Förbundsstyrelsen kallas till sammanträde den 5 juni 2014

Transkript

1 Förbundsstyrelsen kallas till sammanträde den 5 juni 2014 Tid: Torsdagen den 5 juni kl 9.30 Plats: Clarion Hotel Gillet, Uppsala Ärenden 1. Öppnande 2. Protokollsjusterare 3. Föredragningslista Uppländsk Drivkraft Uppsala universitet, SLU och Regionförbundet Uppsala län. Samverkansstipendium för Uppsalaregionen 5. Idé- och utvecklingsgruppen Västland-Karlholmsbruk. Brev om trafiksäkerheten i Karlholmsbruk 6. Synskadades riksförbund Uppsala län. Brev om gemensam beställningscentral för färdtjänst och sjukresor Välfärd och FoU-stöd 7. Socialdepartementet. Uppdrag att fördela medel för en satsning för förbättrade stöd- och behandlingsinsatser vid omhändertagande av berusade personer Yttranden 8. Miljödepartementet. Redovisning av förslag för att minska problemen med massförekomst av översvämningsmyggor vid Nedre Dalälven 9. Socialdepartementet. En samlad kunskapsstyrning för hälso- och sjukvård och socialtjänst. Ds 2014:9 10. Länsstyrelsen Uppsala län. Regional handlingsplan för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet i Uppsala län, del I 11. Länsstyrelsen Uppsala län. Regional handlingsplan för klimatanpassning Uppsala län. Internt

2 12. Medlemsavgift Sammanträdesplan Granskningsrapporter. Yttrande till revisorerna Information/Rapporter 15. Almi Företagspartner inför 2015 (Catharina Blom, muntlig) 16. Almi Företagspartner Uppsala AB. (kl 11 Carl-Henrik Koit) 17. Nationellt forum 9 maj (Cecilia Forss, muntlig) 18. Digital agenda för Uppsala län, lägesrapport (skriftlig). 19. Ledningsmöte strategisk samverkan Uppsala universitet, Sveriges Lantbruksuniversitet och regionförbundet 11 april (Cecilia Forss/Catharina Blom, muntlig) 20. ESF, ERUF, landsbygdsprogrammet lägesrapport (Tomas Stavbom, muntlig) 21. AER. Årsmöte 2014 (Johan Edstav, Cecilia Forss, muntlig) Anmälningar Näringsdepartementet. Nationell strategi för regional tillväxt och attraktionskraft Yttrande Jordbruksdepartementet. Landsbygdsprogram Samråd, miljöbedömning. Yttrande Arbetsmarknadsdepartementet. Uppdrag och erbjudande att ta fram förslag till regionala handlingsplaner inom ramen för det nationella socialfondsprogrammet för investeringar och tillväxt och sysselsättning Miljödepartementet. Uppdrag beträffande strandskyddet vid små sjöar och vattendrag Näringsdepartementet. Uppdrag att lämnastöd till inkubation Strålsäkerhetsmyndigheten. Stålsäkerhetsmyndighetens granskning av SKB:s slutförvarsansökan. Remiss Dalabanans intressenter. Protokoll samt kallelse till föreningsstämma Destination Uppsala. Kallelse till årsstämma Regionförbundet. Uppdragsbeskrivning till ehälsosamordnare samt projektplan för regional ehälsa

3 Regionförbundet. Verksamhetsberättelse 2013 avseende informationsinsatser riktade till allmänheten i frågor som rörhantering och slutförvaringav använt kärnbränsle och kärnavfall samt granskningsrapport Regionförbundet. Protokoll förbundsstyrelsen Delegationsbeslut Regionförbundet. Miljöbedömning av förslag till landsbygdsprogram för Sverige Yttrande Regionförbundet. Nationell strategi för regional tillväxt och attraktionskraft Yttrande Regionförbundet. Ordförandebeslut avseende regiondirektörens resa till Sydkorea Regionförbundet. Lönerevision 2014

4 Förbundsstyrelsen Dnr: RFUL 2014/102 Maria Didi Uppsala universitet, SLU och Regionförbundet Uppsala län. Samverkansstipendium för Uppsalaregionen Arbetsutskottet föreslår att förbundsstyrelsen beslutar att inrätta ett årligt stipendium för att uppmärksamma goda samverkansinsatser mellan länets två universitet och aktörer i Uppsalaregionen att fastställa kriterier och nomineringsförfarande för samverkansstipendiet i enlighet med förslaget, samt att som stipendiebelopp avsätta sek ( sek per lärosäte). Ärende Samverkanstipendiet avser att belöna universitetsanställda som på ett synligt och nydanande sätt utvecklat samverkan med näringsliv, offentlig sektor eller andra aktörer i Uppsalaregionen. Olika former av samverkansinsatser kan belönas. Bedömningskriterier är: Att ha utvecklat samverkan som är nydanande vad gäller inriktning och former Samverkans beständighet över tid, långsiktiga relationer Ömsesidighet - att etablera dialog för kunskapsöverföring Resultatet av samverkan, såväl i näringsliv och samhälle som inom universiteten Samverkans externa synlighet och uppmärksamhet i omvärlden Stipendiet kan riktas till individer eller grupper. Två stipendier utdelas årligen, ett per lärosäte. Stipendiebeloppet, som bekostas av regionförbundet, är kronor per stipendiat och lärosäte. Summan är öronmärkt att användas för förkovran och utveckling av nya samverkansinsatser. Både universitetsanställda och externa parter kan nominera stipendiater. Inkomna nominerings-underlag bereds av en grupp med representanter från de båda universiteten och regionförbundet. Beslut om stipendiater fattas av rektorer och förbundets styrelseordförande gemensamt års stipendier delas ut i samband med förbundsfullmäktige den 4 december. Vid det tillfället får stipendiaterna även hålla en kortare föreläsning om sina insatser. Utformningen av stipendiet fastställs i dialog med ledningen för Uppsala universitet respektive Sveriges Lantbruksuniversitet. Formerna för informationsspridning av nomineringsmöjlighet och uppmärksammandet av utvalda stipendiater inom akademin diskuteras för närvarande. Bilaga: Förslag till utformning av Uppsalaregionens samverkansstipendium 1 (1)

5 Förbundsstyrelsen Dnr: RFUL 2014/102 Förslag till utformning av Uppsalaregionens samverkansstipendium Syftet med stipendiet är att uppmärksamma och stimulera goda samverkansinsatser mellan Uppsalaregionens två universitet och omvärlden. Genom att uppmärksamma samverkansinsatser kan goda exempel, som ger hjälp i den regionala utvecklingen, spridas samtidigt som universitetsanställda (och studenter) får ett meriterande erkännande för sitt arbete. Ytterligare ett mervärde är att nomineringsförfarandet ger en bra överblick över samverkansprojekt som bedrivs vid universiteten. Nedan ges förslag till hur Uppsalaregionens samverkansstipendier kan utformas vad gäller kriterier, nomineringsförfarande och val av stipendiater. Inspiration är bland annat hämtad från motsvarande process på Göteborgs universitet och andra lärosäten i landet (se bilaga). Kriterier: Kriterierna bör ta fasta på den eller de som på ett synligt, nydanande sätt utvecklat samverkan med näringsliv, offentlig sektor eller andra aktörer i Uppsalaregionen. Olika former av samverkansinsatser kan belönas. Bedömningskriterier bör vara: Att ha utvecklat samverkan som är nydanande vad gäller inriktning och former Samverkans beständighet över tid, långsiktiga relationer Ömsesidighet - att etablera dialog för kunskapsöverföring Resultatet av samverkan, såväl i näringsliv och samhälle som inom universiteten Samverkans externa synlighet och uppmärksamhet i omvärlden Stipendiemottagare: Stipendiet kan riktas till individer eller grupper inom akademin. Två stipendier utdelas årligen, ett per lärosäte. Stipendiet: Stipendiet föreslås bestå av ett diplom samt en prissumma på kronor per stipendiat, som bekostas av Regionförbundet Uppsala län. Stipendiet delas ut som en personlig ersättning till den eller de personer som mottagit stipendiet. Summan ska riktas mot förkovran och utveckling av nya samverkansinsatser. Nominering: Nomineringen bör i huvudsak bestå av en utförlig motivering om varför samverkanskonceptet och berörda personer är lämpliga mottagare av stipendiet. Utöver detta bör nomineringen även inkludera en kortfattad beskrivning av samverkansinsatsen, hur den kommit till användning och hur den bidragit till att stärka universitetens omvärldsuppdrag. Nomineringsförslag (ca1-3 sidor) föreslås innehålla följande uppgifter: Namn på nominerade och den institution som är bas för samverkansinitiativet i fråga

6 Förbundsstyrelsen Dnr: RFUL 2014/102 Beskrivning av samverkansinsatsen och hur det kommit till användning Motivering till nomineringen; varför ska detta initiativ motta stipendiet (se bedömningskriterier ovan) Nomineras av: namn och institution Ev bilagor som styrker nomineringen Det är centralt att information om nomineringsmöjligheten sprids brett inom respektive universitet. På grund av stipendiets karaktär bör även utomstående kunna nominera stipendiater. Samverkansprojektet kan exempelvis vara mer uppmärksammat utanför än inom universitetet. Val av stipendiater: Beredning av nomineringsunderlagen hanteras av en mindre gruppbestående av representanter från universiteten och regionförbundet. Beslut om stipendiater fattas av rektorer och regionförbundets styrelseordförande gemensamt. För att skapa uppmärksamhet kring stipendiet bör det delas ut både i samband med exempelvis doktorspromotion och vid förbundsfullmäktiges sammanträde i december. Vid det tillfället får stipendiaten även hålla en kortare föreläsning om sina insatser.

7 Förbundsstyrelsen Dnr: RFUL 2014/74 Ola Kahlström Idé- och utvecklingsgruppen i Karlholmsbruk-Västland. Brev om trafiksäkerheten i Karlholmsbruk Arbetsutskottet föreslår att förbundsstyrelsen beslutar att avge svaret. Ärende Idé- och utvecklingsgruppen har skickat ett brev om trafiksituationen på väg 76 och 770 kring Karlholmsbruk. Framför allt ser man säkerhetsproblem för oskyddade trafikanter och hänvisar till de två dödsolyckor som skett på platsen. En åtgärdsvalsstudie för hela väg 76 mellan Gävle och Norrtälje är upptagen i länstransportplanen och planen är att den kan starta under Budskapet i svarsbrevet är att eventuella åtgärder i Karlholmsbruk bör hanteras i denna. Ärendet har behandlats av ToS-beredningen Ett tillägg om åtgärder på väg 770 är gjort. Bilagor: Brev från idé- och utvecklingsgruppen Karlholmsbruk-Västland Förslag till svar 1 (1)

8 Till Regionförbundet i Uppsala Län Trafikverket Kommunalrådet Bengt-Olov Eriksson, Tierps Kommun Oppositionsrådet Catharina Deremar, Tierps Kommun Angående väg 76 respektive 770 Styrelsen för Idé- och Utvecklingsgruppen i Karlholmsbruk-Västland ber härmed att få göra Er alla uppmärksamma på det delade ansvaret för säkerheten på dels väg 76 förbi Karlholmsbruk,dels väg 770 från Karlholmsbruk via Sandby till Västland och vidare till Tierp. -Eftersom det är mycket stor belastning på väg 76 förbi Karlholmsbruk, och redan två dödsolyckor har skett samt att vägen tydligen är planerad enbart för motorfordon av alla de slag, så vädjar vi till Er att skyndsamt planera för en breddning, så att även fotgängare och cyklister måtte få ett utrymme. I dag finns absolut inget utrymme alls för dessa grupper därav dödsolyckorna och andra tillbud. Från Älvkarleby och halvvägs till Karlholmsbruk är vägen verkligen bred, men sedan finns inga extrautrymmen alls. Trafikintensiteten och fortkörningen förbi Karlholmsbruk är ett stort problem många ska till Forsmarks Kärnkraftverk och vidare till Roslagen - tunga lastbilstransporter och fortkörare. Det bör alltså enligt vår mening också skyndsamt sättas upp fartkameror för att stävja buskörningen. Precis samma villkor med breddning och fartdämpande åtgärder bör gälla på väg Varför ska i dessa klimatmedvetna tider vägarna enbart vara byggda för bilister? Vi emotser Era reaktioner och åtgärder och förväntar oss svar tack på förhand! Lars Gustafson Ordförande Håkan Ståhlberg Sekreterare 21 mars 2014 Adress: Idé- och Utvecklingsgruppen,Box 13, Karlholmsbruk

9 Ola Kahlström Dnr: RFUL 2014/74 Idé- och utvecklingsgruppen i Karlholmsbruk- Västland Box Karlholmsbruk Angående väg 76 respektive 770 Tack för ert brev angående trafiksäkerhetssituationen i Karlholmsbruk. Väg 76 har en viktig funktion att knyta ihop Roslagskusten i Uppsala län med Gävleområdet i norr och Norrtälje och Stockholmsområdet i söder. Med ett kommande slutförvar i Forsmark ökar vägens betydelse. Därför har kommunerna längs stråket, Älvkarleby, Tierp och Östhammar, Trafikverket samt ansvariga för den regionala infrastrukturen, Regionförbunden i Uppsala och Gävleborgs län samt Länsstyrelsen i Stockholm, kommit överens om att genomföra en så kallad åtgärdsvalsstudie för vägen. Planen är att genomföra den under En åtgärdsvalsstudie ersätter det som tidigare hette förstudie och är det första steget i planeringsprocessen. Syftet är att utifrån vägens funktion utreda de brister som finns. Arbetet utmynnar sedan i ett förslag med åtgärder för att komma tillrätta med dessa brister. Syftet är också att olika intressenter skall ges möjlighet att tidigt delta i arbetet för att säkerställa en samsyn om vägens funktion och behov av åtgärder. De förslag till åtgärder som arbetet utmynnar i kan sedan vägas mot andra åtgärder i länet så att en prioritering kan ske inom ramen för länstransportplanen. När det gäller väg 770 finns inga åtgärder inplanerade. Regionförbundet kommer att ta upp problematiken i den löpande dialogen med Trafikverket. Med vänlig hälsning REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN Cecilia Forss Förbundsstyrelsens ordförande Catharina Blom Regiondirektör Besöksadress Kungsgatan 41 Telefon E-post info@regionuppsala.se Org. nr Postadress Box 1843, Uppsala Fax Hemsida Postgiro

10 Förbundsstyrelsen Dnr: RFUL 2014/93 Ola Kahlström Synskadades Riksförbund Uppsala län. Brev om gemensam beställningscentral för färdtjänst och sjukresor Arbetsutskottet föreslår att förbundsstyrelsen beslutar att avge svaret. Ärende Synskadades Riksförbund Uppsala län har inkommit med ett brev till länets samtliga kommuner samt regionförbundet. Brevet föranleds av det beslut förbundsstyrelsen fattade 24 oktober 2013 om att föreslå landstinget att göra en översyn av utredningen från 2007 om en gemensam beställningscentral för färdtjänst och sjukresor samt att erbjuda kommunerna att ansluta sig till denna. I brevet kräver SRF Uppsala län att Regionförbundet Uppsala län och länets kommuner avbryter den planering som syftar till en gemensam beställningscentral för samordning av gemensamma transporter av färdtjänst och sjukresor. Genom att landstinget numera är regional kollektivtrafikmyndighet har regionförbundet inte längre någon roll i frågan. Ärendet har behandlats av ToS-beredningen Beredningen beslutade lägga till en mening i svaret om att regionförbundet ombesörjer att landstinget får del av riksförbundets brev. Arbetsutskottet beslutade att informera Synskadades Riksförbund om att regionförbundet inte har rekommenderat medlemmarna att ansluta sig till en gemensam beställningscentral. Bilaga Brev från Synskadades Riksförbund Förslag till svar 1 (1)

11 Ola Kahlström Dnr: RFUL 2014/93 Synskadades Riksförbund Uppsala län Kungsgatan Uppsala Svar på brev från Synskadades Riksförbund Den 1 januari 2012 tog landstinget över ansvaret för regional kollektivtrafik i Uppsala län i och med att kollektivtrafikförvaltningen inom landstinget Uppsala län bildades. Till och med 2011 delades ansvaret av landstinget och länets kommuner inom ramen för det samägda aktiebolaget Upplands Lokaltrafik. Regionförbundets styrelse utgjorde då forum för ägarnas dialog med UL. Av den orsaken hanterades frågan om en gemensam beställningscentral av regionförbundet. Frågan om en gemensam beställningscentral har återigen aktualiserats men på grund av ovanstående organisationsförändringar har regionförbundet inte längre någon roll i frågan utan denna hanteras av landstinget. Regionförbundet har heller inte rekommenderat medlemmarna att ansluta sig till en gemensam beställningscentral. Regionförbundet ombesörjer att landstinget erhåller ert brev. Med vänlig hälsning REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN Cecilia Forss Förbundsstyrelsens ordförande Catharina Blom Regiondirektör Besöksadress Kungsgatan 41 Telefon E-post info@regionuppsala.se Org. nr Postadress Box 1843, Uppsala Fax Hemsida Postgiro

12 Förbundsstyrelsen Dnr: RFUL 2014/80 Gudrun Tevell Socialdepartementet. Uppdrag att fördela medel för satsning för förbättrade stöd- och behandlingsinsatser vid omhändertagande av berusade personer Arbetsutskottet föreslår att förbundsstyrelsen beslutar att uppdra åt regiondirektören att verkställa uppdraget Ärende Regeringen har gett Kammarkollegiet uppdrag att fördela medel för att stimulera ett lokalt utvecklingsarbete där landsting och kommuner tillsammans med polisen gemensamt ska utveckla alternativa lösningar till förvaring i arrest av de personer som omhändertas enligt LOB (lagen om omhändertagande av berusade personer). Syftet är att den medicinska omvårdnaden och säkerheten ska förbättras. Målet med den treåriga satsningen är att få till stånd en tydlig och varaktig praxisförändring så betydligt fler personer som omhändertas erbjuds stöd- och behandlingsinsatser i stället för att föras till arrest. Villkor för medel under 2014 är att landsting, kommuner och polisen ingår en lokal överenskommelse. Den innebär att den medicinska säkerheten och omsorgen om de personer som omhändertas enligt LOB ska förbättras genom att alternativa lösningar till förvaring i arrest utvecklas. Överenskommelsen ska vara förankrad på politisk nivå hos berörda huvudmän och inkludera polisen som avtalspart, Arbetet bör, enligt regeringen, knytas till den regionala stödstrukturen - i Uppsala län benämnt RIM 1 - för att på så sätt kopplas till den vidareutveckling av missbruks- och beroendevården som redan idag stöds av regeringen. För 2014 kommer att fördelas, varav Regionförbundet Uppsala län tilldelas kr. Medel kommer att tillskjutas även 2015 och 2016 under förutsättning att de på förhand uppsatta villkoren uppfylls. Ärendet behandlas i FoU-stöds ledningsgrupp den 23 maj. Bilaga: Socialdepartementet - Uppdrag att fördela medel för en satsning för förbättrade stöd- och behandlingsinsatser vid omhändertagande av berusade personer 1 Riktlinjer inom missbruksvården 1 (1)

13

14

15

16

17

18

19 Förbundsstyrelsen Dnr: RFUL 2014/77 Anna-Lena Jansson Miljödepartementet. Redovisning av förslag för att minska problemen med massförekomst av översvämningsmyggor vid Nedre Dalälven Arbetsutskottet föreslår att förbundsstyrelsen beslutar att avge yttrandet Ärende Regionförbundet har beretts möjlighet att lämna synpunkter på Länsstyrelsens i Gävleborgs län redovisning till Miljödepartementet. Svar ska ha inkommit senast den 13 juni Regionförbundet tillstyrker förslaget i sin helhet. Regionförbundet anser att förslagets genomförande är absolut nödvändigt för såväl boende, besökare och näringsliv i området. Samråd gällande remissen har skett med Heby och Tierps kommuner. Heby och Tierps kommuner har inga ytterligare synpunkter att framhålla. Förslaget stämmer väl överens med kommunernas egna åsikter om hur myggproblemet bör lösas långsiktigt. Bilagor: Förslag till yttrande Sammanfattning av förslag för att minska problemen med massförekomst av översvämningsmyggor vid Nedre Dalälven 1 (1)

20 Förbundsstyrelsen Dnr: RFUL 2014/77 Anna-Lena Jansson Ert dnr: M2013/3034Nm Miljödepartementet Redovisning av förslag för att minska problemen med massförekomst av översvämningsmyggor vid Nedre Dalälven Regionförbundet anser att föreslaget åtgärdspaket har goda förutsättningar att skapa gynnsamma förhållanden för regionen och är nödvändigt för att kunna hantera myggproblemet vid Nedre Dalälven på ett ekologiskt och ekonomiskt hållbart sätt. Genom en kombination av förebyggande åtgärder och kompletterande bekämpning med Bti kan myggproblemet hanteras på lång sikt med minskad risk för negativa effekter på miljön. Regionförbundet tillstyrker länsstyrelsens bedömning att ingen åtgärd ensam erbjuder en effektiv lösning på lång sikt. De förbyggande åtgärderna är hävd (slåtter och bete) samt en förändrad reglering av älven som minskar översvämningar på de myggproducerande områdena sommartid. De år översvämningar ändå inträffar, när förhållandena för myggproduktion är gynnsamma och larvtätheten i områdena överstiger vad som anges i KEMI:s tillstånd för användning av Bti, bör bekämpning med Bti kunna genomföras. Regionförbundet tillstyrker länsstyrelsens bedömning av nödvändigheten att alla inblandade aktörer tar ett gemensamt ansvar för att motverka myggproblemen. För att detta ska fungera är det nödvändigt att det finns en samordnande funktion, som driver, koordinerar och informerar om arbetet med de förebyggande åtgärderna och som har överblick över det centrala samarbetet med allmänheten. Regionförbundet vill här hänvisa till utredning angående ny organisation för myggbekämpning där vi i vårt yttrande till Sandvikens kommun förordat organisationsförslaget att en intresseförening eller regionkommun, verkar som beställare och att utförandet av myggbekämpning ska upphandlas. REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN Cecilia Forss Förbundsstyrelsens ordförande Catharina Blom Regiondirektör 1 (1)

21 Långsiktig hantering av myggproblemet vid Nedre Dalälven I 2013 års regleringsbrev till länsstyrelserna ger regeringen följande uppdrag till Länsstyrelsen i Gävleborg. Länsstyrelsen i Gävleborgs län ska redovisa uppnådda resultat i arbetet med hur regionala landskapsstrategier kan minska identifierade problem med massförekomst av stickmyggor (översvämningsmyggor) i Nedre Dalälvsområdet. Länsstyrelsen ska i samband med detta även lämna förslag på ekonomiskt och ekologiskt hållbara långsiktiga lösningar på dessa problem. Återrapportering ska ske till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 1 december Detta är en sammanfattning av länsstyrelsens förslag. Massförekomsten av översvämningsmygg (bl.a. Aedes sticticus och Aedes vexans) vid Nedre Dalälvsområdet är ett betydande problem som verkar ha ökat i omfattning. Problemet hanteras på kort sikt genom bekämpning med det biologiska bekämpningsmedlet Bti, men denna bekämpning kan inte minska myggmängderna på längre sikt. I ett regeringsuppdrag som rapporterades i december 2010 redovisade Länsstyrelsen Gävleborg hur man genom en regional landskapsstrategi skulle kunna hantera problemen med översvämningsmygg. I rapporten betonas nödvändigheten att förbättra kommunikationen mellan myndigheter och medborgare i regionen. Även en ökad kommunikation mellan myndigheter och andra aktörer bedömdes nödvändig. Den regionala landskapsstrategin påbörjades 2011 och fick namnet Människor, mygg och natur vid Nedre Dalälven. Projektet har som långsiktigt mål att begränsa massförekomsten av översvämningsmygg på längre sikt, samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras. Syftet är att i samarbete med allmänheten föreslå några långsiktiga åtgärder och samtidigt låta undersöka vad dessa har för effekt. Arbetet inom en regional landskapsstrategi karaktäriseras av samverkan mellan allmänheten och myndigheter samt av tvärsektoriellt samarbete inom och mellan myndigheterna och andra aktörer. Samarbetet med allmänheten genomfördes inom ramen för strategins tre delprojekt Öppna landskap, Strömmande vatten samt Andra myggbegränsningsmetoder. Länsstyrelsen gjorde bedömningen att det var nödvändigt att öka kunskapen om myggproblemet innan man kan genomföra lämpliga åtgärder. Allmänhetens kunskap, idéer och förslag har varit helt nödvändiga för arbetet, och har utmynnat i att sammanlagt 14 forskningsuppdrag genomförts. Dessa har vetenskapligt undersökt sambandet mellan olika faktorer och den rikliga myggförekomsten eller syftat till att öka kunskapen om myggproblemet ur ett allmänt perspektiv. Forskningsrapporterna utgör underlag för länsstyrelsens förslag och kan delas in i tre kategorier, Myggproblemet ur ett generellt perspektiv, Vattenreglering samt Betydelsen av hävd av öppna ekosystem. 1

