SCB:s Marknadsprofiler

Transkript

1 SCB:s Marknadsprofiler Produktkatalog 2008 Upplysningar E-post: Gruppnr:

2 SCB:s Marknadsprofiler Statistik används idag inom många områden, som ständigt blir fler. I dagens konkurrens finns inte utrymme för att söka sig fram i blindo. Det gäller att grunda sina beslut på väl underbyggd fakta. Med SCB:s Marknadsprofiler får du fakta. I SCB:s Marknadsprofiler har vi samlat ett utbud av regional statistik, som hämtas från SCB:s olika register och som kan redovisas på låg regional nivå. Vi erbjuder även digitala gränser för olika regionala indelningar och möjlighet till kartsökning i Data på karta. Statistik om.. t.ex. befolkning, sysselsättning och inkomster..kombineras med en regional indelning t.ex. postnummer eller rutor..och redovisas som tabeller eller kartor för hela landet, eller för en mindre region. Geografisk kodning av adresser Vill du se var dina kunder eller konkurrenter finns på en karta? Vi kan geokoda kundregister, d.v.s. förse det med koordinater som visar var kunderna/konkurrenterna finns. Kundanalys Vi kan kombinera kundinformation från ett kundregister med statistik från SCB:s Marknadsprofiler. Resultatet redovisas som tabeller t.ex. för postnummerområden eller egna distrikt. På så sätt får man en fylligare beskrivning av sin befintliga marknad och kan även räkna fram marknadspotential. Geografiska informationssystem och kartor All information som ingår i SCB:s Marknadsprofiler är anpassad för användning i GIS. Kartor kan användas för presentation och analys vilket markant ökar överskådligheten och förståelsen för det statistiska materialet. Uppskattning av kundunderlag och beräkning av marknadsandelar är några områden där GIS används med stor framgång. Mer information....finns på Befolkning i en zon... beräknas t.ex. med hjälp av rutstatistik i ett eget Geografiskt informationssystem, eller av oss på beställning personer Bakgrundskarta: Lantmäteriets Tätort

3 Innehåll Befolkning... 4 Arbetsmarknad och utbildning... 5 Inkomster... 6 Förmögenhet... 7 Fastigheter och byggnader... 7 Fordon... 8 Ohälsa... 8 Regionala indelningar... 9 Digitala gränser Exempel på levereras Priser Registers olika aktualitet Sekretess Data på karta Postnummerkluster Definitioner Kontakta oss

4 Tabeller Befolkning B1: Befolkning efter ålder o-6 år 7-15 år år år år år 65- w år Valfri åldersindelning är möjlig! B2: Befolkning efter kön Män Kvinnor B3: Befolkning efter civilstånd Ogifta Gifta Skilda Änkor/änklingar B4: Befolkning efter medborgarskap Svenskt Nordiskt utom Sverige Europeiskt (EU27) utom Norden Övriga världen inkl. uppgift saknas B5: Befolkning efter födelseland Sverige Norden utom Sverige Europa (EU27) utom Norden Övriga världen inkl. uppgift saknas B6: Befolkning efter svensk/ utländsk bakgrund Svensk bakgrund Utländsk bakgrund: - födda utomlands - födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands B7: Befolkning efter in- och utflyttning Inflyttningar Utflyttningar Flyttningsnetto Flyttning inom området Totalbefolkning B8: Familjer 20+ år efter familjetyp Gifta med barn/sambor med gemensamma barn 0-17 alt år Gifta utan barn 0-17 alt år Ensamstående med barn 0-17 alt år Ensamstående utan barn 0-17 alt år Övriga antal familjer 20+ år B9: Familjer 20+ år efter antal barn 0-17 år alt år 0 barn 1 barn 2 barn 3+ barn antal familjer 20+ år Tänk på att....familjestatistiken baseras på uppgifter om civilstånd. Antalet familjer överskattas genom att sambor utan barn och sambor som inte har några gemensamma barn räknas som ensamboende/ensamstående. Källa Befolkningsstatistik hämtas från SCB:s register över totalbefolkningen (RTB) som har folkbokföringen som källa. Uppdatering I februari 2008 finns befolkningsstatistik för klar för leverans. 4

5 Arbetsmarknad och utbildning Tabeller A1: Förvärvsarbetande nattbefolkning 16+ år efter bransch Jordbruk, skogsbruk, jakt o fiske Tillverkning, utvinning Energi- & vattenförsörjn., avfallshantering Byggverksamhet Handel, kommunikationer Finansiell verksamhet, företagstjänster Utbildning, forskning Vård och omsorg Personliga och kulturella tjänster Offentlig förvaltning m.m. Ej specificerad verksamhet A2: Förvärvsarbetande nattbefolkning 16+ år efter sektor Offentlig sektor Näringslivet A3: Förvärvsarbetande dagbefolkning 16+ år efter bransch Branscher: se tabell A1! A4: Förvärvsarbetande dagbefolkning 16+ år efter sektor Offentlig sektor Näringslivet A7: Befolkning år efter sysselsättning Förvärvsarbetande Ej förvärvsarbetande antal personer år A8: Förvärvsarbetande 16+ år efter pendling Utpendlingsregion Inpendlingsregion Antal pendlare A9: Befolkning år efter utbildningsnivå Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial <3 år Eftergymnasial 3 år eller längre inkl. forskarutbildning Uppgift saknas antal personer år Tänk på att.... redovisning av dagbefolkning, arbetsställen och pendling görs med ett bortfall som beror på att alla arbetsställen inte går att placera geografiskt. A5: Arbetsställen efter bransch Branscher: se tabell A1! A6: Arbetsställen efter sektor Offentlig sektor Näringslivet Källa Tabell A1-A8 hämtas från SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). Tabell A9 hämtas från SCB:s Utbildningsregister. Uppdatering I februari 2008 finns sysselsättningsstatistik för 2006 och i maj 2008 finns utbildningsstatistik för klar för leverans. 5

6 Tabeller Inkomster IB1: Befolkning 20+ år efter sammanräknad förvärvsinkomst Låg inkomst ( kr) Medellåg inkomst ( kr) Medelhög inkomst ( kr) Hög inkomst (> kr) Medianinkomst antal personer 20+ år IB2: Befolkning 20+ år efter summa förvärvs- och kapitalinkomst Låg inkomst ( kr) Medellåg inkomst ( kr) Medelhög inkomst ( kr) Hög inkomst (> kr) Medianinkomst antal personer 20+ år IB3: Inkomsttagare 20+ år efter arbetsinkomst Låg inkomst ( kr) Medellåg inkomst ( kr) Medelhög inkomst ( kr) Hög inkomst (> kr) Medianinkomst antal inkomsttagare 20+ år IB4: Befolkning 20+ år efter nettoinkomst Låg inkomst (< kr) Medellåg inkomst ( kr) Medelhög inkomst ( kr) Hög inkomst (> kr) Medianinkomst antal personer 20+ år IF1: Familjer 20+ år efter sammanräknad förvärvsinkomst Låg inkomst ( kr) Medellåg inkomst ( kr) Medelhög inkomst ( kr) Hög inkomst (> kr) Medianinkomst antal familjer 20+ år IF2: Familjer 20+ år efter summa förvärvs- och kapitalinkomst Låg inkomst ( kr) Medellåg inkomst ( kr) Medelhög inkomst ( kr) Hög inkomst (> kr) Medianinkomst antal familjer 20+ år IF3: Familjer 20+ år efter disponibel inkomst Låg inkomst (< kr) Medellåg inkomst ( kr) Medelhög inkomst ( kr) Hög inkomst (> kr) Medianinkomst antal familjer 20+ år IF4: Familjer 20+ år efter köpkraft Låg inkomst ( kr) Medellåg inkomst ( kr) Medelhög inkomst ( kr) Hög inkomst (> kr) Medianinkomst antal familjer 20+ år IF5: Familjer 20+ år med minst ett barn 0-19 år efter köpkraft Låg inkomst ( kr) Medellåg inkomst ( kr) Medelhög inkomst ( kr) Hög inkomst (> kr) Medianinkomst antal familjer 20+ år Ny definition....av disponibel inkomst, nettoinkomst och köpkraft används från inkomståret Läs mer i definitionsavsnittet. Fler möjligheter....finns att beställa skräddarsydda uttag med uppgifter om t.ex. inkomst- och skuldräntor eller avdrag för pensionsförsäkring. Källa Inkomststatistik hämtas från SCB:s Inkomst- och taxeringsregister. Uppdatering I februari 2008 finns inkomststatistik för 2006 klar för leverans. 6

7 Förmögenhet Tabeller IFö1: Befolkning efter förmögenhetens sammansättning Reala tillgångar Finansiella tillgångar Samtliga tillgångar Sammanlagda skulder Netto förmögenhet Befolkningen totalt Källa Förmögenhetsstatistik hämtas från SCB:s Förmögenhetsregister. Uppdatering I februari 2008 finns förmögenhetsstatistik för 2006 klar för leverans. Förmögenhet och skulder redovisas med antal som har tillgångar resp. skulder, totalbelopp och medelbelopp. Tabeller Fastigheter och byggnader FB1: Fastigheter efter fastighetstyp Lantbruksfastigheter Småhusfastigheter exkl. fritidshus Fritidshusfastigheter Hyreshusfastigheter Övriga fastigheter inkl. uppgift saknas antal fastigheter FB2: Boende efter fastighetstyp Lantbruksfastigheter Småhusfastigheter exkl. fritidshus Fritidshusfastigheter Hyreshusfastigheter Övriga fastigheter inkl. uppgift saknas antal boende FB3: Fastigheter efter ägarkategori Stat, kommun, landsting och kyrkan Privat person och dödsbon Svenska Aktiebolag Bostadsrättsförening Allmännyttigt bostadsföretag Övriga ägare antal fastigheter Källa Statistik om fastigheter och byggnader hämtas från SCB:s Fastighetstaxeringsregister. FB4: Boende efter ägarkategori Stat, kommun, landsting och kyrkan Fysisk person och dödsbon Svenskt Aktiebolag Bostadsrättsförening Allmännyttigt bostadsföretag Övriga ägare antal boende FB5: Boende efter förenklad ägarkategori Äganderätt/småhus Bostadsrätt Hyresrätt Övrigt antal boende FB6: Fastigheter efter areal Total areal (1000 m 2 ) antal fastigheter FB7: Småhusbyggnader efter typ av bebyggelse Friliggande hus Radhus Kedjehus/parhus antal småhusbyggnader Uppdatering I januari 2008 finns fastighets- och byggnadsstatistik för klar för leverans. 7

8 Fordon Tabeller F1: Fordon i trafik ägda av fysisk person efter fordonsslag Personbilar Lastbilar Bussar Motorcyklar Släpvagnar därav husvagnar Terrängskotrar EU-mopeder Övrigt antal fordon i trafik F2: Personbilar ägda av fysisk person efter status I trafik Avställd F3: Personbilar i trafik efter bränsle Bensin Diesel Övrigt Ohälsa Tabeller Oh1: Ohälsotal efter kön och ålder Ohälsotalet redovisas med totalt antal dagar, antal personer och dagar per person för: Män Män Män Män Kvinnor Kvinnor Kvinnor Kvinnor Tänk på att....arbetsgivaren betalade de första 14 dagarna av en sjukskrivningsperiod under De dagar med sjukpenning som ingår i ohälsotalet är bara de där utbetalning av sjukpenningen görs efter sjuklöneperioden. F4: Personbilar i trafik efter årsmodell Bra att veta På kommun- eller länsnivå kan vi även redovisa företagsägda fordon. Källa Statistik om den svenska fordonsparken hämtas från Statistikregistret för fordon som SCB tar fram på uppdrag av Statens Institut för Kommunikationsanalys, SIKA. Grunduppgifterna hämtas från Vägverkets Vägtrafikregister. Uppdatering I april 2008 finns fordonsstatistik för klar för leverans. Källa Statistik om ohälsa hämtas från Försäkringskassans Pensions- och sjukförsäkringsregister. SCB kompletterar registret med uppgifter från Registret över totalbefolkningen. Uppdatering I april 2008 finns ohälsostatistik för 2007 klar för leverans. 8

9 Regionala indelningar Län, kommun Räknas till den officiella, administrativa indelningen i Sverige. Det finns 21 län och 290 kommuner. Församling Det finns församlingar Församlingsändringar beslutas av Svenska kyrkan och uppdateras i SCB:s register 1 januari varje år. Tätort Det finns tätorter i Sverige enligt senaste indelningen från För att räknas till en tätort skall invånarantalet vara minst 200 personer och avståndet mellan husen vara högst 200 meter. Småort Det finns småorter i Sverige enligt senaste indelningen från För att räknas till en småort skall invånarantalet vara mellan 50 och 199 personer och avståndet mellan husen vara högst 150 meter. SAMS-område SAMS står för Small Areas for Market Statistics och är en indelning som bygger på kommunernas delområden (NYKO) i de större kommunerna och på valdistrikt i de mindre. Antalet SAMS-områden är ca Indelningen skapades i januari 1994 och reviderades senast SAMSindelningen har hållits intakt över åren, vid revideringar har mindre justeringar gjorts t.ex. för att anpassa gränserna till kommungränser. SAMS anges med en kod som innehåller kommunkod och ett löpnummer inom kommun samt med namn. Valdistrikt Indelning som revideras i samband med allmänna val. Det finns ca valdistrikt enligt 2006 års indelning. Valdistrikten anges med en kod som innehåller kommunkod och löpnummer inom kommun samt med namn. Postnummerområde En indelning som SCB skapar utifrån Postens adresspostnummer. Den grundar sig på fastigheter och överensstämmer därför inte helt och hållet med Postens. Antal postnummerområden på femsiffernivå är cirka Indelningen uppdateras en gång per år, i april. Rutor Statistikregistren som används i SCB:s Marknadsprofiler har det gemensamt att den minsta geografiska enheten är fastighet. Genom att alla fastigheter har en koordinat, som Lantmäteriet ansvarar för, kan SCB ta fram statistik för rutor av olika storlekar. Vi levererar ofta rutstatistik med 250x250 m stora rutor inom tätort och 1x1 km stora rutor i glesbygd. Det finns ca bebodda kmrutor och bebodda 250 m rutor i hela landet. I slutet av januari 2007 skedde ett byte av referenssystem, från RT 90 till SWEREF 99. Det nya systemet innebär god överensstämmelse med våra närmaste grannländer och med resten av Europa. Införandet på lokal nivå medför även en nationell enhetlighet. Valfria områden Vi har möjlighet att ta fram statistik för alla typer av områdesindelningar, förutsatt att det går att göra en koppling till fastigheter som minsta byggsten. 9

10 Digitala gränser Postnummergränser SCB skapar årligen digitala gränser för de ca postnummerområdena utifrån Postens adresspostnummer. Gränserna skapas maskinellt genom s.k. registergenerering och är alltså inte digitaliserade från någon underlagskarta. Gränserna baseras på fastighetspunkter, där alla fastighetspunkter som har samma postnummer omsluts av en polygon. Polygonerna ansluter till varandra, gränsen mellan två polygoner går mitt emellan fastigheter med olika postnummer. Antal postnummerområden på femsiffernivå är cirka Gränserna säljs länsvis eller för hela riket. Postnummerområden kan också redovisas som punkter. Punkterna har skapats som medianmittpunkter av befolkningen i befolkade områden. SAMS-gränser SAMS (Small Areas for Market Statistics) har skapats av SCB, med tillhörande digitala gränser som tagits fram genom s.k. registergenerering. Metoden är densamma som används för att ta fram postnummergränser, se ovan. Gränserna justerades 2003 mot kommungränser, så att SAMS-gränserna följer kommunerna. Antalet SAMSområden är ca 9 200, gränserna säljs länsvis eller för hela riket. Tätorts-/småortsgränser Gränser för tätorter och småorter konstrueras manuellt i dator mot en storskalig bakgrundskarta. Det finns tätorter och småorter i Sverige enligt senaste indelningen från Gränserna säljs länsvis eller för hela riket. Rutor Rutstatistik levereras oftas med digitala rutor, vilket ingår i statistikpriset. Man kan också välja att få rutorna redovisade som mittpunkter. Läns- och kommungränser SCB erbjuder enklare digitala gränser för län och kommuner. Mer information finns på välj Kartor & GIS. Läns-, kommungränser m.m. - Sverige 1000 plus Lantmäteriets digitala gränser för län, kommuner, församlingar, större orter m.m. För mer information kontakta Kundtjänst på Lantmäteriet, tfn Valdistrikt Valdistriktsgränser skapas av Valmyndigheten. Gränserna revideras i samband med allmänna val, gränser för valdistrikt 2006 finns gratis tillgängliga hos Valmyndigheten. e-post: valet@val.se Valfria områden Vi har möjlighet att ta fram enklare digitala avgränsningar för alla typer av områdesindelningar, förutsatt att det går att göra en koppling till fastigheter som minsta byggsten. Behöver man ha en områdesindelning noggrant digitaliserad krävs manuell digitalisering mot bakgrundskarta, vilket SCB inte erbjuder. 10

11 Postnummer Exempel på leverans Inkomsttagare efter arbetsinkomst Postnummer Postort Låg inkomst Medellåg inkomst Medelhög inkomst Hög inkomst antal personer Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm SAMS-områden Befolkning efter kön SAMS-kod SAMS-namn Män Kvinnor Norra Runby Södra Runby Runby Lövsta Prästgårdsmarken Eds glesbygd Rutor Befolkning efter sysselsättning Rutid Förvärvsarbetande Ej förvärvsarbetande Samtliga år

12 Priser Statistik SCB:s Marknadsprofiler ger möjlighet till helt skräddarsydda uttag, där priset baseras på - vilken regional indelning som väljs - invånarantal i vald region - antal tabeller Prisexempel: Tre valfria tabeller ur produktkatalogen beställs för postnummerområden i hela landet: kr Två valfria tabeller ur produktkatalogen beställs för tätorter i Skåne län: kr Digitala gränser Län Riket Postnummer Postnummer, MapPoint SAMS Tätorter Småorter Priserna anges i kronor exkl. moms. Kontakta oss! Vi lämnar offert på det uttag du är intresserad av. regionalt@scb.se Registers olika aktualitet I SCB:s Marknadsprofiler hämtas statistiken från register med olika aktualiet. Detta bör uppmärksammas, eftersom befolkningsförändringar gör att egenskaperna hos befolkningen i ett område ena året inte behöver vara desamma året därpå. I allmänhet sker inte så dramatiska förändringar att siffror som gällde för ett par år sedan inte kan anses spegla området. Hur aktuella uppgifter som går att få varierar dels på hur lång tid det tar innan SCB får grundmaterialet, dels på vilka bearbetningar som måste göras innan ett register blir klart. Vilken aktualitet som går att beställa framgår under respektive registeravsnitt. Diskutera gärna med oss om du vill kunna kombinera statistik med olika aktualitet! Varje år sker förändringar i fastighetsbestånd och fastighetsindelning. I SCB:s register avser fastighetsindelningen i regel årsskiftet närmast statistikens mättidpunkt. Statistiksekretess Statistiksekretessen är till för att förhindra att enskilda individer kan identifieras i statistiska redovisningar. Vår generella sekretessregel när statistik redovisas för små områden är att tabellceller som innehåller ettor sätts till noll, tabellceller som innehåller tvåor sätts till tre. Det finns vissa undantag från sekretessreglerna. Uppgifter för forsknings- och utredningsändamål kan lämnas ut i avidentifierad form efter särskild prövning av SCB. Aktuella sekretessbestämmelser finns i sekretesslagen (1980:100). 12

13 Data på karta Välja område i kartan och få färdiga statistikrapporter Data på Karta är ett enkelt verktyg när du vill söka efter ett område i kartan med hjälp av t.ex. en adress, för att sedan ringa in området och få en statistikrapport med tabeller och diagram. Du kan antingen köpa en standardvariant, eller låta oss skräddarsy Data på Karta åt dig. Data på Karta i standardutförandet innehåller en statistikdatabas med rutstatistik för 250-meters rutor i tätort och kilometerrutor i glesbygd, rapportblad med sju tabeller och diagram samt kartprogrammet MapPoint. Kombinera statistik från SCB med egna data Vi kan hjälpa till att skräddarsy Data på karta, så att statistikrapporterna både innehåller statistik från SCB och egna uppgifter som kan knytas till t.ex. postnummerområden, SAMSområden eller adresser. Vi kan också skapa en stomme som ni själva vidareutvecklar och kompletterar med information efter hand. När har jag nytta av Data på Karta? Data på Karta kan t.ex. användas för att studera kundunderlag kring köpcentra eller butiker, för att titta på underlag för en ny bussträckning, för att se befintliga och potentiella kunder. Data på Karta kan även användas för att titta på omgivningen för en planerad etablering eller nybyggnadsprojekt. Data på Karta innehåller: - En databas med statistik från SCB i SQL-server eller Access. - Excelrapporter med karta, diagram och tabeller - Kartprogrammet MapPoint som innehåller en detaljerad Europakarta, körtidszoner och adressökning m.m. Vi har ett färdigt rapportförslag som finns på annars väljer man själv den statistik som är intressant ur denna produktkatalog. För prisuppgift, kontakta oss: Vill du veta mer om Data på Karta: Gå in på välj Data på karta. Där hittar du exempel på hur statistikrapporten kan se ut! 13

14 Postnummerkluster Vad är ett postnummerkluster? Postnummerkluster är en grupp av postnummerområden som liknar varandra. Områdena i ett kluster behöver inte ligga nära varandra geografiskt, utan de kan vara spridda i landet. För att skapa postnummerkluster har SCB valt ut ett antal egenskaper som kan beskriva områdena: de boendes ålder, utbildningsnivå, köpkraft, boendeform och utländsk bakgrund. Det finns totalt ca områden som fördelar sig på sex kluster med mellan 440 och postnummer. När har man nytta av kluster? Postnummerkluster är ett komplement till tabellutbudet inom Marknadsprofiler och ger en översiktlig bild av karaktären på postnummerområdena. T.ex. kan ett område vara dominerat av personer med hög köpkraft som bor i småhus, eller av yngre akademiker som bor i tätortscentra. Postnummerkluster kan användas för att hitta intressanta områden för marknadsinsatser, eller som underlag vid lokalisering. Företag som vill anpassa sitt utbud av varor eller tjänster kan använda postnummerkluster för att snabbt få en bild av hur de postnummer där kunderna finns ser ut. Man kan även skicka in ett kundregister till oss och få tillbaka en sammanställning av hur många kunder som finns inom varje kluster. Vad levereras? När du beställer ett eller flera kluster får du statistik som beskriver varje postnummerområde i klustret - variablerna framgår av klusterbeskrivningen här intill. Inom klustret kan postnummerområdena vara mer eller mindre lika varandra vad gäller enskilda variabler. Du kan själv rangordna områdena efter den variabel som är mest intressant och sätta gränsen för vilka postnummerområden som är användbara för ditt syfte. Du kan också beställa bara uppgift om klustertillhörighet för postnumren. Se mer under Priser. Klusterbeskrivning Kluster 1: Småhusområden i tätort eller tätortsnära Klustret består av drygt områden som helt domineras av småhusbebyggelse i tätorter eller tätortsnära lägen. I områdena bor personer med högre köpkraft och högre utbildningsnivå än genomsnittet, det är också högre andel barnfamiljer. Befolkn0-15år Befolkn år Befolkn 65+ år Eftergymn utbildn Hög köpkraft Låg köpkraft Bor i eget småhus Bor i bostadsrätt Bor i allmännyttan Bor i privat hyresrätt Utländsk bakgrund Befolkn0-15år Befolkn år Befolkn 65+ år Eftergymn utbildn Hög köpkraft Låg köpkraft Bor i eget småhus Bor i bostadsrätt Bor i allmännyttan Bor i privat hyresrätt Utländsk bakgrund Kluster Kluster 2: Småhus på landsbygd Klustret består av närmare områden på landsbygden. Köpkraft och utbildningsnivå ligger under genomsnittet. Kluster % % 14

15 Postnummerkluster Kluster 3: Hyreshusområden i förort Klustret består av knappt 450 områden som till stor del ligger i tätorternas ytterområden. Allmännyttan dominerar totalt och nästan hälften av befolkningen i klustret har utländsk bakgrund. Områdena har en yngre befolkning än genomsnittet. Kluster 5: Bostadsrätter i centrum Klustret består av drygt 480 områden som domineras av bostadsrätter och ofta ligger i tätortscentra. Detta kluster har högst andel akademiker av alla kluster, i genomsnitt hälften av de boende i åldern år är akademiker. Befolkn0-15år Befolkn år Kluster 3 Befolkn0-15år Befolkn år Kluster 5 Befolkn 65+ år Befolkn 65+ år Eftergymn utbildn Eftergymn utbildn Hög köpkraft Hög köpkraft Låg köpkraft Låg köpkraft Bor i eget småhus Bor i eget småhus Bor i bostadsrätt Bor i bostadsrätt Bor i allmännyttan Bor i allmännyttan Bor i privat hyresrätt Bor i privat hyresrätt Utländsk bakgrund % Utländsk bakgrund % Kluster 4: Hyreshus i centrum Klustret består av knappt områden som oftast ligger i tätortscentra. Privata hyresrätter är vanligaste boendet, många bor också i bostadsrätt. Detta kluster har högst andel unga i åldern år av alla kluster och andelen akademiker är också mycket hög. Kluster 6: Blandad bebyggelse i tätort eller tätortsnära Klustret består av områden med blandad bebyggelse i tätorter eller nära tätorter. Småhusboende eller boende i allmännyttan är lite vanligare än övriga boendeformer. Detta kluster har högst andel pensionärer av alla kluster. Befolkn0-15år Befolkn år Kluster 4 Befolkn0-15år Befolkn år Kluster 6 Befolkn 65+ år Befolkn 65+ år Eftergymn utbildn Eftergymn utbildn Hög köpkraft Hög köpkraft Låg köpkraft Låg köpkraft Bor i eget småhus Bor i eget småhus Bor i bostadsrätt Bor i bostadsrätt Bor i allmännyttan Bor i allmännyttan Bor i privat hyresrätt Bor i privat hyresrätt Utländsk bakgrund % Utländsk bakgrund % Priser A) Kluster med all information på postnummernivå Pris per kluster kr Pris för alla kluster kr B) Kopplingsfil som visar postnummer och klustertillhörighet, utan statistik Pris per kluster kr Pris för alla kluster kr C) Klusterinformation på kundregister: Pris enligt A) med tillägg för inläggning av kundregister på kr D) Klusterstatistik baserat på kundregister, uppgift om antal kunder per kluster och totalt antal personer per kluster Pris: kr 15

16 Definitioner Befolkning Civilstånd Redovisning av civilstånd utgår från hur man är registrerad i folkbokföringen. I gifta ingår registrerad partner, i skilda ingår separerad partner och i änkor/änklingar ingår efterlevande partner. Familj När familjer avgränsas i RTB gäller följande: - en familj består av maximalt två generationer som är folkbokförda på samma fastighet - en familj bildas med utgångspunkt från den yngsta generationen om det finns fler än två generationer på fastigheten - personer som är gifta med varandra/har registrerat partnerskap och är folkbokförda på samma fastighet ingår i samma familj - en ogift person som är folkbokförd på samma fastighet som sin förälder/vårdnadshavare ingår i samma familj som denne - sambor som har gemensamt barn och är folkbokförda på samma fastighet ingår i samma familj - sambor utan gemensamt barn räknas som två familjer. Det är inte möjligt att göra personer till sambor med hjälp av RTB om gemensamt barn saknas. Detta medför att antalet ensamstående överskattas och antalet sambor underskattas. SCB beräknar att det finns ca personer som är sambor, men som inte kan sammanföras till familj. Notera också att SCB vid avgränsningen av familjer utgår från relationer mellan personer som är folkbokförda på samma fastighet. Personer som är bosatta i olika lägenheter på fastigheten kan då bli betraktade som ingående i samma familj. Eftersom lägenhetsregister saknas kan folkbokföring på lägenhet inte genomföras. Det är därför inte möjligt att framställa statistik över familjer och hushåll av god kvalitet med folkbokföringen som grund. Födelseland Uppgift om födelseland hämtas från folkbokföringen. För personer som invandrat till Sverige registrerades uppgifter om födelseland vid invandringen. Om gränsjusteringar skett därefter har som regel ingen ändring gjorts i folkbokföringen när det gäller beteckningen av födelseland. Medborgarskap Uppgift om medborgarskapsland hämtas från folkbokföringen. Medborgarskap ska i princip avse nu existerande självständig statsbildning. För personer som har dubbelt medborgarskap registreras medborgarskap enligt särskild prioriteringsordning med de nordiska länderna först. Utländsk och svensk bakgrund Person som är född utomlands har utländsk bakgrund. Detsamma gäller person född i Sverige vars båda föräldrar är födda utomlands. Person som är född i Sverige har svensk bakgrund om minst en av föräldrarna är född i Sverige. Ålder Avser uppnådd ålder vid årets slut. Arbetsmarknad och utbildning Arbetsställe Ett arbetsställe är varje adress, fastighet eller grupp av närliggande fastigheter där företaget bedriver verksamhet (ej hemadresser) och har anställd personal Bransch (SNI2002) Näringsgren avser företagets eller arbetsställets huvudsakliga verksamhet. Om ett företag bedriver flera typer av verksamhet vid exempelvis ett och samma arbetsställe bestäms näringsgrenskoden i princip utifrån den verksamhet som sysselsätter flest anställda. Tidigare användes branschindelningen SNI92, största skillnaden som berör tabell A1 är att förskolor numera ingår i gruppen Utbildning, från att tidigare ingått i Vård och omsorg. Förvärvsarbetande Normalt avgränsas förvärvsarbete efter arbetad tid i november. Från administrativa register får man i avsaknad av information om arbetstid istället utgå från inkomstuppgifter. I kontrolluppgiftsregistret finns uppgifter om lönebelopp för varje persons anställningsförhållanden under året, men också markeringar för de månader som de skattepliktiga utbetalningarna avser. I RAMS används samma definition av förvärvsarbetande som i novemberundersökningen av arbetskraftsundersökningen (AKU). Detta 16

17 uppnås med hjälp av en modellbaserad skattning där material från novemberundersökningen av arbetskraftsundersökningen (AKU) utgör dataunderlag, där sambandet mellan enkätsvaret om sysselsättningsstatus i AKU, och registeruppgifter om löneinkomst m.m. utnyttjas. AKU:s definition av förvärvsarbetande är att man skall ha arbetat minst en timme per vecka under november månad, tillfälligt frånvarande räknas också som förvärvsarbetande. För personliga företagare där man inte kan utgå från kontrolluppgifter används i stället inkomst av aktiv näringsverksamhet. Om inkomsten är större än noll över året räknas man alltid som förvärvsarbetande. Fr.o.m årgång 2004 används en ny källa, Standardiserade räkenskapsutdrag, för uppgifter om företagare. I och med detta kan även företagare som redovisat underskott av sin näringsverksamhet klassificeras som förvärvsarbetande företagare. Förvärvsarbetande dagbefolkning Förvärvsarbetande som redovisas efter arbetsställets geografiska belägenhet. Förvärvsarbetande nattbefolkning Förvärvsarbetande som redovisas efter bostadens geografiska belägenhet. Pendling Inpendling redovisar personer som arbetar i regionen i fråga och har sin bostad i en annan region. Utpendling redovisar personer som bor i en region och arbetar i en annan region. Sektor Sektorindelningen bygger på den institutionella koden från företagsdatabasen. Offentlig sektor: - Statlig förvaltning - Statliga affärsverk - Primärkommunal förvaltning - Landstingskommunal förvaltning - Övriga offentliga institutioner Näringslivet: - Aktiebolag (ej offentligt ägda) - Kommunalt ägda företag och org. - Statligt ägda företag och org. - Övr. organisationer inom näringslivet Utbildningsnivå Uppgiften om utbildningsnivå avser personens högsta utbildning. Utbildning klassificeras enligt Svensk utbildningsnomenklatur (SUN). Inkomster Arbetsinkomst Arbetsinkomst består av de delar av inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet som anknyter till arbetet. Sjukpenning och ersättning vid föräldraledighet ingår då det är fråga om tillfällig frånvaro från arbetet. Däremot ingår inte arbetslöshetsersättning och pension. I den totalräknade inkomststatistiken finns inte någon uppgift om arbetstiden. Det är därför svårt att veta om en inkomstökning beror på att den avtalsenliga lönen ökat eller om arbetstiden utökats. Den totalräknade inkomststatistiken kan därför inte ge svar på vad en heltidsarbetande person har i inkomst. Arbetsinkomst redovisas inte för hela befolkningen, utan enbart för inkomsttagare som deklarerat arbetsinkomst. Disponibel inkomst Disponibel inkomst är den summa som återstår för konsumtion och sparande när man tagit summan av alla skattepliktiga och skattefria inkomster minus skatt och övriga negativa transfereringar. Disponibel inkomst är det inkomstbegrepp i den totalräknade inkomststatistiken som tillsammans med begreppen Köpkraft och Nettoinkomst bäst speglar köpkraften och levnadsstandarden för olika grupper i samhället. Från och med inkomståret 2005 har disponibel inkomst fått något förändrat innehåll. Numera ingår kapitalvinst och kapitalförlust som bruttobelopp. Tidigare redovisades kapitalvinst som taxerat belopp medan förlusten inte alls fanns med. Avdrag för privat pensionspremie var tidigare ingen avdragspost vid inkomstberäkningen. Från 2005 dras premien för pensionssparandet, både privat och i egen näring, samt periodiskt understöd av vid inkomstberäkningen. Köpkraft Köpkraft beräknas som disponibel inkomst per konsumtionsenhet och är ett mått som gör det möjligt att jämföra familjernas köpkraft och ta hänsyn till olika sammansättningar av familjerna. En familj kan bestå av olika antal personer vilket givetvis påverkar köpkraften Familjens medlemmar ges olika konsumtionsvikt beroende på hur hushållet är sammansatt. 17

18 Låg - medellåg - medelhög - hög inkomst I flera inkomsttabeller redovisas inkomsten i klasserna låg - medellåg- medelhög - hög. Klasserna har skapats genom att befolkningen eller familjerna har delats i fyra lika stora grupper, med lika många i varje grupp, för hela riket. Det går också att få statistiken redovisad för egna inkomstklasser. Nettoinkomst Nettoinkomst består liksom disponibel inkomst av summan av alla skattepliktiga och skattefria inkomster minus skatt och övriga negativa transfereringar. Skillnaden mellan nettoinkomst och disponibel inkomst är att nettoinkomsten visar den enskilda personens inkomst, medan disponibel inkomst visar familjens sammanlagda inkomst. Det innebär att om en familj består av personerna X och Y, och Y saknar egen inkomst, så har Y en nettoinkomst som är 0 kronor. Däremot har familjen som Y tillhör en disponibel inkomst. Sammanräknad förvärvsinkomst Inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet bildar tillsammans sammanräknad förvärvsinkomst. Kapitalinkomster ingår alltså ej. Detta inkomstbegrepp påminner en del om inkomstbegreppet arbetsinkomst, skillnaden är i huvudsak att pension och ersättning från arbetslöshetskassa inte ingår i arbetsinkomsten. Det finns ytterligare en del skillnader, men dessa två är de viktigaste. Eftersom kapitalinkomster ej ingår i sammanräknad förvärvsinkomst är detta inkomstbegrepp lämpligt att använda vid regionala jämförelser, speciellt då materialet bryts ned på små regionala områden. Kapitalinkomsterna är ofta snett fördelade och en person med extremt hög kapitalinkomst kan i hög grad påverka medelvärdet för t.ex. ett område med litet befolkningsunderlag. Summa förvärvs- och kapitalinkomst Detta inkomstbegrepp omfattar alla inkomster utom skattefria bidrag (t.ex. bostadsbidrag, barnbidrag, socialbidrag) och svarta inkomster. Summa förvärvs- och kapitalinkomst kan användas om det är den totala inkomsten som är av intresse. Observera dock att medelinkomsten blir ganska låg beroende på att t.ex. deltidsarbetande, feriearbetande ungdomar och barn med små kapitalinkomster ingår i beräkningarna. Summa förvärvs- och kapitalinkomst kan alltså inte ge svar på vad en heltidsarbetande person har i inkomst. Förmögenhet Redovisar tillgångar och skulder enligt kontrolluppgifter. Skiljer sig från taxerad förmögenhet genom att samtliga tillgångar och skulder kan redovisas, inte bara de som taxeras. Finansiella tillgångar Består av banktillgångar, börsnoterade aktier, räntefonder, andra fonder än räntefonder, obligationer och andra värdepapper och skattepliktig försäkring. Reala tillgångar Består av eget hem, fritidshus, jordbruksfastighet, hyresfastighet, övriga fastigheter och bostadsrätt. Övriga reala och finansiella tillgångar En restpost som uppstår vid en jämförelse mellan taxerad förmögenhet från självdeklarationen och motsvarande belopp från registerdata. Det kan vara t.ex. onoterade aktier, bilar eller konst. Skulder Består av sammanlagd skuld vid årets slut, studieskuld, skuld för eget hem och skuld för bostadsrätt. Fastigheter Fastighetstyp Fastigheter indelade efter beskattningskategori. Fastighet kan vara hel fastighet eller del av fastighet där delfastigheterna har olika ägare och/eller olika klassning av fastighetstyp. Ägarkategori Stat, kommun, landsting och kyrkan: - Statlig myndighet, affärsdrivande verk eller institution, även universitet, högskola eller annan statlig undervisningsanstalt. Aktiebolag, som ägs av eller kontrolleras av staten, ingår däremot inte under denna kategori utan under Svenskt aktiebolag. - Borgerliga primärkommuner (egen och eventuellt annan kommun), kommunalförbund och landstingskommuner, dock inte allmännyttiga bostadsföretag. - Församlingar, pastorat och andra kyrkliga samfälligheter som sorterar under Svenska kyrkan, lokalkyrkor eller domkyrkor i egenskap av självägande stiftelse. Svenskt aktiebolag: Här ingår ej bolag som utgör kommunalt bostadsföretag. Allmännyttigt bostadsföretag: Med detta avses 18

19 såväl aktiebolag som stiftelser. Övriga ägare: Här ingår t ex utländska juridiska personer, handelsbolag och kommanditbolag. Fordon Bränsle Då en bil bara ha bensin eller diesel kallas det bensin resp. diesel. Bilar som kör på el, någon typ av gas (eller annat miljövänligt), eller har två bränslen (bensin + något mer) kallas övrigt. Årsmodell Fram till 1998 fanns årsmodell angiven för alla bilar som nyregistrerades, därefter var man inte tvungen att ange den uppgiften till Vägtrafikregistret. Detta har resulterat i att en bil antingen kan ha årsmodell eller tillverkningsår. I de fall årsmodell inte finns angivet används tillverkningsår som ersättning för årsmodell. Ohälsa Ohälsotal Med ohälsotal menas summa dagar med sjukpenning, dagar med förtidspension/ sjukbidrag, dagar med rehabiliteringsersättning och dagar med förebyggande sjukpenning dividerat med befolkningen år. Ohälsotalet är ett dagmått, antal dagar per person, och alla dagar är omräknade till heldagar. Då det gäller förtidspensionerade räknas förtidspensionen om till dagar under en månad. Hel förtidspension ger 30 dagar per månad, halv förtidspension ger 15 dagar o.s.v. Tänk på att arbetsgivaren betalade de första 14 dagarna av en sjukskrivningsperiod under De dagar med sjukpenning som ingår i ohälsotalet är bara de där utbetalning av sjukpenningen görs efter sjuklöneperioden. Vänd dig till oss! Per-Olof Eklundh Ingrid Melin Magnus Nyström Gunilla Sandberg Harriet Löfqvist Johnny Sehlin Epost: regionalt@scb.se Gruppnr: