ANSVAR FÖR DET TOTALA

Transkript

1 YX BOKEN

2 ANSVAR FÖR DET TOTALA Vad vi tar, hur och vad vi gör och vad vi förstör, är egentligen fråga om etik. Vi har ett gränslöst ansvar för det totala. Ett ansvar som vi försöker att ta, men inte alltid lyckas med. En bit av detta ansvar är produktens kvalitet och livs - längd. Att göra en bra produkt är att visa ansvar mot den som ska köpa och använda produkten. En bra produkt, som man rätt lär sig använda och vårda, får sannolikt en ökad livslängd. Detta är bra för kunden, användaren. Men det är bra också i ett större sammanhang: ökad produktlivslängd gör att vi tar mindre (minskad förbrukning av rå varor och energi), behöver göra mindre (får tid att göra annat som känns viktigt eller njutbart) och förstör mindre (mindre avfall). 20ÅRS GARANTI Gränsfors Bruk har som ett av sina mål att göra bra produkter som har lång livslängd. Som ett bevis för denna målsättning, och för att det inte ska finnas någon tvekan att vi har ett ansvar, lämnar Gränsfors Bruks AB 20 års garanti på sina produkter. Ett YX GARANTIKORT finns i den YXBOK som följer med vid köp av yxa. En förutsättning för garantin är att råden för hur man sköter en yxa följs. (Se bl.a. sid ) Gränsfors Bruk har tillverkat yxor sedan 1902 och kofotar sedan 1942.

3 Yxsmed Lennart Pettersson

4 EN YXA BLIR SÅ BRA SOM DESS SMED Gränsfors Yxor är smidda av mycket yrkes skickliga smeder. Beviset för deras skicklighet är att de kan smida yxor med sådan precision att ingen efterbearbetning behövs. Det skiljer Gränsfors Yxor från andra industritillverkade yxor. På Gränsfors Bruk får smideshantverket ta sin tid. Yxsmederna arbetar inte på ackord. Ingen behöver längre smärgla, grovslipa, finslipa, polera eller måla yxorna för att dölja eller ta bort brister i smidet. En skicklig smed är stolt över sin kompetens. När han är nöjd med sitt verk och godkänt yxan, slår han in sina initialer i yxhuvudet. LE Lars Enander UN Ulrik Nilsson MM Mattias Mattsson CK Claudia Kowalek JE Joakim Eriksson US Ulrika Stridsberg LP Lennart Pettersson RA Rune Andersson KS Kjell-Åke Sjölund DG Daniel Gräntz BA Bert-Ove Andersson Gränsfors Yxor fick 1990 pris i tävlingen Ekologisk Design arrangerad av Föreningen Svensk Form och Naturskyddsföreningen. Svenska föreningen för byggnadsvård tilldelade 1999 Gränsfors Bruk diplom för att ha bidragit till God Byggnadsvård för produkter av hög kvalitet som används flitigt inom byggnadsvården. 2

5 BELÖNAD MED UTMÄRKT SVENSK FORM 1995 Jägarens yxa Snickaryxa Smidet är viktigt. Samtidigt måste även allt annat göras på rätt sätt. Gränsfors Yxor är smidda av speciallegerat stål, är härdade längs med eggen och anlöpta. Yxorna har ett skaft av prima hickory, är inoljade och försedda med eggskydd.

6 TANKAR SOM LIGGER BAKOM DE YXOR SOM IDAG TILLVERKAS VID GRÄNSFORS BRUK Före industrialismen tillverkades yxor vid många små smedjor. Yxans form och struktur bestämdes av yxans funktion, användarens krav och yxsmedens hantverksskicklighet. Yxor användes fram till mitten av 1800-talet i småskalig verksamhet, av hantverkare och det självhushållande bondesamhället. Med industrialismens hårt drivna skogsavverkning kom helt nya och stora kunder för yxor: skogsbolag och specialiserade skogsarbetare. Den ökade efterfrågan på yxor gjorde att yxtillverkningen fick ökat kommersiellt intresse och koncentrerades till yxfabriker. Långa serier och rationaliseringar i produktionen sänkte tillverknings kostnaderna. Yxornas form och struktur ändrades, ofta på bekostnad av kvaliteten. Yxor blev standardiserade, massproducerade industriprodukter. Stora mängder energi förbrukades för att få yxorna att överensstämma med tidens krav på hur en industriprodukt skulle se ut: alla yxor av en viss modell skulle vara exakt likadana. För att dölja strukturen på den smidda yxan smärglades alla ytor helt blanka varefter delar av yxan målades och brännlackerades. Färgglada märkesetiketter blev standard. På ett sätt är vi tillbaka till tiden före skogsindustrins intåg. Yxor används idag av huggare i småskalig verksamhet, lantbrukare, villaägare, fritidstorpare och friluftsmänniskor. De miljontals kubikmeter massaved och timmer som idag anländer till skogsindustrin har aldrig nuddats av en yxa. Där har motorsågar och avverkningsmaskiner helt tagit över. 4

7 I samarbete mellan smederna vid Gränsfors Bruk och formgivaren Hans Erik Persson har Gränsfors Bruk tagit fram yxor med en teknik, form och funktion som utgår ifrån gammal, ofta bortglömd, kunskap anpassad till dagens småskaliga huggande. Gränsfors Bruks yxor bygger på följande fem grund läggande teser: 1. En yxa blir så bra som dess smed. Den oförvanskade smidda ytan är en garanti för smedens yrkesskicklighet och yxans kvalitet. 2. Förnuftigare produktion kräver mindre naturresurser och kan ge ökad kvalitet och livslängd. Ökad produktlivslängd kan bidra till att minska förbrukningen av naturens resurser och minska mängden avfall. 3. Onödig smärgling, målning och skaftning med epoxy har tagits bort, vilket ger bättre arbetsmiljö och mindre föroreningar i naturen. 4. Vi har ett gränslöst ansvar för Den totala kvaliteten. Arbets - miljö, produktansvar och hänsyn till naturen är några delområden; medmänsklighet, etik och skönhet några andra. 5. God kunskap om en produkt kan öka dess värde. Därför behövs information om yxor. Yxboken är ett sätt, yxmuseum ett annat. Gabriel Brånby 5

8 ur Nordisk Familjebok

9 Öga YXANS DELAR Egg } Lägg/blad Yxhuvud Nacke Eggskydd Utsmitt öra eller skägg, som ger skaftet extra stadig och hållbar infästning. Skaft Skaftknopp, slintskydd. En förtjockning som hindrar yxan från att glida ur händerna på huggaren. Gränsfors Bruks yxor har eggskydd av läder, garvat enligt gamla traditionella metoder. Skaft av hickory Bland alla träslag är hickory det bästa för skaft då det är starkt och flexibelt genom sina långa fibrer. Skaft av glasfiber och plast kan vara hållbarare men vi anser att hickoryskaft är tillräckligt starka och miljövänligare. (Hickory, som odlas i södra USA, användes tidigare även till bl.a. skidor och tennisrackets. I Sverige använde man förr rönn, ask, bok och björk till yxskaft.) Skaften är behandlade med linolja och bivax. Dess form ger ett stadigt grepp, även när handen hålls långt ut, vilket ger mer kraft och säkrare huggning. 7

10 VILKEN YXA SKA JAG VÄLJA? Vildmarksyxa En scout-/camping- och liten jägaryxa som lätt får plats i en ryggsäck. Eggskyddets form gör att yxhuvudet inte nöter i ryggsäcken. Yxan klarar av att hugga av ganska stora grenar eller dela ved till lägerelden. Väcker hos många minnen och drömmar om ett spännande vildmarksliv. Yxan är med skaft 34 cm lång, väger 0,7 kg och har ett eggskydd av läder. Jägarens Yxa En specialyxa för jägare. Bra att hugga med i trä och kött. Yxan har en rundad flånacke, som används när skinn slås bort vid flåning av djurkroppar. Skaftets nedre del har cirkulära räfflor för att ge ett bra grepp även när man är blöt eller kladdig om händerna. Yxan är med skaft 48 cm lång, väger 0,9 kg och har ett eggskydd av läder. 8

11 Liten skogsyxa Yxan har större huvud och längre skaft än vildmarksyxan och ger därför mera kraft vid huggning. Den är dock inte större än att den går ned i en stor ryggsäck. Passar bra att ha med i bilen och båten. Yxan är med skaft 50 cm lång, väger 1,0 kg och har ett eggskydd av läder. Stor skogsyxa En proffsyxa för den som vill arbeta i skogen på traditionellt sätt. Idealisk för att kvista ett fällt träd. Smidd med runda former, vilket gör den lämplig att hugga med i färskt kådande virke, t. ex. gran och tall. Det långa skaftet ger kraft i hugget. Yxan är med skaft 64 cm lång och väger 1,2 kg. Eggskydd av läder. Liten Klyvyxa eller Minsta Yxorna kan användas med en hand till mindre ved. De är smidda och slipade till en konkav form med relativt tunn lägg. Går lätt och snabbt in i veden och klyver effektivt när den bredare delen pressar isär veden. Skaftskydd av stål. Vikt1,6 kg eller 1,5 kg, längd 60 cm eller 48 cm. Skaftet har cirkulära räfflor för ett bra grepp. Eggskydd av läder. Stor Klyvyxa En yxa för klyvning av alla typer av ved. Huvudets konkava form ger bra klyvegenskaper. Skaftskydd av stål. Vikt 2,6 kg, längd 70 cm. Skaftet har cirkulära räfflor för ett bra grepp. Eggskydd av läder. Klyvyxorna bör ej användas för att slå med på en vedkil eller användas som slagkil. Endast släggyxan är gjord för det. 9

12 Släggyxa En yxa för klyvning av mycket grov och vresig ved. Yxans tyngd och kraftiga släggnacke med fasade kanter gör den lämplig för att slå med på en vedkil. (Se varningstexten på sid 21.) Formen är i övrigt lik Stor Klyvyxa. Yxan med skaft väger 3,2 kg och är 80 cm lång. Skaftskydd av stål. Cirkulära räfflor i skaftets övre del ger ett stadigt grepp. Eggskydd av läder. Vedkil Vedkil av stål med härdad spets och vriden och räfflad nacke med fasade kanter. Vikt 1,5 kg längd 23 cm. (Se varningstext på sid 21.) Snickaryxa Yxan har rakt, långt och tunt skär som ger en jämn huggyta. Genom det smidda intaget i yxhuvudet kan handen hållas nästan rakt över eggen, vilket är viktigt då arbetet kräver stabilitet och precision. Yxans nacke kan användas som hammare och skaftet är rakt för att passa alla handgrepp. Yxans plana, raka form gör den lämpad för arbete i torrt virke. Yxan är med skaft 45 cm lång, väger 0,9 kg och har ett eggskydd av läder. 10

13 Slöjdbila En yxa för slöjd och utformning av trä. Fram tagen i samarbete med slöjdaren Wille Sundqvist och slöjdkonsulenten Onni Linnanheimo med inspiration från äldre slöjdbilor. Yxan har ett relativt långt, böjt skär med bred och rak slipfas som ger stöd vid täljning. Skaftet är 37 cm långt och har en ojämn yta för att ge bra grepp. Slöjdbilan väger med skaft 1 kg. Eggskydd av läder. Slöjdbilan levereras som standard för högerhänta, med en bredare rak slipfas på vänster sida. Yxan kan fås med bredare rak slipfas på höger sida för vänsterhänta eller med vanlig rak slipfas på båda sidor. Timmerbila, modell 1900 Bilan har traditionell form och är lämplig för bilning av stockar och plankor till t. ex. timrade hus. Ibland används bilor med egg som är slipad endast på ena sidan samt med skaft svängt åt sidan. Man har höger- respektive vänsterbila beroende på slipning och skaft. Gränsfors timmerbila är som standard slipad på båda sidorna och utrustad med ett skaft som inte är svängt i sidled. Bilan är med skaft 51 cm lång, väger 1,6 kg och har ett eggskydd av läder. OBS! Ett specialsortiment för timring finns i ett informationsblad som kan beställas från Gränsfors Bruk. 11

14 PÅ GRÄNSFORS BRUKS YXSMEDJA Gränsfors, Nordanstigs kommun i norra Hälsingland, mellan Hudiksvall och Sundsvall. Hälsingland är vackert. Det är något som man blir påmind om när man besöker Gränsfors Bruk. Längs den slingrande landsvägen mellan Gnarp och Bergsjö finns sjöar, bördiga dalar och blånande berg. Här och där ligger det hus och lador utströdda bland ängarna med betande hästar och får. Så kommer en skylt: Gränsfors Bruk. Man svänger in mellan trähusen och äppel träden, och där, vid en brusande fors, ligger yxsmedjan. Byggnaden är lite större än de omgivande stugorna och det syns hur det har byggts till då och då när det har behövts. Efter att ha klivit in genom trädörren i den äldre delen av huset, passerat lager, lunchrum och kontor kommer man ner till smedjan i den lite nyare tillbyggnaden. Där hörs ett taktfast dunkande från smideshamrarna och stora svänghjul rör sig. 12

15 Brukets sex smideshammare vårdas ömt. De är verkliga veteraner, de flesta tillverkades i Arboga på och 40-talen. Den äldsta köptes ny 1916 för kr. Slagkraften är ca 180 ton och de slår ca 80 slag per minut.

16

17 För att bli smidbart måste stålet värmas till 1200 C. När det nått rätt temperatur, vilket smeden ser på stålets rödgula färg, klipps den glödande änden av och bearbetningen mot de olika städen och dynorna börjar. Smeden hanterar skickligt det varma stålet och förvandlar sakta den fyrkantiga biten till ett yxhuvud. Smeden avslutar med att stämpla in Gränsfors Bruks märke och sina egna initialer, synar yxan och hänger upp den för avsvalning. 15

18 en stor hammare på varje eggspets. Håller eggen så är yxan OK. Skaftaren provar sedan skaftet på yxhuvudet, och putsar till änden med kniv så att det passar och får de rätta vinklarna i förhållande till yxhuvudet. Med hjälp av en hydraulpress trycks skaftet därefter in i yxhuvudet. (Se skaftning sid 35.) I rummet bredvid smedjan ligger sliperiet. Där slipas yxeggen och vissa yxnackar om en slipad nacke har en speciell funktion. Efter smidet och slipningen av eggen härdas yxhuvudets nedre del genom uppvärmning till 820 C för att därefter snabbkylas i kallt vatten. Vid anlöpningen hålls yxhuvudet 60 minuter i en ugn som är 195 C, vilket gör att spänningar i stålet, som uppkommit vid smidet och härdningen, går bort. När yxhuvudet är härdat och anlöpt kontrolleras hårdheten i Rockwelltest. Varje yxhuvud kontrolleras också genom att en smed slår med Slutligen avsynas yxan och yxhuvudet gnids in med en vattenavvisande och rostskyddande olja. Yxan förses med eggskydd och yxbok. 16

19 Från vänster, första raden: Lars Eriksson, Ulrik Nilsson, Rosa Jansson, Anna-Karin Pettersson, Lennart Pettersson, Margareta Östberg-Kynell, Lars Enander, Gabriel Brånby, Bert- Ove Andersson, Fredrika Norlin, Sonny Lundin. Andra raden från vänster (börjar med Siw som lutar sig mot yxorna): Siw Lundholm, Jan Elfström, Rune Andersson, Mattias Mattsson. Sittande längst fram: Ulrika Stridberg. Saknas på fotot: Kjell-Åke Sjölund, Claudia Kowalek, Daniel Gräntz, Malin Persson, Oskar Lindh, Britt-Marie Andersson, Jan Mattsson, Domingo Gas Pallarés, Lisa Fritzson. Gränsfors Bruk är ett litet familjeföretag. Förutom yxor smider Gränsfors Bruk bl.a. kofotar med namnet TOVE. Ett systerföretag i Östersund, Ullfrotté AB tillverkar varma underkläder av merinoull som säljs under namnet Woolpower. 17

20 KVISTNING Håll med båda händerna om skaftet så minskar risken att du slinter eller hugger fel. Håll ena handen längre upp på skaftet när du lyfter yxan och låt den sedan glida ner längs skaftet medan yxan svingas nedåt. Grova grenar kan ibland kräva s.k. mothugg och snedhugg för att gå av utan spjälkning. Se till att det inte finns småkvistar eller något annat i vägen som hindrar yxan när du tar sats. Röj bort hängande grenar som kan ändra yxans riktning. Huggriktning: från rotänden mot toppänden. Snedhugg Mothugg Medhugg (används huvudsakligen) Stå så att du alltid har stammen mellan dig och de grenar du ska hugga av. Då minskar risken för att hugga dig i benen om du slinter. Stå stadigt och balansera inte på grenar och stammar. 18

21 VEDKUNSKAP Bland våra vanliga svenska trädslag har ek- och björkved det största energiinnehållet, därefter kommer tall, gran och asp i nämnd ordning. Färsk ved innehåller ca 45% vatten. Innan veden eldas bör vattenhalten ha kommit ner till ca 25% eller mindre, vilket den normalt har efter en sommars torkning. Barken, i synnerhet näver, hindrar veden från att torka. Ved som kluvits torkar därför lättare än okluven ved. Det innebär också att kluven ved inte möglar eller ruttnar lika lätt förutom att den blir mycket bättre att elda med. Torr ved som eldas rätt d.v.s. med god tillgång på luft, minskar riskerna för negativ miljöpåverkan vid eldning. Vintern anses vara den bästa tiden på året för att fälla träd. Den hemkörda veden sågas lämpligen upp i lagom bitar med hjälp av vedkap, motorsåg eller bågsåg. En bågsåg med kraftig stabil båge, som tillåter att spänna sågbladet ordentligt är att föredra. Veden bör huggas snarast ju mer den torkar desto segare och svårare blir den att klyva. Det går ganska lätt att klyva grov tall- och björkved om den är nyfälld och har mycket sav kvar. Men redan efter några månader blir det betydligt svårare att klyva de halvtorra kubbarna. Frusen ved är däremot skör och lättkluven. Ved som är för tunn för att klyva kan man lättare få att torka genom att skala av lite bark längs med pinnen (randbarka). Fäller man träd med bladen på speciellt direkt efter lövsprickningen kan man vänta med kvistningen tills bladen vissnat. Då har mycket av vattnet i trädet dunstat genom bladen och veden torkar fort efter klyvningen. Men klyvningen är dock lite svårare än när veden är rå och full av sav. (Om man fäller lövträd när saven stiger, tidigt på våren, minskar problemet med en massa rotskott kring stubben senare.) 19

22 Använd en bred, stabil huggkubb vars höjd är i knähöjd. Det är viktigt att huggkubben står på ett stabilt icke fjädrande underlag. Knähöjd Placera vedklampen som ska klyvas så långt ifrån dig som möjligt. VEDKLYVNING En vedklamp klyvs för det mesta lättast ifrån toppänden. Håll med raka armar långt ut i skaftet vid det nedåtriktade hugget, så får du mera kraft och säkrare huggning. Anpassa avståndet till det som ska klyvas med fötterna, inte med armarna. Yxskaftet bör om möjligt vara vågrätt vid klyvningsögonblicket. Eftersträva att lägga hugget genom märgen, då blir det lättare att klyva även kvistig ved. Försök att få hugget rakt igenom kvisten om det finns någon sådan. Hugg i ytterkanterna på stora kubbar. Ett fjädrande underlag reducerar kraften vid yxhugget så att klyvningseffekten minskar. Placera vedklampen som ska klyvas så långt ifrån dig som möjligt, i bortre delen av huggkubben. Om du missar vedklampen träffar då yxan som regel huggkubben och risken för att träffa marken eller benen minskar. 1 2 Mycket stora vedbitar klyvs lättast i flera steg genom att skala bit efter bit. 20

23 Detta är en teknik som fungerar, för det mesta, men kan vara farlig om vedklampen lossnar från yxan när den är i luften. Tekniken avrådes därför. Vedklyvarns Nät Huggkubben sticker upp genom ett hål i nätet. När veden klyvs fångas den upp av nätet och man behöver inte plocka upp veden från marken. Vedklyvningen blir enklare, snabbare och samtidigt säkrare genom att nätet med reglar hindrar yxan från att gå i oönskad riktning. Till riktigt stora, kvistiga eller vresiga vedkubbar kan man behöva använda kilar för att få isär dem: Använd två kilar. Slå fast en kil i ena kanten. Slå ned kilen med en släggyxa eller slägga så att en spricka uppstår. Sätt nästa kil längre in och slå tills sprickan vidgar sig. Flytta in den första kilen o.s.v. tills hela kubben spruckit isär. Använd inte en vanlig yxa som kil eller slägga. Den är inte gjord för det och kan därför bli stukad. Endast slägg yxan är gjord för att hålla att slå med på en kil. Tänk på att det alltid finns en risk med att slå stål mot stål en stålflisa kan lossna och skada t.ex. ett öga. Använd skyddsglasögon och lämpliga arbetskläder. Se till att vedkilens och yxnackens kanter alltid hålls fasade. 21

24 TORKA OCH FÖRVARA VED Veden måste torka ordentligt före användning. Förr sa man Ved ska klyvas före påsk ; då hinner den ligga på tork under våren och sommaren innan vinterns vedeldning börjar. Om man hinner kan man fälla träden och klyva veden i slutet av året så att veden får torka under vintern då luftfuktigheten är som lägst. Några grundregler för vedstapeln: Ved som läggs i stapel måste vara huggen eller åtminstone randbarkad för att kunna torka. (Detta är speciellt viktigt för lövträslag, vilka i allmänhet har tätare bark än barrträslag.) Placera vedstapeln på torr och lättdränerad mark, helst på en solig plats. Lägg ett par slanor eller pinnar underst så att veden kommer upp från den fuktiga marken. Se till att veden har barksidan vänd nedåt så minskar risken för att veden ruttnar. Stapla vedträna lite glest så torkar de fortare (förr talade man om att musen måste kunna komma igenom). Vedstack Lägg ut ett rutmönster av slanor på marken. Lägg ett glest golv av ved på slanorna. Se till att barken vänds nedåt. Bygg en ring av de stora vedträna. Lägg de mindre eller ojämna bitarna huller om buller i mitten. 22

25 När stacken börjar bli lagom hög bygger man upp den på mitten och rundar av den till en jämn kulle. Ett par pinnar, ett träd, en vägg eller liknande bildar stopp i ena eller andra änden. Om man har lodräta pinnar i båda ändarna kan man med fördel spänna ståltråd eller rep mellan dem, ovanför eller mitt i vedtraven. Då blir traven stadigare och håller för mera ved. Torr ved osar inte Barksidan nedåt Lägger man barken uppåt på en kluven bit bildar barken ett lock över veden. Barklocket hindrar fukten i veden att stiga/dunsta och veden torkar långsammare. Om stapeln byggs längs en vägg: Lämna en luftspalt mellan vedtraven och väggen. Låt gärna traven luta en aning inåt så riskerar den inte att rasa när den torkar och sätter sig. Torra små vedträn binner bäst Kluven ved torkar mycket snabbare än okluven. Grov ved är fortfarande kall i mitten när den brinner på ytan. Detta kyler elden och förbränningen blir sämre. Barksidan nedåt Slanor Torr och lättdränerad mark 23

26 YXAN I BÄLTET Så här kan du skydda veden mot regn och snö: På toppen av stapeln läggs den kluvna veden så att den lutar utåt och får vatten att rinna från stapeln. Använd taktegelprincipen. Ett alternativ är att en bit över stapeln göra ett snedtak av brädor eller en skiva. Täck inte sidorna. Det måste kunna cirkulera luft genom stapeln och mellan stapeln och snedtaket. Om man vill slippa ge sig ut i kylan och ruskvädret för att hämta ved, kan man redan på hösten lägga upp en stapel av torr ved på verandan eller i källarförrådet. OBS! Veden som läggs inomhus måste vara garanterat torr! (Annars kan man råka ut för fuktoch mögelproblem.) Det är bra om veden får ligga varmt sista tiden före eldningen det underlättar tändningen och förbränningen blir bättre. Nästan alla yxor från Gränsfors Bruk kan man enkelt bära i bältet med hjälp av det eggskydd som följer med yxan. För in remmen under bältet. Här sitter yxan säkert och bekvämt. 24

27 GÖRA UPP ELD I skog och mark Börja med att välja ut en lämplig plats. Passande underlag till eld är t.ex. sand, grus eller jord. Elda inte på stenhällar (de spricker lätt av hettan och får fula svarta märken), torvmark eller i närheten av buskar och träd. Kanta gärna den blivande härden med stenar. Elda med torra pinnar och grenar så långt det är möjligt. Torra pinnar att tända med hittar man alltid även när det regnar nertill på granstammarna. Näver är också mycket bra att tända med, men kom ihåg att aldrig barka en levande björk! Börja med att elda med mindre pinnar och fyll på med grövre vartefter elden tar sig. Släck elden ordentligt, helst med vatten. Återställ marken så mycket som möjligt om det är en tillfällig eldningsplats. Respektera eventuella eldningsförbud, som är speciellt vanliga under vårar och torra somrar. Tänk också på att allemansrätten inte tillåter att man bryter eller huggger ner levande buskar och träd. Stående vedträn ger en snabbt brinnande brasa, liggande vedträn ger en långvarigare brasa. I spis och kamin Se till att spjäll och/eller draglucka är öppen. Lägg in veden så tätt att de brinnande vedträna sedan värmer varandra, men ändå så glest att elden får luft. Stoppa in ihopknölat tidningspapper eller en bit näver under vedhögen. I en vedspis bör man börja med att elda lite papper eller näver i sotluckan precis innan man tänder brasan. Om man är orolig för att det ska ryka in kan man se åt vilket håll luften drar i kaminen genom att hålla en brinnande tändsticka i övre kanten av kaminöppningen. 25

28 Drar lågan ut ur kaminen ska man se till att t.ex. stänga av köksfläk ten. Har man ändå kallras genom skorstenen kan man öppna ett fönster i rummet medan man tänder brasan. Den hastigt inströmmande luften brukar då gå ut genom skorstenen och ge drag åt rätt håll. (En bra metod för att vända en brasa som ryker in). Stryp inte lufttillförseln för hårt när brasan har tagit sig. Kontrollera att lufttillförseln är lagom genom att gå ut och titta på röken. En rätt eldad vedbrasa lämnar bara koldioxid och vattenånga, varför någon rök knappast syns (om det är mycket kallt kan röken vara vit). Törved Ibland kan man hitta gulrödaktig och kraftigt doftande tallved (speciellt i gamla skadade stammar och stubbar). Torkad är denna kådrika ved kanske det bästa man kan ha att tända brasor med. Såga törveden i decimeterlånga bitar och spjälka upp dessa i tjocka stickor. En enda uppsplittrad törvedsticka tänder den mest svårtända brasa. (Törved kallas också töre, torrved eller tjärved beroende på landsända och dialekt.) Splittra upp törvedstickan med en kniv eller en liten yxa. Aska Aska som rakats ur kaminen eller spisen bör förvaras några dagar i ett obrännbart kärl för att svalna (glödrester kan nämligen finnas kvar i flera dagar och orsaka brand om askan hälls ut för tidigt.) Aska efter vedeldning kan tas tillvara och spridas över gräsmattor och rabatter (men inte i potatis - landet, då blir potatisen skrovlig). Träaska innehåller en del nyttiga salter framför allt kaliumkarbonat, s.k. pottaska och höjer ph i försurad jord. Blanda därför gärna lite träaska i komposten. 26

29 TÄLJA MED YXA Man brukar skilja mellan huggande och täljande yxor. Huggyxans form och egg är gjord för att hugga av träfibrerna och spräcka isär veden medan den täljande snickaryxan ska skära i träet. Snickaryxan har därför en lång, tunn och rak egg med rak slipfas. Använd en huggkubbe att hålla trästycket emot när du arbetar. Använd inte samma huggkubbe som till vedhuggningen vedträna har i allmänhet dragit med sig sand och jord upp på huggkubben, vilket förslöar eggen. Skärpan är viktig på en snickaryxa! Låt yxeggen gå med en fallande rörelse mot trästycket så att den skärande punkten glider från nederdelen av eggen och uppåt längs med eggen. Se till att hålla yxan i sådan vinkel att risken blir mindre att du gör dig illa om du slinter. Håll trästycket mot den bortre delen av huggkubben så att slintande hugg med större sannolikhet tas upp av huggkubben. Tälj alltid med träets fiberriktning annars är det lätt gjort att fläka bort bitar som egentligen var tänkta att finnas kvar. En snickaryxa eller slöjdbila an - vänds främst för att grovt hugga till virke för slöjd och snickeri (jfr uttrycket yxa till som ju be - tyder forma snabbt och grovt). 27

30 TIMMERBILANS ANVÄNDNING Bilan är ett specialverktyg som framför allt används vid hustimring, för skrädning (tilljämning) av stockar och för knutning. En timrare använder vanligtvis två olika varianter av timmerbilor: 1) Huggbila; är rakt skaftad och har slipad egg på båda sidor. Används vid själva knutningen. 2) Skrädbila; har ett skaft ställt till vänster eller höger och en egg slipad endast på ena sidan. Numera använder man maskiner i stor utsträckning och gör endast det avslutande arbetet för hand. Innan handarbetet börjar har timmerstocken barkats, sågats på sidorna, lagrats 1/2 1 år samt frästs på över- och undersidan. Stocken som ska skrädas läggs upp på två specialgjorda bockar som ger lagom arbetshöjd. Kil, instucken från sidan, som låser stocken Stock Svängt skaft så att händerna inte slår i stocken Stock Egg Vid skrädningen används bilan som en slags hyvel för att släta till ytan på timmerstocken. Visst går det att skräda med elhyvel, men det ger inte den levande yta som bilan efterlämnar. { Bockens höjd: man ska kunna sitta grensle över bocken och nå med hela fötter na i marken. Informationsblad om olika timringsverktyg kan beställas från Gränsfors Bruk. 28

31 Händerna ska hållas intill varandra. Höger hand hålls närmast stålet. Högra handens tumme hålls uppe på skaftet och inte omkring, eftersom tumnageln då kan skadas. Självsprickor Övre hälften av stocken Nedre hälften av stocken Stocken vrider sig ofta vid torkningen. Om stocken är rättvind, d.v.s. om sprickorna går nedåt (från vänster ned mot höger), skräder man ifrån sig på övre stockhalvan och mot sig på nedre. Är stocken solvind, d.v.s. om sprickorna går uppåt, gör man tvärtom. På så sätt undviker man att tälja motveds. Man rör sig bakåt under arbetets gång så att man hela tiden kan kontrollera att ytan blir fin. Stocken ska skrädas så slät och vattenavstötande som möjligt, eventuella småflis får inte bilda fickor för regnvattnet. Därför har man stocken upp och ned vid skrädningen jämfört med hur den sedan läggs i husväggen. Regn Regn Självspricka Rätt Fel Självsprickorna vänds inåt om insidan ska kläs med panel. Annars vänds de utåt så att insidan blir vacker och lättstädad. 29

32 YXKASTNING Främre yx - bladet Regler Endast det främre yxbladet kan markera en träff på målytan. En förutsättning är dock att yxan sitter fast i måltavlan. Främre yxbladet behöver bara nudda linjen mellan två träffytor för att den högre poängen ska räknas. Vinnare är den som har den högsta poängen efter tre kast. (Beställ kompletta tävlingsregler från Yxkastareförbundet.) 6,1 m Kastaren måste stå kvar bakom kastlinjen. Kastlinje Svenska Yxkastarförbundet Vålsjö skola Orsta Kolsva Minst 24" (609,6 mm) Max 6" (152,4 mm) Kastyxa Vikt: minst 2,5 lbs /1 134 g) inkl skaft 30

33 Svenska Yxkastareförbundet arrangerar årligen SM i yxkastning. Arrangörer och deltagare: Tänk på säkerheten så att ingen deltagare eller åskådare skadas! Bakre yxbladet Svensk Mästare 1989 Jan Engman, Leksand 1990 Inge Mörk, Mora 1991 Urpo Salmela, Skövde 1992 (herrar) Tommy Långdahl, Hedemora 1992 (damer) Sari Sundqvist, Nordanstig 1993 (herrar) Tommy Långdahl, Hedemora 1993 (damer) Nina Holm, Nordanstig 1994 (herrar) Tommy Långdahl, Hedemora 1994 (damer) Ulla Sundqvist, Nordanstig 1995 (herrar) Urpo Salmela, Skövde 1995 (damer) Sari Sundqvist, Nordanstig 1996 (herrar) Anders Lindberg, Tönnånger 1996 (damer) Karin Eriksson, Östersund 1997 (herrar) Urpo Salmela, Skövde 1997 (damer) Karin Eriksson, Östersund 1998 (herrar) Henry Olofsson, Strömsund 1998 (damer) Tina Johansson, Mantorp 1999 (herrar) Roy Bergström, Tönnånger 1999 (damer) Kristina Gustavsson, Åsbro 2000 (herrar) Roy Bergström, Tönnånger 2000 (damer) Mona Elofsson, Tönnånger 2001 (herrar) Robert Mårtensson, Strömsund 2001 (damer) Tina Nordberg, Kolsva 2002 (herrar) Sauli Saari, Kolsva 2002 (damer) Mona Elofsson, Tönnånger 2003 (herrar) Stefan Persson, Tönnånger 2003 (damer) Mona Elofsson, Tönnånger 2004 (herrar) Stefan Persson, Tönnånger 2004 (damer) Tanja Väinölä, Kolsva 2005 (herrar) Robert Mårtensson, Tveeggarna 2005 (damer) Tanja Väinölä, Kolsva 2006 (herrar) Urpo Salmela, Skövde 2006 (damer) Majly Frisk, Tönnånger poäng 60" (1,5 m) 4" (101,6 mm) 36" (914,4 mm) 31

34 Yxor bör förvaras torrt, men ändå inte så torrt eller varmt att skaftet riskerar att torka och dra ihop sig inne i yxhuvudet. Se till att egg och eggskydd inte är våta när skyddet sätts på yxan. Smörj gärna in eggen med lite fett eller olja innan yxan ställs undan för en längre tid. Yxor som inte inoljas kan rosta! Yxor är smidda för att hugga eller tälja med! Endast släggyxan har en nacke som är stark nog att slå med. Använd inte andra yxor som slägga eller kil. Slår man för hårt på eller med en yxnacke kan yxans öga deformeras eller brista. Hur man slipar en yxa Slipning av eggen sker i flera steg beroende på hur hårt nersliten yxan är. 1. Stora jack och skador kan smärglas ner med smärgelskiva, men var uppmärksam så att stålet inte hettas upp så att det förlorar sin hårdhet. YXANS SKÖTSEL Kyl därför ofta! Enklast är dock att använda en finhuggen flatfil. Se till att eggens ursprungliga form bevaras. Fila/smärgla lika mycket på båda sidor och längs hela eggen. Hela slipfasen ska ligga an mot smärgel-skivan/filen om det är en yta med rak slipfas. Slipfas 2. På våt slipsten eller med ett vått grovt bryne slipas mindre skador och normalt slitage ner och eggen ges grundskärpa. Tänk på att bibehålla eggens form. Om det är fråga om en yxa med rak slipfas: lägg an hela slipfasen mot stenen. Vid slipning på roterande slipsten: lägg först ner bakre kanten av slipfasen och vik sedan ner eggen tills hela slipfasen ligger mot stenen. Att slipa mot eller med slipstenens rota - tionsriktning är en smakfråga. Slipar man mot får man mindre råegg. Slipar man med slipper man riskera att hugga fast i slipstenen. 32

35 Yxfil Finhuggen flatfil. Yxdiamant Detta bryne har en grov och en fin yta. Roterande slipsten Stå stadigt med ena foten placerad bredvid slipstenen. Tag stöd med yxan mot ett på slipställningen placerat anhåll, eller med armbågen mot höften. Rör sakta yxan fram och tillbaka under slipningen så att hela eggen blir jämnt slipad. Se också till att slipa jämnt över slipstenens hela bredd annars blir den snart buktig och svår att använda. Låt inte vatten stå kvar efteråt i slipstensbaljan, det försämrar kvaliteten på stenen. (Ett alternativ till roterande slipsten är ett grovt bryne.) 3. Till sist bryner man eggen för att få bort råegg och smårepor. För bryningen behövs först ett grövre och sedan ett finare bryne. Vät brynet med vatten (gäller främst ler- och sandstensbrynen) eller olja t.ex. brynolja s.k. Honing oil eller symaskinsolja (gäller främst carborundum- eller arkansasbrynen). För brynet med roterande rörelser längs med eggen. Vänd yxan ofta och bryn på båda sidorna så lossnar råeggen också. Torka av brynet emellanåt så att lösa råeggsbitar inte skadar eggen. Skölj och torka av brynet ordentligt efteråt innan det läggs undan. Yxsten med en grov och en fin sida av gotländsk sandsten. 33

36 Om man för speciella ändamål vill ha extra fin skärpa kan man efter bryningen strigla eggen mot en läderrem- dra yxan fram och till - baka med eggen vänd ifrån rörelsen. Yxans form är anpassad till dess användningsområde. Hårda träslag kräver yxor med ganska trubbig eggvinkel medan yxor med spetsigare eggvinkel är bra till mjuka träslag. Yxor med rak egg passar till att tälja med medan yxor med rundad egg är bra att hugga med i skogen. Rundad egg Skogsyxa/ Huggyxa Rak egg Snickaryxa Felslipad Se till att eggens form bibehålls även efter slipningen. Tänk på att en felslipad yxa slinter lättare. Slipa därför lika mycket över hela eggen och på båda sidorna! För huggning av hårt resp. mjukt trä För täljning Felslipad Observera Skaft, fastsatt med träkil eller epoxy, kan lossna om yxan t.ex. förvaras för torrt. Kontrollera alltid regelbundet att yxskaftet sitter fast ordentligt i yxhuvudet. 34

37 Skaftning Det är viktigt att yxskaftet är av god kvalitet. Såväl skaft som träkil ska vara mycket torra vid skaftningen. I annat fall kan skaft och kil torka, krympa och lossna från yxhuvudet efter skaftningen. En annan vanlig orsak till att yxhuvudet lossnar från skaftet är felaktig användning av yxan genom slag på- eller med nacken så att yxögat deformerats. Innan yxan skaftas om måste vanligtvis det gamla skaftet tas bort. Om det är fastsatt med härdmassa, epoxy, är det svårt att lossa det från yxhuvudet. Men försök aldrig bränna bort ett yxskaft värmen förstör stålets härdning! Gör så här om du skaftar om: 1. Såga av skaftet nära yxhuvudet. 2. Borra bort så mycket epoxy och trä som möjligt inuti yxögat. 3. När merparten av epoxy och trä tagits bort kan resterna slås ut från det håll där du tidigare sågat. 4. Gör rent inuti ögat med t.ex. en kniv. 5. Lägg ut två plankstumpar som stöd för yxhuvudet och slå på det nya skaftet. Se till att skaftet tar fäste och kommer ut en bit på andra sidan av yxhuvudet. Kontrollera och justera så att skaftet får den vinkel mot huvudet som du önskar. 6. Tag trälim i skaftspringan och på kilen. 7. Slå in träkilen så långt det går. 8. Såga av skaftänden och den ej inslagna delen av träkilen. Spara några millimeter. 9. Slå slutligen in en trebenad järnkil snett över trä kilen. 35

38 G Bergsten: Arbejdsteknik ved skovarbejde Skovskolen i Nødeby 1966 G Bergsten & I Nissen: Håndredskaber til skovarbejde Skovarbejderskolen i Groboskov 1957 Knuttimring i Norden Dalarnas Museum Falun 1986 Björn Forslund: Elda med ved Bokförlaget Robert Larson 1980 Matz Glantz & Rolf Olsson: Friluftsliv och hantverk LT:s förlag 1987 Nils Hultmark: Huggarredskap - Typer, vård och verkningssätt 1946 Sven Gunnar Håkansson: Från stock till stuga ICA-förlaget 1976/1995 Torgny Jansson: Slipning av eggverktyg Tormek, Lindesberg 1993 Jonsson Karlin m.fl. Avverkningen Fysiologi Redskap Teknik LTK 1952 Lars Krögerström: Vedboken Media Nova 1993 LITTERATUR Jochen Kühne: Redskap och maskiner Riksantikvarieämbetet 1991 Gert Ljungberg, Inger A:son Ljungberg: Karva Snida Tälja ICA Bokförlag 1995 Anders Mattsson: Arbeta i trä Wahlström & Widstrand 1989 Sture Rosengren: Handbok för huggare SDA, Stockholm 1953 Peter Sjömar: Byggnadsteknik och timmermanskonst Chalmers Tekniska Högskola 1988 Wille Sundqvist: Tälja med kniv och yxa LT:s förlag, 3:e rev. uppl. Braskaminer och vedeldning Konsumentverket 1981 Tre Träslöjder tidskriften Västerbotten nr 3/1972 Västerbottens Museum Gamla Skandinaviska yxor Gränsfors Bruk Lars Enander och Karl-Gunnar Norén Järnsmidesboken Nielsen & Norén Förlag HB 1999 YXBOKEN finns på engelska, The Axe Book, tyska, Das Buch der Äxte, franska, Le Livrèt des Haches samt på Japanska. YXBOKEN är illustrerad av Elisabeth Berg som också tagit de flesta fotona utom överst på sidan 3, Jan Lipka, och sidan 17, Kristofer Lönnå. Samtliga frilagda produktbilder är tagna av Åke Gunnarsson, VUE. Produktion Eriksson & Gullberg, Stockholm och Illustra Text och Bild, Bergsjö Tack alla ni som har lämnat fakta, kommit med goda råd och granskat bokens innehåll! Gränsfors Bruks AB 2006 ISBN

39 YXMUSEUM Gränsfors Bruks Gränsfors Yxmuseum (bilden) har ca 2000 yxor, gamla som nya, från i första hand Sverige. Museet ligger vid Gränsfors Bruks Yxsmedja 10 km från E4 mellan Hudiksvall och Sundsvall längs vägen mellan Gnarp och Bergsjö. Öppet nästan jämt. Vem som handhar nyckeln står på dörren. Telefon Under normal arbetstid visas yxsmide. Lär dig smida. Från järn till din egen yxa eller ett vackert föremål. Veckokurser hela året med Lars Enander. Skaffa dig grundläggande kunskaper i smidesteknik, härdning, slipning och smidets formspråk. För mer information se: eller mejla till axes@gransfors.com Lär dig timra. Från stock till färdig stuga. 8 dagars kurser varje månad, maj till september. Konstruera och bygg timmerhus, timra med traditionella redskap. Träna med modern utrustning för sågning och fräsning av stockar till timmerhus. För mer information se: ring eller mejla axes@gransfors.com P&P P&P

40 Gränsfors Yxsmedja, S Bergsjö Telefon , Fax JOMA Grafisk Produktion AB