Ekobrottsmyndighetens budgetunderlag

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ekobrottsmyndighetens budgetunderlag 2015 2017"

Transkript

1

2

3 Datum Sida (19) Ert datum Dnr EBM A-2014/0100 Ekobrottsmyndighetens budgetunderlag Yrkanden Sammanfattande inledning Den nya Ekobrottsmyndigheten Konsolidera den nya Ekobrottsmyndigheten fokuserar Ekobrottsmyndigheten än mer på resultaten Fokus på utrednings- och lagföringsprocessen En rikstäckande kriminalunderrättelsetjänst Myndigheten leder och samordnar det brottsförebyggande arbetet inom ekobrottsområdet Effektiviseringsåtgärder samt utvecklad ledning och styrning Utvecklad ekonomistyrning EBM-modellen och det medarbetardrivna utvecklingsarbetet Utvecklad resultatuppföljning En strategisk utveckling av chef- och ledarskapet Utvecklings- och resursbehov för den nya Ekobrottsmyndigheten Utveckling av IT för en effektiv ekobrottsbekämpning Etablering, lokaler och hyror Ny eller ändrad lagstiftning Sammanfattning yrkande i tabell Anslagsutnyttjande och ekonomi Förslag till finansiering Investeringar i anläggningstillgångar Fleminggatan 14 Box Stockholm Tel Fax

4 2 (19) 1. Yrkanden Ekobrottsmyndigheten hemställer att regeringen beslutar att föreslå riksdagen att för 2015 öka ramanslaget 4:4 Ekobrottsmyndigheten med 51 mkr till mkr föreslå riksdagen att för 2016 öka ramanslaget 4:4 Ekobrottsmyndigheten med 52 mkr till mkr föreslå riksdagen att för 2017 öka ramanslaget 4:4 Ekobrottsmyndigheten med 50 mkr till mkr för 2015 tilldela en låneram på 68 mkr fastställa en anslagskredit på 3 procent av anslaget fastställa en kredit på räntekontot i Riksgäldskontoret på 10 procent av anslaget. Informationsskyldigheten enligt 19 MBL är uppfylld gentemot arbetstagarorganisationerna. Beslut om budgetunderlaget har fattats av generaldirektören Eva Fröjelin. I den slutliga beredningen av ärendet har stabschefen Fredrik Holmberg, föredragande, administrativa chefen Annika Julius, utvecklingschefen Karin Lönnheden, överåklagaren Fredrik Jonasson, chefen för ekobrottskansliet Maria Lönegård samt chefsjuristen Lena Schelin deltagit. Stockholm den 21 februari 2014 Eva Fröjelin Fredrik Holmberg

5 3 (19) 2. Sammanfattande inledning Som ett led i att stärka och effektivisera ekobrottsbekämpningen fick Ekobrottsmyndigheten vid halvårsskiftet 2013 ett nationellt ansvar. Ekobrottsmyndigheten har arbetat intensivt med att förbereda verksamheten för ett utökat ansvar och en effektiv ekobrottsbekämpning. Detta arbete har bland mycket annat inkluderat organisationsfrågor, effektivisering av kammarverksamheten och uppbyggnad av en nationell kriminalunderrättelseverksamhet på ekobrottsområdet. Arbetet fortsätter med oförminskad styrka men övergår steg för steg i en fas för att konsolidera den nya organisationen i alla avseenden för en enhetlig, effektiv och rättssäker verksamhet i hela landet. De kommande åren arbetar vi med att utveckla och effektivisera verksamheten, vilket redogörs för i detta budgetunderlag för Genom den myndighetsgemensamma satsningen mot den grova organiserade brottsligheten och den samverkan som sker på regional nivå i de regionala underrättelsecentrumen, får vi alltfler komplicerade ärenden att hantera. Dessa ärenden är, tillsammans med de ärenden som vår egen underrättelsetjänst nu initierar, avsevärt mycket mer resurskrävande att utreda och lagföra än flerparten av de ärenden som myndigheten traditionellt får in från Skatteverket, revisorer och våra konkursförvaltare. Det ställer nya krav och nya utmaningar för oss. Vi räknar med att kunna möta denna situation genom att ytterligare effektivisera verksamheten. Men en förutsättning för det är att vi i vart fall kan behålla vår nuvarande personalresurs. Samtidigt förutser vi nu ett antal ökade kostnader, av vilka flera vi inte kan påverka. Ett sådant område är våra lokalkostnader. Ett annat är att vi på grund av en ny reglering räknar med kraftigt ökade kostnader för översättningar och tolkhjälp. Vårt i särklass största utvecklings- och resursbehov finns dock inom IT. Utan att förstärka på IT-sidan ökar våra IT-kostnader med 12 mkr 2014 jämfört med 2013, vilket huvudsakligen beror på att vi blivit fler medarbetare. Dessutom måste vi förstärka både vårt IT-stöd och vår IT-organisation för att möta akuta behov i verksamheten. Till exempel innebär svårigheter med att föra information elektroniskt mellan polisens system DurTvå och åklagarsystemet Cåbra ett av de i särklass största resursslöserierna i Ekobrottsmyndighetens verksamhet. Vi måste också utveckla vår förmåga att bekämpa den nätburna ekobrottsligheten. En satsning på IT-området är nu ofrånkomlig och måste genomföras oavsett tilldelade medel. Den ovan beskrivna kostnadsutvecklingen är nödvändig. Med nuvarande anslagsnivå kan vi dock inte möta den utan att minska vår personalresurs. Personalminskningen kan beräknas till ca 28 personer. En sådan minskning skulle med hänsyn till vårt inflöde av ca ärenden per år tillsammans med hanteringen av våra ne bis in idem ärenden och kommande ärenden om penningtvätt bli så kännbar att den verksamhetsmässigt inte fullt ut kan mötas med fortsatta effektiviseringar. Den föreslagna lagstiftningen om penningtvätt kommer att ställa nya krav på åklagarna och på organisationen för att inom snäva tidsfrister kunna fatta beslut om dispositionsförbud. Därtill kommer att preliminära prognoser talar för att ärendeinflödet för Ekobrottsmyndigheten kommer att öka väsentligt. Utöver detta kommer arbetet med anledning av dubbelbestraffningsförbudet. En mängd förhandlingar ställdes in under På grund av det oklara rättsläget ställs förhandlingar fortfarande in. Många gånger sker detta precis före eller under

6 4 (19) själva huvudförhandlingen. Detta innebär ett omfattande dubbelarbete och att ett ökat fokus kommer att behöva läggas på att hantera dessa mål i nya förhandlingar under en period Den nya Ekobrottsmyndigheten Övergången till en utökad organisation och ett rikstäckande ansvar har inneburit nya möjligheter som det är, och har varit, viktigt för myndigheten att ta vara på. Med en större organisation följer t.ex. möjligheter till ett mer omfattande och strukturerat utvecklingsarbete och ett utbyte av resurser och kompetens mellan kamrarna. När det gäller enhetliga rutiner och arbetsformer blir behoven av en tydligare samordning många gånger mer påtagliga i och med att en organisation växer. Kvalitetsarbetet blir viktigt för att säkerställa enhetliga arbetssätt och rutiner, inte minst i en etableringsfas med flera nya kammare. Ekobrottsmyndigheten driver också ett medarbetardrivet utvecklingsarbete och i en större myndighet finns utökade möjligheter att uppmärksamma goda exempel. Större ärendevolymer innebär också att det går att dra säkrare slutsatser av konsekvenser som effektiva arbetsmetoder innebär. Därmed ges större möjlighet att bedöma verksamhetens genomslag. Att samla kompetens i en organisation istället för flera underlättar vidare utnyttjandet av kompetens och främjar en enhetlig hantering av ärenden Konsolidera den nya Ekobrottsmyndigheten För att konsolidera den nya myndigheten och gå från det fokus på organisation som krävdes vid riksansvarsprojektet vill vi lyfta fram några viktiga områden som vi nu kommer att fokusera på för att fortsätta att utveckla en effektiv och slagkraftig bekämpning av ekobrottsligheten. För det första kommer myndigheten prioritera att ytterligare effektivisera kammarverksamheten. Arbetet avser att förfina och effektivisera våra flöden i utrednings- och lagföringsprocessen och har sin utgångspunkt i ett medarbetardrivet utvecklingsarbete. Det är i det sammanhanget t.ex. viktigt att stödverksamheten utformas på ett sätt som maximalt stödjer kärnverksamheten och att vi har samma mål som drivkraft, dvs. att vi arbetar proaktivt, effektivt och enhetligt för att öka antalet lagförda personer och minska genomströmningstiderna. För det andra är det viktigt att vi har en väl utvecklad kunskap om IT, eftersom ekobrottsligheten blir alltmer IT-buren. Det visas inte minst av vår underrättelsebild av den ekonomiska brottsligheten i Sverige. Vi måste ha spetskunskap om IT, hur den används i kriminella syften och hur vi kan säkra bevisning och brottsutbyten för att kunna bemöta ekobrottsligheten. Vi behöver också erbjuda våra medarbetare moderna IT- stöd som utvecklar och effektiviserar vår verksamhet. Att vi har ändamålsenliga, effektiva IT-stöd som stödjer en rättssäker ärendehantering, är en nödvändig förutsättning för en modern och effektiv ekobrottsbekämpning. För det tredje är en utgångspunkt för vår verksamhet den underrättelsebild om den ekonomiska brottsligheten som vi varje år tar fram. Att koppla samman den strategiska planeringen av verksamheten med underrättelsebilden är ett exempel på ett modernt, behovsorienterat och proaktivt sätt att arbeta.

