KALLELSE. 6 Svar på motion om giftfri vardag för våra barn KS/2014: Svar på motion om att starta fritidsgård i centrala Katrineholm

Transkript

1 1 1 KALLELSE Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Sammanträdande organ Kommunfullmäktige Tid Måndagen den 19 januari 2015 kl Plats Safiren, Drottninggatan 19 i Katrineholm Nr Ärenden Handl. Sid Allmänhetens fråga 1 Protokollsjustering 2 Sammanträdets laga tillkomst 3 Tillväxt och välfärd, Kommunplan KS/2014: Avgifter för bildningsförvaltningens externa uppdrag, KomTek samt Kulturskolan 5 Delårsrapport från Vårdförbundet Sörmland avseende perioden 1 januari till 31 augusti 2014 KS/2014: KS/2014: Svar på motion om giftfri vardag för våra barn KS/2014: Svar på motion om att starta fritidsgård i centrala Katrineholm KS/2014: Svar på motion om ekologisk frukt till barnen KS/2014: Svar på motion om garanterat äldreboende efter viss ålder KS/2014: Meddelande Tillkommande ärenden 148 Torgerd Jansson Ordförande Gunnar Westermark Sekreterare G:\Gemensam\KF\2015\ \KF Kallelse Första sidorna docx KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: 1

2 2 2 ~I TI ' ~ 1\atrineholms kommun ~ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum KOMMUNSTYRELSEN Blad Dnr KS/2014: Tillväxt och välfärd, Kommunplan Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att fastställa Tillväxt och välfärd, Kommunplan för Katrineholms kommun, enligt upprättat förslag. Reservation Mot beslutet och till förmån för Gudrun Lindvall (MP) med fleras yrkande reserverar sig Gudrun Lindvall (MP), Joha Frondelius (KD), Lars Levin (FP) och Thomas Nyvell (MP). Den skriftliga reservationen redovisas på sidan 20. Inger Fredriksson (C) reserverar sig till förmån för sitt eget yrkande. Den skriftliga reservationen redovisas på sidan 21. Ärendebeskrivning Beredning kommunstyrelsens ordförande, Göran Dahlström (S), och kommunstyrelsens vice ordföranden, Lars Härström (M): "Enligt styrsystemet för Katrineholms kommun ska det i början av varje mandatperiod utarbetas en kommunplan. Tillsammans med visionen utgör kommunplanen kommunens långsiktiga styrdokument för övergripande planering. Kommunplanen ska gälla för hela mandatperioden och ange övergripande må1, prioriteringar och större investeringar. Kommunplanen ska ligga till grund för de årliga planeringsprocesserna under mandatperioden. Den årliga planeringen fastställs på hösten i övergripande plan med budget samt nämndernas planer. Planeringsprocessen påbörjas under våren då planeringsdirektivet med nämndernas ramar fastställs av kommunstyrelsen. Planeringsdirektivet går ut tillsammans med kommunplanen till nämnder och bolag som svarar upp med åtaganden som underlag för övergripande plan med budget. Ett gemensamt förslag till kommunplan har utarbetats av Socialdemokraterna och Moderaterna. Kommunstyrelsen föreslås föreslå kommunfullmäktige att fastställa Kommunplan för Katrineholms kommun, enligt upprättat förslag." Ärendets handlingar Skrivelse från kommunstyrelsens ordförande, Göran Dahlström (S), och kommunstyrelsens vice ordföranden, Lars Härström (M), Justerandes sign -_,-~- Protokollsutdrag till Utdragsbestyrkande 2

3 3 3 ';.~;I 1\atrineholms kommun ~ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammantrådesdatum KOMMUNSTYRELSEN Blad Tillväxt och välfärd, Kommunplan (Socialdemokraternas och moderaternas förslag) Förslag på indikationer för uppföljning av resultatmål i kommunplan , Centerpartiets kommunplan för Katrineholm Kommunstyrelsens överläggning Under kommunstyrelsens överläggning yttrar sig Göran Dahlström (S), Gudrun Lindvall (MP), Joha Frondelius (KD), Lars Levin (FP), Thomas Nyvell (MP), Inger Fredriksson (C), Lotta Back (V) och Lars Härnström (M). Under sammanträdet utskickas förslag på indikationer för uppföljning av resultatmål i kommunplan till ledamöter och ersättare. Förslag och yrkanden Gudrun Lindvall (MP) yrkar med instämmande av Joha Frondelius (KD) och Lars Levin (FP) att kommunplanen ska återremitteras för inarbetning av de framtagna kriterierna för uppföljning. Inger Fredriksson (C) yrkar avslag till förmån för förslaget till Centerpartiets kommunplan för Katrineholm , som redovisas som ärendets handling. Beslutsgång Efter avslutad överläggning redogör ordföranden för propositionsordningen vilken kommunstyrelsen godkänner. Det innebär att han först ställer proposition på om ärendet ska avgöras idag eller återremitteras. Finner styrelsen att ärendet ska avgöras i dag ställer han proposition på ordförandens förslag till beslut och Inger Fredrikssons (C) yrkande. Därefter ställer ordföranden proposition på om ärendet ska avgöras idag och på Gudrun Lindvall (MP) med fleras återremissyrkande. Han finner att ärendet ska avgöras idag. Sedan ställer ordföranden proposition på ordförandens förslag till beslut och Inger Fredriksson (C) yrkande. Han finner att styrelsen biträder ordförandensförslag till beslut. Justerandes sign Protokollsutdrag till.~...._~ ~,' Akten `~, ~- ) ~. Utdragsbestyrkande 3

4 4 4 KOMMUNSTYRELSEN rytiljcipc~rtie# de ~röno ~ ;~~ ~~+!!' ~ Folkpartietliberalerna ~;s~~emok~,~e~~, RESERVATION Ärende Tillväxt och välfärd, kommunplan Den kommunplan, som majoriteten förelägger kommunstyrelsen, anser vi för allmänt hållen med ord som "fler", "mer" och "bättre". För att kommunplanen ska kunna vara ett styrande dokument måste konkreta mål, mätbara och uppföljningsbara, finnas med. Under mötet presenteras ett arbetsmaterial kallat kriterier, ett material, som vi snabbt fick titta i. I det är tänkt att kommunplanen ska konkretiseras och göras uppföljningsbar. Vi anser att detta material måste finnas med i kommunplanen, antingen i planen eller som bilaga. Först då kan kommunplanen blir styrande och det var vä1 det som var tanken med dokumentet? Först då kan vi i oppositionen ta ställning till ambitionsnivån i majoritetens förslag till kommunplan för kommande mandatperiod och så småningom göra en utvärdering, något som är omöjligt med ambitionsnivå "fler", "mer" och "bättre. Vi föreslog därför att kommunplanen skulle återremitteras för att kompletteras med dessa kriterier. Eftersom vi inte fick gehör för detta reserverar vi oss mot beslutet. Katrineholm den 16 december 2014 drun Lindvall (mp) Joha Frondelius (kd)... Lars Levin (fp)... Thomas Nyvell (mp),- r 4

5 5 5 KOMMUN YRELSEN ~ ~'~ CENTERPARTIET RESERVATION Dnr KS/2014: Tillväxt och välfärd, Kommunplan Centerpartiet gick till val på ett antal frågor samlade i vårt valprogram. Detta program har legat till grund för vårt förslag till planeringsförutsättningar, budget och nu också till kommunplanen. Vi lägger därför nu fram Kommunplan , Ett hållbart val för Katrineholm, som Centerpartiets alternativ till majoritetens förslag. Då mitt yrkande om bifall till Centerpartiets förslag till kommunplan avslogs av kommunstyrelsen, reserverar jag mig mot beslutet. Katrineholm 17 december 2014 ~~, ~rir Fredriksson, Centerpartiet.. ~ LJ 5

6 6 6 Tillväxt och välfärd Kommunplan Foto: Hanna Maxstad Socialdemokraternas och Moderaternas förslag

7 7 7 Tillväxt och välfärd Enligt styrsystemet för Katrineholms kommun ska det i början av varje mandatperiod utarbetas en kommunplan. Kommunplan har tagits fram gemensamt av Socialdemokraterna och Moderaterna och utgör den politiska majoritetens gemensamma politiska plattform för de kommande fyra åren. Tillsammans med Vision 2025 och översiktsplanen visar kommunplanen den långsiktiga inriktningen för kommunens övergripande planering. I kommunplanen anges övergripande mål och resultatmål för hela mandatperioden. Kommunplanen kommer ligga till grund för kommunens årliga övergripande planer med budget, för nämndernas planer med budget och för ägardirektiven till de kommunala bolagen. Den kommer också att ligga till grund för den årliga uppföljningen i delårsrapporter och årsredovisningar. Kommunplanen är således ett av de viktigaste instrumenten för att säkra den politiska mål- och resultatstyrningen av de kommunala verksamheterna. Den kommer också att utvärderas i särskild ordning 2016 och Den övergripande styrningen som kommer till uttryck i kommunplanen vägleds av ett antal utgångspunkter som definieras i kommunens styrsystem. I all planering, genomförande och uppföljning av kommunens verksamheter ska fyra olika perspektiv finnas med och vägas samman resurser, verksamhet, resultat och nytta. Resultatet och nyttan för invånare och samhälle ska stå i fokus både vid fördelning av resurser och i vardagen ute i alla de kommunala verksamheterna. Styrningen ska utgå från ett helhetsperspektiv, som omfattar såväl nämnder som bolag. Enkelhet, tydlig rollfördelning, levande styrdokument och vikten av uppföljning och analys som grund för planering är andra För Socialdemokraterna viktiga utgångspunkter som säkerställer en välfungerande politisk styrning av de kommunala verksamheterna. Vidare ska styrningen vara genusmedveten. Katrineholms kommun ska även fortsatt vara en föregångare när det gäller jämställdhetsintegrering av styrningen. Katrineholms utveckling kräver ledarskap. Kommunen är en stor organisation och har hand om viktiga frågor i människors liv och vardag. Katrineholms kommun ska möta dagens och framtidens utmaningar med nytänkande, flexibilitet och en hög tilltro till vad vi gemensamt kan åstadkomma. Kommunens verksamheter ska inte bara anpassas i takt med yttre förändringar utan också aktivt bidra till samhällsutvecklingen. Tillväxtfrågorna är centrala för kommunens möjligheter till fortsatt utveckling och säkrad välfärd. Genom ökat bostadsbyggande, omfattande bredbandsutbyggnad och intensifierat arbete för att främja näringslivets utveckling vill vi skapa förutsättningar för fortsatt befolkningstillväxt, fler jobb och ökad sysselsättning. Det är i sin tur faktorer som har mycket stor betydelse för att kunna fortsätta satsningarna på förskola och skola och för att även framåt kunna trygga en god omsorg för äldre och funktionsnedsatta. Katrineholm är en underbar kommun att leva och verka i. Närheten till naturen och ett rikt kulturoch fritidsliv skapar en unik livsmiljö samtidigt som läget i Sverige gör Katrineholm attraktivt också i näringslivshänseende. Kommunen har på många sätt utvecklats åt rätt håll under senare år och har goda förutsättningar att fortsätta växa och utvecklas. Men det kräver långsiktigt kloka och strategiska beslut. Vi vill göra ett bra Katrineholm ännu bättre! För Moderaterna Göran Dahlström Lars Härnström Fredrik Olovsson Christer Sundqvist 2 Kommunplan Katrineholms kommun 7

8 8 8 INNEHÅLL 4 Tillväxt, jobb och egen försörjning 8 Attraktiva boende- och livsmiljöer 12 Utbildning 16 Omsorg och trygghet 20 Kultur, idrott och fritid 24 Hållbar miljö 28 Ekonomi och organisation 8 Foto: Josefine Karlsson

9 9 9 TILLVÄXT, JOBB & EGEN FÖRSÖRJNING 9

10 Foto: Hanna Maxstad

11 11 11 TILLVÄXT, JOBB & EGEN FÖRSÖRJNING Befolkningstillväxt ÖVERGRIPANDE MÅL Hög sysselsättning Ökad egen försörjning Växande och mångsidigt näringsliv Landsbygdsutveckling Fler invånare, ökad sysselsättning och utveckling av näringslivet är avgörande för Katrineholms utveckling. Ett jobb är för den enskilde nyckeln till en trygg försörjning och till att kunna styra sitt liv och utveckla sina drömmar. För samhället som helhet är ökad sysselsättning och fler arbetade timmar en nödvändighet för att kunna säkra välfärden när den demografiska utvecklingen gör att allt färre ska försörja allt fler. Vi vill välkomna fler att leva och verka i Katrineholm. Att många kvinnor och män idag saknar ett jobb att gå till är ett slöseri med kunskaper, tid, ambitioner och utvecklingsmöjligheter. Vårt mål är att skapa bästa möjliga förutsättningar för fler jobb i vår kommun. Att fler får ett jobb att gå till är viktigt för att minska klyftorna i samhället för både vuxna och barn. Genom utbildning och arbete ges möjlighet till egen försörjning, arbetsglädje och gemenskap. Som ny i Sverige är ett jobb den bästa starthjälp man kan få, och det snabbaste sättet att lära sig svenska och bli en aktiv medlem i samhället. Kommunen ska både ge trygghet och skapa förutsättningar för människor att växa av egen kraft. Den som får försörjningsstöd ska ges möjlighet till arbete eller utbildning istället för passivitet. Det är angeläget att kommunen använder sig av de möjligheter som finns till att skapa fler jobb genom olika nationella arbetsmarknadssatsningar, exempelvis extratjänster i välfärden. För att ge unga bättre förutsättningar på arbetsmarknaden ska kommunen också varje år i samarbete med näringslivet erbjuda sommarjobb. Katrineholm behöver ett växande näringsliv som skapar jobb i hela kommunen. Förutsättningarna är goda tack vare Katrineholms läge och närhet till Stockholm. De lokala företagen och entreprenörerna har stor betydelse för Katrineholm. Genom fortsatta satsningar för att underlätta för små och stora företag att etablera sig och växa i kommunen kan Katrineholm bli en tillväxtmotor för hela västra Sörmland. Kommunen ska vara proaktiv när det gäller nyetableringar och vara en pålitlig partner för företag och organisationer som vill investera i vår kommun. Tillgång till mark och fastigheter för näringslivsutveckling är centralt, liksom utbildning med inriktning mot det näringsliv som finns på orten. Arbetet för ett gott företagsklimat ska fortsätta tillsammans med det lokala näringslivet. Kommunal myndighetsutövning ska gå hand i hand med service och rådgivning. Det ska vara enkelt för lokala och mindre aktörer att delta i kommunens upphandlingar och kommunen ska tillvarata möjligheterna att ställa sociala och miljömässiga krav. Satsningar på att öka nyföretagandet är också viktiga. Vi vill uppmuntra och underlätta så att fler kvinnor och män kan och vågar starta företag. Fler unga ska få chansen att prova på företagsamhet och få kunskap om vad det innebär att vara företagare. Gymnasieskolan ska öka samverkan med Ung Företagsamhet och även i grundskolan ska entreprenörskap uppmuntras och stimuleras. 6 Kommunplan Katrineholms kommun 11

12 12 12 Foto: Hanna Maxstad Katrineholms läge gör kommunen attraktiv i både näringslivs- och logistikhänseende. Genom att skapa förutsättningar för en växande handel och besöksnäring skapas jobb samtidigt som utbudet av varor, tjänster och upplevelser ökar för såväl invånare som besökare. Kommunen ska verka för nyetablering av fler handelsmöjligheter både i centrum och vid infarterna. Kommunen ska uppmuntra initiativ för att öka turismen och aktivt stötta besöksnäringen och publika arrangemang. Behovet av digital infrastruktur har ökat för både arbete och fritid. Tillgång till bredband är en viktig förutsättning för näringslivets utveckling. Katrineholms kommun kommer därför investera i kraftigt utökad bredbandstäckning inte minst på landsbygden. År 2020 ska 95 procent av alla hushåll och företag i Katrineholms kommun ha möjlighet till fiberbaserat bredband. Kommunen ska också påverka tele- och internetoperatörerna att täcka de sista vita mobiloch bredbandsfläckarna inom kommunen. RESULTATMÅL Invånarantalet ska öka till minst personer vid mandatperiodens slut Ytterligare förbättrat företagsklimat Ökad branschbredd i det lokala näringslivet Växande handel och besöksnäring Fler nystartade företag Fler ungdomar ska starta UF-företag Andelen deltagare i kommunens arbetsmarknadsverksamhet som börjar arbeta eller studera efter avslutad insats ska öka Andelen studerande som klarar målen i utbildning i svenska för invandrare ska öka Andelen kvinnor och män med ekonomiskt bistånd som övergår till egen försörjning ska öka Tillgången till fiberbaserat bredband ska öka 12 Kommunplan Katrineholms kommun 7

13

14 14 14 ATTRAKTIVA BOENDE- OCH LIVSMILJÖER 14 Foto: Hanna Maxstad

15 15 15 ATTRAKTIVA BOENDE- OCH LIVSMILJÖER ÖVERGRIPANDE MÅL Ökat bostadsbyggande Attraktiv stadsmiljö Levande landsbygd Säker och funktionell infrastruktur och kollektivtrafik Genom att förbättra vår stadsmiljö, utveckla vår landsbygd och värna om miljön tar vi ansvar för helheten och skapar förutsättningar för en hållbar, levande och växande kommun. Under mandatperioden ska det pågående arbetet med översiktsplanen för landsbygden slutföras samtidigt som arbetet med att förverkliga intentionerna i den antagna översiktsplanen för staden ska inledas. Genom planarbetet läggs grunden för ökat bostadsbyggande, attraktiva livsmiljöer och en hållbar utveckling. Den offentliga gemensamma miljön ska vara inspirerande och aktiverande. Det är viktigt att beakta barnperspektiv i planarbetet. Planarbetet ska också utgå från en tydlig idé om hur miljön ska harmoniera med, eller i vissa fall avvika från, det bebyggelsekulturella mönstret. Kommunen ska fortsätta satsningen på offentlig konst. Bostadsbyggandet ska fortsätta. Det kommunala bostadsbolaget KFAB ska användas för att skapa fler bostäder. Kommunen ska också skapa attraktiva tomtområden och bjuda in byggföretag och enskilda för exploatering av dessa. Fler områden ska tas fram för bebyggelse och utveckling. Ett större område för bostadsbebyggelse är området mellan Bievägen, Eskilstunavägen och Lasstorp. Den positiva omvandlingen av Katrineholms centrum ska fortsätta. För att få ett centrum som är aktivt, inbjudande och tryggt såväl dagtid som kvällstid ska en blandad bebyggelse med bostäder, restauranger, kontor och butiker eftersträvas. Gestaltningen av kommunens offentliga rum ska också utvecklas genom god och bra ljussättning. Förtätningen av staden ska fortsätta. Det är viktigt att ta vara på och utveckla våra miljöer för rekreation. Katrineholm ska fortsätta att vara en trädgårdsstad med vackra parker. Efter Stadsparkens positiva omvandling ska Stora Djulö och Sveaparken/Sjukhusparken utvecklas. Alla kommundelar ska få del av förbättringar och investeringar i utemiljöer och grönytor. Lekplatser och grönområden ska underhållas och utvecklas. Vi ska utveckla våra lekparker till aktivitetsparker som är tillgängliga och riktar sig till alla åldrar genom att till exempel erbjuda sittplatser och picknickmöjligheter. Katrineholm ska vara tillgängligt för alla. Tillgänglighet handlar om att forma ett samhälle där alla behövs och alla kan delta. I all fysisk planering ska kommunen beakta god tillgänglighet. Kommunen behöver också ta taktpinnen när det gäller diskussioner med fastighetsägarna om tillgänglighetsanpassningar både i centrum och i kransorterna. Tillgänglighetsinventeringar ska genomföras och tillgängligheten till kommunala lokaler ska öka. Tillgänglighet handlar också om frångänglighet, att alla miljöer lätt ska kunna utrymmas vid krishändelser. Behovet av kommunikationer och infrastruktur har ökat för både arbete och fritid. Kommunen ska verka för att förbättra kommunikationerna till, från och inom hela kommunen. 10 Kommunplan Katrineholms kommun 15

16 16 16 Foto: Josefine Karlsson Kommunen ska investera i kollektivtrafiken och överväga efterfrågestyrd kollektivtrafik. Samarbetet med kollektivtrafikmyndigheten, kommuner i närområdet och andra berörda parter ska fortsätta för att säkerställa turtäthet och fortsatt goda pendlingsmöjligheter hela året. Möjligheten att åter ta ett sent tåg från Stockholm till Katrineholm ska undersökas för att underlätta för invånarna att ta del av Stockholms nöjesutbud. Kommunen ska verka för att tidtabeller i kollektivtrafiken blir tillgängliga även för personer med funktionsnedsättning. Trafikmiljöerna måste vara säkra och upplevas som trygga. Investeringar ska göras i bra gångoch cykelvägar som knyter ihop staden och gör det enkelt att ta sig mellan olika stadsdelar. Gatumiljöer runt skolor behöver vara både säkra och funktionella. En genomgång ska göras av var det finns behov av hastighetsbegränsningar och förbättrade avlämningsplatser. Standarden på våra gator ska öka och stora delar av gatunätet ska asfalteras om. Den gamla genomfartsleden ska byggas om till en trevlig och välkomnande stadsgata. Kommunen ska verka för att Trafikverket förbättrar vägunderhållet på riks- och länsvägar. RESULTATMÅL Ökat bostadsbyggande Andelen nöjda hyresgäster hos KFAB ska öka Till- och frångängligheten i kommunala lokaler ska öka Fortsatt bra kommunikationer Förbättrad standard på gator, vägar, gång- och cykelvägar 16 Kommunplan Katrineholms kommun 11

17 17 17 UTBILDNING 17

18 Foto: Hanna Maxstad

19 19 19 UTBILDNING ÖVERGRIPANDE MÅL Fler flickor och pojkar ska klara målen i grundskolan och gymnasieskolan och nå höga resultat Trygga barn och ungdomar som mår bra Höjd utbildningsnivå Genom att satsa på utbildning lägger vi fundamentet för våra barns och ungas framtid och för Katrineholms fortsatta utveckling. Att ge alla barn och unga en bra start och en gedigen utbildning är den viktigaste framtidsinvesteringen ett samhälle kan göra. I Katrineholm ska det också finnas goda möjligheter till lärande för vuxna. För att stärka familjer, både barn och föräldrar, vill vi tillsammans med landstinget utreda och eventuellt starta en familjecentral där öppen förskola, socialtjänst, mödravård och barnavårdscentral samverkar. Förskolan i Katrineholms kommun ska fortsätta hålla en hög kvalitet med kompetenta förskollärare och barnskötare. Förskolan ska byggas ut för att svara upp mot ökade behov när Katrineholm växer. Barngruppernas storlek ska minska. Katrineholm ska ha bra skolor. Vi vill att varje elev ska lyckas i grundskolan och gymnasieskolan. Fler flickor och pojkar ska nå höga resultat. Målet är också att fler ska gå vidare till högre studier. Skolan ska ta hänsyn till varje elevs intresse och begåvning. Arbetet med att identifiera vad som hindrar flickor och pojkar att nå godkända resultat ska intensifieras. Organisation, administration, IT, pedagogik, metodik, kvalitetsuppföljning, resursfördelning, lokaler med mera ska analyseras och utvärderas. Samhälle och skola ska stimulera, stödja och underlätta för föräldrar att engagera sig i och ta ansvar för sitt barns uppväxt och utveckling. 14 Kommunplan Katrineholms kommun 19 I grundskolan ska mindre klasser i de lägre årskurserna ge lärarna mer tid för varje enskild elev och göra det lättare att ha ordning och reda i klassrummet. Skolans huvuduppgift är att ge eleverna kunskaper och färdigheter, undervisning ska prioriteras före annan verksamhet i skolan. De särskilda satsningarna på matematik och läsning ska fortsätta. Barn och elever med särskilda behov ska få stöd, genom bra hjälp av kompetent personal och genom att anpassa lärsituationen till olika barns skilda behov och förutsättningar. Fritidshemmens organisation och innehåll ska stärka barnens utveckling i skolan. Det ställer högre krav på pedagogisk verksamhet och stöd för skolarbetet, exempelvis läxläsning. Kommunen ska ha en gemensam läxpolicy för skolan. När läxor ges ska även stöd för att klara läxorna säkras. Lovskolor ska genomföras för att ytterligare stärka förutsättningarna för alla elever att nå målen. Biblioteket ska bidra till ökat läsande och förbättrad läsförståelse. Kulturskolan och KomTek ska fortsätta att vara ett stöd för skolornas arbete för ökad måluppfyllelse och stimulera flickors och pojkars nyfikenhet och intresse inom kultur, teknik och naturvetenskap. Gymnasieskolorna i Katrineholm ska ha fortsatt hög kvalitet. Gymnasieskolans utbud ska vara anpassat till arbetsmarknadens och elevernas behov. Samarbetet mellan företag och skola ska stärkas. Att rekrytera lärare som disputerat och som har djupa ämneskunskaper är viktigt för kvaliteten i gymnasieskolan. Vi vill även fortsätta satsa på kompetensutveckling för att utveckla undervisningen.

20 20 20 Foto: Hanna Maxstad Föräldrar och barn ska kunna välja förskoleverksamhet och skola. Kvaliteten ska vara hög i alla verksamheter oavsett driftsform. Den yttre och inre miljön i skolan ska förbättras. Skollokaler ska moderniseras och skoltoaletter rustas upp. Skolor ska byggas/byggas ut där det är nödvändigt, både för att möta behoven när Katrineholm växer och för att kunna skapa mindre klasser i de lägre årskurserna. Vi vill minska administrationen för lärare för att ge mer tid åt eleverna och kommer fortsätta med extra satsningar på lärarlöner. Skolrestaurangerna ska fortsätta utvecklas. Skolmåltiderna ska vara en trivsam upplevelse med god och näringsriktig mat som tillagas med hänsyn till miljön. Projektet med skolmat lagad från grunden och med mer ekologiska och klimatsmarta livsmedel ska permanentas. Arbetet med att förebygga frånvaro i skolan ska fortsätta. Vi vill förbättra möjligheterna för barn och ungdomar att få stöd vid personliga problem som försvårar skolsituationen. Arbetet med en rökfri skoltid och en drogfri livsstil ska fortsätta. RESULTATMÅL Förskolan ska byggas ut efter behov Trygg och utvecklande förskoleverksamhet Alla elever ska tidigt klara kunskapsmålen i skolan Fler elever ska klara målen i grundskolan och nå höga resultat Fler elever ska klara målen i gymnasieskolan och nå höga resultat Andelen elever som mår bra och trivs i skolan ska öka Höjd utbildningsnivå i kommunen Den digitala delaktigheten ska öka i alla åldrar Möjligheterna till utbildning för vuxna behöver förbättras. Unga ska ha en andra chans att få sin gymnasieexamen. Det ska finnas möjligheter till högskoleutbildning på hemmaplan. Vi vill också se fler yrkeshögskoleutbildningar inom vår region. Även folkbildningen ska ges goda förutsättningar. 20 Kommunplan Katrineholms kommun 15

21 21 21 OMSORG & TRYGGHET 21

22 Foto: Hanna Maxstad

23 23 23 OMSORG & TRYGGHET ÖVERGRIPANDE MÅL Social omsorg som utgår från individens behov och självbestämmande för ökad trygghet och livskvalitet Katrineholm ska vara en trygg och säker kommun att leva och verka i Kommunen står för en viktig del av de sociala trygghetssystemen. Tillsammans med staten och landstinget ska kommunen motverka otrygghet för kvinnor och män till följd av arbetslöshet, hälsotillstånd, funktionsnedsättning, familjesituation eller åldrande. Grunden för detta är den generella välfärdspolitiken. Kommunen har dock det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. Kommunens insatser inom det sociala området ska ha hög kvalitet. Den enskildes ställning och inflytande ska stärkas. Samarbete och samverkan mellan nämnder, förvaltningar och andra myndigheter och aktörer ska fortsätta att utvecklas. Alla människor ska kunna känna trygghet och tillit inför sin ålderdom. Rätten att åldras värdigt i frihet och trygghet ska prägla alla insatser. Vård och omsorg ska utformas utifrån ett medborgarperspektiv. Det är invånarnas behov och önskemål som ska stå i centrum. Den enskildes möjligheter att välja vem som ska utföra vård och omsorg samt vad dessa insatser ska innehålla och omfatta ska stärkas. Äldre ska kunna välja det boende som passar dem bäst. Kommunens möjligheter att erbjuda tillgänglighetsanpassade bostäder, såväl kommunägda som privata, ska inventeras. Den som vill bo kvar hemma ska kunna göra det även om man har ett omfattande vårdbehov. Hemtjänsten ska erbjuda service och omvårdnad på den enskildes villkor. Man ska också kunna vara trygg med att den dag man behöver flytta till ett äldreboende så ska man garanteras plats, enligt Katrineholms trygghetsmodell. Tryggheten är viktig inte bara för de äldre utan också för anhöriga. Det är viktigt att göra det möjligt för par att fortsätta bo tillsammans. Under mandatperioden ska byggnation av ett nytt äldreboende påbörjas och fler demensavdelningar skapas. Personaltätheten i äldreomsorgen ska öka och hemtjänsten förstärkas. Personer med funktionsnedsättning ska kunna vara fullt delaktiga i alla delar av det politiska, sociala, ekonomiska och kulturella livet. Alla människor, oavsett funktionsförmåga, ska ha rätt till ett eget boende, full rörelsefrihet och ett aktivt liv. Personer med funktionsnedsättning ska ges stöd anpassat efter individens behov. Deltagare i daglig verksamhet ska få höjd habiliteringsersättning. Under mandatperioden ska ytterligare en gruppbostad skapas för unga med funktionsnedsättning. Kvaliteten i vård och omsorg ska fortsätta att utvecklas. Det framgångsrika arbetet kring innovationer och annan verksamhetsutveckling ska fortgå. För att stödja kvalitetsarbetet ska även kompetensutvecklingen av personalen fortsätta och handledningen utökas. Det pågående matprojektet inom äldreomsorgen ska permanentas för att utveckla måltiderna och minska risken för undernäring bland äldreomsorgens brukare. Möjligheterna att delta i sociala aktiviteter ska förbättras. Att allt fler äldre i Katrineholm har en annan etnisk bakgrund gör att det måste finnas personal inom äldreomsorgen som kan prata deras språk. 18 Kommunplan Katrineholms kommun 23

24 24 24 Färdtjänsten ska förbättras för ökad trygghet och högre kvalitet. Kommunen ska även fortsätta att utveckla stödet till anhöriga. Viktigt för att kunna leva i frihet och trygghet är också de ekonomiska förutsättningarna. Avgifter för vård och omsorg får aldrig sättas så att den enskilde stängs ute från adekvata insatser. Kommunen har ett särskilt ansvar för att verka för att barn och ungdomar växer upp under trygga och goda förhållanden. Familjer och enskilda med sociala problem ska stöttas på ett tidigt stadium. Den generella inriktningen för socialtjänstens insatser för barn och familjer är att barnets behov ska stå i centrum och att insatser så långt som möjligt ska erbjudas på hemmaplan. Behandlingsmetoder ska vara säkra och beprövade. Kommunen ska prioritera förebyggande insatser mot ungas missbruk av alkohol och narkotika och intensifiera det uppsökande arbetet bland ungdomar. Utöver det förebyggande arbetet ska flera olika behandlingsformer för att bryta missbruk finnas tillgängliga. Vid sidan av det sociala arbetet behövs ett aktivt brotts- och skadeförebyggande arbete. Kommunen ska verka för ett högt säkerhetsmedvetande och för att reducera risker. Invånare, besökare och företag ska kunna känna sig trygga och ha ett gott skydd och en god säkerhet. Det brotts- och skadeförebyggande arbetet är ett långsiktigt arbete riktat till alla åldrar, miljöer och situationer. Att förebygga brott innebär att vidta åtgärder som minskar tillfällen till brott, att höja trygghetsfaktorn och att på olika sätt förhindra att flickor och pojkar kommer in på en brottslig bana. Belysning, övervakningskameror, alkohol- och drogförebyggande arbete, arbete mot våld i nära relationer samt stöd och hjälp till brottsoffer är viktiga delar av ett brottsförebyggande arbete. Att hålla efter klotter och skadegörelse är också viktigt för ökad trygghet i det offentliga rummet. Kommunen ska ha en nära dialog med räddningstjänsten, polisen och andra aktörer. Det brotts- och skadeförebyggande rådet har i uppdrag att ytterligare förbättra det brottsförebyggande arbetet. Det är viktigt att föreningsliv och frivilligorganisationer involveras i arbetet. RESULTATMÅL Omsorgen för äldre och funktionsnedsatta ska byggas ut efter behov Ökad trygghet för hemtjänstens brukare Fortsatt utveckling av service och omvårdnad för hemtjänstens brukare Fortsatt utveckling av vård och omsorg för äldre i särskilt boende Minskad risk för undernäring för äldreomsorgens brukare Fortsatt utveckling av vård och omsorg för personer med funktionsnedsättning Barn och ungdomar i behov av stöd från socialnämnden ska i ökad utsträckning upptäckas tidigt och få insatser där barnets behov sätts i centrum Fortsatt utveckling av socialnämndens insatser utifrån den enskildes behov Ökad trygghet och säkerhet för kommunens invånare 24 Kommunplan Katrineholms kommun 19

25 25 25 KULTUR, IDROTT & FRITID 25

26 Foto: Johan Eklöf

27 27 27 KULTUR, IDROTT & FRITID Ett rikt kultur- och fritidsliv som alla invånare kan ta del av ÖVERGRIPANDE MÅL Goda förutsättningar för spontan och organiserad idrott Stark samverkan med föreningslivet God folkhälsa Ett rikt kultur- och fritidsliv ger innehåll och mening i tillvaron och främjar folkhälsa och livskvalitet. Det är också grunden för en attraktiv ort och en viktig faktor för att locka nya invånare, företag och besökare till kommunen. Det är svårt att tänka sig Katrineholms kommun utan alla kultur- och fritidsaktiviteter och allt engagemang i föreningslivet. Kultur- och fritidslivet främjar gemenskap, demokrati och ideellt engagemang. Det skapar förståelse mellan olika kulturer och främjar integration. Alla invånare; kvinnor, män, flickor och pojkar, i alla åldrar och oavsett bakgrund och livssituation, ska erbjudas ett kultur- och fritidsliv präglat av kvalitet och mångfald. Vårt samlade kulturarv ska värnas och ses som en resurs. Målet är att få fler människor att delta i kulturoch fritidsaktiviteter. Det ställer krav på att verksamheter som får del av skattemedel har inga eller låga avgifter. Kommunen ska i första hand stödja kultur, idrott och fritid för barn och ungdomar. Flickors och pojkars fritidsbehov ska uppmärksammas i lika stor omfattning. Kommunen ska också underlätta för äldre och personer med funktionsnedsättning att ta del av kultur- och fritidsutbudet. God livskvalitet förutsätter att man kan delta i stimulerande aktiviteter och träffa andra människor. De sociala aktiviteterna för brukare inom vård- och omsorgsnämndens verksamheter ska förbättras för att minska ensamheten bland äldre och personer med funktionsnedsättning. Även när det gäller barn, ungdomar och vuxna inom socialnämndens verksamheter behöver behov och möjligheter att ta del av kultur- och fritidslivet uppmärksammas särskilt. Kommunen ska öka satsningen på kultur för barn och unga. Lokstallarna ska utvecklas ytterligare. Verksamheten ska breddas för att välkomna alla ungdomar i kommunen till aktiviteter för, av och med unga. Kulturskolan ska också fortsättningsvis vara en viktig del av kulturutbudet för barn, ungdomar och vuxna. Biblioteksverksamheten är fortsatt viktig och handlar inte bara om att förmedla böcker utan också om att väcka läsintresset. Kommunens läsfrämjande arbete ska fortsätta. Insatser för att få män att läsa mer, framförallt för sina barn, och att skapa förebilder för pojkars läsande är prioriterat. Filial- och skolbiblioteken ska bevaras och utvecklas. Möjligheten att erbjuda plats i kommunen åt en förföljd konstnär eller författare genom det så kallade fristadssystemet ska utredas. Fritiden är viktig för människors behov av avkoppling och stimulans. Det ska finnas gynnsamma förutsättningar för en aktiv fritid i Katrineholm, präglad av frihet, mångfald och kvalitet. Till stor del bygger detta på enskilda initiativ. Kommunens insatser ska vara inriktade på att stödja föreningar och organisationer. 22 Kommunplan Katrineholms kommun 27

28 28 28 Foto: Hanna Maxstad Sportcentrum ska i nära samverkan med föreningslivet utvecklas till en modern, funktionell och attraktiv mötesplats. Det ska finnas tillgång till aktivitetsparker och andra typer av anläggningar som inbjuder till motion och spontanidrott i alla delar av kommunen. De samarbetsavtal som finns med föreningar om skötsel av anläggningar och elljusspår ska ses över så att verksamheterna kan utvecklas positivt. Kommunens folkhälsoarbete ska vara inriktat på att främja en god och jämlik hälsa för kvinnor och män, flickor och pojkar i Katrineholms kommun. Hälsa innefattar fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och påverkas av olika riskoch skyddsfaktorer runt individen. Eftersom kommunens verksamheter har stor betydelse för invånarna genom hela livet har de stor inverkan på folkhälsan. Möjligheten att vara delaktig i kultur- och fritidslivet är en av de faktorer som har stor betydelse för folkhälsan. Men folkhälsoarbetet handlar också om att stärka skyddsfaktorer och minska riskfaktorer genom andra typer av insatser. Alla nämnder har därför ett ansvar för att ett folkhälsoperspektiv införlivas i respektive verksamhet. Folkhälsoarbetet kan både handla om insatser för enskilda och om förebyggande arbete kring olika grupper i samhället, till exempel barn och unga. RESULTATMÅL Fler invånare ska delta aktivt i kultur-, idrottsoch fritidslivet Goda möjligheter till en innehållsrik och aktiv fritid i Katrineholms kommun Kulturverksamheter som invånarna är nöjda med Sportcentrum ska ha nöjda utövare och besökare Förbättrade möjligheter att delta i sociala aktiviteter för brukare i äldreomsorgen Jämställda kultur- och fritidsverksamheter Andelen invånare med goda levnadsvanor ska öka 28 Kommunplan Katrineholms kommun 23

29

30 30 30 HÅLLBAR MILJÖ 30 Foto: Hanna Maxstad

31 31 31 HÅLLBAR MILJÖ ÖVERGRIPANDE MÅL Minskad klimatpåverkan Rena sjöar och vattendrag Biologisk mångfald God bebyggd miljö Att ställa om samhället i en mer hållbar riktning är en viktig och stor utmaning. Det handlar om att hitta lokala lösningar på globala problem. Miljöpolitiken i Katrineholms kommun ska vara konkret, tydlig och mätbar. Kommunen ska minska energiförbrukningen och stödja införandet av miljövänliga alternativ i de kommunala verksamheterna. Kommunen ska också uppmuntra invånare och företag till insatser som främjar miljön. Det vi gör som enskilda personer spelar stor roll. Parallellt med myndighetsutövning och tillsyn ska kommunen ge information och råd till invånare och företag, bland annat kring miljöhänsyn och energieffektivisering. Sverige har sexton miljömål antagna av riksdagen. Katrineholms kommun har prioriterat områdena klimat, vatten, biologisk mångfald samt mark, byggande och boende. Klimatförändringarna innebär en stor framtidsutmaning. Problemet är i högsta grad en global fråga, men alla utsläpp av klimatpåverkande gaser sker lokalt. Klimatsmart och ekologisk mat till barn och äldre, förenkling för cyklister genom nya cykelbanor, förtätning av staden för kortare transporter, förbättrad kollektivtrafik och nya energilösningar är viktiga delar i kommunens klimatarbete. Avfallshanteringen ska förbättras genom införande av gröna påsen för utsortering av matavfall så att miljövänlig energi och näring kan tas tillvara. Kommunen ska också underlätta källsortering. Vatten är vårt viktigaste livsmedel och en tillgång som måste skyddas. Tillförseln av näringsämnen och föroreningar till sjöar, vattendrag och grundvatten ska minimeras. Kommunen ska verka för att samtliga sjöar och vattendrag uppnår god ekologisk status senast Skyddet av grundvattentillgångar måste överordnas andra intressen. Samarbetet med grannkommunerna ska fortsätta utvecklas för att förbättra vattendragen. Den biologiska mångfalden i vår kommun ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt. Naturen har ett egenvärde och ska vara en källa till upplevelser för invånare och besökare. Kommunen ska öka tillgängligheten till naturen, bedriva ett aktivt naturvårdsarbete och förvalta natur och parker på ett sätt som främjar biologisk mångfald. Ny bebyggelse ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. De värden som finns för ett tryggt, sunt och säkert boende ska beaktas. Vid ny- och ombyggnation ska ökat bruk av hållbara energikällor, exempelvis solpaneler, uppmuntras. När det gäller utvecklingen av kommunens måltidsverksamhet, som är en viktig del i kommunens miljöarbete, ligger fokus framåt på god kökskvalitet. Det handlar om flera olika delar; att utveckla arbetet kring klimatsmarta måltider, att öka andelen ekologiska livsmedel, att ha rätt utrustning och kompetens i köken och om att sätta gästen i fokus. 26 Kommunplan Katrineholms kommun 31

32 32 32 Foto: Josefine Karlsson Utvecklingsarbetet kring klimatsmarta måltider handlar om årstidsanpassade matsedlar, minskade transporter genom bland annat ökad andel närproducerade livsmedel, förändrade tillagningssätt, minskat matsvinn och förbättrad matavfallshantering. Gästen i fokus handlar om gästernas nöjdhet med maten, möjlighet att välja mellan olika maträtter, förbättrad måltidsmiljö och att anpassa schemaläggning för elever och måltidsordning för äldre. RESULTATMÅL Ökad andel miljöbilar i kommunens verksamheter Kommunens energiförbrukning ska minska Minst hälften av matavfallet ska behandlas biologiskt så att energi och näring tas till vara Andelen sjöar med god ekologisk status ska öka Skyddad natur ska bevaras för att främja biologisk mångfald Fortsatt utveckling av klimatsmarta och ekologiska måltider i kommunens måltidsverksamhet inom förskola, skola och äldreomsorg Ökat gästfokus i kommunens måltidsverksamhet inom förskola, skola och äldreomsorg 32 Kommunplan Katrineholms kommun 27

33

34 34 34 EKONOMI & ORGANISATION 34 Foto: Josefine Karlsson

35 35 35 EKONOMI & ORGANISATION ÖVERGRIPANDE MÅL God ekonomisk hushållning Tillgänglig, tydlig och öppen organisation Attraktiv arbetsgivare för tryggad personalförsörjning Kommunen ska leva upp till kraven på god ekonomisk hushållning. Det innebär både att säkerställa en ekonomi i balans och att bedriva verksamheten på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt. För att detta ska vara möjligt måste kommunen ha god framförhållning och flexibilitet för ändrade förutsättningar. Under mandatperioden ska arbetet med att effektivisera den kommunala organisationen fortsätta. Miljö- och hälsoskyddsnämnden och byggnadsnämnden slås ihop. Genom färre nämnder och förtroendevalda ska nämndarbetet vitaliseras. I alla verksamheter ska ett kontinuerligt utvecklingsarbete ske för att se till att personal, lokaler och ekonomiska resurser används på bästa sätt. Den kommunala organisationen ska dra nytta av de möjligheter som ny kunskap och ny teknik skapar. Medarbetarnas kreativitet och idéer ska tillvaratas. Samarbetet mellan olika verksamheter inom kommunkoncernen och med andra kommuner ska öka för att uppnå högre effektivitet. Den enskilde ska även fortsatt ha möjlighet att själv välja leverantör av kommunalt finansierad service. Det är inget självändamål att driva verksamheter i kommunal regi, det viktiga är att tjänsterna levereras i rätt tid, till rätt pris och med rätt kvalitet. EU-medlemskapets möjligheter till finansiering och utbyte med andra ska tillvaratas. Den kommunala organisationen ska vara tillgänglig, tydlig och öppen, och leverera god service till invånare och företag. Kommunens tillgänglighet och bemötande ska fortsätta att utvecklas, bland annat genom utveckling av kommunens växel. Kommunen ska arbeta strategiskt med information och kommunikation. Genom vidareutveckling av e-tjänster och e-förvaltning ska servicen till invånare och företag förbättras. Invånarnas möjligheter till insyn och dialog ska öka i de kommunala verksamheterna. Vartannat år ska SCB:s medborgarundersökning genomföras, där invånarna får tycka till om kommunens verksamheter, om möjligheterna till inflytande och om kommunen som en plats att bo och leva i. Arbetet med att utveckla uppföljning och redovisning av kommunens resultat och kvalitet ska fortsätta. Personalen är kommunens viktigaste resurs i välfärden. Ett bra ledarskap och engagerade medarbetare är avgörande för den fortsatta utvecklingen av kommunens service till invånarna. För att möta framtidens utmaningar krävs ett strategiskt och långsiktigt arbete för att säkra personalförsörjningen. Katrineholms kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare. Kommunens personalpolitik ska genomsyras av kommunens värdegrund; respekt, öppenhet, tydlighet och tillit. 30 Kommunplan Katrineholms kommun 35

36 36 36 Foto: Josefine Karlsson Arbetet för att öka möjligheterna att gå från deltid till heltid och för att minska omfattningen av så kallade delade turer ska fortsätta. Det är också viktigt att fortsätta arbetet för att minska sjukfrånvaron. Kommunen ska ha ett aktivt jämställdhets- och likabehandlingsarbete. Lika och likvärdigt arbete ska ge lika lön. Kommunen ska så långt det är möjligt underlätta för alla anställda att kombinera arbete med ansvar för hem och familj. Människor med olika bakgrund och erfarenhet är en tillgång i verksamheterna. För att ge bästa möjliga service till kommunens invånare ska kommunen sträva efter en jämnare könsfördelning och en personalsammansättning som i ökad grad speglar det omgivande samhället avseende etnisk mångfald. RESULTATMÅL Resultatet ska uppgå till minst en procent av skatteintäkterna Nettodriftskostnaderna ska inte öka snabbare än skatteintäkterna Avskrivningar ska under planperioden inte ta mer än tre procent av driftbudgeten Kommunens lokalresurser ska utvecklas för ökad funktionalitet, kostnadseffektivitet och kundnöjdhet Kommunens tillgänglighet per telefon och e-post ska förbättras Tydlig och effektiv kommunikation Ökat medarbetarengagemang Tryggad personalförsörjning genom utvecklad rekrytering Minskad sjukfrånvaro 36 Kommunplan Katrineholms kommun 31

37 37 37 Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet. Lust är passion, vilja, ambition. Det är också det lustfyllda det vi lever för och det vi lever av mat, kärlek, arbete, gemenskap, upplevelser. Läget är rätt rätt geografiskt och rätt för handling och förändring. Foto: Hanna Maxstad Katrineholms kommun, Katrineholm Telefon (vardagar kl. 8 17) 37

38 38 38 Förslag på indikatorer för uppföljning av resultatmål i kommunplan Arbetsmaterial Tillväxt, jobb och egen försörjning Övergripande mål Befolkningstillväxt Ökad sysselsättning Ökad egen försörjning Växande näringsliv Landsbygdsutveckling Resultatmål Indikator Källa Uppföljning Målnivå Senast tillgängliga resultat Invånarantalet ska öka till minst personer vid mandatperiodens slut Invånarantal SCB befolkningsstatistik Kvartal invånare personer (sept 2014) Ytterligare förbättrat företagsklimat Ökad branschbredd i det lokala näringslivet Växande handel och besöksnäring Företagarnas sammanfattande omdöme om kommunens service Svenskt Näringslivs ranking av kommunerna Kundnöjdhet avseende kommunens service och bemötande vid bygg-, trafikoch miljöärenden Kundnöjdhet avseende lokaler som KIAB tillhandahåller Andel av totala antalet branscher i Sverige som finns representerade i kommunens näringsliv? Försäljningsindex för dagligvaruhandeln Försäljningsindex för sällanköpsvaruhandeln Detaljhandelns totala omsättning SKL:s mätning Insikten. KKiK Kvartal? NKI 70 Total NKI 65 (2013). Medelvärde för de 189 kommuner som genomfört undersökningen var NKI 67. För de olika myndighetsområdena blev resultatet för Katrineholm (medel samtliga kommuner inom parentes): brandtillsyn NKI 83 (75), bygglov NKI 69 (63), markupplåtelse NKI 76 (65), miljö- och hälsoskydd NKI 57 (66), serveringstillstånd inget utfall (72). Svenskt Näringsliv Årlig 196:e plats (2013) Egen redovisning SBF baserad på kundenkät Halvår KIAB kundenkät Vart tredje år? NKI 69 NKI 64 (2011) SCB? Handeln i Sverige, HUI Research AB Handeln i Sverige, HUI Research AB Handeln i Sverige, HUI Research AB Årlig 100 (2013) Årlig 78 (2013) Årlig mnkr (2013) Medelvärde enkätsvar jan-juni 2014 (av max 6 poäng): handläggningstid 4,5 poäng, bemötande 5 poäng, tillgänglighet 4,6 poäng, information via hemsidan 4 poäng. 38 1

39 39 39 Resultatmål Indikator Källa Uppföljning Målnivå Senast tillgängliga resultat Sysselsättning inom handeln Handeln i Sverige, HUI Årlig 844 personer (2013) Research AB. Antal sysselsatta 16+ år inom total detaljhandel Omsättningen inom besöksnäringen TEM (turismekonomisk mätning) Årlig Sysselsättning inom besöksnäringen TEM (turismekonomisk mätning) Fler nystartade företag Antal nya företag Nyföretagarcentrums företagarbarometer, Bolagsverket. KKiK Antal nya företag som finns? kvar efter tre år Fler ungdomar ska starta UFföretaföretag Antal elever som driver UF- Ung Företagsamhet Södermanland Andelen deltagare i kommunens arbetsmarknadsverksamhet som börjar arbeta eller studera efter avslutad insats ska öka Andelen kvinnor och män som klarar målen i utbildning i svenska för invandrare ska öka Andelen kvinnor och män med ekonomiskt bistånd som övergår till egen försörjning ska öka Tillgången till fiberbaserat bredband ska öka Resultat vid avslut i kommunens arbetsmarknadsverksamhet, andel deltagare som börjat arbeta Resultat vid avslut i kommunens arbetsmarknadsverksamhet, andel deltagare som börjat studera Andel deltagare som klarar målen i utbildning i svenska för invandrare Andelen kvinnor och män med ekonomiskt bistånd som övergår till egen försörjning Andel personer med ekonomiskt bistånd som anvisas till Viadidakt som går vidare till studier eller arbete Andel invånare med tillgång till fiberbaserat bredband, i tätort resp landsbygd Andel invånare med tillgång till 100 Mbit/s bredband, i tätort resp landsbygd Egen redovisning Viadidakt, SKL Egen redovisning Viadidakt, SKL Egen redovisning Viadidakt, Skolverket Årlig Till 2020 ska omsättningen öka till 500 mnkr Till 2020 ska antal årssysselsatta öka till 400 Halvår Placering mnkr (2013). Utfallet 2013 är inte helt jämförbart med tidigare års resultat till följd av en definitionsförändring. Bedömningen är dock att det också har skett en reell ökning jämfört med var omsättningen 244 mnkr. 356 personer (2013). Utfallet 2013 är inte helt jämförbart med tidigare års resultat till följd av en definitionsförändring. Bedömningen är dock att det också har skett en reell ökning jämfört med var antalet sysselsatta 198 personer. Årlig öka Läsåret 2013/2014 drev 82 elever UF-företag Årlig Årlig Årlig Andelen elever inom SFI spår 2 och spår 3 som får minst betyget godkänt ska öka Egen redovisning SOC Delår öka Nytt resultatmål inför 2015 Egen redovisning Viadidakt Månad öka 42% (2013). Andelen studerande som fick minst betyget godkänt var; 2B 25%, 2C 44%, 3C 49%, 3D 50%. Jämfört med 2012 har utfallet förbättrats något, då var genomsnittet 41%. Utfallet har förbättrats för 2C och 3C, men försämrats för 2B och 3D. Jämförelse riket: genomsnitt alla kurser 38,5%. PTS Årlig 95% år : Totalt 40%, av invånare i tätort 47%, av invånare på landsbygd 1% PTS Årlig 2013: Totalt 45%, av invånare i tätort 54%, av invånare på landsbygd 1% 39 2

40 40 40 Attraktiva boende- och livsmiljöer Övergripande mål Ökat bostadsbyggande Attraktiv stadsmiljö Levande landsbygd Säker och funktionell infrastruktur och kollektivtrafik Resultatmål Indikator Källa Uppföljning Målnivå Senast tillgängliga resultat Ökat bostadsbyggande Antal färdigställda lägenheter i nybyggda hus, totalt samt uppdelat på småhus respektive flerbostadshus SCB Årlig Ökning jämfört med föregående mandatperiod Perioden : totalt 89 lägenheter, varav 54 i flerbostadshus och 35 i småhus Andelen nöjda hyresgäster hos KFAB ska öka Till- och frångängligheten i kommunala lokaler ska öka Förbättrad standard på gator, vägar, gång- och cykelvägar Fortsatt bra kommunikationer Kommunens försäljning av tomter för småhus och flerbostadshus Kundnöjdhet avseende KFAB:s bostäder Tillgänglighet till kommunala lokaler Andelen invånare som är nöjda med kommunens gångoch cykelvägar (belysning, underhåll, snöröjning, trafiksäkerhet) Andelen invånare som är nöjda med kommunens gator och vägar (belysning, underhåll, snöröjning, trafiksäkerhet) Vägunderhåll i förhållande till beräknat nyvärde Invånarnas bedömning av kommunikationerna Antal resande med stadstrafiken (buss) Antal resande med landsbygdstrafiken (buss) Antal tågstopp i rusningstid vid Katrineholm Central (vardagar kl samt under normal säsong) SBF, egen redovisning av sålda tomter Halvår? KFAB kundenkät Vart tredje år? NKI 75 NKI 72 (2011) Tillgänglighetsinventering?? SCB:s medborgarundersökning SCB:s medborgarundersökning Egen redovisning STF SCB:s medborgarundersökning Sörmlands kollektivtrafikmyndighet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet Samtrafiken Udda år Presenteras i december 2014 Udda år Presenteras i december 2014 Löpande underhåll så att kommunens vägkapital inte understiger 90 procent av nyvärdet Udda år Presenteras i december 2014 Halvår? påstigande (2013) Halvår? påstigande (2013) Halvår 40 Finns ej, förutsätter initial inventering av standarden på det totala vägnätet 3

41 41 41 Utbildning Övergripande mål Fler flickor och pojkar ska klara målen i grundskolan och gymnasieskolan och nå höga resultat Höjd utbildningsnivå Trygga barn och ungdomar som mår bra Resultatmål Indikator Källa Uppföljning Målnivå Senast tillgängliga resultat Förskolan ska byggas ut efter Minst 15 nya Egen redovisning BIF/KFAB 15 avd behov förskoleavdelningar ska öppnas under mandatperioden Andel barn som får plats på KKiK, egen redovisning BIF Årlig 20 % (jan-juni 2014) förskola på önskat placeringsdatum Väntetid i antal dagar för de KKiK, egen redovisning BIF Årlig 67 dagar (jan-juni 2014) barn som inte fått plats på förskola på önskat placeringsdatum Trygg och utvecklande Antal barn per avdelning i Egen redovisning BIF Medelvärde 17,9 inskrivna barn/avd (15 okt 2014) förskoleverksamhet förskolan Faktisk personaltäthet, antal Egen redovisning BIF 4,6 närvarande barn/personal (hösten 2014) närvarande barn per närvarande personal Kvalitetaspekter i förskola KKiK, egen redovisning BIF Årlig Alla elever ska tidigt klara kunskapsmålen i skolan Fler elever ska klara målen i grundskolan och nå höga resultat Föräldrarna ska vara nöjda med den verksamhet som bedrivs i Katrineholms förskolor Andel flickor och pojkar som går ut årskurs 1 som kan läsa Andel flickor och pojkar som får godkänt i alla delmoment för de nationella proven i årskurs 3 Andel flickor och pojkar som får godkänt i alla delmoment för de nationella proven i årskurs 6 Andel flickor och pojkar i årskurs 9 som är behöriga till gymnasieskolan Meritvärdet för flickor och pojkar i årskurs 9 Qualis enkät till föräldrar Egen redovisning BIF Årlig 100 % Skolverket Årlig öka Skolverket Årlig öka Skolverket Skolverket Årlig Årlig 84 % av vårdnadshavarna är nöjda med sitt barns förskola(obs låg svarsfrekvens, 26 %) 41 4

42 42 42 Resultatmål Indikator Källa Uppföljning Målnivå Senast tillgängliga resultat Fler elever ska klara målen i Andel flickor och pojkar som Skolverket Årlig gymnasieskolan och nå höga resultat fullföljer gymnasieprogram inom 4 år Andel flickor och pojkar med SCB och Skolverket Årlig grundläggande behörighet till universitet och högskola Betygspoäng för flickor och SCB och Skolverket Årlig pojkar efter avslutad gymnasieutbildning Andelen elever som mår bra och Antal barn per klass i Egen redovisning BIF trivs i skolan ska öka förskoleklass-årskurs 3 Andel flickor och pojkar i KKiK Årlig årskurs 5 som har en positiv syn på skolan och undervisningen Andel flickor och pojkar i årskurs 8 som har en positiv syn på skolan och undervisningen KKiK Årlig Höjd utbildningsnivå i kommunen Andelen flickor och pojkar som mår bra Andelen flickor och pojkar som inte använder tobak, alkohol eller droger Elevnärvaron vid skollunchen ska öka på högstadiet och Duveholmsgymnasiet Andel kvinnor och män som klarar målen i gymnasial vuxenutbildning Andel kvinnor och män som börjat på universitet/högskola inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning Andel kvinnor och män med eftergymnasial utbildning Landstinget Sörmland, Liv & hälsa ung Landstinget Sörmland, Liv & hälsa ung Vart tredje år öka Resultat 2014: Åk 5: flickor 95 %, pojkar 95 %, tot 95 % Åk 7: flickor 80 %, pojkar 92 %, tot 85 % Åk 9: flickor 71 %, pojkar 87 %, tot 78 % År 2: flickor 78 %, pojkar 88 %, tot 83 % Vart tredje år öka Resultat 2014: Egen redovisning STF Delår öka Nytt resultatmål inför 2015 Skolverket SCB och Skolverket SCB Årlig 42 5

43 43 43 Omsorg och trygghet Övergripande mål Social omsorg som utgår från individens behov och självbestämmande för ökad trygghet och livskvalitet Katrineholm ska vara en trygg och säker kommun att leva och verka i Resultatmål Indikator Källa Uppföljning Målnivå Senast tillgängliga resultat Omsorgen för äldre och funktionsnedsatta ska byggas ut efter behov Väntetid till särskilt boende inom äldreomsorgen KKiK, egen redovisning VOF Årlig 2014: 78 dagar (medelvärde antal dagar från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum, median 64 dagar) var medelvärdet 58 dagar (median 53 dagar). Antal platser på Egen redovisning VOF Delår demensavdelningar Inleda byggnation av ett nytt Egen redovisning VOF/KFAB äldreboende Ytterligare en gruppbostad ska skapas för unga med funktionsnedsättning Egen redovisning VOF/KFAB Ökad trygghet för hemtjänstens brukare Fortsatt utveckling av service och omvårdnad för hemtjänstens brukare Fortsatt utveckling av vård och omsorg för äldre i särskilt boende Personalkontinuitet inom hemtjänsten antal personer som en hemtjänsttagare möter under 14 dagar, medelvärde Andel brukare inom hemtjänst som svarar att de är trygga i sin bostad Väntetid till särskilt boende inom äldreomsorgen Andel brukare inskrivna i hemsjukvården med en samordnad individuell plan (SIP) Omsorgs- och serviceutbud hemtjänst Andel brukare som svarar att de sammantaget är ganska/mycket nöjda med den hemtjänst de har Kvalitetsaspekter inom särskilt boende för äldre Andel brukare inom särskilt boende som svarar att de är trygga i sin bostad Andel brukare som svarar att de sammantaget är ganska/mycket nöjda med sitt äldreboende KKiK, egen redovisning VOF Årlig 12 personer 2014: 13 personer Kompassen, egen redovisning VOF Udda år 80% Kvinnor 69%, män 73%, totalt 72%. (2013) KKiK, egen redovisning VOF Årlig 2014: Närvård Sörmland Årlig 60% 46% (2013) KKiK, andel av maxpoäng. Egen redovisning VOF. Socialstyrelsens brukarundersökning, KKiK KKiK, andel av maxpoäng. Egen undersökning samt uppgifter från Äldreguiden och Palliativa registret Kompassen, egen redovisning VOF Socialstyrelsens brukarundersökning, KKiK Årlig 2013: Katrineholm 70%, medel KKiK 69% Årlig 95% 2014: Katrineholm: kvinnor 93%, män 93%, totalt 93%. Riket: kvinnor 89%, män 89%, totalt 89% Årlig 2013: Katrineholm 55%, medel KKiK 68% Udda år 90% Kvinnor 86%, män 88%, totalt 86% (2013) Årlig 95% 2014: Katrineholm: kvinnor 79%, män 98%, totalt 85%. Riket: kvinnor 83%, män 92%, totalt 83% 43 6

44 44 44 Resultatmål Indikator Källa Uppföljning Målnivå Senast tillgängliga resultat Minskad risk för undernäring för äldreomsorgens brukare Andel brukare i särskilt boende med risk för undernäring enligt bedömning i Senior Alert Kvalitetsregistret Senior Alert Delår Delår : Av de undersökta brukarna (318 st av 461) visar 58,5% risk för undernäring (59,6% av männen och 57,6% av kvinnorna). Fortsatt utveckling av vård och omsorg för personer med funktionsnedsättning Barn och ungdomar i behov av stöd från socialnämnden ska i ökad utsträckning upptäckas tidigt och få insatser där barnets behov sätts i centrum Andel av brukare i särskilt boende med bedömd risk för undernäring som har en planerad förebyggande åtgärd Andel brukare i äldreomsorgen vars nattfasta är kortare än 13 timmar (med hänsyn till den enskildes önskemål) Kvalitetsaspekter inom LSSboende Andel brukare inom omsorgen till personer med funktionsnedsättning som svarar att de är trygga i sitt boende Kvalitetsaspekter inom LSS daglig verksamhet Andel brukare inom omsorg till personer med funktionsnedsättning som varit delaktiga i personlig planering avseende sin arbetssituation Andel brukare inom omsorgen till personer med funktionsnedsättning som svarar att de sammantaget är ganska/mycket nöjda med den hjälp de får Antal informationsbesök av socialsekreterare på förskola, BVC och skola Genomsnittlig utredningstid (antal dagar) för individ- och familjeomsorgens utredningar avseende barn och ungdomar 0-20 år Andel av barn som kommunen placerar i familjehem/på institution som genomgår hälso- och tandvårdsundersökning i samband med socialnämndens första placering av individen Kvalitetsregistret Senior Alert Kvalitetsregistret Senior Alert KKiK, andel av maxpoäng. Egen redovisning VOF. Kompassen, egen mätning VOF KKiK, andel av maxpoäng. Egen redovisning VOF. Kompassen, egen mätning VOF Kompassen, egen mätning VOF Egen redovisning SOC Delår Delår : Av brukarna med bedömd risk för undernäring har 62,4% planerad förebyggande åtgärd (64,3% av männen och 60,8% av kvinnorna) Delår 60% Delår : 56,7%. Bland kvinnor är det 55,1% och bland män 59,5% som har en nattfasta på mindre än 13 timmar. Årlig 2013: Katrineholm 87%, medel KKiK 82% Udda år 90% 81% (2013) Årlig Udda år 80% 78% (2013) Udda år 90% 84% (2013) Årlig KKiK, egen redovisning SOC Årlig Första halvåret 2014: 123 dagar Egen redovisning SOC Årlig 100% 100% (2013) 44 7

45 45 45 Resultatmål Indikator Källa Uppföljning Målnivå Senast tillgängliga resultat Andel barn i familjehem som Egen redovisning SOC besökts minst en gång per kvartal Andel av de barn och Egen redovisning SOC/BIF ungdomar som kommunen placerat i familjehem/på institution som klarar målen i skolan Fortsatt utveckling av socialnämndens insatser utifrån den enskildes behov Andel brukare som upplever att behovet är tillgodosett Egen redovisning SOC baserat på brukarundersökning Årlig Nytt resultatmål inför 2015 Ökad trygghet och säkerhet för kommunens invånare Andel brukare som upplever att socialnämnden har god tillgänglighet och bra bemötande ska öka Invånarnas bedömning av tryggheten i kommunen Andel klotter som saneras inom 24 timmar avseende fastigheter som kommunkoncernen ansvarar för Antal anmälda våldsbrott i kommunen, (per invånare) Antal personer som skadas eller omkommer i olyckor som föranleder räddningsinsats Andel olyckor där räddningstjänstens första enhet kommer fram inom målsatt tid Antal personer som utbildats av räddningstjänsten kring olycksförebyggande och olycksavhjälpande åtgärder Andel av de olyckor som föranleder larmning av räddningstjänst där en första insats gjorts av enskilda Egen redovisning SOC baserat på brukarundersökning SCB:s medborgarundersökning eller polisens trygghetsundersökning Egen redovisning STF Årlig Nytt resultatmål inför 2015 Udda år Årlig 66 % (2013). Utfallet avser andel invånare som i polisens trygghetsundersökning har svarat trygg på frågan: Om du går ut ensam sent en kväll i området där du bor, känner du dig då trygg eller otrygg?. Katrineholm: totalt 66%, kvinnor 57%, män 76%. Medelvärde länet: totalt 69%, kvinnor 59%, män 79%. I Katrineholm har utfallet har förbättrats något för båda könen jämfört med undersökningen BRÅ Årlig (2013). Medelvärde riket 819, länet anmälda våldsbrott per invånare. VSR Årlig minska 25 personer (delår ). Jämfört med motsvarande period 2013 har det totala antalet skadade/omkomna ökat något. Antalet omkomna har minskat, antalet allvarligt skadade är oförändrat och antalet lindrigt skadade har ökat. VSR Årlig 100 % 98 % (Delår ). Målsatt tid definieras i förmågekarta i Handlingsprogram för Västra Sörmlands Räddningstjänst - Direktionens vilja VSR Årlig öka personer (Delår ). Färre personer har utbildats jämfört med motsvarande period VSR Årlig 60 % 42 % (Delår ). 45 8

46 46 46 Kultur, idrott och fritid Övergripande mål Ett rikt kultur- och fritidsliv som alla invånare kan ta del av Goda förutsättningar för spontan och organiserad idrott Stark samverkan med föreningslivet God folkhälsa Resultatmål Indikator Källa Uppföljning Målnivå Senast tillgängliga resultat Fler invånare ska delta aktivt i kultur-, idrotts- och fritidslivet Andel invånare som upplever sig vara delaktiga i kulturlivet i Katrineholm SCB:s medborgarundersökning, tilläggsfråga Udda år Presenteras i december 2014 Goda möjligheter till en innehållsrik och aktiv fritid i Katrineholm Kulturverksamheter som invånarna är nöjda med Sportcentrum ska ha nöjda utövare och besökare Förbättrade möjligheter att delta i sociala aktiviteter för brukare i äldreomsorgen Invånarnas bedömning av fritidsmöjligheterna i kommunen (parker, natur, idrott, kultur, föreningsliv, nöjen) Invånarnas bedömning av biblioteksverksamheten Invånarnas bedömning av utställnings- och konstverksamheter Invånarnas bedömning av teaterföreställningar och konserter Andel barn och ungdomar som är nöjda med den verksamhet som erbjuds inom kulturområdet Andel nöjda utövare och besökare på Sportcentrum Andel boendeplatser i särskilt boende som erbjuder minst två organiserade och gemensamma aktiviteter på vardagar Andel boendeplatser i särskilt boende som erbjuder minst en organiserad och gemensam aktivitet per dag under helgen Andel äldre i särskilt boende resp hemtjänst som inte besväras av ensamhet SCB:s medborgarundersökning SCB:s medborgarundersökning SCB:s medborgarundersökning SCB:s medborgarundersökning Egen redovisning KTF Egen redovisning STF Udda år Presenteras i december 2014 Udda år Presenteras i december 2014 Udda år Presenteras i december 2014 Udda år Presenteras i december 2014 Årlig KKiK, egen redovisning VOF Årlig öka 2014: 36% KKiK, egen redovisning VOF Årlig öka 2014: 0% Socialstyrelsens brukarundersökning minska 46 9

47 47 47 Resultatmål Indikator Källa Uppföljning Målnivå Senast tillgängliga resultat Kulturverksamheten ska vara Könsfördelning på Perrongen, Egen redovisning KTF Månad Augusti 2014: 37% flickor, 63% pojkar jämställd, en jämn könsfördelning eftersträvas bland deltagare Lokstallet. Könsfördelning bland Egen redovisning KTF Årlig Augusti 2014: 37% flickor deltagare i det kulturella föreningslivet Den digitala delaktigheten ska öka Andel invånare som upplever SCB:s medborgarundersökning, Udda år Presenteras i december 2014 sig vara digitalt delaktig tilläggsfråga Antal personer som deltar i kommunens aktiviteter för att öka den digitala delaktigheten Egen redovisning, KTF delår 500 personer per år 739 personer (delår ). Av deltagarna var 55% kvinnor, 45% män. Andelen invånare med goda levnadsvanor ska öka Andel invånare som använder tobak Andel invånare med skadliga alkoholvanor Andel invånare som äter frukt och grönt minst fem gånger per dag Andel invånare som ägnar minst 3 timmar per vecka åt måttligt ansträngande aktiviteter Hälsa på lika villkor Lång sikt minska 2012: Tobak; andel som röker dagligen: Katrineholm: kvinnor 13%, män 13%, totalt 13% Riket: kvinnor 12%, män 11%, totalt 11% Tobak; andel som snusar dagligen: Katrineholm: kvinnor 3%, män 16%, totalt 10% Riket: kvinnor 3%, män 19%, totalt 11% Hälsa på lika villkor Lång sikt minska 2012: Alkohol; andel med skadliga alkoholvanor: Katrineholm: kvinnor 6%, män 4%, totalt 5% Riket: kvinnor 7%, män 7%, totalt 7% Hälsa på lika villkor Lång sikt öka 2012: Kost; andel som äter frukt och grönt minst 5 ggr/dag: Katrineholm: kvinnor 9%, män 6%, totalt 7% Riket: kvinnor 11%, män 5%, totalt 8% Hälsa på lika villkor Lång sikt öka 2012: Fysisk aktivitet; andel som ägnar minst 3 tim/vecka åt måttligt ansträngande aktiviteter: Katrineholm: kvinnor 49%, män 55%, totalt 52% Riket: kvinnor 54%, män 57%, totalt 55% 47 10

48 48 48 Hållbar miljö Övergripande mål Hållbar miljö Minskad klimatpåverkan Resultatmål Indikator Källa Uppföljning Målnivå Senast tillgängliga resultat Ökad andel miljöbilar i Andel miljöbilar av totalt antal bilar Egen redovisning STF Årlig 65% Nov 2014: 48% kommunkoncernen i kommunkoncernen baserad på underlag från Transportstyrelsen, KKiK, Miljöfordon Syd Kommunens energiförbrukning ska Energianvändning i kommunens Egen redovisning Årlig Minskning med 20% till minska lägenhetsbestånd KFAB 2020, jämfört med 2008 Delår : -12,8% Energianvändning i kommunens Egen redovisning Årlig Minskning med 20% till verksamhetslokaler KFAB 2020, jämfört med 2008 Delår : -7% Minst hälften av matavfallet ska behandlas biologiskt så att energi och näring tas till vara Andel matavfall som återvinns? SVAAB Rena sjöar och vattendrag andel sjöar med god ekologisk status ska öka Bevara och utveckla den biologiska mångfalden skyddad natur ska bevaras Fortsatt utveckling av klimatsmarta och ekologiska måltider i förskola, skola och äldreomsorg Ökat gästfokus i kommunens måltidsverksamhet Andel sjöar med god ekologisk status Egen redovisning SBF, mätning av fosfor och kväve i 26 sjöar Udda år 2013: 31% Areal reservat och biotopskydd SCB Årlig bibehålla 2013: 550ha Matsvinn per portion i samband med lunchserveringarna, antal gram Kostnaden för kommunens inköp av ekologiska livsmedel som andel av kommunens totala kostnad för inköp av livsmedel Kostnaden för kommunens inköp av närproducerade livsmedel som andel av kommunens totala kostnad för inköp av livsmedel Andel mat som lagas från grunden alt. inköp av hel- och halvfabrikat Andel barn/äldre som är nöjda med maten och måltidsmiljön Andel barn/äldre som har möjlighet att välja mellan olika maträtter Andel elever som har en bra schemaläggning av lunchen? Egen redovisning STF Delår Minskning med 20% till 2020, dvs. en minskning till 46 g per portion KKiK, egen Delår redovisning STF Egen redovisning STF Egen redovisning STF Delår Delår Delår : 56 g per portion i samband med lunchserveringarna 48 11

49 49 49 Ekonomi och organisation Övergripande mål God ekonomisk hushållning Tillgänglig, tydlig och öppen organisation Attraktiv arbetsgivare för tryggad personalförsörjning Resultatmål Indikator Källa Uppföljning Målnivå Senast tillgängliga resultat Resultatet ska uppgå till minst en Resultat i förhållande till Delår procent av skatteintäkterna skatteintäkter och utjämning Nettodriftskostnaderna ska inte öka snabbare än skatteintäkterna Relativ utveckling av skatteintäkter/generella statsbidrag och nettokostnader Delår Avskrivningar ska under planperioden inte ta mer än tre procent av driftbudgeten Kommunens lokalresurser ska utvecklas för ökad funktionalitet och kostnadseffektivitet Kommunens tillgänglighet per telefon och e-post ska förbättras Tydlig och effektiv kommunikation Ökat medarbetarengagemang Avskrivningar i förhållande till nettodriftbudget Kundnöjdhet avseende KFAB:s verksamhetslokaler Andel invånare som får svar på en enkel e-postfråga inom två arbetsdagar Andel invånare som får ett direkt svar på en enkel fråga när hon/han tar kontakt med kommunen via telefon Andelen invånare som uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställer en enkel fråga till kommunen Andel av maxpoäng i SKL:s webbinformationsundersökning utifrån ett invånarperspektiv Andel av maxpoäng i SKL:s webbinformationsundersökning utifrån ett företagarperspektiv Någon indikator kring den interna kommunikationen? Resultat i undersökningen kring hållbart medarbetarengagemang Delår KFAB kundenkät Vart tredje år? NKI 65 NKI 63 (2011) KKiK KKiK KKiK SKL:s webbinformationsundersökning SKL:s webbinformationsundersökning SKL:s HME-index (hållbart medarbetarengagemang) Årlig Årlig Årlig Årlig 87% (2014), medelvärde riket 78% Årlig 80% (2014), medelvärde riket 76% Udda år 74% (2013), medelvärde samtliga 65 kommuner som genomförde undersökningen 78% 49 12

50 50 50 Resultatmål Indikator Källa Uppföljning Målnivå Senast tillgängliga resultat Tryggad personalförsörjning genom utvecklad rekrytering Andel påbörjade rekryteringar där tjänsten tillsätts Andel rekryteringar där tjänsten tillsätts med eftersökt kompetens enligt rekryteringskravprofilen Minskad sjukfrånvaro Andel sjukfrånvarotimmar av ordinarie arbetstid, totalt Sjukfrånvaro som är längre än 60 dagar 50 13

51 51 51 Centerpartiets kommunplan för Katrineholm Ett hållbart val för Katrineholm Centerpartiet står för närodlad politik. En politik där fler beslut fattas direkt av människor själva eller nära de människor som berörs. Det ska inte spela någon roll om du bor i Katrineholms centrum eller på landsbygden, din röst är lika värdefull. Vi tror på människors egen förmåga och vi vill ge alla maximala möjligheter i livet. Vi ser att vi har en skyldighet att bruka naturens resurser utan att förbruka dem för kommande generationer. Det här är våra utgångspunkter, när vi formar politiken för Katrineholm under den kommande fyraårsperioden. Katrineholms förmåga att blomstra som kommun avgörs av om det finns företag som ger jobb. Katrineholm behöver många olika företag, av olika storlek och i olika branscher. Olikheter berikar och föder idéer. Kommunen ska vara välkomnande för människor som har idéer. Det handlar om att se varje människas förmåga. Därför vill vi se att sociala företag, vi-jobb, exempelvis kooperativ som växer fram som alternativ och insteg till den vanliga arbetsmarknaden. Även med fler företag inom fler branscher kommer många kommuninvånare att pendla till sitt arbete. Centerpartiet vill se ett öppnare Katrineholm, där kommunen har kvällsöppet vid givna tillfällen. Det handlar också om att utveckla e-tjänster och att se till att pendlingen kan ske smidigt med goda förbindelser med tåg och bussar samt med utökade parkeringar för pendlare. Ett företagsamt Katrineholm skapas inte av sig självt, även om det finns en hel del att bygga vidare på. Kontakten mellan skolan och arbetslivet måste förbättras. Elever och lärare 1 51

52 52 52 behöver se fler arbetsplatser än den egna skolan och anställda och företagare behöver skolans erfarenheter. Alla barn och ungdomar lär inte på samma sätt. Händernas kunskap är viktig. Centerpartiet vill därför satsa på lärlingsutbildning. Katrineholm har av tradition varit en skolstad. Det är en position att vara rädd om. Det ska vara möjligt att bo kvar och ändå kunna läsa på högskolan genom bra studielokaler och teknik i framkant. Närodlad politik Centerpartiets grundsyn är att beslut ska fattas så nära de berörda som möjligt. Detta är närodlad politik. Det är föräldrarna som bäst vet vilken omsorg som passar deras barn. Därför ska det finnas många alternativ att välja mellan och med små barngrupper, så att alla barn kan bli sedda. Skolan har ansvar för att alla får det stöd de behöver för att lära. Vi vill se bättre betyg för Katrineholms skolor, så att fler elever kan lämna skolan med godkända betyg för att ha de bästa förutsättningarna för att få ett jobb. Inom mandatperioden ska skolresultaten höjas. Det ska ske genom tidiga insatser när det gäller läsa-skriva-räkna och kompetensutveckling. Skolan är hela samhällets ansvar. För Centerpartiet är kvalitet i välfärden viktigast. Höga krav på kvalitet skolresultat, service och omvårdnad ska vara avgörande för såväl privata som kommunala utförare. Dåliga resultat är aldrig acceptabla. Men vi gillar valfrihet och olikheter. Alla är olika och har olika önskningar. Centerpartiet vill att mormor ska kunna välja vem som kommer hem till henne för att hjälpa till med vardagsomsorgen, var hon vill bo och om morfar ska kunna flytta med. För att nå kvalitet krävs fler händer i vården och personal som har rimliga arbetsvillkor. I vår syn på välfärden ligger att människan mår bäst i gemenskap med andra. Ensamhet ska vara självvald. Samhället måste bygga in gemenskap redan i samhällsplaneringen och byggandet. Centerpartiet vill att Katrineholm ska uppföra ett Bertil-bo, ett multihus, där förskola, skola, senior- och äldreboende byggs in i samma fastighet. Målet är att ge plats för naturliga möten och gemenskap. Landsbygd Vi ser hela Katrineholm Alla invånare är lika mycket värda att lyssna till.. Demokratin måste stärkas genom att medborgarförslag införs. Flickor och pojkar, kvinnor och män ska ha lika villkor som anställda och som kommuninvånare En tredjedel av Katrineholms befolkning bor utanför staden. Det är rimligt att resurserna följer befolkningen och att mer investeringar görs utanför staden. Centerpartiet anser att en tredjedel av investeringsutrymmet ska läggas på landsbygden. Denna inriktning ska inledas 2 52

53 53 53 under mandatperioden. En viktig investering är bredbandsutbyggnaden. Bredband är en rättighet och kommunen ska samordna arbetet med utbyggnaden, så att fler får bättre uppkoppling till rimliga kostnader. I satsningarna på landsbygden ingår att förstärka kommunens service genom att bygga ut ett system för servicepunkter. I dessa förenas kommersiell service med kommunens service enligt bygdens önskemål. Vi ser dessutom landsbygdsskolorna som viktiga resurser, exempelvis för fritidsaktiviteter och vi vill öppna möjligheterna till omvänd skolskjuts för att jämna ut elevtrycket på kommunens skolor och bättre använda de gemensamma resurserna. Kollektivtrafiken måste utvecklas, så att invånarna enkelt och miljövänligt kan färdas inom och utom kommungränsen. Detta kommer att kräva fortsatta goda förbindelser, men även stora mått av nytänkande för att öka servicen och samtidigt begränsa kostnaderna. Mat och miljö Den mat som kommunen serverar ska ha som mål att smaka som hemlagat och vi ska ha svenska krav på maten. Ingen dubbelmoral vid upphandlingen, utan lika villkor med så mycket närodlat som möjligt. Här behövs långsiktiga villkor så att lokala producenter kan bidra. Mer mat ska kunna lagas så nära de som ska äta den som möjligt. Hemtjänstens personal ska få tid att laga mat. Det ska gå att laga mat i skolorna och på servicehusen. Tiden mellan målen, särskilt nattetid (nattfastan) ska minska. Mat är mer än något som ska hamna i magen. Mat är resultatet av ekologiska samband. Fler behöver känna till sambanden. Därför vill Centerpartiet att kommunen ska satsa på trädgårdsodling i staden, vid skolor och genom kolonilotter. Det är viktigt att kunna se sambanden och veta var maten kommer ifrån. Människans överlevnad bygger på att vi kan skapa en giftfri vardag och ta oss an klimatutmaningen. Centerpartiet vill ta bort farliga kemikalier från vår vardag och vi vill börja avgiftningen hos barnen i förskola och skola. Ett uppdrag ska därför läggas till KFAB om en miljöutredning. När det gäller klimatet behövs en lokal klimatfärdplan för hur Katrineholm kan bli självförsörjande på energi och minska utsläppen av koldioxid. I ett långsiktigt hållbart samhälle måste vi vara rädda om vår matjord. Åkermarken ska brukas inte förbrukas. Ett levande kulturlandskap behövs för att knyta samman vår historia med vår samtid och framtid. Brukade fält kan vara lika lugnande för själen som parkmark. Vi vill därför särskilt värna om Åsen och om Djulö gärde med allé, aktivt jordbruk och det värdefulla strövområdet mellan Skogskyrkogården och Furuliden. Vi vill att våra barn och barnbarn ska kunna glädjas åt strövområdet och det öppna landskapet. Vi säger därför nej till att bygga bostäder i området. 3 53

54 54 54 Katrineholm 100 år Katrineholm kommer under mandatperioden att fira hundraårsjubileum. Ett jubileum är alltid värt att fira, eftersom det stärker sammanhållning och ökar självkänslan. Dock måste det ske på ett sätt som inte ter sig utmanande eller som vältrar över kostnaderna på kommande generationer. Centerpartiet vill därför redan nu stoppa omgörning av Stortorget med uppförande av ett landmärke. Vi anser att det finns viktigare planer att fullfölja och som mycket väl kan bidra till kommunens fortsatta utveckling. Katrineholm har mycket att bygga vidare på om vi tar vara på hela Katrineholm och vid alla beslut gör hållbara val. 4 54

55 _r ~'-.,;'`, 1\atrineholms kommun ~ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum KOMMUNSTYRELSEN Blad Dnr KS/2014: Avgifter för bildningsförvaltningens externa uppdrag, KomTek samt Kulturskolan Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige godkänner bildningsnämndens förslag till revideringar avseende avgifter bildningsförvaltningens externa uppdrag samt KomTek, KFS Ärendebeskrivning Bildningsnämnden har inkommit med förslag till ändringar av avgifter för bildningsnämndens externa uppdrag, KomTek och Kulturskolan och som regleras i styrdokumentet KFS Bildningsnämnden vill att kommunfullmäktige godkänner föreslagna ändringar. Gällande avgifter för bildningsförvaltningens externa uppdrag fastställdes av kommunfullmäktige i mars I samband med att bildningsnämnden iaugusti beslutade om övergripande plan med budget för 2015, beslöts att gällande taxor ska vara oförändrade under I anslutning till detta beslut fick bildningsförvaltningen i uppdrag att se över de taxor och avgifter som tillämpas inom förvaltningens verksamhetsområde. Kommunledningsförvaltningen har berett ärendet för kommunstyrelsens räkning. I beredningen av ärendet har kompletterande uppgifter inhämtats från bildningsförvaltningen. Ärendets handlingar Kommunledningsförvaltningens tjänsteutlåtande, Sammanträdesprotokoll från bildningsnämnden, , 83 Avgifter för bildningsförvaltnings externa uppdrag samt KomTek, KFS 4.17, med bildningsnämndens föreslagna ändringar. Kommunstyrelsens överläggning Under kommunstyrelsens överläggning yttrar sig Lotta Back (V). Justerandes sign c/~-~- +~~" Protokollsutdrag till Akten Utdragsbestyrkande 55

56 56 56 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2014/ Stab Vår handläggare Per Johansson Ert datum Er beteckning Kommunstyrelsen Avgifter för bildningsförvaltningens externa uppdrag, KomTek samt Kulturskolan Ärendebeskrivning Bildningsnämnden har inkommit med förslag till ändringar av avgifter för bildningsnämndens externa uppdrag, KomTek och Kulturskolan och som regleras i styrdokumentet KFS Bildningsnämnden vill att kommunfullmäktige godkänner föreslagna ändringar och att dessa ska gälla från den 1 januari Gällande avgifter för bildningsförvaltningens externa uppdrag fastställdes av kommunfullmäktige i mars I samband med att bildningsnämnden i augusti beslutade om övergripande plan med budget för 2015, beslöts att gällande taxor ska vara oförändrade under I anslutning till detta beslut fick bildningsförvaltningen i uppdrag att se över de taxor och avgifter som tillämpas inom förvaltningens verksamhetsområde. Ärendets beredning Kommunledningsförvaltningen har berett ärendet för kommunstyrelsens räkning. I beredningen av ärendet har kompletterande uppgifter inhämtats från bildningsförvaltningen. Sammanfattning av bildningsnämndens förslag Avgifter för bildningsnämndens externa uppdrag Bildningsförvaltningens Mediatek har haft sina lokaler i källarplanet i Safirenhuset. I takt med den tekniska utvecklingen har behovet hos externa parter att hyra lokal och media utrustning minskat och i praktiken kommit att upphöra. Som en konsekvens av detta föreslår bildningsnämnden att aktuell taxa för lokalhyra och utrustning utgår. Avgifter KomTek KomTek är en kommunal teknik- och entreprenörsskola. Barn och ungdomar i åldern 6-16 år kan gå på fritidsverksamhet på ungefär motsvarande sätt som den kommunala musikskolan. Syftet är att tidigt väcka intresse för teknik och design. Enligt bildningsnämnden är avgiften runt om i landet kring 50 kronor per tillfälle om cirka två timmar. En kurs i Katrineholms kommun är normalt på sex tillfällen och hittills har 300 kronor debiterats. Taxan är av fullmäktige fastställd till 50 kronor per till fälle. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: per.johansson@katrineholm.se 56

57 57 57 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (2) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2014/ Stab Bildningsnämnden vill reducera avgiften för syskon då det för familjer med flera barn kan bli en betungande kostnad. Nämnden föreslår därför att avgiften per tillfälle behålls oförändrad, d v s 50 kronor, för första barnet. För ett syskon reduceras avgiften med en tredjedel, under förutsättning att syskonen deltar i kursens samtliga tillfällen under samma termin. Räkneexempel: Baserat på en normalkurs bestående av sex tillfällen à 50 kronor. Avgift för första barnet: (6 tillfällen x 50 kronor) 300 kronor Syskon (6 tillfällen med en reduktion motsvarande en tredjedel): 200 kronor. Detta ska jämföras med dagens 300 kronor även för syskon. Avgifter Kulturskolan Bildningsnämnden förslår att avgifter vid Kulturskolan är oförändrade i avvaktan på utredning om differentierade avgifter samt införandet av systemet Hypernet Kulturskola. Kommunledningsförvaltningens bedömning Kommunledningsförvaltningen har inte funnit någon anledning att erinra något mot bildningsnämndens förslag. Det enda som går att påpeka är att taxor och avgifter ska göras i samband med att kommunfullmäktige behandlar den övergripande plan med budget i november. De föreslagna ändringarna har beaktats av nämnden i dess budget för Förslag Kommunledningsförvaltningen föreslår kommunstyrelsen besluta att föreslå kommunfullmäktige att godkänna bildningsnämndens förslag till avgifter för bildningsförvaltningens externa uppdrag, KomTek och Kulturskolan. För kommunledningsförvaltningen Per Johansson KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: per.johansson@katrineholm.se 57

58 58 58 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum BILDNINGSNÄMNDEN Blad Dnr 2014:72, 043 Handläggare: Jörgen Rüdeberg Avgifter bildningsförvaltningens externa uppdrag, KomTek samt Kulturskolan Bildningsnämndens beslut Bildningsnämnden föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att revidera avgifter för bildningsförvaltningens externa uppdrag samt KomTek, KFS nr 4.17) enligt följande: 1. Punkt 1 Avgifter för bildningsförvaltningens externa uppdrag tas bort 2. Punkt 2 Avgifter inom KomTek tillägg med att fritidskursavgiften för syskon reduceras. Avgiften per tillfälle behålls oförändrad, 50 kronor för första barnet. För ett syskon reduceras avgiften med en tredjedel förutsatt att syskonen deltar i kursens samtliga tillfällen under samma termin. 3. Förändringarna gäller från och med Bakgrund Gällande avgifter för bildningsförvaltningens externa uppdrag och KomTek, KFS nr 4.17, fastställdes av kommunfullmäktige , 59 och 60. Bildningsnämnden beslutade om förslag till övergripande plan med budget 2015, och föreslog då att gällande taxor ska vara oförändrade år 2015 och återkommer om det blir aktuellt med justering av några avgifter. Ärendebeskrivning I samband med att bildningsnämnden beslutade om övergripande plan med budget 2015, , fick bildningsförvaltningen i uppdrag att se över de taxor och avgifter som tillämpas inom förvaltningen. Avgifter bildningsförvaltningens externa uppdrag Bildningsförvaltningens Mediatek har haft lokaler i källarplanet i Safirenhuset, Drottninggatan 19. Inom ramen för uppdraget har bedrivits en extern uthyrning av lokalerna samt uthyrning av mediautrustning. I takt med utvecklingen av ny teknik, såsom till exempel strömmande media, bärbara datorer och ipads, har behovet av lokalerna för bildningsförvaltningens interna bruk i det närmaste upphört, varför lokalerna sagts upp. Mediateksverksamheten fortsätter dock. Efterfrågan från extern part, på att hyra mediautrustning har upphört. Detta medför att gällande taxor för hyra av lokaler samt utrustning är inaktuella och kan slopas. Avgifter KomTek KomTek är en kommunal teknik- och entreprenörskola. Här kan barn och unga gå på fritidsverksamhet, likt den kommunala musikskolan fast med teknik. Justerandes sign Protokollsutdrag till Utdragsbestyrkande 58

59 59 59 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum BILDNINGSNÄMNDEN Blad Kurserna ordnas av kommunerna runt om i landet och kan handla om konstruktion, elektronik, design, robotprogrammering eller entreprenörskap. Verksamheten riktar sig huvudsakligen till barn och ungdomar i åldern 6 16 år och bygger till stor del på fritidskurser om 6 12 tillfällen samt skolverksamhet där grupper från grundskolor, förskolor och fritidshem besöker KomTek för ett eller flera lektionstillfällen. Syftet med KomTek är att intressera barn och unga för teknik och design redan i tidiga år och att rekrytera framtidens tekniker, ingenjörer och entreprenörer. KomTek samarbetar med både skolan och näringslivet. Med viss variation på avgifter runt om i landet ger en snabb jämförelse att de flesta tar ut en avgift för fritidskurserna som motsvarar cirka 50 kronor per tillfälle om ca två timmar. En kurs på KomTek i Katrineholm är i allmänhet sex tillfällen och har hittills debiterats med 300 kronor. Taxan är i dagsläget av kommunfullmäktige fastställd till 50 kronor per tillfälle. I många familjer finns syskon och om flera av familjens barn deltar samtidigt under en termin kan kostnaden bli betungande. Mot bakgrund av detta är en reducering av avgiften för syskon rimlig och lämpligen kan tillfälle fem och sex bli avgiftsfria för syskon, eller med andra ord att en reducerad avgift med en tredjedel för syskon, som deltar fullt ut i en kurs under samma termin införs. En kurs på sex tillfällen debiteras då med 300 kronor för ett barn. Om två syskon deltar under samma termin blir avgiften för båda 500 kronor. Om tre syskon deltar under samma termin blir avgiften 700 kronor. Avgifter Kulturskola Kulturskolans avgifter föreslås för närvarande vara oförändrade i avvaktan på utredning om differentierade avgifter samt införandet av systemet Hypernet Kulturskola. Bildningsnämndens överläggning Under bildningsnämndens överläggning yttrar sig Anneli Hedberg (S). Justerandes sign Protokollsutdrag till Kommunstyrelsen Utdragsbestyrkande 59

60 60 60 Styrdokument Avgifter för bildningsförvaltningens externa uppdrag samt KomTek Bildningsnämndens förslag Katrineholms kommuns författningssamling (KFS nr 4.17) Fastställd av kommunfullmäktige , 59 och 60 60

61 61 61 Beslutshistorik Fastställd av kommunfullmäktige , 59 och 60 2 (4) 4.17 AVGIFTER FÖR BILDNINGS- FÖRVALTNINGENS EXTERNA UPPDRAG SAMT KOMTEK Styrdokument - Författningssamling Datum

62 (4) 4.17 AVGIFTER FÖR BILDNINGS- FÖRVALTNINGENS EXTERNA UPPDRAG SAMT KOMTEK Styrdokument - Författningssamling Datum Avgifter för bildningsförvaltningens externa uppdrag samt KomTek Avgifterna gäller från den 1 april Avgifter för bildningsförvaltningens externa uppdrag Tjänster från förvaltningskontoret/av-media Taxan gäller för tjänster utanför bildningsförvaltningens verksamhet som beställs och utförs av Mediateket och som ekonomiskt inte regleras på annat sätt. Prislistorna gäller för föreningar med flera externa kunder, och avser hyror och avgifter för material och tjänster från Mediateket, vilka får utföras i mån av ledig kapacitet. Timavgift tas ut för nedlagt handläggningsarbete. Debiteringen kan ske per löpande räkning eller genom i förväg överenskommen fast ersättning baserad på timpristaxan. Alla avgifter är exklusive mervärdesskatt om 25 procent. Arbetskostnad: Lokalkostnad: Stora studion A Stora studion B Lilla studion 350 kr/tim 125 kr/tim 125 kr/tim 100 kr/tim Mediateket: Hyresprislista. Extern debitering (exkl. moms) Hyra av DVD/videofilm 75 kr/styck Hyra av ljud-cd 75 kr/styck Hyra av 8 mm projektor 200 kr/vecka Hyra av kamerastativ 50 kr/dag Hyra av filmduk (även Djingis) 200 kr/dag Diktafon/Fickminne Hyra av sånganläggning Hyra av trådlös konferensutrustning (Silverlådan) 100 kr 1:a dygnet 50 kr för dygn 2 och framåt 100 kr/helg 500 kr 1:a dygnet 300 kr för dygn 2 och framåt 500 kr/helg 300 kr för 1:a dygnet 150 kr för dygn 2 och framåt 300 kr/helg 62

63 (4) 4.17 AVGIFTER FÖR BILDNINGS- FÖRVALTNINGENS EXTERNA UPPDRAG SAMT KOMTEK Styrdokument - Författningssamling Datum Hyra av videokanon Djingisanläggningen 300 kr för 1:a dygnet 150 kr för dygn 2 och framåt 300 kr/helg 500 kr för 1:a dygnet 250 kr för dygn 2 och framåt 500 kr/helg Mediateket: Prislista övriga tjänster. Extern debitering (exkl. moms) Kopiering av kassett till CD 75 kr + kostnad för CD-skiva och fodral + arbetskostnad Kopiering av VHS eller minidv till DVD 75 kr + kostnad för DVD-skiva och fodral + arbetskostnad Kopiering av mp3- eller annan typ av datafil 75 kr + kostnad för DVD-skiva och fodral + arbetskostnad CD-skiva DVD-skiva Fodral 10 kr 10 kr 10 kr 2 Avgifter inom KomTek Kommunal Teknikskola KomTeks fritidskurser 50 kronor per tillfälle 63

64 64 64 ` '+ ~ 1\atrineholms kommun ~ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL ~~~ Sammanträdesdatum KOMMUNSTYRELSEN Blad Dnr KS/2014: Delårsrapport från Vårdförbundet Sörmland avseende perioden den 1 januari till 31 augusti 2014 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att lägga Vårdförbundet Sörmlands delårsrapport för perioden den 1 januari till den 31 augusti 2014 till handlingarna. Ärendebeskrivning Direktionen för Vårdförbundet Sörmland har överlämnat förbundets delårsrapport för perioden januari till augusti Delårsrapporten innehåller förvaltningsberättelse med personalekonomisk redovisning och uppgifter det systematiska arbetsmiljöarbetet. Irapportens ekonomiska översikt finns delårsresultat och årsprognos. Delårsresultatet är på kronor. Kommunledningsförvaltningen har berett ärendet för kommunstyrelsens räkning. Ekonomi- och upphandlingskontoret har tagit del av delårsrapporten och haft möjlighet att lämna synpunkter. Ärendets handlingar Kommunledningsförvaltningens tjänsteutlåtande, Delårsrapport för Vårdförbundet Sörmland för perioden den 1 januari till den 31 augusti 2014 Revisorernas utlåtande avseende delårsrapport 2014 ~-- Justerandes sign Protokollsutdrag till ---- Akten c~_,: _.: _. ` ~ Utdregsbestyrkande 64

65 65 65 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2014: Stab Vår handläggare Per Johansson Ert datum Er beteckning Kommunstyrelsen Delårsrapport från Vårdförbundet Sörmland avseende perioden den 1 januari till 31 augusti 2014 Ärendebeskrivning Direktionen för Vårdförbundet Sörmland har överlämnat förbundets delårsrapport för perioden januari till augusti Delårsrapporten innehåller förvaltningsberättelse med personalekonomisk redovisning och uppgifter det systematiska arbetsmiljöarbetet. I rapportens ekonomiska översikt finns delårsresultat och årsprognos. Delårsresultatet är på kronor. Till delårsrapporten hör revisorernas rapport och vilken framkommer att revisorerna anser att delårsrapporten är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed. Revisorerna konstaterar att förbundets utvärdering av två finansiella mål är rättvisande. Vidare, att utvärdering gjorts av två av sju verksamhetsmål och att båda dessa mål uppfyllts. Ärendets beredning Kommunledningsförvaltningen har berett ärendet för kommunstyrelsens räkning. Ekonomi- och upphandlingskontoret har tagit del av delårsrapporten och haft möjlighet att lämna synpunkter. Kommunledningsförvaltningens bedömning Kommunledningsförvaltningen har inte funnit något att erinra mot Vårdförbundet Sörmlands delårsrapport för perioden januari till augusti Förvaltningen föreslår därför kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige lägger delårsrapporten till handlingarna. För kommunledningsförvaltningen Per Johansson KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: per.johansson@katrineholm.se 65

66 För kännedom till Kommunstyrelsen samt socialnämnden eller motsvarande i Eskilstuna Katrineholm Strängnäs Vingåker Delårsrapport för perioden Vårdförbundet Sörmland Vårdförbundet Sörmlands förbundsdirektion har vid sammanträde godkänt bifogade delårsrapport för perioden (januari - augusti) 2014 för överlämnande till respektive kommunstyrelse och socialnämnd eller motsvarande i våra medlemskommuner. Delårsrapporten innehåller en förvaltningsberättelse med personalekonomisk redovisning samt uppgift om det systematiska arbetsmiljöarbetet. I den ekonomiska översikten återfinns Vårdförbundets delårsresultat och årsprognos. I årsprognosen görs en bedömning av resultatutfallet vid årets slut, vilket framgår i drift- och investeringsredovisningen. Delårsrapporten omfattar i övrigt resultaträkning, balansräkning, kassaflödesrapport samt noter. I en bilaga återfinns de redovisningsprinciper som tillämpas i delårsrapporten. Förbundet uppvisar för delårsperioden ett positivt resultat med 398 tkr. Till stor del påverkas delårsresultatet av att de förbundsgemensamma kostnaderna är 470 tkr mindre än de som beräknats i budgeten, vilket till större delen beror på lägre pensionskostnader. Det sammanlagda överskottet för Vårnäs behandlingshem uppgår till 219 tkr för perioden. Primärbehandlingen har ett positivt resultat med 452 tkr och Halvvägshusen har ett negativt resultat med 233 tkr. Inom det Öppna intaget, som finansieras genom erlagda anslag - ersättning för köp av platser - av medlemskommunerna, har 570 fler vårddygn nyttjats under perioden jämfört med planeringstalet i budgeten. Eftersom anslagen är fasta innebär detta att medlemmarnas sammanlagda vårddygnskostnad för patienterna blir lägre än den beräknade i budgeten. I krontal motsvaras detta av ca 880 tkr för delårsperioden och per vårddygn innebär det en kostnad på kronor (budget kr). Primärbehandlingens redovisade intäkter av avgifter från externa placerare är för perioden ca 400 tkr lägre jämfört med budgeten. Periodens utfall är 4,3 patienter per vårddygn färre vårddygn jämfört med planeringstalet - vilket är en betydande ökning jämfört med samma period föregående år, som då uppgick till 3,0 patienter per vårddygn. Patientbeläggningen på den förlängda behandlingen för män och kvinnor uppgår till 5,3 patienter per vårddygn för delårsperioden, vilket är lägre i jämförelse med samma period 2013 (6,3). Planeringstalet i budgeten är 7,0 per vårddygn. Familjerådgivningen och Upphandlingsverksamheten visar för perioden överskott med 72 tkr respektive 57 tkr. 66

67 67 67 För helåret 2014 är den nuvarande bedömningen att resultatet blir ett överskott för förbundet med ca 470 tkr. Huvudanledningen är att de förbundsgemensamma kostnaderna, som bl a omfattar pensionsavgifter, beräknas ha en fortsatt positiv utveckling i jämförelse med budgeten. Bedömningen är att de förbundsgemensamma kostnaderna blir ca 600 tkr lägre än de budgeterade vid årets slut, varav ca 250 tkr är återbetalda premiemedel från AFA Försäkring och den andra delen utgörs främst av lägre pensionskostnader än beräknat. Cirka 100 tkr av dessa är återbetalda premier från KPA Pension. Intäkterna för de avgiftsfinansierade verksamhetsdelarna - externa patientintaget på primärbehandlingen och halvvägshusen - bedöms ej uppnå de som budgeterats. För primärbehandlingen beräknas intäkterna bli knappt 1,2 mkr lägre än budgeten, utifrån bedömningen av ett utfall med 3,5 externt placerade patienter per vårddygn, vilket är 1,5 patienter under planeringstalet i budgeten. För halvvägshusen bedöms planeringstalet på 7,0 patienter per vårddygn att uppnås. Bedömningen grundas främst på periodens två senaste månaderna som haft en positiv patientutveckling. Vårdförbundets ekonomiska ställning vilar på en fortsatt stabil grund och det egna kapitalet bedöms vid årsskiftet uppnå det finansiella målet om en lägsta nivå på ca 11,5 mkr. Vårdförbundet har under senare tid kunnat förmärka en breddning av kundunderlaget för Vårnäs behandlingshem, genom de ramavtal med nya uppdragsgivare som tillkommit vid deltagande i upphandlingar. Detta kan på sikt innebära att en stabilare plattform för verksamheten etableras, med en än större trygghet i förbundets finansiella situation. Vid ägarmöten under våren presenterades en förstudie av en gemensam HVB-verksamhet för unga i Vårdförbundets regi. Från augusti har en projektledare tillsatts för det fortsatta utredningsarbetet som genomförs i nära samverkan med en kommungemensam utredningsgrupp med representanter för varje medlemskommun och för landstinget. Förbundet verkar för att ytterligare stärka samverkan med Er som förbundsägare och medlemmar och ser med stor tillförsikt fram mot att vi tillsammans fortsätter att forma och utveckla verksamheten nu och in i framtiden. För Vårdförbundet Sörmland Torgerd Jansson ordförande i förbundsdirektionen 67

68 68 68 D E L Å R S R A P P O R T Vy med konferenslokalen KF-huset på Vårnäs 68

69 69 69 I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G Sid 4 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sid 14 PERSONALEKONOMISK REDOVISNING Sid 15 SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Sid 16 EKONOMISK ÖVERSIKT Sid 19 DRIFT- OCH INVESTERINGSREDOVISNING Sid 22 RESULTATRÄKNING OCH PROGNOS Sid 23 BALANSRÄKNING Sid 23 KASSAFLÖDESRAPPORT Sid 24 NOTER TILL RESULTATRÄKNING OCH BALANSRÄKNING Sid 26 BILAGA - REDOVISNINGSPRINCIPER 69 3

70 70 70 Förvaltningsberättelse perioden Vårdförbundet - direktion och ledning Förbundsdirektionen har fyra ordinarie ledamöter och fyra ersättare, en ordinare ledamot och en ersättare från vardera medlemskommun. Direktionen har haft fyra sammanträden under delårsperioden t o m augusti. Direktionens arbetsgrupp som består av fyra ledamöter - en från varje medlemskommun - under ledning av ordföranden arbetar särskilt med utvecklings- och förnyelsefrågor för förbundet. Arbetsgruppen är även beredningsorgan för ärenden inför direktionens sammanträden. Vårens möte med Vårdförbundets ägare/medlemskommuner var förlagt till Vårnäs i Vingåker i april, där förslaget till budgetramar för 2015 redovisades. Ägarna lämnade sitt godkännande till förslaget som innebär att den generella anslagsnivån uppräknas med 3 %. Därutöver beslutade ägarmötet om en särskild förstärkning av budgetanslaget för primärbehandlingen och det öppna intaget på Vårnäs. Förslaget diskuterades vid ett förberedande möte i slutet av mars, med både politiker- och tjänstemannarepresentation från medlemskommunerna. Förslaget har sin grund i en beräkningsmodell som innebär att medlemskommunernas dygnspris sätts med det externa dygnspriset som utgångspunkt, efter avdrag för landstingets anslag fördelat per vårddygn. En bakgrund till nödvändigheten av en finansiell förstärkning av det öppna intaget är att den förhöjda målsättningen för det externa intaget ej kunnat uppfyllas. En information lämnades om resultat och viktigare skeenden inom respektive verksamhetsområde för det föregående verksamhetsåret Vid mötet redovisades även det ekonomiska resultatutfallet och det egna kapitalets utveckling för Vårdförbundet under 2000-talet. En förstudie om HVB-verksamhet för ungdomar i Vårdförbundets regi, som avser målgruppen unga vuxna upptill 25 år, redovisades vid ägarmötet. Förstudien har genomförts i aktiv samverkan med två av medlemskommunerna - Eskilstuna och Strängnäs - där de övriga två kommunerna Vingåker och Katrineholm, fortlöpande har informerats om gruppens diskussioner och ställningstaganden. Ägarmötet beslutade uppdra åt förbundet att tillsätta en projektledare med tillträde från augusti, vars uppdrag blir att tydligare utforma behandlingsprogram, personalbehov och lokaler m m för verksamheten. Den utsedde projektledaren, som även har uppgiften som sekreterare i en kommungemensam styrgrupp med representation för varje medlemskommun och för landstinget, kan sedan ha funktionen som enhetschef för verksamheten. Medlemskommunerna finansierar projektledaren genom att anslå medel fram till årsskiftet. Målsättningen är att starta HVB-hemmet i början av år De första 2-3 åren föreslås HVB-hemmet i sin helhet finansieras genom anslag med fördelning utifrån befolkningsunderlag. Ett nytt ägarmöte för uppföljning av det fortsatta utredningsarbetet planeras under hösten Under förra året genomfördes en organisatorisk översyn av familjerådgivningens ledning och administration, som föranletts av pensionsavgångar inom verksamheten. Den nya organisationen trädde i kraft vid årsskiftet 2014, bl a genom att en tjänst som enhetschef/familjerådgivare tillsattes. 70 4

71 71 71 Förbundets ledning har fortsatt arbetet med att utforma ett kvalitetsledningssystem för Vårnäs behandlingshem, vilket är ett första steg som därefter skall omfatta samtliga verksamhetsområden inom förbundet. Slutmålet är att uppfylla kraven för en certifiering enligt ISO 9001, vilket ligger längre fram i tiden. Det första steget på vägen är att helt uppfylla vad som anges i Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2011:9) Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Rutiner och riktlinjer för arbetet som genomförs på sjukavdelningen på Vårnäs enligt Hälsooch sjukvårdslagen är färdigställda. För behandlingsinsatser som sker enligt Socialtjänstlagen pågår arbetet med att systematisera, förtydliga och komplettera de rutiner/riktlinjer som finns kring behandlingsprogrammet. Direktionens arbetsgrupp har inlett en process med nyrekrytering till ledningsorganisationen med anledning av att förbundschef och administrativ chef aviserat sina pensionsavgångar under sommaren Sammanfattning över Vårdförbundet Sörmlands ekonomiska resultat och situation Den största delen av Vårdförbundets verksamhet finansieras genom årliga anslag från medlemskommunerna och även genom ett anslag från landstinget för avgiftningsverksamheten på Vårnäs. Anslagen ger medlemmarna tillträde till förbundets olika verksamhetsområden som behandlingsplatser på Vårnäs, familjerådgivning och fördelaktiga ramavtal inom individ- och familjeomsorgens område. Verksamheterna vid Vårnäs behandlingshem är även beroende av intäkterna för de externa patientplaceringarna från andra uppdragsgivare, samt för den förlängda behandlingen för kvinnor respektive män, de s k halvvägshusen. Det ekonomiska utfallet för Vårnäs bestäms i hög grad av intäkternas storlek i denna del. Förbundets delårsresultat är positivt med 398 tkr. Förbundets gemensamma kostnader - förbundsgemensamt - fördelas till de tre kärnverksamheterna. Fördelningsgrunden utgår från verksamhetens volym/budgetomslutning. Sammanlagda delårsresultatet för Vårnäs behandlingshem är positivt med 219 tkr. Familjerådgivningen visar ett positivt resultat med 72 tkr. Upphandlingsverksamheten visar ett plusresultat för perioden med 57 tkr. Det nystartade projektet HVB Ungdom har ett överskott med 26 tkr. För helåret 2014 är den nuvarande bedömningen att resultatet för den sammantagna verksamheten inom förbundet (inklusive finansiella poster) blir tkr. Vårdförbundets ekonomiska ställning är fortsatt stabil och det egna kapitalet kommer vid årsskiftet att uppnå det finansiella målet om lägst ca 11,5 mkr. AFA Försäkring kommer att återbetala premier för sjukförsäkring och avgiftsbefrielseförsäkring avseende åren 2005 och 2006 till kommunalförbund m fl i slutet av Återbetalningens storlek uppgår enligt uppgift från AFA till ca 250 tkr. 71 5

72 72 72 Förbundsgemensamt Uppföljning av mål för 2014 Inriktningsmål Vårdförbundet fortsätter att utveckla ett kvalitetsledningssystem för hela verksamheten. Arbetsprocessen har inletts med inriktning mot Vårnäs behandlingshem och ska uppfylla kraven för en certifiering enligt ISO Systemet ska även uppfylla de krav som ställs på kvalitetsarbete i socialtjänstlagen samt i socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd - SOSFS 2011:9 - om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Syftet med att uppnå certifieringsstatus är att verksamheten har en dokumenterad kvalitet, som har förtroende från omvärlden, och kan möta konkurrerande alternativ till Vårdförbundets verksamhet, bl a vid anbudsupphandlingar. Uppföljning av inriktningsmålet sker i årsredovisningen. Miljömål Vårdförbundet Sörmland vill bidra till att begränsa klimatpåverkan genom strävansmålet att framtida leasingbilar i verksamheten bör ha lägre koloxidutsläpp än de har idag att ingen övergödning sker i sjöar och vattendrag genom att rengöringsmedel som inköps av VFS är miljömärkta en giftfri miljö genom ett successivt utbyte av lågenergilampor mot ledlampor i all belysning inom verksamheterna att återvinning skall ske av allt avfall som kan omvandlas till energi, som material eller som näring, genom att avfallet från förbundets verksamheter källsorteras. Uppföljning av miljömål Uppföljning av miljömålen sker i årsredovisningen. Andra och tredje miljömålen följs upp genom stickprovskontroller. 72 6

73 73 73 Vårnäs behandlingshem Primärbehandlingen vid Vårnäs har under de första åtta månaderna haft en genomsnittsbeläggning på 24,7 patienter per vårddygn, varav 4,3 är patienter som placerarats av externa uppdragsgivare. (2013: 21,8 patienter per vårddygn, varav externt placerade 3,0 patienter per vårddygn). En ökning har skett av de externa placeringarna som trots detta inte riktigt når upp till den budgeterade nivån på 5,0 patienter/vårddygn. Patientbeläggningen på den förlängda behandlingen för män och kvinnor uppgår till 5,3 patienter per vårddygn för delårsperioden, vilket är lägre i jämförelse med samma period 2013 (6,3). Samtliga medlemskommuner är anslutna till det Öppna Intaget - Katrineholm, Vingåker, Strängnäs och Eskilstuna. Vårnäs har sedan tidigare ramavtal med Kriminalvården och med ett flertal kommuner i den södra landsdelen. Nya ramavtal tecknas kontinuerligt. För närvarande har vi avtal med 62 kommuner. Särskilt tecknade avtal finns även med Nykvarns och Flens kommuner, i avvaktan på att regelrätta upphandlingar genomförs. Därutöver finns samarbetsavtal mellan Vårnäs och Ljung & Sjöberg AB, som är en öppenvårdsverksamhet i Stockholm. Detta avtal avser främst avgiftning/abstinensbehandling men har under året allt mer övergått till hela behandlingar. Avtal har träffats med Valbo behandlingshem för avgiftning och gemensam personal- och verksamhetsutveckling samt med Malingsbo behandlingshem, främst gällande avgiftning. Trots många tecknade ramavtal är det än så länge endast Kriminalvården som kontinuerligt använder Vårnäs som samarbetspartner. En långsam uppgång av placeringar utanför det öppna intaget kan konstateras. Främst är det Örebroregionen som utökat antalet placeringar. Ett antal placeringar har dessutom gjorts under perioden av enskilda arbetsgivare. Vid kontakter med remittenter så framkommer allt oftare frågor kring ansvaret för avgiftning. Många kommuner har en policy där det framgår att all avgiftning skall ske genom landstingets försorg. Remittenterna är därför frågande inför Vårnäs behandlingskoncept, där behandlingen alltid inleds på sjukavdelningen - numera benämnd introduktionsavdelningen - och att de därigenom får betala för avgiftning. Ett klargörande om att primärbehandlingen omfattar introduktionstiden som en viktig del av behandlingsinnehållet på introduktionsavdelningen, där det även finns möjlighet till avgiftning eller abstinensbehandling, har gjort det lättare att få acceptans från remittenter. Information om att det avtalsbaserade vårddygnspriset är detsamma under hela behandlingen, som pågår ca 35 dagar, har även bidragit till ökad förståelse av behandlingskonceptet. Målsättningen är att hjälpsökande som ringer till Vårnäs, skall få en tid inbokad för att påbörja behandlingen inom 14 dagar. Den något högre patienttillströmningen har medfört att väntetiderna i perioder överstigit målsättningen. Under perioden januari - augusti har det relativt ofta förekommit att patienter inte infunnit sig på bokade tider. Detta har medfört en förlängd väntetid för andra. Arbete pågår för att hitta en effektiv lösning för att motverka denna situation. 73 7

74 74 74 Eftervårdsgrupp arrangeras en gång i veckan i Eskilstuna. I genomsnitt deltar ca 12 personer i gruppen. Främst deltar personer som tidigare genomgått behandling på Vårnäs, men även andra intresserade ansluter sporadiskt till gruppen. Liknande grupp har sedan årsskiftet arrangerats i Strängnäs. Detta har blivit en stor succé och har blivit en viktig del av eftervården och det uppsökande arbetet i Strängnäs. Under det första halvåret har arbete fortsatt med att anpassa verksamheten till de krav som exempelvis socialstyrelsen ställer. Ett digitalt journalsystem är nu implementerat och kvalitetsledningssystem är under uppbyggnad och är klart avseende sjukvårdsdelen på introduktionsavdelningen. Arbetet fortsätter nu med behandlingsdelen. En samrådsgrupp bestående av chefer i medlemskommunerna och ledningen för Vårnäs, har träffats en gång under första halvåret. Tanken är att återkommande träffar ska genomföras för att utveckla verksamheten utifrån kommunernas behov. Det stora problemet har varit att samla hela gruppen samtidigt och att representationen från kommunerna har växlat. En rådgivare har under våren 2014 utbildats för att erhålla certifiering för rådgivare inom 12-stegprogrammet. Utbildningen blir klar under senhösten. En nyhet i denna kursomgång är att den nu genomförts via nätet och att certifieringen sker i oktober på Island. En utvärdering av utbildningen i denna form ska göras efter kursavslutning. Regelbunden handledning med extern handledare sker ca en gång per månad för behandlingspersonal och sjuksköterskor. Utåtriktade insatser har fortsatt under perioden. En landstingspolitiker har auskulterat under en heldag på Vårnäs. Företrädare för vårdförbundet har presenterat verksamheten vid Vårnäs för landstingsfullmäktige. En heldag med ett antal föreläsningar har genomförts i Örebro under våren. Ett 30-tal socialsekreterare från Örebroregionen deltog. Två informationsträffar med inbjudna socialsekreterare har genomförts under våren med sammanlagt ca 50 besökare. Flera samverkansträffar har ägt rum under perioden mellan behandlingspersonal på Vårnäs och Merkur Öppenvård i Katrineholm. Två samverkansträffar har under perioden genomförts med Strängnäs kommun. Alltfler socialsekreterare kommer tillsammans med klienter till s k informationsträffar, där verksamhetschefen eller programledaren informerar om behandlingen för att på bästa sätt förbereda presumtiva patienter före en eventuell inskrivning. Programledaren har även haft ett antal informationsträffar på hemmaplan i kommunerna. En ny hemsida är under utveckling, som ska moderniseras och bli mer lättåskådlig samt innehålla aktuell och uppdaterad information. Det ska även finnas fler interaktiva delar för att förbättra kontakten med patienter och remittenter. Den nya hemsidan beräknas vara klar för lansering under oktober Vårnäs har idag kontinuerlig kontakt med alla avtalskommuner. Det sker främst via mail, nyhetsbrev och telefonsamtal. Vårnäs Facebooksida når en allt större krets av personer. Allt fler kontaktar Vårnäs den vägen. Det kan vara frågor om behandlingen, mediciner, anhöriga och alltmer allmän rådgivning till enskilda och anhöriga i missbruksfrågor. 74 8

75 75 75 Uppföljning av mål för 2014 Inriktningsmål Sörmlänningar med missbruksproblem skall enkelt och snabbt själva kunna söka och få hjälp som ett komplement eller alternativ till vård på hemmaplan. Ambitionen är att öka mottagningen av patienter utöver den anslagsfinansierade delen, vilket ska möjliggöras genom aktiv bevakning och deltagande i anbudsupphandlingar gällande tolvstegsbehandling och behandling i halvvägshus, med presumtiva avtalspartners inom rimligt geografiskt avstånd, samt genom offensivare informationsinsatser/ marknadsföringsinsatser riktade till andra möjliga kunder/uppdragsgivare. Hemsidan, som är ett viktigt verktyg i marknadsföringen, ska göras mer modern och tidsenlig samt innehålla ett kontinuerligt uppdaterat informationsmaterial. Uppföljning av inriktningsmålet sker i årsredovisningen. Verksamhetsmål 1. Den årliga patientbeläggningen på primärbehandlingen ska uppgå till 23,0 patienter per vårddygn. En god ekonomisk hushållning är att flertalet av tillgängliga patientplatser nyttjas då det innebär ett maximerat resursutnyttjande såväl ur individens som verksamhetens och samhällets perspektiv. Målet har uppfyllts då patientbeläggningen för delårsperioden uppgår till 24,7 patienter per vårddygn. 2. Minst 50 % av patienterna som nås genom uppföljningen skall vara aktiva i självhjälpsgrupper (AA och/eller NA-gemenskapen) ett år efter avslutad behandling. Uppföljning av verksamhetsmålet Uppföljning sker i årsredovisningen. 3. Minst 50 % av patienterna som nås genom uppföljningen skall ha uppnått en stadigvarande drogfrihet ett år efter avslutad behandling. En god ekonomisk hushållning är att de flesta patienterna ett år efter avslutad behandling är drogfria och har fått förutsättningar att leva i en fortsatt drogfri tillvaro, då det innebär ett maximerat resursutnyttjande såväl ur individens som verksamhetens och samhällets perspektiv. Uppföljning av verksamhetsmålet Uppföljning sker i årsredovisningen. 4. Att genomföra kvalitetsmätning genom att erbjuda samtliga patienter som genomför primärbehandlingen möjlighet att fylla i en IT-baserad enkät med frågeställningar som mäter hur nöjd patienten är med behandlingens olika delar. Att det samlade resultatet från kvalitetsmätningen skall uppgå till minst 75 % av enkätens maxpoäng. Målet är uppfyllt då 85 % av patienterna är nöjda med behandlingen i förhållande till enkätens maxpoäng. 75 9

76 76 76 Familjerådgivningen Uppdrag och genomförande Vårdförbundet Sörmland har i uppdrag att bedriva familjerådgivning för de fyra medlemskommunerna - Eskilstuna, Strängnäs, Katrineholm och Vingåker. Familjerådgivningen har mottagningslokaler för samtal i Eskilstuna, Katrineholm och Strängnäs. Sökanden från Vingåkers kommun hänvisas till mottagningen i Katrineholm eller annan ort enligt eget önskemål. Familjerådgivningens uppgift är att genom samtal bearbeta relationsproblem och konflikter i familjerelationer, samt att i samverkan med andra intressenter medverka i kunskapsförmedling och information om samlevnadsfrågor Under delårsperioden har antalet genomförda samtal uppgått till 795 (992) och antalet nya ärenden till 275 (276). Sifferuppgifter inom parentes avser samma period Den lägre nivån för antalet genomförda samtal jämfört med samma period föregående år kan förklaras av en lägre efterfrågan, men troligen även till en del av organisatoriska förändringar i verksamheten, som under en övergångstid inneburit att färre samtalstider varit möjliga att erbjuda. Utåtriktade aktiviteter En gemensam utbildningsdag har genomförts med familjerätten i Eskilstuna. Hela personalgruppen har deltagit på en regiondag för familjerådgivare i Västerås. En familjerådgivare har deltagit i Mångfaldsgruppen för familjerådgivare i Sverige kring temat att arbeta med människor från andra kulturer. I Strängnäs fortsätter samarbetet med familjecentralens mödravård- och barnavårdscentral i föräldrautbildningen, som besöks två - tre gånger per månad. Familjerådgivarna i Katrineholm medverkade på samverkansmöte med FRIDA, som är en organisation som arbetar med frågor om familjevåld i Katrineholm. Ett samarbete har inletts med mödravården i Katrineholm och Vingåker. Två av familjerådgivarna höll en föreläsning i Katrineholm för arbetslösa inom projektet Dynamo. Kompetensutveckling och arbetsplatsforum Hela personalgruppen har deltagit i en utbildningsdag kring temat hur vi påverkas av att arbeta med relationsproblem. Tre i gruppen har deltagit i Kommunala familjerådgivares tre studiedagar. En utbildningsdag har genomförts kring temat att arbeta utifrån ett existentialistiskt perspektiv. Arbetsplatsträffar (APT) har genomförts regelbundet. Personalgruppen har under perioden haft extern handledning under fyra heldagar

77 77 77 Uppföljning av mål för 2014 Inriktningsmål Förebygga och minska relationsproblem genom att erbjuda hjälp med att bearbeta konflikter i nära familje- och parrelationer och vid separationer, oberoende av de sökandes ekonomiska ställning, etniska tillhörighet eller sexuella läggning. I de fall där barn berörs är det särskilt angeläget att beakta deras perspektiv i samlevnadskonflikten. Av särskild vikt är att uppmärksamma barn i våldsrelaterade relationer och i styvfamiljer. Inriktningsmålet syftar till att tydliggöra verksamhetens uppdrag och policy och är ej avsett att särskilt följas upp. Uppföljning av verksamhetsmål för Minst 70 % av klienterna ska uppleva att deras livssituation, gällande relationen, ska ha förbättrats efter samtalen med familjerådgivare. En god ekonomisk hushållning är att majoriteten av klienter upplever en förbättring av sin livssituation efter samtalen då det innebär ett maximerat resursutnyttjande för klienten, verksamheten och samhället. Uppföljning av verksamhetsmålet Uppföljning sker i årsredovisningen. 2. Minst 80 % av klienterna ska vara nöjda i kontakten med familjerådgivningen. En god ekonomisk hushållning är att de flesta klienterna är nöjda i kontakten med familjerådgivningen då det innebär ett maximerat resursutnyttjande för klienten, verksamheten och samhället. Uppföljning av verksamhetsmålet Uppföljning sker i årsredovisningen

78 78 78 Upphandlingen Vårdförbundet Sörmland utför den samordnade upphandlingen för medlemskommunernas räkning, men via avtal deltar även övriga Sörmlandskommuner. Upphandling av ramavtal görs för vårdinsatser inom Socialtjänstens individ- och familjeomsorg och vid delårsslutet finns sammanlagt 64 gällande ramavtal att tillgå för länskommunerna. 27 avtal avser vård av barn, familjer och ungdomar och 24 avtal avser vård av vuxna. Samtliga vårdgivare är HVB-verksamheter (hem för vård och boende) och uppdelade utifrån olika problemområden hos brukaren. För dessa 51 ramavtal löpte avtalstiden ut vid årsskiftet, varefter giltighetstiden förlängdes till och med för de avtal som gäller HVB-verksamhet riktad till ungdomar och till och med för övriga målgrupper (barn/familjer samt vuxna). Två vårdgivare valde att ej förlänga avtalen. Ramavtal gällande konsulentstödd familjehemsverksamhet för barn och vuxna tecknades för att gälla till och med För området Barn tecknades ramavtal med sex vårdgivare och för området Vuxen tecknades ramavtal med fem vårdgivare. Under våren 2014 har upphandling annonserats och genomförts gällande Skyddat Boende. Ramavtal tecknades med fyra vårdgivare avseende tiden t o m Ramavtalen avser skyddade boenden för kvinnor med eller utan barn, för män med eller utan barn samt för män och kvinnor med eller utan barn. På sensommaren hölls en information där vårdgivarna informerade en förstärkt samrådsgrupp om sin verksamhet. En samrådsgrupp är knuten till den samordnade upphandlingen, som består av representanter för socialtjänsten i samtliga Sörmlandskommuner. Samrådsgruppen har haft möten vid tre tillfällen under perioden. I samrådsgruppen behandlas förfrågningsunderlag och då främst kravspecifikationer. Dessutom är gruppen ett forum där förslag på nya upphandlingsområden kommer från kommunrepresentanterna. Även erfarenheter av de olika verksamheterna som VFS tecknat ramavtal med diskuteras. I samrådsgruppens möten deltar även den konsult som används vid framtagning av förfrågningsunderlag och annonsering. Därmed är samrådsgruppen även ett forum för kunskapsutveckling när det gäller Lagen om Offentlig upphandling (LOU). Samordningsfunktionen för upphandlingen innehas av förbundschefen på halvtid

79 79 79 Uppföljning av mål för 2014 Inriktningsmål Säkerställa att kommunernas inköp av behandlingsinsatser kan ske hos seriösa vårdgivare till en rimlig kostnad. Uppföljning av inriktningsmålet sker i årsredovisningen. Uppföljning av verksamhetsmål för 2014 Att följa upp samtliga placeringar som sker hos vårdgivare med ramavtal (HVB-hem), för ett kvartal under 2014 genom en remittentenkät innehållande18 frågor. Det samlade resultatet av enkätundersökningen skall uppgå till minst 75 % av maxpoängen i enkäten. En god ekonomisk hushållning är att kommunernas placerare är nöjda med de vårdgivare med vilka Vårdförbundet tecknat ramavtal och att vården som erbjuds svarar mot behoven, att innehållet i vården håller en bra kvalitet, att samarbetet mellan placerare och vårdgivare fungerar bra samt att vårdkostnaderna ses som rimliga. Uppföljning av verksamhetsmålet Uppföljning sker i årsredovisningen

80 80 80 Personalekonomisk redovisning Sjukfrånvaro ( ) Sjukfrånvaroredovisning mm De anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid, timmar Total sjukfrånvaro, timmar Total sjukfrånvaro i % 6 % 7 % Sjukfrånvaro 60 dagar eller mer i procent av den totala sjukfrånvaron 59 % 47 % Kvinnornas sammanlagda arbetstid, timmar Total sjukfrånvaro för kvinnor, timmar Kvinnornas sjukfrånvaro i procent 9 % 8 % Männens sammanlagda arbetstid, timmar Total sjukfrånvaro för män, timmar Männens sjukfrånvaro i procent 2 % 6 % Kommentar: Uppgift om sjukfrånvaro uppdelad på åldersgrupper lämnas inte då uppgifterna kan hänföras till enskilda individer. Rehabiliteringsarbetets utveckling Den totala sjukfrånvaron har minskat med 1 % i jämförelse med samma period Sjukfrånvaron som omfattar 60 dagar eller mer har ökat under samma period med 12 %. Det återspeglar sig i den totala sjukfrånvaron för kvinnor, som under perioden är 9 % - en ökning med 1 % - medan den för män är 2 % - en minskning med 4 % - i jämförelse med samma tidsperiod Den främsta anledningen till att sjukfrånvaron bland kvinnor ökat, är att en kvinnlig medarbetare varit helt sjukskriven under hela perioden. Rehabiliteringsinsatser pågår från hälso- och sjukvården och för närvarande finns inga planer på återgång i arbete. Männens sjukfrånvaro har minskat, vilket beror på att den var ovanligt hög samma period 2013, då flera manliga medarbetare hade längre sjukskrivningsperioder. Dessa personer är rehabiliterade och åter i arbete. Enligt SCB:s statistik över total sjukfrånvaro för 2:a kvartalet 2014 inom kommunal sektor låg den på 4,1 % av ordinarie arbetstid jämfört med samma period 2013 som var 4 % - en ökning med 0,1 %. Vårdförbundet Sörmland är en relativt liten organisation med få anställda, vilket gör att sjukfrånvarostatistiken fluktuerar mycket över tid, då en persons sjukskrivning får stor betydelse för utfallet. Arbetsgivaren arbetar aktivt med personal som har återkommande och/eller längre sjukskrivningsperioder och uppmärksammar detta bl a genom samtal med medarbetaren, för att hitta stödinsatser som kan minska sjukskrivningarna. Exempel på stödinsatser kan vara besök på arbetsplatsen, kontakt med företagshälsovård etc. För att underlätta en återgång till arbetet håller arbetsgivaren regelbunden kontakt med medarbetarna under sjukskrivningsperioder. Stödinsatser erbjuds även i förebyggande syfte, oftast i form av kontakt med företagshälsovård. Rutiner för sjukskrivnings- och rehabiliteringsinsatser finns beskrivna i personalpolicyn

81 81 81 Förebyggande personalhälsovård Friskvårdspeng om kronor per anställd och år används utifrån individuella önskemål och behov. Skatteverkets rekommendationer för detta följs. Majoriteten av personalen tar ut friskvårdspengen till olika friskvårdsaktiviteter - de vanligaste är besök på badhus, massage samt som delbetalning av årskort vid gym eller liknande. Vårdförbundet Sörmland har avtal med företagshälsovård, som främst används vid förebyggande insatser. Personalförändringar och framtida personalförsörjning De rådgivare som de senaste åren gått i pension, har samtliga haft behovsanställningar under semesterperioder och vid ordinarie personals sjukdom eller annan frånvaro. En internutbildning pågår för en medarbetare med målet att tillsvidareanställa medarbetaren som rådgivare. Detta rekryteringssätt är en vedertagen policy på Vårnäs. Ett sätt att väcka intresse för behandlingsarbetet på behandlingshemmet är att ta emot praktikanter från olika behandlingsassistentutbildningar. En speciell kravprofil finns också för dessa praktikanter, innebärande att de skall ha egen erfarenhet från missbruk, ha en stadigvarande drogfrihet och vara aktiva i Anonyma Alkoholister respektive Anonyma Narkomaner. Hittills har en del rekrytering skett genom att praktikanter senare kommit tillbaka som t ex vikarier. Under perioden har en person genomfört praktik under ca två månader och ytterligare en är inplanerad under hösten Vårnäs behandlingshem är en attraktiv arbetsplats. Varje månad hör intresserade personer av sig och förhör sig om eventuella lediga tjänster. Prognosen för rekrytering i framtiden förefaller därför vara mycket god. En organisatorisk översyn av familjerådgivningens organisation och ledning har resulterat i att en tjänst som enhetschef/familjerådgivare inrättats vilken tillsattes vid årsskiftet Efter en pensionsavgång har en ny medarbetare anställts fr o m mars Förbundschef och administrativ chef har aviserat sina respektive pensionsavgångar under sommaren 2015, vilket föranlett direktionens arbetsgrupp att inleda en process med diskussion om en ny ledningsorganisation och nyrekrytering till denna. Systematiskt arbetsmiljöarbete Arbetsmiljögruppen, bestående av huvudskyddsombud och skyddsombud med administrativ chef som sammankallande, har haft ett möte under perioden. Vid mötet som genomfördes i februari föreslogs att arbetsmiljögruppen skulle avvecklas för att sammanläggas med samverkansgruppen. Bakgrunden till förslaget var att det systematiska arbetsmiljöarbetet, under de åtta år som gruppen varit verksam, funnit sina former och sin struktur i de aktiviteter som genomförts med en återkommande regelbundenhet - arbetsmiljöronder i verksamheten, olika typer av arbetsmiljöenkäter riktade till personalen, upprättande av rutiner samt utvärderingar av genomförda aktiviteter. Vid diskussion i ledningsgruppen konstaterades också att en struktur utformats avseende vilka ärenden och frågor som förs upp till diskussion och överläggning mellan arbetsgivare och arbetstagare, samtidigt som mötesfrekvensen minskat i båda grupperna. Vid samverkansgruppens möte i mars enades arbetsgivare och arbetstagare om arbetsmiljögruppens upplösning. I fortsättningen kommer skyddsombuden att inbjudas till samverkansgruppens möten - ett under våren och ett under hösten - där arbetsmiljöfrågor diskuteras. I juni har en arbetsmiljörond genomförts på Vårnäs

82 82 82 Ekonomisk översikt Vårdförbundets ekonomi redovisas nedan ur olika perspektiv utifrån upprättad resultat- och balansräkning, kassaflödesrapport samt drift- och investeringsredovisning. Uppföljning av finansiella mål Finansiellt mål 1 Att under 2014 uppnå ett positivt resultat med lägst 1 % av omsättningen. Målet för verksamhetsåren 2015 och 2016 fastslås i samband med budgetbeslutet för respektive år. Bedömningen är att det finansiella målet att uppnå ett positivt resultat med lägst 1 % av omsättningen kommer att uppfyllas. Finansiellt mål 2 Det egna kapitalet skall under planperioden i genomsnitt uppgå till lägst ca 11,5 mkr. Strävansmålet är att det egna kapitalet i slutet av planperioden skall uppgå till ca 12,0 mkr, vilket anknyter till resultatmålet. Det egna kapitalet, som påverkas av redovisat resultat, uppgår till tkr för delårsperioden , vilket innebär att den målbestämda genomsnittliga nivån om lägst 11,5 mkr nästan har uppnåtts i delårsbokslutet. Målet bedöms att uppnås i årsbokslutet. Delårsresultat (perioden ) För delårsperioden t o m augusti 2014 redovisar Vårdförbundet Sörmland ett positivt resultat med 398 tkr efter avskrivningar och finansiella poster. Inga realisationsvinster eller realisationsförluster har uppkommit under perioden, vilket innebär att även det justerade resultatet är 398 tkr. Vårnäs behandlingshem visar ett överskott med 219 tkr, familjerådgivningen har ett överskott med 72 tkr och upphandlingsverksamheten ett överskott med 57 tkr. Även det under augusti nystartade projektet HVB Ungdom visar ett positivt resultat med 26 tkr. De finansiella posterna visar + 24 tkr. Från det förbundsgemensamma kostnadsstället har tkr fördelats, vilket inkluderar förbundets samtliga pensionskostnader, till de tre kärnverksamheterna. Periodens budget för förbundsgemensamma kostnader är tkr, vilket innebär att kärnverksamheterna får en mindre kostnadsbelastning med sammanlagt 470 tkr. Sammanställning av delårsresultat år och helårsresultat år Delårsresultat i tkr Helårsresultat i tkr 82 16

83 83 83 Kommentar till resultatsammanställning: Underskottet för 2009 har täckts av det egna kapitalet med hänvisning till kommunallagens bestämmelser om synnerliga skäl, då Vårdförbundets finansiella ställning bedömts vara stark. Samma överväganden har gjorts i bedömningen av underskotten avseende 2011 och Ekonomisk balans Kravet på en ekonomi i balans gäller kommuner/kommunalförbund från och med år Balanskravet framgår av kommunallagen 8 kap. 4 och 5 vilket innebär att intäkterna skall överstiga kostnaderna. Syftet med balanskravet är att kommunernas/kommunalförbundens ekonomi skall ge förutsättningar för en långsiktig och stabil finansiell utveckling. Om ett negativt resultat uppstår skall detta regleras och det egna kapitalet återställas. Detta skall ske under de kommande tre åren, dock senast det tredje året efter uppkomsten av det negativa resultatet. Av kommunallagens kommentarer framgår också att ett av kraven på god ekonomisk hushållning (KL 8 kap. 1 ) är - sett över en längre tid - att ha balans mellan inkomster och utgifter. Årsprognos I årsprognosen för 2014 är den nuvarande bedömningen att det sammanlagda resultatet för Vårdförbundet blir tkr. Resultatet för Vårnäs behandlingshem uppskattas till ca tkr i årsbokslutet. Familjerådgivningen resultat bedöms bli positivt med ca 100 tkr. Upphandlingsverksamheten bedöms ge ett mindre överskott med ca 30 tkr. De finansiella posterna förväntas överensstämma med budgetmålet om ett positivt resultat med 40 tkr. Bedömningen är att balanskravet uppnås för år Verksamhetens intäkter/kostnader Periodens intäkter är tkr och kostnaderna är tkr. Avskrivningarna uppgår till 551 tkr. Finansnettot Finansnettot omfattar för perioden finansiella kostnader om 11 tkr. Kostnaden består av en kreditavgift och administrativa bankavgifter. Ränteintäkter uppgår till 35 tkr

84 84 84 Balansräkningen Tillgångarna uppgår till tkr och består av anläggningstillgångar tkr och omsättningstillgångar tkr. Eget kapital och skulder uppgår till tkr. Det egna kapitalet är tkr, varav tkr är anläggningstillgångar (6 131 tkr i materiella tillgångar och tkr i finansiella tillgångar). Rörelsekapitalet för perioden är tkr, då omsättningstillgångarna är tkr och de kortfristiga skulderna uppgår till tkr. Likviditet Likvida medel har minskat med 83 tkr sedan årsskiftet. De kortfristiga placeringarna har ökat med tkr sedan årsskiftet, som främst förklaras av en s k placeringsfördelare som varierar över tid beroende på periodens utbetalningar. Balanslikviditeten (omsättningstillgångar/kortfristiga skulder) uppgick vid delårsperiodens slut till 205 %. För samma period 2012 var balanslikviditeten 145 %. Den högre balanslikviditeten beror främst på att en del finansiella anläggningstillgångar redovisas som omsättningstillgångar fr o m årsbokslutet Pensionsförpliktelser Tidigare pensionsskuld inlöstes vid årsskiftet 2008/2009 och en tjänstepensionsförsäkring tecknades med KPA, för berörd anställd personal och pensionstagare, som avser tiden före För anställda efter 1998 gäller pensionsavtalen (PA-KFS) för anställda födda tidigare än 1954 och PA-KFS09 för anställda födda 1954 och senare. För anställda som lyder under avtalet PA-KFS betalar Vårdförbundet en årlig premie per anställd till försäkringsföretaget SPP. Anställda som lyder under avtalet PA-KFS09 erbjuds att göra ett självständigt val av pensionsbolag för placering av avtalspremien, vilken administreras av Pensionsvalet. Dessa premier betalas in löpande av Vårdförbundet till Pensionsvalet. Framtida åtaganden för pensionsutbetalningar, gällande anställda efter 1998, överlåtes genom detta till pensionsbolagen. Delårsperiodens totala kostnader för pensionspremier och löneskatt är 700 tkr. Från KPA-försäkringen har premier återbetalats med 92 tkr inklusive löneskatt. För samma period 2013 redovisades totalt 820 tkr i pensionskostnad. Återbetalning av premier 2014 från AFA Försäkring Styrelsen i AFA Sjukförsäkringsaktiebolag har beslutat att återbetala premier för den kollektivavtalade sjukförsäkringen och Avgiftsbefrielseförsäkringen för åren 2005 och 2006 till arbetsgivare inom kommun- och landstingsområdet. Återbetalningen under 2014 avser övriga arbetsgivare inom området, bl a Pacta och KFS. Vårdförbundet Sörmland som är medlem i KFS erhåller premieåterbetalning i slutet av 2014 som enligt uppgift av AFA uppgår till ca 250 tkr. För 2012 erhöll Vårdförbundet Sörmland 292 tkr i återbetalning av premier från AFA Försäkring

85 85 85 Drift- och investeringsredovisning Driftredovisning Förbundets gemensamma kostnader omfattar bl a förbundsdirektion, ledningskansli, revision och förbundets samlade pensionskostnader. Periodens förbundsgemensamma kostnader fördelas på verksamheterna med dess respektive storlek (budgetomslutning) som grund för beräkningen. Den förbundsgemensamma kostnaden fördelas på de tre kärnverksamheterna Vårnäs behandlingshem (81,7 %), familjerådgivningen (15,9 %) samt upphandlingsverksamheten (2,4 %). Periodens fördelade kostnader uppgår till tkr (budget tkr). Den positiva avvikelsen mot budgeten är 469 tkr, vilket beror på lägre pensionskostnader med ca 430 tkr jämfört med periodens budget. Bedömningen är att de förbundsgemensamma kostnaderna blir ca 600 tkr lägre än de budgeterade vid årets slut, varav ca 250 tkr är återbetalda premiemedel från AFA Försäkring och den andra delen är främst lägre pensionskostnader än beräknat, varav ca 100 tkr är återbetalda premier från KPA Pension. Driftredovisning i tkr Driftredovisning och budget samt årsprognos för 2014 Budget Redovisad Budget Redovisad Netto- Årsprognos intäkter intäkt kostnader kostnad kostnader 2014 Verksamhetsområde Vårnäs behandlingshem * Familjerådgivning Upphandling HVB ungdom (projekt) Verksamhetens nettoresultat Finansiering Resultat efter finansnetto Kommentar till delårsresultat Vårnäs behandlingshem Det sammanlagda överskottet för Vårnäs behandlingshem uppgår till 219 tkr för perioden. Primärbehandlingen har ett positivt resultat med 452 tkr och Halvvägshusen har ett negativt resultat med 233 tkr. Orsaken till det positiva ekonomiska utfallet för primärbehandlingen är främst att kostnaden är ca 550 tkr lägre än den budgeterade, varav den förbundsgemensamma kostnadsdelen av denna är ca 300 tkr. Intäkterna är ca 400 tkr lägre än budgeterat, men uppvägs till större delen av periodens budgeterade överskott med ca 300 tkr. Halvvägshusens negativa resultat beror på lägre intäkter med drygt 500 tkr än budgeterat, som uppvägs av lägre kostnader jämfört med budget med ca 300 tkr, varav den förbundsgemensamma andelen är ca 100 tkr

86 86 86 Periodens intäkter för Vårnäs består, avseende primärbehandlingen, av anslag med tkr från medlemskommunerna för köpta patientplatser och avgifter med tkr för köpta platser från externa vårdköpare. Avgifter för köpta platser på den förlängda behandlingen uppgår till tkr. Landstingets anslag för introduktionsavdelningens avgiftningsverksamhet uppgår till tkr för perioden. Därutöver tillkommer övriga intäkter med 117 tkr och försäljningsintäkter från kiosken med 247 tkr. Primärbehandlingens beläggning och intäkter - periodens utfall jämfört med planering Placeringsform Antal vårddygn Utfall Kronor (tkr) Utfall Antal vårddygn Planerat Kronor (tkr) Budget Öppet intag Externa plac SUMMA Kommentar till tabell: Inom det Öppna intaget, som finansieras genom erlagda anslag från medlemskommunerna, har 570 fler vårddygn nyttjats under perioden jämfört med planeringstalet i budgeten. Periodens utfall är 20,4 patienter per vårddygn att jämföras med budgetplanens 18,0 patienter per vårddygn. Eftersom anslagen är fasta innebär detta att medlemmarnas sammanlagda vårddygnskostnad för patienterna blir lägre än den beräknade i budgeten. I krontal motsvaras detta av ca 880 tkr för delårsperioden. Primärbehandlingens redovisade intäkter av avgifter från externa placerare för perioden är ca 400 tkr lägre jämfört med budgeten. Utfallet är 166 färre vårddygn jämfört med planeringstalet. I budgeten har de externa patientplaceringarna bedömts uppgå till 5,0 patienter per vårddygn (1217 vårddygn för perioden). Periodens utfall är 4,3 patienter per vårddygn (1051 vårddygn), vilket är en betydande ökning jämfört med samma period föregående år. Patientbeläggningen på halvvägshusen för kvinnor respektive män uppgår till 5,3 per vårddygn (1296 vårddygn) under perioden, vilket är väsentligt lägre än den budgeterade beläggningen som är 7,0 per vårddygn. Fördelningen har utfallit med 1,7 patienter/vårddygn för kvinnor och 3,6 patienter per vårddygn för män. En placerad patient per vårddygn motsvarar för perioden t o m augusti 316 tkr i intäkt. Avskrivningarna som uppgår till 551 tkr överensstämmer med budgeten (553 tkr). I ovanstående sammanställning ingår kostnader och intäkter för kiosken på Vårnäs tkr respektive tkr - som bruttoredovisas men ej budgeteras. Detta medför en avvikelse vid jämförelse mellan kostnader/intäkter i budgeten och i redovisningen. * Budgeten för Vårnäs omfattar primärbehandling med introduktionsavdelning samt halvvägshus för kvinnor och för män. Kostnaden för avskrivningar är budgeterad med 830 tkr för helåret. Familjerådgivning Verksamheten har ett överskott med 72 tkr, vilket beror på lägre förbundsgemensamma kostnader jämfört med budgeten

87 87 87 Upphandling Verksamheten visar ett positivt ekonomiskt resultat med 57 tkr för delårsperioden beroende på att verksamhetens kostnader är mindre än de budgeterade. HVB Ungdom HVB Ungdom är ett nyligen startat projekt som finansieras genom anslag från medlemskommunerna. Projektmedlen avser en anställning som projektledare under fem månader för Projektets överskott har uppkommit då anställningen påbörjades i mitten av månaden augusti. Kommentar till årsprognos: Vårdförbundet totalt I tertialrapportens årsprognos bedömdes att ett plusresultat med 189 tkr kunde uppnås vid årets slut. Vid delårsslutet görs en uppjusterad bedömning av årsresultat till tkr. Vårnäs behandlingshem Intäkterna för de avgiftsfinansierade verksamhetsdelarna - externa patientintaget på primärbehandlingen och halvvägshusen - bedöms för primärbehandlingen underskrida budgeten med knappt 1,2 mkr utifrån bedömningen av ett utfall med 3,5 externt placerade patienter per vårddygn, vilket är 1,5 patienter per vårddygn lägre än budgeten. För halvvägshusen bedöms planeringstalet med 7,0 patienter per vårddygn att uppnås. Bedömningen grundas främst på periodens två senaste månaderna som haft en positiv patientutveckling. Kostnaderna på primärbehandlingen bedöms bli ca 900 tkr lägre än budgeten, varav ca 400 tkr lägre i förbundsgemensam kostnad. Det budgeterade överskottet för primärbehandlingen är 464 tkr, vilket innebär ett verksamhetsöverskott med ca 200 tkr. Bedömningen överensstämmer i stort med årsprognosen i tertialrapporten (+ 143 tkr). För halvvägshusen bedöms resultatet bli positivt med ca 100 tkr vid årsslutet, främst beroende av en lägre förbundsgemensam kostnad jämfört med budgeten om ca 80 tkr. Bedömningen är mer optimistisk än i tertialrapporten (- 72 tkr). Den sammantagna verksamhetens resultat för Vårnäs - inklusive avskrivningar - bedöms vid årsslutet ge ett överskott med ca 300 tkr. Avskrivningskostnaden beräknas bli densamma som i budgeten. Familjerådgivning Verksamheten beräknas generera ett överskott i årsresultatet med ca 100 tkr, beroende på lägre förbundsgemensamma kostnader jämfört med budgeten. Upphandling Verksamheten bedöms vid årsslutet visa ett mindre överskott med ca 30 tkr. Prognosen i tertialrapporten var + 32 tkr. HVB Ungdom Anslagna projektmedel om 315 tkr för projektledare under perioden augusti-december beräknas täcka personalkostnaden för motsvarande tid

88 88 88 Investeringsredovisning i tkr Budget Inventarier Fastigheten (Vårnäs) Summa: Kommentar: Periodens investering i fastigheten om 72 tkr härrör från föregående årets investeringsplan som färdigställts i början av året. Det aktuella objektet är anläggning av en handikappramp till huvudentrén, som slutfördes under januari i år. Årets investeringsobjekt planeras att fullföljas enligt plan. Perioden Resultaträkning Prognos Budget Redovisning i tkr Not Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivning Verksamhetens nettokostnader *Anslag för köpt verksamhet Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat *Fotnot: Anslag betalas av förbundets medlemskommuner för köp av patientplatser inom primärbehandlingen på Vårnäs, för familjerådgivning och för upphandling av ramavtal inom vård- och omsorgsområdet. För perioden augusti t o m december i år utbetalas anslag för projektet HVB ungdom med totalt 315 tkr. Landstinget betalar ett årligt anslag till introduktionsavdelningens abstinensbehandling på Vårnäs som för 2015 uppgår till tkr

89 89 89 Balansräkning Redovisning i tkr Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd Kortfristiga fordringar Likvida medel Kortfristiga placeringar EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital därav periodens resultat Avsättningar - - Kortfristiga skulder Ansvarsförbindelser Kassaflödesrapport Redovisning i tkr Löpande verksamhet Periodens resultat Justering för avskrivningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster 0 0 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning-/minskning+ kortfristiga fordringar Ökning+/minskning- kortfristiga skulder Medel från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Investeringar i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar - - Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Medel från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Nya lån 0 0 Amortering av skuld 0 0 Minskning långfristiga fordringar 0 0 Medel från finansieringsverksamheten 0 0 Periodens kassaflöde Likvida medel vid årets början (inkl kortfr. plac) Likvida medel vid periodens slut (inkl kortfr. plac)

90 90 90 Noter (Resultaträkning och Balansräkning) Not 1 Verksamhetens intäkter och kostnader: Intäkter i tkr Vårdavgifter Övrigt * Summa Kostnader i tkr Personalkostnader ** Fastighets- och lokalkostnader Leasingkostnader Verksamhetskostnader Summa Kommun/landstingsanslag Anslag från medlemskommuner Anslag från landstinget Summa *Övriga intäkter (kr) Försäljning, kiosk Avgift Upphandling (avtalskommuner) Kostersättning, personal Vattenavgifter Arrenden Diverse inkomster Återbetalning av moms ** Personalkostnaden för 2013 och 2014 inkluderar reglering av pensionspremier till KPA som avser tidigare anställda inom Vårdförbundet som slutat sin anställning före Beloppen inklusive löneskatt uppgår till + 33 tkr för 2013 och + 92 tkr för Not 2 Avskrivningarna är beräknade på anskaffningsvärdet. Undantaget är fastigheten Gäringstorp 2:3 (Vårnäs), som övertogs från staten 1983 till en köpeskilling av 0 kr, där en uppskrivning av fastigheten har skett under 1990-talet. Det bokförda värdet på fastigheten utgörs till största delen av mark. På fastighetens byggnadsvärde görs planenliga avskrivningar. Avskrivningstiderna är 30, 20, 10, 5 och 3 år. Not 3 Finansiella posterna utgörs av ränteintäkter på 35 tkr och ränte- och bankkostnader på 12 tkr. Not 4 De materiella anläggningstillgångarna är tkr. Nyansk.värde Ack.avskrivning Mark, byggnader och lokaler Inventarier Summa Not 5 De finansiella anläggningstillgångarna består av andelar i Mellanskog (1 513 tkr). Not 6 Avser varor i kiosken (Vårnäs). Inventering sker vid årsskiften

91 91 91 Not 7 Kortfristiga fordringar Belopp i tkr Kundfordringar Övrigt Summa Not 8 Likvida medel Belopp i kr Kassa 23 2 Bank Summa Kortfristiga placeringar Aktieindexobligationsfonder (2) * Placeringsfördelare Räntefond (Stratega Ränta) Summa * Aktieindexobligationsfonderna har ett garanterat värde på förfallodagen med minst de nominella beloppen. Not 9 Eget kapital Det egna kapitalet för 2013 uppgick till tkr i årsbokslutet (utgående balans). Förändringen av det egna kapitalet utgörs av delårets resultat på tkr, vilket innebär att det egna kapitalet uppgår till tkr vid delårets slut. Not 10 Kortfristiga skulder Belopp i tkr Leverantörsskulder Personalskatter Semesterlöneskuld Avräkning familjerådgivning * Förutbetald intäkt ** Övrigt Summa: * Familjerådgivningen upphörde att vara en särskild resultatenhet från årsskiftet 2014 där verksamhetens resultat redovisades som en balanspost i Balansräkningen. Det ackumulerade värdet av balansposten uppgick till 365 tkr vid årsskiftet. Slutlig reglering av balansposten sker i samband med årsbokslutet för ** Avser medlemskommunernas och landstingets anslag samt avtalskommunernas avgifter för upphandlingsverksamheten som betalats för september. Not 11 Ansvarsförbindelser Pensionsmedel enligt avtal PA-KL Pensionsförpliktelsen inklusive löneskatt för pensioner före 1998 beräknas till tkr. Leasingavtal Vårdförbundets samtliga leasingavtal är av operationell karaktär. Följande uppgifter för avtal med löptid > 3 år föreligger. Fr o m 2006 redovisas enbart leasing- och hyresavtal som har en löptid som överstiger tre år. Vårdförbundet har tre leasingavtal med 5 års löptid. Telefonväxel med löptid t o m med återstående leasingavgift på 135 tkr, kopiator med löptid t o m med återstående leasingavgift på 84 tkr samt frankeringsmaskin med löptid t o m med återstående leasingavgift på 18 tkr. Leasingavgifter Inventarier mm 237 Summa

92 92 92 Redovisningsprinciper Bilaga Syftet med den ekonomiska redovisningen är att den ska ge en rättvisande bild av Vårdförbundet Sörmlands ekonomiska ställning. Vårdförbundet följer de grundläggande redovisningsprinciper som anges i den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed. Grundläggande redovisningsprinciper Leverantörsfakturor och kundfakturor som avser perioden t o m augusti 2014 har i allt väsentligt bokförts och belastar resultatet för samma period. Pensionsutbetalningar och premier för framtida utbetalningar har redovisats över verksamheten som en kostnad liksom den särskilda löneskatten. Pensionsförpliktelser intjänade före 1998 har t o m 2008 redovisats som en ansvarsförbindelse. Från år 2009 är större delen av pensionsskulden inlöst och ersatt av en tjänstepensionsförsäkring som tecknats med KPA för den berörda anställningsgruppen. Vid försäkringstillfället kunde förmånen för fem individer ej fastställas då de ännu ej uppnått pensionsåldern. Dessa personers förmåner måste därför skuldföras och omfattas då heller inte av försäkringen. Pensionsskulden för dessa personer redovisas som en ansvarsförbindelse som vid delåret beräknas till tkr exklusive löneskatt. Semesterlöneskulden regleras i samband med årsbokslutet. Kapitalkostnader Planenliga avskrivningar har beräknats på objektens anskaffnings- eller uppskrivningsvärden. Avskrivningarna sker linjärt, d v s med lika stora belopp under objektens ekonomiska livslängd. Avskrivningarna påbörjas samma år anskaffning sker. Avskrivningstider antal år Fastigheten 30 Reningsverk 20 Vattenverk 20 Värmeanläggning 20 Specialanläggningar, renovering och långtidsinventarier 10 Telefonväxel, maskininventarier, vissa övriga inventarier 5 IT-utrustning, vissa övriga inventarier

93 93 93 Revisorerna i Vårdförbundet Sörmland Kommunfullmäktige i Eskilstuna kommun Katrineholms kommun Strängnäs kommun Vingåkers kommun Direktionen i Vårdförbundet Sörmland KATRINEHpLMS KOMMUN Kommunstyrelsen ~~.n~ Handl. ~~tc~, x~l~f?, Utlåtande avseende delårsrapport 2oY4 i` -P~ Revisorerna skall bedöma om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de må1 för den ekonomiska förvaltningen som direktionen beslutat om i årsbudgeten och flerårsplanen. Förbundets revisorer har översiktligt granskat Vårdförbundet Sörmlands delårsrapport per En översiktlig granskning är väsentligt begränsad och inriktad på analys och mindre på detaljgranskning. Granskningsresultatet framgår av bifogad revisionsrapport som utarbetats av PwC. Resultatet %r perioden är 398 tkr (-255 tkr), vilket är 653 tkr högre än i delårsrapporten föregående år. Prognosen för helåret pekar mot ett resultat om 400 tkr, vilket innebär att balanskravet kommer att uppfyllas. Revisorerna bedömer att delårsrapporten i allt väsentlig är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed, förbundets utvärdering av de två finansiella målen är rättvisande. Utifrån delårsrapportens prognostiserade resultat bedömer vi att det finansiella målet om resultatet ska vara minst 1 % av omsättningen kommer att uppnås och att det finansiella målet om att det egna kapitalet ska vara minst 11,5 mnkr nästintill kommer att uppnås. en utvärdering har gjorts för två av de sju verksamhetsmålen. Vi instämmer i utvärderingen att båda dessa mål har uppfyllts. För fem av målen har ingen utvärdering gjorts (detta kommer att ske i årsredovisningen). Till följd av att fem av målen inte har utvä~erats kan vi inte bedöma resultatet i dessa delar. Revisorerna i Vårdförbun et Sör land ~ ~~~1 ensg rl Åke Söderquist Ingvar Lm 93

94 94 94 Granskningsrapport 5 Annika Hansson, certifierad kommunal revisor oktober 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Vårdförbundet Sörmland 94