens tid och intresse Engagera till nästa steg, att träffa klienten Var tillförlitlig: att arbetscoachen gör vad den säger att den ska göra 39

40 Att arbeta med arbetsgivare Medveten Närmande Kontakt Nytt arbete Installera sig Stabilitet Klienten Saknar självförtroe nde Ansökan Intervju Oro Upprymdhet (som alla) Risk för att sluta Har etablerat vänner och kontakter Arbetsgivaren Oro för problem Slutlista Intervju Introduktion med fokus på klienten Ägnar sig åt annat Kan lita på klient Arbetscoachen Avgör/bedö mer uppmuntrar Stödjer Förbereder båda parter Adaptering och förändringar Stöd och uppföljning Pågående stöd utifrån klientens behov 40

41 Stöd i arbetet Individanpassat och i tid obegränsat stöd, men även Rollen som CM har Rollen som familj eller vänner har Oftast utanför arbetet hela klientens stödjande nätverk ingår som stöd Kom överens med arbetsgivare om anpassning (förutsatt att arbetsgivaren känner till funktionshindret) 41

42 42

43 Typer av stöd Problem relaterade till arbetet Problem utanför arbetet, som kan påverka klientens möjlighet att göra ett bra jobb Problem med den mentala hälsan Att vara tillgänglig för klient och arbetsgivare och teamet 43

44 Vanliga anpassningar 37% Kognitiva Att lära in arbetsuppg., koncentrera sig, utföra handlingsprogram 26% Sociala Interagera med andra, att läsa av det sociala språket 21% Emotionella Hantera känslor och symtom, klara av stress 16% Fysiska Uthållighet (MacDonald-Wilson, 2002) 44

45 Anpassningsexempel Flexibla och deltids lösningar av arbetet Längre eller fler pauser Tillåta besök till CM, läkare och andra Reducera stimuli på arbetsplatsen Bryt ner större projekt och uppgifter till mindre Skriv ner dagliga ATT GÖRA listor, och bocka av och så vidare 45

46 Att sluta ett arbete Varje arbete ska betraktas som en viktig erfarenhet Att byta arbete betraktas som normalt När klienten slutar sitt arbete, så ska klienten och hela IPS apparaten lägga upp en strategi för nästa steg 46

47 IPS=Samhällsbaserad service Arbetscoacherna arbetar mer än 60% i samhället Bästa sättet att kontakta klienter, familjen, arbetsgivare Personer berättar mer om sig själv om de är utanför mottaningar och annan institution 47

48 Spåra implementeringen Använd IPS-fidelity skala för att mäta modelltroheten och om verksamheten är en evidensbaserad praktik Alla som är involverade kan se om det gör vad de ska Ger en bra bas för feedback till samarbetet med teamet, hela IPSorganisationen 48

49 Vårdalinstitutet