7 5 (19) För det fjärde behövs det ett nytt helhetsgrepp i det brottsförebyggande arbetet mot ekobrott, inte minst mot bakgrund av myndighetens utökade uppdrag i denna del. För att säkerställa effektiv samverkan, ordning och struktur för de förebyggande insatserna har vi under 2013 tagit fram en ny strategi för det brottsförebyggande arbetet som rör ekobrott och vår roll att leda och samordna myndighetssamverkan. Målsättningen är att på detta sätt skapa förutsättningar för ett helhetsgrepp som utgår från samhällsnytta snarare än enskilda organisationers uppdrag och mandat. Slutligen har vi beslutat om en ny plattform för vårt utvecklingsarbete. Genom att skapa system för medarbetarinflytande i vardagen, uppmuntra nytänkande och ha tillit till varandras förmågor, skapar vi tillsammans en god och innovativ arbetsmiljö. Arbetet är ett långsiktigt förändringsarbete som också handlar om att flytta fokus från att primärt bedriva utvecklingsarbete inom organisatoriska enheter eller yrkesroller till att istället i större utsträckning utgå från tvärorganisatoriska processer och flöden fokuserar Ekobrottsmyndigheten än mer på resultaten 3.1. Fokus på utrednings- och lagföringsprocessen Vår viktigaste uppgift är att utreda och lagföra de personer som begår ekobrott. Det senaste året har inneburit många och omfattande förändringar i myndigheten. Tidigare har vi också inom myndigheten gjort satsningar för att bygga upp och utveckla verksamheten vid våra polisoperativa enheter. Vi har nu en väl fungerande kriminalunderrättelseverksamhet, som bl.a. tar fram brottsanmälningar som blir ärenden vid våra kammare. Detta leder i sin tur till att kamrarna i större utsträckning än tidigare arbetar med ärenden som avser pågående brottslighet, kriminella nätverk och grov organiserad ekobrottslighet, vilket ställer stora krav på kamrarnas kompetens och förmåga. Vi får också in många av de ärenden som tas fram inom de myndighetsgemensamma regionala underrättelsecentrumen. Dessa är betydligt mer resurskrävande att utreda och lagföra än de ärenden vi traditionellt får från Skatteverket, konkursförvaltare och revisorer. Nu fokuserar vi därför på att på alla sätt effektivisera kammarverksamheten, dvs. utredning och lagföring av ekonomisk brottslighet. Vi behöver bl.a. arbeta med vår flödeseffektivitet för att uppnå vår målsättning att lagföra fler personer och med kortare genomströmningstider. Vår mängdbrottshantering är central för att vi effektivt ska kunna utreda och lagföra ekobrottsligheten. Det är därför av största vikt att flödet och kvaliteten i denna verksamhet säkerställs även i vår nya organisation. Som nämnts ovan arbetar vi alltmer med komplicerade ärenden som kräver stora utredningsresurser. Men det är lika viktigt att vi säkerställer effektiva flöden för våra mindre resurskrävande ärenden. Vi arbetar nu med ett antal olika lokala projekt där kammare eller orter upprättar en särskild struktur som snabbt och effektivt kan hantera ärenden av mindre komplexitet. Ytterligare en viktig aspekt är att vi under den aktuella perioden förtydligar styrningen av våra kärnprocesser. Som ett inledande steg har överåklagaren uppdraget att på en övergripande nivå styra utvecklingen av utrednings- och lagföringsprocessen. Mer konkret innebär det i ett första steg att genomföra en processkartläggning av utrednings- och lagföringsprocessen. Kartläggningen kommer att användas för att identifiera utvecklings- och

8 6 (19) förbättringsbehov där samordning behövs för att skapa en gemensam standard mellan olika verksamhetsorter. Ett exempel på gemensam standard kan vara särskilda metodstöd för utredning och lagföring av komplicerade brottsupplägg. Sådana metodstöd kan både tjäna som en informations- och kunskapskälla och som ett sätt att göra vår utrednings- och lagföringsprocess mer enhetlig och effektiv. 3.2 En rikstäckande kriminalunderrättelsetjänst Ekobrottsmyndigheten har fått ett rikstäckande ansvar för underrättelseverksamhet beträffande ekonomisk brottslighet och har numera underrättelsekapacitet i hela landet. Den nationella närvaron främjar myndighetens helhetsbild av den ekonomiska brottsligheten. Genom att Ekobrottsmyndigheten nu har etablerats på samma orter som de regionala underrättelsecentrum (RUC), kan vi fokusera än mer på bekämpning av pågående brottslighet. Kunskapen som underrättelsetjänsten genererar gör det möjligt att identifiera företeelser som påverkar den ekonomiska brottsligheten. Denna kunskap kan sedan läggas till grund för hur vi utvecklar vårt arbetssätt och våra metoder för att effektivisera brottsbekämpningen. En nationell underrättelsekapacitet innebär också en väsentligt större efterfrågan och förväntan på Ekobrottsmyndighetens närvaro i olika forum, främst inom ramen för den myndighetsgemensamma GOB-satsningen. Det innebär förväntningar på full representation i samtliga regionala underrättelsecentrum (RUC) samt i det nationella underrättelsecentret (NUC). Då vår underrättelseresurs i framförallt de nya geografiska områdena är begränsad, kommer RUC:arna att få ännu större betydelse för det regionala underrättelsearbetet vid Ekobrottsmyndigheten. Likaså utökas successivt NUC:ens uppdrag allteftersom det uppstår behov av en nationell underrättelseresurs och samordning. Ekobrottsmyndighetens underrättelsetjänst ansvarar för att ta fram en årlig lägesbild över den ekonomiska brottsligheten. Den får allt större genomslagskraft, både regionalt och nationellt, och inte minst som Ekobrottsmyndighetens bidrag till den myndighetsgemensamma lägesbilden för GOB. I lägesbilden har det pekats ut ett antal områden som är särskilt viktiga att fokusera på för en effektiv bekämpning av den grova ekonomiska brottsligheten. Myndigheten kommer att särskilt fokusera på de personer som leder och ligger bakom den grova och organiserade brottsligheten, de s.k. strategiska personerna. Vår underrättelsebild visar att vi, för att slå effektivt mot ekobrottsligheten, ska prioritera arbetet mot de servicefunktioner och andra möjliggörare som är en nödvändig del i komplicerade ekobrottsupplägg. 3.3 Myndigheten leder och samordnar det brottsförebyggande arbetet inom ekobrottsområdet En del av vårt uppdrag är att arbeta förebyggande mot ekonomisk brottslighet. Kärnan i det förebyggande arbetet är att tillsammans med andra dela och sprida kunskap om den ekonomiska brottsligheten till myndigheter, kommuner, näringsliv, organisationer och allmänhet. Genom att relevant och användbar kunskap sprids kan mottagarna agera, eller undvika att agera, på ett visst sätt och brott kan förebyggas. Ett effektivt brottsförebyggande arbete förutsätter en bred samhällsinsats som involverar många aktörer. Under de närmaste åren kommer vi att höja ambitionsnivån för det brottsförebyggande arbetet. Med en ny strategi som utgångspunkt är avsikten att skapa tydliga strukturer för

9 7 (19) samverkan med andra myndigheter och samverkanspartners och integrera det förebyggande arbetet med vår övriga verksamhet. Det viktigaste vägvalet i strategin är att vi har ambitionen att om fem år fullt ut leda och samordna det nationella brottsförebyggande arbetet som rör ekobrott. En framgångsfaktor för ett effektivt förebyggande arbete är att insatserna bygger på kunskap. God kunskap är nödvändig både om brottsligheten och om brottslingarna, men också om vilken typ av förebyggande insatser som får störst effekt. Viktiga delar i strategin för det brottsförebyggande arbetet handlar därför om åtgärder för att, i samverkan med andra, förstärka det kunskapsbaserade arbetet och utverka former för att mäta och utvärdera de brottsförebyggande insatserna. Andra nyckelord i strategin är att det brottsförebyggande arbetet mot ekobrott ska vara processorienterat och att kundernas behov ska vara styrande. Målsättningen är att på detta sätt skapa förutsättningar för ett helhetsgrepp som utgår från samhällsnytta snarare än enskilda organisationers uppdrag och mandat. Arbetet med att genomföra strategin påbörjas under Effektiviseringsåtgärder samt utvecklad ledning och styrning 4.1 Utvecklad ekonomistyrning Ett arbete har inletts för att utveckla den ekonomiska styrningen och följa den ekonomiska utvecklingen inom myndigheten. Arbetet som kommer att prioriteras under kommande år tar sin utgångspunkt i ett utökat delegerat budgetansvar och en utvecklad och integrerad budget-, planerings- och inköpsprocess. Därutöver har kompetensen inom ekonomiområdet förstärkts och kompetenshöjande insatser inom ekonomiområdet för myndighetens chefer inplanerats. Syftet med att utveckla ekonomistyrningen är att skapa förutsättningar för ett utvecklat och mer träffsäkert prognosarbete på kort och lång sikt, en ökad kostnadsmedvetenhet och ett flexibelt utnyttjande av resurser. 4.2 EBM-modellen och det medarbetardrivna utvecklingsarbetet Som utgångspunkt för allt strategi- och utvecklingsarbete inom Ekobrottsmyndigheten har vi definierat vår verksamhets- och organisationsidé i den så kallade EBM-modellen. Den anger hur vi ska arbeta för att bli framgångsrika i vårt uppdrag. EBM-modellen lyfter fram och konkretiserar faktorer som vi bedömer är särskilt prioriterade att utveckla och förstärka. EBM-modellen fungerar också som myndighetens medarbetar- och chefspolicy.

10 8 (19) Vi är en specialistmyndighet som med fredade resurser arbetar med ekobrottsbekämpning från ax till limpa arbetar teambaserat har ett medarbetardrivet utvecklingsarbete har en gemensam ledning och styrning Med utgångspunkt i EBM-modellen har Ekobrottsmyndigheten under 2013 tagit fram en ny styrningsmodell för utvecklingsarbetet. Sammanfattningsvis kan den önskade förändringen beskrivas som att vi vill gå från att utveckla verksamheten utifrån behoven i organisatoriska enheter och yrkesroller till ett större helhetsperspektiv som utgår från tvärorganisatoriska processer och flöden. Centralt i ett sådant förhållningssätt är att ständiga förbättringar i vardagen är basen i utvecklingsarbetet. Kraften, kreativiteten och de bästa idéerna kring hur vi förbättrar arbetet med att bekämpa och förebygga ekobrott finns hos Ekobrottsmyndighetens medarbetare. För att stödja och stimulera det förändrade förhållningssättet kommer vi under de närmaste åren bl.a. att arbeta med chefsutveckling, fortsätta arbetet med att skapa system för medarbetarinflytande i vardagen och satsa på utbildning i verktyg och metoder för medarbetardrivet utvecklingsarbete. Syftet är att på ett effektivt sätt dra fördelar av den kunskap som redan finns i organisationen i det fortsatta arbetet med att effektivisera verksamheten. Att olika specialister arbetar tillsammans i team är en av de viktigaste framgångsfaktorerna i Ekobrottsmyndighetens arbete. Under de närmaste åren är vår ambition att ytterligare utveckla det teambaserade arbetssättet. Ytterst handlar det om att skapa system och strukturer som stödjer en lärande organisation, till exempel hur vi sprider och delar kunskap mellan enskilda medarbetare och mellan olika team, men också över ortsgränser och mellan den operativa verksamheten och huvudkontoret. 4.3 Utvecklad resultatuppföljning Utvecklingen av vår kammarverksamhet kommer att stå i fokus de kommande åren. För att stödja en god resultatutveckling behöver arbetet ackompanjeras av en utvecklad och väl avvägd resultatuppföljning. För att följa Ekobrottsmyndighetens resultat aggregerat, men framför allt för att underlätta för kammarledningarna att följa resultatutvecklingen, har ett nytt IT-stöd, Sebra, införts. Syftet med Sebra är att för kammarledningen tillgängliggöra resultaten av den egna kammarens arbete så att ledningen kan följa resultatutvecklingen med en ökad detaljeringsgrad och därmed skapa förutsättningar för en förbättrad uppföljning och styrning av verksamheten. Informationen bidrar till en bättre kontroll över verksamheten genom såväl en bättre överblick