22 Forskningsrapporterna visar att det är möjligt att begränsa massförekomsten av översvämningsmygg på ett ekologiskt och ekonomiskt hållbart sätt genom en kombination av förebyggande åtgärder och bekämpning. Den samhällsekonomiska analysen visar att åtgärder för att minska myggproblemet är samhällsekonomiskt befogade. Åtgärderna är även motiverade ur ett folkhälsoperspektiv. Det skickar en stark signal till beslutsfattare, myndigheter och andra aktörer att åtgärderna i länsstyrelsens förslag bör genomföras i sin helhet. Kombination av förebyggande åtgärder och bekämpning Genom en kombination av förebyggande åtgärder och kompletterande bekämpning med Bti kan myggproblemet hanteras på lång sikt med minskad risk för negativa effekter på miljön. Enligt länsstyrelsens bedömning är ingen åtgärd ensam en effektiv lösning på lång sikt. De förbyggande åtgärderna är hävd (slåtter och bete) samt en förändrad reglering av älven som minskar översvämningar på de myggproducerande områdena sommartid. De år då översvämningar ändå inträffar under perioder då förhållandena för myggproduktion är gynnsamma, och då larvtätheten på områdena överstiger vad som anges i KEMI:s tillstånd för användning av Bti, så bör bekämpning med Bti kunna genomföras. Åtgärdspaketet har goda förutsättningar att skapa gynnsamma förhållanden för regionen. Länsstyrelsen betonar att alla åtgärder i länsstyrelsens förslag är nödvändiga för att kunna hantera myggproblemet vid Nedre Dalälven på ett ekologiskt och ekonomiskt hållbart sätt. Förebyggande åtgärder ÄNDRAD REGLERING Länsstyrelsen föreslår att berörda aktörer tar fram och inför en regleringsstrategi som syftar till att ändra regleringen av Dalälven för att undvika myggproducerade översvämningar sommartid. Det kommer att resultera i att en stor del av myggproblemet kan undvikas momentant över stora arealer, på grund av att myggäggen behöver vatten för att kläcka. Forskningsrapporterna visar att det är tekniskt möjligt att reglera bort merparten av de översvämningar som orsakar massförekomster av översvämningsmygg, inom befintliga vattendomar och med de magasin som finns idag. Det är viktigt att framhålla att länsstyrelsen bedömer att en fullständig bortreglering av våröversvämningar är mycket skadligt för naturmiljöerna och inte kan rekommenderas, då dessa är beroende av våröversvämningar för sin fortlevnad. För många arter är det däremot positivt med låga sommarflöden vilket innebär att det under sommaren inte finns några stora konflikter mellan låga flöden och bibehållen biologisk mångfald. För att begränsa myggproblemet genom reglering, måste berörda aktörer ta fram en regleringsstrategi för hela Dalälvens avrinningsområde som tar hänsyn till detta. Länsstyrelsen föreslår att en projektgrupp under ledning av Havs- och Vattenmyndigheten får 2

23 i uppdrag att ta fram en sådan regleringsstrategi under I gruppen bör kraftproducenterna (Fortum och Vattenfall), Dalälvens vattenregleringsföretag, oberoende forskare, Havs- och Vattenmyndigheten, Kammarkollegiet samt Dalälvens Vattenråd ingå. Gruppens uppdrag bör bl.a. innefatta undersöka hur tappningen måste samordnas för att undvika sommaröversvämningar, utreda vad konsekvenserna av en modifierad tappningsstrategi blir för regleringsmagasin, kraftstationer, energiproduktionen, naturmiljöerna och andra intressen. En oberoende forskargrupp bör få uppdraget att ta fram ett uppföljningsprogram som bevakar konsekvenserna av regleringsstrategin. Sker inga frivilliga åtaganden från kraftproducenternas sida bör frågan prövas för Dalälven i sin helhet, i enlighet med vad översynen av reglerna om vattenverksamhet föreslår. Ansvar för att driva denna fråga skulle kunna ligga hos Kammarkollegiet, i samarbete med andra berörda myndigheter. Resurser måste tillföras berörda myndigheter för att en sådan prövning ska komma till stånd. Förslag för genomförande Havs- och vattenmyndigheten bör få i uppdrag att bilda en projektgrupp som ska ta fram en mygganpassad regleringsstrategi för Dalälven. Arbetet sker i samråd med berörda länsstyrelser och verksamhetsutövarna, och med organ för lokal förankring. Ett uppföljningsprogram för biologiska effekter av ändrad reglerstrategi sker antingen genom utlysning av forskningsmedel, eller som ett riktat uppdrag till oberoende forskare. Kammarkollegiet får ett uppdrag att se över möjligheterna för omprövning av vattendomar efter revideringen av vattenlagstiftningen. HÄVDEN EN DEL AV LÖSNINGEN Länsstyrelsen föreslår att berörda aktörer ska öka hävden vid Nedre Dalälven med minst 1700 hektar, under en period av 10 år. När detta är genomfört kommer det att innebära att den totala arealen hävdad mark i området kommer att uppgå till ca 2200 hektar. Studierna visar att en återupptagen hävd kan lösa problemen med massförekomst av översvämningsmygg lokalt. Hävden är nödvändig som ett komplement till vattenregleringen då översvämningar inte alltid kan undvikas. Länsstyrelsen bedömer att problemen med översvämningsmyggor kommer minska avsevärt genom storskalig hävd tillsammans med en förändrad reglering. Forskningen visar att betydligt färre mygglarver hittas på marker som hävdas genom bete eller slåtter. På flertalet av de hävdade områdena som undersöktes var larvantalet under det vedertagna nationella och internationella gränsvärdet som motiverar bekämpning. Länsstyrelsen har undersökt vilka områden där hävd skulle kunna vara ett effektivt sätt att minska antalet larver. Det har gjorts genom allmänhetens lokala kännedom, en genomgång av befintliga skötselplaner och bevarandeplaner för skyddade områden, praktisk genomförbarhet, naturvärden och med hänsyn till var människor bor. Det är viktigt att notera att förslaget är 3

24 översiktligt och restaurering och skötsel av varje område måste detaljplaneras utifrån områdets lokala förutsättningar. Det är givetvis respektive markägare som bestämmer hur de föreslagna områdena nyttjas. För nationalparken finns i skötselplanen inget stöd för att sköta dessa områden med bete eller slåtter, vilket gör att det är av största vikt att planen vid den nu pågående revideringen anpassas för att möjliggöra hävd på de utpekade områdena. Ett forskningsuppdrag visar att en majoritet av de rödlistade arter som förekommer i Nedre Dalälvsområdet inte påverkas alls av en storskalig hävd. Ett flertal av de resterande hotade arterna gynnas av en återupptagen hävd medan endast ett fåtal riskerar att missgynnas och dessa kan skyddas genom lokala anpassningar. Fortsatt forskning om vilka mekanismer som styr larvförekomsten bör resultera i att skötseln kan optimeras och ge en ännu större effekt på myggproduktionen. En större satsning på att hävda flera områden vid Nedre Dalälven ger även ytterligare positiva effekter som bör beaktas. Många aktörer måste ta ett gemensamt ansvar för att denna åtgärd ska kunna genomföras i den omfattning som krävs. Förslag för genomförande Jordbruksverket bör få i uppdrag att utforma stöd för restaurering och för löpande skötsel av myggproducerande marker vid Nedre Dalälven. Arbetet bör utföras under första halvan av 2014, i samverkan med berörda län och utformas så att de enskilt eller tillsammans med stöd inom ramen för Landsbygdsprogrammet skapar förutsättningar för restaureringar och skötsel. Restaureringsstödet bör kunna sökas under hösten Berörda Länsstyrelser bör utforma en ansökan om ett Life-projekt som innefattar utpekade marker i nationalpark och naturreservat. Naturvårdsverket bör tilldelas riktade medel som avsätts för restaureringar av myggproducerande marker inom skyddade områden. Omfattningen är beroende av om Life ansökan godkänns eller inte. Fortsatt arbete med samordning och utveckling av avsättningsmöjligheter för biomassa från älvängar bör finansieras. Forskningsmedel bör utlysas för att identifiera vilka faktorer som styr myggproduktionen för att kunna vidareutveckla och förfina hävdmetoder. De berörda kommunerna bör undersöka vilka möjligheter som finns för att utnyttja biomassa från ängsmarkerna och gödsel från betesdjur till energiproduktion inom kommunen. Den totala kostnaden för restaureringen beräknas till 25 miljoner kronor. Den totala årliga kostnaden för slåtter och bete beräknas till mellan 4,2 och 10,2 miljoner kronor. Beräkningarna bör ses som en mycket preliminär bedömning. En stor del av de beräknade årliga kostnaderna kommer dessutom kunna finansieras genom befintliga eller kommande stödmöjligheter inom Landsbygdsprogrammet. 4

25 Bekämpning med Bti För att kunna hantera massförekomster av översvämningsmygg är det nödvändigt att det finns beredskap för bekämpning med Bti som kan användas som komplement till de förebyggande åtgärderna. Med den kunskap som finns idag bedömer länsstyrelsen att fullständig bortreglering av våröversvämningar är skadligare för naturmiljön än Bti bekämpning som utförs oregelbundet och i begränsad omfattning. Bekämpningsbehovet bedöms minska i takt med att de förebyggande åtgärderna införs, och avvecklas från de områden där behovet inte längre finns. Bekämpningen kräver ett robust huvudmannaskap, en lärande organisation och ett adaptivt arbetssätt. Sandvikens kommun utreder för närvarvarande olika möjligheter för hur ett sådant huvudmannaskap bör vara utformat samt kostnader och möjliga finansieringsmodeller för detta. Det är viktigt med ett nära samarbete mellan huvudmannen för Bti-bekämpning och de organisationer som arbetar med de förbyggande åtgärderna. Gemensamt ansvar genom samordning Det är nödvändigt att alla inblandade aktörer tar ett gemensamt ansvar för att motverka myggproblemen. För att detta ska fungera är det nödvändigt att det finns en samordnande funktion, som driver, koordinerar och informerar om arbetet med de förebyggande åtgärderna och som har överblick över det centrala samarbetet med allmänheten. Det finns en stor uppslutning bland aktörerna för en sådan samordningsmodell och för att funktionen bör vara placerad på en av länsstyrelserna. Som ett första led i arbetet bör samordnaren och aktörerna ta fram en gemensam handlingsplan där varje aktör redogör för hur arbetet med de förebyggande åtgärdsförslagen ska bedrivas inom respektive organisation. Finansiering av en samordnare på heltid på en länsstyrelse är nödvändig eftersom detta arbete inte kan bedrivas inom ordinarie verksamhet. Förutsättningar för förslaget som helhet Myggproblemets svåra art vid Nedre Dalälven kräver en kraftfull satsning på de åtgärder som föreslås. Flera av de faktorer som är nödvändiga för att förslaget ska kunna genomföras i den utsträckning som krävs för att ge resultat, ligger utanför länsstyrelsens eller någon annan enskild myndighets, handlingsutrymme. Alla aktörer i strategins referensgrupp behöver ta ett gemensamt ansvar inom sina expertis- och ansvarsområden, för att helheten ska komma till stånd, och resultat ska kunna produceras inom rimlig tid. Länsstyrelsen drar slutsatsen att det är viktigt att det skapas förutsättningar för en långsiktig finansiering av de förebyggande åtgärderna liksom för Bti-bekämpningen. Det är också av största vikt att genomföra en initial satsning på de förbyggande åtgärderna. Likaså vore det önskvärt att något av de nationella forskningsråden utlyser en satsning med särskilda medel för forskning för att utveckla och förfina de förebyggande åtgärderna, och för att effektivisera Bti-bekämpningen. Det är också centralt att arbetet sker genom adaptiv förvaltning genom bland annat uppföljning, utvärdering och kunskapsspridning. 5

26 Många aktörer ser stora styrkor med länsstyrelsens förslag och har förhoppningar om att det kan resultera i en avsevärt förbättrad situation för befolkningen. Samtidigt är det tydligt att man ser risker som kan förhindra att förslaget omsätts i sådan omfattning att det ger resultat. Det största hotet mot förslaget är att det kan stjälpas av samarbetssvårigheter och otillräckliga ekonomiska förutsättningar. Åtgärder för att hantera en sådan situation har diskuterats, men flera av dessa ligger utanför länsstyrelsens, eller någon annan enskild aktörs roll. Länsstyrelsen betonar därför vikten av tydliga signaler från beslutsfattarna vad som förväntas av de olika aktörerna. En annan slutsats som framgår med stor tydlighet är att det är nödvändigt att omgående omsätta den kunskap som tagits fram inom strategiarbetet i praktiken genom att aktivt skapa förutsättningar för att genomföra praktiska åtgärder. Samtidigt som det finns en spirande optimism i regionen finns också farhågor hos allmänheten och hos vissa aktörer, att alla utredningar som gjorts inte kommer att leda till något. Erfarenheterna och kunskaperna som skapats inom ramen för den regionala landskapsstrategin kan mycket väl omsättas i praktiken även på andra ställen, nationellt och internationellt, där liknande problem med översvämningsmygg finns. 6

27 Förbundsstyrelsen Dnr: RFUL 2014/98 Gudrun Tevell Socialdepartementet. En samlad kunskapsstyrning för hälso- och sjukvård och socialtjänst. Ds 2014:9 Arbetsutskottet föreslår att förbundsstyrelsen beslutar att avge yttrandet. Ärende Socialdepartementet har presenterat en promemoria med förslag som ska leda till en förbättrad statlig kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården och socialtjänsten. I skrivelsen beskrivs dels förslag till en organisation för att skapa förutsättningar för styrningen, dels förslag till utökat ansvar för vissa myndigheter där även socialtjänsten ska omfattas. Organisationen består av Kunskapsstyrningsrådet, med statliga myndigheter som deltagare. Rådet får i uppdrag att se till att den statliga kunskapsstyrningen är samordnad, effektiv och anpassad till de behov patienter och brukare, personal inom hälso- och sjukvård och socialtjänst samt huvudmän har. Ett rådgivande organ som ska ge möjlighet till delaktighet från huvudmännen Huvudmannagruppen föreslås också. Gruppen föreslås bestå av 13 ledamöter och ersättare. De ska vara ledamöter eller ersättare i kommun- eller landstingsfullmäktige. Regionförbundet ser en samordning av den statliga kunskapsstyrningen som mycket positiv. Det kan underlätta arbetet på regional och lokal nivå. Regionförbundet saknar dock en koppling till de regionala stödstrukturerna för kunskapsutveckling som staten avsatt medel för att bygga upp i varje län sedan Arbetet har kommit långt i hela landet, men uppbyggnaden av stödstrukturen skiljer sig åt i enlighet med de olikheter som finns i länens förutsättningar. I Uppsala län är Regionförbundet Uppsala län bas för den regionala stödstrukturen med väl upparbetade kontakter såväl med kommunerna och landstinget som med Uppsala universitet. Bilagor: En samlad kunskapsstyrning för hälso- och sjukvård och socialtjänst, sammanfattning Förslag till yttrande 1 (1)

28 Gudrun Tevell Tel Dnr: RFUL 2014/98 Ert dnr: S2014/2639/SAM Socialdepartementet En samlad kunskapsstyrning för hälso- och sjukvård och socialtjänst Regionförbundet Uppsala län lämnar följande synpunkter. Allmänna synpunkter Regionförbundet Uppsala län ser positivt på kraven att skapa en ökad samordning för de myndigheter som har ansvar för kunskapsstyrningen av hälso- och sjukvården och socialtjänsten från statlig nivå. Det kommer att underlätta arbetet på såväl regional som lokal nivå. Kunskapsstyrning definieras i promemorian som de olika former av kunskapsstöd och bindande förskrifter som statliga myndigheter ansvarar för och som riktar sig mot huvudmännen och den verksamhet dessa ansvarar för. Vi vill i detta sammanhang dock poängtera att kunskap till stora delar också skapas på regional och lokal nivå. I skrivelsen saknar vi den regionala nivån som aktör. Såsom påpekas i skrivelsen har mediankommunen i Sverige ca invånare vilket innebär att den regionala nivån är viktig som stöd för olika typer av utvecklingsarbete när det gäller socialtjänst. Eftersom många utvecklingsarbeten handlar om att sammanlänka hälso- och sjukvård och socialtjänst har regionförbund/motsvarande som arena en viktig roll för att stödja samverkan. Staten har sedan 2009 avsatt pengar för att stödja en utveckling av regionala stödstrukturer för en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten och angränsande delar av hälso- och sjukvården. Uppdraget har varit att stödja utvecklingen av en evidensbaserad praktik. Detta sker genom att förmedla kunskap till de professionella, stödja utvecklingsarbete för att öka patient-/brukarmedverkan och att skapa samverkan med universitet och högskolor. Därmed underlättas för verksamma inom hälso-och sjukvård och socialtjänst att använda resultat av forskning som bedrivs i deras verksamhet, att medverka vid forskning samt att identifiera kunskapsluckor. Via dessa stödstrukturer skapas och identifieras även ny kunskap. Arbetet med att skapa dessa arenor för kunskapsutveckling har kommit långt i hela landet. I och med att denna regional nivå initierats av staten borde det vara självklart att se den som en resurs som kan bidra Besöksadress Kungsgatan 41 Telefon E-post info@regionuppsala.se Org. nr Postadress Box 1843, Uppsala Fax Hemsida Postgiro

29 till att riktlinjer och kunskap kanaliseras mellan nationell och lokal nivå. De regionala stödstrukturerna bör alltså ingå i kunskapsstyrningen. Kommentarer till förslagen 6.1. Frågor om kunskapsstyrning och samverkan bör regleras Kunskapsstyrningsrådet Det är bra att samordningen och kunskapsstyrning stärks genom reglerade krav. Att rådet inte kommer att ha egen beslutsrätt kan möjligen försvåra arbetet. Man kan inte heller förvänta sig att deltagandet av SBU och Forte säkerställer att kunskapsluckor som finns i kommuner och landsting identifieras och hanteras. Här kan kunskap från den regionala stödstrukturen utnyttjas. Utan information från en regional nivå kommer det även att vara svårt att få med brukarnas och patienternas inflytande. Huvudmannagruppen Att de regionala stödstrukturerna skiljer sig åt sinsemellan är ett tecken på att de lokala och regionala förutsättningarna är olika. En Huvudmannagrupp utan representation från de regionala stödstrukturerna kommer sannolikt inte att kunna ge den gemensamma bild och svara upp mot de förväntningar som ställs i förslaget. Samordnad kommunikation Vi välkomnar en samordnad information och kommunikation. Samtidigt kommer kraven på kommunerna och landstinget att öka ännu mer. Även här kan den regionala nivån vara behjälplig Socialstyrelsen ett nav för den statliga kunskapsstyrningen Det är bra att Socialstyrelsens roll förtydligas till att vara en tydlig, renodlad kunskapsmyndighet med expertkompetens för hälso- och sjukvård. Däremot framgår det inte vad expertkompetensen innebär, vilket behöver förtydligas. Att Socialstyrelsen även får rollen att leda Kunskapsrådet och Huvudmannagruppen, och därmed sammanlänka dem, anser vi är bra Ett samlat ansvar för SBU gällande kunskapsöversikter Det kan vara bra med en samlad organisation för kunskapsöversikter för såväl hälsooch sjukvård som för socialtjänst. SBU har en lång tradition av att förse hälso- och sjukvården med de underlag som krävs där men, som också påpekas i skrivelsen, är förutsättningar och krav helt annorlunda inom socialtjänsten. Kunskapsöversikter inom socialtjänsten kan begränsas till metoder men man bör vara medveten om att den största delen av socialtjänstens verksamhet inte är metodbaserad. 2 (3)

30 6.4. Ett samlat ansvar för smittskyddsfrågor m.m. Regionförbundet Uppsala län har ansvaret för länets strategiska folkhälsoarbete. Vi vill påpeka vikten av att i uppdraget till Folkhälsomyndigheten även stärka kunskapsutvecklingen av de generella folkhälsofrågorna då dessa är viktiga såväl för kommunernas som landstingens verksamheter. Även inom detta område är medverkan från den regionala nivån viktig Uppdrag till Statskontoret Det är bra att Statskontoret får ett uppdrag att följa och utvärdera den nationella nivån och myndigheternas utveckling. Lika viktigt är det att följa effekterna av styrningen i de olika verksamheterna lokalt och regionalt. REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN Cecilia Forss Förbundsstyrelsens ordförande Catharina Blom Regiondirektör 3 (3)

31 En samlad kunskapsstyrning för hälso- och sjukvård och socialtjänst, Ds 2014:9 Sammanfattning I denna promemoria läggs förslag som ska leda till en förbättrad statlig kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Myndigheternas kunskapsstyrning ska bli samordnad, effektiv och anpassad till de behov patienter, brukare, olika professioner och huvudmän har. Förslagen ska också leda till en stärkt samverkan mellan statliga myndigheter sinsemellan och med kommuner och landsting. Förslagen klargör också att patienters och brukares kunskaper måste beaktas i myndigheternas arbete med kunskapsstyrning. Kunskapsstyrning definieras i promemorian som de olika former av kunskapsstöd och bindande föreskrifter som statliga myndigheter ansvarar för och som riktar sig mot huvudmännen och den verksamhet dessa ansvarar för. Kunskapsstyrning är en förutsättning för en evidensbaserad praktik, dvs. att patienter och brukare ges vård och insatser som baseras på bästa tillgängliga kunskap. En evidensbaserad praktik där overksamma eller skadliga metoder rensats ut leder till ökad trygghet och säkerhet för patienter och brukare samt ger stora samhällsekonomiska effekter. En viktig bakgrund till denna promemoria är Statens vård- och omsorgsutredning (dir. 2011:4) och de konstaterade problem som lyfts fram i slutbetänkandet Gör det enklare! (SOU 2012:33). De slutsatser och förslag som Statens vård- och omsorgsutredning lade fram har bl.a. lett till att regeringen valt att göra en stegvis reformering av myndighetsstrukturen på hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens områden. Som ett första steg inrättades Inspektionen för vård och omsorg, därefter omvandlades Apotekens service AB till E- hälsomyndigheten och i det tredje steget fördes uppgifter från Smittskyddsinstitutet och Statens folkhälsoinstitut till den nya Folkhälsomyndigheten. Denna promemoria utgör det fjärde steget i detta förändringsarbete. Kunskapsstyrning och samverkan En grundläggande utgångspunkt för förslagen är att kunskapsstyrning är en nyckelfråga för att möta kommande utmaningar inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Effekten av en välfungerande kunskapsstyrning visar sig i mötet mellan enskilda patienter och brukare och olika professioner. För att detta möte ska resultera i att den enskilde får vård och insatser som vilar på bästa tillgängliga kunskap måste hela kedjan fungera, där staten är en aktör bland flera. En väl fungerande kunskapsstyrning hänger således nära samman med en välutvecklad samverkan mellan staten och ansvariga huvudmän i kommunsektorn. Tre centrala perspektiv måste genomsyra den statliga kunskapsstyrningen, denna måste vara anpassad till patienters och brukares, olika professioners och huvudmännens behov. Eftersom individer kan ha sammansatta behov måste sambanden mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst lyftas fram och onödiga gränser mellan verksamheterna tas bort. Förslagen som läggs i promemorian syftar till att skapa ett nytt, långsiktigt hållbart system vad gäller den statliga kunskapsstyrningen Regeringens styrning av myndigheterna ska bli mer samlad och strategisk, framför allt genom att det formaliseras vilka krav den statliga kunskapsstyrningen ska uppfylla. Åtta statliga myndigheter (E-hälsomyndigheten, Folkhälsomyndigheten, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte), Inspektionen

32 för vård och omsorg, Läkemedelsverket, Socialstyrelsen, Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) samt Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket) bedöms ha centrala roller för den statliga kunskapsstyrningen och föreslås ingå i ett strategiskt råd, Rådet för statlig kunskapsstyrning inom hälso- och sjukvård och socialtjänst (Kunskapsstyrningsrådet). Kunskapsstyrningsrådet har till uppgift att se till att den statliga kunskapsstyrningen är samordnad, effektiv och anpassad till de behov patienter och brukare, personal inom hälsooch sjukvård och socialtjänst samt huvudmän har. Kunskapsstyrningen ska kommuniceras på ett samordnat sätt genom effektiva kanaler. Myndigheterna ska företrädas av respektive myndighetschef och deltagandet i rådet är obligatoriskt. Dessa krav och formerna för myndigheternas samverkan föreslås bli reglerade i en förordning. Som ett led i att minska risken för en splittrad kunskapsstyrning och öka överskådligheten av den formella regleringen på området införs en gemensam författningssamling där alla myndigheter som har föreskriftsbemyndiganden kungör sina föreskrifter. Det föreslås att Socialstyrelsens författningssamling blir den gemensamma författningssamlingen. Genom sammansättningen av myndigheter i Kunskapsstyrningsrådet breddas kunskapsstyrningens innehåll. Fortes deltagande skapar en brygga mellan forskarsamhället och myndigheterna. Genom att Inspektionen för vård och omsorg deltar kan dess erfarenheter och iakttagelser från tillsynen tas tillvara i arbetet med att utforma kunskapsstyrningen. Regeringen får genom den formella regleringen bättre förutsättningar för uppföljning av myndigheternas arbete samt möjlighet till ansvarsutkrävande. Huvudmännen har det fulla operativa ansvaret för verksamheterna inom hälso- och sjukvård och socialtjänst men idag saknas en formell plats för dessa i de statliga myndigheternas kunskapsstyrningsarbete. En sådan plats skapas genom att det inrättas ett rådgivande organ, Huvudmannagruppen för behovsanpassad kunskapsstyrning inom hälso- och sjukvård och socialtjänst (Huvudmannagruppen), bestående av förtroendevalda i kommuner och landsting. Härigenom möjliggörs delaktighet i den statliga kunskapsstyrningens inriktning och utformning. Renodling av myndigheternas uppdrag m.m. Det föreslås även att vissa myndigheters uppdrag renodlas för att förtydliga myndigheternas roller, underlätta samverkan samt minska risken för dubbelarbete. Socialstyrelsen får genom de förslag som läggs nya centrala uppgifter i det myndighetsgemensamma kunskapsstyrningsarbetet. Socialstyrelsens generaldirektör blir ordförande i Kunskapsstyrningsrådet och Huvudmannagruppen. Socialstyrelsen blir också utgivare av den gemensamma författningssamlingen vilket dels innebär ett redaktionellt ansvar, dels att Socialstyrelsen blir den centrala punkten för kommunicering av föreskrifter. Socialstyrelsens uppdrag förtydligas genom att vissa uppgifter flyttas till andra myndigheter. På så sätt ges Socialstyrelsen möjlighet att bli en tydlig, renodlad utvecklingsinriktad kunskapsmyndighet med expertkompetens för hälso- och sjukvård och socialtjänst och som har stabsliknade uppgifter. SBU föreslås få ett samlat ansvar för systematiska vetenskapliga kunskapsöversikter inom hälso- och sjukvård och socialtjänst. Detta innebär att Socialstyrelsen inte längre ska göra sådana kunskapsöversikter utan att SBU ska göra dessa på förfrågan från Socialstyrelsen. Förslaget syftar till att ge Socialstyrelsen förutsättningar att mer samlat arbeta med kunskapsstöd som vilar både på vetenskap och beprövad erfarenhet. Med det breddade

33 uppdraget avseende socialtjänsten blir SBU:s nuvarande namn delvis missvisande. Det förslås därför att myndigheten byter namn till Statens beredning för social och medicinsk utvärdering. Mot bakgrund av de starka samband som finns mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst och för att stärka patient- och brukarperspektivet föreslås att Myndigheten för vårdanalys uppdrag ska omfatta hela socialtjänstens område och den verksamhet som bedrivs med stöd av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Detta innebär att myndighetens namn blir delvis missvisande. Det föreslås därför att myndigheten byter namn till Myndigheten för vård- och omsorgsanalys. Som ett led i att renodla Socialstyrelsens uppdrag ges Folkhälsomyndigheten ett samlat ansvar för smittskyddsfrågor, dvs. de myndighetsuppgifter som följer av smittskyddslagen (2004:168) inklusive de nationella vaccinationsprogrammen. Detta innebär att Folkhälsomyndigheten blir förvaltningsmyndighet för smittskyddet med ansvar för normering, förvaltningsuppgifter och beredskap inom området. En principiell utgångspunkt för den föreslagna ansvarsfördelningen är att Folkhälsomyndigheten ska ha ansvar för uppgifter som i huvudsak rör befolkningsskydd. Socialstyrelsen ska vara ansvarig myndighet för vård och behandling av och insatser till enskilda på individnivå inom hälsooch sjukvård och socialtjänst. Som en konsekvens av denna ansvarsfördelning föreslås även att Folkhälsomyndigheten tar över Socialstyrelsens uppdrag att vara nationell kontaktpunkt enligt WHO:s hälsoreglemente enligt lagen (2006:1570) om skydd mot internationella hot mot människors hälsa. I syfte att effektivisera det administrativa stödet till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) föreslås att Socialstyrelsen blir värdmyndighet för nämnden istället för Kammarkollegiet. Nämndens ställning som en myndighet ändras inte genom detta förslag. Genomförande och konsekvenser De förslag som läggs innebär att flera myndigheter kommer behöva arbeta på ett nytt sätt vad gäller samverkans- och kunskapsstyrningsfrågor. För att säkerställa att de förslag som läggs leder till åsyftat resultat föreslås att Statskontoret får i uppdrag att följa och utvärdera de förändringar avseende samverkan och kunskapsstyrning som föreslås. Statskontoret bör även följa upp att den renodling som förslagen innebär leder till en ökad effektivitet och ett minskat dubbelarbete samt redovisa eventuella besparingsmöjligheter till följd av föreslagna förändringar. De föreslagna förändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli Förslagen kommer att finansieras inom befintliga ramar. Förslagen att samla smittskyddsfrågorna på Folkhälsomyndigheten och ansvaret för systematiska vetenskapliga kunskapsöversikter på SBU innebär överföring av uppgifter från Socialstyrelsen till Folkhälsomyndigheten respektive SBU. Breddningen av Myndigheten för vårdanalys uppdrag innebär att medel kommer att tillföras myndigheten. Som en konsekvens av förslaget att byta värdmyndighet för HSAN kommer resurser för uppdraget att föras över från Kammarkollegiet till Socialstyrelsen. Förslagen bedöms ge positiva effekter i kommunsektorn. Förslagen ska bidra till att huvudmännen ges ett bättre stöd för en evidensbaserad hälso- och sjukvård och socialtjänst. Detta leder både till minskade kostnader och en ökad trygghet och säkerhet för patienter och

34 brukare. Det dubbelarbete som myndigheterna gör idag som en följd av oklara ansvarsgränser kommer att minska eller helt upphöra. Renodlade uppdrag underlättar också samverkan mellan myndigheterna vilket är en förutsättning för en effektiv och samstämd statlig kunskapsstyrning.

35 Förbundsstyrelsen Dnr: RFUL 2014/104 Andy Metcalfe Länsstyrelsen Uppsala län. Regional handlingsplan för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet Arbetsutskottet föreslår att förbundsstyrelsen beslutar att avge yttrandet. Ärende Länsstyrelsen Uppsala län har fått i uppdrag att ta fram en regional handlingsplan för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet. Handlingsplanen ska vara ett verktyg för att styra, genomföra och kommunicera arbetet mot målen i både programmen. Remissomgången omfattar den första delen av den slutgiltiga handlingsplanen. Resterande del kompletteras under hösten Remissen poängterar att många detaljer i det nationella programmet ännu inte fastställts och handlingsplanen därför kommer att behöva justeras senare. Remissen önskar särskilt svar på frågor om: Partnerskapsorganisation och ansvar, urvals- och prioriteringskriterier, kommunikationsmål, uppföljnings- och revideringsprocesser samt samordningsfunktioner. Handlingsplanen omfattar fem programåtgärder som kommer att utlysas mellan maj 2014 och januari Regionförbundet anser att planen är väl strukturerad i sin nuvarande form, med reservation för att ett slutgiltigt ställningstagande kan göras först då alla förutsättningar är kända. Regionförbundets synpunkter lägger tonvikten vid dokumentet i sin helhet, sammansättning av partnerskapet samt behovet av tydliga mätbara mål. Regionförbundet deltar gärna i den fortsatta dialogen med Länsstyrelsen om utformningen av handlingsplanen samt kommande del till hösten. Tid har redan bokats för fortsatta diskussioner om remissunderlaget och framtagandet av handlingsplanen i övrigt. Förbundets remissvar ska vara Länsstyrelsen tillhanda senast 30 juni Bilagor: Yttrande Sammanfattning 1 (1)

36 Andy Metcalfe Dnr: RFUL 2014/ Dnr: Länsstyrelsen Uppsala län Martina Dernroth Uppsala Länsstyrelsen Uppsala län. Regional handlingsplan för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet Regionförbundet anser att det framtagna förslaget till Regional handlingsplan för landsbygdsprogrammet (LBP) och havs- och fiskeriprogrammet (EHFF) , utifrån givna förutsättningar, är väl strukturerat och omfattar alla väsentliga komponenter för programmets genomförandet på regional nivå. Att underlaget omfattar enbart delar av LBP och inget från EHFF gör att regionförbundet vill återkomma med flera synpunkter till hösten då helheten är framtagen. Viktigt med programmens sammanhang Handlingsplanens ansats att förklara bakomliggande strukturer till programmen är lovvärd. Regionförbundet rekommenderar dock att förtydliganden görs vad gäller kopplingen mellan landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammets mål och Pelarna 1 och 2 inom EU gemensamma jordbrukspolitiken (CAP:en). Handlingsplanens beskrivning av närliggande fonder och strategier är välkommet, men skulle med fördel lyftas tidigare i dokumentet. Kopplingar och överlappningar mot andra program och LLU 1 -strukturer är viktiga att klarlägga, liksom det nära samarbete som kommer att behöva ske mellan länsstyrelsen och regionförbundet som regionalt tillväxtansvarig och med en särskild roll i förhållande till ESF och ERUF. Regionförbundet noterar att planen hänvisar till det europeiska innovationspartnerskapet. En bakgrundsinformation om detta innovationspartnerskap kan med fördel inkluderas, då detta senare anges som prioritetshöjande vid bedömning av ansökningar. Likaså bör hänvisningar finns till var läsaren kan hämta mer information om andra närliggande program. 1 Leader/Lokalt ledd utveckling Besöksadress Kungsgatan 41 Telefon E-post info@regionuppsala.se Org. nr Postadress Box 1843, Uppsala Fax Hemsida Postgiro

37 Rollfördelningen Regionförbundet beskrivs som en central dialogpart i genomförande av handlingsplanen, både för löpnade avstämning och punktinsatser. Regionförbundet ser fram emot att fortsätta den goda och förtroendefulla dialogen under programmets genomförandet, inte minst för att underlätta fondsamverkan med ERUF och ESF, där så bedöms som möjligt. Förslaget i handlingsplanen om ambassadörsfunktioner är välkomnas. Att knyta länets samtliga kommuner till en dialog kring genomförandet på flera nivåer förordas. Viktigt är också en tydlig dialog med kommande strukturer för LLG som förväntas bli värdefulla bärare av programmen. Urval och prioriteringar Strukturen för urval enligt nationella och regionala kriterier förefaller ändamålsenlig. När det gäller stöd till bredband kan, om så medges, särskilda regionala kriterier övervägas för att styra satsningar utifrån geografiska förutsättningar, volymer och kostnadsbilder som anses mest fördelaktiga för länets utveckling. Regionförbundet medverkar gärna i en sådan dialog. Så länge programmet saknar tydliga budgetramar är det givetvis svårt att precisera tydliga målformuleringar. Regionförbundet bidrar gärna även i diskussioner om målsättningar när budgeten klarnat och kommande utlysningar förbereds. Behovet av samverkan Planen poängterar att samverkan över kommungränser eller samordning med andra program är särskilt prioriterat. Regionförbundet välkomnar ansatsen att samordning och samverkan är prioritetshöjande, då detta kan underlätta mobilisering av lokala utvecklingsprocesser i samband med läns- eller regionala utvecklingsinitiativ. REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN Cecilia Forss Förbundsstyrelsens ordförande Catharina Blom Regiondirektör 2 (2)

38 Förbundsstyrelsen Dnr: RFUL 2014/104 Andy Metcalfe Länsstyrelsen Uppsala län. Regional handlingsplan för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet Sammanfattning I nuvarande skick finns ingen sammanställd sammanfattning av handlingsplanen. Sammanfattningen skrivs när dokumentet är komplett. Här nedan finns en översikt av handlingsplanen så här långt. Länsstyrelsens uppdrag att ta fram en regional handlingsplan omfattar både landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet. I dagsläge hanteras enbart delar av Landsbygdsprogrammet och inget i Havs- och fiskeriprogrammet. Handlingsplanen ska vara ett verktyg för Uppsala län att styra, genomföra och kommunicera arbetet mot målen i både programmen. Handlingsplanen omfattar programmens koppling till EU och nationella processer, förslag till genomförandestrukturer, samordningsfunktioner och partnerskap samt kortare beskrivningar av kommunikationsmål och uppföljnings- och revideringsprocesser. Handlingsplanen omfattar även fem programåtgärder som kommer att utlysas mellan maj 2014 och januari Hur dessa kommer att hanteras, via förslagna urvals- och prioriteringskriterier, är en central operativfråga i remissen. De fem områdena som kommer att utlysas är: - Stängsel mot rovdjur maj Greppa näringen under Stöd till bredband september Investeringsstöd i jordbruks-och trädgårdsföretag september Startstöd för unga lantbrukare januari 2015 Gällande urvals- och prioriteringskriterier redogör handlingsplanen för Prioriteringsgrunder (övergripande och regionala), Målbilder (enbart nationella i remissen), Beslutsomgångar och urvalsprocesser (nationella urvalskriterier samt regionala). Sammanhangen är tydligt beskrivna och remissen öppnar särskilt för inspel till de regionala aspekter för prioriteringar, mål och urval. 1 (1)

39 Förbundsstyrelsen Dnr: RFUL 2014/66 Andy Metcalfe Länsstyrelsen Uppsala län. Regional handlingsplan för klimatanpassning Uppsala län Arbetsutskottet föreslår att förbundsstyrelsen beslutar att avge yttrandet. Ärende Länsstyrelsen fick 2009 i uppdrag av regeringen att samordna arbetet med anpassning till ett förändrat klimat på regional nivå. I regleringsbrevet för 2013 har Länsstyrelsen regeringens uppdrag att ta fram en regional handlingsplan för klimatanpassning. Handlingsplanen innefattar två delar. Del 1 redovisar vilka områden och målbilder som är prioriterande i länets klimatanpassningsarbete och Del 2 presenterar åtgärder som krävs, för olika aktörer, för att målbilderna kan nås. Handlingsplanen redovisas till regeringen den 30 juni Handlingsplanen omfattar mål och åtgärdsförslag inom fyra nyckelområden; (1) Samhällsbyggnad och kulturmiljö, (2) Vatten, (3) Areella näringar samt (3) Naturmiljö samt allmänna övergripande mål och åtgärder. Framtagandet av handlingsplanen har skett i samråd med ett brett partnerskap från länet. Länsstyrelsens remiss önskar svar på om: - målbilderna (del 1) är rimliga - åtgärdsförslagen (del 2) är tydliga och tillfyllest - samtliga nyckelaktörer är identifierade Regionförbundet anser att handlingsplanen som helhet är lättillgänglig, välstrukturerad och omfattar de viktigaste områdena. Största utmaning med handlingsplanen är avsaknaden av tydlighet och mätbarhet i målbeskrivningar. Flera länsaktörer nämns i handlingsplanen, förbundets yttrandet föreslår ytterligare några instanser. Regionförbundet har fått förlängd remisstid till 6 juni Bilagor: Förslag till yttrande Sammanfattning 1 (1)

40 Förbundsstyrelsen Dnr: RFUL 2014/66 Andy Metcalfe DNR Länsstyrelsen Uppsala län Uppsala Regional handlingsplan för klimatanpassning Uppsala län Regionförbundet Uppsala län lämnar härmed svar på ovanstående förslag. Vårt yttrande besvarar främst Länsstyrelsens frågor om: - målbilderna (del 1) är rimliga - åtgärdsförslagen (del 2) är tydliga och tillfyllest - samtliga nyckelaktörer är identifierade Del 1 målbildsbeskrivning I handlingsplanen påpekas att klimatanpassning är en fråga som berör flera strategier. Regionförbundet håller med om detta och ser fram emot genomförandet av handlingsplanen i nära samarbetet med utpekade åtgärder från andra strategidokument. Nulägesbeskrivning (sidorna 6 och 7) skulle kunna förtydligas med förklarande text till tabeller och tydliga slutsatser, som ger bakgrund till handlingsplanens utgångspunkt. Målbildens uppdelning i fyra avgränsade ämnesområden är tydlig och begriplig. Målbilderna kan dock förstärkas genom att de sätts in i en bredare nationell eller EU-sammanhang (t.ex. Miljömål och Vattendirektiven) och förses med värden för att underlätta mätning. Beskrivande texter utan tydliga mätbara mål blir svåra att mobilisera kring och följa effekterna av. Flera nationella åtgärder sker parallellt. Det vore värdefullt ifall beskrivningar och åtgärder i handlingsplanen flätas ihop med arbetet som genomförs i andra myndigheter angående t.ex. grön infrastruktur och marint skyddsområden. Del 2 Åtgärdskatalogen Överlag bör beredskap finnas för att föreslagna åtgärder har ett tydligt nästa steg. Att t.ex. skapa nätverk eller anordna seminarier bör kopplas till tydliga och ägda uppdrag och utvecklingsåtgärder som följer. Finansieringsperspektivet saknas i handlingsplanen. Detta kan med fördel utvecklas innan åtgärderna initieras. Föreslagna GIS-åtgärder bör tas fram i dialog med flera aktörer i länet så att framtagna plattformer/verktyg är användbara och kompatibla med befintliga verktyg för översiktsplanering. Nyckelaktörer Besöksadress Kungsgatan 41 Telefon E-post info@regionuppsala.se Org. nr Postadress Box 1843, Uppsala Fax Hemsida Postgiro

41 Dnr: RFUL 2014/66 Samhällsbyggnad och kulturmiljöer bör även omnämna landstinget och Upplandsstiftelsens verksamhetsområden. Vattenråden och Livsmedelsverket är tänkbara aktörer inom Vattenavsnittet REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN Cecilia Forss Förbundsstyrelsens ordförande Catharina Blom Regiondirektör 2 (2)

42 Förbundsstyrelsen Dnr: RFUL 2014/84 Christina Dahlmann Medlemsavgift 2015 Medlemssamrådet föreslår att förbundsstyrelsen föreslår att förbundsfullmäktige beslutar att fastställa medlemsavgiften till tkr med fördelning enligt bilaga. Ärende Förslag till medlemsavgift behandlas i ett medlemssamråd och fastställs slutligt av förbundsfullmäktige i december. Medlemssamrådet ägde rum den 3 april. Under 2014 arbetar förbundet med ett antal insatser som ligger till grund för övriga aktiviteter flera år framåt. Vid sidan av att samordna genomförandet av den regionala utvecklingsstrategin också arbete med en process för att ta fram en plan för styrning och ledning av evidensbaserad praktik och förbereda länets medverkan i EU:s strukturfondsprogram programperioden Verksamhetplan för 2015 fastställs av det nyvalda förbundsfullmäktige i januari Vissa nya förutsättningar kan förutspås inom ett par områden där förbundet förväntas ta en delvis ny roll. Statens satsning att via överenskommelser med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) att genomföra utvecklingsarbete i regioner, kommuner och landsting, har utvecklats genom åren från 2009 och framåt. Sedan 2010 träffar socialdepartementet årliga överenskommelser med SKL i syfte att stödja särskilda utvecklingsinsatser inom socialtjänsten och angränsande delar av hälso- och sjukvården för vissa områden. Varje län tilldelas ett sk länspaket med erbjudande om statliga stimulansmedel för genomförandet. Medlemmarna har, via FoU-stöds ledningsgrupp, framfört att förbundet ska vara en väg in för de statliga stimulansmedlen på det här området. För detta behövs en stödstruktur inom förbundet. En del av det statliga stimulansbidraget går till att skapa en regional stödstruktur för evidensbaserad praktik. Stödstrukturen fyller också en viktig roll för att samordna länsgemensamma utvecklingsarbeten och som dialogpartner gentemot den nationella nivån. FoU-stöds ledningsgrupp har fastställt en plan för länets arbete där förbundet är navet i den stödstruktur som ska finnas kvar även efter att de nationella medlen fasats ut. Förutsättningen är att kommunerna och landstinget successivt övertar finansieringsansvaret from Inför den nya strukturfondsperioden har lagen om strukturfondspartnerskap ändrats så att regionförbundet får en större roll i beredningen av ansökningar genom att strukturfondspartnerskapet ska samråda med regionalt tillväxtansvarig organisation inför beslut. 1 (2)

43 Förbundsstyrelsen Dnr: RFUL 2014/84 Genomförandeorganisationens uppdrag är att säkerställa ett regionalt inflytande i prioriteringarna. Nya möjligheter att påverka utlysningarna ställer krav på längre planeringshorisont och resurser på hemmaplan. Bedömningen är att kansliet kan klara verksamheteten 2015 genom att omfördela inom befintlig bemanning och rådande budgetram. Förutom en uppräkning med 1,5 procent för inflationssäkring och lönerevision för medarbetarna på kansliet behövs ingen uppräkning av medlemsavgiften. From 2016 har de nationella medlen för stöd till en evidensbaserad praktik fasats ut. För att genomföra fastställd plan och för att plattformen/strukturen ska kunna bibehållas kommer medel behöva skjutas till inom ramen för medlemsavgiften. Omfattningen av kostnaderna ska analyseras vidare inför budget Bilaga: Förslag till fördelning av medlemsavgift 2 (2)

44 Christina Dahlmann RFUL 2014/84 Medlemsavgift Fördelning Medlem Avgift Förslag avgift 2015 (+ 1,5 % ) 2 Enköping Heby Håbo Knivsta Tierp Uppsala Älvkarleby Östhammar Landstinget Totalt Baserat på invånarantal , uppräkning med 1,5 %, samt 1850 tkr i verksamhetsstöd 2 Baserat på invånarantal , förslag uppräkning med 1,5 % (justeras med befolkningssiffror ) Besöksadress Kungsgatan 41 Telefon E-post info@regionuppsala.se Org. nr Postadress Box 1843, Uppsala Fax Hemsida Postgiro

45 Förbundsstyrelsen Dnr: RFUL 2014/103 Christina Dahlmann Sammanträdesplan 2015 Arbetsutskottet föreslår att förbundsstyrelsen beslutar att fastställa sammanträdesplan Ärende Sammanträdesplan för arbetsutskottet och förbundsstyrelsen ska fastställas. Förbundsfullmäktiges beslutar om sina sammanträdestider. Bilaga: Sammanträdesplan (1)

46 Sammanträdesplan 2015 ToS AU Förbundsstyrelsen Förbundsfullmäktige Januari 29 8 (konstituerande) Februari 5 Mars (studieresa) April 22 (onsdag) Maj 28 7 Juni 4 Juli - - Augusti 20 (extra) September 3 17 Oktober 8 22 November (onsdag) December 10

47 Förbundsstyrelsen Dnr: RFUL 2011/91 Anna-Lena Jansson Granskningsrapporter. Yttrande till revisorerna Arbetsutskottet föreslår att förbundsstyrelsen beslutar att avge yttrandet. Ärende Regionförbundets revisorer har granskat årsredovisning och bokslut för I samband med granskningen har man följt upp en tidigare granskning av förbundsstyrelsens styrning och interna kontroll av verksamhetsstöden och däribland Almi. Bokslutet behandlades på förbundsfullmäktige 8 maj. Förbundets revisorer tillstyrkte att förbundsstyrelsen beviljades ansvarsfrihet, samt att årsredovisningen godkändes, Granskningen av den interna kontrollen av verksamhetsstöden visar att konsulternas sammanfattande bedömning är att förbundsstyrelsen inte fullt ut har vidtagit de åtgärder som rekommenderades i granskningen Bristerna är främst kopplade till ägarstyrningen av Almi Företagspartner AB. Revisorernas uppföljning är välkommen då den ger stöd för förbundets pågående förbättringsarbete av interna rutiner. Bilaga: Förslag till yttrande 1 (1)

48 Förbundsstyrelsen Dnr: RFUL 2011/91 Anna-Lena Jansson Regionförbundets revisorer Uppföljning av granskning av den interna kontrollen i verksamhetsstöd samt styrning av Almi Företagspartner Uppsala AB På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Regionförbundet Uppsala län har PwC genomfört en uppföljning avseende granskningen av den interna kontrollen i verksamhetsstöd samt ägarstyrning av Almi Företagspartner AB. Konsulternas sammanfattande bedömning är att förbundsstyrelsen inte fullt ut har vidtagit de åtgärder som rekommenderades i granskningen De brister konsulterna noterat är främst kopplade till ägarstyrningen av Almi Företagspartner AB. Revisorernas uppföljning är välkommen då den ger stöd för förbundets pågående förbättringsarbete av interna rutiner. Under våren 2014 har flera åtgärder redan genomförts, som sammantaget uppfyller revisorernas rekommendationer. - Enhetliga riktlinjer och mallar för avtal har utarbetats. - Rutiner för uppföljning finns beskrivet i riktlinjer och i mallar för avtal. - Ägardirektiv för Almi har 2014 kompletterats med ett Uppdragsavtal som tar utgångspunkt i RUS. - Uppdragsavtalet för Almi 2015, kommer att kompletteras med krav på återrapportering, muntlig två gånger per år och skriftlig rapport varje kvartal. Rutinerna är dock muntligt införda redan i april Årsredovisningen för 2014 kommer att innehålla tydlig målrapportering. - Förbundsstyrelsen kommer att få ta del av en kort muntlig uppföljning av resultat från Almi varje kvartal under 2014 och framåt. - Ansvariga personer har utsetts för att göra uppföljning och rutiner finns dokumenterade. - Ansvariga personer har stämt av att uppföljning kommer att genomföras med respektive verksamhet. Besöksadress Kungsgatan 41 Telefon E-post info@regionuppsala.se Org. nr Postadress Box 1843, Uppsala Fax Hemsida Postgiro

49 Dnr: RFUL 2011/91 Under 2014 kommer stort fokus att ligga på styrning och uppföljning för att trimma in rutiner och verksamheter enligt ovanstående. Regionförbundet har nu som mål att kontinuerligt hitta förbättringsåtgärder som leder till ökad måluppföljning av den regionala utvecklingsstrategin. REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN Cecilia Forss Förbundsstyrelsens ordförande Catharina Blom Regiondirektör 2 (2)

50 Dnr: RFUL 2012/10 Lägesrapport utifrån digital agenda för Uppsala län 1.0 Folkbildning Grundskole- och gymnasieutbildning Vård, omsorg och socialtjänst esamverkan Bredbandsutbyggnad Sammanfattning Folkbibliotek och studieförbund är viktiga aktörer, som med sina utbildningar och övriga insatser bidrar till att höja den digitala kunskapen och minska utanförskapet hos länets invånare. Många bibliotek och studieförbund har dessutom planer på att utveckla sin verksamhet inom detta. Länsbiblioteket och Uppsala läns bildningsförbund har en sammanhållande och viktig roll för utvecklingen av detta arbete. Situationen i de kommunala skolorna i länet vad gäller såväl pedagogernas utrustning och kompetens, som elevernas, skiljer sig mycket åt. Det gäller både inom och mellan olika kommuner. Om länets kommuner ska nå ambitionen i agendan om att ge alla elever en likvärdig och god digital kompetens krävs omfattande insatser. Även inom kommunernas vård-, omsorgs- och socialtjänstverksamheter skiljer sig situationen åt, men den samlade bedömningen är att det behövs omfattande insatser i form av såväl fortbildning som förbättrad utrustning. När det gäller utvecklingen av esamverkan och gemensamma e-tjänster ser det ljusare ut. En regional esamordnare har rekryterats till regionförbundet och kommer ha sitt fulla fokus på detta utvecklingsområde. Till sin hjälp kommer esamordnaren ha ett eråd med kommunala tjänstemän från olika verksamheter. Besöksadress Kungsgatan 41 Telefon E-post info@regionuppsala.se Org. nr Postadress Box 1843, Uppsala Fax Hemsida Postgiro

51 Dnr: RFUL 2012/10 Prognosen för bredbandsutbyggnaden i länets kommuner ser också betydligt bättre ut än tidigare. En rad projekt pågår och utbyggnadstakten har höjts rejält. Möjligheten att söka ekonomiskt stöd för bredbandsutbyggnad på landsbygden har förbättrats och staten har beviljat Uppsala län mer stödmedel än tidigare, vilket kan möjliggöra ännu fler landsbygdsprojekt. Fortsätter denna utveckling kan målet att 90 % ska ha tillgång till 100 Mbit/s år 2020 i bästa fall nås. 2 (19)

52 Dnr: RFUL 2012/10 Bakgrund och syfte I december 2013 antogs digital agenda för Uppsala län 1.0. av förbundsfullmäktige och landshövdingen. Länsstyrelsen och regionförbundet ansvarar gemensamt för en löpande uppföljning av agendan. Detta är en tidig lägesrapport som syftar till att ge en bild av hur det förhåller sig inom följande områden ute i länets åtta kommuner: Folkbildning Grundskole- och gymnasieutbildning Vård, omsorg och socialtjänst esamverkan Bredbandsutbyggnad Lätt och säkert att använda När samhället blir alltmer digitaliserat behöver alla kunna ta del av de möjligheter som skapas. För att klara det behövs följande typer av åtgärder enligt den digitala agendan: riktade utbildningssatsningar mot särskilda grupper, riktade fortbildningssatsningar mot personal i offentliga sektorn, utökad tillgång till IT-utrustning samt utvecklad samverkan för att åstadkomma en likvärdig digital kompetens. Centrala aktörer för att klara detta är offentliga verksamheter inom kommuner och landsting (skolor, socialtjänst, vård- och omsorg, bibliotek m fl), länsbibliotek, studieförbund, föreningar, organisationer samt nätverk. Folkbildning Bibliotek och studieförbund är viktiga aktörer för att stärka den digitala kunskapen och minska det digitala utanförskapet. De erbjuder en rad utbildningar, aktiviteter och stödinsatser. Uppsala läns bildningsförbund (ULB) är folkbildningens gemensamma organisation i Uppsala län. Länsbiblioteket (Landstinget i Uppsala län) fungerar som sammanhållande organisation för länets folkbibliotek. För att få bättre kunskap om vilka utbildningar, aktiviteter och insatser som erbjuds i olika delar av länet har några frågor skickats ut till länets bibliotek och studieförbund. Nedan redovisas utdrag från de svar som kommit in. Alla bibliotek i länet samarbetar gemensamt med hemsidan Där kan man söka böcker, tidskrifter, film och annan media. Man kan läsa tidningar, ladda ner e- böcker och lyssna på e-ljudböcker. Där kan man också låna om och reservera böcker 3 (19)

53 Dnr: RFUL 2012/10 och annan media. På får man också information om vad som händer på de olika biblioteken i hela länet. Enköpings bibliotek I Enköping erbjuder huvudbiblioteket en öppen utbildningstimme varje vecka. Då visar de tjänster som finns på nätet samt lär ut hur man hanterar läsplattor och surfplattor. Utbildningen är i första hand inriktad på biblioteksanvändning och nedladdning av böcker, men det finns även möjlighet att få hjälp med allmänna dator-/it-frågor. Utbildningstimmen riktar sig till alla typer av ovana användare. Enköping kommer fortsätta med denna verksamhet och därutöver ordna en aktivitet kallad seniorsurf en gång per år. Enköpings bibliotek har bra tillgång till IT-utrustning för att kunna visa och undervisa. När det gäller personalens tillgång, så har alla tillgång till dator, men många är av äldre modell med äldre program. Det finns ett behov av modernare datorer och surfplattor för personalen. Samverkan sker i första hand med övriga bibliotek i länet, dels under länsbibliotekets ledning och dels kopplat till den gemensamma hemsidan Håbo bibliotek Håbo bibliotek har genomfört en del externa aktiviteter utanför biblioteket, men främst sker arbetet med att höja digital kunskap och minska utanförskapet på biblioteket. Biblioteket får ofta frågor om stöd i allt från att köra igång en nyinköpt surfplatta, starta e-postkonto, ladda ner e-böcker, förklara digitala tjänster eller hur man skriver ut dokument och avslutar webbkonton. Håbo vänder sig i första hand till nybörjare som inte är vana att använda dator, surfplatta, internet eller motsvarande. I Håbo planerar biblioteket att öka sina insatser, men framförallt strävar man efter att skapa en gemensam kommunal agenda där flera parter samarbetar kring att öka den digitala delaktigheten bland medborgarna i kommunen. Håbo bibliotek erbjuder trådlöst nätverk. I dagsläget finns fyra publika datorer som inom kort blir bokningsbara med lånekort. De erbjuder en snabbdator med fri access. De har ett par surfplattor, som kommer att erbjudas till utlån i biblioteket för att kunna läsa tidningar online. All personal har god tillgång till datorer, surfplattor och annan IT-utrustning i sitt arbete. Samverkan sker i första hand med övriga bibliotek i länet, dels under länsbibliotekets ledning och dels kopplat till den gemensamma hemsidan Knivsta bibliotek Biblioteket i Knivsta erbjuder IT-verkstad, handledning i nedladdning av talböcker och förmedling av nedladdningstillstånd till de som önskar och är berättigade. De erbjuder 4 (19)

54 Dnr: RFUL 2012/10 Makerspace-verksamhet med bl a 3D-skrivare och handledning, vilket finansieras med projektmedel från Tillväxtverket/ Vinnova. IT-verkstaden riktar sig till dem som behöver hjälp på basnivå. Talboksförmedling riktar sig till alla som önskar och är berättigade. Målgruppen för Makerspace är de som vill utveckla sitt teknikkunnande och förmedla vidare till andra. Knivsta planerar att utbilda fler i personalgruppen så att fler kan hålla i utbildningarna ovan. Knivsta har relativt god tillgång till IT-utrustning för sin verksamhet, men ser ett behov av utrustning och program för att underlätta läsning för personer med funktionsnedsättningar. Samverkan sker i första hand med övriga bibliotek i länet, dels under länsbibliotekets ledning och dels kopplat till den gemensamma hemsidan Knivsta bibliotek deltar också i Makerspace-nätverken samt Tillväxtverkets/ Vinnovas nätverk. Uppsalas bibliotek Uppsalas bibliotek erbjuder besökare individuell handledning, teknisk rådgivning och datakurser. Individuell handledning kan bokas i förväg och erbjuder bl a följande: skaffa e-post, starta en blogg, komma igång med internet, börja använda ordbehandling, ladda ner e-böcker och talböcker. Vid vissa bibliotek erbjuds handledning på andra språk än svenska, t ex finska (Stadsbiblioteket) och arabiska (Gottsundabiblioteket). Datakurserna vänder sig till nybörjare och innehåller grundläggande datorkunskap, t ex mushantering, filhantering, ordbehandling och grunderna i internet. På Gottsundabiblioteket ges kursen även på arabiska. Uppsalas bibliotek vänder sig huvudsakligen till digitala nybörjare, talbokslåntagare och dyslektiker. Uppsalas bibliotek arbetar systematiskt med att utveckla verksamheten som syftar till att inkludera allt fler uppsalabor i det digitala samhället. Tjänsterna förändras utifrån den tekniska utvecklingen och våra besökares behov. Idag handleder man t ex betydligt oftare via läs- och surfplattor än för något år sedan. Uppsalas bibliotek tillhandahåller datorer, surfplattor och kringutrustning för alla besökare. En del av dessa kan bokas i förväg. För funktionshindrade erbjuder vi datorer med särskilda program och utrustning. I takt med den ökade användningen av smarta mobiler och surfplattor händer det att besökare tar med dessa för att få handledning/ rådgivning. Ambitionen är att även personalen ska ha tillgång till relevant IT-utrustning, så att de kan hålla sig uppdaterade i den tekniska utvecklingen. 5 (19)

55 Dnr: RFUL 2012/10 Samverkan sker med övriga bibliotek i länet, dels under länsbibliotekets ledning och dels kopplat till den gemensamma hemsidan Uppsalas bibliotek deltar också i strategiskt nätverk för digital inkludering, som länsbiblioteket håller i. Uppsala samarbetar också med andra organisationer och studieförbund, t ex SeniorNet och Birdie. Uppsalas bibliotek deltog aktivt i den nationella kampanjen Digidel, som avslutades i slutet av Älvkarleby bibliotek Älvkarleby bibliotek tillhandahåller datorer gratis och personalen hjälper till i mån av tid. Det finns möjlighet att boka en bibliotekarie för kortare utbildning/ IT-stöd. I Älvkarleby finns s k SeniorNet-grupper där äldre träffas på biblioteket varje vecka och stöttar varandra i användningen av internet. Varannan vecka erbjuder biblioteket en tjänst som kallas dukat bord under två timmar. Det innebär att en bibliotekarie finns tillgänglig och visar databaser, nedladdning av e-böcker samt svarar på allehanda ITrelaterade frågor. Biblioteket samarbetar också med konsumentvägledningen, som ett par gånger per år ordnar föreläsningar om faror på nätet. Även bankerna använder sig av biblioteket för att någon gång per år visa sina e-tjänster. Det finns också möjlighet att få hjälp att komma igång med IT-baserad släktforsning. Älvkarleby bibliotek samarbetar också med fritidsgårdarna, som tillhandahåller datorer och surfplatta så att alla ungdomar kan få möjlighet att lära sig mer om nätet och olika digitala verktyg. På biblioteket riktar sig insatserna i första hand mot äldre, medan fritidsgårdarnas verksamhet riktar sig mot ungdomar. Älvkarleby planerar fler insatser som riktar sig till personer med invandrarbakgrund. Personal har tillgång till datorer, surfplattor och läsplattor. De som kontaktar biblioteket kan få visning i det samma. Läsplattor kommer att börja lånas ut nu i april. Samverkan sker i första hand med övriga bibliotek i länet, dels under länsbibliotekets ledning och dels kopplat till den gemensamma hemsidan Enligt ovan samarbetar också biblioteket löpande med bl a fritidsgårdarna och konsumentvägledningen. Övriga bibliotek De bibliotek som svar saknas från är följande: Heby, Tierp och Östhammar. Länsbiblioteket Länsbiblioteket är en del av Landstinget Uppsala län (kultur i länet) och arbetar tillsammans med länets folkbibliotek för att höja kompetensen hos bibliotekspersonalen och skapa nya bibliotekstjänster som kommer medborgarna till gagn. Länsbiblioteket 6 (19)

56 Dnr: RFUL 2012/10 har de senaste två åren arbetat inom det EU-finansierade KUB-projektet ( där vi arbetat brett med att kompetenssäkra personalen för framtidens bibliotek. Länsbiblioteket planerar att fortsätta driva sitt nätverk för personal som särskilt arbetar med digital delaktighet på länets folkbibliotek. Där kommer man arbeta med omvärldsbevakning, kompetensutveckling, pedagogiska frågor och samordning. Fokus är den nya bibliotekslagen och att arbeta utifrån de nya skrivningar som finns där angående digital delaktighet och tillgänglig teknik. Länsbiblioteket stödjer också bibliotekens utforskande av att arbeta med digitalt skapande, t ex Knivsta biblioteks makerspace. Det nationella biblioteksnätverket som skapades under den nationella kampanjen Digidel 2013 ( fortsätter att träffas och där deltar länsbiblioteket i Uppsala. De samarbetar också med Uppsala läns bildningsförbund för att aktivt verka för ett utvecklat samarbete mellan folkbibliotek och studieförbund. Bilda Studieförbundet Bildas samverkanspart Nyby Vision erbjuder datakurser, både grundläggande kurser samt kurser med mer fokus på internet och digital kommunikation med t ex myndigheter. Nyby Visions målgrupp är nyanlända och assylsökande. De planerar att fortsätta sin verksamhet även kommande år. Nyby Vision har sin verksamhet i Uppsala. Medborgarskolan Medborgarskolan ordnar en rad olika typer av datakurser. Utöver det hjälper de till att öka kunskapen och datavanan hos sin medlemsförening Aktiva seniorer. Föreningen Aktiva seniorer håller ett stort antal datakurser för sina ca medlemmar och där bidrar Medborgarskolan med bl a utbildning av ledare och teknisk support. Medborgarskolan samarbetar med Arbetsförmedlingen och håller datakurser för arbetssökande. Kurser ordnas även för invandrarkvinnor, för finska föreningen och inom kommunens dagverksamhet för personer över 65 år. Medborgarskolan vänder sig till allmänheten när det gäller sina programförda kvällskurser. För övrigt riktar de sig främst till äldre personer, men också vissa grupper och verksamheter enligt ovan. Medborgarskolan har i dagsläget endast verksamheter i Uppsala. Medborgarskolan kommer att fortsätta med sin nuvarande inriktning, men kommer att öka satsningen på utbildningar för invandrargrupper. Inom samarbetet med Arbetsförmedlingen kommer också andra riktade insatser att göras. 7 (19)

57 Dnr: RFUL 2012/10 Sensus Studieförbundet Sensus anordnar t ex följande utbildningar: datakurs för totala nybörjare, grundkurs i internet, e-post och word, datakurs fortsättning, datakurs fördjupning samt hur du lär dig använda e-böcker. Sensus har även nätbaserade studiecirklar och bedriver kurser i nätpedagogik. Sensus satsar särskilt på seniora personer och har därför tagit fram konceptet digitala och vitala - med surfplatta. Här får äldre personer lära sig grunder i surfplatta, internet, bankärenden, digitala tidningar och sociala medier. De får låna hem en surfplatta för att sedan kunna köpa loss den till ett förmånligt pris. Sensus vänder sig till dem som av olika skäl står utanför det digitala samhället. Vi vänder oss till seniorer, personer med funktionshinder och till socioekonomiskt utsatta grupper som via teknik kan integreras, agera på lika villkor och få ta del av relevant samhälletsinformation. Sensus bedriver idag i första hand sin verksamhet i Uppsala, men har verksamheter även i andra delar av länet och bedömer att de tillsammans med folkbiblioteken har möjligheter att utveckla sin verksamhet till att omfatta hela Uppsala län. Studiefrämjandet Studiefrämjandet erbjuder studiecirklar inom dataområdet, såväl grundkurser samt specifika datorprogram. En del cirklar sker helt på distans, medan vissa kombinerar fysiska träffar med distansstudier. Studiefrämjandet ordnar också en rad cirklar där man träffas fysiskt för att visa på vilka möjligheter nätet erbjuder och hur man kan hitta den information man söker på ett smidigt sätt. De ordnar också ledarutbildningar inom nätpedagogik. Framledes planerar Studiefrämjandet att öka sitt deltagande i olika projekt för att minska det digitala utanförskapet. Studiefrämjandet vänder sig till hela allmänheten, men också särskilt till seniorer, personer med funktionshinder, personer med invandrarbakgrund, arbetssökande och kamrater som vill ordna en gemensam studiecirkel. De samarbetar också med en rad olika föreningar där vi anpassar vårt utbud till deras behov. Studiefrämjandet bedriver verksamhet i alla länets kommuner och den största volymen har de i Enköping, Tierp och Uppsala. Övriga studieförbund De studieförbund som svar saknas från är följande: Studieförbundet Vuxenskolan, Folkuniversitetet, NBV nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet, Kulturens, Ibn Rushd ett muslimskt studieförbund och ABF arbetarnas bildningsförbund. 8 (19)

58 Dnr: RFUL 2012/10 Utbildning Alla länets skolor är viktiga aktörer i det gemensamma arbetet för att alla elever i Uppsalaregionens skolor ska ges en likvärdig och god digital kompetens. För att nå dit behövs också fortbildning för pedagoger samt tillgång till modern IT-utrustning. För att få bättre kunskap om den nuvarande situationen samt vilka insatser som planeras har några frågor skickats ut till länets kommunala skol-/ utbildningsförvaltningar. Nedan redovisas utdrag från de svar som kommit in. Enköpings skolor I Enköpings kommun bedöms skolpersonalens kompetens för att använda datorn i administrativt syfte vara god, men däremot bedöms det föreligga ett stort behov av kompetensutveckling/ fortbildning för att pedagogerna bättre ska kunna använda digitala verktyg i undervisningen. Tillgången till digitala verktyg och IT-utrustning för personalen bedöms överlag vara god i Enköpings skolor. Däremot brister den när det gäller eleverna. Det finns heller ingen satsning planerad för att förbättra elevernas tillgång till digital utrustning. Enköping har en centraliserad supportfunktion, som har stora brister och är underbemannad. Det kan därför ta lång tid att få hjälp av supporten, vilket skapar bekymmer i skolornas verksamhet. Tidigare har det varit upp till varje skola och rektor huruvida man har satsat på digitala verktyg och digital kompetens, vilket gjort att Enköpings skolor inte håller en likvärdig nivå. Nu håller en gemensam IKT-plan på att tas fram och det finns planer på centrala satsningar för att öka likvärdigheten. Generellt gäller att situationen ser bättre ut i Enköpings gymnasieskolor och vuxenutbildning än i förskolor, grundskolor och fritidsverksamhet. Hebys skolor Heby kommun har ett antal projekt igång där intresserade lärare jobbar på olika sätt med IKT. Deras erfarenheter ska sedan spridas. Någon särskild satsning på att höja pedagogernas digitala kompetens generellt är inte planerad. Alla pedagoger i Heby kommuns skolverksamheter har idag en dator, surfplatta eller motsvarande utifrån sina behov. Hebys skolor har support inköpt från ett externt företag, men har också en egen IT-enhet att tillgå. Tillgången till datorer och IT-utrustning för eleverna varierar stort mellan skolorna i kommunen. På några skolor har alla, medan några skolor endast har ett fåtal datorer. Kommunen har dock avsatt investeringsmedel för att förbättra situationen och göra den mer likvärdig. 9 (19)

59 Dnr: RFUL 2012/10 Heby kommun arbetar med att sprida goda exempel mellan lärarna i olika skolor. Det finns dock inte någon gemensam policy för användning och utveckling av IKT inom skolan. Knivstas skolor De flesta pedagoger i Knivsta kommun har fått möjlighet att delta i Skolverkets PIMutbildning, i första hand upp till nivå 3. Någon annan central satsning på fortbildning har inte genomförts. Tillgången till IT-utrustning och digitala hjälpmedel för lärare och pedagoger ser väldigt olika ut beroende på verksamhet. På de flesta kommunala skolor har lärarna tillgång till en egen dator. På förskolorna har alla tillgång till datorer, som man delar med andra pedagoger. De flesta klassrum är utrustade med interaktiva skrivtavlor alternativt projektor med högtalare. I vissa klassrum främst i de yngre åren finns även dokumentkameror. Det har också börjat köpas in läsplattor i flera skolor. Knivsta har en organisation med IT-piloter i varje verksamhet som hjälper kollegor med enklare problem och som även lyfter pedagogiska IT-frågor i kollegiet. Vid tekniska problem ska man alltid vända sig till kommunens driftsleverantör. Även för eleverna är tillgången till IT-utrustning och digitala hjälpmedel väldigt varierande. Gymnasiet som är en liten enhet har bäst datortillgång, i stort sett en elev per dator. På övriga skolor har man från 1 dator/ 5 elever till 1 dator/ 25 elever. På förskolorna är det vanligare med läsplattor och det finns i genomsnitt ca en läsplatta per avdelning. Många elever som är i behov av särskilt stöd har tillgång till en egen dator/ läsplatta. Det finns en estrategi för Knivsta kommuns förkolor och skolor, men det sker ingen samordning av insatserna för att ge eleverna en ökad digital kompetens. Det är upp till varje skola att arbeta med detta utifrån läroplanen och estrategin. Knivsta kommun planerar just nu ett stort arbete för att öka den digitala kompetensen hos rektorer och it-piloter, som man hoppas ska ge genomslag ut i verksamheterna och medföra ytterligare satsningar så att fler höjer sin digitala kompetens. Det finns även en skrivning i kommunens estrategi, som innebär att man vill arbeta fram en Knivstastandard vad gäller tillgång på digitala verktyg i kommunens skolor. Tierps skolor Tierps kommun har genomfört en satsning på fortbildning i samarbete med Uppsala universitet. Alla förskolechefer, skolledare, IT-chef, IT-tekniker, skolchef samt ett urval av lärare och förskollärare har fått möjlighet att genomgå 7,5 poängs 10 (19)

60 Dnr: RFUL 2012/10 högskoleutbildning med inriktning på IKT. Ett 20-tal IKT-pedagoger har genomgått 15 poängs högskoleutbildning. Därutöver fortgår central och lokal fortbildning av personal. Tierps kommun bedömer att pedagogernas tillgång till IT-utrustning och digitala hjälpmedel är ganska god. Tierps mål är inte en dator till varje elev, utan att bygga upp olika typer av anpassade lärmiljöer, t ex med speciella datorer för film, bild och musikredigering. Tillgången till IT-support och stöd bedöms vara god. Tierp och Älvkarleby har ett gemensamt kommunal IT-centrum som enligt en gjord undersökning visar att deras kunder är mycket nöjda. Tierps pedagoger har därutöver tillgång till särskilda IKTpedagoger inom skolan och förskolan. Elevernas tillgång till IT-utrustning och digitala hjälpmedel i skolorna bedöms vara relativt god. Tierps kommun deltar i olika typer av nätverk för att hålla sig informerade och säkerställa att deras skolverksamhet är på rätt väg. Uppsalas skolor Ett omfattande utbildningsprogram har genomförts för att höja IT-kompetensen hos lärare och förskollärare i Uppsalas olika skolverksamheter. Respektive skola/ verksamhet har i uppgift att säkerställa att personalen har den utrustning som behövs för att utföra arbetet. Detsamma gäller för att säkerställa att personalen har det IT-stöd som behövs för att utföra arbetet. Detta innebär att det kan variera ganska kraftigt mellan olika skolor/ verksamheter. I Uppsalas gymnasieskolor finns i stort sett en dator/ elev. I förskolor och grundskolor varierar däremot tillgången till datorer och läsplattor. Målet är inte i första hand att alla elever ska ha en egen dator, utan att skolan och pedagogerna ska kunna använda ITutrustning på ett bra sätt i undervisningen. Uppsala kommun deltar just nu i ett SKL-projekt för att testa ett verktyg för utvärdering och utveckling av skolans digitalisering (LIKA). Övriga skolor De kommunala skol-/ utbildningsförvaltningar som svar saknas från är följande: Håbo, Älvkarleby och Östhammar. 11 (19)

61 Dnr: RFUL 2012/10 Välfärd (vård, omsorg och socialtjänst) Ökad digital kompetens och ökad IT-användning kan bidra till ökad tillgänglighet, bättre service och högre kvalitet inom offentlig verksamhet, inte minst inom offentlig vård, omsorg och socialtjänst. För att nå dit behövs fortbildning för personal samt tillgång till modern IT-utrustning. För att få bättre kunskap om den nuvarande situationen samt vilka insatser som planeras har några frågor skickats ut till länets kommunala vård-/ omsorgs- och socialförvaltningar. Nedan redovisas utdrag från de svar som kommit in. Enköpings verksamheter inom vård, omsorg och socialtjänst Enköpings kommun bedömer att det finns ett relativt stort behov av utbildning och fortbildning av personalen inom kommunens vård, omsorg och socialtjänst. Det finns ett behov av utbildning båda inom befintliga verksamhetssystem och för att kunna förnya och utveckla olika system. Det finns också ett stort behov att mer modern IT-utrustning och digitala hjälpmedel för personalen inom dessa verksamheter. Tillgången till IT-stöd och support för personalen behöver också förbättras. Tierps verksamheter inom vård, omsorg och socialtjänst En mindre utbildningssatsning riktad till dessa personalgrupper skedde för något år sedan. Den riktade sig särskilt till personal som i låg utsträckning använde sig av ITutrustning eller digitala hjälpmedel i sitt arbete. I övrigt ordnar man löpande utbildningar i mer specifika verksamhetssystem. Datorer finns att tillgå på de flesta arbetsplatser inom vård- och omsorg. Projektorer och bildskärmar ökar i omfattning ute på enheterna för att visa och sprida information. Några få enheter har tillgång till pek-dator som utvärderas som arbetsredskap vid exempelvis dokumentation. Tillgången till IT-support och stöd bedöms vara god. Tierp och Älvkarleby har ett gemensamt kommunal IT-centrum som enligt en gjord undersökning visar att deras kunder är mycket nöjda. Uppsalas verksamheter inom vård, omsorg och socialtjänst Vid introduktion av nya IT-stöd i Uppsalas kommunala verksamheter planeras alltid för utbildning, likaså, om behov finns, inför uppdateringar i befintliga system. De utförare som enligt avtal är förpliktigade att använda IT-stöd som tillhandahålls av kommunen ansvarar till viss del själva för att besörja att personalen har en grundläggande datavana. Kontoret arrangerar också utbildningar för representanter/expertanvändare i IT-stöden, 12 (19)

62 Dnr: RFUL 2012/10 men förlitar sig även där på att dessa personer vidareutbildar nya medarbetare på hemmaplan. Hos de avtalade utförarna av kommunens verksamheter är det främst chefer, administrativ personal och legitimerad hälso- och sjukvårdpersonal som har tillgång till dator i det vardagliga arbetet och det är bara en ytterst liten del av medarbetarna. Inom hemtjänsten använder dock omvårdnadspersonal java-telefoner för att öppna dörrar hos hemtjänstkunder och för att registrera utförd tid. Uppsala kommun har en egen intern leverantör av IT-support. Den ger support för i stort sett alla IT-stöd som används i det dagliga arbetet. Älvkarlebys verksamheter inom vård, omsorg och socialtjänst Datorer finns att tillgå på de flesta arbetsplatser inom vård- och omsorg. Projektorer och bildskärmar ökar i omfattning ute på enheterna för att visa och sprida information. Några få enheter har tillgång till pek-dator som utvärderas som arbetsredskap vid exempelvis dokumentation. Tillgången till IT-support och stöd bedöms vara god. Tierp och Älvkarleby har ett gemensamt kommunal IT-centrum som enligt en gjord undersökning visar att deras kunder är mycket nöjda. Övriga kommunala verksamheter inom vård, omsorg och socialtjänst Svar saknas från följande kommuner: Heby, Håbo, Knivsta och Östhammar. 13 (19)

63 Dnr: RFUL 2012/10 Tjänster som skapar nytta I den digitala agendan framgår att en utmaning för Uppsalaregionen är att erbjuda sina medborgare/ kunder/ brukare användarvänliga, kvalitativa och säkra e-tjänster, så att de på ett enkelt sätt kan kommunicera och genomföra tjänster digitalt. Med bra e-tjänster utvecklas en god och säker eförvaltning och ehälsa i länet. Översiktlig kartläggning för utveckling av esamverkan Redan under 2013 tillsatte kommuncheferna i länet en projektgrupp för att kartlägga och analysera behov och möjligheter för ett sådant utvecklingsarbete. Slutsatserna av projektgruppens arbete är att det finns goda förutsättningar, både verksamhetsmässigt och ekonomiskt, att skapa djupare samarbete inom detta område. Projektgruppen har sammanställt sitt arbete i ett pm samt tagit fram ett förslag till organisering och planering, som kan användas som underlag för länets fortsatta arbete. Nytt uppdrag för regionförbundet: utveckling av esamverkan i länet Med ovanstående som bakgrund har förbundsstyrelsen i februari 2014 beslutat att ge regionförbundet ett nytt medlemsuppdrag som innebär att utveckla esamverkan i länet. En särskild esamordnare har rekryterats och börjar sin tjänst hos regionförbundet i maj. Till sitt stöd kommer esamordnaren ha ett eråd bestående av ett urval tjänstemän från länets kommuner och landsting. Uppdraget att utveckla esamverkan i länet är brett, men inledningsvis kommer det huvudsakliga fokuset att vara följande: En fördjupad kartläggning av nuläget och behoven i länets kommuner och landsting. Som stöd för detta används med fördel SKL:s verktyg eblomlådan ( Framtagning av underlag för att möjliggöra upphandling av en gemensam e- tjänsteplattform för länets kommuner. Utredning av möjligheterna att utveckla en digital plattform för kommunikation mellan kommuner och landsting. 14 (19)