Priorat. KK0182 Vinodlingens grunder. Cathrine Fransson Joakim Hillberg Kristofer Johansson Andreas Joviken

Transkript

1 Priorat KK0182 Vinodlingens grunder Cathrine Fransson Joakim Hillberg Kristofer Johansson Andreas Joviken

2 Innehåll Introduktion inkl. enkel geografi samt historia... 3 Geografi... 4 Terroir och klimat... 5 Druvor... 6 Vintillverkning, lagar och förordningar... 6 Vinproducenter... 7 Vinprovning... 7 Gueta Lupia Scala Dei Miserere Les Terasses Gastronomi... 8 Referenslista... 9 Webadresser... 9 Literaturreferenser... 9 Priorat Sida 2

3 Introduktion inkl. enkel geografi samt historia Priorat har under de senaste tjugo åren förändrats från att vara ett ointressant men vackert område med marginell och tveksam vintillverkning till att idag vara ett av de hetaste vinområden i världen. Idag betingar de bästa vinerna priser i paritet med Grand Cru Bourgogne, Bordeaux och Brunello och många vinexperter tror att vinerna kommer ha samma livslängd och lyskraft i framtiden. Vad hände? Och varför? Enligt legenden fick en ung fåraherde ute med sin får i den eländiga terrängen i området som idag kallas Priorat, någon gång under 1100-talet en uppenbarelse av ett stort antal änglar uppe på en bergstopp. Änglarna var på väg att på en gyllene trappa gå tillbaka upp till himlen. Efter att pojken berättat sin historia för den lokala prästen fick platsen snart namnet Scala Dei Kartusianmunkar ursprungligen från Frankrike anlade därför på samma plats 1163 ett kloster, Priorat de Scala Dei. Under århundraden odlade munkarna vin från flera av de kringliggande byarna och eftersom området kontrollerades av munkarna fick Comarcan så småningom just namnet Priorat som lever kvar än idag stängde det spanska styret klostren och munkarna förvisades. I mindre skala drevs odlingarna vidare av byinvånarna i området men mycket av kunskapen försvann. I slutet av 1800-talet invandrade dock franska vinbönder som fått sina egna odlingar förstörda av Phylloxeran i hopp om att undgå vinlusens härjningar. Förgäves skulle det visa sig när även Priorat drabbades av vinlusen efter bara några år. Endast ett fåtal av odlingarna klarade sig och främst de allra högst planterade talet med spanska inbördeskriget och fascistregimen försatte Priorats odlingar i fortsatt förfall och trots DO-klassning 1954, krympte den uppodlade arealen fram till början av 80- talet då närheten till jobb i Barcelona och längs medelhavskusten lockades vinodlare att ge upp sitt hårda slit på de branta sluttningarna. Som minst var knappt 700 hektar var uppodlade, jämfört med nästan 4000 hektar före phylloxeran. Istället hade man stora olivträds och mandelodlingar, eftersom man i allt större utsträckning gick över till att odla oliver och mandlar istället för vin. Allt skulle förändras och i mitten av 80-talet köpte fem experimenterande vinodlare åtta mindre vingårdar högt på sluttningarna i Siruanadalen. Deras tanke var att göra vin med de bästa druvorna med låga uttag och göra vinerna i små kooperativa vinkällare. De fem var René Barbier, Alvaro Palacios, Glorian, José Luis Pérez och Carlos Pastrana och går ibland under namnet Grupo Gratallops från namnet på den by där de höll till. Förutom de befintliga druvorna Garnacha och Cariñena planterade de också de mer internationella druvorna Cabernet Sauvignon, Merlot och Syrah. Med en vision om att även Garnacha och Cariñena kan producera kvalitetsvin i kombination med modern vintillverkningsteknik, lagring i små nya ekfat och med inblandning av främst Cabernet Sauvignon och Syrah i blandningen producerade det lilla kollektivet sitt första vin i början av 90-talet. Druvorna och en del odlings- och tillverkningsmetoder som de använde gjorde att de inte uppfyllde kraven av DO Priorat, men detta var inget som nämnvärt påverkade kollektivet och när vinerna började vinna priser runt om i världen i början av nittiotalet ansåg gruppen sina teorier bevisade. Sedan dess har de fem vinodlarna etablerat egna vingårdar och är fortfarande idag ledande som vintillverkare i Priorat. Med det internationella erkännandet har vinodlarna i området fått ytterligare självförtroende att driva sin tes om framför allt Garnacha som kvalitetsdruva framåt och gradvis används allt Priorat Sida 3

4 mindre av de internationella druvsorterna. Flera odlare tror att trenden kommer fortsätta, men de internationella druvsorterna kommer sannolikt aldrig försvinna helt. Fortfarande driver ett mindre antal vintillverkare sitt vinmakande enligt traditionen i Priorat. Även dessa producera stora kvalitetsviner då de koncentrerar sina viner med små uttag från gamla stockar men det är inte sannolikt att dessa viner i sig skulle drivit den renässans som området genomgått de senaste 20 åren. I början 90-talet var knappt 1000 hektar uppodlade, 90% av vinerna såldes i bulk och det fanns endast åtta vintillverkare och tre kooperativ var 1650 hektar uppodlat, allt vin från området såldes buteljerat och 65 vintillverkare var etablerade. Som ett sista tecken på Grupo Gratallops framgång blev distriktet, som andra distrikt i Spanien efter Rioja, upphöjt till DOC (egentligen DOQ då calificada stavas qualificada på katalanska). Detta är dock fortfarande under behandling av de nationella vinmyndigheterna. Av försäljningen 2006 på 2,5 miljoner liter gick ungefär hälften på export och hälften till den spanska marknaden. Pr ior at Geografi Priorat ligger i Tarragonaprovinsen drygt 15 mil sydväst om Barcelona. Priorat består av ett små kommunala områden (som också är de DOQ-klassificerade byarna) La Morera de Monsant, Scala Dei, La vilella, Gratallops, Bellmunt, Porrera, Poboleda, Torroja, Lloá, Falset och Mola. Området är starkt kuperat och skarpa sluttningar skiljer floddalgångarna från topparna vilka som mest når 1124 meter. Klimatet i området påverkas av både svala vindar från norr och varma vindar från Medelhavet. Området upplever långa varma somrar med temperaturer upp till 35 grader och med i princip inget regn alls. Priorat Sida 4

5 Terroir och klimat Området Priorat är hektar stort och 1650 hektar är planterade med vinrankor. Jordmånen varierar men det mest kännetecknande är skiffret. På höglandet är jorden eroderad och täckta med en svart skiffer som kallas Licorella (se bilden ovan). Nere vid flodbädderna är skiffret täckt med edimentära avlagringar. Dalen är av vulkanisk ursprung. Det är Licorellan som i mångt och mycket definerar Priorat viner. Licorellan är en blandning av skiffer och kvarts (mica) vilket ger en svart-guld tigerhuds kvalitet i solen. Licorellan (skiffret) är perfekt för rankan. Detta ger vinerna en unik mineral karaktär. Den är under stora delar av året svart, men under sommaren bleks den av solen och blir dessutom mycket porös. När solen ligger på alstras värmen som gör att när solen gått ned, ger stenarna fortfarande ifrån sig värme. Att stenen är så porös är också bra för dräneringen. Regnvattnet rinner nästan rakt igen, vilket får till följd att rötterna måste söka sig djupt ned i jorden. Vissa menar att de är de djupaste vinrötterna i världen. (Men så är också vinerna från området berömda just för sin minerala karaktär.) Tack vare mellanrummet i skiffret så lagras även det lilla regnvatten som finns till mognadsperioden, det är speciellt viktigt högt uppe som i Gratallops där de övre jordlagren är eroderade och torra. Jorden är syrlig med ph runt 6 och andelen organiskt material är runt 2% vid ytan. Priorat är ett berglandskap med vinodlingar på mellan 100 meters höjd i Bellmunt och Molar upp till över 700 vid Morera de Montsant. Höjden medför att druvan kyls ner under natten och bibehåller sin syra och fräschet. Priorat Sida 5

6 Det är bergigt och vinodlingarna är terrasserade. Lutningen på odlingarna är oftast över 15% och vissa extrema lägen har lutningar på över 60%. Det medför att plockning är manuell. På vissa ställen är det så brant att man måste knyta fast korgen på benen för att kunna skörda och hålla i sig samtidigt. Bästa transportmedel är åsna, crossmotorcykel eller fyrhjulsdriven jeep. Kontinentalt fastlandsklimat med varma mistralvindar från öster med visst inslag från Medelhavet samt torra kalla nordliga vindar. Stränga vintrar där temperaturen kan falla till 0ºC, varma somrar med 30-35ºC som lättas upp något av Medelhavsbrisen. Medeltemperatur 15ºC. Antal soltimmar är höga och upp emot Till skillnad från andra vinregioner så är norrlägena bäst i Priorat, det läget medför att rankan inte grillas av solen på sommaren. Nederbörden är bara omkring millimeter per år. De lilla nederbörden samt frånvaron av bevattning medför att skördeuttagen är bland de lägsta i världen, omkring kilo druvor per hektar (det tillåtna är kilo per hektar). Skörden startar normalt i slutet av september. Druvor Även om Cariñena är den mest odlade druvan (54%) så är Garnachan kvalitetsdruvan i Priorat (40%). Andra sorter är traditionella som Macabeo och Garnacha Blanca samt nya och internationella experimentella som Syrah och Merlot. Vita druvor är mindre än 5% av totala odlingsarean. Det finns även i Priorat flera gamla stockar med druvor som: Escanyevella, Pansal, Picapoll and Garnatxa Roja.. Blå: Garnacha Tinta, Garnacha Peluda, Cariñena, Cabernet Sauvignon, Syrah, Merlot, Tempranillo. Gröna: Garnacha Blanca, Macabeo, Pedro Ximénez Vintillverkning, lagar och förordningar Druvorna i Priorat skördas under fem veckor, oftast med början tredje veckan i september. Skörden sker för hand, och skörden brukar begränsas till ca 6000 kg/ha. Det traditionella röda vinet från Priorat tillverkas på 100 procent röd Garnacha alternativt en blandning mellan röd Garnacha och Cariñena. Efter macerering och pressning jäses vinet vid 25 grader i ståltank och genomgår malolaktisk jäsning. Det färdiga vinet lagras sedan på gamla eller nya franska och amerikanska ekfat i 6 till 24 månader. Normal alkoholhalt är runt 14 procent. De moderna vinerna från Priorat jäses också i moderna ståltankar, dock utan att pressa druvorna efter macereringen och i dessa viner blandas gärna in nya druvor, som Syrah och Merlot för att ge ökad komplexitet till vinet. Ekfatslagringen tillämpas även här. Vinet klarnas ofta med äggvita. Den traditionella spanska klassningen av viner behöver inte anges, men det är tillåtet och görs emellanåt enligt nedan: Priorat Sida 6

7 Crianzaviner ska vara lagrade 12 månader på ek, 12 månader på flaska. Reservaviner ska vara lagrade 12 månader på ek, 24 månader på flaska. Gran Reservaviner ska vara lagrade 24 månader på ek, 48 månader på flaska. Vita och roséviner görs också, fast inte i lika stor utsträckning som de röda. Dessa viner kalljäses, och genomgår oftast inte malolaktiskt jäsning. De lagras vanligtvis inte heller och görs för att drickas unga. Även sött generosovin med alkoholhalt mellan 15 och 23 procent tillverkas, med en lagringstid på minst 48 månader. Vinproducenter Priorat har två typer av vinmakare, de som gör vin av den traditionella stilen, tunga alkoholstarka röda viner och de som gör vin av den nya stilen och gör enorma, seriösa och bedövande smakrika viner. Två stora producenter dominerar marknaden med fantastiskt bra viner av den nyare stilen, Alvaro Palacios och Carles Pastrana. Andra exempel på producenter området är René Barbier, Scala Dei och Bordalas Garcia. Alvaro Palicio är den som klassas absolut högst och kommer från en vinfamilj i Rioja, Palacio Remondo. Han började med att utbilda sig på Chateau Petrus i Bordeaux för att sedan ta med sig mycket erfarenhet till Napa Valley i USA, slutligen kom han till Priorat 1989 och äger här två odlingar, L Ermita(förstavin) och Finca Dofi(andravin). Det sägs att Alvaro Palicio åter flyttat till Rioja, men ovasett hur det är med den saken så kommer han aldrig att göra sig av med sina vinodlingar i Priorat. Carles Pastran blev vinmakare vid 27 års ålder och var tidigare sångare, ägare till ett galleri, journalist och borgmästare i Gratallops är några av hans tidigare bedrifter. Själv säger han att utan förmågan till att undersöka och analysera en situation, utan förmåga att skapa och utan att vara en bra affärsman skulle det inte gå att tillverka ett så framgångsrikt vin. Carles Pastrana äger Costers del Siruana och gör det kända vinet Clos de l Obac, men även stora viner som Miserere, Dolc de l Obac och Kyrie. Vinprovning Vi har gjort en vinprovning på 4 olika viner från Priorat, Gueta Lupia 2001 från Bordalas Garcia, Scala Dei 2001 från företaget Codorniu, Miserere 2000 från Carles Pastrana och Les Terasses 2003 från Alvaro Palacios och 2001 har prioratviner fått betyget excellent medan år 2003 räknas till mycket bra. Scala dei, Miserere och Les Terasses har provats till grillade lammracks och förutom Scala dei som kändes något konstig till med sin vaniljsmak. De andra två passade bra, men Miserere var det vin som passade allra bäst. Gueta Lupia 2001 Druvsammansättningen i detta vin är dominerad av Garnacha, men innehåller även en stor del Cariñena, vinet toppas av en liten del Cabernet Sauvignon och Merlot. Vinet lagras på både franska och amerikanska ekfat i 14 månader och alkoholhalten ligger på 14 procent. Priorat Sida 7

8 Färgen på vinet är blåröd med medelhög färgintensitet, doften är ren och medelhög. Den har en utvecklad mogenhet och doftar av jordgubb, blåbär, blommig med aningen ton av blyerts. Smaken är torr med låg syra och har en viss strävhet. Det samkar av blåbär och tobak och har en lätt till medelhög fyllighet. Alkoholen känns eldig och ger en medellång lite skarp eftersmak. Scala Dei 2001 Garnacha har huvudrollen i det här vinet men det innehåller även en liten del cariñena, syrah och cabernet sauvignon. Vinet har genomgått malolaktisk jäsning för att sedan lagras på franska och amerikanska ekfat i sex månader, innan försäljning har man låtit det vila på flaska i ett till ett och ett halvt år. Vinet har en medelhög färgintensitet med brunröd färg. Det har en ren utvecklad doft med bäriga toner av smultron, jordgubb, körsbär och vanilj med viss örtighet. Smaken är torr och relativt fyllig, den är frisk och har en viss strävhet. Den upplevs väldigt bärig med jordgubb, körsbär och har ett visst inslag av vanilj och sötlakrits. Vinet har en medellång behaglig eftersmak. Miserere 2000 Vinet är till största del gjort på druvorna, Garnacha, Tempranillo, och Cabernet Sauvignon, men i vinet finns också en liten del Merlot och Cariñena. Vinstockarna som används är mer än 30 år gamla och ger liten skörd med koncentrerad smak. Vinet låter man jäsa på nya franska ekfat. Vinet har en medelhög färgintensitet av brunröd färg. Doften är fyllig och utvecklad, med ton av körsbär och ek. Smaken är torr med medelhög syra, det är ett elegant vin med smak av röda bär och har en viss fatkaraktär. Les Terasses 2003 Vinet görs av Alvaro Palacio men druvruvorna köps in från fem olika byar. Druvsammansättningen är dominerad av Cariñena, innehåller en hel del Garnacha och en liten del Cabernet Sauvignon. Lagras på i första hand franska ekfat i tolv månader. Vinet har en medelfyllig blåröd färg och ger en ren, medelhög fyllig doft men känns outvecklad. Doftar blåbär, blyerts och tobak. Smaken är lätt till medelfyllig och det känns lite som den saknar en body. Vinet känns något outvecklat och bör nog ligga till sig ett par år. Gastronomi Priorat har ett rustikt kök, med härligt mustiga grytor, det här köket har börjat blandas upp med ny, trendig, lite lättare mat. Vinet som görs i området, den gamla stilen, passar väldigt bra till det rustika köket. Den nya stilen passar lite bättre med den nyare lite elegantare maten. Priorat Sida 8

9 Referenslista Tack till Hanna Löfgren, Spanska Ambassadens Handelsavdelning i Stockholm Webadresser Michael Schachner (2005). True Spanish Terroir. URL: %3A%3AArticle&mid=8F3A F18BE895F87F791&tier=4&id=F6DA827B1E CA4522BCE6F C3E ( ) Michael Apstein (2007). Span s Priorat region flexes it muscles. URL: ( ) All bilder kommer från Literaturreferenser Teresa Barrenechea, The Cuisines of Spain: Exploring Regional Home Cooking, Ten Speed Press, 2005 José Peñin et al (2006). Peñinguide to Spanish Wine 2007 Madrid: Grupo Peñin John Radford (2004), The New Spain 2:a rev uppl. London: Mitchell Beazley John Radford (1997), Wines from Spain Education Notes London: Wines from Spain Priorat Sida 9