11 9 (19) som specifika indikationer på ett tidigt stadium, om t.ex. flaskhalsar i verksamheten. Därtill leder Sebra inte minst till tidsvinster vad gäller de tidigare manuella sammanställningarna av statistik. Ekobrottsmyndigheten kommer att integrera Sebra i resultatuppföljningen, vilket underlättar framtagandet av data kring verksamhetsresultaten både för den centrala systematiska uppföljningen och för kammarledningarnas egen uppföljning i vardagen. Ekobrottsmyndigheten kommer också driva ett arbete med att strukturera resultatuppföljningen så att den underlättar och främjar utveckling och styrning av verksamheten. Rätt information ska efterfrågas vid rätt tillfällen för att utgöra en gemensam plattform för analyser, verksamhets- och metodutveckling samt för en utvecklad styrning på central och operativ nivå. 4.4 En strategisk utveckling av chef- och ledarskapet Grunden för en effektiv verksamhet och effektivitet i ledningsorganisationen är tydliga chefsroller och rätt förutsättningar i chefsuppdraget. Ekobrottsmyndighetens chefer ska skapa förutsättningar för och säkerställa ett aktivt medarbetarskap där varje medarbetare bidrar till myndighetens uppdrag mål och resultat. Det innebär bl.a. att chefer måste ges kunskap och utveckling så att de är trygga i arbetsgivarrollen, kan leda förändringar och stimulera till ständiga förbättringar, nytänkande och kreativitet. En nyckel är att visa tillit och skapa förutsättningar för allas delaktighet. För att stödja cheferna i rollen som förändringsledare kommer vi bland annat att erbjuda chefshandledning. Ledning och styrning inom Ekobrottsmyndigheten måste vara gemensam i bemärkelsen att den tar utgångspunkt i myndighetens särskilda konstruktion med olika arbetsgivare och regelstrukturer. För en väl fungerande helhet krävs att chefskapet utövas i nära samverkan med andra chefer och att alla tar ett gemensamt ansvar för att leda och utveckla verksamheten utifrån ett helhetsperspektiv på myndighetens uppdrag. Från och med den 1 januari 2014 har myndigheten tio kammare som bedriver verksamhet från åtta orter. Det finns nu starka skäl för att samla och tydliggöra det centrala ansvaret för ledning och samordning av kammarverksamheten. Därför planerar Ekobrottsmyndigheten att inrätta en ny tjänst som verksamhetschef för kammarverksamheten. Verksamhetschefen ska ha ett samlat ansvar för den verksamhet som bedrivs vid myndighetens kammare och ett resultatansvar gentemot generaldirektören. Verksamhetschefen ska tillsammans med myndighetens ledningsgrupp säkerställa att Ekobrottsmyndighetens uppdrag genomförs. Han eller hon kommer ges personalansvar över kammarcheferna. Under 2014 startar ett chefsutvecklingsprogram som syftar till att stärka arbetsgivarrollen och utveckla chefernas kompetens. Prioriterade aktiviteter 2014 är: förankra Ekobrottsmyndighetens syn på chefs- och ledarskapet professionell handledning av chefsgrupper som syftar till att utifrån konkreta frågor i vardagen diskutera och utveckla arbetsmetoder, förhållningssätt, ledarskapet och samspelet med medarbetare utbildning i arbetsrätt och arbetsmiljö deltagande i ett gemensamt mentornätverk för flera myndigheter ta fram angreppssätt för chefsförsörjning.

12 10 (19) 5. Utvecklings- och resursbehov för den nya Ekobrottsmyndigheten Efter genomförandet av en nationell organisation är det, som nämnts ovan, Ekobrottsmyndighetens övertygelse att en nationell bekämpning av den ekonomiska brottsligheten leder till ett effektivare arbete med potential att få ett större genomslag. Ett omfattande utvecklingsarbete bedrivs som syftar till att ytterligare effektivisera och förbättra verksamheten. Ekobrottsmyndigheten har genomfört riksansvarsprojektet och kan i den konsolideringsfas som myndigheten befinner sig i ändå konstatera att resurser behöver tillskjutas för att bibehålla verksamheten på nuvarande nivå. Satsningar på framför allt IT-området är ytterst angelägna för att genom välfungerande verksamhetsstöd realisera ytterligare effektiviseringar i kärnverksamheten. För att förverkliga dessa satsningar, behöver myndigheten tillskjutas resurser. Fördyrade kostnader för t.ex. lokaler, hyror och IT har uppstått som en konsekvens av riksansvaret, vilket också föranleder ett ökat resursbehov. Inte minst tack vare den rikstäckande organisationen och kamrarnas etablering på de orter där underrättelsekapacitet finns, möjliggörs samarbete och informationsutbyte mellan de olika yrkesgrupperna. Ekobrottsmyndigheten bedömer att en kraftigt effektiviserad verksamhet, som möjliggörs med ett förbättrat IT-stöd, skulle skapa ett ökat utrymme att arbeta med pågående ärenden och med andra ord utnyttja den fulla potential som riksansvaret innebär Utveckling av IT för en effektiv ekobrottsbekämpning Om Ekobrottsmyndigheten ska kunna fortsätta vara en specialistmyndighet, krävs under de kommande åren en omfattande satsning på utveckling av IT-stödet. Brister i de befintliga ITstöden orsakar idag mycket stora resursslöserier och frustration i verksamheten. Myndigheten behöver kraftigt förstärka IT-organisationen för att ge verksamheten det stöd den behöver för att fungera effektivt. Riksansvaret har tydliggjort ett antal krav som ställs på Ekobrottsmyndighetens IT-organisation där det inte är rimligt att förvänta sig att polisen eller Åklagarmyndigheten ska tillhandahålla lösningarna inom ramen för nuvarande överenskommelser. Nedan beskrivs hur det nuvarande IT-stödet är uppbyggt och varför Ekobrottsmyndighetens behov i vissa delar skiljer sig från Åklagarmyndighetens och polisens. Därefter beskrivs de satsningar som är nödvändiga för att utveckla IT-stödet under tre huvudpunkter: nödvändiga strukturförbättringar och fler användare förstärkt kompetens i IT-organisationen kvalitativa förbättringar av IT-stödet. Ekobrottsmyndighetens IT-stöd och behov Ekobrottsmyndigheten är en del av åklagarväsendet och det har sedan myndigheten bildades varit en naturlig utgångspunkt att ha en gemensam IT-miljö med Åklagarmyndigheten. Nätverket som Ekobrottsmyndigheten arbetar i tillhandahålls av Åklagarmyndigheten, som också är systemägare för åklagarväsendets gemensamma diarieförings- och ärendehanteringssystem, Cåbra. Denna lösning är förordningsstyrd och har flera fördelar. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det kostnadseffektivt att inte bygga upp parallella strukturer. Ett gemensamt IT-

13 11 (19) stöd för alla åklagare i Sverige bidrar också till enhetlighet, underlättar det elektroniska informationsutbytet med övriga myndigheter inom rättsväsendet och skapar förutsättningar för samverkan och personalrörlighet mellan åklagarväsendets myndigheter. När Ekobrottsmyndigheten 2008 införde ett IT-baserat verksamhetsstöd för utredningsverksamheten, fanns motsvarande goda argument för att välja polisens utredningsstöd. Eftersom det nuvarande utredningsstödet DurTvå endast fungerar i polisens IT-plattform, blev lösningen att de utredare som arbetar inom Ekobrottsmyndigheten har dubbla datorer; en i Åklagarmyndighetens nät och en i polisens BasA-nät där DurTvå finns. I dagsläget arbetar två tredjedelar av myndighetensmedarbetare i utredningsstödet och har därför dubbel uppsättning datorer. Genom att dela teknisk infrastruktur och de viktigaste verksamhetsstöden med Åklagarmyndigheten och Rikspolisstyrelsen har Ekobrottsmyndigheten länge lyckats hålla IT-kostnaderna på en låg nivå. Samtidigt som Ekobrottsmyndigheten har mycket gemensamt med Åklagarmyndigheten och Rikspolisstyrelsen när det gäller behov av IT-stöd finns flera viktiga skillnader. För det första skiljer sig det elektroniska flödet inom Ekobrottsmyndigheten från rättsväsendet i övrigt. Vanligen inom rättsväsendet är polisen anmälningsupptagare och slussar sedan ärendet vidare i rättskedjan. EBM är en åklagarmyndighet och anmälningar registreras därför i Cåbra som är åklagarväsendets diarieförings- och ärendehanteringssystem. Uppgifterna ska sedan föras vidare till utredare som arbetar i polisens system DurTvå. I RIFsammanhang (Rättsväsendets informationsförsörjning) har flödet från Cåbra till DurTvå inte beaktats på samma sätt som flödet från DurTvå till Cåbra. Det innebär stora problem för EBM:s hantering. Det är därför nödvändigt att Ekobrottsmyndigheten tar en aktiv, egen roll i RIF-samarbetet. För det andra medför den ekonomiska brottslighetens karaktär vissa specifika krav på systemstöd. Ekobrottsutredningar har till exempel ofta ett mycket stort antal brottsmisstankar och åtalspunkter, vilket ställer särskilda krav på systemstöd. Utredningsmaterialet är ofta också mycket omfattande. För det tredje finns inom Ekobrottsmyndigheten ett stort antal specialister som till exempel revisorer, analytiker, finansmarknadsspecialister och ITforensiker. Alla dessa specialister är beroende av avancerade systemstöd för att bearbeta och analysera stora datamängder, system som i sin tur behöver kunna kommunicera med andra, befintliga system. Sammanfattningsvis medför Ekobrottsmyndighetens uppdrag och konstruktion ett antal krav och behov som inte nödvändigtvis finns, eller ser likadana ut, inom polisen eller Åklagarmyndigheten. Nödvändiga strukturförbättringar och fler användare Den årliga IT-kostnaden för myndigheten har sedan införandet av riksansvaret ökat från 17 till 29 mkr, exklusive lönekostnader. Vid planeringen för riksansvaret prognostiserades ITkostnaderna öka, men inte i den omfattning som de slutligen gjort. Ökningen handlar framför allt om att antalet användare i och med riksansvaret ökade från ca 430 till 600, vilket påverkar den årliga avgiften till Åklagarmyndigheten. Därutöver tillkom ytterligare ca 2 mkr för kostnader för inköp av hård- och mjukvara, där t.ex. enbart den årliga kostnaden för licenser ökade med 2 mkr till följd av riksansvaret. Ytterligare en viktig förklaring till de ökade ITkostnaderna är att Åklagarmyndigheten genomfört ett antal nödvändiga strukturförbättringar. Eftersom avgiften till Åklagarmyndigheten baseras på en andel av de totala kostnaderna, påverkar dessa insatser även Ekobrottsmyndigheten. Kostnaderna kommer under att öka för Ekobrottsmyndighetens del, men de mest omfattande strukturförbättringarna och

14 12 (19) därmed kostnadsökningarna, är nu genomförda. Sannolikt kommer Ekobrottsmyndighetens teambaserade arbetssätt kräva att fler användare ges behörighet till Cåbra, vilket även det innebär en fördyring om ca 1 2 mkr årligen. Även gentemot polisen är en kostnadsökning till följd av strukturförändringar att vänta under den kommande treårsperioden. Inte minst införandet av den nya plattformen Polar kommer att leda till merkostnader även för Ekobrottsmyndigheten. Det teambaserade arbetssättet i Ekobrottsmyndighetens utredningsverksamhet medför också att allt fler civila utredare, analytiker och revisorer har behov av utredningsstödet för att kunna utföra sitt uppdrag. Antalet användare har med andra ord ökat både totalt sett och sett till hur stor andel som behöver ha dubbla datorer. Givet de osäkerheter som för närvarande finns kring polisens IT-utveckling är det också svårt att med någon större träffsäkerhet prognosticera hur omfattande kostnadsökningen till polisen kommer att bli. En mycket försiktig uppskattning är att kostnaderna kommer att öka med ca 1,5 2 mkr årligen. I de delar av IT-stödet som Ekobrottsmyndigheten köper från Åklagarmyndigheten och polisen har vi begränsade möjligheter att påverka kostnadsutvecklingen. Det är också viktigt att hålla i minnet att merparten av den kostnadsökning som här beskrivits, d.v.s. en ökning med 12 mkr från 2013 till 2014, och ca ytterligare 2,5 4 mkr under de närmaste åren, i första hand leder till ökad redundans och säkerhet medan de kritiska behoven av att förbättra IT-stödet för användarna fortfarande kvarstår. Ekobrottsmyndigheten har hittills hanterat de ökade IT-kostnaderna utan anslagsökning genom omfördelning av interna resurser. Omräknat till årsarbetskrafter innebär detta en omfördelning från lönebudget till driftsbudget motsvarande ett femtontal tjänster. För att inte kvaliteten i verksamheten nu ska påverkas menligt föreslår Ekobrottsmyndigheten, för en anpassning till ofrånkomliga strukturförändringar och ett ökat antal användare, att resurser tillförs motsvarande en permanent ökning av anslaget med 6 mkr från Förstärkt kompetens i IT-organisationen IT-organisation vid Ekobrottsmyndighetens huvudkontor består för närvarande av tre medarbetare. Den befintliga organisationen präglas av nyckelpersonberoende och behovet är stort av att skapa mer etablerade strukturer och processer för IT-verksamheten. Under de kommande åren planeras därför utvecklingssatsningar kopplade till bl.a. myndighetens informationsmodell, förvaltningsmodell och supportorganisation. Ytterligare en viktig aspekt är det pågående informationssäkerhetsarbetet. En central uppgift för Ekobrottsmyndighetens IT-organisation är att vara en aktiv och kompetent kravställare gentemot Åklagarmyndigheten och Rikspolisstyrelsen. RIF-samarbetet kräver också att Ekobrottsmyndigheten är en aktiv och kvalificerad part med egen förmåga att formulera nyttor, krav och behov utifrån myndighetens specifika uppdrag och verksamhetsflöden. Andra krav som ställs på IT-organisationen är att stödja verksamhetsutvecklingsprojekt med teknisk kompetens, hantera support, drift och förvaltning samt säkerställa att användarna har god kunskap om hur systemen fungerar så att IT-stöden optimerar verksamheten på bästa sätt. Slutligen behöver Ekobrottsmyndigheten ha egen förmåga att analysera och hålla ihop och utveckla IT-stödet i sin helhet, inte minst ur ett informationssäkerhetsperspektiv, samt att styra IT-verksamheten på ett rättssäkert, långsiktigt och kostnadseffektivt sätt. Att möta dessa behov inom den nuvarande IT-organisationen är orimligt.

15 13 (19) Under den närmaste treårsperioden behövs en förstärkning av IT-organisationen bl.a. för att: höja användarnas kompetens i de befintliga IT-stöden, leda arbetet med att skapa nationella standarder för ärendehanteringen samt utgöra ett stöd i det dagliga arbetet med DurTvå och Cåbra. Givet den besvärliga situationen med systemens bristande förmåga att kommunicera med varandra är detta behov akut (2,5 mkr, ca tre årsarbetskrafter) förstärka IT-supportorganisationen, som inte anpassats till det ökade antalet användare (2 mkr, ca tre årsarbetskrafter) kunna vara en så aktiv och kvalificerad part i RIF-samarbetet som regeringen förutsätter (3 mkr, ca 4 årsarbetskrafter) förbättra förmågan avseende kravställning gentemot Åklagarmyndigheten och polisen (2 mkr, två årsarbetskrafter) hålla samman förvaltning och utveckling av myndighetens administrativa IT-stöd (1 mkr, ca en årsarbetskraft) förbättra förmågan att leda verksamhetsutvecklingsprojekt med omfattande inslag av IT-utveckling (3 mkr, ca tre årsarbetskraft) hålla samman myndighetens IT-säkerhetsarbete (1 mkr, ca en årsarbetskraft) förbättra den långsiktiga styrningen av IT-verksamheten genom att anställa en IT-chef (1,5 mkr, en årsarbetskraft). De sammantagna behoven som beskrivs ovan är så omfattande att Ekobrottsmyndigheten för detta ändamål föreslår en permanent ökning av anslaget. Ökningen föreslås ske succesivt med 10 mkr under 2015, ytterligare 3 mkr till 13 mkr under 2016 samt ytterligare 3 mkr till 16 mkr under Kvalitativa förbättringar av IT-stödet Svårigheter med att föra information elektroniskt mellan DurTvå och Cåbra är idag ett av de i särklass största resursslöserierna i Ekobrottsmyndighetens verksamhet. Ansenlig tid ägnas åt dubbeladministrering och problemlösning som kommer av att systemen inte är fullt ut integrerade. På sikt är ambitionen att RIF-samarbetet ska avhjälpa problemen, men osäkerheterna kopplade till utvecklingen av polisens nya utredningsstöd är kännbart negativa för Ekobrottsmyndigheten. Under de närmaste åren kommer det ställas stora krav på myndigheten att genomföra behovs-, nytto- och kostnadsanalyser kopplat till utredningsstödet, samt att vara en aktiv och kvalificerad kravställare gentemot polisen och eventuella andra leverantörer. Under 2013 har lösningen för mobil åtkomst till information och system införts i Åklagarmyndighetens infrastruktur. Genom att arbetstiden utnyttjas bättre när medarbetare befinner sig utanför arbetsplatsen, t.ex. i samband med huvudförhandling, samverkan med andra myndigheter eller restid, har investeringen på totalt fem mkr för Ekobrottsmyndighetens del inneburit effektiviseringar. Under 2014 införs mobilitet även i den polisiära plattformen, vilket för Ekobrottsmyndighetens del beräknas innebära en ökad kostnad med två mkr.

16 14 (19) Fortfarande kvarstår dock ansenliga utvecklingsbehov kopplade till IT-stödet för många av specialisterna i Ekobrottsmyndighetens operativa verksamhet. Behoven handlar t.ex. om förbättrade lagringslösningar och kommunikation mellan verksamhetsorterna i den forensiska verksamheten ökad förmåga till informationsinhämtning på internet förbättrat systemstöd för hanteringen av hemliga tvångsmedel förbättrade analysstöd lösningar för att ta emot anmälningar elektroniskt från t.ex. konkursförvaltare. Även bland de administrativa systemen finns ett antal behov av nya systemstöd eller utveckling av befintliga system. T.ex. kan nämnas att behovet är stort av att ersätta det nuvarande administrativa ärendehanteringssystemet införa ett IT-baserat ledningssystem för att underlätta styrningen och resurssättningen i den operativa verksamheten. För att genomföra verksamhetskritiska förbättringar av IT-stödet i syfte att effektivisera arbetet med utredning och lagföring föreslås att Ekobrottsmyndigheten för detta ändamål tillförs tillfälliga resurser om 13 mkr för 2015, 13 mkr för 2016 och ytterligare 2 mkr till 15 mkr för 2017, det vill säga under perioden sammanlagt 41 mkr fördelat på tre år Etablering, lokaler och hyror Övergången till ett riksansvar medförde att vi har lokaliserat nya kontor i Umeå, Sundsvall, Uppsala, Linköping samt Örebro och avvecklat utredningsenheterna i Skövde, Borås, Halmstad, Kristianstad och Visby. Tillfälliga lokaler för att verksamheten skulle kunna starta i och med övergången till ett riksansvar 1 juli 2013 har inneburit i viss mån dubbla lokalkostnader. Under 2015 genomförs och/eller avslutas tre större lokalprojekt myndighetens lokaler i Stockholm (Hantverkargatan 15) är slitna och ska därför renoveras med början 2014 med planerat slut Q I samband med renoveringen skapas mer ändamålsenliga lokaler som bättre stödjer en modern operativ verksamhet verksamheten i Linköping planeras att flytta från tillfälliga lokaler till permanenta nybyggda lokaler Q verksamheten i Umeå planeras att flytta från tillfälliga lokaler till nybyggda permanenta lokaler Q Den beräknade tillkommande kostnaden för lokalerna är 3 mkr för 2015 och 1 mkr för 2016, varför Ekobrottsmyndigheten föreslår att motsvarande belopp tillförs som tillfälliga resursökningar under 2015 respektive Ny eller ändrad lagstiftning En ny penningtvättslagstiftning Regeringen har i en lagrådsremiss föreslagit en effektivare kriminalisering av penningtvätt. Den slutliga utformningen av lagstiftningen är i nuläget oklar. En utgångspunkt är dock att den nya lagstiftningen kommer att träda ikraft per halvårsskiftet Konsekvenserna av

17 15 (19) denna lagstiftning har ännu inte hunnit konkretiserats, men preliminära prognoser talar för att ärendeinflödet för Ekobrottsmyndigheten kommer att öka väsentligt. Inom polisen är en mycket grov skattning att ca av de anmälningar som kommer in till finanspolisen fortsättningsvis ska hanteras av Ekobrottsmyndigheten. Dispositionsförbud bedöms aktualiseras i ungefär vart tionde av dessa ärenden. Detta ska ställas i relation till att antalet inkomna ärenden till myndigheten idag uppgår till ca 6 000/år. Även om vissa anmälningar om penningtvätt enligt den nya lagstiftningen redan idag hanteras som andra typer av brott, kommer ärendeinflödet för Ekobrottsmyndighetens del att öka väsentligt enligt den preliminära analysen. Hypotetiskt kommer en stor andel anmälningar kunna hanteras i ett enklare förfarande, men vissa ärenden kommer med all sannolikhet att bli mycket omfattande och innehålla internationella dimensioner som ställer omfattande krav på kvalificerade utrednings- och åklagarresurser. Förväntningar finns om att den nya lagstiftningen medför ökade möjligheter för myndigheterna att säkra brottsutbyten. Någon uppskattning om omfattningen av brottsutbytet är i nuläget inte möjlig för myndigheten att göra. Den nya lagstiftningen kommer att ställa nya krav på att vi skapar en organisation för att inom snäva tidsfrister kunna fatta beslut om dispositionsförbud. Är uppskattningen av antalet ärenden korrekt, kommer det att krävas en organisation för hantering av penningtvättsanmälningar av sådan omfattning att uppgiften inte kan lösas genom effektiviseringar i den befintliga verksamheten. En försiktig uppskattning är att myndigheten behöver förstärka verksamheten med i vart fall tre åklagare, sex utredare och två administratörer för att hantera den ökade mängden anmälningar. Enligt de lönekostnadsschabloner som myndigheten tillämpar inklusive OH-kostnader föreslås en permanent ökning av myndighetens anslag med 12 mkr från och med Hantering av mål med anledning av ne bis in idem dubbelbestraffningsförbudet Högsta domstolen meddelade i juni och juli 2013 beslut som innebär att den svenska lagstiftningen strider mot Europakonventionen. Det är inte längre möjligt att åtala en person som har fått skattetillägg för samma oriktiga uppgift på det sätt som hittills har skett. Högsta domstolens beslut innebär också att det svenska förfarandet har stridit mot Europakonventionen sedan februari Beslutet har således retroaktiv verkan och resning aktualiseras i de fall enskilda från och med februari 2009 har dömts i strid mot förbudet. Ett omfattande arbete har lagts ner och läggs fortfarande ner på att hantera samtliga pågående och avslutade ärenden där dubbelbestraffning är och kan vara aktuellt. En särskild organisation har skapats inom myndigheten för resningshanteringen och ett omfattande arbete har lagts ner i den operativa verksamheten för att hantera pågående ärenden och förhandlingar. Rättsläget är i många delar oklart. Rättstillämpningen skiftar kraftigt mellan olika domstolar, även i hovrätterna. Med anledning av högsta domstolens beslut ställdes en mängd förhandlingar in under På grund av det oklara rättsläget ställs förhandlingar fortfarande in. Många gånger sker detta precis före eller under själva huvudförhandlingen. Detta innebär ett omfattande dubbelarbete för åklagarna vilket nu leder till effektivitetsförluster. Därtill kommer att förhandlingar i takt med att rättsläget klargörs inom högsta domstolen successivt kommer att sättas ut i de mål som har vilandeförklarats. Vi bedömer att detta kommer att ställa omfattande krav på verk-

18 16 (19) samheten under 2014 och i vart fall hela Bedömningen är att det är frågan om i vart fall något hundratal förhandlingar som kommer att tas om eller avgöras i vilandeförklarade delar. Även om arbetet inte är avslutat är en bedömning att resning kommer att beviljas för mellan personer. En del ärenden undanröjs i sin helhet, men i huvuddelen av ärenden kommer nya förhandlingar att behöva hållas i påföljdsdelen. Efter att ärendena är avgjorda kommer arbetet med skadeståndsärenden. Även dessa ärenden kommer att ställa omfattande krav på verksamheten. År 2013 lagfördes knappt personer. Lagföring av ytterligare personer innebär ett starkt ökat fokus på att hantera mål i nya förhandlingar. Omkring en fjärdedel kommer att behandlas i hovrätterna, omkring tre fjärdedelar i tingsrätterna. I vissa fall är förhandlingarna förknippade med långa avstånd och resor för åklagarna. Möjligheterna att samordna och effektivisera förhandlingsarbetet bedöms i nuläget därför i vissa fall vara begränsade. Mot bakgrund av det konventionsbrott enskilda har utsatts för är det en rättssäkerhetsfråga att resningsprocesserna avgörs utan alltför långa tidsutdräkter. Resningsärendena utför därför en prioriterad uppgift för myndigheten. En osäkerhetsfaktor är hur kommande skadeståndsprocesser kommer att hanteras. Det är ännu oklart vilken norm som kommer att användas för skadeståndsersättningarna och vilken instans som slutligen kommer att få stå för att betala ut skadestånden. Skulle skadeståndsskyldigheten åläggas de enskilda myndigheterna kommer detta att påverka myndighetens ekonomiska förutsättningar i betydande utsträckning. Utan möjlighet att rekrytera extra åklagare för denna hantering kommer den löpande verksamheten, särskilt möjligheten att bedriva förundersökningsledning, under kommande år att undermineras kraftigt. Detta riskerar att leda till långvariga negativa konsekvenser för verksamheten och måluppfyllelsen. För att hantera den uppkomna situationen föreslås en tillfällig ökning av anslaget med 6 mkr 2015 respektive 2016 tillföras Ekobrottsmyndigheten. Ökningen motsvarar kostnader för ca sex åklagare. Tolkning och översättning m.m. I oktober 2013 infördes nya bestämmelser som ger misstänkta och tilltalade ökade möjligheter till tolkning och översättning i brottmål. Lagändringarna följer av direktivet 2010/64/EU om rätt till tolkning och översättning i straffrättsliga förfaranden. Direktivet är det första i ett paket för att stärka misstänktas och tilltalades rättigheter och emanerar från det svenska ordförandeskapet i EU och det s.k. Stockholmsprogrammet. Om en misstänkt eller tilltalad i ett brottmål inte behärskar svenska språket, har en hörselnedsättning eller talsvårigheter, ska en tolk anlitas vid förhör under förundersökningen. Brottsutredande myndigheter har också en skyldighet att översätta en handling eller delar ur den om det är av väsentlig betydelse för att den misstänkte ska kunna ta tillvara sin rätt (23 kap. 16 andra stycket RB). Översättningen kan göras muntligen om det inte är olämpligt. Det ställs också ökade krav på tolkarna, vilket påverkar dels möjligheten att få tag på lämpliga tolkar, dels kostnaderna för dessa.

19 17 (19) Vid myndigheten bedrivs ärenden som mängd-, projekt- eller särskilt krävande ärenden. Den senare måltypen är vanligen mycket omfattande och kan bestå av tusentals sidor förundersökningsmaterial. Dessa har också ofta anknytning till den grova organiserade brottsligheten och har internationella förgreningar. Myndighetens bedömning är att de förändringar EU-direktivet för med sig innebär avsevärda kostnadsökningar för översättning och tolk. En exakt bedömning av de tillkommande kostnaderna kan med precision göras först efter att ett antal förundersökningar har avslutats och tolknings- och översättningsskyldigheten har infallit. Preliminära prognoser indikerar att tillkommande kostnader kommer att uppgå till ca 1 mkr per år varför myndigheten föreslår en permanent ökning av anslaget med motsvarande belopp från Sammanfattning yrkande i tabell Ekobrottsmyndighetens yrkanden (jämfört med 2014) sammanfattas i tabellen nedan. Yrkade belopp jämfört med 2014 (tkr) Yrkande, permanent anslagsökning Strukturförändringar och fler användare, IT Förstärkt kompetens i IT-organisationen Tolkning och översättning Penningtvätt Yrkande, tillfälliga medel Kvalitativa förbättringar av IT-stödet Ne bis in idem Lokalkostnader Summa Anslagsutnyttjande och ekonomi Underskottet 2013 och de kraftigt ökade IT-kostnaderna 2014 medför att myndigheten kommer att behöva utnyttja i princip hela anslagskrediten Under förutsättning att åtgärder vidtas kommer utnyttjandet av krediten att minska successivt fram till 2016 då myndigheten planerar för en budget i balans. Budgetprognosen för 2014 innebär att kraftiga neddragningar behöver göras i såväl lönekostnader som driftsmedel. Besparingar beräknas också kunna ske genom prioriteringar, rationaliseringar och förbättrade processer i alla delar av verksamheten samt genom en försiktig återrekrytering. Bedömningarna för åren bygger på nu beslutade och kända faktorer, bl.a. uppräkning av anslaget av nu känd pris- och löneomräkning och på en permanent bantad organisation. Personalminskningen kan beräknas till ca 28 personer. En sådan minskning skulle med hänsyn till vårt inflöde av ca ärenden per år tillsammans med hanteringen av våra ne bis in idem ärenden och kommande ärenden om penningtvätt bli så kännbar att den verksamhetsmässigt inte fullt ut kan mötas med fortsatta effektiviseringar.

20 18 (19) Ett arbete har inletts för att utveckla den ekonomiska styrningen och följa den ekonomiska utvecklingen inom myndigheten. Arbetet som kommer att prioriteras under kommande år tar sin utgångspunkt i ett utökat delegerat budgetansvar och en utvecklad och integrerad budget-, planerings- och inköpsprocess. Därutöver har kompetensen inom ekonomiområdet förstärkts och kompetenshöjande insatser inom ekonomiområdet för myndighetens chefer inplanerats. Vidtagna åtgärder förväntas bidra till ett förbättrat ekonomiskt läge som tillsammans med ett utökat anslag för med sig ett ökat handlingsutrymme och en ökad flexibilitet. Ett sådant utrymme behövs för att bland annat möta myndighetens ökade IT-kostnader och till områden som eftersatts med anledning av ekonomiska åtstramningar, exempelvis kompetensutveckling. Övergången till ett nationellt ansvar har medfört att investeringskostnaderna ökat. Mellan 2012 och 2013 ökade kostnaderna med 37 mkr till 54 mkr. Investeringarna avser kostnader i samband med lokaler, datorer och säkerhet. Avskrivningskostnaderna ökar med ca 6,5 mkr till 14,4 mkr. 7. Förslag till finansiering Om bemanning och verksamhet ska kunna bibehållas utifrån nuvarande ambitionsnivå yrkar Ekobrottsmyndigheten 51 mkr 2015, 52 mkr 2016 och 50 mkr Något utrymme för ytterligare utvecklingsinsatser eller andra förstärkningar medges inte. Utifrån redogörelsen ovan föreslår Ekobrottsmyndigheten följande finansiering för åren i 2014 års prisnivå Verksamhetens intäkter (tkr) Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Anslag 4: Avgifter och andra ersättningar Summa intäkter Investeringar i anläggningstillgångar Under 2015 beräknar myndigheten behöva öka sina investeringar i fastigheter och nätverk, säkerhetsinstallationer, möbler och utrustning i samband med flytt till nya lokaler samt flytt till permanenta lokaler. Tillsammans med andra utvecklingsinsatser beräknas myndighetens nyinvesteringar för 2015 uppgå till 8 mkr. Investeringsbeloppen i nedanstående tabell inkluderar förutom ovanstående också löpande återanskaffning av kontorsutrustning, bilar samt möbler.

21 19 (19) Lånefinansiering (tkr) Prognos Beräknat Beräknat Beräknat IB Lån i Riksgäldskontoret Beräknad nyupplåning varav immateriella anläggningstillgångar Beräknad amortering UB lån i Riksgäldskontoret Beslutad föreslagen låneram Beräknad ränteutgift Ränteantaganden för nyupplåning 1,25% 1,5% 1,5% 2,0% Finansiering av räntor och amorteringar 4:

Ekobrottsmyndighetens inriktning för verksamheten Juni 2014 Reviderad juni 2016

Ekobrottsmyndighetens inriktning för verksamheten Juni 2014 Reviderad juni 2016 Ekobrottsmyndighetens inriktning för verksamheten 2015-2017 Juni 2014 Reviderad juni 2016 Datum 2014-06-27 2016-06-30 (uppdaterat) Ert datum Sida EKOBROTTSMYNDIGHETENS INRIKTNING 2015-2017 För att konkretisera

Läs mer

Ekobrottsmyndighetens budgetunderlag 2014 2016

Ekobrottsmyndighetens budgetunderlag 2014 2016 Datum Sida 2013-02-22 1 (11) Ert datum Dnr EBM A-2013/0089 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Ekobrottsmyndighetens budgetunderlag 2014 2016 Jag överlämnar härmed budgetunderlaget för Ekobrottsmyndigheten

Läs mer

Ekobrottsmyndighetens problembeskrivning inför ändringar i polisdatalagen från den 1 januari 2015

Ekobrottsmyndighetens problembeskrivning inför ändringar i polisdatalagen från den 1 januari 2015 Bilaga 1 Datum Sida 2014-06-30 1 (8) Lena Lindgren Schelin Ert datum Dnr Chefsjurist, personuppgiftsombud EBM A-2014/0261 Ekobrottsmyndighetens problembeskrivning inför ändringar i polisdatalagen från

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten Regeringsbeslut I:10 Justitiedepartementet 2013-12-19 Ju2013/8598/Å Ju2013/5736/Å Ju2013/8610/KRIM (delvis) Ekobrottsmyndigheten Box 22098 104 22 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten

Läs mer

~ Ekobrottsmyndigheten

~ Ekobrottsmyndigheten ~ Ekobrottsmyndigheten YTTRANDE Datum 2012-11-19 l (5) Verksjurist Liselotte Westerlind Rättsenheten Ert dn r Ju2012/54311 DOM D nr EBM A-2012-0385 Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor

Läs mer

It inom Polisen. Nationell it-strategi 2010/2015

It inom Polisen. Nationell it-strategi 2010/2015 It inom Polisen Nationell it-strategi 2010/2015 1010101 1010101 1010101 1010101 2010 2015 En it-strategi för att lösa och förebygga fler brott Med ett förnyat och effektivare it-stöd kan Polisen lösa och

Läs mer

Generaldirektörens förord

Generaldirektörens förord 2009-12-23 1 (18) Generaldirektörens förord Genom regleringsbrevet har regeringen för år 2010 anvisat drygt 420 miljoner kronor för Ekobrottsmyndigheten. Det tillskott på 10 miljoner kronor som myndigheten

Läs mer

GD Erik Wennerström har ordet Strategins syfte Brås övergripande mål och uppdrag Brås grundvärden... 4

GD Erik Wennerström har ordet Strategins syfte Brås övergripande mål och uppdrag Brås grundvärden... 4 Strategi 2015 Innehåll GD Erik Wennerström har ordet... 2 Strategins syfte... 3 Brås övergripande mål och uppdrag... 3 Brås grundvärden... 4 Förstärkt roll som kunskapscentrum i rättsväsendet... 5 Fokus

Läs mer

En myndighetsöverskridande handlingsplan för brottsutbytesarbete i samverkan. Januari 2015

En myndighetsöverskridande handlingsplan för brottsutbytesarbete i samverkan. Januari 2015 En myndighetsöverskridande handlingsplan för brottsutbytesarbete i samverkan Januari 2015 Datum Sida 2015-01-21 1 (5) Ert datum Dnr En myndighetsöverskridande handlingsplan för brottsutbytesarbete i samverkan

Läs mer

Uppdrag till Brottsförebyggande rådet att utveckla det nationella stödet och samordningen för brottsförebyggande arbete

Uppdrag till Brottsförebyggande rådet att utveckla det nationella stödet och samordningen för brottsförebyggande arbete Regeringsbeslut I:5 2017-02-16 Ju2017/01526/KRIM Justitiedepartementet Brottsförebyggande rådet Box 1386 111 93 Stockholm Uppdrag till Brottsförebyggande rådet att utveckla det nationella stödet och samordningen

Läs mer

Strategiska förutsättningar

Strategiska förutsättningar ska förutsättningar De statliga myndigheterna är regeringens redskap för att realisera riksdagens och regeringens beslutade politik. Verksamhetsstyrningen av myndigheterna utgår från den av riksdagen beslutade

Läs mer

Budgetunderlag för åren 2016-2018

Budgetunderlag för åren 2016-2018 Dnr: 11 2009:637 Budgetunderlag för åren 2016-2018 Budgetunderlag Dnr 11-2013:1106 Budgetunderlag Dnr: 11-2015:1340 Innehåll Innehåll... 2 1 Statens skolinspektions förslag... 3 2 Statens skolinspektion

Läs mer

Budgetunderlag för åren 2015-2017

Budgetunderlag för åren 2015-2017 Dnr: 11 2009:637 Budgetunderlag för åren 2015-2017 Budgetunderlag Dnr 11-2013:1106 Budgetunderlag Dnr: 11-2014:1562 Innehåll Innehåll... 2 1 Statens skolinspektions förslag... 3 2 Statens skolinspektion

Läs mer

Generaldirektören har ordet

Generaldirektören har ordet Datum Sida 2015-02-20 1 (78) Dnr EBM A-2015/0133 Generaldirektören har ordet Ekobrottsmyndigheten har ett omfattande och viktigt uppdrag. Vi hanterar hela spektrat av ekonomisk brottslighet, från relativt

Läs mer

Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte... 3 2. Tillämpning... 3 3. Definition... 4 3.1 Avgränsningar... 4 3.2 Beroenden till andra processerv... 4 4. Nuläge... 4

Läs mer

Yttrande över promemorian Vem ska göra vad? Om fördelningen av arbetsuppgifter mellan polisens anställda (Ds 2013:64)

Yttrande över promemorian Vem ska göra vad? Om fördelningen av arbetsuppgifter mellan polisens anställda (Ds 2013:64) Datum Sida 2013-12-11 1 (5) Ert dnr Dnr Ju2013/6806/L4 EBM A-2013/0625 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över promemorian Vem ska göra vad? Om fördelningen av arbetsuppgifter mellan polisens

Läs mer

Ekobrottsmyndighetens Verksamhetsplan December 2012

Ekobrottsmyndighetens Verksamhetsplan December 2012 Ekobrottsmyndighetens Verksamhetsplan 2013 December 2012 Datum Sida 2012-12-20 1 (14) Ert datum Dnr EBM A-2012/0597 Generaldirektörens förord Ekobrottsmyndigheten är en myndighet i stark utveckling. 1

Läs mer

Budgetunderlag 2010-2012

Budgetunderlag 2010-2012 Budgetunderlag 2010-2012 EBM A-2008/0094 Ekobrottsmyndighetens budgetunderlag 2010-2012 Sammanfattning och yrkande Inledning Ekobrottsmyndigheten har ett vitt uppdrag och en central funktion i kampen mot

Läs mer

Ekobrottsmyndighetens budgetunderlag

Ekobrottsmyndighetens budgetunderlag Datum Sida 2016-02-29 1 (14) Ert datum Dnr EBM A-2016/0150 Ekobrottsmyndighetens budgetunderlag 2017 2019 Ekobrottsmyndighetens budgetunderlag 2017 2019... 1 1. Yrkanden... 2 2. Sammanfattande inledning...

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30)

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Åklagarenheten 103 33 Stockholm Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) Ert

Läs mer

Ju2004/11352/Å Ju2004/9813/Å Ju2004/11341/DOM (delvis) 2004-12-16. Ekobrottsmyndigheten Box 820 101 36 STOCKHOLM

Ju2004/11352/Å Ju2004/9813/Å Ju2004/11341/DOM (delvis) 2004-12-16. Ekobrottsmyndigheten Box 820 101 36 STOCKHOLM Justitiedepartementet Regeringsbeslut 38 2004-12-16 Ekobrottsmyndigheten Box 820 101 36 STOCKHOLM Ju2004/11352/Å Ju2004/9813/Å Ju2004/11341/DOM (delvis) Regleringsbrev för budgetåret 2005 avseende Ekobrottsmyndigheten

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Åklagarmyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Åklagarmyndigheten Regeringsbeslut I:11 Justitiedepartementet 2012-12-20 Ju2012/8171/Å Ju2012/8527/KRIM(delvis) Åklagarmyndigheten Box 5553 11485 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Åklagarmyndigheten Riksdagen

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Åklagarmyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Åklagarmyndigheten Regeringsbeslut II:12 Justitiedepartementet 2016-12-14 Ju2016/00882/Å Ju2016/08896/LP (delvis) Åklagarmyndigheten Box 5553 11485 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Åklagarmyndigheten

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Ekobrottsmyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Ekobrottsmyndigheten Regeringsbeslut II:4 Justitiedepartementet 2016-12-20 Ju2016/02312/Å Ju2016/07568/Å Ju2016/08896/LP (delvis) Ekobrottsmyndigheten Box 22098 10422 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Ekobrottsmyndigheten

Läs mer

Remissyttrande över departementspromemorian Behandling av personuppgifter i polisens brottsbekämpande verksamhet (Ds 2007:43)

Remissyttrande över departementspromemorian Behandling av personuppgifter i polisens brottsbekämpande verksamhet (Ds 2007:43) Yttrande Sida 1 (5) Rättsenheten Bitr. chefsjuristen Katarina Holmberg Ert Er beteckning Telefon 08-762 00 22 2007-11-28 Ju2007/9805/PO Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över departementspromemorian

Läs mer

BUDGETUNDERLAG 2010 2012

BUDGETUNDERLAG 2010 2012 : 29-2-27 Dnr 21-163-29 BUDGETUNDERLAG 21 212 Nedan presenteras budgetunderlag upprättat enligt föreskrifterna till Förordning (2:65) om årsredovisning och budgetunderlag. VERKSAMHETENS FINANSIERING (tkr)

Läs mer

Sida 1 av 7 Regeringsbeslut 54 Justitiedepartementet 2006-12-21 Ju2006/10134/Å Ju2006/9064/Å Ju2006/1823/Å m.fl. Se bilaga 1 Ekobrottsmyndigheten Box 820 101 36 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret

Läs mer

Inledning. En tydlig strategi

Inledning. En tydlig strategi Inledning Domstolarna 1 bedriver en omfattande och komplex verksamhet som är en av grundpelarna i Sveriges demokrati. Domstolsverkets uppgift är att ge administrativt stöd och service åt domstolarna för

Läs mer

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4296 2015-10-23 Avdelningen för digitalisering Patrik Sundström Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla Beslut Styrelsen föreslår kongressen besluta att motion 62

Läs mer

Policy för innovation och digitalisering GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

Policy för innovation och digitalisering GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Policy för innovation och digitalisering GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte...3 2. Tillämpning...4 3. Definition...4 3.1 Avgränsningar...4 4. Mål...5 5. Viljeriktning...5 5.1 Fokus

Läs mer

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel.

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fredrik Reinfeldts jultal 16 december 2013 Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet

Läs mer

Dubbelbestraffning vad är det och vad är det som har hänt? December 2013 Ekobrottsmyndigheten

Dubbelbestraffning vad är det och vad är det som har hänt? December 2013 Ekobrottsmyndigheten Dubbelbestraffning vad är det och vad är det som har hänt? December 2013 Ekobrottsmyndigheten Datum Sida 2013-11-27 1 (4) Dnr Dubbelbestraffning Dubbelbestraffning vad är det och vad är det som har hänt?

Läs mer

En enklare förvaltning - till nytta för medborgare och företag

En enklare förvaltning - till nytta för medborgare och företag Offentliga rummet 2007-05-30 Bo Frändén bo.franden@verva.se 08-5505 5745 Grundfakta om VERVA Enrådighetsverk med ett råd Generaldirektör Lena Jönsson chef för myndigheten 6 Enheter Ca 100 anställda 60

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun

Läs mer

En snabbare lagföring med särskilt fokus på unga som begår brott och personer som återfaller i brott

En snabbare lagföring med särskilt fokus på unga som begår brott och personer som återfaller i brott Bilaga 21 2017-01-17 Ju2017/00537/LP Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor En snabbare lagföring med särskilt fokus på unga som begår brott och personer som återfaller i brott

Läs mer

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Personalnämnden Ann-Sofi Bennheden HR-direktör Ann-Sofi.Bennheden@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-09-15 Dnr 1502570 1 (5) Personalnämnden Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Ordförandens

Läs mer

Skattebrott, skattetillägg och förbudet mot dubbla förfaranden effekterna av Högsta domstolens avgörande den 11 juni 2013

Skattebrott, skattetillägg och förbudet mot dubbla förfaranden effekterna av Högsta domstolens avgörande den 11 juni 2013 Ert datum Sida 1 (5) Er beteckning Skattebrott, skattetillägg och förbudet mot dubbla förfaranden effekterna av Högsta domstolens avgörande den 11 juni 2013 En ändrad praxis Enligt tidigare gällande rätt

Läs mer

Samverkan i lokalt brottsförebyggande. Medborgarhuset i Eslöv den 26 september 2013

Samverkan i lokalt brottsförebyggande. Medborgarhuset i Eslöv den 26 september 2013 Samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete Medborgarhuset i Eslöv den 26 september 2013 Polissamordningen: Från en splittrad till en samlad svensk Polis En naturlig fortsättning på arbetet som redan

Läs mer

Plan för gemensamma aktiviteter 2013. Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken

Plan för gemensamma aktiviteter 2013. Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken Plan för gemensamma aktiviteter 2013 Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken Är du medlem och vill veta mer? På Arbetsgivarverkets webbplats kan du läsa mer om den arbetsgivarpolitiska strategin

Läs mer

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål HR-strategi Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål Policy, riktlinjer och HR-processer För att förtydliga och förenkla arbetet för chefer, medarbetare

Läs mer

Ekobrottsmyndighetens handlingsplan för jämställdhetsintegrering

Ekobrottsmyndighetens handlingsplan för jämställdhetsintegrering s handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2017-2018 Handlingsplan EBM A-2016/0597 Oktober 2016 1 (10) 1. Om (EBM) är en åklagarmyndighet som ansvarar för bekämpning av ekonomisk brottslighet. Inom myndigheten

Läs mer

Slutrapport efter genomfo rda RUBICON seminarier under 2014/15

Slutrapport efter genomfo rda RUBICON seminarier under 2014/15 Datum 2015-06-29 Sida 1 (6) Slutrapport efter genomfo rda RUBICON seminarier under 2014/15 1. Sammanfattning RUBICON står för rutiner brottsutredningar i konkurs och har sedan mitten av 1990-talet varit

Läs mer

Förord 2013-02-22 1 (66)

Förord 2013-02-22 1 (66) Datum Sida 2013-02-22 1 (66) Ert datum Dnr EBM A-2013/0088 Förord En myndighet i stark förändring Förändring och framåtanda präglade Ekobrottsmyndighetens verksamhetsår 2012. Regeringens besked att myndigheten

Läs mer

Förslag till ändring av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-föreskrifterna)

Förslag till ändring av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-föreskrifterna) 2015-04-23 REMISSPROMEMORIA FI Dnr15-3081 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Förslag till ändring

Läs mer

Förord 2014-02-21 1 (60)

Förord 2014-02-21 1 (60) Datum Sida 2014-02-21 1 (60) Ert datum Dnr EBM A-2014/0070 Förord År 2013 var historiskt för Ekobrottsmyndigheten. Vi gick från att vara en myndighet i storstadsregionerna till att få ansvaret för ekobrottsbekämpningen

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

Ekobrottsmyndighetens verksamhetsplan 2009. Januari 2009

Ekobrottsmyndighetens verksamhetsplan 2009. Januari 2009 Ekobrottsmyndighetens verksamhetsplan 2009 Januari 2009 Sida 1 (15) Ert Er beteckning Generaldirektörens förord Genom regleringsbrevet har regeringen för år 2009 anvisat drygt 396 miljoner kronor för Ekobrottsmyndigheten.

Läs mer

KUNSKAPSHUS FÖR ATT VÄRNA DEMOKRATIN MOT VÅLDSBEJAKANDE MILJÖER. Strategisk handlingsplan för inrättande av Kunskapshus

KUNSKAPSHUS FÖR ATT VÄRNA DEMOKRATIN MOT VÅLDSBEJAKANDE MILJÖER. Strategisk handlingsplan för inrättande av Kunskapshus KUNSKAPSHUS FÖR ATT VÄRNA DEMOKRATIN MOT VÅLDSBEJAKANDE MILJÖER Strategisk handlingsplan för inrättande av Kunskapshus KUNSKAPSHUS FÖR ATT VÄRNA DEMOKRATIN MOT VÅLDSBEJAKANDE MILJÖER Strategisk handlingsplan

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2986 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Motion till riksdagen: 2014/15:2986 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2986 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen för 2015 inom utgiftsområde

Läs mer

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet. STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN Kompetensutveckling Mål, uppföljning och nyckeltal Barnperspektivet/stöd i föräldrarollen Förebyggande hälsoarbete Vårdtagare/Klient/ INRIKTNINGSMÅL Gemensamma 1. Verksamheten

Läs mer

VÄGEN TILL EN POLISMYNDIGHET 2015. 2013 10 21 Arbetet med Polissamordningen

VÄGEN TILL EN POLISMYNDIGHET 2015. 2013 10 21 Arbetet med Polissamordningen VÄGEN TILL EN POLISMYNDIGHET 2015 2013 10 21 Arbetet med Polissamordningen Vad? 21>1 Dagens 21 polismyndigheter, RPS och SKL slås samman Enig riksdag En enig riksdag bakom sammanslagningen Thomas Rolén

Läs mer

Stockholms läns landstings Personalpolicy

Stockholms läns landstings Personalpolicy Stockholms läns landstings Personalpolicy Beslutad av landstingsfullmäktige 2010-06-21 1 2 Anna Holmberg, barnmorska från ord till verklighet Personalpolicyn stödjer landstingets uppdrag att ge god service

Läs mer

Chef i Mjölby kommun KS/2016:172. Dokumentansvarig: Personalchef

Chef i Mjölby kommun KS/2016:172. Dokumentansvarig: Personalchef Chef i Mjölby kommun KS/2016:172 Dokumentansvarig: Personalchef Inledning Att vara chef är ett av de viktigaste uppdragen i Mjölby kommun. Uppdraget är utmanande och stimulerande, med fokus på att nå goda

Läs mer

Strategi för EU- och internationellt arbete/ antagande

Strategi för EU- och internationellt arbete/ antagande Tjänsteskrivelse 1(1) 2016-11-28 Dnr: KS 2016/327 Kommunstyrelsen Strategi för EU- och internationellt arbete/ antagande Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Strategi för EU-arbetet i Kävlinge kommun

Läs mer

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen 2015-05-13 Dnr 15LS1947 BALANSERAT STYRKORT 2016 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstinget använder balanserad styrning/balanserat styrkort

Läs mer

Chef för utveckling och förvaltning, IT-avdelningen

Chef för utveckling och förvaltning, IT-avdelningen Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef för utveckling och förvaltning, IT-avdelningen Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens 21 fristående

Läs mer

Dnr 2015 00597 BUDGETUNDERLAG

Dnr 2015 00597 BUDGETUNDERLAG Dnr 2015 00597 BUDGETUNDERLAG 2016 1 Dnr 2015 00597 Innehållsförteckning Följebrev 2 Investeringar i forskning och innovation 3 Budgetförslag för budgetåren 2016-2018 4 Regelförteckning 4 Investeringar

Läs mer

Kommittédirektiv. En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75. Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010

Kommittédirektiv. En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75. Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010 Kommittédirektiv En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75 Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010 Sammanfattning En parlamentarisk kommitté ska analysera i vilken utsträckning polisens nuvarande

Läs mer

Policy för chefsuppdrag

Policy för chefsuppdrag 1(5) BILAGA 1 DNR: SLU ua 2013.1.1.1-5596 2014-01-14 STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Personal Dokumenttyp: Policy Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli: Personalavdelningen Handläggare: Eva Jeppson-Eldrot

Läs mer

Åtgärder för att säkerställa ökad operativ förmåga, förbättrade verksamhetsresultat och bättre arbetsmiljö (1 bilaga)

Åtgärder för att säkerställa ökad operativ förmåga, förbättrade verksamhetsresultat och bättre arbetsmiljö (1 bilaga) PM 1 (3) Datum 2016-11-11 Diarienr (åberopas) A477.422/2016 Polismyndigheten Åtgärder för att säkerställa ökad operativ förmåga, förbättrade verksamhetsresultat och bättre arbetsmiljö (1 bilaga) Lägesbild

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun Riktlinjer för IT i Halmstads kommun VER 1.0 Innehåll Bakgrund...3 Syfte...3 Drivkrafter för IT i Halmstads kommun...3 Övergripande inriktning...4 Inriktning för kommunens IT-engagemang...5 Service...5

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Yttrande över betänkandet Nya förutsättningar för ekobrottsbekämpningen,

Yttrande över betänkandet Nya förutsättningar för ekobrottsbekämpningen, Sida 1 (10) Ert Er beteckning 2007-02-13 Ju2007/1406/Å Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Nya förutsättningar för ekobrottsbekämpningen, SOU 2007:8 Inledning Inrättandet av

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 4 mars 2014 Ö 4211-13 SÖKANDE SR Ombud: Advokat TA MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Resning TIDIGARE AVGÖRANDEN

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om internationellt samarbete; Konsoliderad version senast ändrad genom ÅFS 2016:6 ÅFS 2007:12 Konsoliderad version Åklagarmyndigheten

Läs mer

tydlighe kommunice feedback tillit förtroende vision arbetsglädje LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY ansvar delegera närvarande bemötande tillåtande humor

tydlighe kommunice feedback tillit förtroende vision arbetsglädje LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY ansvar delegera närvarande bemötande tillåtande humor dialog delegera tydlighe humor besluta stöd lojal kommunice feedback bemötande motivera rättvis tillåtande lyhörd delaktighet inkluderande ansvar närvaro tydlighet samarbete närvarande förtroende vision

Läs mer

Internationell verksamhet En del av kärnverksamheten

Internationell verksamhet En del av kärnverksamheten Internationell verksamhet En del av kärnverksamheten TÄNK ALLTID INTERNATIONELLT RIKSPOLISSTYRELSEN Enheten för internationell samordning Utgivare: Rikspolisstyrelsen Enheten för internationell samordning

Läs mer

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt Handlingsplan 1 (7) 2013-02-04 Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten 1 Allmänt En stor del av den organiserade brottsligheten styrs i dag av strategiska personer och dess innersta

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Ekobrottsmyndigheten förebygger och bekämpar ekonomisk brottslighet

Ekobrottsmyndigheten förebygger och bekämpar ekonomisk brottslighet Ekobrottsmyndigheten förebygger och bekämpar ekonomisk brottslighet 1 2 Vårt uppdrag Ekobrottsmyndigheten är en specialistmyndighet inom rättsväsendet med särskild kompetens för analys och utredning. Vårt

Läs mer

Kalix kommuns ledarplan

Kalix kommuns ledarplan Kalix kommuns ledarplan Inledning Dagens ledarskap handlar till stor del om att styra genom mål och visioner, att vara tydlig och att kunna föra en dialog med medarbetare och kunna delegera. Arbetsmiljön,

Läs mer

Strategi för IT i skolan. Ett av stadens viktigaste framtidsdokument för förskola och skola

Strategi för IT i skolan. Ett av stadens viktigaste framtidsdokument för förskola och skola Strategi för IT i skolan Ett av stadens viktigaste framtidsdokument för förskola och skola Informationstekniken kommer kanske inte att rädda mänskligheten...men den är ett kraftfullt verktyg. Människor

Läs mer

Plan för gemensamma aktiviteter Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken

Plan för gemensamma aktiviteter Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken Plan för gemensamma aktiviteter 2015 Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken Är du medlem och vill veta mer? På Arbetsgivarverkets webbplats kan du läsa mer om den arbetsgivarpolitiska strategin

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 Riktlinje för Land stinget Västm manlands arbete med barnkonventionenn 2 (9) INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 2 Definitioner landstinget västmanland... 4 3 Inriktningsmål... 6 4 Organisation... 7 5 Styrande

Läs mer

Ansvaret för ekonomin i varje enskild myndighet har också medfört olika typer av internfakturering inom Polisen då exempelvis resurser

Ansvaret för ekonomin i varje enskild myndighet har också medfört olika typer av internfakturering inom Polisen då exempelvis resurser Projektdirektiv 2013-08-22 Ju 2012:16/2013/13 Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten Ju 2012:16 Projektdirektiv EK-2, Finansiell styrning Den nya Polismyndigheten ska inleda sitt arbete den 1 januari

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2011-10-19, 125 Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 1.1... 2 1.2 E-vision... 2 1.3 Informationssäkerhetspolicy... 2 2 Styrande principer... 2 2.1 Fokusera

Läs mer

Chefspolicy för Söderköpings kommun

Chefspolicy för Söderköpings kommun y c i l o p s Chef Chefspolicy för Söderköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2010-04-13 43 Söderköpings vision Söderköping är en av landets mest åtråvärda kommuner att uppleva, leva och verka i.

Läs mer

Att arbeta svart är riskfyllt och olagligt

Att arbeta svart är riskfyllt och olagligt Att arbeta svart är riskfyllt och olagligt Vad är svart arbete? Att arbeta svart betyder att du inte betalar skatt på din lön. Om du är anställd på ett företag betyder det också att arbetsgivaren inte

Läs mer

Budgetunderlag 2013 2015

Budgetunderlag 2013 2015 Budgetunderlag 2013 2015 Regeringen, Justitiedepartementet Yrkanden Åklagarmyndigheten hemställer att regeringen beslutar att föreslå riksdagen att för 2013 öka ramanslaget 1:3 Åklagarmyndigheten till

Läs mer

Strategisk utvecklingsplan för Länsstyrelsen 2011-2013.

Strategisk utvecklingsplan för Länsstyrelsen 2011-2013. 2 Strategisk utvecklingsplan för Länsstyrelsen 2011-2013. Innehåll 1 Vision, verksamhetsidé och värdegrund 2 Syftet med en strategisk utvecklingsplan 2.1 Uppföljning och utvärdering 2.2 Översyn och eventuell

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Yttrande över promemorian Kontroller och inspektioner i Sverige av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Ds 2016:1)

Yttrande över promemorian Kontroller och inspektioner i Sverige av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Ds 2016:1) Datum Sida YTTRANDE 2016-04-13 1 (5) Ert dnr Fi2016/00114/BAEU Dnr EBM A-2016/0029 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över promemorian Kontroller och inspektioner i Sverige av Europeiska byrån

Läs mer

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Tillsynsrapport 2013:3 Utvecklingscentrum Göteborg April 2013 Innehållsförteckning 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 3 2. METOD... 3 3. GRANSKADE ÄRENDEN...

Läs mer

Strategi för Stockholm som smart och uppkopplad stad

Strategi för Stockholm som smart och uppkopplad stad Utbildningsförvaltningen Avdelningen för utveckling och samordning Tjänsteutlåtande Dnr 1.6.1-6148/2016 Sida 1 (7) 2016-08-31 Handläggare Somia Frej Telefon: 08-508 33 027 Till Utbildningsnämnden 2016-09-22

Läs mer

Budgetunderlag för åren 2014-2016

Budgetunderlag för åren 2014-2016 Dnr: 11 2009:637 Budgetunderlag för åren 2014-2016 Budgetunderlag Dnr 11-2013:1106 Budgetunderlag Dnr: 11-2013:1106 Innehåll Innehåll... 2 1 Statens skolinspektions förslag... 3 2 Statens skolinspektion

Läs mer

Budgetunderlag 2016 2018 för. Upphandlingsmyndigheten. Dnr Fi S 2014:19/2015/9 2015-03-04

Budgetunderlag 2016 2018 för. Upphandlingsmyndigheten. Dnr Fi S 2014:19/2015/9 2015-03-04 Dnr Fi S 2014:19/2015/9 2015-03-04 Utredningen om inrättande av Upphandlingsmyndigheten S 2014:19 Budgetunderlag 2016 2018 för Upphandlingsmyndigheten I enlighet med förordning (2000:605) om årsredovisning

Läs mer

XXXX 76. Budgetunderlag 2009-2011

XXXX 76. Budgetunderlag 2009-2011 XXXX 76 Budgetunderlag 2009-2011 Sida 1 (17) Ert Er beteckning Regeringen Justitiedepartementet Ekobrottsmyndighetens budgetunderlag 2009-2011 Jag överlämnar härmed budgetunderlaget för Ekobrottsmyndigheten

Läs mer

E-strategi för Skellefteå kommun

E-strategi för Skellefteå kommun 1 E-strategi för Skellefteå kommun 1. Sammanfattning Informationstekniken kommer att spela en mycket viktig roll för Skellefteå kommun i strävan att på ett effektivt och framgångsrikt sätt ge service till

Läs mer

Effektiv vård (SOU 2016:2)

Effektiv vård (SOU 2016:2) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2016-02-19 S2016/00212/FS Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Effektiv vård (SOU 2016:2) Sammanfattning av Statskontorets remissvar Statskontoret delar

Läs mer

Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö

Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö överenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö Det brottsförebyggande arbetet handlar i hög grad om att minska fattigdom och orättvisor, bryta segregation och

Läs mer

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2010-09-27 Giltighetstid: 2010-09-27 t o m 2014-12-31 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS 2010/0095 IT-strategi

Läs mer

Redovisning av uppdrag om lärarlegitimation Dnr U2010/930/S

Redovisning av uppdrag om lärarlegitimation Dnr U2010/930/S Delredovisning av regeringsuppdrag Utbildningsdepartementet 1 (5) Redovisning av uppdrag om lärarlegitimation Dnr U2010/930/S Härmed redovisas de uppgifter som anges under Återrapportteringskrav när det

Läs mer

Ekobrottsmyndighetens centrala verksamhetsplan 2015. December 2014 Reviderad juni 2015

Ekobrottsmyndighetens centrala verksamhetsplan 2015. December 2014 Reviderad juni 2015 Ekobrottsmyndighetens centrala verksamhetsplan 2015 December 2014 Reviderad juni 2015 Datum Sida 2014-12-23 2015-06-25 (uppdaterad) 1 (15) Bilaga 1: Budget 2015 Bilaga 2: Aktivitetsansvariga Dnr EBM A-2014/0659

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer